Över Östersjön. Om högskola och högskolesamarbete i Sveriges östra närområde. Högskoleverkets rapportserie 2003:8 R

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Över Östersjön. Om högskola och högskolesamarbete i Sveriges östra närområde. Högskoleverkets rapportserie 2003:8 R"

Transkript

1 Över Östersjön Om högskola och högskolesamarbete i Sveriges östra närområde Högskoleverkets rapportserie 2003:8 R

2 Över Östersjön Om högskola och högskolesamarbete i Sveriges östra närområde Högskoleverket 2003

3 Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Över Östersjön om högskola och högskolearbete i Sveriges östra närområde Producerad av Högskoleverket Högskoleverkets rapportserie 2003:8 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, utredningsavdelningen, Torsten Kälvemark, Helena Mähler Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Prinfo Alfredssons, Bollebygd, mars 2003 Tryckt på miljömärkt papper

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Varför söker vi oss över Östersjön? 9 Rapportens bakgrund och syfte 9 Östersjösamarbetet och samverkan mellan utrikespolitik och utbildningspolitik 11 En efterlysning från Östutredningen Utbildningspolitik över gränserna 13 Näringspolitik och utbildningspolitik en felande länk i östsamarbetet? 16 Slumrande resurser på andra sidan Östersjön? 18 EU-utvidgning, utbildning och forskning 21 Medlemskapsförhandlingarna 21 Utvidgningen i Östersjöregionen 22 Utvidgningsförhandlingarna inom högre utbildning och forskning 23 EU-utvidgningen, utbildning och forskning ett oproblematiskt förhållande? 28 Hur kan den svenska arbetsmarknaden för högskoleutbildade komma att påverkas av utvidgningen? 31 Omfattningen av den potentiella invandringen 31 Sammanfattande slutsatser 38 Utbildningsstruktur i Estland, Lettland, Litauen och Polen 39 De baltiska länderna 39 Polen 48 Högre utbildning i Ryssland och S:t Petersburg 53 Utbildningssystemet i Ryska federationen 53 En lägesbeskrivning 56 Högre utbildning i S:t Petersburg 61 Fyra lärosäten i S:t Petersburg 64 Avslutande kommentarer 73

5 Akademiskt samarbete mellan Sverige och länderna i östra Östersjöregionen 75 Akademiskt östsamarbete samverkan med statligt stöd 77 Stöd från EU till samarbete inom högre utbildning 81 Observationer från kartläggningen 84 Erfarenheter från samarbetet med östra Europa observationer och slutsatser 87 Erfarenheter av östsamarbete 87 Några slutsatser 94 Källor och litteratur 99 Medverkande vid lärosätena 99 Övriga 100 Studiebesök S:t Petersburg februari Referenser 101 Bilaga: Redovisning av 19 svenska lärosätens samarbete med länderna runt Östersjön 105

6 Sammanfattning Med denna rapport vill Högskoleverket påminna om samarbetsmöjligheter på högskoleområdet när det gäller Sveriges östra närområde. Vi har också haft ambitionen att ge en bred bild av olika frågor relaterade till högre utbildning i östra Östersjöregionen, främst utifrån tre teman: möjliga effekter av EU:s förestående utvidgning, systemen för högre utbildning i de berörda länderna samt vikten av samarbete och samordning. EU:s utvidgning och utbildning och forskning Rapportens första tema är EU:s utvidgning och dess påverkan på utbildning och forskning i de blivande medlemsländerna runt Östersjön samt på arbetsmarknaden för högskoleutbildade i Sverige. De blivande medlemsländernas EU-arbete inom utbildning och forskning handlar till stor del om deltagande i de olika EU-programmen. Ett annat exempel är anpassningen till EU-direktiven av utbildningar som leder till reglerade yrken (t.ex. sjuksköterska). De fyra blivande medlemsländerna runt Östersjön har kommit relativt långt, även om det fortfarande fi nns vissa strukturella problem (ofta relaterade till ekonomin). Många av dessa svårigheter är dock troligen av en övergående natur, åtminstone på längre sikt. Möjliga effekter på arbetsmarknaden för akademiker i Sverige Det är svårt att förutse hur stor den eventuella arbetskraftsinvandringen kan komma att bli, även när det gäller yrken som kräver högskoleutbildning. Potentialen för invandring finns i form av hög arbetslöshet i flera blivande medlemsländer, skillnader i levnadsstandard och löneläge mellan Sverige och de blivande medlemmarna i det östra närområdet och dessutom en brist på viss arbetskraft i Sverige. Bristsituationerna inom flera akademikeryrken (t.ex. inom vården) gör dock att arbetskraftsinvandring bör ses som en möjlighet snarare än som ett hot. 5

7 Högre utbildning i östra Östersjöregionen Det andra temat syftar till att beskriva hur systemen för högre utbildning i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland är utformade. Situationen för högre utbildning i Ryssland ges särskild uppmärksamhet. De senaste tio åren har inneburit stora förändringar för rysk högre utbildning, t.ex. kraftigt minskade statliga resurser till lärosätena men också ökad autonomi. Internationellt samarbete och samverkan med privata företag har blivit en vanlig del av lärosätenas verksamhet. Det har också uppstått en växande sektor privata, avgiftsfinansierade utbildningsanordnare. Vi har också sett närmare på högre utbildning i S:t Petersburg och presenterar några korta fallstudier av fyra universitet i staden. Akademiskt samarbete över Östersjön Rapportens tredje tema är de akademiska förbindelserna över Östersjön. Rapporten är ingen heltäckande kartläggning av detta ämne men den beskriver ett antal svenska lärosätens samarbete med östra Östersjöregionen och konstaterar att östsamarbete verkar vara både vanligt och mångfacetterat. Det kan handla om allt mellan student-, lärar- och doktorandutbyte till deltagande i omfattande universitetsnätverk. Lärosäten kan också vara genomförare i utbildningsrelaterade biståndsprojekt med icke-akademiska mottagare. Samarbetet beskrivs ofta i positiva ordalag av dem som arbetar med det, även om utbytet av det kan variera från rent vetenskapliga och kunskapsmässiga fördelar till mindre konkreta positiva resultat, t.ex. erfarenheter och kontakter. Rapporten visar bl.a. att tillgången till externa finansieringsmöjligheter är mycket viktig för att samarbete skall inledas, samt att det finns en oro för att EU-utvidgningen skall försvåra för samarbete med kandidatländerna om de nya medlemsländerna fasas ut ur de uppskattade svenska finansieringsprogrammen. Ett nationellt perspektiv på akademiskt samarbete vikten av samordning I många länder, bl.a. USA och Tyskland, intensifieras samarbetet mellan utrikes- och utbildningsdepartementen. Högre utbildning och forskning används som ett medel för att skapa strategiska förbindelser med andra länder. Syftet kan t.ex. vara att knyta kontakter som på sikt gynnar det egna landets utrikes- och handelspolitik. 6

8 Högskoleverket har i olika sammanhang framfört att det kan finnas skäl att se över Sveriges långsiktiga prioriteringar när det gäller utbildning och forskning som delar av östsamarbetet. Visserligen finns redan ett ganska omfattande samarbete mellan enskilda lärosäten, men det verkar saknas en nationell strategi för hur utbildnings- och forskningsområdet långsiktigt skulle kunna stödja andra delar av samhällsutvecklingen. En ökad samordning mellan olika politikområden skulle därför vara värdefull när det gäller östsamarbetet. Bland annat föreslås att berörda departement inom Regeringskansliet gemensamt kallar till överläggningar med de viktigaste aktörerna när det gäller framtidsperspektiv för detta samarbete. 7

9

10 Varför söker vi oss över Östersjön? Rapportens bakgrund och syfte Utgångspunkten för arbetet med denna rapport har varit den oro som har uttryckts i flera statliga utredningar över bristen på samordning mellan utrikes- och utbildningspolitiken när det gäller vårt östra närområde. Också Högskoleverket har tidigare påtalat att insikterna om sambanden mellan utbildningssamarbete och näringslivs- och samhällsutveckling inte verkar ha fått ett så stort genomslag i den övergripande svenska östeuropapolitiken. I denna rapport har vi velat påminna om samarbetsmöjligheter på högskoleområdet när det gäller Sveriges östra närområde och peka på de möjliga fördelarna av en bättre samordning mellan de närmast berörda politikområdena. Vi har också haft ambitionen att ge en bred bild av olika frågor relaterade till högre utbildning i Östersjöregionen. Resultatet av vårt arbete är denna relativt omfattande rapport, som bl.a. behandlar de akademiska samband som finns mellan Sverige och våra östliga grannländer. Rapporten har tre huvudsakliga teman: att beskriva och analysera EU-utvidgningen och dess påverkan på utbildning och forskning i de fyra kandidatländerna runt Östersjön samt vilka konsekvenser utvidgningen kan komma att få för den svenska arbetsmarknaden för högskoleutbildade; att ge en överblick över utbildningssystem och viktiga frågor för högre utbildning i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland samt specifi kt i vår närmaste storstad S:t Petersburg; att ge en bild av det mångfacetterade, redan existerande högskolesamarbetet mellan ett antal svenska lärosäten och deras motsvarigheter i kandidatländerna och Ryssland samt erfarenheterna från sådant samarbete. Med utgångspunkt från dessa tre teman ger vi i rapportens avslutande del några rekommendationer som syftar till att dels öka medvetenheten om möjligheterna till akademisk samverkan på andra sidan Östersjön dels ge underlag för den önskvärda samordningen mellan olika politikområden när det gäller östsamarbetet. 9

11 Rapporten har till största delen skrivits under år 2002 och uppgifterna från kartläggningen av några lärosätens aktiviteter gäller i huvudsak läget under våren detta år. Förhållanden som rör EU-utvidgningen har självfallet aktualiserats med de beslut som fattades under det danska ordförandeskapet och toppmötet i Köpenhamn. Huvuddelen av texten har författats av Torsten Kälvemark och Helena Mähler. I Högskoleverkets projektgrupp har vidare Erik Johansson, Nina Kowalewska, Tuula Kuosmanen och Aleksandra Sjöstrand medverkat. 10

12 Östersjösamarbetet och samverkan mellan utrikespolitik och utbildningspolitik En efterlysning från Östutredningen 2000 I ett slutbetänkande med titeln Att utveckla samarbetet med Central- och Östeuropa (SOU 2000:122) framhöll den av Utrikesdepartementet tillsatta s.k. Östutredningen bland annat följande: Utredningen har ställts inför ett antal frågeställningar. Finns det i Sverige en för dålig koppling mellan utrikespolitik och utbildningspolitik om man jämför med vissa andra länder? Återspeglas i utvecklingssamarbetet med andra länder i allmänhet och med närområdet i synnerhet den officiella synen på högre utbildning och forskning som en drivkraft för näringslivsutveckling? Hjälper vi till tillräckligt för att aktivera den slumrande, men ofta högt kvalificerade, resurs som fi n n s i universitet, högskolor och forskningsinstitutioner runt Östersjön? Hur kan i östsamarbetet svensk industriell kompetens samverka med svensk kompetens inom utbildning och forskning? Utredningen konstaterade att man med den korta tid som stått till inte kunnat gå på djupet i dessa frågor. Man pekade dock på att det finns en internationell trend att utbildning och forskning används som ett verktyg för att skapa dels nätverk mellan inflytelserika människor i världen, dels varaktiga relationer mellan länder. Detta är något som på sikt gynnar handel och näringslivsintegration. Östersjöberedningen, som tidigare diskuterat formerna för Sveriges samarbete med grannländerna i regionen, gick emellertid på en kortsiktig linje. Man ville inte använda befintliga anslag för stöd till verksamhet i Sverige som endast har en indirekt och svag företagsanknytning, t.ex. på utbildnings- och informationsområdet. Enligt Östutredningen ändrades därmed en tidigare politik. Det som hade hänt motiverade dock enligt utredningen ett fortsatt och fördjupat tänkande kring de aktuella frågorna: Mycket tyder på att det varit för lite av sektorsövergripande diskussioner kring prioriteringar och strategiska mål för utbildnings- och forskningsarbeten i närområdet. Utredningen rekommenderar därför att utrikes- och 11

13 utbildningsdepartementen i samarbete bl.a. med SI och representanter för forsknings- och utbildningsväsendet utarbetar en genomtänkt strategi på detta område. Utredningen rekommenderar ett snabbspår med tanke på propositionen för östsamarbetet och kommande beslut om Det Nya Visbyprogrammet. I den proposition (2000/01:119) som följde på Östutredningens arbete betonade regeringen att samarbete inom utbildning och forskning bör utgöra ett eget huvudområde och syfta till att stärka forsknings- och utbildningskapaciteten i samarbetsländerna samt att skapa fungerande och långsiktiga nätverk mellan främst universitet och högskolor i Sverige och i vårt prioriterade närområde. Regeringen konstaterade vidare att utvecklingen av forskningskapaciteten i de aktuella länderna borde få särskild prioritet med tanke på att rekryteringsläget på många håll är svagt när det gäller forskarutbildning och lärartjänster. Institutions- och kompetensuppbyggnad behövs, särskilt när det gäller handledarkompetensen på magister- och forskarutbildningsnivå. Samtidigt påminde regeringen om risken för brain drain och rekommenderade därför ett samarbete som genom sin konstruktion motverkar detta, t.ex. genom den sandwich-modell som redan är väl beprövad inom det globala utvecklingssamarbetet. Det innebär att studenter på grundoch forskarutbildningsnivå ges tillfälle att studera vissa perioder i Sverige mot att de genomför huvuddelen av och slutför sin utbildning i hemlandet. Regeringen betonade i propositionen också att Sverige skulle kunna stödja de blivande EU-länderna i Öst- och Centraleuropa genom att bidra till kompetensöverföring, t.ex. när det gäller EU-stöd inom utbildning och forskning. En följande utredning Östersjöprogram för framtiden (DS 2002:46) har återkommit till frågorna om utbildningens och forskningens roll i samarbetet över Östersjön. Utredningen behandlar framför allt näringslivssamarbetet, men mot bakgrund av den tidigare diskussionen förordar man att det inom en kommande tredje Östersjömiljard borde finnas större utrymme för insatser med mer indirekt näringslivsanknytning, t.ex. med inriktning på utbildning och forskning. Samtidigt bör man enligt utredningen kräva att sådana insatser utarbetas i nära samarbete med företag/ organisationer för att garanteras deras svenska näringslivsanknytning. 12

14 Det fi nns alltså i den offentliga diskussionen en växande förståelse för sambandet mellan utrikespolitik, näringslivspolitik och utbildningspolitik. Det finns anledning att inledningsvis göra en liten utblick mot andra länder för att se hur man där fört motsvarande diskussion kring detta samband. Utbildningspolitik över gränserna I många länder runt om i världen, men främst i stora nationer som USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland, intensifieras nu samarbetet mellan utrikes- och utbildningsdepartementen när det gäller att på olika sätt använda sig av högre utbildning och forskning som medel för långsiktigt strategiska förbindelser mellan länder. Syftet är ofta dubbelt: de stora nationerna söker för egen del etablera något slags intellektuellt ledarskap, men det handlar för dem också om att knyta personliga kontakter som på sikt gynnar det egna landets utrikes- och handelspolitik. En klar medvetenhet om utbildningspolitikens internationella dimensioner uttrycktes av USA:s dåvarande president Bill Clinton i ett executive memorandum den 19 april Dokumentet var karakteristiskt nog riktat till två adressater: utbildnings- respektive utrikesdepartementen i Washington. I texten framhöll presidenten bland annat: To continue to compete successfully in the global economy and to maintain our role as a world leader, the United States needs to ensure that its citizens develop a broad understanding of the world, proficiency in other languages, and knowledge of other cultures. America s leadership also depends on building ties with those who will guide the political, cultural, and economic development of their countries in the future. A coherent and coordinated international education strategy will help us meet the twin challenges of preparing our citizens for a global environment while continuing to attract and educate future leaders from abroad. Samverkan mellan utbildnings- och utrikespolitik är markant också i andra länder. De tyska utbildnings- och utrikesministerierna inbjöd hösten 2000 till en strategisk dialog kring Tysklands internationella samverkan på utbildnings- och forskningsområdet. Utrikesminister Joschka Fischer och utbildningsminister Edelgard Bulmahn hade kallat företrädare för de olika förbundsländerna och för de viktigaste organisationerna 13

15 på utbildnings- och forskningsområdet till överläggningar i Berlin. Bland deltagarna fanns bl.a. den tyska rektorskonferensen (HRK) och den akademiska utbytes organisationen Deutscher Akademischer Austauschdienst (DAAD). Enligt de båda ministrarna gäller det att göra Tyskland till ett mer attraktivt land både för världens mest framstående forskare och för vanliga studenter. Den tyska närvaron i olika internationella vetenskapssammanhang skall också stärkas och utbildningens och forskningens roll i internationellt samarbete betonas. En första redovisning av dessa initiativ som gjorts våren 2002 visar också på en viss framgång. Antalet utländska studenter har ökat och i jakten på världens bästa huvuden har man genom ett generöst stipendieprogram lyckats få unga framstående forskare från olika länder att komma till Tyskland. Gemensamma utbildningsprogram mellan tyska universitet och högskolor i Sydostasien har också fått stöd av förbundsregeringen. Under sommaren 2002 anslog förbundsregeringen också ett belopp motsvarande cirka 20 miljoner kronor för att stärka samarbetet med Östeuropa och Ryssland. Go East heter ett nytt program som är inriktat på samverkan inom utbildning, forskning och industriell praktik. I samband med lanseringen av programmet framhöll utbildningsminister Bulmahn bl.a. följande: Vi har under de senaste decennierna vant oss vid att nästan uteslutande blicka västerut när det gäller utbyte och utlandsstudier. Men världen har förändrats. Den bristande jämvikten i intressena motsvarar inte dagsläget och den europeiska föreningsprocessen. De medel som anslagits har gått till DAAD och Alexander von Humboldt-stiftelsen. Den senare mottagaren svarar för en stor del av det internationella tyska forskningssamarbetet. Till detta kommer att också det tyska näringslivet bidrar till projektet, bland annat genom att ställa praktikplatser för studerande till förfogande i de tyska företag som finns i de berörda länderna. Från regeringens sida betonas att man vill se ett ökat antal studenter som reser österut. För närvarande är det ungefär högst studenter som också till något av de gamla kommunistländerna, ett antal som motsvarar ungefär 2 procent av den tyska studentmobiliteten. Det skall jämföras med att cirka studenter år 2000 kom från något av dessa länder, en andel på 27 procent av de utländska studenterna i Tyskland. Motiven för en ökad studentrörlighet har klart angivits av regeringen: man vill att unga tyskar skall skaffa sig en språklig och kulturell kompe- 14

16 tens som långsiktigt tjänar tyska intressen, både politiskt och näringslivsmässigt. En företrädare för det tyska näringslivet uttalade sig också i den riktningen i samband med lanseringen av det nya programmet: Med EU-utvidgningen och de snabbt växande ekonomiska förbindelserna med de östeuropeiska länderna öppnar sig nya marknader och möjligheter för de tyska företagen. Det gäller också för framtida akademiker med Östeuropakompetens. Tyskland är naturligtvis det land i Västeuropa som av historiska, politiska och kulturella skäl har de starkaste intressena av ett ökat samarbete med Östeuropa och Ryssland. Men även Frankrike vill gärna se en ökad studerandeström mellan länderna. Den statliga organisationen Edufrance bildades för några år sedan med syfte att rekrytera fler utländska studenter till Frankrike. På sin webbplats har man bland annat information på ryska och man finns representerad i såväl Moskva som i Sankt Petersburg och Samara. Även i Frankrike är det i stor utsträckning utbildnings- och utrikesdepartementen som agerar gemensamt. I mars 2002 bildades ett Råd för mottagandet av utländska studenter där de båda ministerierna ingår tillsammans med företrädare för myndigheter och högskolor. Samarbetet med andra länder ses inte främst som en ekonomisk utan en kultur- och utrikespolitisk fråga. Grundandet av ett franskspråkigt universitet i Kairo är till exempel ett av de initiativ som har tagits i syfte att stärka Frankrikes ställning i den arabiska världen. Också på central nivå inom EU har man tagit initiativ som visar på en insikt om de politiskt strategiska fördelarna för unionen av internationellt samarbete inom forskning och utbildning. I ett policydokument från 2001 beskriver Europeiska kommissionen sina avsikter att stärka unionens förbindelser med tredje land inom högre utbildning. Avsikten är att få studenter från länder utanför EU att välja studier i unionens medlemsländer istället för i USA (som fortfarande är det populäraste landet för utlandsstudier). Det handlar bl.a. om att göra EU-ländernas utbildningssystem och kvalifi kationer så lättbegripliga och attraktiva som möjligt för internationella studenter. Som ett led i detta arbete föreslår man ett pilotprojekt, ett stipendieprogram för latinamerikanska nyutexaminerade och high level professionals. Kommissionens mål med programmet är både akademiska och strategiska: to help recently graduated and high level professionals to benefit from excellence in European academia; 15

17 to allow future decision-makers in Latin America to develop closer ties with Europe and have a better understanding of its cultural diversity; to foster the creation of further links between the two regions. I linje med formuleringarna i meddelandet, fast med ett ländermässigt bredare anslag än det föreslagna pilotprojektet, lanserades under andra halvan av 2002 ett nytt program för akademiskt utbyte med länder utanför EU. Erasmus World är namnet på det nya initiativet, som skall ses som ett komplement till det inomeuropeiska Erasmus-programmet och till regionala samarbetsprogram som Tempus och Alfa. I ett pressmeddelande jämförs Erasmus World med det amerikanska Fulbright-programmet, och kommissionären Viviane Reding understryker att det skall ses som ett instrument som Europa behöver, både internt och i förhållande till omvärlden, för att vara en vinnare i utbildningens globalisering. 200 miljoner euro (drygt 1,8 miljarder kronor) är avsatta för det nya programmet under åren Pengarna skall bland annat användas för stipendier till studenter och gästforskare från utomeuropeiska länder. Under de aktuella åren räknar man med att kunna ge stöd till cirka studenter och gästforskare. Studenterna skall i första hand inbjudas till utbildning på masters-nivå. Kommissionen kommer att delfi nansiera omkring 250 EU masters courses. Kravet för att få stöd är att sådana kurser arrangeras av minst tre universitet från tre medlemsstater och att den utländska stipendiaten skall tillbringa en period vid minst två av dess universitet. Erasmus World kommer också att stimulera europeiska studenter och forskare att resa till universitet utanför EU. Projekt för samarbete med framstående universitet i omvärlden kan få stöd från EU:s sida. Näringspolitik och utbildningspolitik en felande länk i östsamarbetet? I alla de officiella dokument kring regionalpolitik och näringslivsutveckling i Sverige som regeringen publicerat under senare år betonas forskningens och den högre utbildningens ökade betydelse. I den senaste forskningspropositionen (2000/01:3) Forskning och förnyelse heter det bland annat: Forskning utgör i dag, tillsammans med utbildning, en av de viktigaste tillväxtfaktorerna. Det är de kunskapsintensiva verksamheterna som växer snabbast. Men även traditionella industribranscher och den offent- 16

18 liga sektorn genomgår dramatiska förändringar och blir alltmer beroende av nya kunskaper och välutbildad arbetskraft. Näringslivet, som verkar i ett utpräglat internationellt sammanhang, behöver i ökad utsträckning tillgång till hög kompetens, goda forskningsmiljöer och nya resultat från forskningsfronten för att kunna öka sin konkurrenskraft och utveckla nya produkter. Det innebär att företag inom de expansiva och kunskapsintensiva framtidsbranscherna ofta söker sig till länder med högkvalitativ forskning och välutbildad arbetskraft. Ibland tycks det dock som om denna insikt på den nationella nivån inte har slagit igenom när det gäller det internationella samarbetet med t.ex. närområdet. Att en näringslivsutveckling i dag aldrig kan vara bortkopplad från en strategi för forskning och utveckling borde vara en självklarhet. Kunskapsöverföring utan en samtidig kvalitetssäkring i form av utbildnings- och forskningsresurser för en fortsatt förnyelse, kan lätt leda till ett statiskt läge. Utredningen Östersjöprogram för framtiden (Ds 2002:46) tog upp denna fråga, bland annat mot bakgrund av en tidigare framförd kritik från Högskoleverkets sida mot Östersjöberedningens bedömning av att resurser från den s.k. Östersjömiljarden för utbildnings- och forskningssamverkan skulle ha alltför indirekta effekter för den näringslivsutveckling som varit miljardens huvudsyfte. Utredningen skrev i det sammanhanget följande: Formuleringen i Östersjöberedningens betänkande har lett till återhållsamhet [ ] vad gäller godkännande av projekt med forsknings- eller utbildningsinslag. Men tumregeln har varit att, åtminstone från fall till fall, kan den typen av insatser komma i fråga om man bedömer att effekterna är klart näringslivsfrämjande Vi anser att forsknings- och utbildningsinsatser under vissa omständigheter kan ha en viktig roll att fylla för svensk näringslivs positionering i regionen varför vi förordar att medel i större utsträckning avsätts för den typen av verksamhet i ett tredje Östersjömiljardprogram. Lite längre fram i betänkandet återkommer utredningen till dessa frågor när man diskuterar insatser med effekter på kort eller lång sikt. Det som i ett kortare perspektiv kan tyckas ha indirekt eller svag företagsanknytning kan på längre sikt visa sig vara väsentligt: Vi konstaterar t.ex. att svenska företag ofta stöter på problem med brist på kvalificerad arbetskraft. Nationella åtgärder, ev. understödda med bistånd, 17

19 torde i längden avhjälpa dylika svårigheter och specifi ka satsningar kan och bör företagen kunna företa själva. Statsstödda, branschvisa satsningar kopplade till svenska näringslivsintressen kan dock motiveras. Vidare fi n n s k ont a k t s k a p a nde element i utbildningssatsningar. I andra länders biståndsprogram till dessa länder ingår ofta utbildningssatsningar som kan kopplas till kontakter med det egna näringslivet. Överhuvud kan forsknings- och utvecklingssatsningar vara vitala ingredienser i ett brett näringslivssamarbete. Vi noterar att denna uppfattning också framförts av utredningen om utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa (SOU 2000:112). Mot denna bakgrund gör studien bedömningen att det inom ett tredje Östersjöprogram borde fi nnas utrymme för insatser med mer direkt näringslivsanknytning av typen utbildnings/forsknings/ utvecklingsinsatser än vad som varit fallet under den andra Östersjömiljarden. Samtidigt bör krävas att dylika insatser utarbetas i nära samarbete med företag/organisationer för att garantera deras svenska näringslivsanknytning. Utredningen påpekar också att man i det här sammanhanget bör lära av utländska erfarenheter. Det finns exempel från andra europeiska länder på ett utvecklingsstöd som arbetar med en bred palett av åtgärder och där olika samhällssektorer kompletterar varandra. I rekommendationerna inför en tredje Östersjömiljard pekar man också på vikten av synergier och katalytiska effekter i näringslivssamarbetet. Det är alltså mycket som talar för att de synpunkter som Högskoleverket i olika sammanhang framfört när det gäller kopplingen mellan internationell näringslivspolitik och utbildningspolitik har fått gehör. Ett samband mellan dessa båda politikområden får naturligtvis ändå inte innebära att högskolesektorn eller forskningsfinansiärerna skall vara passiva samarbetspartners som väntar på signaler från andra aktörer. Också beslutsfattare på olika nivåer inom forsknings- och utbildningsområdet bör fundera över hur man själv kan vara med och aktivera en önskvärt framtida samarbete. Slumrande resurser på andra sidan Östersjön? När denna rapport slutredigeras har just den amerikanska rymdfärjan Columbia störtat över Texas. I en rubrik i Svenska Dagbladet ( ) heter det: Ryssland tar över huvudroll i rymden. I artikeln konstateras att det nu blir Ryssland som får hålla i gång det internationella rymdprojektet ISS: 18

20 Men ryssarna är vana, när ISS byggdes upp från början styrdes verksamheten från Moskva. Även om den ryska rymdsatsningen lider av ekonomiska problem fi nns kunskapen, säger Sven Grahn, teknisk chef på svenska Rymdbolaget. Är det möjligen så att rysk teknik och vetenskap fortfarande ligger på en internationellt konkurrenskraftig nivå, och att universitet och högskolor på andra sidan Östersjön mer generellt kan ses som en delvis slumrande resurs när det gäller ett akademiskt samarbete som också kan vara av strategisk betydelse för Sveriges framtid? Moderniseringen av utbildning och forskning har naturligtvis gått olika långt i de olika länderna. Generellt gäller kanske ändå att det finns en betydande potential av kreativitet och begåvning vid dessa universitet som i dag inte fullt utnyttjas på grund av den rådande ekonomiska situationen. Ett stöd till dessa miljöer betraktas av olika aktörer i såväl USA som Västeuropa inte bara som något slags fi - lantropi utan också som en strategisk investering inför ett utökat framtida samarbete. Det väckte kanske en viss uppmärksamhet när ryssen Zhores I. Alferov härom året var en av dem som belönades med nobelpriset i fysik. Många har på senare år tenderat att avskriva relevansen i den ryska forskningen. Alla vet också vilka enorma ekonomiska svårigheter som universitet och högskolor i hela det forna Sovjetunionen dras med. Det är intressant att se vilka utländska organisationer och stiftelser som stöder Ioffe-institutet i S:t Petersburg, det institut där Alferov verkar. På institutets hemsida kan man hitta följande lista: International Association for the Promotion of Co-operation with Scientists from the New Independent States of the Former Soviet Union (INTAS) The U.S. Civilian Research and Development Foundation (CRDF) for the Independent States of the Former Soviet Union The Ford Foundation The Rockefeller Foundation W.K. Kellog Foundation The Fulbright Program-Russia The Joyce Foundation The Joyce Mertz-Gilmore Foundation The Prospect Hill Foundation The Alfred P. Sloan Foundation MacArthur Foundation NSF (National Science Foundation) 19

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 9 april 2002 PE 312.511/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till yttrande (PE 312.511) Christopher J.P. Beazley

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

Till utrikesutskottet

Till utrikesutskottet FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 7 februari 2003 PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2003/...(AVC) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om

Läs mer

Unga på väg: Europa stöder unga människor

Unga på väg: Europa stöder unga människor FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för kultur och utbildning 2015/0000(INI) 4.2.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om uppföljning av genomförandet av Bolognaprocessen (2015/0000(INI)) Utskottet för kultur

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 12 mars 2003 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION PRELIMINÄR VERSION 2003/ (AVC) Rev 1 om

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad

Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad YTTRANDE Dnr 100-172-2004 Utrikesdepartementet Enheten för exportfrämjande och inre marknaden Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad Slutrapport i utredningen Försteg

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:150 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fastställande av riktlinjer för landstingets internationella arbete Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsdirektören

Läs mer

.RPPLVVLRQHQ DQWDU HQ Q\ VWUDWHJL I U DWW XWYHFNOD Q\DDUEHWVPDUNQDGHULQRP(8VHQDVW

.RPPLVVLRQHQ DQWDU HQ Q\ VWUDWHJL I U DWW XWYHFNOD Q\DDUEHWVPDUNQDGHULQRP(8VHQDVW ,3 Bryssel, 28/02/2001.RPPLVVLRQHQ DQWDU HQ Q\ VWUDWHJL I U DWW XWYHFNOD Q\DDUEHWVPDUNQDGHULQRP(8VHQDVW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ KDU L GDJ DQWDJLW HQ Q\ VWUDWHJL I U DWW VNDSD DUEHWVPDUNQDGHU VRP VWUlFNHU

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

ASIN och EU 2016 utvecklingen inom studiesto ds- och utbildningsområ det

ASIN och EU 2016 utvecklingen inom studiesto ds- och utbildningsområ det ASIN och EU 2016 utvecklingen inom studiesto ds- och utbildningsområ det 2016-06-02 Innehåll... 1 Inledning... 3 1. Den Europeiska utbildningspolitiken... 3 1.1 Europa 2020... 3 1.2 Utbildning 2020...

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) Utbildningsdepartementet 2017-02-06 Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 17 februari 2017 Kommenterad dagordning

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

Vid mötet den 28 april konstaterade Coreper att det förelåg enhällighet om ovanstående utkast till slutsatser 1.

Vid mötet den 28 april konstaterade Coreper att det förelåg enhällighet om ovanstående utkast till slutsatser 1. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 29 april 2010 (5.5) (OR. en) 8799/10 EDUC 75 SOC 276 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 8261/10 EDUC 63 SOC 245 Ärende:

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 ) C 119/2 Europeiska unionens officiella tidning 28.5.2009 IV (Upplysningar) RÅDET UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Bakgrund. Östersjön med region = en angelägenhet för hela EU (8 av 9 Östersjöländer i EU) Ursprungligt initiativ från Europaparlamentet 2006

Bakgrund. Östersjön med region = en angelägenhet för hela EU (8 av 9 Östersjöländer i EU) Ursprungligt initiativ från Europaparlamentet 2006 1 EU:s strategi för Östersjöregionen Informationsmöte med Baltic Sea NGO Network 2 oktober 2013 Sofia Wennerstrand, s EU-kansli E-post: sofia.wennerstrand@regeringskansliet.se Bakgrund Östersjön med region

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW 63((&+ 7DODY5RPDQR3URGL Ordförande för Europeiska kommissionen 9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW Europaparlamentet 6WUDVERXUJGHQMXQL Fru talman, Ärade ledamöter, I morgon kommer Europeiska

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer