Över Östersjön. Om högskola och högskolesamarbete i Sveriges östra närområde. Högskoleverkets rapportserie 2003:8 R

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Över Östersjön. Om högskola och högskolesamarbete i Sveriges östra närområde. Högskoleverkets rapportserie 2003:8 R"

Transkript

1 Över Östersjön Om högskola och högskolesamarbete i Sveriges östra närområde Högskoleverkets rapportserie 2003:8 R

2 Över Östersjön Om högskola och högskolesamarbete i Sveriges östra närområde Högskoleverket 2003

3 Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Över Östersjön om högskola och högskolearbete i Sveriges östra närområde Producerad av Högskoleverket Högskoleverkets rapportserie 2003:8 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, utredningsavdelningen, Torsten Kälvemark, Helena Mähler Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Prinfo Alfredssons, Bollebygd, mars 2003 Tryckt på miljömärkt papper

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Varför söker vi oss över Östersjön? 9 Rapportens bakgrund och syfte 9 Östersjösamarbetet och samverkan mellan utrikespolitik och utbildningspolitik 11 En efterlysning från Östutredningen Utbildningspolitik över gränserna 13 Näringspolitik och utbildningspolitik en felande länk i östsamarbetet? 16 Slumrande resurser på andra sidan Östersjön? 18 EU-utvidgning, utbildning och forskning 21 Medlemskapsförhandlingarna 21 Utvidgningen i Östersjöregionen 22 Utvidgningsförhandlingarna inom högre utbildning och forskning 23 EU-utvidgningen, utbildning och forskning ett oproblematiskt förhållande? 28 Hur kan den svenska arbetsmarknaden för högskoleutbildade komma att påverkas av utvidgningen? 31 Omfattningen av den potentiella invandringen 31 Sammanfattande slutsatser 38 Utbildningsstruktur i Estland, Lettland, Litauen och Polen 39 De baltiska länderna 39 Polen 48 Högre utbildning i Ryssland och S:t Petersburg 53 Utbildningssystemet i Ryska federationen 53 En lägesbeskrivning 56 Högre utbildning i S:t Petersburg 61 Fyra lärosäten i S:t Petersburg 64 Avslutande kommentarer 73

5 Akademiskt samarbete mellan Sverige och länderna i östra Östersjöregionen 75 Akademiskt östsamarbete samverkan med statligt stöd 77 Stöd från EU till samarbete inom högre utbildning 81 Observationer från kartläggningen 84 Erfarenheter från samarbetet med östra Europa observationer och slutsatser 87 Erfarenheter av östsamarbete 87 Några slutsatser 94 Källor och litteratur 99 Medverkande vid lärosätena 99 Övriga 100 Studiebesök S:t Petersburg februari Referenser 101 Bilaga: Redovisning av 19 svenska lärosätens samarbete med länderna runt Östersjön 105

6 Sammanfattning Med denna rapport vill Högskoleverket påminna om samarbetsmöjligheter på högskoleområdet när det gäller Sveriges östra närområde. Vi har också haft ambitionen att ge en bred bild av olika frågor relaterade till högre utbildning i östra Östersjöregionen, främst utifrån tre teman: möjliga effekter av EU:s förestående utvidgning, systemen för högre utbildning i de berörda länderna samt vikten av samarbete och samordning. EU:s utvidgning och utbildning och forskning Rapportens första tema är EU:s utvidgning och dess påverkan på utbildning och forskning i de blivande medlemsländerna runt Östersjön samt på arbetsmarknaden för högskoleutbildade i Sverige. De blivande medlemsländernas EU-arbete inom utbildning och forskning handlar till stor del om deltagande i de olika EU-programmen. Ett annat exempel är anpassningen till EU-direktiven av utbildningar som leder till reglerade yrken (t.ex. sjuksköterska). De fyra blivande medlemsländerna runt Östersjön har kommit relativt långt, även om det fortfarande fi nns vissa strukturella problem (ofta relaterade till ekonomin). Många av dessa svårigheter är dock troligen av en övergående natur, åtminstone på längre sikt. Möjliga effekter på arbetsmarknaden för akademiker i Sverige Det är svårt att förutse hur stor den eventuella arbetskraftsinvandringen kan komma att bli, även när det gäller yrken som kräver högskoleutbildning. Potentialen för invandring finns i form av hög arbetslöshet i flera blivande medlemsländer, skillnader i levnadsstandard och löneläge mellan Sverige och de blivande medlemmarna i det östra närområdet och dessutom en brist på viss arbetskraft i Sverige. Bristsituationerna inom flera akademikeryrken (t.ex. inom vården) gör dock att arbetskraftsinvandring bör ses som en möjlighet snarare än som ett hot. 5

7 Högre utbildning i östra Östersjöregionen Det andra temat syftar till att beskriva hur systemen för högre utbildning i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland är utformade. Situationen för högre utbildning i Ryssland ges särskild uppmärksamhet. De senaste tio åren har inneburit stora förändringar för rysk högre utbildning, t.ex. kraftigt minskade statliga resurser till lärosätena men också ökad autonomi. Internationellt samarbete och samverkan med privata företag har blivit en vanlig del av lärosätenas verksamhet. Det har också uppstått en växande sektor privata, avgiftsfinansierade utbildningsanordnare. Vi har också sett närmare på högre utbildning i S:t Petersburg och presenterar några korta fallstudier av fyra universitet i staden. Akademiskt samarbete över Östersjön Rapportens tredje tema är de akademiska förbindelserna över Östersjön. Rapporten är ingen heltäckande kartläggning av detta ämne men den beskriver ett antal svenska lärosätens samarbete med östra Östersjöregionen och konstaterar att östsamarbete verkar vara både vanligt och mångfacetterat. Det kan handla om allt mellan student-, lärar- och doktorandutbyte till deltagande i omfattande universitetsnätverk. Lärosäten kan också vara genomförare i utbildningsrelaterade biståndsprojekt med icke-akademiska mottagare. Samarbetet beskrivs ofta i positiva ordalag av dem som arbetar med det, även om utbytet av det kan variera från rent vetenskapliga och kunskapsmässiga fördelar till mindre konkreta positiva resultat, t.ex. erfarenheter och kontakter. Rapporten visar bl.a. att tillgången till externa finansieringsmöjligheter är mycket viktig för att samarbete skall inledas, samt att det finns en oro för att EU-utvidgningen skall försvåra för samarbete med kandidatländerna om de nya medlemsländerna fasas ut ur de uppskattade svenska finansieringsprogrammen. Ett nationellt perspektiv på akademiskt samarbete vikten av samordning I många länder, bl.a. USA och Tyskland, intensifieras samarbetet mellan utrikes- och utbildningsdepartementen. Högre utbildning och forskning används som ett medel för att skapa strategiska förbindelser med andra länder. Syftet kan t.ex. vara att knyta kontakter som på sikt gynnar det egna landets utrikes- och handelspolitik. 6

8 Högskoleverket har i olika sammanhang framfört att det kan finnas skäl att se över Sveriges långsiktiga prioriteringar när det gäller utbildning och forskning som delar av östsamarbetet. Visserligen finns redan ett ganska omfattande samarbete mellan enskilda lärosäten, men det verkar saknas en nationell strategi för hur utbildnings- och forskningsområdet långsiktigt skulle kunna stödja andra delar av samhällsutvecklingen. En ökad samordning mellan olika politikområden skulle därför vara värdefull när det gäller östsamarbetet. Bland annat föreslås att berörda departement inom Regeringskansliet gemensamt kallar till överläggningar med de viktigaste aktörerna när det gäller framtidsperspektiv för detta samarbete. 7

9

10 Varför söker vi oss över Östersjön? Rapportens bakgrund och syfte Utgångspunkten för arbetet med denna rapport har varit den oro som har uttryckts i flera statliga utredningar över bristen på samordning mellan utrikes- och utbildningspolitiken när det gäller vårt östra närområde. Också Högskoleverket har tidigare påtalat att insikterna om sambanden mellan utbildningssamarbete och näringslivs- och samhällsutveckling inte verkar ha fått ett så stort genomslag i den övergripande svenska östeuropapolitiken. I denna rapport har vi velat påminna om samarbetsmöjligheter på högskoleområdet när det gäller Sveriges östra närområde och peka på de möjliga fördelarna av en bättre samordning mellan de närmast berörda politikområdena. Vi har också haft ambitionen att ge en bred bild av olika frågor relaterade till högre utbildning i Östersjöregionen. Resultatet av vårt arbete är denna relativt omfattande rapport, som bl.a. behandlar de akademiska samband som finns mellan Sverige och våra östliga grannländer. Rapporten har tre huvudsakliga teman: att beskriva och analysera EU-utvidgningen och dess påverkan på utbildning och forskning i de fyra kandidatländerna runt Östersjön samt vilka konsekvenser utvidgningen kan komma att få för den svenska arbetsmarknaden för högskoleutbildade; att ge en överblick över utbildningssystem och viktiga frågor för högre utbildning i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland samt specifi kt i vår närmaste storstad S:t Petersburg; att ge en bild av det mångfacetterade, redan existerande högskolesamarbetet mellan ett antal svenska lärosäten och deras motsvarigheter i kandidatländerna och Ryssland samt erfarenheterna från sådant samarbete. Med utgångspunkt från dessa tre teman ger vi i rapportens avslutande del några rekommendationer som syftar till att dels öka medvetenheten om möjligheterna till akademisk samverkan på andra sidan Östersjön dels ge underlag för den önskvärda samordningen mellan olika politikområden när det gäller östsamarbetet. 9

11 Rapporten har till största delen skrivits under år 2002 och uppgifterna från kartläggningen av några lärosätens aktiviteter gäller i huvudsak läget under våren detta år. Förhållanden som rör EU-utvidgningen har självfallet aktualiserats med de beslut som fattades under det danska ordförandeskapet och toppmötet i Köpenhamn. Huvuddelen av texten har författats av Torsten Kälvemark och Helena Mähler. I Högskoleverkets projektgrupp har vidare Erik Johansson, Nina Kowalewska, Tuula Kuosmanen och Aleksandra Sjöstrand medverkat. 10

12 Östersjösamarbetet och samverkan mellan utrikespolitik och utbildningspolitik En efterlysning från Östutredningen 2000 I ett slutbetänkande med titeln Att utveckla samarbetet med Central- och Östeuropa (SOU 2000:122) framhöll den av Utrikesdepartementet tillsatta s.k. Östutredningen bland annat följande: Utredningen har ställts inför ett antal frågeställningar. Finns det i Sverige en för dålig koppling mellan utrikespolitik och utbildningspolitik om man jämför med vissa andra länder? Återspeglas i utvecklingssamarbetet med andra länder i allmänhet och med närområdet i synnerhet den officiella synen på högre utbildning och forskning som en drivkraft för näringslivsutveckling? Hjälper vi till tillräckligt för att aktivera den slumrande, men ofta högt kvalificerade, resurs som fi n n s i universitet, högskolor och forskningsinstitutioner runt Östersjön? Hur kan i östsamarbetet svensk industriell kompetens samverka med svensk kompetens inom utbildning och forskning? Utredningen konstaterade att man med den korta tid som stått till inte kunnat gå på djupet i dessa frågor. Man pekade dock på att det finns en internationell trend att utbildning och forskning används som ett verktyg för att skapa dels nätverk mellan inflytelserika människor i världen, dels varaktiga relationer mellan länder. Detta är något som på sikt gynnar handel och näringslivsintegration. Östersjöberedningen, som tidigare diskuterat formerna för Sveriges samarbete med grannländerna i regionen, gick emellertid på en kortsiktig linje. Man ville inte använda befintliga anslag för stöd till verksamhet i Sverige som endast har en indirekt och svag företagsanknytning, t.ex. på utbildnings- och informationsområdet. Enligt Östutredningen ändrades därmed en tidigare politik. Det som hade hänt motiverade dock enligt utredningen ett fortsatt och fördjupat tänkande kring de aktuella frågorna: Mycket tyder på att det varit för lite av sektorsövergripande diskussioner kring prioriteringar och strategiska mål för utbildnings- och forskningsarbeten i närområdet. Utredningen rekommenderar därför att utrikes- och 11

13 utbildningsdepartementen i samarbete bl.a. med SI och representanter för forsknings- och utbildningsväsendet utarbetar en genomtänkt strategi på detta område. Utredningen rekommenderar ett snabbspår med tanke på propositionen för östsamarbetet och kommande beslut om Det Nya Visbyprogrammet. I den proposition (2000/01:119) som följde på Östutredningens arbete betonade regeringen att samarbete inom utbildning och forskning bör utgöra ett eget huvudområde och syfta till att stärka forsknings- och utbildningskapaciteten i samarbetsländerna samt att skapa fungerande och långsiktiga nätverk mellan främst universitet och högskolor i Sverige och i vårt prioriterade närområde. Regeringen konstaterade vidare att utvecklingen av forskningskapaciteten i de aktuella länderna borde få särskild prioritet med tanke på att rekryteringsläget på många håll är svagt när det gäller forskarutbildning och lärartjänster. Institutions- och kompetensuppbyggnad behövs, särskilt när det gäller handledarkompetensen på magister- och forskarutbildningsnivå. Samtidigt påminde regeringen om risken för brain drain och rekommenderade därför ett samarbete som genom sin konstruktion motverkar detta, t.ex. genom den sandwich-modell som redan är väl beprövad inom det globala utvecklingssamarbetet. Det innebär att studenter på grundoch forskarutbildningsnivå ges tillfälle att studera vissa perioder i Sverige mot att de genomför huvuddelen av och slutför sin utbildning i hemlandet. Regeringen betonade i propositionen också att Sverige skulle kunna stödja de blivande EU-länderna i Öst- och Centraleuropa genom att bidra till kompetensöverföring, t.ex. när det gäller EU-stöd inom utbildning och forskning. En följande utredning Östersjöprogram för framtiden (DS 2002:46) har återkommit till frågorna om utbildningens och forskningens roll i samarbetet över Östersjön. Utredningen behandlar framför allt näringslivssamarbetet, men mot bakgrund av den tidigare diskussionen förordar man att det inom en kommande tredje Östersjömiljard borde finnas större utrymme för insatser med mer indirekt näringslivsanknytning, t.ex. med inriktning på utbildning och forskning. Samtidigt bör man enligt utredningen kräva att sådana insatser utarbetas i nära samarbete med företag/ organisationer för att garanteras deras svenska näringslivsanknytning. 12

14 Det fi nns alltså i den offentliga diskussionen en växande förståelse för sambandet mellan utrikespolitik, näringslivspolitik och utbildningspolitik. Det finns anledning att inledningsvis göra en liten utblick mot andra länder för att se hur man där fört motsvarande diskussion kring detta samband. Utbildningspolitik över gränserna I många länder runt om i världen, men främst i stora nationer som USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland, intensifieras nu samarbetet mellan utrikes- och utbildningsdepartementen när det gäller att på olika sätt använda sig av högre utbildning och forskning som medel för långsiktigt strategiska förbindelser mellan länder. Syftet är ofta dubbelt: de stora nationerna söker för egen del etablera något slags intellektuellt ledarskap, men det handlar för dem också om att knyta personliga kontakter som på sikt gynnar det egna landets utrikes- och handelspolitik. En klar medvetenhet om utbildningspolitikens internationella dimensioner uttrycktes av USA:s dåvarande president Bill Clinton i ett executive memorandum den 19 april Dokumentet var karakteristiskt nog riktat till två adressater: utbildnings- respektive utrikesdepartementen i Washington. I texten framhöll presidenten bland annat: To continue to compete successfully in the global economy and to maintain our role as a world leader, the United States needs to ensure that its citizens develop a broad understanding of the world, proficiency in other languages, and knowledge of other cultures. America s leadership also depends on building ties with those who will guide the political, cultural, and economic development of their countries in the future. A coherent and coordinated international education strategy will help us meet the twin challenges of preparing our citizens for a global environment while continuing to attract and educate future leaders from abroad. Samverkan mellan utbildnings- och utrikespolitik är markant också i andra länder. De tyska utbildnings- och utrikesministerierna inbjöd hösten 2000 till en strategisk dialog kring Tysklands internationella samverkan på utbildnings- och forskningsområdet. Utrikesminister Joschka Fischer och utbildningsminister Edelgard Bulmahn hade kallat företrädare för de olika förbundsländerna och för de viktigaste organisationerna 13

15 på utbildnings- och forskningsområdet till överläggningar i Berlin. Bland deltagarna fanns bl.a. den tyska rektorskonferensen (HRK) och den akademiska utbytes organisationen Deutscher Akademischer Austauschdienst (DAAD). Enligt de båda ministrarna gäller det att göra Tyskland till ett mer attraktivt land både för världens mest framstående forskare och för vanliga studenter. Den tyska närvaron i olika internationella vetenskapssammanhang skall också stärkas och utbildningens och forskningens roll i internationellt samarbete betonas. En första redovisning av dessa initiativ som gjorts våren 2002 visar också på en viss framgång. Antalet utländska studenter har ökat och i jakten på världens bästa huvuden har man genom ett generöst stipendieprogram lyckats få unga framstående forskare från olika länder att komma till Tyskland. Gemensamma utbildningsprogram mellan tyska universitet och högskolor i Sydostasien har också fått stöd av förbundsregeringen. Under sommaren 2002 anslog förbundsregeringen också ett belopp motsvarande cirka 20 miljoner kronor för att stärka samarbetet med Östeuropa och Ryssland. Go East heter ett nytt program som är inriktat på samverkan inom utbildning, forskning och industriell praktik. I samband med lanseringen av programmet framhöll utbildningsminister Bulmahn bl.a. följande: Vi har under de senaste decennierna vant oss vid att nästan uteslutande blicka västerut när det gäller utbyte och utlandsstudier. Men världen har förändrats. Den bristande jämvikten i intressena motsvarar inte dagsläget och den europeiska föreningsprocessen. De medel som anslagits har gått till DAAD och Alexander von Humboldt-stiftelsen. Den senare mottagaren svarar för en stor del av det internationella tyska forskningssamarbetet. Till detta kommer att också det tyska näringslivet bidrar till projektet, bland annat genom att ställa praktikplatser för studerande till förfogande i de tyska företag som finns i de berörda länderna. Från regeringens sida betonas att man vill se ett ökat antal studenter som reser österut. För närvarande är det ungefär högst studenter som också till något av de gamla kommunistländerna, ett antal som motsvarar ungefär 2 procent av den tyska studentmobiliteten. Det skall jämföras med att cirka studenter år 2000 kom från något av dessa länder, en andel på 27 procent av de utländska studenterna i Tyskland. Motiven för en ökad studentrörlighet har klart angivits av regeringen: man vill att unga tyskar skall skaffa sig en språklig och kulturell kompe- 14

16 tens som långsiktigt tjänar tyska intressen, både politiskt och näringslivsmässigt. En företrädare för det tyska näringslivet uttalade sig också i den riktningen i samband med lanseringen av det nya programmet: Med EU-utvidgningen och de snabbt växande ekonomiska förbindelserna med de östeuropeiska länderna öppnar sig nya marknader och möjligheter för de tyska företagen. Det gäller också för framtida akademiker med Östeuropakompetens. Tyskland är naturligtvis det land i Västeuropa som av historiska, politiska och kulturella skäl har de starkaste intressena av ett ökat samarbete med Östeuropa och Ryssland. Men även Frankrike vill gärna se en ökad studerandeström mellan länderna. Den statliga organisationen Edufrance bildades för några år sedan med syfte att rekrytera fler utländska studenter till Frankrike. På sin webbplats har man bland annat information på ryska och man finns representerad i såväl Moskva som i Sankt Petersburg och Samara. Även i Frankrike är det i stor utsträckning utbildnings- och utrikesdepartementen som agerar gemensamt. I mars 2002 bildades ett Råd för mottagandet av utländska studenter där de båda ministerierna ingår tillsammans med företrädare för myndigheter och högskolor. Samarbetet med andra länder ses inte främst som en ekonomisk utan en kultur- och utrikespolitisk fråga. Grundandet av ett franskspråkigt universitet i Kairo är till exempel ett av de initiativ som har tagits i syfte att stärka Frankrikes ställning i den arabiska världen. Också på central nivå inom EU har man tagit initiativ som visar på en insikt om de politiskt strategiska fördelarna för unionen av internationellt samarbete inom forskning och utbildning. I ett policydokument från 2001 beskriver Europeiska kommissionen sina avsikter att stärka unionens förbindelser med tredje land inom högre utbildning. Avsikten är att få studenter från länder utanför EU att välja studier i unionens medlemsländer istället för i USA (som fortfarande är det populäraste landet för utlandsstudier). Det handlar bl.a. om att göra EU-ländernas utbildningssystem och kvalifi kationer så lättbegripliga och attraktiva som möjligt för internationella studenter. Som ett led i detta arbete föreslår man ett pilotprojekt, ett stipendieprogram för latinamerikanska nyutexaminerade och high level professionals. Kommissionens mål med programmet är både akademiska och strategiska: to help recently graduated and high level professionals to benefit from excellence in European academia; 15

17 to allow future decision-makers in Latin America to develop closer ties with Europe and have a better understanding of its cultural diversity; to foster the creation of further links between the two regions. I linje med formuleringarna i meddelandet, fast med ett ländermässigt bredare anslag än det föreslagna pilotprojektet, lanserades under andra halvan av 2002 ett nytt program för akademiskt utbyte med länder utanför EU. Erasmus World är namnet på det nya initiativet, som skall ses som ett komplement till det inomeuropeiska Erasmus-programmet och till regionala samarbetsprogram som Tempus och Alfa. I ett pressmeddelande jämförs Erasmus World med det amerikanska Fulbright-programmet, och kommissionären Viviane Reding understryker att det skall ses som ett instrument som Europa behöver, både internt och i förhållande till omvärlden, för att vara en vinnare i utbildningens globalisering. 200 miljoner euro (drygt 1,8 miljarder kronor) är avsatta för det nya programmet under åren Pengarna skall bland annat användas för stipendier till studenter och gästforskare från utomeuropeiska länder. Under de aktuella åren räknar man med att kunna ge stöd till cirka studenter och gästforskare. Studenterna skall i första hand inbjudas till utbildning på masters-nivå. Kommissionen kommer att delfi nansiera omkring 250 EU masters courses. Kravet för att få stöd är att sådana kurser arrangeras av minst tre universitet från tre medlemsstater och att den utländska stipendiaten skall tillbringa en period vid minst två av dess universitet. Erasmus World kommer också att stimulera europeiska studenter och forskare att resa till universitet utanför EU. Projekt för samarbete med framstående universitet i omvärlden kan få stöd från EU:s sida. Näringspolitik och utbildningspolitik en felande länk i östsamarbetet? I alla de officiella dokument kring regionalpolitik och näringslivsutveckling i Sverige som regeringen publicerat under senare år betonas forskningens och den högre utbildningens ökade betydelse. I den senaste forskningspropositionen (2000/01:3) Forskning och förnyelse heter det bland annat: Forskning utgör i dag, tillsammans med utbildning, en av de viktigaste tillväxtfaktorerna. Det är de kunskapsintensiva verksamheterna som växer snabbast. Men även traditionella industribranscher och den offent- 16

18 liga sektorn genomgår dramatiska förändringar och blir alltmer beroende av nya kunskaper och välutbildad arbetskraft. Näringslivet, som verkar i ett utpräglat internationellt sammanhang, behöver i ökad utsträckning tillgång till hög kompetens, goda forskningsmiljöer och nya resultat från forskningsfronten för att kunna öka sin konkurrenskraft och utveckla nya produkter. Det innebär att företag inom de expansiva och kunskapsintensiva framtidsbranscherna ofta söker sig till länder med högkvalitativ forskning och välutbildad arbetskraft. Ibland tycks det dock som om denna insikt på den nationella nivån inte har slagit igenom när det gäller det internationella samarbetet med t.ex. närområdet. Att en näringslivsutveckling i dag aldrig kan vara bortkopplad från en strategi för forskning och utveckling borde vara en självklarhet. Kunskapsöverföring utan en samtidig kvalitetssäkring i form av utbildnings- och forskningsresurser för en fortsatt förnyelse, kan lätt leda till ett statiskt läge. Utredningen Östersjöprogram för framtiden (Ds 2002:46) tog upp denna fråga, bland annat mot bakgrund av en tidigare framförd kritik från Högskoleverkets sida mot Östersjöberedningens bedömning av att resurser från den s.k. Östersjömiljarden för utbildnings- och forskningssamverkan skulle ha alltför indirekta effekter för den näringslivsutveckling som varit miljardens huvudsyfte. Utredningen skrev i det sammanhanget följande: Formuleringen i Östersjöberedningens betänkande har lett till återhållsamhet [ ] vad gäller godkännande av projekt med forsknings- eller utbildningsinslag. Men tumregeln har varit att, åtminstone från fall till fall, kan den typen av insatser komma i fråga om man bedömer att effekterna är klart näringslivsfrämjande Vi anser att forsknings- och utbildningsinsatser under vissa omständigheter kan ha en viktig roll att fylla för svensk näringslivs positionering i regionen varför vi förordar att medel i större utsträckning avsätts för den typen av verksamhet i ett tredje Östersjömiljardprogram. Lite längre fram i betänkandet återkommer utredningen till dessa frågor när man diskuterar insatser med effekter på kort eller lång sikt. Det som i ett kortare perspektiv kan tyckas ha indirekt eller svag företagsanknytning kan på längre sikt visa sig vara väsentligt: Vi konstaterar t.ex. att svenska företag ofta stöter på problem med brist på kvalificerad arbetskraft. Nationella åtgärder, ev. understödda med bistånd, 17

19 torde i längden avhjälpa dylika svårigheter och specifi ka satsningar kan och bör företagen kunna företa själva. Statsstödda, branschvisa satsningar kopplade till svenska näringslivsintressen kan dock motiveras. Vidare fi n n s k ont a k t s k a p a nde element i utbildningssatsningar. I andra länders biståndsprogram till dessa länder ingår ofta utbildningssatsningar som kan kopplas till kontakter med det egna näringslivet. Överhuvud kan forsknings- och utvecklingssatsningar vara vitala ingredienser i ett brett näringslivssamarbete. Vi noterar att denna uppfattning också framförts av utredningen om utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa (SOU 2000:112). Mot denna bakgrund gör studien bedömningen att det inom ett tredje Östersjöprogram borde fi nnas utrymme för insatser med mer direkt näringslivsanknytning av typen utbildnings/forsknings/ utvecklingsinsatser än vad som varit fallet under den andra Östersjömiljarden. Samtidigt bör krävas att dylika insatser utarbetas i nära samarbete med företag/organisationer för att garantera deras svenska näringslivsanknytning. Utredningen påpekar också att man i det här sammanhanget bör lära av utländska erfarenheter. Det finns exempel från andra europeiska länder på ett utvecklingsstöd som arbetar med en bred palett av åtgärder och där olika samhällssektorer kompletterar varandra. I rekommendationerna inför en tredje Östersjömiljard pekar man också på vikten av synergier och katalytiska effekter i näringslivssamarbetet. Det är alltså mycket som talar för att de synpunkter som Högskoleverket i olika sammanhang framfört när det gäller kopplingen mellan internationell näringslivspolitik och utbildningspolitik har fått gehör. Ett samband mellan dessa båda politikområden får naturligtvis ändå inte innebära att högskolesektorn eller forskningsfinansiärerna skall vara passiva samarbetspartners som väntar på signaler från andra aktörer. Också beslutsfattare på olika nivåer inom forsknings- och utbildningsområdet bör fundera över hur man själv kan vara med och aktivera en önskvärt framtida samarbete. Slumrande resurser på andra sidan Östersjön? När denna rapport slutredigeras har just den amerikanska rymdfärjan Columbia störtat över Texas. I en rubrik i Svenska Dagbladet ( ) heter det: Ryssland tar över huvudroll i rymden. I artikeln konstateras att det nu blir Ryssland som får hålla i gång det internationella rymdprojektet ISS: 18

20 Men ryssarna är vana, när ISS byggdes upp från början styrdes verksamheten från Moskva. Även om den ryska rymdsatsningen lider av ekonomiska problem fi nns kunskapen, säger Sven Grahn, teknisk chef på svenska Rymdbolaget. Är det möjligen så att rysk teknik och vetenskap fortfarande ligger på en internationellt konkurrenskraftig nivå, och att universitet och högskolor på andra sidan Östersjön mer generellt kan ses som en delvis slumrande resurs när det gäller ett akademiskt samarbete som också kan vara av strategisk betydelse för Sveriges framtid? Moderniseringen av utbildning och forskning har naturligtvis gått olika långt i de olika länderna. Generellt gäller kanske ändå att det finns en betydande potential av kreativitet och begåvning vid dessa universitet som i dag inte fullt utnyttjas på grund av den rådande ekonomiska situationen. Ett stöd till dessa miljöer betraktas av olika aktörer i såväl USA som Västeuropa inte bara som något slags fi - lantropi utan också som en strategisk investering inför ett utökat framtida samarbete. Det väckte kanske en viss uppmärksamhet när ryssen Zhores I. Alferov härom året var en av dem som belönades med nobelpriset i fysik. Många har på senare år tenderat att avskriva relevansen i den ryska forskningen. Alla vet också vilka enorma ekonomiska svårigheter som universitet och högskolor i hela det forna Sovjetunionen dras med. Det är intressant att se vilka utländska organisationer och stiftelser som stöder Ioffe-institutet i S:t Petersburg, det institut där Alferov verkar. På institutets hemsida kan man hitta följande lista: International Association for the Promotion of Co-operation with Scientists from the New Independent States of the Former Soviet Union (INTAS) The U.S. Civilian Research and Development Foundation (CRDF) for the Independent States of the Former Soviet Union The Ford Foundation The Rockefeller Foundation W.K. Kellog Foundation The Fulbright Program-Russia The Joyce Foundation The Joyce Mertz-Gilmore Foundation The Prospect Hill Foundation The Alfred P. Sloan Foundation MacArthur Foundation NSF (National Science Foundation) 19

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 ger en heltäckande bild av hur språkundervisning är uppbyggd i 32 europeiska länder.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Näringslivsenheten Rubrik: Budgetproposition

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

2014-11-26. Kunskap. Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv

2014-11-26. Kunskap. Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv 2014-11-26 Kunskap 2 Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv 09:30 Registrering, frukostfika 10:00 Välkommen och introduktion Daniel Edquist enhetschef UHR 10:30 Floristernas yrkesråd,

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Sammanfattning av slutrapport om projektet Utvärdering av gemensamma nordiska masterprogram

Sammanfattning av slutrapport om projektet Utvärdering av gemensamma nordiska masterprogram Sammanfattning av slutrapport om projektet Utvärdering av gemensamma nordiska masterprogram 10 September 2009 Rapport till NOQA och Nordiska ministerrådet utarbetad av en projektgrupp bestående av Staffan

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige 2014-11-14 Rebecka Herdevall Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige Capacity Building and Joint Master Degrees Kapacitetsuppbyggnad Capacity Building for Higher Education Rebecka Herdevall

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning?

Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom utbildningsområdet genom att ge förutsättningar

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad - Policy/riktlinjer/regler Gällande from 2014-06-05 Handläggare: Helena Mehner

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution.

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution. EUROPEISKA U IO E S RÅD Bryssel den 31 oktober 2008 (10.11) (OR. en) 15030/08 EDUC 257 SOC 653 RAPPORT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 14398/08 EDUC 241

Läs mer