kes kos år 2005 Keskos år FO-nummer

Transkript

1 Keskos år 2005

2 Keskos centrala butikskoncept Innehåll koncern Kesko i korthet... 1 År 2005 i korthet... 2 Verkställande direktören har ordet... 3 Koncernens verksamhet... 4 Centrala immateriella framgångsfaktorer i verkställandet av strategin... 7 Omvärld...13 Kesko som ansvarsbärare...16 Fastighetsverksamhet...19 affärsområden Kesko Livs...20 Rautakesko...24 Keswell...28 VV-Auto...32 Konekesko...34 Kesko Lantbruk...36 Kaukomarkkinat...38 förvaltning och ägare Förvaltningsprinciper Corporate Governance...40 Styrelsen...46 Koncernledningsgruppen...48 Aktier och aktieägare...50 bokslut Styrelsens förvaltningsberättelse...57 Resultaträkning...67 Balansräkning...68 Kassaflödeskalkyl...69 Beräkning av förändringar i eget kapital...70 Utdelningsbara medel...71 Noter till koncernbokslutet...71 Koncernen i siffror Formler för nyckeltalen Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets finansieringsanalys Moderbolagets balansräkning Noter till moderbolagets bokslut Revisionsberättelse tilläggsuppgifter Centrala börs- och pressmeddelanden Ordlista Organisation, ledning och kontaktuppgifter Information för aktieägare Information om Kesko som investeringsobjekt

3 koncern kesko i korthet Kesko i korthet Kesko är Östersjöområdets mångsidigaste tjänsteföretag inom handelsbranschen. Kesko producerar uppskattade detalj- och partihandelstjänster i nära samarbete med köpmannaföretagarna och övriga partner. Kesko bedriver sin verksamhet i Finland, Sverige, Norge, de baltiska länderna och nordvästra Ryssland. Till Keskos kedjeverksamhet hör ca affärer i sju länder. Våra starkaste kompetensområden Nya butikskoncept och verksamhetsmodeller som kunderna uppskattar Inköps-, logistik- och marknadsföringstjänster Ledning av affärskedjor, i synnerhet företagarkedjor, och produktion av tillhörande stödtjänster Utveckling av affärsplatsnätverk Utnyttjande av koncentrerade resurser och kontroll av flerbranschverksamhet Våra branschföretag Kesko Livs Ab Kesko Livs är verksamt på dagligvarumarknaden och tillhandahåller mångsidiga handelstjänster för konsumenter och företagskunder i Finland och via samföretag i Baltikum. Bolaget leder och utvecklar K-mataffärskedjor i Finland och ansvarar för deras marknadsföring, inköps- och logistiktjänster, affärsnätverk och köpmannaresurser. Dessutom tillhandahåller Kesko Livs dotterbolag Kespro Ab leveransförsäljnings- och partihandelstjänster till företagskunder. Kesko Livs och svenska ICA AB:s dotterbolag ICA Baltic AB äger till hälften var företaget Rimi Baltic AB, som är verksamt på den baltiska dagligvarumarknaden. Sidor Rautakesko Ab Rautakesko bedriver järnhandel i Finland, Sverige, Norge, Baltikum och nordvästra Ryssland. Bolaget leder och utvecklar kedjor inom järnhandeln samt försäljning via enheten B-to-B service inom sitt verksamhetsområde. Rautakesko ansvarar för kedjornas koncept, marknadsföring, inköps- och logistiktjänster, nätverk och köpmannaresurser. Sidor Keswell Ab Keswells kedjor är specialiserade på specialvaruhandel. Keswell utvecklar verksamhetsmodeller och ett affärsnätverk, styr affärskedjor samt ansvarar för inköp av varor, logistik och kedjemarknadsföring. Till Keswells kedjor hör välkända, väletablerade möbel-, inrednings-, sport-, hemelektroniks-, sko- och optikaffärer samt varuhus. Sidor VV-Auto Oy VV-Auto importerar och marknadsför Volkswagen, Audi och Seat personbilar samt Volkswagen nyttobilar. VV-Auto bedriver även bildetaljhandel och tillhandahåller eftermarknadstjänster i sina egna detaljaffärer. Sidor Konekesko Ab Konekesko är ett tjänsteföretag som specialiserat sig på import och försäljning av fritidsmaskiner och tunga maskiner. Konekesko marknadsför Yamarin båtar utöver Finland till ett flertal europeiska länder samt entreprenad- och miljömaskiner till Baltikum via Kesko Agro. Sidor Kesko Lantbruk Ab Kesko Lantbruks K-lantbrukskedja anskaffar och säljer produktionsförnödenheter och maskiner för lantbruket till lantbruksföretagare och bedriver spannmålshandel med dessa. Kesko Lantbruk har verksamhet i Finland och i de baltiska länderna. I Baltikum bedrivs verksamheten under namnet Kesko Agro. Sidor Kaukomarkkinat Oy Kaukomarkkinat bedriver internationell teknisk handel med fokus på produktionsrelaterat och professionellt bruk. Sidor Fördelning av omsättningen per affärsområde 2005, % Fördelning av rörelsevinsten per affärsområde 2005, % Kesko Livs Rautakesko Kesko Lantbruk Keswell VV-Auto Kaukomarkkinat Kesko Livs Rautakesko Kesko Lantbruk Keswell VV-Auto Kaukomarkkinat

4 koncern år 2005 i korthet År 2005 i korthet Omsättningen och resultatet ökade Koncernens omsättningsutveckling var på god nivå och i många branscher bättre än hos konkurrenterna. Omsättningen ökade med 10,8 % och uppgick till milj. euro. För den största tillväxten svarade Rautakesko, Keswell och VV-Auto. Till den kraftiga tillväxten bidrog även företagsförvärven. Omsättningen i Finland ökade med 3,7 % och utgjorde milj. euro. Omsättningen i utlandet ökade med 52,8 % och utgjorde milj. euro, dvs. 20 % av den totala omsättningen. Koncernens rörelsevinst exklusive engångsposter uppgick till 212,5 milj. euro (201,1 milj. euro). Det var den bästa i Keskos historia. Av resultatet för år 2004 utdelade Kesko 1 euro per aktie i dividend. Styrelsen föreslår bolagsstämman att det i dividend för år 2005 utdelas 1,10 euro per aktie. Marknadsvärdet på bolagets aktiestock ökade under året med 603,8 miljoner euro till 2 318,4 milj. euro. Rautakesko i första rang i Europa Rautakesko utvidgade kraftigt sin verksamhet genom två företagsförvärv. I juli köpte bolaget norska Norgros AS som leder Byggmakker, den största järnhandelskedjan i landet. I juli verkställdes även förvärvet av järnhandelskedjan Stroymaster i S:t Petersburg. Tack vare dessa företagsförvärv och en god försäljningsutveckling steg Rautakesko med sina kedjor bland järnhandelsföretagen i första rang i Europa med försäljningen per år som måttstock. Tjänsteutbudet för heminredning kompletterades I början av år 2005 förvärvade Keswell Indoor Group Oy och steg till marknadsledare inom möbelhandel i Finland med sina möbelkedjor Asko och Sotka. Möbelhandeln kompletterar det mångsidiga tjänsteutbudet i kedjorna K-rauta, Rautia, Kodin Ykkönen, Anttila, K-citymarket och Musta Pörssi för de kunder som är i färd med att skapa ett eget hem. Kesko Livs inledde effektiviseringsåtgärder Konkurrensen inom dagligvaruhandeln i Finland blev allt hårdare under år 2005, och det förorsakade betydande företagsarrangemang inom konkurrentgrupperna. Kesko Livs svarade på konkurrensen genom att inleda flera effektiviseringsåtgärder under årets lopp. I början av året sålde och återhyrde bolaget sin centrallagersfastighet och startade ett effektiviseringsprogram som strävar efter besparingar på drygt 20 miljoner euro. Under hösten meddelade Kesko Livs om en omfattande omorganisation inom ledningen och konkretiserade sina effektiviseringsåtgärder. I Baltikum inledde det tillsammans med svenska ICA AB ägda samföretaget Rimi Baltic AB sin verksamhet i början av året. Verksamheten framskred enligt planerna och bolaget stärkte sin position på den växande dagligvarumarknaden i Baltikum. Kesko Livs köpte Neste Markkinointis andel på 50 procent av Pikoil Oy. Pikoil bildades 2003 och är verksamt på detaljmarknaden för flytande bränslen och dagligvaror. Till följd av affären övergick företaget helt i Kesko Livs ägo. Centrala utvecklingsprojekt startades och ledningen förnyades Matti Halmesmäki tillträdde som koncernchef i början av mars. Dessutom gjordes förändringar i de centrala ledningsuppgifterna i koncernledningsgruppen. Koncernens högsta ledning fokuserade på planering och verkställande av koncernomfattande reformer och utvecklingsprojekt. Centrala teman för koncernledningsgruppen var bland annat betoning av kundinriktning i verksamheten, ökat fokus på företagsamhet som konkurrensfördel, Keskos internationalisering och därigenom ökat aktieägarvärde för Kesko. Nyckeltal Förändring, % Omsättning milj ,8 Rörelsevinst milj ,6 Rörelsevinst exkl. engångsposter milj ,7 Vinst före skatt milj ,1 Avkastning på investerat kapital % 12,5 14,3-12,9 Avkastning på eget kapital % 13,0 12,8 1,3 Investeringar milj (..) Kassaflöde från rörelsen milj ,7 Soliditet % 42,3 44,2-4,4 Nettoskuldsättningsgrad % 42,4 37,0 14,6 Medelantal anställda ,2 Dividend/aktie 1,10* 1,00 10,0 Resultat/aktie, justerat 1,87 1,89-1,4 Eget kapital/aktie, justerat 15,35 14,73 4,2 *förslag till bolagstämman (..) förändring över 100 % Koncernens omsättning, milj. Koncernens rörelsevinst exkl. engångsposter, milj. Resultat/aktie och dividend/aktie, fas ifrs 250 fas ifrs 3,0 fas ifrs , ,0 *) Finland Övriga länder Resultat/aktie, justerat * förslag till bolagsstämman Dividend/aktie

5 koncern verkställande direktören har ordet Verkställande direktören har ordet I fjol preciserade vi Keskokoncernens strategi. Vi kan endast skapa aktieägarvärde genom att överträffa kundernas förväntningar i K-affärerna. Aktieägarna i Kesko har de senaste fem åren fått en genomsnittlig årlig avkastning på 35 % på sin investering, dividenderna omplacerade. Året 2005 var framgångsrikt för Keskokoncernen. Vår omsättning ökade med 10,8 % och uppgick till milj. euro. Rörelsevinsten exklusive engångsposter var den bästa någonsin, 212,5 milj. euro. Speciellt nöjda är vi över Rautakeskos, VV-Autos, Anttilas och Konekeskos utveckling. Keswell stärkte sitt resultat och sin möbelhandel genom att förvärva Asko- och Sotkakedjorna. Keskos ansvarsfulla verksamhet, ekonomiinformation och interna revision fick även i fjol ett brett erkännande. Koncernens omsättning ökade även till följd av Rautakeskos förvärv av Norges ledande järnhandelskedja, Byggmakker, och den ryska järnhandelskedjan Stroymaster. Av Rautakeskos omsättning genererades redan drygt hälften i utlandsverksamheterna. Rautakeskos mål för de närmaste åren är en sund, kraftig tillväxt i Ryssland, i Baltikum och i Norden. Av koncernens totala omsättning utgjorde utlandsverksamheternas andel 20 %. Keskokoncernens tydliga mål är en ledande position i handeln i Finland. K-rauta-, Rautia- och Intersportkedjorna har redan uppnått målet inom sina varubranscher. Verkställda och planerade åtgärder i Kesko Livs och K-mataffärerna har som mål att nå en bättre konkurrenskraft och en snabbare tillväxt än marknaden. Vid utgången av året var antalet anställda i Keskokoncernen , varav närmare hälften, dvs. cirka tjänstgjorde utanför Finland. Vår personal representerar 17 olika nationaliteter. K-gruppen i sin helhet sysselsatte cirka personer. Jag vill varmt tacka alla Keskoanställda för deras flitighet och yrkeskunnighet samt för deras engagemang för de gemensamma målen. Personalens motivation, kompetens och arbetstillfredsställelse är en garanti för bestående framgång. Jag vill även tacka aktieägarna, K-köpmännen och deras personal samt alla våra samarbetspartner för visat förtroende och för samarbetet under år Helsingfors den 15 februari 2006 Matti Halmesmäki koncernchef

6 koncern koncernens verksamhet Koncernens verksamhet Affärsverksamhet Kesko är Östersjöområdets mångsidigaste tjänsteföretag inom handelsbranschen. Kesko producerar handelstjänster som värdesätts av kunderna genom detalj- och partihandel i nära samarbete med köpmannaföretagarna och övriga partner. Kesko leder detaljhandelskedjor samt utvecklar koncept och verksamhetsmodeller för handeln. Kesko bedriver sin affärsverksamhet inom affärsområdena, som är Kesko Livs, Rautakesko, Keswell, VV-Auto, Konekesko, Kesko Lantbruk och Kaukomarkkinat. Keskos huvudverksamhetsområden är Finland, Sverige, Norge, Baltikum och nordvästra Ryssland. Vision Kesko är det ledande tjänsteföretaget inom handelsbranschen. Mission Tillsammans med sina partner skapar Kesko handelstjänster som värdesätts av kunderna. Mål Koncernens mål styr fastställandet av målsättningar och verkställandet av strategier för branscherna och kedjorna. Nöjdaste kunder ökat kundvärde Kundernas förväntningar överträffas Bäst i branschen marknadsledarskap på utvalda marknader Utmärkta verksamhetssätt, affärer och tjänster Bästa praxis och prestationsförmåga inom handelsbranschen Samhällsansvar på hög nivå Kompetent och entusiastisk personal Ledning i enlighet med värderingarna Systematisk kompetensutveckling Bra resultat ökat värde för aktieägarna Avkastning på eget kapital 12 % Avkastning på investerat kapital 12 % I Finland snabbare tillväxt än på marknaden Den internationella verksamhetens andel ökas Värderingar Keskos värderingar styr verksamheten: 1. Vi överträffar kundens förväntningar Vi känner till våra kunders behov och förväntningar. Vi vill ge dem positiva erfarenheter genom en kontinuerlig förnyelse av vår verksamhet och genom företagsamhet. 2. Vi är bäst i vår bransch Vi erbjuder våra kunder marknadens bästa varor och tjänster för att säkerställa vår konkurrenskraft och framgång. 3. Vi skapar en god arbetsgemenskap Vi verkar i en öppen och växelverkande arbetsgemenskap, där människan respekteras och var och en kan göra en fullvärdig insats och ta initiativ. 4. Vi bär vårt samhällsansvar Vi verkar på ett ansvarsfullt sätt och följer etiskt godtagbara principer i allt vad vi gör såväl i arbetsgemenskapen som tillsammans med våra samarbetspartner.

7 koncern keskos strategi Keskos strategi I Keskos strategi betonas helhetstjänster för kunderna, företagsamhet, mångsidig kompetens inom handeln och internationalisering. Helhetstjänster för kunderna och företagsamhet Kedjespecifika kundlöften infrias och kundernas förväntningar överträffas Framgångsrika kedjekoncept och varumärken samt bra affärsplatser Stamkundsprogram som skapar kundförmåner samt K-Plussakortet Utnyttjande av företagsamhet som konkurrensfördel Keskos och dess affärers verksamhet styrs i första hand av kundernas produkt- och tjänsteförväntningar. Vid sidan om produkterna ökar efterfrågan på tillhörande tjänster avsevärt. Med hjälp av nöjda och lojala kunder har Kesko möjlighet att nå lönsam tillväxt, sina årliga resultatmål och mervärde för aktieägarna. Kedjespecifika kundlöften samt starka kedjekoncept och -varumärken skapar en grund för effektiv kedjeverksamhet. Kedjevarumärkena stöds med egna märkesprodukter och varuleverantörernas varumärken. Framgången följs noga med hjälp av bl.a. kedje- och affärsspecifika mätare för marknadsandel, försäljning och kundtillfredsställelse. Det tidsenliga och omfattande affärsnätverket är en central konkurrensfördel. Vid sidan om det fasta affärsnätverket utökas tjänsterna i elektronisk handel både för konsumenter och professionella kunder. K-Plussa är K-gruppens gemensamma stamkundssystem. K-Plussa ger kunderna i Finland tillgång till ett brett utbud av K-affärernas och övriga partners produkter och tjänster. Företagsamheten har varit grunden för K-gruppens affärsverksamhet från första början. Kesko har utvecklat verksamhetsmodeller med köpmännen och skapat förutsättningar för bättre kundservice via köpmannaföretagsamhet. Köpmannen ansvarar för kundtillfredsställelsen i sin affär, för ledningen av sin personal och för affärens ekonomiska resultat genom att verkställa kedjekonceptet. Köpmannaföretagsamheten ger kedjorna en konkurrensfördel genom att infria kundlöftena och överträffa kundernas förväntningar bättre än konkurrenterna. Verksamhet inom flera branscher och internationalisering Kesko Livs strävar efter snabbare tillväxt än konkurrenterna Rautakesko bland de största järnhandlarna i Europa Keswells kedjor förstärker sina positioner i Finland och utvidgar inrednings- och sporthandeln i Baltikum VV-Auto stärker sin position inom bildetaljhandeln Konekesko utvidgar sitt produkt- och tjänsteutbud på marknaden för fritidsmaskiner och tunga maskiner Kesko Lantbruk till marknadsledare i Finland och i Baltikum Kaukomarkkinat fokuserar på teknisk handel inom Östersjöområdet, i Ryssland och i Kina. Verksamhet inom flera branscher är viktigt på grund av de relativt små marknaderna i Finland och dess närområden. Hantering av handel inom flera branscher skapar grunden för Keskos verksamhet. Genom det uppnås tillräcklig storlek, ett jämnt kassaflöde och en jämn risktagningsförmåga samt en stabil och god utdelningsförmåga. I Kesko innebär verksamhet inom flera branscher handel inom ett antal olika varubranscher på varierande marknadsområden och via flera distributionskanaler. Den största affärsverksamheten utgörs av livsmedelshandeln med en jämn efterfrågan. Tillväxtmöjligheterna finns inom de mer cykliska affärsområdena, såsom järn-, specialvaruoch bilhandeln. Under de närmaste åren lyfts Kesko Livs till marknadsledare inom mathandeln i Finland. Genom att öka K-mataffärernas gemensamma verksamhet och intensifiera kedjeverksamheten erbjuds kunderna mera kvalitet och prisförmåner. Bolaget satsar kraftigt på personalens kompetens och på utveckling av köpmannaföretagsamheten. Konkurrenskraften och lönsamheten förbättras genom att gallra bort olönsam affärsverksamhet samt investera i nya affärsplatser. Alla K-mataffärer kommer att bli ledda av köpmannaföretagare. Rimi Baltic AB:s mål är att bli marknadsledare i Baltikum. Rautakeskos mål är att genom både nyetablering och företagsförvärv bli en av Europas största järnhandlar. I nordvästra Ryssland utvidgar bolaget sin verksamhet på nya områden vid sidan om marknaden i S:t Petersburg. I Baltikum utvidgas affärsnätverket i synnerhet i Lettland. Rautakeskos priskonkurrenskraft stärks genom att samla ihop den internationella köp- Genom att öka K-mataffärernas gemensamma verksamhet och intensifiera kedjeverksamheten erbjuds kunderna mera kvalitet och prisförmåner. Kesko bär även ansvar för direkta och indirekta effekter av sin verksamhet ifråga om såväl miljö som socialt ansvar.

8 koncern keskos strategi kraften och förenhetliga de olika kedjornas verksamhetssätt i logistik, datasystem och inköp. Keswells mål är att öka marknadsandelarna i Finland och utvigda verksamheten i utlandet inom utvalda varubranscher. I internationaliseringen betonas nyetableringen av sporthandel och utvidgningen av inredningshandel i Baltikum. Anttilas distanshandel utvecklas genom att integrera Anttilas Postorderförsäljning och NetAnttila till ett webbvaruhus med flera kanaler. VV-Autos mål är att öka den sammanlagda marknadsandelen av de märken som bolaget representerar. Den egna detaljförsäljningen stärks. Bolaget satsar i synnerhet på eftermarknadsföring samt märkesspecifik kundservice. Konekeskos produkt- och tjänsteutbud utvidgas i syfte att stärka bolagets tillväxt. I förhållande till konkurrenterna utmärker sig Konekesko genom sin verksamhet inom flera branscher, starka varumärken och mångsidiga eftermarknadstjänster. Kesko Lantbruk växer till den ledande lantbruksaffärskedjan i Finland och i Baltikum samt utvidgar sina lösningar inom elektronisk handel. Kaukomarkkinat fokuserar på teknisk partihandel i synnerhet på marknaden i Östersjöområdet, Ryssland och Kina. Målet är att nå marknadsledarskap genom att stärka kärnverksamheterna i utvalda kundsegment inom industrin. koncernens mål är att nå och upprätthålla följande mål: Ekonomiska mål Realiserat Mål Målnivå 2005 Omsättningsökning Snabbare tillväxt Rautakesko än marknads- Keswell tillväxten i Finland Ökande andel av tillväxt utlandsverksamhet 5 %-enh. Avkastning på eget kapital 12 % 13 % Avkastning på investerat kapital 12 % 13 % Räntebärande nettoskulder/driftsbidrag < 3 2 Soliditet % 42 % Ekonomiskt mervärde Ökande positivt Realiserat ekonomiskt mervärde som intern mätare Keskos framgångsfaktorer Heltäckande affärsnätverk Kedjespecifika kundlöften Framgångsrika kedjekoncept och -varumärken Ledande produktvarumärken, egna märkesprodukter och tjänster Stamkundssystem Attraktivt varuutbud Partnerskapsprogram helhetstjänster för kunderna Kundvärde med heltäckande produkter och tjänster företagsamhet K-köpman som konkurrensfördel kontrollerad internationalisering Utnyttjande av kompetens och köpkrafter Lokal kundservice Kundernas förväntningar överträffas Kompetent personal flera branscher Kedjor inom flera varubranscher på små marknader Kompetens, utbildning Storlek, inflytande Tillväxt genom internationalisering Mathandel med jämn efterfrågan Mer möjligheter i cykliska branscher Tillräcklig storlek Risktagningsförmåga Jämnt kassaflöde Ökande aktieägarvärde Stabil och god utdelningsförmåga

9 koncern immateriellt kapital Centrala immateriella framgångsfaktorer i verkställandet av strategin Inom mindre än tio år har Kesko förvandlats från en inhemsk grossist till ett tjänsteföretag inom detalj- och partihandeln med verksamhet i sju länder. Detta har förorsakat betydande förändringar i bolagets verksamhet. Hanteringen av förändringarna kräver fokusering av såväl materiella som immateriella resurser och verksamheter. Keskos centrala immateriella framgångsfaktorer och tyngdpunkter i utvecklingen enligt strategin är: Kompetens inom detaljhandeln Kund- och servicekompetens Butikskoncept, varumärken och affärsplatser Kontrollerad internationalisering Utveckling av inköp och logistik Informationshantering som styrningskraft i handeln Kontinuerlig utveckling av personalens kompetens Synergifördelar i verksamheten Kompetens inom detaljhandeln Enligt Keskos strategi är konsumenterna Keskos centrala kundgrupp. Med den nuvarande strukturen betjänas kunderna med hjälp av tre olika verksamhetsmodeller. 1) Detaljhandel med köpmannaföretagare Den huvudsakliga verksamhetsmodellen på den finska marknaden är detaljhandel med köpmannaföretagare. Kesko Livs 2005 preciserade strategi bygger tydligare än tidigare på köpmannamodellen; alla mataffärer i Finland har en köpmannaföretagare. Köpmannaföretagsamheten skiljer Kesko strategiskt från konkurrenterna och skapar en betydande konkurrensfördel. Köpmannens verksamhet medför en konkurrensfördel till kedjorna genom att infria kundlöftena och överträffa kundernas förväntningar bättre än konkurrenterna. Kesko har ingått avtal affärsområdesvis och kedjevis med cirka K-köpmannaföretagare. Varje kedja leds av kedjeenheten i Keskos branschbolag som väljer köpmännen och affärsplatserna och leder kedjemarknadsföringen. Samarbetsmodellen mellan Kesko och köpmännen med sina varierande tjänster är ett resultat av ett utvecklingsarbete som pågått i årtionden. K-gruppen har genom denna verksamhetsmodell blivit den ledande handelsgruppen i Finland under de tre senaste årtiondena och skapat hundratals framgångsrika köpmannaföretagare i landet. Även vid en internationell jämförelse är K-köpmannamodellen en av de mest avancerade företagarmodellerna. Kedjeverksamheten har utvecklats sedan 1995 och intensifierats gradvis i syfte att nå en bättre effektivitet. År 2005 utvecklades en ny kedjeaavtalsmodell för matköpmännen. Enligt den nya avtalsmodellen baseras affärsplatsavgiften på försälj- Att känna till kundens varierande och föränderliga önskemål och att besvara dem hör till handelns centrala krav. Keskos vision är att vara det ledande tjänsteföretaget inom handeln. I vad kan vi vara bäst i världen? Bästa helhetstjänst ur kundens synvinkel.

10 koncern immateriellt kapital ningsbidraget. Det gemensamma sortimentet och maximiprissättningen ökas gradvis. Målet är att förbättra K-affärernas priskonkurrenskraft och servicekvalitet. Köpmannaverksamhetsmodellens kontinuitet i Finland säkras med det effektiva traineeprogrammet för K-köpmän som årligen producerar nya K-köpmän. Till stöd för köpmän i startskedet har utvecklats även ett omfattande servicepaket med bland annat finansierings-, bokförings- och marknadsföringstjänster och övriga tjänster i anslutning till nyetablering av en affär. År 2005 inled 73 nya köpmän sin verksamhet och totalt 132 personer deltog i traineeprogrammet för K-köpmän. År 2005 hade Kesko K-köpmannaföretagare som samarbetspartner. Dessutom hade koncernen cirka 250 övriga köpmannapartner i kedjorna Asko, Sotka, Stjärn Optiker, Byggmakker och Senukai. Keskos försäljning till köpmannapartner utgjorde 40 % av Keskos omsättning. 2) Keskos egen detaljhandel Den egna detaljhandeln är den huvudsakliga verksamhetsmodellen inom Keskos utlandsverksamheter. Den tillämpas även i Finland i vissa varubranscher och vid utveckling av nya verksamhetsmodeller. Utveckling av kompetensen inom detaljhandel är viktigt för Kesko. Etablering på nya marknader eller utveckling av ny verksamhet kräver satsningar och innehåller risker, så Keskos egen detaljhandel är ofta det enda möjliga verksamhetssättet. Vid slutet av år 2005 utgjorde försäljningen i Keskos egen detaljhandel 31 % av omsättningen. Kesko i handelns värdekedja 3) Keskos partihandel Utöver detaljhandel bedriver Kesko partihandel, vilket har en stor betydelse i ökandet av varuvolymerna. Keskos vanligaste partihandelskunder är bl.a. storkök, byggföretag, lantbruks- Köpmannaföretagarnas detaljhandel Varu- och tjänsteleverantörer Butikskoncept och verksamhetsmodeller Inköps-, logistik- och marknadsföringstjänster - Ledning av affärskedjor - Affärsplatser och köpmän - Stödprocesser Keskos detaljhandel Företagskunder Konsumenter Utbud/varuflöde Efterfrågan/kassaflöde 1. 2.

11 koncern immateriellt kapital företagare och industrin. De senaste åren har tjänster av olika slag och förtillverkning av produkter vunnit terräng vid sidan av varuhandeln även inom partihandeln. År 2005 utgjorde partihandelns andel 29 % av omsättningen. Kund- och servicekompetens Att känna till kundens varierande och föränderliga önskemål och att besvara dem hör till handelns centrala krav. Informationshanteringen och datatekniken har medfört nya möjligheter och verktyg för identifiering av kunder och deras köpbeteende, vilket är viktigt för att kunna upprätthålla det rätta utbudet. I K-gruppen anskaffas denna information bl.a. med hjälp av K-Plussa stamkundssystemet, olika responssystem samt kundundersökningar. Utöver det ovan beskrivna behovet av informationsanskaffning vill man med hjälp av systemet uppmuntra kunderna att bli stamkunder inom K-gruppen. Trogna kunder belönas med stamkundsförmåner i form av K-gruppens och övriga samarbetspartners tjänster. Fördelning av Keskokoncernens försäljning per affärsområde 2005, % Kesko Livs Rautakesko K-Plussa stamkundssystemet har varit i bruk sedan Det täcker cirka 70 % av hushållen i Finland med cirka 3,3 miljoner kort. Under år 2005 anslöt sig cirka nya hushåll till K-Plussa, och drygt nya K-Plussakort levererades till dessa hushåll. Ca 90 % av hushåll med K-Plussakort använder sitt kort regelbundet varje månad. Stamkundsförsäljningens andel av K-gruppens detaljförsäljning i Finland är cirka 75 %. Keskos dotterbolag K-Plus Oy, som administrerar och utvecklar systemet, tar årligen emot drygt 220 miljoner korttransaktioner. K-Plussa är det mest omfattande och mångsidigaste stamkundssystemet i Finland. K-Plus Oy rapporterar regelbundet om utvecklingen av kundrelationerna årsvis och månadsvis för Keskos affärsledning. Kundinformationen kompletteras med Postens, Befolkningsregistercentralens och Statistikcentralens uppgifter. Årligen produceras en omfattande kundrapport för koncernledningen över utvecklingen av kundrelationerna på koncern-, bransch- och kedjenivå. Kunderna segmenteras enligt affärsverksamhetens behov antingen med bestående eller kampanjspecifika kriterier, som utöver rapporteringen utnyttjas bl.a. i marknadsföring samt i nätverks- och sortimentplanering. Under år 2005 skickades drygt fyra miljoner adresserade kundbrev med hjälp av kundinformation från K-Plussa. Kedjekoncept, varumärken och affärsplatser Profilering och att utmärka sig från konkurrenterna utgör viktiga medel för handeln i den allt mer omfattande och allt hårdare konkurrensen. Det allt mer globaliserade och enhetliga varuutbudet skapar inte längre tillräckliga möjligheter för pro- Kesko Lantbruk Keswell Fördelning av Keskokoncernens försäljning 2005 VV-Auto Kaukomarkkinat Köpmän Företagskunder Konsumenter Köpmän 40,0 % Företagskunder 29,0 % Konsumenter 31,0 % 1. K-Plussa är det mest omfattande och mångsidigaste stamkundssystemet i Finland. Redan ca 3,3 miljoner finländare har ett K-Plussakort. 2. Keskos egen Pirkka märkesproduktserie fyller 20 år I oktober 2005 valdes Pirkka bland de 50 mest ansedda varumärkena i Finland.

12 10 koncern immateriellt kapital filering. Handeln måste skapa egna profileringsmedel med kedjekoncept och varumärken. För tillfället har Kesko 27 aktiva kedjekoncept i Finland och utomlands. De mest kända är mataffärskedjorna; K-citymarket, K-supermarket, K-market och K-extra, specialvarukedjorna; Anttila, Asko, Sotka, Musta Pörssi och Intersport samt järnhandelskedjorna; K-rauta och Rautia samt Byggmakker (Norge) och Senukai (Litauen). Kesko har gått i bräschen för skapandet av varumärken inom finsk handel. K-symbolen lanserades som symbol för kvalitet år 1947 och fästes samtidigt i K-affärers fönster. Namnet Kesko har använts under hela bolagets historia och Finlands mest kända handelns egna märkesproduktserie Pirkka fyller 20 år Pirkkaseriens andel av försäljningen har ökat kraftigt de senaste åren och serien omfattar redan närmare produkter. År 2005 valdes Pirkka bland de 50 mest ansedda finländska varumärkena. Övriga K-mataffärens private labelprodukter är Euro Shopper, Rico och Costa Rica. De senaste åren har försäljningen av private label-produkter ökat och deras andel av K-mataffärernas detaljförsäljning är cirka 14 %. Dessa ovan nämnda Keskos paraplyvarumärken känns igen av så gott som alla finländare och förknippas med K-gruppen. De olika varubranscherna har dessutom ett stort antal välkända produktvarumärken som utvecklats av Kesko. Allt som allt har Kesko cirka 650 registrerade varumärken. Kedjeverksamheten har under de senaste åren varit den mest framgångsrika verksamhetsmodellen inom detaljhandeln. Affärer som bedriver sin verksamhet med samma kedjekoncept kan förbättra kundtillfredsställelsen, verksamhetens effektivitet och därigenom även resultatet. I K-gruppen ansvarar Kesko för utvecklingen av kedjekoncepten. Köpmännen utnyttjar koncepten i detaljhandeln genom att optimera fördelarna i kedjekonceptet och i lokal anpassning enligt kundernas behov. Att en butik är belägen på rätt plats är en central förutsättning för framgång inom handeln. En framgångsrik etablering av affärsnätverket har varit nyckeln till K-gruppens framgång, och Kesko har ansvaret för utvecklingen av nätverket på lång sikt. Affärsplatserna och fastigheterna utgör en betydande materiell tillgång (närmare på s. 19). Deras värde kan ökas ytterligare genom förvaltning av affärsplatsprocessen, som utgör en viktig kompetens och ett viktigt immateriellt kapital för Kesko. Kontrollerad internationalisering Den snabba internationella tillväxten har ökat Keskos kompetens i främmande verksamhetsmiljöer betydligt, i synnerhet i Baltikum och i Ryssland. För tillfället bedriver koncernen detaljhandel i sex länder utöver Finland. Expansionen har skett både genom företagsförvärv och genom nyetablering. I nya internationella projekt har kartläggningen av marknadsförhållandena och riskhanteringen en central roll. Val av rätta förvärvsobjekt, integrering av förvärvsobjekten, etablering av affärsplatser och skapande av organisationer är nya centrala kompetensområden inom internationaliseringen i Kesko. Av koncernens omsättning kommer drygt 20 % från utlandet och av personalen tjänstgör redan cirka 45 % utanför Finland. Rautakesko har kommit längst i internationaliseringen. Av bolagets omsättning kommer 52 % från utlandet och av personalen tjänstgör 94 % utomlands. För Kesko har internationaliseringen inneburit framför allt en väg till tillväxt. På den begränsade finska marknaden har gränserna för tillväxt kommit emot i många branscher. Den internationella tillväxten har fört med sig ett bredare och närmare samarbete med varuleverantörerna, vilket har en avgörande betydelse för konkurrenskraften. Internationaliseringen innebär även en mångsidigare affärsverksamhet för Kesko, vilket är viktigt med tanke på hantering av marknadsrisker. Utveckling av inköp och logistik En sammanslutning av köpkraften i syfte att nå fördelar med storproduktion och förmånliga enhetskostnader har varit den bärande tanken i Keskos verksamhet sedan bolaget grundades. Detta har även skapat mångsidiga partnernätverk för Kesko både ifråga om kunder och varuleverantörer. Inköp av varor och tjänster har i Kesko organiserats i bransch- och dotterbolagen, som ansvarar för de behov ifråga om sortiment, pris och kvalitet som fastställs i affärskedjornas kundlöften. Specialiserade inköpsenheter arbetar i nära samarbete med kedjorna. 1. Endast i en god arbetsatmosfär skapas utmärkta resultat. Kesko följer personalens trivsel årligen genom en undersökning om arbetstillfredsställelse. 2. Mästarförsäljarutbildningen är Finlands största vuxenutbildningsevenemang, som ordnas årligen i K-gruppen. Utbildningen kulminerar i en tävling i vilken även de tävlandes hejarklackar satsar hårt för sin arbetskamrat Keskos klubb erbjuder personalen mångsidig rekreationsverksamhet. Bl.a. konditionsboxningslektionen på Skatudden i Helsingfors är mycket populär och tar kål på styv nacke för dem som jobbar framför en datorterminal.

13 koncern immateriellt kapital 11 De internationella varuleverantörerna inom detaljhandeln är allt större aktörer med allt starkare internationell profil. En samlad inköpsvolym är ett grundläggande krav för effektiv inköpsverksamhet. Kesko deltar i internationellt inköpssamarbete i ett antal varubranscher. Samarbetsorganisationerna har till uppgift att samla inköpsvolym, välja varuleverantörer och föra inköpsförhandlingar på medlemsföretagens vägnar. De viktigaste inköpssammanslutningarna i vilka Kesko deltar är AMS Sourcing BV och Agentrics LLC inom dagligvaruhandel, EuroMat inom järnvaruhandel och ElectronicPartner International inom handel med hemelektronik. K-gruppens styrka är anpassningen av affärernas utbud enligt kundernas lokala efterfrågan. Det effektiva och flexibla nätverket i den lokala inköpsverksamheten bildas av K-köpmän. Speciellt inom mathandeln i Finland har köpmännen en betydande roll när det gäller att öka antalet lokala produkter i sortimentet. Keskos inköp från finländska varuleverantörer uppgick 2005 till ca 4,7 mrd euro och inköpen från utländska leverantörer till ca 2,4 mrd euro. Inköpspersonalen i hela koncernens tjänst uppgår till ca 500 personer. Keskos leverantörsrelationer baserar sig på partnerskap med utvalda varuleverantörer. I partnerrelationerna är målet att hitta nya och effektivare sätt att bilda och styra sortiment, priser och exponeringar samt att sänka kostnaderna i hela leveranskedjan. För detta arbete har Kesko sökt de verksamhetsmodeller som internationellt anses vara de bästa. I övriga leverantörsrelationer tillämpas denna praxis som konstaterats vara bäst i partnerrelationer i syfte att nå motsvarande resultat. Informationshantering som styrningskraft i handeln Informationshanteringen är i nyckelposition i styrningen av Keskos varuflöden och i bildandet av affärernas kundinriktade sortiment. Målet är ett snabbare och felfriare varuflöde med mindre resurser. Information samlas och utnyttjas i varje skede av varuflödesstyrningen från kundens köpbeslut till den industriella tillverkningsprocessen. Varugruppsstyrning och varugruppshantering förenar kundfokusen i de olika kedjorna och produktgrupperna med effektiv inköpsverksamhet och välfungerande kedjesortiment. Sortiment, prissättning, exponering och kampanjer planeras enligt kedjekonceptets mål i de olika varugrupperna i samarbete med köpmännen. Sortimentplaneringen styrs dessutom med hjälp av en omfattande marknadsundersökning och kundrespons. Keskos datasystem utvecklas med tanke på utgångspunkterna inom respektive affärsområde, och även synergifördelarna i en koncernomfattande samverkan utnyttjas. Inom mindre än tio år har Kesko förvandlats från en inhemsk partihandlare till ett internationellt tjänsteföretag inom handeln. Dataadministrationen har haft en central roll i denna process. Ansvaret för applikationsutveckling och -underhåll har decentraliserats i branschbolagen med självständig styrning i affärsenheterna som mål. Styrningen av dataadministrationen på koncernnivå koordinerar applikationsutvecklingen, vilket ger synergifördelar i systemanskaffning och -utveckling. Keskos system baseras till centrala delar på SAP, ett system för verksamhetsstyrning. Huvudansvarig för verkställandet har varit Tietokesko. Data- och kommunikationstekniktjänsterna anskaffas huvudsakligen på marknaden, medan förmågan att leda och kontrollera utvecklingen av Keskos tjänster bibehålls inom bolaget. Kontinuerlig utveckling av personalens kompetens I Kesko och affärerna har en kontinuerlig utveckling av personalens kompetens alltid ansetts vara viktigt. Ett bevis på detta är bl.a. Keskos egen utbildningscentral K-instituutti Oy, som har specialiserat sig på utbildning av personal, förmän och köpmän inom detaljhandeln. År 2005 deltog sammanlagt cirka personer i K-instituuttis utbildningsprogram. Systematiken och fokuset på väsentliga frågor betonas allt mer i personalutvecklingen. I Kesko har man fastställt koncernens kärnkompetenser, som vi anser vara nödvändiga i verkställandet av Keskos affärsstrategier och kedjornas kundlöften. Utgående från kärnkompetenserna har koncernen fastställt de kritiska kompetenserna, som skapar eller stärker dess kärnkompetens och förbättrar konkurrenskraften. Dessa kompetensområden syns starkt i alla program för personalutveckling

14 12 koncern immateriellt kapital Keskos kärnkompetenser består i att: Skapa en överlägsen kundnytta Framgångsrikt utnyttja den egna kompetensen och samarbetspartners kompetens Skapa en uppmuntrande företagskultur Personalstrategi I fjol fastställdes Keskos och affärernas nya personalstrategiska mål. Syftet med dem är att visa tyngdpunkterna i personalfunktionerna och därigenom stärka detaljaffärernas konkurrenskraft samt att säkra att kedjornas kundlöften verkställs. De personalstrategiska målen består i att: Säkra att Kesko och affärerna har den mest kompetenta och entusiastiska personalen inom handeln. Detta förutsätter en kontinuerlig kompetensutveckling, som inleds med ett välfungerande inskolningsprogram och som även stöder möjligheten till karriärutveckling. Mångsidiga arbetsuppgifter och möjlighet till arbetsrotation skapar värdefullt kompetenskapital till koncernens förfogande. År 2005 övergick cirka 500 personer i Keskokoncernen internt till nya uppgifter. Säkra att Kesko och affärerna är de mest attraktiva arbetsplatserna inom handeln. Utöver den egna personalens engagemang och arbetstillfredsställelse är målet att vara ett intressant alternativ även för andra professionella inom handeln och för studerande. Nå bästa arbetsproduktivitet inom handeln. Den allt hårdare konkurrensen har lett till att arbetsproduktivitets betydelse har ökat kraftigt. I Kesko och i affärerna är utgångspunkterna för en bättre produktivitet kedjespecifikt definierade effektiva verksamhetsmodeller, datateknik till stöd för dessa modeller samt personalens kompetens. Ledning och chefsverksamhet En bra ledning säkrar en verksamhet med bra resultat och entusiastisk personal. I Kesko och i affärerna baserar sig ledningen på K-gruppens värderingar, etiska principer och ledningsmodell. Målet för ledningsmodellen är en långsiktig och framgångsrik verksamhetsutveckling samt enhetlig ledningspraxis. De grundläggande färdigheterna för ledning och chefsuppgifter inhämtas genom att delta i K-instituuttis chefs- och ledarskapsutbildningar som stöder karriärutveckling. Under år 2004 startades ett utvecklingsprogram för Keskos ledning och personer med ledningspotential med syfte att säkra att företaget har tillräckligt med chefer av hög nivå nu och i framtiden. Programmet består av årvis växlande teman som valts utgående från Keskos kärnkompetenser. Vid sidan av övriga utvecklingsprogram stöds nyckelpersonernas personliga utveckling med ett självstyrningsprogram på ett år. Bra arbetsgemenskap En bra arbetsgemenskap är en förutsättning för människans välbefinnande och för en utmärkt prestationsförmåga. Den viktigaste och mångsidigaste personalbarometern i Kesko och ett hjälpmedel för utvecklingen av arbetsgemenskapen är undersökningen om arbetstillfredsställelse. Med hjälp av undersökningen utvärderas tillfredsställelsen med det egna arbetet, förmannens arbete, verksamheten i den egna enheten och Keskos verksamhet. Medelantalet anställda i Keskokoncernen inklusive samföretag år 2005 utgjorde (17 528) personer (omräknat till heltidsanställda). Av personalen tjänstgjorde (10 307) i Finland och (7 221) i andra länder. Personalfrågor beskrivs närmare på sida 60. Personalfrågor behandlas dessutom ur det sociala ansvarets perspektiv i rapporten om samhällsansvar för år 2005, som utkommer våren Synergifördelar i verksamheten Att tillförsäkra sig skal- och synergifördelar genom koncentrering av rätt riktade verksamheter är en central utgångspunkt för Keskos verksamhet. Keskos verksamhet inom flera varubranscher samt koncernens verksamhetsstruktur skapar en möjlighet till optimal resurshantering samt utnyttjande av synergier mellan branscher och kedjor. Synergiområden är bl.a.: Datainvesteringar Kedjestyrnings- och övriga verksamhetsmodeller Affärsplatsverksamhet Finansiering Kompetensutveckling Inköp och logistik Stamkundssystem

15 koncern omvärld 13 Omvärld Utvecklingsdrag inom handelsbranschen Handeln fortsätter att koncentreras och internationaliseras Konkurrensen om kundlojaliteten ökar Antalet handelns egna märkesprodukter ökar, dessa produkters marknadsandel likaså Näthandeln ökar Konsumenternas köpbeteende är mycket splittrat Handelns roll som serviceproducent stärks Samhällsansvaret och företagsetiken får en allt viktigare roll Utvecklingsdrag i de baltiska länderna och i Ryssland Köpkraften ökar snabbt Konsumtionen moderniseras i takt med att levnadsnivån i länderna stiger Andelen av handel i kedjeform ökar Konkurrensen blir hårdare Livsmedelns andel av ryssarnas totalkonsumtion minskar I Ryssland koncentreras köpkraften i miljonstäderna och i synnerhet i S:t Petersburg och Moskva. Keskos marknadsområden Keskos huvudverksamhetsområden är Finland, Sverige, Norge, Baltikum och nordvästra Ryssland. Kaukomarkkinat Oy fungerar dessutom bl.a. i Polen och i Kina. Den starka inhemska efterfrågan har varit en viktig faktor i upprätthållandet av den ekonomiska tillväxten i alla Keskos huvudmarknadsområden år Den ökande konsumtionsefterfrågan i Finland, som är gynnsamt för detaljhandelns tillväxt, har stärkts av en låg inflation, en låg räntenivå och en gynnsam utveckling av sysselsättningen. Den privata konsumtionen i Finland förutspås under de närmaste åren öka med 2 3 % årligen. Den framtida utvecklingen av hushållens konsumtion i Finland påverkas av att hushållens disponibla realinkomster eventuellt ökar långsammare och av att räntenivån förutspås stiga något. I Sverige och Norge beräknas den privata konsumtionen öka med 2 4 % under åren I Sverige ökar skatteminskningarna, inkomstöverföringarna och den låga inflationen hushållens köpkraft. Även bostadsbyggandets sunda tillväxt talar om hushållens gynnsamma ekonomiska situation i landet. I Norge har den förväntade stigande räntenivån, de stigande energipriserna och avmattningen i sysselsättningen och löneökningarna en dämpande effekt på tillväxten av den privata konsumtionen. I de baltiska länderna förutspås konsumtionsutvecklingen jämnas ut till en tillväxt på 5 7 % efter den snabba tillväxten Hushållens konsumtionsmöjligheter har stötts av höjda löner, låg räntenivå och förbättrad sysselsättning. I Ryssland, i synnerhet i S:t Petersburgs- och Moskvaområdet, ökar befolkningens köpkraft och konsumtionsvilja i snabb takt, vilket gör dessa städer med närområden till en attraktiv detaljhandelsmarknad. I Ryssland varierar tillväxten av den privata konsumtionen kraftigt mellan de olika regionerna, tillväxthastigheten förutspås vara drygt 5 %. Matkostnadernas andel av hushållens totalkonsumtion minskar och det blir mer pengar över för övrig konsumtion. Konkurrensmiljö och konkurrenter Inom detaljhandeln pågår fortfarande en kraftig koncentrering, kedjebildning och internationalisering inom alla Keskos marknadsområden. Kesko Livs Inom dagligvaruhandeln i Finland är priskonkurrensens betydelse accentuerad. Den allt hårdare konkurrensen har även lett till betydande omorganisationer inom branschen. 1. Finland: - 5,3 milj. konsumenter - Alla Keskos branscher 2. Sverige: - 9,0 milj. konsumenter - Järn- och möbelhandel - Teknisk handel Norge: - 4,6 milj. konsumenter - Järnhandel 4. Baltikum: - 7,1 milj. konsumenter - Mat*-, järn-, lantbruks- och maskinhandel, möbelhandel *) i mathandeln samföretag (Rimi Baltic) 5. Ryssland, S:t Petersburgsområdet: - ca 5 milj. konsumenter - Järnhandel

16 14 koncern omvärld I Baltikum tappar torghandeln och övrig detaljhandel i liten skala snabbt betydelse i takt med att den västerländska detaljhandeln i kedjeform ökar. De snabbt stigande lönerna och den förbättrade sysselsättningen ökar befolkningens konsumtionsmöjligheter. Rautakesko I Finland förändras konkurrenssituationen inom järnhandeln på grund av nya inhemska konkurrenter i branschen samt på grund av att internationella kedjor som redan etablerat sig på marknaden utvidgar sin verksamhet. I Sverige tappar den specialaffärsbetonade handeln av sin marknadsandel till utländska kedjor som trätt in på marknaden i landet. I Norge betonas kundkretsen inom järnhandeln på professionella kunder men även konsumenthandeln ökar snabbt. Den växande marknaden i Baltikum utgör föremål för både utländska och lokala aktörers intresse. I Ryssland är den snabbt växande marknaden för järnhandel fortfarande mycket splittrad mellan nyinträdda DIY-kedjor (gördet-själv-kedjor), lokala järnaffärer, torg och specialaffärer. Keswell Specialvaruhandeln koncentrerar sig allt mer i affärscentra. Hypermarketkedjorna fortsätter nyetableringen i ett lugnare tempo än de föregående åren och strävar efter att öka sin marknadsandel inom specialvaruhandeln i synnerhet genom priskonkurrens. Bland branscherna inom specialvaruhandeln väntas nya utländska kedjor på marknaden i synnerhet i sporthandeln. Näthandelsmarknaden kommer framöver att växa i moderatare takt, men behåller fortfarande en god nivå. VV-Auto Prisharmoniseringen inom bilbranschen över hela Europa fortsätter sannolikt gradvis. Slopandet av den klausul om etableringsställe som reglerat bilbranschen ökar möjligheten för en inbördes konkurrens mellan de olika bilmärkena. Konekesko På marknaden för fritidsmaskiner väntas konkurrensen bli allt hårdare då konkurrenterna försöker träda in på marknaden med aggressiv prissättning. Marknadsutvecklingen för entreprenadoch miljömaskiner väntas vara fortsatt stabil i Finland. I Baltikum förväntas marknaden växa med 5 10 %. Marknaden för lastbilshandel beräknas hålla sig på samma nivå som tidigare. Kesko Lantbruk Marknaden för lantbrukshandel omformas i Finland av en kraftig strukturförändring, genom vilken antalet gårdar minskar och gårdsstorleken ökar. Till följd av att de baltiska länderna blivit medlemmar i EU uppskattas marknaden för lantbrukshandel öka betydligt i länderna. Konkurrensen är fortsatt hård både bland lokala och internationella aktörer Affärsområdernas andel av Keskos omsättning enligt marknadsområde 2005, milj. euro Kesko Livs Rautakesko Kesko Lantbruk Keswell VV-Auto Kaukomarkkinat Finland Baltikum Övriga nordiska länder Övriga länder marknadsutsikter år 2006 Totalmarknad, Förändring, %, miljarder euro uppskattning Kesko Livs 26,8 Finland* 21,4 +2 Baltikum 5,4 >+5 Rautakesko 14,5 Finland 3,7 +5 Sverige och Norge 8,7 +5 Baltikum 1, Ryssland, S:t Petersburgsområdet 0,7 +15 Keswell 8, Konekesko 1,3 Finland 1,2 +/-0 Baltikum 0, Kesko Lantbruk 2,3 Finland 1,7 +1 Baltikum 0, *) inklusive HoReCa-marknad, övriga dagligvarudistributionskanaler och Alko

17 koncern omvärld 15 Marknadsandelar och huvudkonkurrenter Marknadsandelarna är Keskos egna uppskattningar om detaljhandeln för år 2005, om ingen annan källa anges. Marknader och marknadsandelar beror alltid på definitionerna. De beror bl.a. på definitionerna för branscher och geografiska marknadsområden samt på tillgänglig information. På denna sida och på övriga ställen i årsredovisningen framställda uppskattningar om marknadsandelar baseras på bästa tillgängliga källor och utnyttjade undersökningar. Mathandel Finland Marknadsandel: K-mataffärer 34 % Konkurrenter: S-gruppen, Tradeka, Spargruppen, Lidl, Stockmann, lågprisbutiker Horeca Marknadsandel: Kespro 19 % Konkurrenter: Meira Nova, Wihuri Metro, Heinon tukku, industri Estland Marknadsandel: Rimi Baltic AB ca 26 % Konkurrenter: ETK, Selver, S-gruppen och T-Market (VP Market) Lettland Marknadsandel: Rimi Baltic AB ca 21 % Konkurrenter: Maxima och Saulute (VP Market), Nelda och Mego Litauen Marknadsandel: Rimi Baltic AB ca 6 % Konkurrenter: Maxima och Saulute (VP Market), Norfa och IKI Järnhandel Finland Marknadsandel: K-rauta och Rautia 35 %* (innehåller även handel för professionella kunder) Konkurrenter: Starkki, Bauhaus, Puukeskus, Puumerkki, S-gruppen, och Värisilmä * Rakennus- ja sisustustavarakauppa ry Sverige Marknadsandel: K-rauta 4 % Konkurrenter: Optimera, Bauhaus och Silvan Norge Marknadsandel: Byggmakker 19 % Konkurrenter: Maxbo, Jernia, Byggern, Byggeriet och NKL Estland Marknadsandel: K-Rautakesko 20 % Konkurrenter: Ehituse ABC, Espak, Ehitus Servise och Famar-Desi Lettland Marknadsandel: K-rauta 8 % Konkurrenter: Tapeks, Nells, Reaton och Bergu Nams Litauen Marknadsandel: Senukai 25 % Konkurrenter: JSC Vinukas, Eremitazas och IRIS Ryssland / S:t Petersburg Marknadsandel: Stroymaster 15 % Konkurrenter i S:t Petersburg: Maxidom, Dom Laverna och Stroybaza Rybinskaya Specialvaruhandel Finland Sporthandel Marknadsandel: Intersport, Kesport och Anttila 36 % Konkurrenter: Sportia, Top Sport, Stadium, varuhus och hypermarketar, övriga specialaffärer Handel med hemelektronik Marknadsandel: Musta Pörssi och Anttila 20 % Konkurrenter: Expert, Tekniset, Gigantti, Markantalo och övriga specialaffärer Skohandel Marknadsandel: K-kenkä, Andiamo, Kenkäexpertti och Anttila 19 % Konkurrenter: övriga specialaffärer, varuhus och hypermarketar samt sportaffärer Varuhushandel Anttila, K-citymarket, Kodin Ykkönen* Konkurrenter: S-gruppen, Tradeka, Stockmann, Ikea, möbel- och inredningsaffärer Handel inom optikbranschen Marknadsandel: Stjärn Optiker 17 % Konkurrenter: Instru och Silmäasema Möbelhandel Marknadsandel: Asko, Sotka, Kodin Ykkönen 26 % Konkurrenter: Isku, Masku, Ikea, Vepsäläinen och Stemma Endast den försäljning av specialvaror som sker via Keswells kedjor ingår i de uppskattade marknadsandelarna inom specialvaruhandeln. *Varuhushandelns marknadsandel kan inte beräknas. Bilhandel Finland Marknadsandel: Volkswagen personbilar 10,1 % Konkurrenter: Toyota, Nissan, Ford, Volvo, Peugeot och Opel Marknadsandel: Audi personbilar 3,1 % Konkurrenter: Mercedes-Benz, BMW, Volvo och Saab Marknadsandel: Volkswagen nyttobilar 16,5 % Konkurrenter: Toyota, Ford, Mercedes- Benz och Fiat Marknadsandel: Seat personbilar 0,9 % Konkurrenter: Alfa Romeo, BMW, Chrysler och Honda Källa: Statistikcentralen, Fordonsförvaltningscentralen AKE/Fordonsregistret Maskinhandel Finland Marknadsandel: Konekesko 6 21 % beroende på produktgrupp Konkurrenter: Otto Brandt (Honda, Polaris), Volvo och Mercedes-Benz lastbilar Estland Marknadsandel: Kesko Machinery 10 % Konkurrenter: Intrac, Ladur, Suomen Rakennuskone Oy:s dotterbolag och Witractor Lettland Marknadsandel: Kesko Machinery 15 % Konkurrenter: Intrac, Ladur, Suomen Rakennuskone Oy:s dotterbolag och Witractor Litauen Marknadsandel: Kesko Machinery 12 % Konkurrenter: Intrac, Ladur, Suomen Rakennuskone Oy:s dotterbolag och Witractor Lantbrukshandel Finland Marknadsandel: K-lantbruk 35 % Konkurrenter: S-gruppen (Hankkija- Lantbruk, Agrimarket), Yrittäjien maatalous Oy och Suomen Maataloustukku Oy Estland Marknadsandel lantbrukshandel Kesko Agro 32 % Konkurrenter: lantbruksförnödenheter: Kemira Grow How, Farm Plant, Agribalt lantbruksmaskiner: Mecro, Tatoli, Sampo Group, Arvi Tammel, Väderstadt, Uhtna Taluteknika och Valtra maskiner för boskapsskötsel: De Laval Lettland Marknadsandel lantbrukshandel Kesko Agro 25 % Konkurrenter: lantbruksförnödenheter: Kemira Grow How, Agribalt lantbruksmaskiner: Agribalt, Väderstadt, Preiss maskiner för boskapsskötsel: De Laval Litauen Marknadsandel Kesko Agro 15 % Konkurrenter: lantbruksförnödenheter: Kemira Grow How, Agrokonzernas, Lit Agra lantbruksmaskiner: Rovaltra, Olsen Baltic, LV Group, Lyt Agra, Väderstadt maskiner för boskapsskötsel: De Laval

18 16 koncern kesko som ansvarsbärare Kesko som ansvarsbärare I Keskos värderingar och målsättningar betonas betydelsen av ansvarsfull verksamhet gentemot samhället och övriga intressentgrupper. Detta samhällsansvar innefattar bl.a. god förvaltningssed, ekonomiskt ansvar, socialt ansvar och miljöansvar samt verksamhet för att främja produktsäkerheten och konsumentskyddet. Målet är att minimera risker, uppnå konkurrensfördel, rationalisera verksamhetssätten samt förbättra verksamhetens lönsamhet. Mätning av de resultat som beskriver ansvarsfullheten och en öppen rapportering av dem utgör en väsentlig del av samhällsansvaret. Samhällsansvaret utvecklas och styrs som en del av Keskos ledningsmodell och linjeorganisationens normala dagliga arbete. För planering, styrning, koordinering och rapportering av resultaten ansvarar enheten Samhällsansvar som hör till gruppen Koncernutveckling och lyder under vice verkställande direktören. De allmänna principerna för samhällsansvar bestäms i koncernstyrelsen som årligen även behandlar rapporten om samhällsansvar. Koncernledningsgruppen ansvarar för övriga gemensamma verksamhetsmodeller och principer i anslutning till ansvarsfullhet. I rapporteringen följs rapporteringsrekommendationen för hållbar utveckling av Global Reporting Initiative (GRI). Kesko publicerar årligen en separat rapport om samhällsansvar. I början av året anslöt sig Kesko till GRI:s stödföretag (Organisational Stakeholder) och fick sin representant med i nyckeltalsarbetsgruppen för den nya rekommendation som publiceras hösten Resultat på världstoppen År 2005 var Kesko åter framgångsrik i flera utvärderingar som bedömer företagens ansvarsfullhet och rapportering. I sitt index för hållbar utveckling utsåg Dow Jones Kesko till branschledare inom detaljhandeln i världen, likaså gjorde Ethibel Investment Register. World Economic Forum valde Kesko med på listan över världens 100 bästa företag inom hållbar utveckling, och Innovest bedömde i sin branschutvärdering över mathandeln Kesko Livs som världsetta. Indexen och utvärderingarna underlättar arbetet för placerare som utnyttjar nyckeltalen för hållbar utveckling. I likhet med året innan belönades Keskos rapportering om samhällsansvar 2004 som den bästa i Finland i den rapporteringstävling som arrangeras årligen av bl.a. Ympäristöjohtamisen yhdistys. Rapporteringen verifieras av Pricewaterhouse- Coopers Oy. I slutet av året tog Kesko i bruk ett webbaserat datasystem för rapportering om samhällsansvar, tack vare vilket informationens tillförlitlighet förbättras ytterligare och såväl insamling och analysering av information som verifiering av rapporteringen underlättas. Ekonomiskt ansvar Ett gott ekonomiskt resultat gör det lättare att bära miljöansvar och socialt ansvar, och på motsvarande sätt kan miljöansvar och socialt ansvar förbättra det ekonomiska resultatet 1. 2.

19 koncern kesko som ansvarsbärare 17 genom rationalisering av verksamhetssätten och främjande av arbetstillfredsställelsen. I rapporten om samhällsansvar betraktas det ekonomiska resultatet ur intressentgruppernas synvinkel. Sådana är bl.a. anställda, varu- och tjänsteleverantörer, kunder, stat och kommuner samt allmännyttiga sammanslutningar. Industrin en viktig partner Av den ekonomiska nytta som Kesko producerat under redovisningsåret fick varu- och tjänsteleverantörerna cirka 85 % eller 7,1 miljarder euro. De aktiva leverantörerna (Keskos inköp över euro per år) var cirka till antalet. Av dessa var cirka företag med verksamhet i Finland (andel av de totala inköpen 66 %), och närmare företag med verksamhet i övriga länder inom koncernens verksamhetsområde. Investeringarna uppgick till 454 miljoner euro, varav 191 miljoner euro riktades mot Finland. Fördelningen av den ekonomiska nyttan i Finland per intressentgrupp och region samt importfördelningen per land analyseras i rapporten om samhällsansvar. Antalet anställda i koncernen ökade under 2005 med personer, och i löner betalades 419 milj. euro. Stabil avkastning till ägarna Årsavkastningen på Keskoaktien var fortsatt hög. Den effektiva dividendavkastningen (B-aktie) för år 2005 var 4,6 % och under de senaste fem åren 10,1 % i genomsnitt. Keskos aktier och aktieägare behandlas närmare på sidorna Ett heltäckande affärsnätverk för kunderna Tillsammans med K-köpmännen ansvarar Kesko för ett rikstäckande och mångsidigt servicenätverk i Finland. Nätverket kompletteras av postorderförsäljningen och näthandeln. Vid utgången av 2005 fanns det sammanlagt K-mataffärer i 376 av Finlands 432 kommuner. Antalet specialvaruaffärer i Finland var sammanlagt 748. I de baltiska länderna, inklusive samföretagen, fanns det 177 mat-, 20 järn- och 12 lantbruks- och 6 möbelaffärer, i de övriga nordiska länderna 147 järn- och 2 möbelaffärer och i Ryssland 5 järnaffärer. Av Keskos försäljning gick 40,0 % till köpmännen. Keskos egna detaljhandelsaffärer stod för 31,0 % av den totala försäljningen. 1. Som stödjare av Stiftelsen Barnens Dag bidrar Kesko till att det är full fart på Borgbacken i Helsingfors. 2. År 2005 var Kesko åter framgångsrik i flera utvärderingar som bedömer företagens ansvarsfullhet. Stöd för allmännyttiga ändamål Kesko och dess dotterbolag stöder ekonomiskt ungefär hundra allmännyttiga sammanslutningar och organisationer med sammanlagt cirka 2 miljoner euro. Stor vikt fästs vid samhälleligt ansvarsfull verksamhet och främjande av hållbar utveckling då samarbetsobjekten väljs. Till de viktigaste objekten i Finland hörde Ung i Finland rf, Vetenskapscentret Heureka, Stiftelsen Barnens dag, Lastenklinikoiden kummit ry, Finlands FN-förbund och Handelshögskolan i Helsingfors. Koncernen deltog även i bilateralt samarbete med flera organisationer, exempelvis Världsnaturfonden i Finland och Andningsförbundet Heli. Miljöansvar Keskos och K-affärernas egna direkta miljöeffekter utgörs av utsläpp i anslutning till produktion av energi för fastigheterna och transporter samt avfall från lagring och affärer. Indirekta effekter uppstår vid tillverkning och användning av saluförda produkter och deras förpackningar samt tillhörande avfallshantering. Miljöledarskap Det certifierade ISO miljösystemet täckte fortfarande Keskos mest betydande miljöeffekter, dvs. alla funktioner i Kesko Livs logistik, transportbolaget Kesped Ab och Anttila Oy. Även de samarbetspartner som producerar bygg-, underhållsoch avfallshanteringstjänster för Keskos fastigheter har ett motsvarande system. Vid slutet av år 2005 uppfylldes kraven för K-affärernas koncept för miljöledning K-miljöbutiksdiplomet av 291 K-mataffärer, 40 K-rauta- och Rautia-affärer och 17 K-lantbruksaffärer. För utbildning för miljöbutikerna ansvarar K-instituutti och för granskningarna för K-mataffärernas del BVQI Finland. Med hjälp av konceptet effektiviserar affärerna sin energiförbrukning och avfallshantering, utvecklar urvalet av miljövänliga produkter och hjälper kunderna i att göra hållbara konsumtionsval. År 2006 är målet att utvidga konceptet till att omfatta även verksamheterna i de övriga nordiska länderna och Baltikum. Energi Energiförbrukningen och verkställandet av målen för specifik förbrukning i kontors-, lager- och affärsfastigheterna under Keskos förvaltning uppföljs i Finland med hjälp av det s.k. EnerKey-programmet. 70 % av fastigheterna deltar i konsumtionsuppföljning, och största delen av dessa finns inom kretsen för fjärravläsning via telenätet, vilket gör det möjligt att reagera snabbt på eventuella avvikande värden. År 2005 uppgick energiförbrukningen i Kesko och i K-affärerna i fastigheter som förvaltas av Kesko till sammanlagt 734 GWh i Finland, en ökning på 15 % jämfört med året innan. 286 GWh värmeenergi förbrukades, vilket är en ökning på 10 % jämfört med året innan. Kesko köpte 70 % av elektriciteten centralt. Fastigheternas totala yta ökade under året med drygt 8 %. Kesko har förbundit sig till fastighets- och byggbranschens energisparavtal (KRESS). Koncernen har lyckats sänka den specifika förbrukningen i fastigheterna inom ramen för avtalet enligt fastställda mål. Transporter Under de senaste åren har Kesko effektiviserat sina transportfunktioner i Finland. Till följd av effektiviseringsåtgärderna har antalet körda kilometer i relation till levererade varor mätt i kubik minskat, vilket i sin tur har minskat de relativa koldioxidutsläppen. År 2005 fortgick denna utveckling. För Kesped och de utomstående transportföretag som bolaget anlitar uppgick antalet körda kilometer till totalt 14,6 miljoner, dvs. 16 % mindre

20 18 koncern kesko som ansvarsbärare än året innan. Per levererade varor mätt i kubik minskade antalet körda kilometer och koldioxidutsläppen med en tredjedel. Avfallshantering och återvinning Inom avfallshantering var målet fortfarande att minimera blandavfallsmängden samt en hög återvinningsgrad. I Kesko Livs och Keswell har återvinningsgraden redan varit omkring 90 %, så någon stor förbättring kan inte längre väntas. Tyngdpunkten ligger på K-miljöbutikerna, i vilka genomfördes utredningar om avfallsmängderna och återvinningsgraden. Terminalfunktionerna i Vanda inom returlogistiken i Kesped, som betjänar K-mataffärerna lades ut på entreprenad till L&T Oy, som även tidigare har skött avfallshanteringen i Kesko Livs centrallager. Inom returlogistiken hanterades cirka 41 miljoner förpackningar som samlats in från K-mataffärerna och kundrestaurangerna för återvinning och återanvändning. Även i utländska dotterbolag finns det största utvecklingsbehovet i affärerna inom detaljhandeln, i vilka avfallsmängden är flerfaldig i förhållande till lagerfunktionerna. I augusti 2005 trädde en förordning om separat insamling, återanvändning och återvinning av elektriskt och elektroniskt avfall i kraft i Finland. De Keskos branschbolag som i egenskap av importör berörs av förordningen sköter sitt producentansvar via producentsammanslutningen SER-Tuottajayhteisö ry. I Finland tvingas inte detaljhandeln ta emot gamla anläggningar, men affären måste informera kunderna om separat insamling och meddela dem det närmaste mottagningsstället. Keskos branschbolag samarbetade om att producera materialen för utbildning av personalen och kundinformation. Miljövänliga produkter Vid slutet av år 2005 ingick det omkring 500 ekoprodukter, 500 miljömärkta produkter och 43 produkter under märket Rejäl handel i Kesko Livs sortiment. Enligt kundernas önskemål skaffade K-köpmännen dessutom lokala ekoprodukter och annan närmat. Linjedragningarna för urval och marknadsföring av ekoprodukter, miljömärkta produkter och produkter med märket Rejäl handel ingår i K-mataffärernas kedjekoncept. I Finfood Luomus tävling Årets ekobutik vann K-citymarket Jumbo i Vanda serien för stora butiker och K-market Härmälä i Tammerfors serien för medelstora butiker. Av de 11 affärerna i finalen var 7 K-affärer. I Rautakeskos sortiment ingår ett stort urval miljömärkta produkter samt energi- och emissionsklassificerade produkter. Andelen certifierade trävaror av hela trävaruförsäljningen var cirka 90 %. Återvinningen av tryckimpregnerat trä i K-rautaoch Rautiaaffärerna uppgick till sammanlagt 600 ton. Socialt ansvar Keskos sociala ansvar indelas i direkt ansvar, dvs. ansvar i förhållande till den egna personalen, och indirekt ansvar, dvs. ansvar i förhållande till personal som deltar i produktionen av saluförda produkter. Bl.a. undersökningen om arbetstillfredsställelse och statistiken om personalomsättning, olycksfall, sjukledighet, utbildning och jämställdhet beskriver den egna personalens välbefinnande och arbetsförhållanden. Personalfrågorna behandlas på sidor samt i rapporten om samhällsansvar. Övervakning av importens sociala kvalitet Kesko har främjat utvecklingen av arbetsförhållandena för sina varuleverantörer i utvecklingsländerna med hjälp av den sociala standarden SA Tillämpningen av standarden har framskridit långsamt bl.a. på grund av att det inte har funnits tillräckligt med marknadskraft bakom de gemensamma kvalitetskraven. Under redovisningsåret förbättrades situationen, då samarbetsorganisationen för social revision bildad av europeiska affärskedjor, Business Social Compliance Initiative (BSCI), kom ordentligt igång. Vid slutet av året hade BSCI 52 medlemmar, bland dem Kesko, vars representant även hör till organisationens styrelse. De pågående eller slutförda leverantörsrevisionerna var totalt till antalet, huvudsakligen i Asien. Av dessa berörde drygt 30 Keskos leverantörer, utöver vilka Kesko sedan förut har 24 SA 8000-certifierade leverantörer. Ur de anställdas synvinkel har BSCI-granskningarna samma innehåll och genomförs av samma revisorer som SA 8000-granskningarna, men BSCI kräver inte ett lika utförligt ledningssystem av företagen som SA BSCI arrangerade informationstillfällen för varuleverantörerna i Kina, Indien, Bangladesh och Turkiet. Deltagarantalen exempelvis 800 i Kina var uppmuntrande. Hittills har revisioner gjorts främst i kläd-, textil-, sko- och leksaksindustrin. År 2006 utvidgas systemet till livsmedel. Kesko har deltagit i en expertgrupp som utvecklar ett BSCI-revisionsförfarande för primärproduktion. Produktsäkerhet Kesko har arbetat i årtionden för en bättre produktsäkerhet i synnerhet inom mathandeln. I Kesko Livs produktundersökningsenhet tjänstgör 20 personer. Enheten granskar produktionsföretagens verksamhet, analyserar produkternas konsistens och kvalitet, presenterar förbättringsförslag för tillverkarna och utvecklar de egna Pirkkaprodukterna i samarbete med avtalstillverkarna. Produktundersökningsenheten övervakar i viss mån även kvaliteten på hushållsartiklar och specialvaror. Produkternas förpackningsinformation ingår inom ramen för övervakningen. För egna märkesvaror och importerade varor har Kesko Livs upprättat anvisningar om förpackningsinformation, som överträder bestämmelserna i lagstiftningen bl. a. i fråga om näringsvärden och allergiframkallande ingredienser. Egna märkesvaror med utländskt ursprung märks alltid med ursprungslandet, de inhemska produkterna märks med tillverkarens namn och tillverkningsort. År 2005 reviderade produktundersökningsenheten 58 varuleverantörer, varav 29 var finländska och resten kom från 12 olika länder. Största delen av de reviderade företagen var tillverkare av Keskos egna märkesvaror. Vanligtvis gäller förbättringsförslagen planering av och hygien i produktionsutrymmena. Under årets lopp undersöktes nyhets- och produktutvecklingsprov inom livsmedel samt partikontrollprov och andra prov inom självkontroll. Under året återkallades 35 produkter. Största delen berodde på kvalitets-, smak-, tillverknings- eller förpackningsfel. 21 av fallen gällde Kesko Livs egna märkesvaror. Produktundersökningsenheten deltog i arbetet av arbetsgruppen för produktsäkerhet hos CIES (CIES Food Safety Initiative), den internationella samarbetsorganisationen inom livsmedelshandel och -industri. En separat rapport om samhällsansvar publiceras i slutet av april 2006 på finska och på engelska i tryckt version och på Keskos webbplats. Den tryckta versionen av rapporten kan beställas via: (finska) eller (engelska).