OFFENTLIGT STÖD TILL UNIVERSITETENS SAMVERKANSUPPGIFT. En internationell kartläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OFFENTLIGT STÖD TILL UNIVERSITETENS SAMVERKANSUPPGIFT. En internationell kartläggning"

Transkript

1 V I N N O V A A N A L Y S V A : 0 5 OFFENTLIGT STÖD TILL UNIVERSITETENS SAMVERKANSUPPGIFT En internationell kartläggning H E N R I K F R Ä S É N & A N D R E A S W I G R E N - V I N N O V A

2 Titel / Title: Offentligt stöd till universitetens samverkansuppgift - En internationell kartläggning Författare / Author: Henrik Fräsén & Andreas Wigren - VINNOVA Serie / Series: VINNOVA Analys VA 2006:05 ISBN: ISSN: X Utgiven/ Published: September 2006 Utgivare / Publisher: VINNOVA - Verket för Innovatonssystem / Swedish Governmental Agency for Innovation Systems Om/About VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Analys publiceras studier, analyser, utredningar och utvärderingar som tagits fram inom eller på uppdrag av VINNOVAs avdelning för Strategiutveckling. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. VINNOVA s mission is to promote sustainable growth by developing effective innovation systems and funding problem-oriented research. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa och ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes, tel , fax eller VINNOVA s publications are published at

3 Offentligt stöd till universitetens samverkansuppgift En internationell kartläggning av Henrik Fräsén och Andreas Wigren

4

5 Förord VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. En viktig del i detta arbete är att stödja universitet/högskolor i dess strävan att utveckla samverkan med näringsliv och samhälle. VINNOVAs nya program, Nyckelaktörsprogrammet, syftar till att utveckla kompetens, metoder/processer och strukturer för att göra nyckelaktörer i det svenska innovationssystemet mer professionella i sina roller vad avser samverkan samt kommersialisering av forskningsresultat. Programmet har fokus på universitet och högskolor men inkluderar också forskningsinstitut och företag. För att ge underlag för programmets utformning har VINNOVA under 2005 finansierat ett antal pilotprojekt som belyser möjligheter respektive problem förknippade med att utveckla olika samverkansfunktioner. Därtill har ett antal kartläggnings- och analysprojekt genomförts. En viktig aspekt har varit att undersöka hur myndigheter i andra länder genomfört insatser riktade till att stimulera universitetens samverkansarbete. Föreliggande rapport tar upp dessa frågor och beskriver ett antal intressanta offentliga programsatsningar utomlands. Ansvariga för genomförande av projektet liksom att skriva rapporten har varit Henrik Fräsén och Andreas Wigren. Arbetet genomfördes under sommaren 2005 och under handledning av Patrik Sandgren på VINNOVAs strategiavdelning. Susanne Andersson Programledare för Nyckelaktörsprogrammet VINNOVA

6

7 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Kommersialisering av forskning möjligheter och hinder Bakgrund till nyckelaktörsprogrammet Syfte, avgränsningar och material Disposition Definitioner av centrala begrepp Stöd till universitetens samverkansuppgift Danmark Bakgrund ErhvervsPhD (Industridoktorander) Irland Bakgrund Commercialisation Fund Japan Bakgrund Technology Licensing Organisations (TLOs) University Intellectual Property Offices Kanada Bakgrund Intellectual Property Mobilization Program (IPM) Idea to Innovation (I2I) Program Norge Bakgrund Program for nyskaping og entreprenørskap i opplærning og utdanning i Norge Storbritannien Bakgrund Higher Education Innovation Fund (HEIF) Tyskland Bakgrund Verwertungsoffensive INSTI InWert High-tech Gründerfonds Österrike Bakgrund AplusB Avslutande diskussion Referenser... 42

8

9 1 Sammanfattning Denna studie är tänkt att ge en översiktlig bild av olika program för stöd till universitetens samverkan med näringslivet och det vidare samhället. Ambitionen är inte att ge en heltäckande bild utan istället att lyfta fram några särskilt intressanta satsningar. I studien, som är avsedd att ge idéer till Nyckelaktörsprogrammet, ingår åtta länder (tolv initiativ): Danmark, Irland, Japan (två), Kanada (två), Norge, Storbritannien, Tyskland (tre) och Österrike. Av dessa sticker ett ut särskilt, nämligen Higher Education Innovation Fund (HEIF) i Storbritannien, som både förfogar över en stor budget och täcker in ett brett spektrum av aktiviteter. De studerade programmen har olika typer av inriktning. HEIF har som syfte att stärka högskolornas egen infrastruktur för kommersialisering (patentering, licensiering, marknadsföring o s v). Liknande ambitioner finns bl a i Japan (båda programmen), Kanada (IPM Program), Tyskland (Verwertungsoffensive) och Österrike (AplusB). Många program har målsättningen att förändra attityderna inom universiteten i riktning mot ökat entreprenörskap. Program som särskilt adresserar detta är entreprenörskapsprogrammet i Norge och ErhvervsPhDprogrammet i Danmark. Commercialisation Fund på Irland och I2I Program i Kanada syftar bl a till att finansiera tidiga stadier av kommersialiseringen, där det problem som kallas the Valley of Death ofta uppstår. Den irländska fonden har också en relativt stor budget. Som komponent i flera program ingår också stöd till olika nätverksbyggen i anslutning till högskolorna, både dem emellan och gentemot industrin. De flesta av programmen saknar tydliga indikatorer för utvärdering och endast i ett fall, Verwertungsoffensive, har en utvärdering genomförts. Även om detta innebär att det är svårt att uttala sig säkert om programmens effektivitet är det intressanta satsningar som tål att studeras närmare. 7

10 2 Inledning 2.1 Kommersialisering av forskning möjligheter och hinder Företagens forsknings- och innovationsverksamhet har blivit allt mer avancerad samtidigt som den akademiska forskningen gått mot ökad specialisering (ITPS 2005, s 2). Detta gör universitet och högskolor till potentiellt attraktiva samarbetspartner för näringslivet. Framstående forskare inom akademin har tillgång till internationella forskarnätverk och kännedom om de senaste landvinningarna inom sina respektive vetenskapsområden. Till skillnad från företagens FoU-avdelningar får universiteten också ständiga nytillskott av begåvade medarbetare (Lambert 2003, s 3). Samtidigt utgör företagen en potentiell resurs för universitet och högskolor. Samverkan med näringslivet kan öka kvalitet och relevans i utbildningen och ge universiteten tillgång till forskning på den internationella forskningsfronten (CF 2004, s 11). Under senare år har en förändrad syn på universitetens forskningsverksamhet kunnat skönjas. Från offentligt håll ställs krav på ökat samarbete med näringslivet och det vidare samhället, med sikte på att öka samhällets nytta av forskningsresultaten (ITPS 2005, s 2f). Denna samverkansuppgift ( den tredje uppgiften ) är fr o m 1997 också inskriven i Högskolelagen, SFS 1996:1392. Universitet och högskolor har en viktig roll att spela som tillväxtmotor genom skapandet av nya produkter, processer och ny infrastruktur. Kommersialiseringen av universitetsforskning omfattar bl a: etablering av nya företag grundade på forskningsresultat från universitet och högskolor överföring av immaterialrätter från forskare till företag (licensiering) utbyte av kunskap mellan forskare och näringsliv genom t ex uppdragsforskning, formella och informella nätverk samt enskilda forskares konsulttjänster i företag (KTH 2005). Det finns ett flertal hinder mot effektiv kommersialisering av forskningsresultat som kan sägas vara gemensamma för de allra flesta länder. Bland de viktigaste är: Skillnader i kultur och attityder mellan företag och akademi. Universitetsforskare kan t ex ha liten förståelse för den tidspress som präglar företagens arbete. Ofta är inte heller entreprenörskap en 8

11 integrerad del av högskolornas forskning och utbildning, utan kommer vid sidan av den ordinarie verksamheten. Brist på samverkan mellan lärosäten i kommersialiseringsfrågor. Brist på kunskap. Kommersialisering är ofta en komplex verksamhet som kräver att inblandad personal utöver den vetenskapliga kompetensen också har kunskaper om t ex marknadsföring, juridik och förhandlingar. Brist på finansiering, särskilt i tidiga skeden när vetenskapliga idéer ska förverkligas till konkreta produkter. Därutöver kan det finnas landsspecifika lagar och regler (t ex sekretesslagstiftning eller immaterialrättsliga regler) som hindrar eller försvårar vissa aspekter av kommersialisering. Bland andra faktorer som kan försvåra kommersialisering finns t ex det geografiska avståndet mellan företag och högskola. Sverige är ett av de länder som investerar mest i FoU sett i relation till BNP. Ca 22 % av dessa investeringar görs i universitet/högskolor (UoH) (SCB 2005). Det finns en underexploaterad ekonomisk potential i universitetsforskningen, och det kan behövas stödåtgärder för att denna ska kunna utnyttjas bättre till förmån för det vidare samhället. Fördelning av Sveriges FoU-investeringar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Företag Statliga Myndigheter Universitet och Högskolor Privata icke-vinstdrivande 2.2 Bakgrund till nyckelaktörsprogrammet Nyckelaktörsprogrammets syfte är att bidra till en professionalisering av universitetens och högskolornas samverkansroll. Programmet går ut på att med offentliga medel skapa förutsättningar för nyttiggörande av kunskap vid universiteten. 9

12 2.3 Syfte, avgränsningar och material Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra olika program som stödjer kommersialisering av universitetsforskning för att ge idéer till Nyckelaktörsprogrammets utformning. Ambitionen är inte att ge en heltäckande bild utan istället att lyfta fram några särskilt intressanta satsningar. Urvalet av program bygger framför allt på EU-kommissionens databas över innovationspolitik, TrendChart 1. Programmen har valts utifrån följande kriterier: de är riktade mot universitet/högskolor (UoH) de ska stärka samverkan med näringslivet och det övriga samhället I vissa fall har vårt arbete begränsats av brist på information om ett program eller p g a att material inte har varit tillgängligt på ett begripligt språk. Av det senare skälet saknas ett kapitel om Finland, där det annars finns en del intressanta initiativ. Materialet för studien har huvudsakligen tagits från TrendChart. Kompletterande uppgifter har hämtats från officiella hemsidor och från programansvariga i de olika länderna. Eftersom programurvalet i TrendChart är selektivt har vi även sökt information från ländernas kontaktpersoner för att få förslag på lämpliga initiativ som inte nämns i databasen. Samtliga valutaomvandlingar är gjorda med genomsnittliga växelkurser från 2004, hämtade från Riksbanken. Då informationen om budgetar och utgifter för de olika programmen ofta är osäkra och innehåller belopp för olika år, vill vi nämna att siffrorna bör ses som ungefärliga mått. 2.4 Disposition Studien i kapitel 4 omfattar 8 länder: Danmark, Irland, Japan, Kanada, Norge, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Varje avsnitt inleds med en kort bakgrund till respektive land och därefter följer en ingående beskrivning av och diskussion kring de aktuella programmen. I kapitel 5 slutligen, förs en avslutande diskussion. 1 För mer information se 10

13 2.5 Definitioner av centrala begrepp Begrepp Kommersialisering Immaterialrätt Innovation Verifiering Entreprenörskap Spin-off Definition En process där forskningsresultat omsätts direkt eller indirekt i nya produkter, tjänster och processer i offentlig verksamhet eller näringsliv (VINNOVA 2005). 2 Immaterialrätt innebär ett skydd mot otillåten kopiering eller exploatering av skyddade produkter och verk. Grovt kan det immaterialrättsliga skyddet delas in i patent, upphovsrätt, varumärkesrätt och designskydd (EU-upplysningen 2005). Nya varor eller tjänster, nya affärsmodeller eller marknader, nya (produktions-) processer eller sätt att organisera produktionen, nya kunskaper eller råvaror (VINNOVA 2004, s 3). Bedömningsaktivitet vars syfte och resultat är att föra en idé/uppfinning närmare markanden inkluderande att reducera den tekniska risken, bedöma den kommersiella potentialen, utröna lämplig väg att kommersialisera, val av lämplig IP-strategi etc. (VINNOVA) Tankesätt och process som krävs för att skapa och utveckla ekonomisk verksamhet genom att förena risktagande, kreativitet och/eller innovation med god styrning inom en ny eller en befintlig organisation (EU-kommissionen 2003). Nystartade företag som kommersialiserar kunskap utvecklad vid Universitet o Högskola (Novakovic & Sturm 2000) 2. 2 Kommersialisering av forskningsresultat är den enda aspekten av kommersialisering som berörs i denna rapport. 11

14 3 Stöd till universitetens samverkansuppgift 3.1 Danmark Bakgrund Danmark har på senare år haft en svag ekonomisk tillväxt, men är fortfarande ett av de rikaste länderna i världen mätt i BNP per capita 3. Detta beror till stor del på den låga arbetslösheten. På innovationsfronten har Danmark en stabil prognos där endast innovationsexporten och internt innovationsarbete hos SMF har tydliga förbättringsmöjligheter. Enligt uppskattningar gjorda av Videnskabsministeriet 4 ligger Danmark runt OECD-snittet, men klart efter t ex Finland och Sverige, när det gäller samverkan mellan universitet och näringsliv. Danmarks regering understryker behovet av att utveckla en effektiv infrastruktur för kunskapsoch tekniköverföring (Videnskabsministeriet 2003, s 6; s 59). FoU som andel av BNP ,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 3,98% 2,96% 2,60% 2,24% 1,94% Danmark EU-15 OECD Norden Sverige Figur 3-1 källa: OECD 2005 Totalt investeras ca 2,6 % av BNP på FoU (se Figur 3-1 ovan). Den danska innovationspolitiken omfattar bl a mål för kommersialisering av forskning, 3 Källa till kapitel är TrendChart 2005f om ej annat anges. 4 Egentligen Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling. Ministeriets arbete omfattar bl a innovationsfrågor. 12

15 ökade FoU-investeringar från industrin, ökning av antalet disputerande och stärkt entreprenörskap. För att uppfylla dessa mål har regeringen startat ett 20-tal initiativ som tillsammans får cirka 37 miljoner (SEK 338 miljoner). Dessutom startas en donationsfond för högteknologisk utveckling som årligen kommer att erhålla 270 miljoner (SEK 2,5 miljarder) fram till år 2016, vilket resulterar i 2 miljarder (SEK 18,3 miljarder) totalt. Den nya danska universitetslagen slår också fast att samverkan med näringslivet ska vara en integrerad del av universitetens verksamhet (Videnskabsministeriet 2003, s 65) ErhvervsPhD (Industridoktorander) Liksom det norska entreprenörskapsprogrammet (se avsnitt nedan) är ErhvervsPhD-programmets syfte att förändra attityder. En annan likhet är att samarbetet är ganska konkret med personrörlighet mellan akademi och näringsliv. Programmet stöds av Videnskabsministeriet och har som mål att: utbilda forskare så att de får insikt om näringslivsrelaterade aspekter av FoU bygga kunskapsnätverk mellan företag och högskolor öka utveckling och innovation i danskt näringsliv Programmet riktar sig till doktorander, universitet och företag. Ett offentligt forskningsinstitut eller annat företag kan också delta som tredje part. Det är inte ett krav att universitetet ska vara beläget i Danmark, men det måste finnas en handledare från ett danskt universitet knuten till varje projekt. Forskningsprojekt inom alla ämnesområden kan kvalificera för finansiering. För deltagare gäller följande krav: Doktorander måste ha dansk magisterexamen eller motsvarande utländsk examen, uppfylla vissa betygskrav och vara antagna till doktorandutbildning vid värduniversitetet. Deltagande universitet ska vara godkända av staten i aktuellt land. Till universitetens ansvar hör att garantera projektets vetenskapliga relevans och förse doktoranden med en kvalificerad handledare. Företagen måste vara belägna i Danmark och ha medel nog för att garantera projektets slutförande. De måste också ha minst en anställd (t ex en disputerad medarbetare) som kan fungera som handledare åt doktoranden. Det är också ett krav att projektet är integrerat i företagens organisation. Det finns också möjlighet för flera samarbetande SMF (joint ventures) att dela på en industridoktorand under förutsättning att de upprättar ett 13

16 samarbetskontrakt och tillsammans uppfyller kraven på ekonomi och tillgång till kvalificerad personal. Industridoktoranderna ska vara heltidsanställda av företagen. Programmet inkluderar en särskild kurs som omfattar bl a projektledning, organisation, företagsekonomi och entreprenörskap. Därutöver förbereder kursen programdeltagarna för den affärsrapport som är en obligatorisk del av programmet. Denna rapport ska försvaras högst sex månader efter disputationen och bedömningen sker gemensamt av företrädare från universitetet och det aktuella företaget. Syftet med rapporten är att dokumentera doktorandens förståelse för de kommersiella aspekterna av projektet och förmåga att koppla samman teori och praktik (potentiella tillämpningar och utvecklingsmöjligheter). Det finns dock inga åtgärder för att bibehålla och utveckla de förändrade attityderna inom UoH efter programverksamhetens slut. Programmet innehåller också regionala och småföretagsfrämjande perspektiv. Bland målsättningarna finns således att åtminstone 40 % av industridoktoranderna ska anställas i företag med färre än 250 anställda samt att 30 till 40 % av projekten ska lokaliseras utanför Köpenhamns storstadsregion. Universitet och företag kan vända sig till Videnskabsministeriet för att ansöka om medel, som under en treårsperiod täcker en del av kostnaderna i samband med doktorandprojektet. För projekt som är godkända innan den 1 september 2004 mottar värduniversitetet ett bidrag som täcker max 50 % av kostnaderna för en genomsnittlig doktorandtjänst. För ansökningar som godkänts efter den 1 september 2004 får universitetet DKK (SEK ) för experimentella projekt och ytterligare DKK (SEK ) för icke-experimentella projekt. Ansökningarna bedöms slutgiltigt av Erhvervsforskerudvalget ( Rådet för teknik och innovation ), ett organ sammansatt av personer från näringsliv, universitet och myndigheter. En slutgiltig plan för projektet måste vara utarbetad senast sex månader efter att industridoktoranden har börjat sin tjänst. Handledaren på universitetet måste också lämna en årlig rapport till universitetets forskarutbildningsansvarige som försäkran om att projektet fortgår enligt planen. 3.2 Irland Bakgrund Irland har en av världens snabbast växande ekonomier och är starkt beroende av utrikeshandel då folkmängden är relativt liten, ca fyra miljoner 14

17 invånare 5. Irlands utrikeshandel utgjorde 76 % av BNP under 2003, vilket kan jämföras med Sveriges 40 % samma år (OECD 2005). Trots att Irland under det senaste decenniet lyckats fördubbla sin BNP och därmed lagt sig över EU 15-snittet, uppvisar landet fortfarande en ganska låg FoU som andel av BNP: 1,17 % (se Figur 3-2 nedan ). FoU som andel av BNP ,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 3,15% 1,94% 2,24% 3,98% 0,0% Japan EU-15 OECD Sverige Figur 3-2 källa: OECD 2005 Irland ligger lägre än EU 15-snittet även på många andra innovationsindikatorer men har relativt sett ändå den största exporten av högteknologi i Europa. Några av områdena Irland ligger efter är: tillgång på riskkapital antalet forskare totalt sett vetenskapliga publikationer antal patent (hos EPO och USPTO) 6 Den irländska regeringen är medveten om problemen och har gjort innovationspolitik till en central del av den nationella utvecklingsplanen ( ) 7. 5 Källa till kapitel är TrendChart 2005a om ej annat anges. 6 European Patent Office och United States Patent and Trademark Office 7 National Development Plan (NDP) är den största och mest ambitiösa investeringsplanen för Irland någonsin. Den omfattar investeringar på 52 miljarder (SEK 475 miljarder) av privata, offentliga och av EU anslagna medel. 15

18 3.2.2 Commercialisation Fund För att underlätta kommersialisering av forskningsresultat har regeringen på Irland inrättat en särskild fond, Commercialisation Fund. Fonden har ett ganska begränsat målområde: att stödja teknologi- och affärsutveckling. Den ger stöd under tre faser av kommersialiseringsprocessen: verifieringsfasen (proof of concept phase), teknikutvecklingsfasen (technology development phase) affärsutvecklingsfasen (business development phase) Sökande ska vara heltidsanställda forskare i högskolesektorn eller ickevinstdrivande forskningsorganisationer. Alla projekt inom naturvetenskap och ingenjörsvetenskap kan få anslag så länge det inte är fråga om rent nyfikenhetsbaserad forskning. Sökande uppmanas att sätta upp klara kriterier som kan ge en bild av om projektet är utförbart. Det kanske intressantaste med programmet är ambitionen att överbrygga det som kallas the Valley of Death, d v s den brist på finansiering och andra resurser som hindrar tidiga stadier av teknologiutveckling. Den sammanhållna finansieringen via fonden ger många fördelar i jämförelse med situationen i Sverige, där finansieringsmöjligheterna i tidiga skeden är få och svåröverskådliga. Till skillnad från normalt riskkapital ställer Commercialisation Fund inga utdelningskrav. I verifieringsfasen arbetar individer eller små grupper med korta tillämpade projekt för att utveckla ett koncept fram till den punkt där vägen till kommersialisering är utstakad, d v s när det utvecklats en robust prototyp och en klar uppfattning finns om avsättningsmarknaden och om relevanta patent på området. Här kan det antingen vara ett företag vid universitetet ( campus company ) som äger patentet eller fråga om licensiering till ett utomstående företag. Den irländska staten spelar en aktiv roll i fondens verksamhet. I denna första fas kan forskarna således få hjälp av myndigheten Enterprise Ireland 8 med att fastställa om konceptet är tillräckligt robust, har en trolig avsättning och att projektet inte hindras av immaterialrättsliga faktorer. Detta tillvägagångssätt kan kontrasteras mot exempelvis HEIF i Storbritannien (se nedan) där målet är att stärka UoHs egen kapacitet för att sköta sådana och andra uppgifter. Anslag beviljas för en tidsperiod upp till 12 månader, eller i undantagsfall upp till 18 månader. Förslagen granskas av fyra expertpaneler med avseende på fyra nyckelområden (projektets teknologiska meriter, kommersiella potential och projektledning samt vad mottagaren tidigare presterat). Medlen täcker Enterprise Ireland är en statlig myndighet som ska främja teknik- och näringslivsutveckling samt irländsk konkurrenskraft på världsmarknaden. 16

19 % av kostnaderna. Avtalet träffas formellt mellan Enterprise Ireland och värdhögskolan. Utlysningen för fick in 313 ansökningar varav 96 erhöll stöd. Detta uppgick totalt till 7,2 miljoner (SEK 65,7 miljoner). Teknikutvecklingsfasen omfattar det stadium från att tekniken är pålitlig till dess att rimliga utsikter för kommersiell framgång finns (det måste finnas en identifierbar avsättningsmarknad). Här utvecklas tekniken till den punkt där den kan övertas av ett universitetsföretag eller licensieras. Medlen från Commercialisation Fund täcker upp till 100 % av kostnaderna (t ex personal, utrustning, material och resor). Ansökningarna om medel för teknikutvecklingsfasen måste uppfylla ett av följande krav: att det kan finnas kommersiellt intresse hos befintlig irländsk industri och möjlighet till licensiering eller annan praktisk överenskommelse finns att det finns potential att utgöra basen för nya industrier. I affärsutvecklingsfasen ska nya produktidéer och affärsprojekt från högskolorna ut på marknaden. För att få medel måste idéerna inkludera en innovativ teknik, vara en unik tillämpning av existerande teknik eller en tjänst med internationell marknad som kan utvecklas till nya företag med hög tillväxtpotential. Commercialisation Fund delar ut medel för finansiering av marknadsundersökningar, produkttester, etablerande av kontakter med joint venture-partner, kostnadsanalys och finansiella prognoser. Medlen från fonden täcker upp till 50 % av kostnaderna. Slutligen är det värt att notera är att Commercialisation Fund har en ovanligt stor budget i relation till de statliga utgifterna för FoU, ca 4,5 % (se Figur 4-3 i kapitel 4, Avslutande diskussion). 3.3 Japan Bakgrund Japan har en högt välutvecklad ekonomi, är tekniskt konkurrenskraftigt och har länge haft en aktiv innovationspolitik 9. Japan har sedan det ekonomiska uppsvinget på 1980-talet varit av innovationspolitiskt intresse för både europeiska länder och USA, något som Japan i stort sett är ensamt om i Asien. 9 Källa till kapitel är TrendChart 2005h om ej annat anges. 17

20 FoU som andel av BNP ,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 3,15% 1,94% 2,24% 3,98% 0,0% Japan EU-15 OECD Sverige Figur 3-3 källa: OECD 2005 Japan är en av de största ekonomierna i världen, endast USA har större BNP bland OECD-länderna. Japan har även en av världens största FoU i relation till BNP, men ligger ändå i lä jämfört med Sverige och Finland. En av de få indikatorerna där Japan visar dåliga resultat är internationell patentering. Ministeriet för utbildning, kultur, sport, vetenskap och teknik (MEXT) har en rad olika åtgärder för att förbättra kommersialiseringen av forskningsresultat från de japanska universiteten Technology Licensing Organisations (TLOs) Enligt en lag som trädde i kraft 1998 kan ett eller flera universitet upprätta organisationer, kallade Technology Licensing Organisations (TLOs) i syfte att hjälpa sina forskare med patentering och licensiering. Då statliga (nationella) universitet inte var självständiga administrativa enheter före 2004, var etablering av TLOs inom sådana universitets ramar inte tillåten. Därför har TLOs oftast formen av privata vinstdrivande företag knutna till universiteten. För privata universitet fanns aldrig sådana restriktioner och de kunde följaktligen etablera TLOs inom sina respektive organisationer. TLOs fungerar som mellanhänder mellan universitet och näringsliv och ska bl a: söka upp och utvärdera forskningsresultat som kan kommersialiseras informera samhället om teknologisk forskning vid universiteten licensiera till företag förmedla intäkter från licenser mm TLOs är av ganska skiftande karaktär och de sysslar ibland med ytterligare aktiviteter som att arrangera entreprenörskapskurser och seminarier. Några 18

21 TLOs påminner mycket om inkubatorer och ger olika typer av stöd och rådgivning till nyföretagande (Rissanen & Viitanen 2001, s 12). En TLO måste godkännas både av MEXT och Ministeriet för ekonomi, handel och industri (METI). Det krävs att organisationen: har kapacitet att effektivt överföra teknologi inte själv använder teknologin inte diskriminerar något enskilt företag vid licensiering Med godkännandet följer en mängd förmåner, bl a statliga anslag till stöd för verksamheten. METI täcker således upp till 2/3 av kostnaderna under de första fem åren, dock inte mer än 30 miljoner (SEK 2 miljoner) per år. Ekonomiskt stöd utgår för: identifiering, utvärdering och utredning av patenterbara teknologier patentansökningar informationsmaterial teknisk vägledning tekniköverföringspersonal Antalet TLOs har växt stadigt sedan de första organisationerna godkändes i december Enligt en undersökning utförd av METI 2001 uppgick den totala finansieringen av de då 26 TLO till 350 miljoner (SEK 23,8 miljoner). TLOs roll är ibland oklar och organisationerna lider ofta av brist på personal med erfarenhet från både universitet och näringsliv. (Rissanen & Viitanen 2001, s 12ff) University Intellectual Property Offices Enligt nya bestämmelser ska rätten till forskningsresultat överföras från den enskilda forskaren till universitetet. Som en konsekvens av detta uppmanar MEXT universiteten att skapa särskilda organisationer, University Intellectual Property Offices (UIPO), för skapande och nyttiggörande av immateriell egendom. I detta arbete ska organisationerna samarbeta med TLOs och använda sig av expertis med erfarenhet från privata företag. I deras uppgifter ingår också att utbilda universitetspersonal kring immaterialrättsliga frågor. För att stödja sådana initiativ startade MEXT 2003 ett program, University Intellectual Property Office Creation Program, med 34 deltagande universitet. Enligt en enkät utförd av MEXT i juni 2004 hade 24 % av Japans universitet sådana strukturer på plats och ytterligare 36 % hade planer på att skapa liknande organisationer. 19

22 En ny åtgärd från 2005 går ut på att UIPO ska bilda kärnan i s k Super Corporate Relations Centers, med uppgift att bygga relationer med industrin, universiteten och den offentliga sektorn. Dessa centrum ska främja forskningssamarbeten och attrahera privata investeringar i syfte att gagna det japanska samhället. Fem universitet med UIPO har valts ut för detta pilotprojekt. 3.4 Kanada Bakgrund Kanada har en relativt hög BNP per capita och uppvisar även en stark ekonomisk tillväxt 10. Investeringar i FoU som andel av BNP har sjunkit något sedan 2001 (2,03 %) och ligger nu lika med snittet för EU 15 (se Figur 3-4 nedan). FoU som andel av BNP ,5% 4,0% 3,5% 3,98% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 1,94% 1,94% 2,24% 0,0% Kanada EU-15 OECD Sverige Figur 3-4 källa: OECD 2005 Kanada är inom många områden likt ett västeuropeiskt land och ligger ganska nära EU 25-snittet inom de flesta innovationsindikatorerna. Kanada är dock medlem i NAFTA 11 och har USA som största handelspartner, vilket ger annorlunda premisser än för europeiska länder och därmed gör jämförelser med europeiska länder svårare. 10 Källa till kapitel är TrendChart 2005g om ej annat anges. 11 North American Free Trade Agreement. En frihandelsorganisation för Kanada, USA och Mexiko. 20

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

2014-01-01. Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader

2014-01-01. Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Innehåll 1 Inledning... 3 2 Grundläggande förutsättningar... 4 3 Stödberättigande kostnader generellt... 5 3.1 Personalkostnader... 5 3.2 Övriga

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-01-14 Ansökningsomgång1] Reviderad 2014-12-15 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-08-11 Ansökningsomgång 2] Reviderad 2015-08-10 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader

Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Innehåll 1 Inledning... 3 2 Grundläggande förutsättningar... 4 3 Stödberättigande kostnader i forskning- och utvecklingsprojekt m m 5 3.1 Personalkostnader...

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Stöd till nationell individrörlighet för innovation

Stöd till nationell individrörlighet för innovation UTLYSNING 1 (6) Datum [ÖPPNINGSDATUM_ ANS_OMG1] Reviderad [Datum för revidering] Diarienummer [DIARIENUMMER] Stöd till nationell individrörlighet för innovation En utlysning inom programmet Personrörlighet

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Innovationsindikatorer semaforer på vad?

Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer och politiklärande Anförande på SCBs användarseminarium inom FOU-statistiken 24 maj 2011 Lars Bager-Sjögren Tillväxtanalys Indikatorerna

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Rådgivning som tar världen till företagen

Rådgivning som tar världen till företagen Rådgivning som tar världen till företagen Vad är Enterprise Europe Network? Nätverk av regionala företagarorganisationer i EU:s alla medlemsländer, USA, Kina m.fl. Lanserades 2008 av EU-kommissionen Sammanslagning

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

2012-08-16. Utlysning VINN NU 2012. Riktad till nystartade aktiebolag med en ny utvecklad produkt/metod eller tjänst.

2012-08-16. Utlysning VINN NU 2012. Riktad till nystartade aktiebolag med en ny utvecklad produkt/metod eller tjänst. 2012-08-16 Utlysning 2012 Riktad till nystartade aktiebolag med en ny utvecklad produkt/metod eller tjänst. En utlysning inom programmet 1(7) 1. Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning?

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? BUSINESS SWEDEN AGENDA Information om Business Sweden Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? Praktiska tips och verktyg för internationell affärsutveckling

Läs mer

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Bilaga 1 Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik Syfte Att förstärka det nationella systemet för verifieringsstöd

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

IMAILE. Förslag till beslut. Sammanfattning. Bakgrund 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE. Regionstyrelsen

IMAILE. Förslag till beslut. Sammanfattning. Bakgrund 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE. Regionstyrelsen 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-09-10 RS130345 Ann-Mari Bartholdsson, Verksamhetschef Näringsliv 035-179887 Regionstyrelsen IMAILE Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 UTLYSNING 1 (5) Datum Diarienummer 2014-01-01 2013-05607 Reviderad 2014-06-16 Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 1 Utlysningens omfattning VINNOVA är Sveriges

Läs mer

Affärsplan Innovator Skåne AB

Affärsplan Innovator Skåne AB Fastställd av styrelsen, 2010-02-08 Affärsplan Innovator Skåne AB 1. Identitet Innovator Skåne AB (ISAB) Organisationsnummer: 556747-5164 Skånes universitetssjukhus 221 85 Lund www.innovatorskane.com 2.

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Patent och (im)materialrätt (GEMA40)

Patent och (im)materialrätt (GEMA40) Patent och (im)materialrätt (GEMA40) Per Mercke LUIS (Lund University Innovation System) 15 februari 2011 LUIS Patent Forsknings resultat Exampel på stöd i en process Idea Project Packaging Company Development

Läs mer

Utlysning 2012-10-22. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-10-22. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-10-22 Öppen innovation och spetsanvändare 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Utveckla din ide. Utveckla ditt foretag. Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286.

Utveckla din ide. Utveckla ditt foretag. Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. Utveckla din ide Utveckla ditt foretag Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. Har du en idé eller vill utveckla ditt företag? Hos oss får du hjälp på vägen med att förverkliga dina planer. Oavsett

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Akademiskt entreprenörskap

Akademiskt entreprenörskap Akademiskt entreprenörskap Ek dr. Caroline Wigren Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy Malmö Högskola Caroline.Wigren@circle.lu.se Agenda för dagen En kort introduktion

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China BENCH - Beneficial Business Relations between the Central Baltic region and China BENCH Project partner: Länsstyrelsen Östergötland, Annika Holmström (sv, kort) Projektets syfte Att bättre ta vara på etablerade

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

VINN Verifiering höst 2015

VINN Verifiering höst 2015 UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2015-06-16 2013-05653 Reviderad VINN Verifiering höst 2015 VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE-101 58

Läs mer

Skriv din titel här Pär Johansson Affärsområdeschef Kommersialisering

Skriv din titel här Pär Johansson Affärsområdeschef Kommersialisering LTU s proaktiva metoder mer än dubblerar idéinflödet! Skriv din titel här Pär Johansson Skriv din titel här Affärsområdeschef Kommersialisering The University our USP World class in developing succesful

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1 VINNOVAssatsningar för små och medelstora företag Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovations- kraft för hållbar tillväxt Bild 2 Nationella Samverkansprogram SMF

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Affärsjuridik enligt Lindahl

Affärsjuridik enligt Lindahl Affärsjuridik enligt Lindahl Ett affärsråd ska vara glasklart. Inte gömmas i en hög av papper. Ett rakare arbetssätt Du vill ha raka svar och tydliga råd. Vårt mål är att alltid leverera relevant rådgivning

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Bakgrund NOSP För att sätta framtiden för Norrköping Science Park måste man titta på vilka förutsättningar som finns i Norrköping och hur spelplanen ser ut.

Läs mer

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Lägesrapport DokId: 239624

Lägesrapport DokId: 239624 1 of 6 2008-12-30 18:39 Lägesrapport DokId: 239624 Diarienummer 2007-01525 Avsänd av sökande 2008-07-20 LÄGESRAPPORT Lägesrapporten sänds in elektroniskt. Sänd även in ett underskrivet pappersoriginal

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket Med immaterialrätt i bagaget så lyckas du i internationella affärer Vid World Intellectual

Läs mer

EU-STÖD OCH OFFENTLIG FINANSIERING

EU-STÖD OCH OFFENTLIG FINANSIERING EU-STÖD OCH OFFENTLIG FINANSIERING GIA Sweden AB Global Incentives Advisor EU-kommissionen och myndigheter i Sverige och Norden erbjuder årligen miljarder i form av bidrag och andra typer av offentlig

Läs mer