OFFENTLIGT STÖD TILL UNIVERSITETENS SAMVERKANSUPPGIFT. En internationell kartläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OFFENTLIGT STÖD TILL UNIVERSITETENS SAMVERKANSUPPGIFT. En internationell kartläggning"

Transkript

1 V I N N O V A A N A L Y S V A : 0 5 OFFENTLIGT STÖD TILL UNIVERSITETENS SAMVERKANSUPPGIFT En internationell kartläggning H E N R I K F R Ä S É N & A N D R E A S W I G R E N - V I N N O V A

2 Titel / Title: Offentligt stöd till universitetens samverkansuppgift - En internationell kartläggning Författare / Author: Henrik Fräsén & Andreas Wigren - VINNOVA Serie / Series: VINNOVA Analys VA 2006:05 ISBN: ISSN: X Utgiven/ Published: September 2006 Utgivare / Publisher: VINNOVA - Verket för Innovatonssystem / Swedish Governmental Agency for Innovation Systems Om/About VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Analys publiceras studier, analyser, utredningar och utvärderingar som tagits fram inom eller på uppdrag av VINNOVAs avdelning för Strategiutveckling. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. VINNOVA s mission is to promote sustainable growth by developing effective innovation systems and funding problem-oriented research. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa och ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes, tel , fax eller VINNOVA s publications are published at

3 Offentligt stöd till universitetens samverkansuppgift En internationell kartläggning av Henrik Fräsén och Andreas Wigren

4

5 Förord VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. En viktig del i detta arbete är att stödja universitet/högskolor i dess strävan att utveckla samverkan med näringsliv och samhälle. VINNOVAs nya program, Nyckelaktörsprogrammet, syftar till att utveckla kompetens, metoder/processer och strukturer för att göra nyckelaktörer i det svenska innovationssystemet mer professionella i sina roller vad avser samverkan samt kommersialisering av forskningsresultat. Programmet har fokus på universitet och högskolor men inkluderar också forskningsinstitut och företag. För att ge underlag för programmets utformning har VINNOVA under 2005 finansierat ett antal pilotprojekt som belyser möjligheter respektive problem förknippade med att utveckla olika samverkansfunktioner. Därtill har ett antal kartläggnings- och analysprojekt genomförts. En viktig aspekt har varit att undersöka hur myndigheter i andra länder genomfört insatser riktade till att stimulera universitetens samverkansarbete. Föreliggande rapport tar upp dessa frågor och beskriver ett antal intressanta offentliga programsatsningar utomlands. Ansvariga för genomförande av projektet liksom att skriva rapporten har varit Henrik Fräsén och Andreas Wigren. Arbetet genomfördes under sommaren 2005 och under handledning av Patrik Sandgren på VINNOVAs strategiavdelning. Susanne Andersson Programledare för Nyckelaktörsprogrammet VINNOVA

6

7 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Kommersialisering av forskning möjligheter och hinder Bakgrund till nyckelaktörsprogrammet Syfte, avgränsningar och material Disposition Definitioner av centrala begrepp Stöd till universitetens samverkansuppgift Danmark Bakgrund ErhvervsPhD (Industridoktorander) Irland Bakgrund Commercialisation Fund Japan Bakgrund Technology Licensing Organisations (TLOs) University Intellectual Property Offices Kanada Bakgrund Intellectual Property Mobilization Program (IPM) Idea to Innovation (I2I) Program Norge Bakgrund Program for nyskaping og entreprenørskap i opplærning og utdanning i Norge Storbritannien Bakgrund Higher Education Innovation Fund (HEIF) Tyskland Bakgrund Verwertungsoffensive INSTI InWert High-tech Gründerfonds Österrike Bakgrund AplusB Avslutande diskussion Referenser... 42

8

9 1 Sammanfattning Denna studie är tänkt att ge en översiktlig bild av olika program för stöd till universitetens samverkan med näringslivet och det vidare samhället. Ambitionen är inte att ge en heltäckande bild utan istället att lyfta fram några särskilt intressanta satsningar. I studien, som är avsedd att ge idéer till Nyckelaktörsprogrammet, ingår åtta länder (tolv initiativ): Danmark, Irland, Japan (två), Kanada (två), Norge, Storbritannien, Tyskland (tre) och Österrike. Av dessa sticker ett ut särskilt, nämligen Higher Education Innovation Fund (HEIF) i Storbritannien, som både förfogar över en stor budget och täcker in ett brett spektrum av aktiviteter. De studerade programmen har olika typer av inriktning. HEIF har som syfte att stärka högskolornas egen infrastruktur för kommersialisering (patentering, licensiering, marknadsföring o s v). Liknande ambitioner finns bl a i Japan (båda programmen), Kanada (IPM Program), Tyskland (Verwertungsoffensive) och Österrike (AplusB). Många program har målsättningen att förändra attityderna inom universiteten i riktning mot ökat entreprenörskap. Program som särskilt adresserar detta är entreprenörskapsprogrammet i Norge och ErhvervsPhDprogrammet i Danmark. Commercialisation Fund på Irland och I2I Program i Kanada syftar bl a till att finansiera tidiga stadier av kommersialiseringen, där det problem som kallas the Valley of Death ofta uppstår. Den irländska fonden har också en relativt stor budget. Som komponent i flera program ingår också stöd till olika nätverksbyggen i anslutning till högskolorna, både dem emellan och gentemot industrin. De flesta av programmen saknar tydliga indikatorer för utvärdering och endast i ett fall, Verwertungsoffensive, har en utvärdering genomförts. Även om detta innebär att det är svårt att uttala sig säkert om programmens effektivitet är det intressanta satsningar som tål att studeras närmare. 7

10 2 Inledning 2.1 Kommersialisering av forskning möjligheter och hinder Företagens forsknings- och innovationsverksamhet har blivit allt mer avancerad samtidigt som den akademiska forskningen gått mot ökad specialisering (ITPS 2005, s 2). Detta gör universitet och högskolor till potentiellt attraktiva samarbetspartner för näringslivet. Framstående forskare inom akademin har tillgång till internationella forskarnätverk och kännedom om de senaste landvinningarna inom sina respektive vetenskapsområden. Till skillnad från företagens FoU-avdelningar får universiteten också ständiga nytillskott av begåvade medarbetare (Lambert 2003, s 3). Samtidigt utgör företagen en potentiell resurs för universitet och högskolor. Samverkan med näringslivet kan öka kvalitet och relevans i utbildningen och ge universiteten tillgång till forskning på den internationella forskningsfronten (CF 2004, s 11). Under senare år har en förändrad syn på universitetens forskningsverksamhet kunnat skönjas. Från offentligt håll ställs krav på ökat samarbete med näringslivet och det vidare samhället, med sikte på att öka samhällets nytta av forskningsresultaten (ITPS 2005, s 2f). Denna samverkansuppgift ( den tredje uppgiften ) är fr o m 1997 också inskriven i Högskolelagen, SFS 1996:1392. Universitet och högskolor har en viktig roll att spela som tillväxtmotor genom skapandet av nya produkter, processer och ny infrastruktur. Kommersialiseringen av universitetsforskning omfattar bl a: etablering av nya företag grundade på forskningsresultat från universitet och högskolor överföring av immaterialrätter från forskare till företag (licensiering) utbyte av kunskap mellan forskare och näringsliv genom t ex uppdragsforskning, formella och informella nätverk samt enskilda forskares konsulttjänster i företag (KTH 2005). Det finns ett flertal hinder mot effektiv kommersialisering av forskningsresultat som kan sägas vara gemensamma för de allra flesta länder. Bland de viktigaste är: Skillnader i kultur och attityder mellan företag och akademi. Universitetsforskare kan t ex ha liten förståelse för den tidspress som präglar företagens arbete. Ofta är inte heller entreprenörskap en 8

11 integrerad del av högskolornas forskning och utbildning, utan kommer vid sidan av den ordinarie verksamheten. Brist på samverkan mellan lärosäten i kommersialiseringsfrågor. Brist på kunskap. Kommersialisering är ofta en komplex verksamhet som kräver att inblandad personal utöver den vetenskapliga kompetensen också har kunskaper om t ex marknadsföring, juridik och förhandlingar. Brist på finansiering, särskilt i tidiga skeden när vetenskapliga idéer ska förverkligas till konkreta produkter. Därutöver kan det finnas landsspecifika lagar och regler (t ex sekretesslagstiftning eller immaterialrättsliga regler) som hindrar eller försvårar vissa aspekter av kommersialisering. Bland andra faktorer som kan försvåra kommersialisering finns t ex det geografiska avståndet mellan företag och högskola. Sverige är ett av de länder som investerar mest i FoU sett i relation till BNP. Ca 22 % av dessa investeringar görs i universitet/högskolor (UoH) (SCB 2005). Det finns en underexploaterad ekonomisk potential i universitetsforskningen, och det kan behövas stödåtgärder för att denna ska kunna utnyttjas bättre till förmån för det vidare samhället. Fördelning av Sveriges FoU-investeringar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Företag Statliga Myndigheter Universitet och Högskolor Privata icke-vinstdrivande 2.2 Bakgrund till nyckelaktörsprogrammet Nyckelaktörsprogrammets syfte är att bidra till en professionalisering av universitetens och högskolornas samverkansroll. Programmet går ut på att med offentliga medel skapa förutsättningar för nyttiggörande av kunskap vid universiteten. 9

12 2.3 Syfte, avgränsningar och material Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra olika program som stödjer kommersialisering av universitetsforskning för att ge idéer till Nyckelaktörsprogrammets utformning. Ambitionen är inte att ge en heltäckande bild utan istället att lyfta fram några särskilt intressanta satsningar. Urvalet av program bygger framför allt på EU-kommissionens databas över innovationspolitik, TrendChart 1. Programmen har valts utifrån följande kriterier: de är riktade mot universitet/högskolor (UoH) de ska stärka samverkan med näringslivet och det övriga samhället I vissa fall har vårt arbete begränsats av brist på information om ett program eller p g a att material inte har varit tillgängligt på ett begripligt språk. Av det senare skälet saknas ett kapitel om Finland, där det annars finns en del intressanta initiativ. Materialet för studien har huvudsakligen tagits från TrendChart. Kompletterande uppgifter har hämtats från officiella hemsidor och från programansvariga i de olika länderna. Eftersom programurvalet i TrendChart är selektivt har vi även sökt information från ländernas kontaktpersoner för att få förslag på lämpliga initiativ som inte nämns i databasen. Samtliga valutaomvandlingar är gjorda med genomsnittliga växelkurser från 2004, hämtade från Riksbanken. Då informationen om budgetar och utgifter för de olika programmen ofta är osäkra och innehåller belopp för olika år, vill vi nämna att siffrorna bör ses som ungefärliga mått. 2.4 Disposition Studien i kapitel 4 omfattar 8 länder: Danmark, Irland, Japan, Kanada, Norge, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Varje avsnitt inleds med en kort bakgrund till respektive land och därefter följer en ingående beskrivning av och diskussion kring de aktuella programmen. I kapitel 5 slutligen, förs en avslutande diskussion. 1 För mer information se 10

13 2.5 Definitioner av centrala begrepp Begrepp Kommersialisering Immaterialrätt Innovation Verifiering Entreprenörskap Spin-off Definition En process där forskningsresultat omsätts direkt eller indirekt i nya produkter, tjänster och processer i offentlig verksamhet eller näringsliv (VINNOVA 2005). 2 Immaterialrätt innebär ett skydd mot otillåten kopiering eller exploatering av skyddade produkter och verk. Grovt kan det immaterialrättsliga skyddet delas in i patent, upphovsrätt, varumärkesrätt och designskydd (EU-upplysningen 2005). Nya varor eller tjänster, nya affärsmodeller eller marknader, nya (produktions-) processer eller sätt att organisera produktionen, nya kunskaper eller råvaror (VINNOVA 2004, s 3). Bedömningsaktivitet vars syfte och resultat är att föra en idé/uppfinning närmare markanden inkluderande att reducera den tekniska risken, bedöma den kommersiella potentialen, utröna lämplig väg att kommersialisera, val av lämplig IP-strategi etc. (VINNOVA) Tankesätt och process som krävs för att skapa och utveckla ekonomisk verksamhet genom att förena risktagande, kreativitet och/eller innovation med god styrning inom en ny eller en befintlig organisation (EU-kommissionen 2003). Nystartade företag som kommersialiserar kunskap utvecklad vid Universitet o Högskola (Novakovic & Sturm 2000) 2. 2 Kommersialisering av forskningsresultat är den enda aspekten av kommersialisering som berörs i denna rapport. 11

14 3 Stöd till universitetens samverkansuppgift 3.1 Danmark Bakgrund Danmark har på senare år haft en svag ekonomisk tillväxt, men är fortfarande ett av de rikaste länderna i världen mätt i BNP per capita 3. Detta beror till stor del på den låga arbetslösheten. På innovationsfronten har Danmark en stabil prognos där endast innovationsexporten och internt innovationsarbete hos SMF har tydliga förbättringsmöjligheter. Enligt uppskattningar gjorda av Videnskabsministeriet 4 ligger Danmark runt OECD-snittet, men klart efter t ex Finland och Sverige, när det gäller samverkan mellan universitet och näringsliv. Danmarks regering understryker behovet av att utveckla en effektiv infrastruktur för kunskapsoch tekniköverföring (Videnskabsministeriet 2003, s 6; s 59). FoU som andel av BNP ,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 3,98% 2,96% 2,60% 2,24% 1,94% Danmark EU-15 OECD Norden Sverige Figur 3-1 källa: OECD 2005 Totalt investeras ca 2,6 % av BNP på FoU (se Figur 3-1 ovan). Den danska innovationspolitiken omfattar bl a mål för kommersialisering av forskning, 3 Källa till kapitel är TrendChart 2005f om ej annat anges. 4 Egentligen Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling. Ministeriets arbete omfattar bl a innovationsfrågor. 12

15 ökade FoU-investeringar från industrin, ökning av antalet disputerande och stärkt entreprenörskap. För att uppfylla dessa mål har regeringen startat ett 20-tal initiativ som tillsammans får cirka 37 miljoner (SEK 338 miljoner). Dessutom startas en donationsfond för högteknologisk utveckling som årligen kommer att erhålla 270 miljoner (SEK 2,5 miljarder) fram till år 2016, vilket resulterar i 2 miljarder (SEK 18,3 miljarder) totalt. Den nya danska universitetslagen slår också fast att samverkan med näringslivet ska vara en integrerad del av universitetens verksamhet (Videnskabsministeriet 2003, s 65) ErhvervsPhD (Industridoktorander) Liksom det norska entreprenörskapsprogrammet (se avsnitt nedan) är ErhvervsPhD-programmets syfte att förändra attityder. En annan likhet är att samarbetet är ganska konkret med personrörlighet mellan akademi och näringsliv. Programmet stöds av Videnskabsministeriet och har som mål att: utbilda forskare så att de får insikt om näringslivsrelaterade aspekter av FoU bygga kunskapsnätverk mellan företag och högskolor öka utveckling och innovation i danskt näringsliv Programmet riktar sig till doktorander, universitet och företag. Ett offentligt forskningsinstitut eller annat företag kan också delta som tredje part. Det är inte ett krav att universitetet ska vara beläget i Danmark, men det måste finnas en handledare från ett danskt universitet knuten till varje projekt. Forskningsprojekt inom alla ämnesområden kan kvalificera för finansiering. För deltagare gäller följande krav: Doktorander måste ha dansk magisterexamen eller motsvarande utländsk examen, uppfylla vissa betygskrav och vara antagna till doktorandutbildning vid värduniversitetet. Deltagande universitet ska vara godkända av staten i aktuellt land. Till universitetens ansvar hör att garantera projektets vetenskapliga relevans och förse doktoranden med en kvalificerad handledare. Företagen måste vara belägna i Danmark och ha medel nog för att garantera projektets slutförande. De måste också ha minst en anställd (t ex en disputerad medarbetare) som kan fungera som handledare åt doktoranden. Det är också ett krav att projektet är integrerat i företagens organisation. Det finns också möjlighet för flera samarbetande SMF (joint ventures) att dela på en industridoktorand under förutsättning att de upprättar ett 13

16 samarbetskontrakt och tillsammans uppfyller kraven på ekonomi och tillgång till kvalificerad personal. Industridoktoranderna ska vara heltidsanställda av företagen. Programmet inkluderar en särskild kurs som omfattar bl a projektledning, organisation, företagsekonomi och entreprenörskap. Därutöver förbereder kursen programdeltagarna för den affärsrapport som är en obligatorisk del av programmet. Denna rapport ska försvaras högst sex månader efter disputationen och bedömningen sker gemensamt av företrädare från universitetet och det aktuella företaget. Syftet med rapporten är att dokumentera doktorandens förståelse för de kommersiella aspekterna av projektet och förmåga att koppla samman teori och praktik (potentiella tillämpningar och utvecklingsmöjligheter). Det finns dock inga åtgärder för att bibehålla och utveckla de förändrade attityderna inom UoH efter programverksamhetens slut. Programmet innehåller också regionala och småföretagsfrämjande perspektiv. Bland målsättningarna finns således att åtminstone 40 % av industridoktoranderna ska anställas i företag med färre än 250 anställda samt att 30 till 40 % av projekten ska lokaliseras utanför Köpenhamns storstadsregion. Universitet och företag kan vända sig till Videnskabsministeriet för att ansöka om medel, som under en treårsperiod täcker en del av kostnaderna i samband med doktorandprojektet. För projekt som är godkända innan den 1 september 2004 mottar värduniversitetet ett bidrag som täcker max 50 % av kostnaderna för en genomsnittlig doktorandtjänst. För ansökningar som godkänts efter den 1 september 2004 får universitetet DKK (SEK ) för experimentella projekt och ytterligare DKK (SEK ) för icke-experimentella projekt. Ansökningarna bedöms slutgiltigt av Erhvervsforskerudvalget ( Rådet för teknik och innovation ), ett organ sammansatt av personer från näringsliv, universitet och myndigheter. En slutgiltig plan för projektet måste vara utarbetad senast sex månader efter att industridoktoranden har börjat sin tjänst. Handledaren på universitetet måste också lämna en årlig rapport till universitetets forskarutbildningsansvarige som försäkran om att projektet fortgår enligt planen. 3.2 Irland Bakgrund Irland har en av världens snabbast växande ekonomier och är starkt beroende av utrikeshandel då folkmängden är relativt liten, ca fyra miljoner 14

17 invånare 5. Irlands utrikeshandel utgjorde 76 % av BNP under 2003, vilket kan jämföras med Sveriges 40 % samma år (OECD 2005). Trots att Irland under det senaste decenniet lyckats fördubbla sin BNP och därmed lagt sig över EU 15-snittet, uppvisar landet fortfarande en ganska låg FoU som andel av BNP: 1,17 % (se Figur 3-2 nedan ). FoU som andel av BNP ,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 3,15% 1,94% 2,24% 3,98% 0,0% Japan EU-15 OECD Sverige Figur 3-2 källa: OECD 2005 Irland ligger lägre än EU 15-snittet även på många andra innovationsindikatorer men har relativt sett ändå den största exporten av högteknologi i Europa. Några av områdena Irland ligger efter är: tillgång på riskkapital antalet forskare totalt sett vetenskapliga publikationer antal patent (hos EPO och USPTO) 6 Den irländska regeringen är medveten om problemen och har gjort innovationspolitik till en central del av den nationella utvecklingsplanen ( ) 7. 5 Källa till kapitel är TrendChart 2005a om ej annat anges. 6 European Patent Office och United States Patent and Trademark Office 7 National Development Plan (NDP) är den största och mest ambitiösa investeringsplanen för Irland någonsin. Den omfattar investeringar på 52 miljarder (SEK 475 miljarder) av privata, offentliga och av EU anslagna medel. 15

18 3.2.2 Commercialisation Fund För att underlätta kommersialisering av forskningsresultat har regeringen på Irland inrättat en särskild fond, Commercialisation Fund. Fonden har ett ganska begränsat målområde: att stödja teknologi- och affärsutveckling. Den ger stöd under tre faser av kommersialiseringsprocessen: verifieringsfasen (proof of concept phase), teknikutvecklingsfasen (technology development phase) affärsutvecklingsfasen (business development phase) Sökande ska vara heltidsanställda forskare i högskolesektorn eller ickevinstdrivande forskningsorganisationer. Alla projekt inom naturvetenskap och ingenjörsvetenskap kan få anslag så länge det inte är fråga om rent nyfikenhetsbaserad forskning. Sökande uppmanas att sätta upp klara kriterier som kan ge en bild av om projektet är utförbart. Det kanske intressantaste med programmet är ambitionen att överbrygga det som kallas the Valley of Death, d v s den brist på finansiering och andra resurser som hindrar tidiga stadier av teknologiutveckling. Den sammanhållna finansieringen via fonden ger många fördelar i jämförelse med situationen i Sverige, där finansieringsmöjligheterna i tidiga skeden är få och svåröverskådliga. Till skillnad från normalt riskkapital ställer Commercialisation Fund inga utdelningskrav. I verifieringsfasen arbetar individer eller små grupper med korta tillämpade projekt för att utveckla ett koncept fram till den punkt där vägen till kommersialisering är utstakad, d v s när det utvecklats en robust prototyp och en klar uppfattning finns om avsättningsmarknaden och om relevanta patent på området. Här kan det antingen vara ett företag vid universitetet ( campus company ) som äger patentet eller fråga om licensiering till ett utomstående företag. Den irländska staten spelar en aktiv roll i fondens verksamhet. I denna första fas kan forskarna således få hjälp av myndigheten Enterprise Ireland 8 med att fastställa om konceptet är tillräckligt robust, har en trolig avsättning och att projektet inte hindras av immaterialrättsliga faktorer. Detta tillvägagångssätt kan kontrasteras mot exempelvis HEIF i Storbritannien (se nedan) där målet är att stärka UoHs egen kapacitet för att sköta sådana och andra uppgifter. Anslag beviljas för en tidsperiod upp till 12 månader, eller i undantagsfall upp till 18 månader. Förslagen granskas av fyra expertpaneler med avseende på fyra nyckelområden (projektets teknologiska meriter, kommersiella potential och projektledning samt vad mottagaren tidigare presterat). Medlen täcker Enterprise Ireland är en statlig myndighet som ska främja teknik- och näringslivsutveckling samt irländsk konkurrenskraft på världsmarknaden. 16

19 % av kostnaderna. Avtalet träffas formellt mellan Enterprise Ireland och värdhögskolan. Utlysningen för fick in 313 ansökningar varav 96 erhöll stöd. Detta uppgick totalt till 7,2 miljoner (SEK 65,7 miljoner). Teknikutvecklingsfasen omfattar det stadium från att tekniken är pålitlig till dess att rimliga utsikter för kommersiell framgång finns (det måste finnas en identifierbar avsättningsmarknad). Här utvecklas tekniken till den punkt där den kan övertas av ett universitetsföretag eller licensieras. Medlen från Commercialisation Fund täcker upp till 100 % av kostnaderna (t ex personal, utrustning, material och resor). Ansökningarna om medel för teknikutvecklingsfasen måste uppfylla ett av följande krav: att det kan finnas kommersiellt intresse hos befintlig irländsk industri och möjlighet till licensiering eller annan praktisk överenskommelse finns att det finns potential att utgöra basen för nya industrier. I affärsutvecklingsfasen ska nya produktidéer och affärsprojekt från högskolorna ut på marknaden. För att få medel måste idéerna inkludera en innovativ teknik, vara en unik tillämpning av existerande teknik eller en tjänst med internationell marknad som kan utvecklas till nya företag med hög tillväxtpotential. Commercialisation Fund delar ut medel för finansiering av marknadsundersökningar, produkttester, etablerande av kontakter med joint venture-partner, kostnadsanalys och finansiella prognoser. Medlen från fonden täcker upp till 50 % av kostnaderna. Slutligen är det värt att notera är att Commercialisation Fund har en ovanligt stor budget i relation till de statliga utgifterna för FoU, ca 4,5 % (se Figur 4-3 i kapitel 4, Avslutande diskussion). 3.3 Japan Bakgrund Japan har en högt välutvecklad ekonomi, är tekniskt konkurrenskraftigt och har länge haft en aktiv innovationspolitik 9. Japan har sedan det ekonomiska uppsvinget på 1980-talet varit av innovationspolitiskt intresse för både europeiska länder och USA, något som Japan i stort sett är ensamt om i Asien. 9 Källa till kapitel är TrendChart 2005h om ej annat anges. 17

20 FoU som andel av BNP ,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 3,15% 1,94% 2,24% 3,98% 0,0% Japan EU-15 OECD Sverige Figur 3-3 källa: OECD 2005 Japan är en av de största ekonomierna i världen, endast USA har större BNP bland OECD-länderna. Japan har även en av världens största FoU i relation till BNP, men ligger ändå i lä jämfört med Sverige och Finland. En av de få indikatorerna där Japan visar dåliga resultat är internationell patentering. Ministeriet för utbildning, kultur, sport, vetenskap och teknik (MEXT) har en rad olika åtgärder för att förbättra kommersialiseringen av forskningsresultat från de japanska universiteten Technology Licensing Organisations (TLOs) Enligt en lag som trädde i kraft 1998 kan ett eller flera universitet upprätta organisationer, kallade Technology Licensing Organisations (TLOs) i syfte att hjälpa sina forskare med patentering och licensiering. Då statliga (nationella) universitet inte var självständiga administrativa enheter före 2004, var etablering av TLOs inom sådana universitets ramar inte tillåten. Därför har TLOs oftast formen av privata vinstdrivande företag knutna till universiteten. För privata universitet fanns aldrig sådana restriktioner och de kunde följaktligen etablera TLOs inom sina respektive organisationer. TLOs fungerar som mellanhänder mellan universitet och näringsliv och ska bl a: söka upp och utvärdera forskningsresultat som kan kommersialiseras informera samhället om teknologisk forskning vid universiteten licensiera till företag förmedla intäkter från licenser mm TLOs är av ganska skiftande karaktär och de sysslar ibland med ytterligare aktiviteter som att arrangera entreprenörskapskurser och seminarier. Några 18

21 TLOs påminner mycket om inkubatorer och ger olika typer av stöd och rådgivning till nyföretagande (Rissanen & Viitanen 2001, s 12). En TLO måste godkännas både av MEXT och Ministeriet för ekonomi, handel och industri (METI). Det krävs att organisationen: har kapacitet att effektivt överföra teknologi inte själv använder teknologin inte diskriminerar något enskilt företag vid licensiering Med godkännandet följer en mängd förmåner, bl a statliga anslag till stöd för verksamheten. METI täcker således upp till 2/3 av kostnaderna under de första fem åren, dock inte mer än 30 miljoner (SEK 2 miljoner) per år. Ekonomiskt stöd utgår för: identifiering, utvärdering och utredning av patenterbara teknologier patentansökningar informationsmaterial teknisk vägledning tekniköverföringspersonal Antalet TLOs har växt stadigt sedan de första organisationerna godkändes i december Enligt en undersökning utförd av METI 2001 uppgick den totala finansieringen av de då 26 TLO till 350 miljoner (SEK 23,8 miljoner). TLOs roll är ibland oklar och organisationerna lider ofta av brist på personal med erfarenhet från både universitet och näringsliv. (Rissanen & Viitanen 2001, s 12ff) University Intellectual Property Offices Enligt nya bestämmelser ska rätten till forskningsresultat överföras från den enskilda forskaren till universitetet. Som en konsekvens av detta uppmanar MEXT universiteten att skapa särskilda organisationer, University Intellectual Property Offices (UIPO), för skapande och nyttiggörande av immateriell egendom. I detta arbete ska organisationerna samarbeta med TLOs och använda sig av expertis med erfarenhet från privata företag. I deras uppgifter ingår också att utbilda universitetspersonal kring immaterialrättsliga frågor. För att stödja sådana initiativ startade MEXT 2003 ett program, University Intellectual Property Office Creation Program, med 34 deltagande universitet. Enligt en enkät utförd av MEXT i juni 2004 hade 24 % av Japans universitet sådana strukturer på plats och ytterligare 36 % hade planer på att skapa liknande organisationer. 19

22 En ny åtgärd från 2005 går ut på att UIPO ska bilda kärnan i s k Super Corporate Relations Centers, med uppgift att bygga relationer med industrin, universiteten och den offentliga sektorn. Dessa centrum ska främja forskningssamarbeten och attrahera privata investeringar i syfte att gagna det japanska samhället. Fem universitet med UIPO har valts ut för detta pilotprojekt. 3.4 Kanada Bakgrund Kanada har en relativt hög BNP per capita och uppvisar även en stark ekonomisk tillväxt 10. Investeringar i FoU som andel av BNP har sjunkit något sedan 2001 (2,03 %) och ligger nu lika med snittet för EU 15 (se Figur 3-4 nedan). FoU som andel av BNP ,5% 4,0% 3,5% 3,98% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 1,94% 1,94% 2,24% 0,0% Kanada EU-15 OECD Sverige Figur 3-4 källa: OECD 2005 Kanada är inom många områden likt ett västeuropeiskt land och ligger ganska nära EU 25-snittet inom de flesta innovationsindikatorerna. Kanada är dock medlem i NAFTA 11 och har USA som största handelspartner, vilket ger annorlunda premisser än för europeiska länder och därmed gör jämförelser med europeiska länder svårare. 10 Källa till kapitel är TrendChart 2005g om ej annat anges. 11 North American Free Trade Agreement. En frihandelsorganisation för Kanada, USA och Mexiko. 20

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson Ett ESS i rockärmen för näringslivet Henrik Andersson Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Lobbying Affärsservice Nätverk Utväxlingen av ESS OBS: denna tillväxt är beroende av att innovationssystemet

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Från forskning till företag

Från forskning till företag Från forskning till företag LUIS Lunds Universitets innovationssystem Vi skapar tillväxt av forskning LUIS är navet för innovation och kommersialisering vid Lunds universitet. Med vår hjälp omvandlas värdefull

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,

Läs mer

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

2014-01-01. Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader

2014-01-01. Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Innehåll 1 Inledning... 3 2 Grundläggande förutsättningar... 4 3 Stödberättigande kostnader generellt... 5 3.1 Personalkostnader... 5 3.2 Övriga

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

2. Sammanfattning (Max 300 ord)* Gör en kort sammanfattning där det mest väsentliga framgår.

2. Sammanfattning (Max 300 ord)* Gör en kort sammanfattning där det mest väsentliga framgår. 1 (5) Ann-Louise Persson, 08-473 30 38 Ann-Louise.Persson@VINNOVA.se Frågor i ansökan Sökande företag Företag* Postutdelningsadress* Postnummer* Postort* Organisationsnummer* Telefon Fax Webbplats Firmatecknare*

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Vägledning. Välja, samla in, mäta och rapportera aktivitetsindikatorer i Nordprogrammet

Vägledning. Välja, samla in, mäta och rapportera aktivitetsindikatorer i Nordprogrammet 1 (25) Vägledning Välja, samla in, mäta och rapportera aktivitetsindikatorer i Nordprogrammet 2014-2020 Bakgrund Indikatorer används som en del i att följa upp och utvärdera de insatser som finansieras

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

4. Finansiering (Max 150 ord) Hur, av vem och med vilka belopp har verksamheten finansierats hittills (även före företagets start)?

4. Finansiering (Max 150 ord) Hur, av vem och med vilka belopp har verksamheten finansierats hittills (även före företagets start)? 1 (5) Ann-Louise Persson, 08-473 30 38 Ann-Louise.Persson@VINNOVA.se Frågor i ansökan Sökande företag Företag* Telefon Fax Postutdelningsadress* Postnummer* Postort* Län Webbplats Organisationsnummer*

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

OECD:s naturvetenskaps-, teknik- och industriöversikt: 2006 års utgåva

OECD:s naturvetenskaps-, teknik- och industriöversikt: 2006 års utgåva Science, Technology and Industry: Outlook 2006 Summary in Swedish OECD:s naturvetenskaps-, teknik- och industriöversikt: 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska SAMMANFATTNING Ljusare utsikter för naturvetenskap,

Läs mer

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation v Innovationsklimatet i Sverige Sverige hamnar ofta högt på rankingar Innovation Scoreboard Anses svaga på Kommersialisering. Har bra infrastruktur och resurser

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Utlysning Tilläggsfinansiering till Vetenskapsrådets projektbidrag Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården i syfte att implementera resultat.

Utlysning Tilläggsfinansiering till Vetenskapsrådets projektbidrag Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården i syfte att implementera resultat. 1 17 februari 2012 Utlysning Tilläggsfinansiering till Vetenskapsrådets projektbidrag Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården i syfte att implementera resultat. 2 1. Allmänt om tilläggsfinansieringen

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Akademins bidrag till industriell omvandling

Akademins bidrag till industriell omvandling Akademins bidrag till industriell omvandling från den svenska paradoxen till akademins många bidrag till olika innovationssystems dynamik Staffan Jacobsson Professor i forsknings- och teknikpolitik Energi

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-01-14 Ansökningsomgång1] Reviderad 2014-12-15 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK)

Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) 1 Mål Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) kan bevilja ekonomiskt stöd för forskningsprojekt, arbetsgruppsmöten,

Läs mer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 1 2006-05-31 Utlysning KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, och forskningsinstitut att inkomma med ansökan om finansiering av projekt

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Rådgivning som tar världen till företagen

Rådgivning som tar världen till företagen Rådgivning som tar världen till företagen Vad är Enterprise Europe Network? Nätverk av regionala företagarorganisationer i EU:s alla medlemsländer, USA, Kina m.fl. Lanserades 2008 av EU-kommissionen Sammanslagning

Läs mer

Näringslivets syn på FoU och innovationer

Näringslivets syn på FoU och innovationer Näringslivets syn på FoU och innovationer Utgångspunkter Forskning- och innovationsfrågorna är centrala för näringslivets utvecklingskraft. Nära relationer till akademin tillgång till kompetens och kunskap

Läs mer

Medtech4Health: Kompetensförstärkning i småföretag - 2016

Medtech4Health: Kompetensförstärkning i småföretag - 2016 Medtech4Health: Kompetensförstärkning i småföretag - 2016 En utlysning inom det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health. 1. Medtech4Health 1.1 Syfte och mål för Medtech4Health Medtech4health är

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-08-11 Ansökningsomgång 2] Reviderad 2015-08-10 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

Utveckla din ide. Utveckla ditt foretag. Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286.

Utveckla din ide. Utveckla ditt foretag. Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. Utveckla din ide Utveckla ditt foretag Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. Har du en idé eller vill utveckla ditt företag? Hos oss får du hjälp på vägen med att förverkliga dina planer. Oavsett

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Policy för intellektuella tillgångar skapade vid KTH

Policy för intellektuella tillgångar skapade vid KTH Policy för intellektuella tillgångar skapade vid KTH Denna policy grundar sig på universitetsstyrelsens beslut V-2013-0672 Inledning I en akademisk miljö är intellektuellt skapande, delandet av idéer och

Läs mer

VÄLKOMMEN! Soundingboard nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Kod:

VÄLKOMMEN! Soundingboard nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Kod: VÄLKOMMEN! Soundingboard 2.0 17 nov 2016 Alla är vi medskapare till framtidens innovationssystem. Incheckningsfråga under lunchen Vad ser du framemot idag? Logga in på www.menti.com Kod: 570 22 PROGRAM

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Uppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office

Uppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office Chef Grants and Innovation Office Annika Bergman Uppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office Bakgrund Verksamhetsplan för Grants and innovation office 2016-2018 baseras på verksamhetsplan

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1 VINNOVAssatsningar för små och medelstora företag Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovations- kraft för hållbar tillväxt Bild 2 Nationella Samverkansprogram SMF

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Stöd till nationell individrörlighet för innovation

Stöd till nationell individrörlighet för innovation UTLYSNING 1 (6) Datum [ÖPPNINGSDATUM_ ANS_OMG1] Reviderad [Datum för revidering] Diarienummer [DIARIENUMMER] Stöd till nationell individrörlighet för innovation En utlysning inom programmet Personrörlighet

Läs mer