Evolution vs Revolution

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Evolution vs Revolution"

Transkript

1 ÖREBRO TEOLOGISKA HÖGSKOLA Teologiskt fördjupningsår Eric Lacabanne C-uppsats AA2552 Självständigt arbete 15hp, Vt Evolution vs Revolution En studie om den missionala kyrkan

2 ABSTRACT Eric Lacabanne Evolution vs Revolution? A study about the Missional Church This study is about which role the Missional Churchhas towards the establishedindependent church. Can anestablishedindependent churchbecome a missional church? The purpose for this study is to describe and examine: a. themissional Church according to Michael Frost and Alan Hirsch, b. theconsequencesitwouldbring toan establishedindependent churchtobecomemissionalin accordance withthemeaningfrost/hirschgivesthis, and c. howtoformanewchurchbased onthe guidelinesfoundinfrost/hirsch. Myquestionis: would it be possible foranestablishedindependent church tobe transformed into amissionalchurchaccording tohowfrost/hirschdescribes it, ormustthemissionalbe incorporatedfrom the beginningofanewchurchplanting? Frost/Hirsch areskeptical to the fact ofchanginganestablishedindependent churchinto a missional one. I have examined this in a qualitativestudyby interviewing threechurchleadersinsweden. My conclusionisthat it is possible for evolution in anestablishedindependent church. With evolution I mean thatthe churchcandevelop into becomingmore missional. For a revolution, that is if a church should become fully missional as Frost/Hirsch describes it, then my conclusion is that it is better to plant a new missional church. I suggest that some key areas for an established independent church to take in consideration before it starts the evolution to become more missional is to ask themselves three questions: are they willing to become incarnational, are they willing to let mission be the primary function of the church and to organize everything around it, and are they willing to adapt the apostolic leadership presented by apostle Paul in Ephesians 4. Sökord: Michael Frost Alan Hirsch Frost/Hirsch Missional Inkarnatorisk Ecklesiologi Etablerad frikyrka Attraktionell 2

3 ÖREBRO TEOLOGISKA HÖGSKOLA Teologiskt fördjupningsår Eric Lacabanne C-uppsats AA2552 Självständigt arbete 15hp, Vt Innehållsförteckning ABSTRACT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING METOD URVAL GENOMFÖRANDE ANALYS MATERIAL TERMER OCH BEGREPP DEN MISSIONALA KYRKANKAN FROST & HIRSCH DEN MISSIONALA KYRKAN DEN INKARNATORISKA ECKLESIOLOGIN DEN MESSIANSKA ANDLIGHETEN DET APOSTOLISKA LEDARSKAPET FROST & HIRSCH OM DEN INSTITUTIONELLA KYRKAN DEN ATTRAKTIONELLA ECKLESIOLOGIN DEN DUALISTISKA ANDLIGHETEN DET HIERARKISKA LEDARSKAPET RESULTAT INKARNATORISK/ATTRAKTIONELLTTRAKTIONELL SAMMANFATTNING INKARNATORISK/ATTRAKTIONELL BYGGNAD I EN INKARNTORISK ECKLESIOLOGI KYRKBYGGNAD BYGGNADENS PROBLEMATIK SAMMANFATTNING, BYGGNADEN I EN INKARNATORISK ECKLESIOLOGI DUALISTISK/MESSIANSK SAMMANFATTNING DUALISTISK/MESSIANSK LEDARSKAP SAMMANFATTNING LEDARSKAP KYRKAN SOM FÖRÄNDERLIG UTVECKLINGSBAR TEOLOGI OCH ECKLESIOLOGI KULTURELL OCH KONTEXTUELL SAMMANFATTNING KYRKAN SOM FÖRÄNDERLIG NEGATIVT/POSITIVT MED DEN MISSIONALA KYRKAN NEGATIVT... 30

4 3.6.2 POSITIVT SAMMANFATTNING NEGATIVT/POSITIVT PRAKTISKA KONSEKVENSER PRAKTISKA KONSEKVENSER AV KYRKAN SOM INKARNATORISK OCH FÖRÄNDERLIG PRAKTISKA KONSEKVENSER MED MISSION SOM DET PRIMÄRA SAMMANFATTNING PRAKTISKA KONSEKVENSER STARTA NYTT ELLER FÖRÄNDRA DET ETABLERADE SAMMANFATTNING STARTA NYTT ELLER FÖRÄNDRA DET ETABLERADE SAMMANFATTNING RESULTAT DISKUSSION EVOLUTION ELLER REVOLUTION? NYCKELFRÅGOR FÖR FÖRÄNDRING MISSIONAL/INKARNATORISK ECKLESIOLOGI UTVECKLINGSBAR OCH FÖRÄNDERLIG LEDARSKAP BYGGNAD NYCKELFRÅGOR FÖR FÖRSAMLINGSPLANTERING INKARNATORISK/MISSIONSINRIKTAD ECKLESIOLOGI LEDARSKAP BYGGNAD ENKLARE MED DET MISSIONALA I EN NYPLANTERING? AVSLUTNING/SAMMANFATTNING VIDARE FORSKNING REFERENSER 48 4

5 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Under snart tre år har jag läst ledarskap och teologi på SALT (skandinavisk akademi för ledarskap och teologi) och ÖTH (Örebro Teologiska Högskola). Under denna utbildning har jag brottats med många frågor, framförallt frågor gällande församling och ledarskap. I denna utbildning, och i detta sökande efter svar på församlings- och ledarskapsfrågor har jag framförallt fastnat för något som kallas Missional Church.Jag har valt att skriva om Missional Church på grund av flera olika anledningar. Framförallt för att jag vill vara med att bygga framtidens kyrka. Under min utbildning läste vi i en av kurserna två böcker kring detta ämne, Missional Churh: DarrelGuder och The ShapingofThingsto Come:Michael Frost & Alan Hirsch. Dessa två böcker vände upp och ner på väldigt mycket om hur jag har tänkt kyrka. Det blev ett helt nytt sätt att se på kyrkans teologi och praktik för mig. Termen missional uppstod på 1990-talet tack vare Gospel and Our Culture Network. 1 Sedan dess har det skrivits många böcker kring detta ämne. Termen att vara missionell används flitigt i många olika sammanhang, och bok efter bok kommer ut kring detta ämne. Anledningen till att det börjar bli oerhört populärt har förmodligen många svar. Personligen tilltalade Missional Churchmig delvis på grund av dess fokus på människor utanför kyrkans väggar som inte har en församlingstillhörighet, och den kärlek den uppmanar oss att ha till dessa människor. Jag vill fördjupa mig i Missional Church för att se vilka praktiska konsekvenser dess teologi och praktik får hos den kristna individen och kyrkans liv om man tar dess budskap på allvar. Termen Missional Church tolkas delvis olika, men jag har valt att beskriva Frost/Hirsch användning av termen. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka och redogöra för; a. Missional Churchenligt Frost/Hirsch b. de konsekvenser det skulle innebära för en etablerad frikyrka att bli missional enligt den innebörd Frost/Hirsch ger detta, och c. hur man formar en ny kyrka utifrån de riktlinjer som finns hos Frost/Hirsch. Min frågeställning är: Kan en etablerad frikyrka förändras till en missional kyrka enligt det Frost/Hirsch målar upp, eller måste det missionala byggas in redan från början i en ny församlingsplantering? Frost/Hirsch är skeptiska till att en etablerad frikyrka kan förändras till missional 2. De uttrycker att de inte tror på evolutionär förändring av det etablerade utan anser att det krävs en radikal nystart, det de kallar en revolution. 1 McLaren, 2004, s101, För information om Gospel and Our Culture Network se: 2 Frost & Hirsch, 2003, s x xi 5

6 Det är denna uppfattning som jag vill diskutera i detta arbete. Är gradvis förändring och radikal nystart uteslutande alternativ i kyrkor i Sverige som vill vara missionala enligt Frost/Hirsch modell? Jag villdiskutera detta genom intervjuer med tre utvalda församlingsledare i Sverige. 1.3 Metod Detta studium sker inom ämnesområdet kyrkovetenskap 3. En kyrkovetenskaplig studie handlar om vad en kyrka, eller samfund har för ecklesiologi/kyrkosyn. Alltså dess självförståelse, hur den uppfattar sig som mänsklig gemenskap, och hur den är relaterad till Kristus. 4 Kyrkovetenskaplig forskning beskriver och förklarar bland annat kyrkors och samfunds gudstjänstliv, förkunnelse, kyrkoorganisation och församlingsuppbyggnad. 5 I denna studie har jag valt att först göra en litteraturstudie där jag redogör för Michael Frost och Alan Hirsch s teologi kring den missionala kyrkan. Jag väljer också att ha med en del där författarna talar om de brister de anser finns i den traditionella kyrkan eftersom jag anser att detta är en viktig bakgrund att ha med för att förstå deras argument för den missionala kyrkan. Jag kommer inte att testa om deras beskrivning av de etablerade kyrkorna är korrekt. Boken, The ShapingofThingsto Come, tjänar som en modell för att testa relationen mellan det etablerade kontra det missionala. Denna modell som Frost/Hirsch har utvecklat speglar jag mot intervjumaterialet. Därefter har jag valt att göra tre kvalitativa intervjuer med svenska ledare för att inventera det Frost/Hirsch målar upp. Jag har arbetat både deduktivt och induktivt i detta studium. Deduktivt på det sätt att jag har beskrivit Frost/Hirsch som en tes som jag har inventerat på ett material 6 (intervjuerna). Induktivt på det sätt att jag har gjort kvalitativa intervjuer där svaren på mina frågeställningar stegvis vuxit fram genom en tolkning av resultaten. 7 Jag har valt att använda mig av en muntlig kommunikation med mina intervjupersoner i form av semi strukturerade intervjuer. I en semi strukturerad intervju har forskaren en intervjuguide, men respondenten har stor frihet att själv utforma svaren på sitt sätt. 8 Då Frost/Hirsch teologi och praktik kring församling är något jag gillar och attraheras av, har det många gånger varit svårt att kritiskt granska deras framställning av detta. Därför valde jag att inte bara använda Frost/Hirsch, utan även intervjuer som kunde bryta mot denbild depresenterar. Jag kommer inte att ta ställning till om deras metod är en sann beskrivning, utan jag kommer att beskriva deras position för att kunna diskutera dess betydelse i min egna svenska kontext. 3 Brodd, Internet: Internet: Bryman, 2001, s Bryman, 2001, s Bryman, 2001, s301 6

7 1.3.1 Urval Jag valde att kontakta tre församlingsledare som är verksamma inom församlingsarbete i Sverige. Dessa tre är verksamma inom församlingsrörelser som står nära min egen kontext eftersom det är kyrkosammanhanget jag intresserar mig av att undersöka. Dessa tre ledare är; Fredrik Wenell, Öyvind Tholvsen och Mattias Neve. De är väl bekanta med den missionala kyrkan och dess teologi. Syftet med urvalet är att inventera möjligheter och svårigheter att arbeta missionalt i min egen svenska kontext. Därför valde jag personer som både känner till Missional Church och är positivt intresserade av hur detta kan användas i den svenska kontexten. Syftet med detta urval är inte att få en maximal kritisk test, utan för att göra en inventering av möjligheter och svårigheter. Utifrån samtal med min handledare om vilka personer som skulle vara bäst lämpade för den sortens studie jag skulle göra blev jag tipsad att kontakta dessa tre till min studie. Jag mejlade alla tre och beskrev min studie för dem, och vem jag var. Alla tre valde att ställa upp på intervjun. Fredrik Wenell är lärare i teologi, och jobbar i Johanneskyrkan i Linköping. Detta är en församling som varit, och är, påverkad av den missionala kyrkans teologi och praktik. Fredrik är själv också influerad och påläst om den missionala kyrkan, samt om Michael Frost och Alan Hirsch. Mattias Neve är församlingsgrundare till en församling i Stockholm som ännu inte har något namn. Han har jobbat som pastor inom Baptistsamfundet sedan Han håller även på med att skriva en avhandling kring Emerging Church, och det var i detta sammanhang han bekantade sig med det missionala, och Alan Hirsch och Michael Frost. Han undervisar även i församlingsplanteringskurser på THS (Teologiska Högskolan i Stockholm). Mattias och den församling han har planterat tänker och arbetar medvetet missionalt. Öyvind Tholvsen är ledare för ett församlingsprogram inom EFK (Evangeliska Frikyrkan) i Sverige. Han har en bred översikt av församlingarna inom EFK, har även arbetat mycket med att samla statiska data kring Sveriges församlingar och är även påläst och insatt inom den missionala kyrkans teologi och praktik Genomförande Alla tre intervjupersonerna bor på utspridda platser i Sverige, och vi lyckades inte få ihop en träff. Eftersom jag ansåg dessa tre som de bästa tänkbara intervjupersonerna för min studie bestämde vi att ändå utföra de tre enskilda intervjuerna via Skype 9, där jag spelade in ljudet. Att vi inte träffades personligen kan ha påverkat intervjun eftersom det inte blir lika känslomässigt laddat att mötas via webben. En sådan intervjuform kan även påverka intervjuer på det sätt att intervjupersonerna upplever det lättare att säga vad de tycker eftersom de har mer distans till den de pratar med. Det finns även risk att denna intervjuform påverkade intervjuerna på det sätt att det inte blev ett 9 Skype är ett videosamtalsprogram över internet som gör att man kan samtala med ljud och video. 7

8 lika levande samtal då det kan upplevas stelt och inte lika avslappnat som att träffas personligen. De intervjuade hade fått frågorna någon dag i förväg för att hinna reflektera kring frågorna innan intervjun ägde rum. Anledningen till att de fick frågorna innan, var att jag ville att svaren skulle vara genomtänkta, då syftet med denna del av studien var att lyssna in vilka olika synvinklar dessa människor har kring att bygga kyrka idag med perspektiv från den missionala kyrkan. Jag transkriberade intervjuerna direkt efter att de hade ägt rum Analys I analysfasen arbetade jag mig igenom intervjuerna och strukturerade upp svaren i olika kategorier. Mina kategorier för kodning växte fram ur tolkning av de transkriberade intervjuerna. Utifrån dessa kategorier gjorde jag rubriker där jag placerade in intervjupersonernas svar. När detta var klart läste jag igenom detta dokument och gjorde en kort sammanfattning för varje intervjupersons svar med citat från deras svar. De citat och svar jag valde att ta med från intervjuerna är de jag anser på bästa sätt svarar på frågeställningen och syftet med denna studie. 1.4Material Då jag ska undersöka och redogöra för den missionala kyrkan utifrån Michael Frost och Alan Hirsch perspektiv anser jag att deras gemensamma bok The ShapingofThingsto Come (2003) lämpar sig bäst för denna studie. Denna bok beskriver deras huvudtankar kring den missionala kyrkan tydligt. Jag har läst in mig på Alan Hirsch bok The Forgotten Ways A Handbook(2009), och kommer även ta med lite av den då jag tycker den kompletterar The ShapingofThingsto Come på några punkter då den fokuserar mer på praktiken gällande nyplantering än vad The ShapingofThingsto Comegör. Övrig litteratur av Frost/Hirsch har jag bekantat mig med, men inte ansett att något av detta har tillfört något nytt utöverthe ShapingofThingsto Come när det gäller att presentera den missionala kyrkan. 10 Det finns mycket material med Frost/Hirsch på internet som jag har läst och lyssnat på. 11 Jag kommer även att ta med något av detta material i denna studie. Gopsel and Our Culture Network som myntade termen missional 12 kom ut med en bok 1998 med titeln, Missional Church 13 (Guder). Denna bok har jag läst och satt mig in i, och även tankar och perspektiv från denna finns delvis med i studien. 10 Frost/Hirsch, 2008, Hirsch, 2006 & 2010, Frost, 2006, För en kort presentation av deras övriga produktion, se avsnitt Bl.a. Alan Hirsch hemsida: olika internetklipp där Alan Hirsch undervisar om vad Missional Church är på Youtube.com, , , , , , , Michael Frost när han undervisar om vad Missional Church är på Youtube.com, , , , , Michael Frost kyrkas hemsida, McLaren, 2004, s101, För information om Gospel and Our Culture Network se: 13 Guder,

9 1.5 Termer och begrepp Ecklesiologi: Ecklesiologi är ett studium om kyrkan och dess praktik och lära, och med ecklesiologi syftar jag i denna studie på biblisk och teologisk förståelse av kyrkans liv, natur och praktik. 14 Inkarnatorisk: Inkarnationen refererar till när Gud trädde in till det skapade universum och blev människa i Jesus Kristus. Det syftar också i denna studie på missionsakten som det är att bli ett med en folkgrupp eller kultur. Att inkarneras i denna grupp människor på liknande sätt som Gud inkarnerades i Jesus till den här världen för att nå de människor han hade kring sig. Jag använder ordet inkarnatorisk, och menar då att inkarneras, eller att vara inkarnerande. 15 Attraktionell: En översättning från engelskans attractional. Kan även översättas attraherande. Detta begrepp använder Frost/Hirsch för att beskriva den traditionella kyrkans ecklesiologi. 16 Missional Church: Jag benämner Missional Church som den missionala kyrkan i denna studie. 2 Den missionala kyrkan I denna studie kommer jag att redogöra för den missionala kyrkan utifrån Michael Frost och Alan Hirsch. Jag har valt att utgå från Frost/Hirsch perspektiv, då framförallt utifrån deras bok The ShapingofThingsto Come, i denna studie för att dessa personer har varit och är, två ledande namn inom den missionala rörelsen. Jag kommer inte här att ta ställning till om deras modell de presenterar är sann beskrivning eller inte, utan kommer endast redogöra för det de själva beskriver kring Missional Church. Jag kommer i detta kapitel först att redogöra för vilka Michael Frost och Alan Hirsch är. Därefter kommer jag att redogöra för vad den missionala kyrkan står för enligt dem. 2.1 Frost & Hirsch Michael Frost(1961) är bosatt i Australien och grundare av församlingen Small boatbigsea i Manly, en förort norr om Sydney. 17 Han är även grundare och direktör för TheCentre for Evangelism och Global Mission på Morling Baptist Semianaryi Sydney, Australien. Han har varit med och skrivit ett flertal böcker, till exempel; Exiles (2006), ReJesus (2009),The BigIdeas (2011). Frost är en av de ledande rösterna i den missionala rörelsen, och han reser runt i stora delar av världen och föreläser i frågor gällande andlighet och mission Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s225, se även punkt Internet: Frost & Hirsch, 2003, baksidan, Internet:

10 Alan Hirsch(1959) är en sydafrikanskfödd missiolog som är bosatt i Australien. Hirsch är även han en ledande röst inom den missionala rörelsen. Han är nationell direktor för Forge Mission TrainingNetwork. Alan Hirsch är lärare, kyrkoledare och nyckelmissionsstrateg för kyrkor i Storbritannien och Nya Zeeland. Hans lokala kyrka, South Melbourne Restoration Community, sägs vara en modell av inkarnatorisk mission och församlingstjänst i en postmodern sättning. 19 Frost/Hirsch skrev 2003 bokentheshapingofthingsto Come, som blev en betydelsefull bok för den missionala kyrkans framväxt. Denna bok har blivit mycket uppmärksammad och hyllad. I boken skriver de vilka de avgörande faktorerna är för den missionala kyrkan. 2.2 Den missionala kyrkan Den missionala kyrkan, Missional Church, är inte en färdig modell som är till för att appliceras på ett nuvarande församlingsarbete för att få församlingen att växa. Den missionala kyrkan menar Frost/Hirsch handlar om ett helt nytt sätt att tänka. 20 Frost/Hirsch gör alltså här det anmärkningsvärda påståendet att det som behövs är något helt nytt, vilket inte är något litet anspråk. Frost/Hirsch menar att kristologin är det grundläggande i den missionala kyrkan, och kristologin avgör missiologin, vilken avgör ecklesiologin, och kyrkan får samhörighet med Jesus genom mission, inte genom att upprätta korrekta gudstjänster. 21 En kortfattad definition av den missionala kyrkan skriver Frost/Hirsch är, att den alltid är utåtriktad, alltid föränderlig (liksom kulturen förändras), och alltid trofast till Guds ord. 22 Termen missional använder Frost/Hirsch bland annat för att beskriva kyrkan, ledarskap och kristenheten.de menar att en missional kyrka är en kyrka Vars primära överlåtelse är till missionskallelsen för Guds folk. Som anpassar sig efter Guds missionala syfte i världen. Som är en sänd kyrka, vilken är kontextualiserad till den kultur den upplever sig vara sänd till. 23 Alan Hirsch skriver detta i sin beskrivning av den missionala kyrkan: Missional church is a church that defines itself, and organizes its life around, its real purpose as an agent of God s mission to the world. In other words, the church s true and authentic organizing principle is mission. When the church is in mission, it is the true church. The church itself not only is a product of that mission, but is obligated and destined to extend it by every 19 Frost & Hirsch, 2003, baksidan, Internet: , Frost & Hirsch, 2003, s7 21 Frost & Hirsch, 2003, s48, Frost & Hirsch, 2003, s7 23 Frost & Hirsch, 2003, s229 10

11 believer and every community of faith that adheres to Jesus. To obstruct this is to block God s purposes in and through his people. 24 Frost/Hirsch menar att kyrkoledare, så väl som kristna generellt har sett kyrkan som en institution till vilken människor utanför måste komma för att ta emot en särskild produkt, evangeliet. De menar att kyrkan bör vara missional istället för att se sig som en institution. Kyrkan bör identifiera sig i dess term av mission. De menar att kyrkan bör ta evangelium och inkarnera det i en specifik kulturell kontext. 25 Michael Frost var i Stockholm i januari 2011 och talade om de fyra funktionerna som kyrkan har. Dessa fyra är tillbedjan, lärjungaträning, gemenskap och mission. Frost menade att mission skulle vara det en missional kyrka ska utgå från, och sedan låta de andra tre organiseras kring mission. 26 I Frost/Hirsch bok The ShapingofThingsto Come, skriver de om tre huvuddrag för en missional kyrka. Jag kommer i följande del att lyfta fram dessa huvuddrag, vilka är: inkarnerande, messiansk och apostolisk Den inkarnatoriska ecklesiologin Den missionala kyrkan ser sig själv som inkarnerande. Den missionala kyrkan identifierar sig med hur Gud i Jesus inkarnerades in i vår värld och gick in i denna värld under människors villkor. När de talar om inkarnation i förhållande till mission, innebär det att genom att på liknande sätt förkroppsliga kulturen och livet av målgruppen man vill nå för att kunna nå denna grupp av människor från insidan av deras egen kultur. 28 Den missionala kyrkan är inkarnatorisk i sin ecklesiologi. Med inkarnatorisk menar Frost/Hirsch att den missionala kyrkan inte skapar heliga platser dit icke troende måste gå för att möta evangelium. Den missionala kyrkan söker sig istället till de områden, och de människor som inte känner Jesus, och försöker vara Jesus för de människorna i de områdena. 29 Att inkarneras i en kultur är att bli ett med den kulturen. Det kan innebära olika praktiska konsekvenser för olika typer av kulturer. Om någon exempelvis vill nå människorna i ett område där det spelas mycket basket, skulle den attraktionella modellen förmodligen starta ett kristet basketbollag.de skulle sedan göra stora attraktiva events med någon känd basketprofil som blivit kristen, och bjuda in alla till kyrkan genom affischering och marknadsföring. Den missionala kyrkan skulle istället inkarneras i den rådande kulturen och försöka bli ett med den. I detta fall söka upp den lokala basketklubben, försöka bli en av dem och skapa naturliga långvariga relationer. De hade försökt vara Jesus för de basketspelare där, istället för att dra dem ut ur deras kultur och få dem att passa in i normen i kyrkan. Den inkarnerande kyrkan 24 Hirsch, 2009, s Frost & Hirsch, 2003, s xi 26 Internet: min, Frost & Hirsch, 2003, s33 107, , Hirsch, 2009 s Frost & Hirsch, 2003, s12 11

12 anpassar sig efter kulturen och låter den styra vart den ska gå. Den menar att om man vill nå en viss folkgrupp behöver man leva där de lever. 30 I den missionala kyrkan är dess mission alltid dess prioritet, och den frågar sig själv: Vad har Gud kallat oss till att vara och göra i vår kulturella kontext? 31 den missionala kyrkan säger sig alltid vara utåtriktad, föränderlig och trofast till Guds ord. 32 Istället för att lägga tid på att utveckla program och kyrkbyggnader dit människor ska komma för att möta Gud, menar Frost/Hirsch att den missionala kyrkan går ut i samhället och försöker vara representanter för Kristus där. 33 De menar att bibelstället där Jesus talar om att fiska människor 34 har blivit feltolkat. De menar att kristna har sett evangelisation som att gå ut och fiska in någon för att bjuda med denne till kyrkan. Liknelsens verkliga betydelse menar de har att göra med att lägga ut stora nät, eftersom det var på det sättet de fiskade då. När människor i nutid tänker på fiske tänker de förmodligen på en fiskare, ett fiskespö och att få en fisk. För en fiskare på bibelns tid handlade det om att lägga ut nät, och det viktiga var att näten var starka. På Jesu tid spenderade inte fiskarna den största tiden ute till havs, utan den spenderade de på land för att laga sina nät. 35 Frost/Hirsch skriver vidare att om lärjungarna spenderade så mycket tid på sina nät för att möjliggöra en fångst, vad skulle dessa nät vara för dagens kristna? De menar att de nätverk av relationer, vänskap och bekantskap som kristna har idag är de nät som icke troende simmar i. Därför lägger den missionala kyrkan mer tid på vänskap och relationer än på program och byggnader. 36 Frost/Hirsch beskriver inkarnatorisk mission som det medel som möjliggör för evangeliet att bli en verklig del av en folkgrupp, utan att skada de medfödda kulturella ramar som ger den folkgruppen en känsla av mening och historia. Det är att identifiera sig med en kultur på alla tänkbara sätt utan att kompromissa med sanningen i evangelium. Inkarnatorisk mission är ett sändande snarare än ett attraktionellt 37 synsätt. Nya testamentets impuls av mission är därför centrifugal istället för centripetal. Gud är en missionär, han sände sin son till världen, till våra liv och till mänsklig historia. Inkarnatorisk mission innebär att människor kommer att uppleva Jesus från insidan av sin kultur och sina liv, på grund av de kristnas förkroppsligande av evangeliet på ett inkarnatoriskt lämpligt sätt menar Frost/Hirsch. 38 I den missionala kyrkan säger Frost/Hirsch att de har ett centered set. Med det menar de att allt handlar om att närma sig centrum, vilket är Jesus Kristus. I detta centrum har de ett antal kärnvärderingar som är orubbliga, till exempel att Jesus 30 Frost & Hirsch, 2003, s39, exemplet om basket är mitt eget. 31 Frost & Hirsch, 2003, s7 (min översättning) 32 Frost & Hirsch, 2003, s7 (min översättning) 33 Frost & Hirsch, 2003, s42 34 Markus evangelium, 1: Frost & Hirsch, 2003, s44 36 Frost & Hirsch, 2003, s44 37 Se punkt Frost & Hirsch, 2003, s

13 dog och uppstod, att Gud är treenig och att Jesus är Herre. Istället för att se människor som kristna eller inte kristna, ser de människor utifrån deras avstånd från centrum, Kristus. De menar att på detta sätt ser de människor som kristna, och ännu inte kristna. 39 Tillhörighet 40 är en kärnvärdering, där ingen ska ses som ovärdig för att den exempelvis bor sambo eller dricker alkohol. Alla ska få tillhöra gemenskapen oavsett livsstil. De är väl medvetna om att alla är syndare som kämpar med olika saker i sina liv, men de har övertygelsen om att ju närmare centrum, Kristus, du rör dig, desto mer Kristuslik kommer du bli. Eftersom allt detta bygger på relationer tror de att detta är mer hållbart än den traditionella kyrkan där man mycket lättare kan leva ett liv med en mängd dolda synder utan att någonsin konfronteras med dem, eller behöva ta fram dem i ljuset Den messianska andligheten För att beskriva aktiviteten och andligheten i kyrkan använder Frost/Hirsch termen messiansk. 42 Den missionala kyrkan är messiansk genom att den: agerar på samma sätt som Jesus agerade, är strukturerad kring Jesus som person i handlingar utökar det messianska riket och är direkt upprättande och relaterande till Guds aktivitet i världen. Vad Frost/Hirsch menar med messiansk är, att det som traditionellt har kallats kristologi (läran om Jesus Kristus) måste definiera missiologi. Jesus är deras primära modell för mission, och evangelietexterna är deras primära texter. 43 De menar att Jesus har lästs genom paulinska ögon allt för länge. De säger vidare att genom att läsa evangelierna genom Paulus brev uppstår det en störning i budskapet, vilket leder till att evangelierna inte tas på allvar som perspektivtexter för människans liv, mission och lärjungaskap. 44 Problemet ligger inte hos Paulus, utan problemet ligger i Paul-ism. Som alltid, fortsätter de, är det ismen som är problemet. Paulus var ju själv väldigt mån om att fokus inte skulle vara på honom utan på Jesus. 45 Det sätt Frost/Hirsch menar att bibeln bör läsas är genom perspektiven i evangelierna. 46 Jesus bör vara centrum vilket allt kretsar kring. Jesus bör vara den som definierar kristendom och den som ger upphov till en ny kyrka, den missionala messianska Frost & Hirsch, 2003, s47 40 Med tillhörighet menar Frost & Hirsch att alla ska få tillhöra gemenskapen oavsett livsval, eller livsstil. 41 Frost & Hirsch, 2003, s49 42 Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s113 13

14 2.2.3 Det apostoliska ledarskapet Det tredje huvuddrag Frost/Hirsch skriver om i sin bok är det apostoliska ledarskapet. De menar att utan det apostoliska ledarskapet har den missionala kyrkan svårt att blomstra. 48 Med apostoliskt ledarskap menar de att alla fem tjänstegåvor Paulus listar upp i Efesierbrevet 4:11 ska finnas med och vara i funktion Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. 49 (Ef. 4:11) Frost/Hirsch talar om en tjänst där alla dessa fem tjänstegåvor finns med. De har tagit första bokstaven i engelskans ord för varje tjänst och satt ihop till ett ord: APEPT, (Apostle, Prophet, Evangelist, Pastor, Teacher). 50 Detta är en tjänst då alla fem tjänstegåvorna är i funktion. En av anledningarna till att de poängterar just detta ledarskap från bibeln är att Efesierbrevet anses som det av breven som var det generella rundbrevet som skickades runt till alla församlingarna i Efesosregionen säger Frost/Hirsch. 51 Detta menar de innebär att den undervisning Paulus bistår med i Efesierbrevet ger insikt för hans generella undervisning och praktik i alla kyrkor, i alla tider, inte bara till en specifik kyrka. 52 Intressant nog menar Frost/Hirsch trots sin betoning på inkarnation i olika kulturer att det finns ett universellt mönster gällande ledarkapsstruktur. Denna ledarskapsstruktur hämtar de inte från Jesu liv, alltså kristologin, utan detta hämtar de ur Paulus brev, vilket skulle kunna ses som paulism. Frost/Hirsch menar att den paulinska logik i Efesierbrevet 4:5 53 som har gjort gällande att kyrkan är samlad kring en Gud, en tro och ett dop, är samma logik som säger att Gud specifikt har placerat detta mönster av tjänst. Därför menar de att denna text med de fem tjänstegåvorna teologiskt och grammatiskt är oupplöslig. 54 Frost/Hirsch menar också att om passagen i Efesierbrevet 4 läses som helhet visar det att kyrkans naturliga förmåga att mogna hör ihop med hur den lyckas främja ett ledarskapssystem likt APEPT. De skriver vidare att Paulus ser APEPTtjänsten som den sanna mekanism för att uppnå mission och kristen mognad, och att Paulus tycks säga att utan detta femfaldiga ledarskapsmönster kan inte kyrkan mogna. 55 Alla fem måste fungera i enhet och harmoni för att det ska bli effektivt missionsengagemang. Det är dags, menar de, att återfå balans i det femfaldiga 48 Frost & Hirsch, 2003, s Svenska Folkbibeln, Efesierbrevet 4:11 50 Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s166, Efesierbrevet 4:5 En är Herren, en är tron, ett är dopet 54 Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s168,

15 ämbetet då pastorer och lärare har varit de mest representerade i församlingsledarskap. 56 Frost/Hirsch definition av de femfaldiga tjänstegåvorna är följande: - Apostel. En pionjär på resande fot som startar nya missionala verk och följer upp deras verk. - Profet. Urskiljer de andliga verkligheterna i en specifik situation och förmedlar dem i rätt tid och på rätt sätt för att föra uppdraget för Guds folk framåt. - Evangelist. Förmedlar evangeliet på ett sådant sätt att det leder människor till tro och lärjungaskap. - Pastor. Herde för Guds folk genom att leda, försörja, skydda och vårda. - Lärare. Kommunicerar den vishet Gud uppenbarat och lär Guds folk att lyda allt vad Kristus har befallt dem. 57 Dessa funktioner är inte i någon rangordning eller hierarki, och de är inte enskilt exklusiva på det sätt att en gåva skulle vara förmer än den andra. Det är inte en ensam person som besitter exempelvis den apostoliska gåvan, utan denna gåva har många fått. En person som undervisar kanske leder en människa till Kristus, eller en som fungerar apostoliskt kanske även fungerar i lärande och pastorala uppdrag. Alla funktionerna fungerande tillsammans resulterar till en mognad i Kristi kropp.de ser alltså inte aposteln som den högste, den som är ledare över alla andra. 58 För maximal missional påverkan ska APEPT-funktionen inte begränsas till ledarskapet inom kyrkan, utan måste bli utövat av hela kyrkan. De vill alltså föreslå ett tvådimensionellt läsande av APEPT. En dimension som beskriver ledarskapssystemet (the leadership matrix), och den andra som beskriver hela kyrkans tjänst (the ministry matrix). Några kommer att kallas apostlar, men hela gemenskapen ska vara apostolisk, och några kommer att kallas evangelister, men hela gemenskapen ska vara evangelistisk, och så vidare. 59 När Frost/Hirsch talar om hela kyrkans tjänst (the ministry matrix) menar de att de femfaldiga tjänstegåvorna tillhör hela kyrkan, och att alla kristna är inkluderade till någon del av den femfaldiga APEPT-strukturen. Detta grundar de i Efesierbrevet 4:7 där Paulus skriver: Var och en av oss har fått just den nåd som Kristus har velat ge honom. 60 De menar att Paulus inte primärt beskrev det officiella ledarskapet i kyrkan i denna text, utan snarare kyrkan i sig självt. I Nya testamentet är alla präster tillägger de. 61 Den missionala apostoliska kyrkan måste fungera som en kropp menar Frost/Hirsch, och då kanske speciellt på ledarskapsnivån. APEPT-tjänsten 56 Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s169, Frost & Hirsch, 2003, s Bibel 2000, Efesierbrevet 4:7,(min fetstil) 61 Frost & Hirsch, 2003, s171 15

16 fungerar inte isolerat, utan alltid som en enhet i en kropp. Det finns inte utrymme för ensamvargen eller solospelaren i den nytestamentliga modellen menar de Frost & Hirsch om den institutionella kyrkan Frost/Hirsch skriver om tre brister som de anser finns i den traditionella kyrkans natur. 63 Dessa tre brister är att den är attraktionell i sin ecklesiologi, dualistisk i sin andlighet och hierarkisk i sitt ledarskap. Frost/Hirsch benämner den traditionella kyrkan som den institutionella kyrkan. Jag kommer i följande del redogöra för Frost/Hirsch kritik mot den traditionella kyrkan, och kommer likt dem att benämna den traditionella kyrkan som den institutionella kyrkan Den attraktionella ecklesiologin Frost/Hirsch menar att den institutionella kyrkan är attraktionell i sin ecklesiologi. En attraherande ecklesiologi menar de innebär att kyrkan, genom olika attraktiva program, konserter och talare, försöker locka människor att komma till kyrkan. De poängterar att det inte är något obibliskt med att vara attraktiv för icketroende men menar att kyrkan har en övertro till att om endast programmet och gudstjänsterna blir bättre kommer människor att strömma till kyrkan. 64 De menar också att det läggs alldeles för stor vikt vid att skräddarsy gudstjänstprogram. Vidare säger de att kom till oss mentaliteten är obiblisk, och de understryker att Jesus, Paulus och lärjungarna hade alla en gå till dem mentalitet. 65 Kyrkan gör alltså byggnaden till en mer helig plats än andra platser, och menar att Gud bäst upplevs där. Genom att få in människor i kyrkbyggnaden kommer de att uppleva Gud. Att bjuda in människor till att höra evangelium i kyrkan är så naturligt för kristna, eftersom det har varit på detta sätt i 1700 år. 66 Men om de kristnas handlingar ger sken av att Gud verkligen endast är närvarande i officiella möten, tillbedjanskvällar och bibelstudier, resulterar det i att evangelisation och mission endast innebär att bjuda in människor till kyrkrelaterade möten. 67 Att Gud inte riktigt kan nås utanför de helgade kyrkmötena, menar Frost/Hirsch är en av de grundläggande övertygelserna den attraktionella kyrkan är baserad på. 68 Det handlar alltså om att få människor till kyrkan för att möta Gud där. Frost/Hirsch menar vidare att männsikor kan uppleva Gud genom kyrkmöten, då människor genom lovsång och förkunnelse kan få höra Guds röst. Och det är inget fel i sig att bjuda med människor till gudstjänster. Men om kyrkan begränsar Guds handlande till specifika tider och platser som den största majoriteten av icke troende inte har tillgång till, då blir risken stor att evangeliet blir begränsat Frost & Hirsch, 2003, s172, Frost & Hirsch, 2003, s18 64 Frost & Hirsch, 2003, s19 65 Frost & Hirsch, 2003, s19 66 D.v.s. Konstantins kristnande på 300-talet, Frost & Hirsch, 2003, s41 67 Frost & Hirsch, 2003, s41 68 Frost & Hirsch, 2003, s41 69 Frost & Hirsch, 2003, s

17 Frost/Hirsch använder begreppet bounded set om den attraktionella kyrkan. 70 Ett bounded set menar de är en gruppmänniskor, som tydligt utmärker sigfrån demsomintetillhörgruppen. 71 I kyrkan görs detta med till exempel ett medlemskap som utmärker vem som tillhör, och vem som inte tillhör gruppen. De skriver vidare att ett bounded set har gjort att kyrkan har satt upp en standard för hur människor bör leva. Detta kan leda till att det exkluderar vissa människor om du inte lever upp till denna standard. Detta kan till exempel vara att röka, dricka alkohol, bo sambo eller att ha andra teologiska synsätt 72 De menar också att tanken om att kristna kan lära sig om Gud, livet, tro, sanning, uppriktighet, med mera, från icke troende inte ges tilltro till i ett boundet set Den dualistiska andligheten Dualismen är den gamla grekisk-romerska övertygelsen att världen är uppdelad i två konkurrerande världar; den heliga (andliga) och den profana (materiella). 74 Den form av dualism som verkligen påverkade kyrkan, menar Hirsch 75, var den som kom från Platon.Platon trodde att den riktiga världen var en värld av eviga idéer och essenser lokaliserade i en osynlig andlig verklighet, och att världen av materia och saker är, men att den är dess skugga, och därför har den inte någon verklig sanning. 76 En sådan världsbild tenderar till att värdera den andliga världen till ett högre plan än den materiella. Den materiella världen blir bara något man ska rymma ifrån om man vill uppnå andlig mognad. Detta synsätt leder till en rad uppdelningar mellan heligt och profant. Några exempel på detta är uppdelningen mellan andlighet och sexualitet, andliga praktiker så som bön och lovsång, mot profana handlingar som exempelvis, mat, jobb och konst. 77 Frost/Hirsch menar att den institutionella kyrkan har denna uppdelning mellan kyrkan (den heliga) och världen (den profana). 78 De menar med dualistisk andlighet att den traditionella kyrkan separerar de heliga från de profana, de som är inne, och de som är ute. De menar vidare att den institutionella kyrkans attraktionella tillvägagångssätt har sin grund i kyrkans andlighet, och med en dualistisk andlighet blir det ett gap mellan kyrkans värld och den riktiga världen Det hierarkiska ledarskapet Frost/Hirsch menar att den institutionella kyrkan har ett hierarkiskt ledarskap som tar sig form i en religiös byråkratisk toppstyrd modell. 80 Modellen brukar vara att det är en föreståndare som har mest att säga till om, och mest inflytande. 70 Frost & Hirsch, 2003, s47 71 Frost & Hirsch, 2003, s47 72 Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s50 74 Frost & Hirsch, 2003, s Hirsch, 2009, s Hirsch, 2009, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s21 17

18 Sen går det i ett nedstigande led ner i form av en andre pastor, ungdomspastor, ungdomsledare och så vidare. Beslut tas i toppen av den hierarkiska strukturen och filtreras sedan ner till gräsrotsnivå. Det som det hierarkiska ledarskapet kan leda till, menar Frost/Hirsch, är att de människor som är på botten i denna modell ofta upplevs nedtystade och avvisade. 81 Den hierarkiska ledarskapsmodellen menar Frost/Hirsch är genomgående i frikyrkan såväl som i katolska kyrkan, och de frågar sig hur länge kyrkan kan ignorera Paulus radikala budskap om den femfaldiga ledarskapsmodellen presenterad i Efesierbrevet Jag har nu beskrivitfrost/hirsch retoriska framställning av två ecklesiologier. Självklart är de två renodlade modeller, och Frost/Hirsch vet att den verkliga kyrkan kan vara mer komplex än vad de beskriver. Utifrån den modell Frost/Hirsch förespråkar, beskriver de två modeller: deras egna och den etablerade. De målar två mycket svart-vita alternativ där deras egen modell självklart är den positiva. Samtidigt tjänar dessa två renodlade modeller som redskap jag kan bryta mot mitt svenska intervjumaterial för att lyssna in de intervjuades bedömningar av positiva och negativa möjligheter i Frost/Hirsch uppfattning. 81 Frost & Hirsch, 2003, s Frost & Hirsch, 2003, s21 18

19 3 RESULTAT Syftet med denna studie är att undersöka och redogöra för den missionala kyrkan enligt Frost/Hirsch och de konsekvenser det skulle innebära för en etablerad frikyrka att bli missional enligt den innebörd Frost/Hirsch ger begreppet missional, samt hur man formar en ny kyrka utifrån de riktlinjer som finns hos Frost/Hirsch. Det resultat jag presenterar här avser intervjupersonernas syn på den missionala kyrkans teologi och praktik. Det kommer att vara fokus på vad det missionala får för praktiska konsekvenser då det är del av mitt syfte. I intervjuerna ställde jag frågor kring; Hur de såg på att sätta mission först och låta allt styras kring, och kretsa kring mission. Hur de såg på kyrkan som utvecklingsbar, föränderlig och kontextuell Det inkarnatoriska kontra det attraktionella Ledarskap Syn på kyrkbyggnader Att samarbeta med profana organisationer för att hjälpa och betjäna svaga i samhället Hur den missionala kyrkan har påverkat dem Om det är möjligt att förändra det etablerade till missionalt. Utifrån de kategorier som växte fram ur kodningen av det transkriberade materialet har jag valt att redogöra för vad intervjupersonerna sagt angående: Inkarnatorisk/attraktionell Dualistisk/messiansk Ledarskap Kyrkan som föränderlig och kontextuell Negativt/positivt med den missionala kyrkan Praktiska konsekvenser av det missionala Möjligt med förändring av det gamla Alla dessa områden,förutom dualistisk/messiansk, är frågor jag ställde till intervjupersonerna under intervjuerna. Ämnet dualistisk/messiansk växte fram ur en annan fråga i intervjun med Fredrik.Anledningen till att jag väljer att redogöra för dessa områden är för att jag anser att de är områden som behandlar mitt syfte och min frågeställning. De tre intervjupersonerna är, Fredrik Wenell, Mattias Neve och Öyvind Tholvsen Se mer info under kapitel

20 3.1 Inkarnatorisk/Attraktionell Frost/Hirsch riktar kritik mot den etablerade (institutionella) kyrkan att vara attraktionell. 84 De menar att den missionala kyrkan är inkarnatorisk i sin ecklesiologi 85. Jag frågade intervjupersonerna hur de såg på att vara inkarnatorisk, respektive attraktionell, och om de ansåg att Frost/Hirsch kritik var befogad mot den etablerade kyrkan. Mattias och deras församling vill få in det inkarnatoriska och det flexibla mer. De vill också vara kontextuella. De befinner sig i många olika sammanhang, och rör sig bland många olika kulturer i både förorter och inne i staden, vilket gör att de inte förutsätter att en form eller ett sätt skulle fungera för alla dessa människor, eller dessa människors vänner. Han menar också att detta sätt innebär att det tar tid för att se resultat. Vi befinner oss i så många olika sammanhang, och att vi inte förutsätter att en form, eller ett sätt, eller en mötesplats skulle passa för den här personens vänner eller kontext. 86 Relationerna i vardagen poängterar Mattias som viktigt, och att vara närvarande, att ha en närhet till de människor man vill nå. Eftersom de alla lever på så pass olika ställen och sammanhang är det väldigt viktigt att alla tar vara på dessa relationer och lever med en närhet till dessa människor. utan vi är i olika sammanhang, så det är väl att vi lever med en medvetenhet där vi söker, och att vi vet att vårt sammanhang i Kista är väldigt annorlunda mot det i innerstaden (Stockholm) till exempel relationer blir på något sätt a och o, det är på något sätt vardagen som, åtminstone där jag och min fru bor, det är där jag lever som är det viktiga, för oss då. Sen, så det är väl det med inkarnationstanken, alltså en sorts presence, en slags närhet, närvaro, att vara närvarande, det blir väldigt viktigt. 87 På frågan om de tyckte att Frost/Hirsch kritik mot den etablerade kyrkans attraktionella sätt var befogad höll Mattias med, men underströk att det finns undantag. Det finns många människor som lever ut sin tro i vardagen även om de tillhör en så kallad attraktionell kyrka. Men Mattias menar att kritiken är befogad framförallt i det att det handlar mycket om att bjuda med till kyrkan. Han skulle vilja se vad som kan växa utanför kyrkans väggar om kyrkan kunde vara med i det på något sätt. Sen så finns det ju den här tror jag inbyggda tanken mycket i hur vi tänker församling att vi slutändan tänker att de här människorna ska bjudas med till gudstjänsten, det är den här gravitationen inåt, eh och jag tycker snarare det skulle vara intressant och se vad som skulle kunna växa där ute, utan att dra in det, visst sker det i relation med församlingen och allt detta, men hur ser det ut när evangeliet slår rot utanför kyrkan Se kapitel Se kapitel Intervju med Mattias Neve, , s9,10 87 Intervju med Mattias Neve, , s9,10 88 Intervju med Mattias Neve, , s10 20

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Kliva från Outvecklad till mogen

Kliva från Outvecklad till mogen Kliva från Outvecklad till mogen LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Alla kristna behöver vara del i eller befinna sig i en miljö som karakteriseras av bra relationer med Gud och andra kristna så väl som okristna,

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll. GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Tunadalskyrkan 161002 Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Längst fram här i kyrkan har vi en kopia av skulptur ursprungligen gjord av den danske konstnären Thorvaldsen.

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet PRÖVA ANDARNA! Predikotext: 1 Joh. 4:1-6 1 Mina älskade, tro inte alla andar

Läs mer

Upptäck Guds gåvor! Ett gåvoupptäckarmaterial baserat på kapitlet Gifts i boken Building the House Church av Lois Barret (Herald Press, 1986)

Upptäck Guds gåvor! Ett gåvoupptäckarmaterial baserat på kapitlet Gifts i boken Building the House Church av Lois Barret (Herald Press, 1986) Upptäck Guds gåvor! Ett gåvoupptäckarmaterial baserat på kapitlet Gifts i boken Building the House Church av Lois Barret (Herald Press, 1986) Materialet är översatt och bearbetat av Folkungakyrkans vardagskyrkoteam

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Av Christer Åberg Mormon-kyrkan är en mycket farlig villolära som för dig bort från Jesus och rakt ner till helvetet! Joseph Smith startade Mormonerna runt

Läs mer

emot oss. (Rom 15:5-7) Så förkroppsligas Guds närvaro på jorden.

emot oss. (Rom 15:5-7) Så förkroppsligas Guds närvaro på jorden. Överlåtelse - Intro Vi är på en resa som församling, där vi får se människor komma till gemenskapen och till tro på Jesus Kristus. Det är en gåva. Det som kännetecknar vår församling allra mest är att

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Jag har den stora förmånen att under vissa morgnar under dagens första timmar få titta på barnkanalen på tv med min äldsta dotter. Det

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordning 1/14 FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordningen beskriver församlingens vision, liv och struktur. Detta dokument beskriver vad Fristadskyrkan är och vad församlingen vill

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Örebro 2007-11-14 EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Inledning I ett samhälle med snabb förändring och ökad religiös mångfald finns ett växande behov av att som kristet trossamfund beskriva

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11 * Sammanfattning av predikan den 8/9 Vem är den helige Ande? - Tredje personen i Guds treenighet - Är Faderns och Jesu/Kristi ande Tittade på några bilder vi har för Anden: Duva, Eld, Vind, Källa Anden

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

FÖRSAMLINGSORDNING FÖRSAMLINGSORDNING, STOCKARYDS FRIKYRKOFÖRSAMLING

FÖRSAMLINGSORDNING FÖRSAMLINGSORDNING, STOCKARYDS FRIKYRKOFÖRSAMLING FÖRSAMLINGSORDNING 1 INNEHÅLL: Sida 3.. Inledning VI ÄR Sida 4.. Vår historia och bakgrund Sida 4 Vår identitet och tro Sida 4. Vår bibelsyn VI VILL Sida 5 Vår vision Sida 5 Vårt uppdrag Sida 5 Vår församlingsinriktning

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 Heliga trefaldighets dag Dagens bön: Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision Salts syftesparagraf definitioner, utläggning och vision Inledning Detta häfte har skrivits av Salts generalsekreterare Olof Edsinger på uppdrag av Salts styrelse. Texten är antagen av Salts styrelse vid

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Följ mig! lärjungaskap! Det kristna livet är ingen kick, utan ett liv i efterföljelse till Jesus. Du är kallad till ett radikalt.

Följ mig! lärjungaskap! Det kristna livet är ingen kick, utan ett liv i efterföljelse till Jesus. Du är kallad till ett radikalt. Det kristna livet är ingen kick, utan ett liv i efterföljelse till Jesus. Du är kallad till ett radikalt lärjungaskap! Följ mig! 1 www.lp-ung.se Lärljungaskap Matt 4:19-20 Följ mig, så ska jag göra er

Läs mer

TRE BIBELSTUDIEMETODER

TRE BIBELSTUDIEMETODER TRE BIBELSTUDIEMETODER BIBELBÖCKER TEMAN BIOGRAFIER HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2011 BOKSTUDIUM Många kristna läser bara Bibeln som en andaktsbok för att hitta en vers eller en tanke som ska bära en genom

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat än Jesus Kristus... 1 Kor. 2:2

Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat än Jesus Kristus... 1 Kor. 2:2 MED JESUS I CENTRUM Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat än Jesus Kristus... 1 Kor. 2:2 Utan Jesus Kristus finns ingen kristen tro! Påståendet kan låta självklart och onödigt

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Om Johannesevangeliet

Om Johannesevangeliet Evangelium enligt Johannes 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Om Johannesevangeliet Skiljer sig mycket från övriga, samsynta, evangelier. Skrevs troligen strax efter 90, då de kristna uteslutits ur

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Predikan, Korskyrkan, Borås, söndagen den 9 nov, 2004, Micael Nilsson. Tema: Att växa tillsammans Text: 1 Tess 2:17-3:13 Sid. 1(5)

Predikan, Korskyrkan, Borås, söndagen den 9 nov, 2004, Micael Nilsson. Tema: Att växa tillsammans Text: 1 Tess 2:17-3:13 Sid. 1(5) Text: 1 Tess 2:17-3:13 Sid. 1(5) INLEDNING Så här har vår församlingsledning en gång formulerat sig i en slags beskrivning av sina värderingar: Levande smågrupper. Den lilla gruppen är en församling i

Läs mer

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15 Församlingsordning Version 2013-11-24 Identitet Vi är en kristen kyrka som bekänner sig till Jesus Kristus och den världsvida allmänna kyrkan, som växte fram under det första århundradet efter Jesus födelse.

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INNEHÅLL UPPDRAG, VÄRDERINGAR & STRATEGI Identitet Bibeln Teologi Gudstjänst Organisation 3 4 4 7 14 17 ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INLEDNING Syftet med vår församlingsordning

Läs mer

ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning

ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning INLEDNING Syftet med vår församlingsordning är att beskriva det väsentliga i församlingens tro och liv. Som Jesus efterföljare i ett missionsuppdrag och under tillbedjan

Läs mer

Remiss svar: Ny gemensam kyrka.

Remiss svar: Ny gemensam kyrka. 20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet STUDIEGUIDE TILL BOKEN Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet I Liv i Kyrkan beskrivs gudstjänstförnyelsen i Katarina församling som en resa i 12 steg. Utgångspunkten är, säger Olle Carlsson, den maktlöshet som vi

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör

Läs mer

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Bibelläsning och bön under pingstnovenan

Bibelläsning och bön under pingstnovenan Bibelläsning och bön under pingstnovenan N är Jesus hade uppstått från de döda talade han med sina lärjungar om att han snart skulle lämna dem. Inför sin himmelsfärd uppmanade Jesus dem att vänta på det

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

JUDAS BREV. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4

JUDAS BREV. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4 JUDAS BREV INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2013 BAKGRUND (Lars Mörling 2013) Författare: Judas var bror till den Jakob som skrev Jakobs brev och som var ledare

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet TRO OCH TVIVEL "Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se." (Hebreerbrevet 11:1). Tron på Gud innebär inte

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Ordet blev kött - Julotta 2016, MK. God-Jul på er! Gomorron! Ni har tagit er upp i alla fall för att fira julen på riktigt. Härligt!

Ordet blev kött - Julotta 2016, MK. God-Jul på er! Gomorron! Ni har tagit er upp i alla fall för att fira julen på riktigt. Härligt! Ordet blev kött - Julotta 2016, MK God-Jul på er! Gomorron! Ni har tagit er upp i alla fall för att fira julen på riktigt. Härligt! Nu är det nog många av oss som har firat julen med, mat, julklappar,

Läs mer