Evolution vs Revolution

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Evolution vs Revolution"

Transkript

1 ÖREBRO TEOLOGISKA HÖGSKOLA Teologiskt fördjupningsår Eric Lacabanne C-uppsats AA2552 Självständigt arbete 15hp, Vt Evolution vs Revolution En studie om den missionala kyrkan

2 ABSTRACT Eric Lacabanne Evolution vs Revolution? A study about the Missional Church This study is about which role the Missional Churchhas towards the establishedindependent church. Can anestablishedindependent churchbecome a missional church? The purpose for this study is to describe and examine: a. themissional Church according to Michael Frost and Alan Hirsch, b. theconsequencesitwouldbring toan establishedindependent churchtobecomemissionalin accordance withthemeaningfrost/hirschgivesthis, and c. howtoformanewchurchbased onthe guidelinesfoundinfrost/hirsch. Myquestionis: would it be possible foranestablishedindependent church tobe transformed into amissionalchurchaccording tohowfrost/hirschdescribes it, ormustthemissionalbe incorporatedfrom the beginningofanewchurchplanting? Frost/Hirsch areskeptical to the fact ofchanginganestablishedindependent churchinto a missional one. I have examined this in a qualitativestudyby interviewing threechurchleadersinsweden. My conclusionisthat it is possible for evolution in anestablishedindependent church. With evolution I mean thatthe churchcandevelop into becomingmore missional. For a revolution, that is if a church should become fully missional as Frost/Hirsch describes it, then my conclusion is that it is better to plant a new missional church. I suggest that some key areas for an established independent church to take in consideration before it starts the evolution to become more missional is to ask themselves three questions: are they willing to become incarnational, are they willing to let mission be the primary function of the church and to organize everything around it, and are they willing to adapt the apostolic leadership presented by apostle Paul in Ephesians 4. Sökord: Michael Frost Alan Hirsch Frost/Hirsch Missional Inkarnatorisk Ecklesiologi Etablerad frikyrka Attraktionell 2

3 ÖREBRO TEOLOGISKA HÖGSKOLA Teologiskt fördjupningsår Eric Lacabanne C-uppsats AA2552 Självständigt arbete 15hp, Vt Innehållsförteckning ABSTRACT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING METOD URVAL GENOMFÖRANDE ANALYS MATERIAL TERMER OCH BEGREPP DEN MISSIONALA KYRKANKAN FROST & HIRSCH DEN MISSIONALA KYRKAN DEN INKARNATORISKA ECKLESIOLOGIN DEN MESSIANSKA ANDLIGHETEN DET APOSTOLISKA LEDARSKAPET FROST & HIRSCH OM DEN INSTITUTIONELLA KYRKAN DEN ATTRAKTIONELLA ECKLESIOLOGIN DEN DUALISTISKA ANDLIGHETEN DET HIERARKISKA LEDARSKAPET RESULTAT INKARNATORISK/ATTRAKTIONELLTTRAKTIONELL SAMMANFATTNING INKARNATORISK/ATTRAKTIONELL BYGGNAD I EN INKARNTORISK ECKLESIOLOGI KYRKBYGGNAD BYGGNADENS PROBLEMATIK SAMMANFATTNING, BYGGNADEN I EN INKARNATORISK ECKLESIOLOGI DUALISTISK/MESSIANSK SAMMANFATTNING DUALISTISK/MESSIANSK LEDARSKAP SAMMANFATTNING LEDARSKAP KYRKAN SOM FÖRÄNDERLIG UTVECKLINGSBAR TEOLOGI OCH ECKLESIOLOGI KULTURELL OCH KONTEXTUELL SAMMANFATTNING KYRKAN SOM FÖRÄNDERLIG NEGATIVT/POSITIVT MED DEN MISSIONALA KYRKAN NEGATIVT... 30

4 3.6.2 POSITIVT SAMMANFATTNING NEGATIVT/POSITIVT PRAKTISKA KONSEKVENSER PRAKTISKA KONSEKVENSER AV KYRKAN SOM INKARNATORISK OCH FÖRÄNDERLIG PRAKTISKA KONSEKVENSER MED MISSION SOM DET PRIMÄRA SAMMANFATTNING PRAKTISKA KONSEKVENSER STARTA NYTT ELLER FÖRÄNDRA DET ETABLERADE SAMMANFATTNING STARTA NYTT ELLER FÖRÄNDRA DET ETABLERADE SAMMANFATTNING RESULTAT DISKUSSION EVOLUTION ELLER REVOLUTION? NYCKELFRÅGOR FÖR FÖRÄNDRING MISSIONAL/INKARNATORISK ECKLESIOLOGI UTVECKLINGSBAR OCH FÖRÄNDERLIG LEDARSKAP BYGGNAD NYCKELFRÅGOR FÖR FÖRSAMLINGSPLANTERING INKARNATORISK/MISSIONSINRIKTAD ECKLESIOLOGI LEDARSKAP BYGGNAD ENKLARE MED DET MISSIONALA I EN NYPLANTERING? AVSLUTNING/SAMMANFATTNING VIDARE FORSKNING REFERENSER 48 4

5 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Under snart tre år har jag läst ledarskap och teologi på SALT (skandinavisk akademi för ledarskap och teologi) och ÖTH (Örebro Teologiska Högskola). Under denna utbildning har jag brottats med många frågor, framförallt frågor gällande församling och ledarskap. I denna utbildning, och i detta sökande efter svar på församlings- och ledarskapsfrågor har jag framförallt fastnat för något som kallas Missional Church.Jag har valt att skriva om Missional Church på grund av flera olika anledningar. Framförallt för att jag vill vara med att bygga framtidens kyrka. Under min utbildning läste vi i en av kurserna två böcker kring detta ämne, Missional Churh: DarrelGuder och The ShapingofThingsto Come:Michael Frost & Alan Hirsch. Dessa två böcker vände upp och ner på väldigt mycket om hur jag har tänkt kyrka. Det blev ett helt nytt sätt att se på kyrkans teologi och praktik för mig. Termen missional uppstod på 1990-talet tack vare Gospel and Our Culture Network. 1 Sedan dess har det skrivits många böcker kring detta ämne. Termen att vara missionell används flitigt i många olika sammanhang, och bok efter bok kommer ut kring detta ämne. Anledningen till att det börjar bli oerhört populärt har förmodligen många svar. Personligen tilltalade Missional Churchmig delvis på grund av dess fokus på människor utanför kyrkans väggar som inte har en församlingstillhörighet, och den kärlek den uppmanar oss att ha till dessa människor. Jag vill fördjupa mig i Missional Church för att se vilka praktiska konsekvenser dess teologi och praktik får hos den kristna individen och kyrkans liv om man tar dess budskap på allvar. Termen Missional Church tolkas delvis olika, men jag har valt att beskriva Frost/Hirsch användning av termen. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka och redogöra för; a. Missional Churchenligt Frost/Hirsch b. de konsekvenser det skulle innebära för en etablerad frikyrka att bli missional enligt den innebörd Frost/Hirsch ger detta, och c. hur man formar en ny kyrka utifrån de riktlinjer som finns hos Frost/Hirsch. Min frågeställning är: Kan en etablerad frikyrka förändras till en missional kyrka enligt det Frost/Hirsch målar upp, eller måste det missionala byggas in redan från början i en ny församlingsplantering? Frost/Hirsch är skeptiska till att en etablerad frikyrka kan förändras till missional 2. De uttrycker att de inte tror på evolutionär förändring av det etablerade utan anser att det krävs en radikal nystart, det de kallar en revolution. 1 McLaren, 2004, s101, För information om Gospel and Our Culture Network se: 2 Frost & Hirsch, 2003, s x xi 5

6 Det är denna uppfattning som jag vill diskutera i detta arbete. Är gradvis förändring och radikal nystart uteslutande alternativ i kyrkor i Sverige som vill vara missionala enligt Frost/Hirsch modell? Jag villdiskutera detta genom intervjuer med tre utvalda församlingsledare i Sverige. 1.3 Metod Detta studium sker inom ämnesområdet kyrkovetenskap 3. En kyrkovetenskaplig studie handlar om vad en kyrka, eller samfund har för ecklesiologi/kyrkosyn. Alltså dess självförståelse, hur den uppfattar sig som mänsklig gemenskap, och hur den är relaterad till Kristus. 4 Kyrkovetenskaplig forskning beskriver och förklarar bland annat kyrkors och samfunds gudstjänstliv, förkunnelse, kyrkoorganisation och församlingsuppbyggnad. 5 I denna studie har jag valt att först göra en litteraturstudie där jag redogör för Michael Frost och Alan Hirsch s teologi kring den missionala kyrkan. Jag väljer också att ha med en del där författarna talar om de brister de anser finns i den traditionella kyrkan eftersom jag anser att detta är en viktig bakgrund att ha med för att förstå deras argument för den missionala kyrkan. Jag kommer inte att testa om deras beskrivning av de etablerade kyrkorna är korrekt. Boken, The ShapingofThingsto Come, tjänar som en modell för att testa relationen mellan det etablerade kontra det missionala. Denna modell som Frost/Hirsch har utvecklat speglar jag mot intervjumaterialet. Därefter har jag valt att göra tre kvalitativa intervjuer med svenska ledare för att inventera det Frost/Hirsch målar upp. Jag har arbetat både deduktivt och induktivt i detta studium. Deduktivt på det sätt att jag har beskrivit Frost/Hirsch som en tes som jag har inventerat på ett material 6 (intervjuerna). Induktivt på det sätt att jag har gjort kvalitativa intervjuer där svaren på mina frågeställningar stegvis vuxit fram genom en tolkning av resultaten. 7 Jag har valt att använda mig av en muntlig kommunikation med mina intervjupersoner i form av semi strukturerade intervjuer. I en semi strukturerad intervju har forskaren en intervjuguide, men respondenten har stor frihet att själv utforma svaren på sitt sätt. 8 Då Frost/Hirsch teologi och praktik kring församling är något jag gillar och attraheras av, har det många gånger varit svårt att kritiskt granska deras framställning av detta. Därför valde jag att inte bara använda Frost/Hirsch, utan även intervjuer som kunde bryta mot denbild depresenterar. Jag kommer inte att ta ställning till om deras metod är en sann beskrivning, utan jag kommer att beskriva deras position för att kunna diskutera dess betydelse i min egna svenska kontext. 3 Brodd, Internet: Internet: Bryman, 2001, s Bryman, 2001, s Bryman, 2001, s301 6

7 1.3.1 Urval Jag valde att kontakta tre församlingsledare som är verksamma inom församlingsarbete i Sverige. Dessa tre är verksamma inom församlingsrörelser som står nära min egen kontext eftersom det är kyrkosammanhanget jag intresserar mig av att undersöka. Dessa tre ledare är; Fredrik Wenell, Öyvind Tholvsen och Mattias Neve. De är väl bekanta med den missionala kyrkan och dess teologi. Syftet med urvalet är att inventera möjligheter och svårigheter att arbeta missionalt i min egen svenska kontext. Därför valde jag personer som både känner till Missional Church och är positivt intresserade av hur detta kan användas i den svenska kontexten. Syftet med detta urval är inte att få en maximal kritisk test, utan för att göra en inventering av möjligheter och svårigheter. Utifrån samtal med min handledare om vilka personer som skulle vara bäst lämpade för den sortens studie jag skulle göra blev jag tipsad att kontakta dessa tre till min studie. Jag mejlade alla tre och beskrev min studie för dem, och vem jag var. Alla tre valde att ställa upp på intervjun. Fredrik Wenell är lärare i teologi, och jobbar i Johanneskyrkan i Linköping. Detta är en församling som varit, och är, påverkad av den missionala kyrkans teologi och praktik. Fredrik är själv också influerad och påläst om den missionala kyrkan, samt om Michael Frost och Alan Hirsch. Mattias Neve är församlingsgrundare till en församling i Stockholm som ännu inte har något namn. Han har jobbat som pastor inom Baptistsamfundet sedan Han håller även på med att skriva en avhandling kring Emerging Church, och det var i detta sammanhang han bekantade sig med det missionala, och Alan Hirsch och Michael Frost. Han undervisar även i församlingsplanteringskurser på THS (Teologiska Högskolan i Stockholm). Mattias och den församling han har planterat tänker och arbetar medvetet missionalt. Öyvind Tholvsen är ledare för ett församlingsprogram inom EFK (Evangeliska Frikyrkan) i Sverige. Han har en bred översikt av församlingarna inom EFK, har även arbetat mycket med att samla statiska data kring Sveriges församlingar och är även påläst och insatt inom den missionala kyrkans teologi och praktik Genomförande Alla tre intervjupersonerna bor på utspridda platser i Sverige, och vi lyckades inte få ihop en träff. Eftersom jag ansåg dessa tre som de bästa tänkbara intervjupersonerna för min studie bestämde vi att ändå utföra de tre enskilda intervjuerna via Skype 9, där jag spelade in ljudet. Att vi inte träffades personligen kan ha påverkat intervjun eftersom det inte blir lika känslomässigt laddat att mötas via webben. En sådan intervjuform kan även påverka intervjuer på det sätt att intervjupersonerna upplever det lättare att säga vad de tycker eftersom de har mer distans till den de pratar med. Det finns även risk att denna intervjuform påverkade intervjuerna på det sätt att det inte blev ett 9 Skype är ett videosamtalsprogram över internet som gör att man kan samtala med ljud och video. 7

8 lika levande samtal då det kan upplevas stelt och inte lika avslappnat som att träffas personligen. De intervjuade hade fått frågorna någon dag i förväg för att hinna reflektera kring frågorna innan intervjun ägde rum. Anledningen till att de fick frågorna innan, var att jag ville att svaren skulle vara genomtänkta, då syftet med denna del av studien var att lyssna in vilka olika synvinklar dessa människor har kring att bygga kyrka idag med perspektiv från den missionala kyrkan. Jag transkriberade intervjuerna direkt efter att de hade ägt rum Analys I analysfasen arbetade jag mig igenom intervjuerna och strukturerade upp svaren i olika kategorier. Mina kategorier för kodning växte fram ur tolkning av de transkriberade intervjuerna. Utifrån dessa kategorier gjorde jag rubriker där jag placerade in intervjupersonernas svar. När detta var klart läste jag igenom detta dokument och gjorde en kort sammanfattning för varje intervjupersons svar med citat från deras svar. De citat och svar jag valde att ta med från intervjuerna är de jag anser på bästa sätt svarar på frågeställningen och syftet med denna studie. 1.4Material Då jag ska undersöka och redogöra för den missionala kyrkan utifrån Michael Frost och Alan Hirsch perspektiv anser jag att deras gemensamma bok The ShapingofThingsto Come (2003) lämpar sig bäst för denna studie. Denna bok beskriver deras huvudtankar kring den missionala kyrkan tydligt. Jag har läst in mig på Alan Hirsch bok The Forgotten Ways A Handbook(2009), och kommer även ta med lite av den då jag tycker den kompletterar The ShapingofThingsto Come på några punkter då den fokuserar mer på praktiken gällande nyplantering än vad The ShapingofThingsto Comegör. Övrig litteratur av Frost/Hirsch har jag bekantat mig med, men inte ansett att något av detta har tillfört något nytt utöverthe ShapingofThingsto Come när det gäller att presentera den missionala kyrkan. 10 Det finns mycket material med Frost/Hirsch på internet som jag har läst och lyssnat på. 11 Jag kommer även att ta med något av detta material i denna studie. Gopsel and Our Culture Network som myntade termen missional 12 kom ut med en bok 1998 med titeln, Missional Church 13 (Guder). Denna bok har jag läst och satt mig in i, och även tankar och perspektiv från denna finns delvis med i studien. 10 Frost/Hirsch, 2008, Hirsch, 2006 & 2010, Frost, 2006, För en kort presentation av deras övriga produktion, se avsnitt Bl.a. Alan Hirsch hemsida: olika internetklipp där Alan Hirsch undervisar om vad Missional Church är på Youtube.com, , , , , , , Michael Frost när han undervisar om vad Missional Church är på Youtube.com, , , , , Michael Frost kyrkas hemsida, McLaren, 2004, s101, För information om Gospel and Our Culture Network se: 13 Guder,

9 1.5 Termer och begrepp Ecklesiologi: Ecklesiologi är ett studium om kyrkan och dess praktik och lära, och med ecklesiologi syftar jag i denna studie på biblisk och teologisk förståelse av kyrkans liv, natur och praktik. 14 Inkarnatorisk: Inkarnationen refererar till när Gud trädde in till det skapade universum och blev människa i Jesus Kristus. Det syftar också i denna studie på missionsakten som det är att bli ett med en folkgrupp eller kultur. Att inkarneras i denna grupp människor på liknande sätt som Gud inkarnerades i Jesus till den här världen för att nå de människor han hade kring sig. Jag använder ordet inkarnatorisk, och menar då att inkarneras, eller att vara inkarnerande. 15 Attraktionell: En översättning från engelskans attractional. Kan även översättas attraherande. Detta begrepp använder Frost/Hirsch för att beskriva den traditionella kyrkans ecklesiologi. 16 Missional Church: Jag benämner Missional Church som den missionala kyrkan i denna studie. 2 Den missionala kyrkan I denna studie kommer jag att redogöra för den missionala kyrkan utifrån Michael Frost och Alan Hirsch. Jag har valt att utgå från Frost/Hirsch perspektiv, då framförallt utifrån deras bok The ShapingofThingsto Come, i denna studie för att dessa personer har varit och är, två ledande namn inom den missionala rörelsen. Jag kommer inte här att ta ställning till om deras modell de presenterar är sann beskrivning eller inte, utan kommer endast redogöra för det de själva beskriver kring Missional Church. Jag kommer i detta kapitel först att redogöra för vilka Michael Frost och Alan Hirsch är. Därefter kommer jag att redogöra för vad den missionala kyrkan står för enligt dem. 2.1 Frost & Hirsch Michael Frost(1961) är bosatt i Australien och grundare av församlingen Small boatbigsea i Manly, en förort norr om Sydney. 17 Han är även grundare och direktör för TheCentre for Evangelism och Global Mission på Morling Baptist Semianaryi Sydney, Australien. Han har varit med och skrivit ett flertal böcker, till exempel; Exiles (2006), ReJesus (2009),The BigIdeas (2011). Frost är en av de ledande rösterna i den missionala rörelsen, och han reser runt i stora delar av världen och föreläser i frågor gällande andlighet och mission Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s225, se även punkt Internet: Frost & Hirsch, 2003, baksidan, Internet:

10 Alan Hirsch(1959) är en sydafrikanskfödd missiolog som är bosatt i Australien. Hirsch är även han en ledande röst inom den missionala rörelsen. Han är nationell direktor för Forge Mission TrainingNetwork. Alan Hirsch är lärare, kyrkoledare och nyckelmissionsstrateg för kyrkor i Storbritannien och Nya Zeeland. Hans lokala kyrka, South Melbourne Restoration Community, sägs vara en modell av inkarnatorisk mission och församlingstjänst i en postmodern sättning. 19 Frost/Hirsch skrev 2003 bokentheshapingofthingsto Come, som blev en betydelsefull bok för den missionala kyrkans framväxt. Denna bok har blivit mycket uppmärksammad och hyllad. I boken skriver de vilka de avgörande faktorerna är för den missionala kyrkan. 2.2 Den missionala kyrkan Den missionala kyrkan, Missional Church, är inte en färdig modell som är till för att appliceras på ett nuvarande församlingsarbete för att få församlingen att växa. Den missionala kyrkan menar Frost/Hirsch handlar om ett helt nytt sätt att tänka. 20 Frost/Hirsch gör alltså här det anmärkningsvärda påståendet att det som behövs är något helt nytt, vilket inte är något litet anspråk. Frost/Hirsch menar att kristologin är det grundläggande i den missionala kyrkan, och kristologin avgör missiologin, vilken avgör ecklesiologin, och kyrkan får samhörighet med Jesus genom mission, inte genom att upprätta korrekta gudstjänster. 21 En kortfattad definition av den missionala kyrkan skriver Frost/Hirsch är, att den alltid är utåtriktad, alltid föränderlig (liksom kulturen förändras), och alltid trofast till Guds ord. 22 Termen missional använder Frost/Hirsch bland annat för att beskriva kyrkan, ledarskap och kristenheten.de menar att en missional kyrka är en kyrka Vars primära överlåtelse är till missionskallelsen för Guds folk. Som anpassar sig efter Guds missionala syfte i världen. Som är en sänd kyrka, vilken är kontextualiserad till den kultur den upplever sig vara sänd till. 23 Alan Hirsch skriver detta i sin beskrivning av den missionala kyrkan: Missional church is a church that defines itself, and organizes its life around, its real purpose as an agent of God s mission to the world. In other words, the church s true and authentic organizing principle is mission. When the church is in mission, it is the true church. The church itself not only is a product of that mission, but is obligated and destined to extend it by every 19 Frost & Hirsch, 2003, baksidan, Internet: , Frost & Hirsch, 2003, s7 21 Frost & Hirsch, 2003, s48, Frost & Hirsch, 2003, s7 23 Frost & Hirsch, 2003, s229 10

11 believer and every community of faith that adheres to Jesus. To obstruct this is to block God s purposes in and through his people. 24 Frost/Hirsch menar att kyrkoledare, så väl som kristna generellt har sett kyrkan som en institution till vilken människor utanför måste komma för att ta emot en särskild produkt, evangeliet. De menar att kyrkan bör vara missional istället för att se sig som en institution. Kyrkan bör identifiera sig i dess term av mission. De menar att kyrkan bör ta evangelium och inkarnera det i en specifik kulturell kontext. 25 Michael Frost var i Stockholm i januari 2011 och talade om de fyra funktionerna som kyrkan har. Dessa fyra är tillbedjan, lärjungaträning, gemenskap och mission. Frost menade att mission skulle vara det en missional kyrka ska utgå från, och sedan låta de andra tre organiseras kring mission. 26 I Frost/Hirsch bok The ShapingofThingsto Come, skriver de om tre huvuddrag för en missional kyrka. Jag kommer i följande del att lyfta fram dessa huvuddrag, vilka är: inkarnerande, messiansk och apostolisk Den inkarnatoriska ecklesiologin Den missionala kyrkan ser sig själv som inkarnerande. Den missionala kyrkan identifierar sig med hur Gud i Jesus inkarnerades in i vår värld och gick in i denna värld under människors villkor. När de talar om inkarnation i förhållande till mission, innebär det att genom att på liknande sätt förkroppsliga kulturen och livet av målgruppen man vill nå för att kunna nå denna grupp av människor från insidan av deras egen kultur. 28 Den missionala kyrkan är inkarnatorisk i sin ecklesiologi. Med inkarnatorisk menar Frost/Hirsch att den missionala kyrkan inte skapar heliga platser dit icke troende måste gå för att möta evangelium. Den missionala kyrkan söker sig istället till de områden, och de människor som inte känner Jesus, och försöker vara Jesus för de människorna i de områdena. 29 Att inkarneras i en kultur är att bli ett med den kulturen. Det kan innebära olika praktiska konsekvenser för olika typer av kulturer. Om någon exempelvis vill nå människorna i ett område där det spelas mycket basket, skulle den attraktionella modellen förmodligen starta ett kristet basketbollag.de skulle sedan göra stora attraktiva events med någon känd basketprofil som blivit kristen, och bjuda in alla till kyrkan genom affischering och marknadsföring. Den missionala kyrkan skulle istället inkarneras i den rådande kulturen och försöka bli ett med den. I detta fall söka upp den lokala basketklubben, försöka bli en av dem och skapa naturliga långvariga relationer. De hade försökt vara Jesus för de basketspelare där, istället för att dra dem ut ur deras kultur och få dem att passa in i normen i kyrkan. Den inkarnerande kyrkan 24 Hirsch, 2009, s Frost & Hirsch, 2003, s xi 26 Internet: min, Frost & Hirsch, 2003, s33 107, , Hirsch, 2009 s Frost & Hirsch, 2003, s12 11

12 anpassar sig efter kulturen och låter den styra vart den ska gå. Den menar att om man vill nå en viss folkgrupp behöver man leva där de lever. 30 I den missionala kyrkan är dess mission alltid dess prioritet, och den frågar sig själv: Vad har Gud kallat oss till att vara och göra i vår kulturella kontext? 31 den missionala kyrkan säger sig alltid vara utåtriktad, föränderlig och trofast till Guds ord. 32 Istället för att lägga tid på att utveckla program och kyrkbyggnader dit människor ska komma för att möta Gud, menar Frost/Hirsch att den missionala kyrkan går ut i samhället och försöker vara representanter för Kristus där. 33 De menar att bibelstället där Jesus talar om att fiska människor 34 har blivit feltolkat. De menar att kristna har sett evangelisation som att gå ut och fiska in någon för att bjuda med denne till kyrkan. Liknelsens verkliga betydelse menar de har att göra med att lägga ut stora nät, eftersom det var på det sättet de fiskade då. När människor i nutid tänker på fiske tänker de förmodligen på en fiskare, ett fiskespö och att få en fisk. För en fiskare på bibelns tid handlade det om att lägga ut nät, och det viktiga var att näten var starka. På Jesu tid spenderade inte fiskarna den största tiden ute till havs, utan den spenderade de på land för att laga sina nät. 35 Frost/Hirsch skriver vidare att om lärjungarna spenderade så mycket tid på sina nät för att möjliggöra en fångst, vad skulle dessa nät vara för dagens kristna? De menar att de nätverk av relationer, vänskap och bekantskap som kristna har idag är de nät som icke troende simmar i. Därför lägger den missionala kyrkan mer tid på vänskap och relationer än på program och byggnader. 36 Frost/Hirsch beskriver inkarnatorisk mission som det medel som möjliggör för evangeliet att bli en verklig del av en folkgrupp, utan att skada de medfödda kulturella ramar som ger den folkgruppen en känsla av mening och historia. Det är att identifiera sig med en kultur på alla tänkbara sätt utan att kompromissa med sanningen i evangelium. Inkarnatorisk mission är ett sändande snarare än ett attraktionellt 37 synsätt. Nya testamentets impuls av mission är därför centrifugal istället för centripetal. Gud är en missionär, han sände sin son till världen, till våra liv och till mänsklig historia. Inkarnatorisk mission innebär att människor kommer att uppleva Jesus från insidan av sin kultur och sina liv, på grund av de kristnas förkroppsligande av evangeliet på ett inkarnatoriskt lämpligt sätt menar Frost/Hirsch. 38 I den missionala kyrkan säger Frost/Hirsch att de har ett centered set. Med det menar de att allt handlar om att närma sig centrum, vilket är Jesus Kristus. I detta centrum har de ett antal kärnvärderingar som är orubbliga, till exempel att Jesus 30 Frost & Hirsch, 2003, s39, exemplet om basket är mitt eget. 31 Frost & Hirsch, 2003, s7 (min översättning) 32 Frost & Hirsch, 2003, s7 (min översättning) 33 Frost & Hirsch, 2003, s42 34 Markus evangelium, 1: Frost & Hirsch, 2003, s44 36 Frost & Hirsch, 2003, s44 37 Se punkt Frost & Hirsch, 2003, s

13 dog och uppstod, att Gud är treenig och att Jesus är Herre. Istället för att se människor som kristna eller inte kristna, ser de människor utifrån deras avstånd från centrum, Kristus. De menar att på detta sätt ser de människor som kristna, och ännu inte kristna. 39 Tillhörighet 40 är en kärnvärdering, där ingen ska ses som ovärdig för att den exempelvis bor sambo eller dricker alkohol. Alla ska få tillhöra gemenskapen oavsett livsstil. De är väl medvetna om att alla är syndare som kämpar med olika saker i sina liv, men de har övertygelsen om att ju närmare centrum, Kristus, du rör dig, desto mer Kristuslik kommer du bli. Eftersom allt detta bygger på relationer tror de att detta är mer hållbart än den traditionella kyrkan där man mycket lättare kan leva ett liv med en mängd dolda synder utan att någonsin konfronteras med dem, eller behöva ta fram dem i ljuset Den messianska andligheten För att beskriva aktiviteten och andligheten i kyrkan använder Frost/Hirsch termen messiansk. 42 Den missionala kyrkan är messiansk genom att den: agerar på samma sätt som Jesus agerade, är strukturerad kring Jesus som person i handlingar utökar det messianska riket och är direkt upprättande och relaterande till Guds aktivitet i världen. Vad Frost/Hirsch menar med messiansk är, att det som traditionellt har kallats kristologi (läran om Jesus Kristus) måste definiera missiologi. Jesus är deras primära modell för mission, och evangelietexterna är deras primära texter. 43 De menar att Jesus har lästs genom paulinska ögon allt för länge. De säger vidare att genom att läsa evangelierna genom Paulus brev uppstår det en störning i budskapet, vilket leder till att evangelierna inte tas på allvar som perspektivtexter för människans liv, mission och lärjungaskap. 44 Problemet ligger inte hos Paulus, utan problemet ligger i Paul-ism. Som alltid, fortsätter de, är det ismen som är problemet. Paulus var ju själv väldigt mån om att fokus inte skulle vara på honom utan på Jesus. 45 Det sätt Frost/Hirsch menar att bibeln bör läsas är genom perspektiven i evangelierna. 46 Jesus bör vara centrum vilket allt kretsar kring. Jesus bör vara den som definierar kristendom och den som ger upphov till en ny kyrka, den missionala messianska Frost & Hirsch, 2003, s47 40 Med tillhörighet menar Frost & Hirsch att alla ska få tillhöra gemenskapen oavsett livsval, eller livsstil. 41 Frost & Hirsch, 2003, s49 42 Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s113 13

14 2.2.3 Det apostoliska ledarskapet Det tredje huvuddrag Frost/Hirsch skriver om i sin bok är det apostoliska ledarskapet. De menar att utan det apostoliska ledarskapet har den missionala kyrkan svårt att blomstra. 48 Med apostoliskt ledarskap menar de att alla fem tjänstegåvor Paulus listar upp i Efesierbrevet 4:11 ska finnas med och vara i funktion Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. 49 (Ef. 4:11) Frost/Hirsch talar om en tjänst där alla dessa fem tjänstegåvor finns med. De har tagit första bokstaven i engelskans ord för varje tjänst och satt ihop till ett ord: APEPT, (Apostle, Prophet, Evangelist, Pastor, Teacher). 50 Detta är en tjänst då alla fem tjänstegåvorna är i funktion. En av anledningarna till att de poängterar just detta ledarskap från bibeln är att Efesierbrevet anses som det av breven som var det generella rundbrevet som skickades runt till alla församlingarna i Efesosregionen säger Frost/Hirsch. 51 Detta menar de innebär att den undervisning Paulus bistår med i Efesierbrevet ger insikt för hans generella undervisning och praktik i alla kyrkor, i alla tider, inte bara till en specifik kyrka. 52 Intressant nog menar Frost/Hirsch trots sin betoning på inkarnation i olika kulturer att det finns ett universellt mönster gällande ledarkapsstruktur. Denna ledarskapsstruktur hämtar de inte från Jesu liv, alltså kristologin, utan detta hämtar de ur Paulus brev, vilket skulle kunna ses som paulism. Frost/Hirsch menar att den paulinska logik i Efesierbrevet 4:5 53 som har gjort gällande att kyrkan är samlad kring en Gud, en tro och ett dop, är samma logik som säger att Gud specifikt har placerat detta mönster av tjänst. Därför menar de att denna text med de fem tjänstegåvorna teologiskt och grammatiskt är oupplöslig. 54 Frost/Hirsch menar också att om passagen i Efesierbrevet 4 läses som helhet visar det att kyrkans naturliga förmåga att mogna hör ihop med hur den lyckas främja ett ledarskapssystem likt APEPT. De skriver vidare att Paulus ser APEPTtjänsten som den sanna mekanism för att uppnå mission och kristen mognad, och att Paulus tycks säga att utan detta femfaldiga ledarskapsmönster kan inte kyrkan mogna. 55 Alla fem måste fungera i enhet och harmoni för att det ska bli effektivt missionsengagemang. Det är dags, menar de, att återfå balans i det femfaldiga 48 Frost & Hirsch, 2003, s Svenska Folkbibeln, Efesierbrevet 4:11 50 Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s166, Efesierbrevet 4:5 En är Herren, en är tron, ett är dopet 54 Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s168,

15 ämbetet då pastorer och lärare har varit de mest representerade i församlingsledarskap. 56 Frost/Hirsch definition av de femfaldiga tjänstegåvorna är följande: - Apostel. En pionjär på resande fot som startar nya missionala verk och följer upp deras verk. - Profet. Urskiljer de andliga verkligheterna i en specifik situation och förmedlar dem i rätt tid och på rätt sätt för att föra uppdraget för Guds folk framåt. - Evangelist. Förmedlar evangeliet på ett sådant sätt att det leder människor till tro och lärjungaskap. - Pastor. Herde för Guds folk genom att leda, försörja, skydda och vårda. - Lärare. Kommunicerar den vishet Gud uppenbarat och lär Guds folk att lyda allt vad Kristus har befallt dem. 57 Dessa funktioner är inte i någon rangordning eller hierarki, och de är inte enskilt exklusiva på det sätt att en gåva skulle vara förmer än den andra. Det är inte en ensam person som besitter exempelvis den apostoliska gåvan, utan denna gåva har många fått. En person som undervisar kanske leder en människa till Kristus, eller en som fungerar apostoliskt kanske även fungerar i lärande och pastorala uppdrag. Alla funktionerna fungerande tillsammans resulterar till en mognad i Kristi kropp.de ser alltså inte aposteln som den högste, den som är ledare över alla andra. 58 För maximal missional påverkan ska APEPT-funktionen inte begränsas till ledarskapet inom kyrkan, utan måste bli utövat av hela kyrkan. De vill alltså föreslå ett tvådimensionellt läsande av APEPT. En dimension som beskriver ledarskapssystemet (the leadership matrix), och den andra som beskriver hela kyrkans tjänst (the ministry matrix). Några kommer att kallas apostlar, men hela gemenskapen ska vara apostolisk, och några kommer att kallas evangelister, men hela gemenskapen ska vara evangelistisk, och så vidare. 59 När Frost/Hirsch talar om hela kyrkans tjänst (the ministry matrix) menar de att de femfaldiga tjänstegåvorna tillhör hela kyrkan, och att alla kristna är inkluderade till någon del av den femfaldiga APEPT-strukturen. Detta grundar de i Efesierbrevet 4:7 där Paulus skriver: Var och en av oss har fått just den nåd som Kristus har velat ge honom. 60 De menar att Paulus inte primärt beskrev det officiella ledarskapet i kyrkan i denna text, utan snarare kyrkan i sig självt. I Nya testamentet är alla präster tillägger de. 61 Den missionala apostoliska kyrkan måste fungera som en kropp menar Frost/Hirsch, och då kanske speciellt på ledarskapsnivån. APEPT-tjänsten 56 Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s169, Frost & Hirsch, 2003, s Bibel 2000, Efesierbrevet 4:7,(min fetstil) 61 Frost & Hirsch, 2003, s171 15

16 fungerar inte isolerat, utan alltid som en enhet i en kropp. Det finns inte utrymme för ensamvargen eller solospelaren i den nytestamentliga modellen menar de Frost & Hirsch om den institutionella kyrkan Frost/Hirsch skriver om tre brister som de anser finns i den traditionella kyrkans natur. 63 Dessa tre brister är att den är attraktionell i sin ecklesiologi, dualistisk i sin andlighet och hierarkisk i sitt ledarskap. Frost/Hirsch benämner den traditionella kyrkan som den institutionella kyrkan. Jag kommer i följande del redogöra för Frost/Hirsch kritik mot den traditionella kyrkan, och kommer likt dem att benämna den traditionella kyrkan som den institutionella kyrkan Den attraktionella ecklesiologin Frost/Hirsch menar att den institutionella kyrkan är attraktionell i sin ecklesiologi. En attraherande ecklesiologi menar de innebär att kyrkan, genom olika attraktiva program, konserter och talare, försöker locka människor att komma till kyrkan. De poängterar att det inte är något obibliskt med att vara attraktiv för icketroende men menar att kyrkan har en övertro till att om endast programmet och gudstjänsterna blir bättre kommer människor att strömma till kyrkan. 64 De menar också att det läggs alldeles för stor vikt vid att skräddarsy gudstjänstprogram. Vidare säger de att kom till oss mentaliteten är obiblisk, och de understryker att Jesus, Paulus och lärjungarna hade alla en gå till dem mentalitet. 65 Kyrkan gör alltså byggnaden till en mer helig plats än andra platser, och menar att Gud bäst upplevs där. Genom att få in människor i kyrkbyggnaden kommer de att uppleva Gud. Att bjuda in människor till att höra evangelium i kyrkan är så naturligt för kristna, eftersom det har varit på detta sätt i 1700 år. 66 Men om de kristnas handlingar ger sken av att Gud verkligen endast är närvarande i officiella möten, tillbedjanskvällar och bibelstudier, resulterar det i att evangelisation och mission endast innebär att bjuda in människor till kyrkrelaterade möten. 67 Att Gud inte riktigt kan nås utanför de helgade kyrkmötena, menar Frost/Hirsch är en av de grundläggande övertygelserna den attraktionella kyrkan är baserad på. 68 Det handlar alltså om att få människor till kyrkan för att möta Gud där. Frost/Hirsch menar vidare att männsikor kan uppleva Gud genom kyrkmöten, då människor genom lovsång och förkunnelse kan få höra Guds röst. Och det är inget fel i sig att bjuda med människor till gudstjänster. Men om kyrkan begränsar Guds handlande till specifika tider och platser som den största majoriteten av icke troende inte har tillgång till, då blir risken stor att evangeliet blir begränsat Frost & Hirsch, 2003, s172, Frost & Hirsch, 2003, s18 64 Frost & Hirsch, 2003, s19 65 Frost & Hirsch, 2003, s19 66 D.v.s. Konstantins kristnande på 300-talet, Frost & Hirsch, 2003, s41 67 Frost & Hirsch, 2003, s41 68 Frost & Hirsch, 2003, s41 69 Frost & Hirsch, 2003, s

17 Frost/Hirsch använder begreppet bounded set om den attraktionella kyrkan. 70 Ett bounded set menar de är en gruppmänniskor, som tydligt utmärker sigfrån demsomintetillhörgruppen. 71 I kyrkan görs detta med till exempel ett medlemskap som utmärker vem som tillhör, och vem som inte tillhör gruppen. De skriver vidare att ett bounded set har gjort att kyrkan har satt upp en standard för hur människor bör leva. Detta kan leda till att det exkluderar vissa människor om du inte lever upp till denna standard. Detta kan till exempel vara att röka, dricka alkohol, bo sambo eller att ha andra teologiska synsätt 72 De menar också att tanken om att kristna kan lära sig om Gud, livet, tro, sanning, uppriktighet, med mera, från icke troende inte ges tilltro till i ett boundet set Den dualistiska andligheten Dualismen är den gamla grekisk-romerska övertygelsen att världen är uppdelad i två konkurrerande världar; den heliga (andliga) och den profana (materiella). 74 Den form av dualism som verkligen påverkade kyrkan, menar Hirsch 75, var den som kom från Platon.Platon trodde att den riktiga världen var en värld av eviga idéer och essenser lokaliserade i en osynlig andlig verklighet, och att världen av materia och saker är, men att den är dess skugga, och därför har den inte någon verklig sanning. 76 En sådan världsbild tenderar till att värdera den andliga världen till ett högre plan än den materiella. Den materiella världen blir bara något man ska rymma ifrån om man vill uppnå andlig mognad. Detta synsätt leder till en rad uppdelningar mellan heligt och profant. Några exempel på detta är uppdelningen mellan andlighet och sexualitet, andliga praktiker så som bön och lovsång, mot profana handlingar som exempelvis, mat, jobb och konst. 77 Frost/Hirsch menar att den institutionella kyrkan har denna uppdelning mellan kyrkan (den heliga) och världen (den profana). 78 De menar med dualistisk andlighet att den traditionella kyrkan separerar de heliga från de profana, de som är inne, och de som är ute. De menar vidare att den institutionella kyrkans attraktionella tillvägagångssätt har sin grund i kyrkans andlighet, och med en dualistisk andlighet blir det ett gap mellan kyrkans värld och den riktiga världen Det hierarkiska ledarskapet Frost/Hirsch menar att den institutionella kyrkan har ett hierarkiskt ledarskap som tar sig form i en religiös byråkratisk toppstyrd modell. 80 Modellen brukar vara att det är en föreståndare som har mest att säga till om, och mest inflytande. 70 Frost & Hirsch, 2003, s47 71 Frost & Hirsch, 2003, s47 72 Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s50 74 Frost & Hirsch, 2003, s Hirsch, 2009, s Hirsch, 2009, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s21 17

18 Sen går det i ett nedstigande led ner i form av en andre pastor, ungdomspastor, ungdomsledare och så vidare. Beslut tas i toppen av den hierarkiska strukturen och filtreras sedan ner till gräsrotsnivå. Det som det hierarkiska ledarskapet kan leda till, menar Frost/Hirsch, är att de människor som är på botten i denna modell ofta upplevs nedtystade och avvisade. 81 Den hierarkiska ledarskapsmodellen menar Frost/Hirsch är genomgående i frikyrkan såväl som i katolska kyrkan, och de frågar sig hur länge kyrkan kan ignorera Paulus radikala budskap om den femfaldiga ledarskapsmodellen presenterad i Efesierbrevet Jag har nu beskrivitfrost/hirsch retoriska framställning av två ecklesiologier. Självklart är de två renodlade modeller, och Frost/Hirsch vet att den verkliga kyrkan kan vara mer komplex än vad de beskriver. Utifrån den modell Frost/Hirsch förespråkar, beskriver de två modeller: deras egna och den etablerade. De målar två mycket svart-vita alternativ där deras egen modell självklart är den positiva. Samtidigt tjänar dessa två renodlade modeller som redskap jag kan bryta mot mitt svenska intervjumaterial för att lyssna in de intervjuades bedömningar av positiva och negativa möjligheter i Frost/Hirsch uppfattning. 81 Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s21 18

19 3 RESULTAT Syftet med denna studie är att undersöka och redogöra för den missionala kyrkan enligt Frost/Hirsch och de konsekvenser det skulle innebära för en etablerad frikyrka att bli missional enligt den innebörd Frost/Hirsch ger begreppet missional, samt hur man formar en ny kyrka utifrån de riktlinjer som finns hos Frost/Hirsch. Det resultat jag presenterar här avser intervjupersonernas syn på den missionala kyrkans teologi och praktik. Det kommer att vara fokus på vad det missionala får för praktiska konsekvenser då det är del av mitt syfte. I intervjuerna ställde jag frågor kring; Hur de såg på att sätta mission först och låta allt styras kring, och kretsa kring mission. Hur de såg på kyrkan som utvecklingsbar, föränderlig och kontextuell Det inkarnatoriska kontra det attraktionella Ledarskap Syn på kyrkbyggnader Att samarbeta med profana organisationer för att hjälpa och betjäna svaga i samhället Hur den missionala kyrkan har påverkat dem Om det är möjligt att förändra det etablerade till missionalt. Utifrån de kategorier som växte fram ur kodningen av det transkriberade materialet har jag valt att redogöra för vad intervjupersonerna sagt angående: Inkarnatorisk/attraktionell Dualistisk/messiansk Ledarskap Kyrkan som föränderlig och kontextuell Negativt/positivt med den missionala kyrkan Praktiska konsekvenser av det missionala Möjligt med förändring av det gamla Alla dessa områden,förutom dualistisk/messiansk, är frågor jag ställde till intervjupersonerna under intervjuerna. Ämnet dualistisk/messiansk växte fram ur en annan fråga i intervjun med Fredrik.Anledningen till att jag väljer att redogöra för dessa områden är för att jag anser att de är områden som behandlar mitt syfte och min frågeställning. De tre intervjupersonerna är, Fredrik Wenell, Mattias Neve och Öyvind Tholvsen Se mer info under kapitel

20 3.1 Inkarnatorisk/Attraktionell Frost/Hirsch riktar kritik mot den etablerade (institutionella) kyrkan att vara attraktionell. 84 De menar att den missionala kyrkan är inkarnatorisk i sin ecklesiologi 85. Jag frågade intervjupersonerna hur de såg på att vara inkarnatorisk, respektive attraktionell, och om de ansåg att Frost/Hirsch kritik var befogad mot den etablerade kyrkan. Mattias och deras församling vill få in det inkarnatoriska och det flexibla mer. De vill också vara kontextuella. De befinner sig i många olika sammanhang, och rör sig bland många olika kulturer i både förorter och inne i staden, vilket gör att de inte förutsätter att en form eller ett sätt skulle fungera för alla dessa människor, eller dessa människors vänner. Han menar också att detta sätt innebär att det tar tid för att se resultat. Vi befinner oss i så många olika sammanhang, och att vi inte förutsätter att en form, eller ett sätt, eller en mötesplats skulle passa för den här personens vänner eller kontext. 86 Relationerna i vardagen poängterar Mattias som viktigt, och att vara närvarande, att ha en närhet till de människor man vill nå. Eftersom de alla lever på så pass olika ställen och sammanhang är det väldigt viktigt att alla tar vara på dessa relationer och lever med en närhet till dessa människor. utan vi är i olika sammanhang, så det är väl att vi lever med en medvetenhet där vi söker, och att vi vet att vårt sammanhang i Kista är väldigt annorlunda mot det i innerstaden (Stockholm) till exempel relationer blir på något sätt a och o, det är på något sätt vardagen som, åtminstone där jag och min fru bor, det är där jag lever som är det viktiga, för oss då. Sen, så det är väl det med inkarnationstanken, alltså en sorts presence, en slags närhet, närvaro, att vara närvarande, det blir väldigt viktigt. 87 På frågan om de tyckte att Frost/Hirsch kritik mot den etablerade kyrkans attraktionella sätt var befogad höll Mattias med, men underströk att det finns undantag. Det finns många människor som lever ut sin tro i vardagen även om de tillhör en så kallad attraktionell kyrka. Men Mattias menar att kritiken är befogad framförallt i det att det handlar mycket om att bjuda med till kyrkan. Han skulle vilja se vad som kan växa utanför kyrkans väggar om kyrkan kunde vara med i det på något sätt. Sen så finns det ju den här tror jag inbyggda tanken mycket i hur vi tänker församling att vi slutändan tänker att de här människorna ska bjudas med till gudstjänsten, det är den här gravitationen inåt, eh och jag tycker snarare det skulle vara intressant och se vad som skulle kunna växa där ute, utan att dra in det, visst sker det i relation med församlingen och allt detta, men hur ser det ut när evangeliet slår rot utanför kyrkan Se kapitel Se kapitel Intervju med Mattias Neve, , s9,10 87 Intervju med Mattias Neve, , s9,10 88 Intervju med Mattias Neve, , s10 20

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

Innebörden i medlemskap hos två storstadsförsamlingar inom Evangeliska Frikyrkan

Innebörden i medlemskap hos två storstadsförsamlingar inom Evangeliska Frikyrkan ÖREBRO MISSIONSSKOLA Örebro Teologiska Högskola Innebörden i medlemskap hos två storstadsförsamlingar inom Evangeliska Frikyrkan Med särskilt avseende på människor som lever i homosexuella relationer Rut

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Barnen i Bibeln. Inledning

Barnen i Bibeln. Inledning Barnen i Bibeln 1 Inledning Bibeln har en mycket positiv syn på barnen. För att det ska framgå, krävs det att vi gör en historisk orientering om förhållandena på Bibelns tid. Det var under antiken inte

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek TRO. Gåvorna som bygger upp: (1 Kor. 14:1 14:40) Genom var och en till församlingens uppbyggnad

Tro Hopp - Kärlek TRO. Gåvorna som bygger upp: (1 Kor. 14:1 14:40) Genom var och en till församlingens uppbyggnad Tro Hopp - Kärlek TRO Gåvorna som bygger upp: Genom var och en till församlingens uppbyggnad (1 Kor. 14:1 14:40) Den rätta förståelsen av Andens gåvor går via kärleken (kap 14) Det är först när korinthierna

Läs mer

Den sista reformationen

Den sista reformationen Torben Søndergaard Den sista reformationen Tillbaka till Nya testamentets lärjungaskapsmodell Bibelcitaten är hämtade ur Svenska Folkbibeln om inte annat anges. Copyright Torben Søndergaard och Bokförlaget

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Bibelstudiet: Enhet för världens skull

Bibelstudiet: Enhet för världens skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Enhet för världens skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek Filemons slav Onesimus har rymt till Paulus och blivit frälst. Nu återvänder Onesimus, med risk för sitt liv, till sin ägare med detta brev där Paulus litar till Filemons kristna kärlek och uppmanar honom

Läs mer

Diskussionsfrågor Vägvisare

Diskussionsfrågor Vägvisare Diskussionsfrågor Vägvisare Makthaveri? När boken skrevs för mer än 20 år sedan rådde en allmän misstänksamhet mot auktoriteter och ledare, samt en pessimism om att situationen skulle kunna bli bättre.

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL HANDLING

FRÅN IDÉ TILL HANDLING FRÅN IDÉ TILL HANDLING Om att starta barn och ungdomsarbete Tron är bara halva sanningen Utgiven år 2012 av Frälsningsarméns Ungdomsförbund Innehåll Historisk återblick... 4 Nutid... 4 Kårledare eller

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM Hur når vi Sverige? Text: Jesper Kronhamn Hej! Jag har arbetat för Credo några månader nu och går ofta till jobbet med förväntan och glädje. Det

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Vincent Ihlberg TJG-konsulent, Salt Barn och unga i EFS Hållands folkhögskola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Vincent Ihlberg TJG-konsulent, Salt Barn och unga i EFS Hållands folkhögskola INNEHÅLLSFÖRTECKNING UTBILDNINGEN. 2 KURSUPPLÄGG.. 3 KAMRATSTÖDJARE... 3 UNGDOMSLEDARE. 3 TEAMARE.. 4 EGNA KOSTNADER.. 4 BÖNEBREV... 4 INTERNET.. 4 UTBILDNINGSFÖRSAMLING. 4 TEAMANSVARIG.. 5 HANDLEDNING.

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

SVERIGESTRATEGI BESLUTAT AV EFKS KONGRESS MAJ 2010

SVERIGESTRATEGI BESLUTAT AV EFKS KONGRESS MAJ 2010 SVERIGESTRATEGI BESLUTAT AV EFKS KONGRESS MAJ 2010 2 STRATEGI FÖR EVANGELISKA FRIKYRKANS SVERIGEARBETE JESUS ÄR UNIK OCH DETTA MÅSTE FÖRKUNNAS! Analys: Jesus fascinerar men är också ifrågasatt Det finns

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

ATT LÄGGA GRUNDEN RÄTT

ATT LÄGGA GRUNDEN RÄTT ATT LÄGGA GRUNDEN RÄTT Förenings- och församlingsutveckling bland barn och unga MANUS TILL PRESENTATIONEN http://prezi.com/_enohqd2r0xp/vaxa-i-tro-forenings-och-forsamlingsutveckling Den som hör dessa

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

Utdrag ur boken Kyrkan Mänsklighetens Hopp av Daniel Norburg (2005)

Utdrag ur boken Kyrkan Mänsklighetens Hopp av Daniel Norburg (2005) Utdrag ur boken Kyrkan Mänsklighetens Hopp av Daniel Norburg (2005) En ny gemenskap De troende samlades regelbundet för att bli undervisade av Jesus sändebud, och de hade gemenskap med varandra och bröt

Läs mer

Juniorsoldaternas löften

Juniorsoldaternas löften U n d e r v i s n i n g s m a t e r i a l Juniorsoldaternas löften Frälsningsarméns Ungdomsenhet 2004 Introduktion av Juniorsoldaternas löften Hur motiverar vi svenska barn och ungdomar till medlemskap

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Se, jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel, det betyder Gud med oss.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Se, jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel, det betyder Gud med oss. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA DECEMBER 2014 Se, jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel, det betyder Gud med oss. matt 1:23 Jesus och myter kring hans

Läs mer

in i värmen jan - april 2011

in i värmen jan - april 2011 Vårens tema in i värmen jan - april 2011 välkommen till korskyrkan! Vi är några hundra personer i olika åldrar och livssituationer som har en sak gemensamt vi tror på Guds son Jesus Kristus och vi har

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

Predikan av: Urban Ringbäck Smyrnakyrkan, 9 september 2012

Predikan av: Urban Ringbäck Smyrnakyrkan, 9 september 2012 BÖN Predikan av: Urban Ringbäck Smyrnakyrkan, 9 september 2012 Heliga vanor för vanliga människor - Bön Vi har hämtat inspiration till den här serien från en bok av den svenskamerikanske predikanten John

Läs mer

Församlingsordning. version 2013-01-24

Församlingsordning. version 2013-01-24 Församlingsordning version 2013-01-24 Inledning Barmhärtighetens gemenskap Vi vill vara en församling som i Jesu efterföljd attraherar alla slags människor och ger dem möjlighet att möta hans barmhärtighet:

Läs mer