Information, kompetens och samarbete gör skillnad för barn och ungdomar med hörselnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information, kompetens och samarbete gör skillnad för barn och ungdomar med hörselnedsättning"

Transkript

1 Information, kompetens och samarbete gör skillnad för barn och ungdomar med hörselnedsättning Hörsel-dövforum i Stockholms län Carin Norman Samordnare, Hörsel-dövforum Mars

2 Innehåll Hörsel-dövforum i Stockholms län... 1 Syftet med rapporten... 3 Fler rapporter... 3 Sammanfattning... 4 Samhällets stöd till barn och ungdomar med hörselnedsättning... 5 Kommunen ska erbjuda hörselpedagogiskt stöd... 5 Landstinget och staten ska ge kommunerna stöd... 5 Barn med hörselnedsättning i Stockholms läns kommuner... 6 Stockholms läns kommuner - så ser stödet ut... 8 Stockholms läns landsting - så ser stödet ut Specialpedagogiska skolmyndigheten - så ser stödet ut Framgångsfaktorer - diskussion och slutsatser Oklar organisation kring stödet Kunskap och kompetens saknas Brister i samarbete och informationsöverföring Referensgrupp med föräldrar Resultat av Hörsel-dövforums arbete Ökad medvetenhet och efterfrågan Kunskap om varandras roller och uppdrag Forum för samarbetsfrågor Information till kommunens kontaktpersoner Inspirerat Utbildningsförvaltningen i Stockholm Folder till rektorer Bjudit in till möten Guide till föräldrar Erbjudit kompetensutveckling Samverkan Startat flera nätverk Forum för samarbete Hörsel-dövforums fortsatta arbete Bilagor Källförteckning

3 Dnr ALL 2009/609 Hörsel- dövforum ett samarbete mellan stat och landsting Hörsel-dövforum startade september 2009 som ett samarbete mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Stockholms läns landsting. Båda parter såg att stödet till familjer med döva barn och barn och ungdomar med hörselnedsättning behövde bli tydligare och mer effektivt. Även stödet till personal på förskolor och skolor behövde förbättras. Hörsel-dövforums roll har därför varit att utveckla samarbetet mellan de som ger sitt stöd till döva barn och ungdomar och barn och ungdomar med hörselnedsättning i Stockholms län. Samarbetet sker genom Östra regionen, Råd och stöd inom SPSM och Hörselhabiliteringen, Barn och Ungdom på Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet med rapporten Vi vill visa på vikten av ett väl fungerande samarbete mellan stat, kommun och landsting för att döva och hörselskadade barn och ungdomar ska få det stöd de har rätt till. I rapporten vill vi också lyfta behovet av att öka förskolornas och skolornas kompetens kring hur en hörselnedsättning påverkar inlärningen hos barn och ungdomar. Fler rapporter Hörsel-dövforum har redovisat sin verksamhet i Stockholms län i två tidigare rapporter: Kartläggning av kommunernas hörselpedagogiska stöd till barn och elever med hörselnedsättning, april 2010 och Slutrapport Hörseldövforum i Stockholms län, januari

4 Sammanfattning Många kommuner saknar kunskap om i vilka förskolor och skolor i kommunen de hörselskadade barnen och eleverna finns. Dessutom saknar flera kommuner kunskap om hörselskadade barn och elevers behov av stöd. Om dessa kunskaper saknas är risken stor att barn och elever med hörselnedsättning inte får det stöd de har rätt till. Det är också osäkert om alla skolsköterskor har kunskap om hur viktig deras information om elevens hörselnedsättning är för pedagoger och skolansvariga. Antalet barn som inte väljer särskilt hörselanpassade skolalternativ ökar. Det betyder i sin tur att varje enskild förskola och skola som har ett barn med hörselnedsättning måste säkerställa att de har hörselpedagogisk kompetens, anpassad pedagogik och hörteknik. Det betyder också att stödet i och till kommunerna måste bli starkare och tydligare än det är idag. Det finns också brister i samarbetet och informationsöverföring mellan staten, kommunen och landstinget. Det stöd som erbjuds från stat, kommun och landsting når inte alltid fram till elever och berörd personal. Sammantaget bidrar detta till att barnen och ungdomarna inte alltid får det stöd de behöver. Hörsel-dövforums arbete Hörsel-dövforum har blivit ett forum där hörselhabiliteringen och Specialpedagogiska skolmyndigheten i östra regionen kunnat lyfta gemensamma frågor och dilemman. I flera kommuner har frågan kring det hörselpedagogiska stödet aktualiserats genom Hörsel-dövforums verksamhet. Medvetenheten om skolsituationen för barn och ungdomar med hörselnedsättning har också ökat i flera kommuner. Med Hörsel-dövforums hjälp har stat och landsting identifierat områden där samarbetet behöver utvecklas. De har också dragit nytta av varandras erfarenheter och utvecklat rutiner för samarbete. Hörsel-dövforum har blivit ett naturligt forum för samarbetsfrågor med länets kommuner. 4

5 Samhällets stöd till barn och ungdomar med hörselnedsättning Skollagen säger att kommunen har ansvar för all skolverksamhet. De har också ansvar för alla barn och elever som är skrivna i kommunen oavsett var de går i förskolan och skolan. Varje barn och elev i förskola och skola ska få stöd utifrån sina behov, även de barn som behöver särskilt stöd. Det är barnets förutsättningar för lärande, utveckling och delaktighet i förskolan och skolan som ska styra vilket stöd barnet får. Kommunen ska erbjuda hörselpedagogiskt stöd Enligt skollagen (2010:800 kap 2 25) ska skolornas elevhälsovård erbjuda medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska också ha tillgång till personal med kompetens för att kunna hjälpa varje elev med behov av specialpedagogiska insatser. För barn med hörselnedsättning innebär det att ha tillgång till hörselpedagogisk kompetens. De uppgifter om eleven som finns hos elevhälsan omfattas av hälso- och sjukvårdssekretessen. Skolläkare och skolsköterska har dock rätt att lämna ut uppgifter till annan skolpersonal för att eleven ska kunna få det stöd han eller hon behöver. Mer om Tydligare krav på elevhälsan. Figur 1. Landstingets och statens kompletterande stöd till kommunen Landstinget och staten ska ge kommunerna stöd Landstinget och staten ska ge kommunerna stöd att uppfylla sitt ansvar. De har i uppdrag att ge stöd så att barn och ungdomar med hörselnedsättning får möjlighet till utveckling och samma utbildning som andra barn. Hörselhabiliteringen inom landstinget ansvarar enligt Hälso- och sjukvårdslagen för medicinsk, pedagogisk, teknisk och psykosocial habilitering till barn och ungdomar med hörselnedsättning och dövhet. De ansvarar också för att stödja deras föräldrar, anhöriga och nätverket kring barnet och ungdomen. Landstinget ger också stöd genom Dövblindteamet och sektionen för Cochleaimplantat. 5

6 Specialpedagogiska skolmyndigheten är en statlig myndighet. De ger råd och stöd till kommuner, erbjuder kurser, specialpedagogiska utredningar och rådgivning samt erbjuder specialskola. Barn med hörselnedsättning i Stockholms läns kommuner I december 2011 fanns cirka 1950 barn och ungdomar med varierande grad av hörselnedsättning och med och utan hörselteknik. Dessa barn är inskrivna hos Hörselhabiliteringen i Stockholms läns landsting. Av dessa gick cirka 1500 barn och ungdomar i kommunala och fristående förskolor och skolor. Se figur 3 och 4. Övriga barn gick i särskilt anpassade skolalternativ. Med det menas förskolor och skolor som har hörselpedagogisk kompetens, anpassad pedagogik och hörteknik. Dessa är Vårängens förskola, Snäckbackens förskola, Språkrikets förskola, Alviksskolan, Nya Broskolan, Manillaskolan, RGD/RGH, Snäckbackens särskola och Åsbackaskolan. I december 2011 gick 88 % av alla förskolebarn med hörselnedsättning i kommunala och fristående förskolor. Motsvarande siffra 2010 var 85 %. I december 2011 gick 79 % av alla skolelever med hörselnedsättning i kommunala och fristående skolor. Motsvarande siffra för 2010 var 77 %. Antalet barn som inte väljer särskilt hörselanpassade skolalternativ ökar. Det betyder i sin tur att varje enskild förskola och skola som har ett barn med hörselnedsättning måste säkerställa att de har hörselpedagogisk kompetens, anpassad pedagogik och hörteknik. Se figur 2. Figur 2. Barn och elever med hörselnedsättning fördelade mellan kommunala och fristående förskolor och skolor och särskilt hörselanpassade förskolor och skolor januari 2010 och december

7 Figur 3 Barn och elever i kommunala och fristående förskolor och skolor i Stockholms län utom Stockholms stad, se separat tabell nedan De 1500 barn och elever med varierande grad av hörselnedsättning, med och utan hörselteknik, som går i kommunala och fristående förskolor och skolor fördelar sig i länets kommuner enligt figur 3 och 4. För att göra figurerna tydliga redovisas Stockholms kommun separat i figur 4. Figur 4 Barn och elever i kommunala och fristående förskolor och skolor i Stockholms kommun. 7

8 Stockholms läns kommuner - så ser stödet ut År 2010 hade 16 av länets 26 kommuner ett hörselpedagogiskt stöd genom en hörselpedagog. Vilket innebär att 10 kommuner saknade hörselpedagog. Omfattningen av stödet varierade mycket mellan kommunerna. I tre kommuner köptes det hörselpedagogiska stödet till enskilda skolor från två olika privata företag. I en kommun köptes stödet av en privat aktör för hela sin kommun. År 2011 hade 13 kommuner i länet en anställd hörselpedagog. I de flesta kommuner är hörselpedagogens tjänster kostnadsfria för den enskilda skolan. Det är märkbart lägre efterfrågan på hörselpedagogiska tjänster när den enskilda skolan själv måste bekosta tjänsten. Två av de 13 kommunerna köper det hörselpedagogiska stödet av privata aktörer för hela sin kommuns behov. I ytterligare några kommuner köper enskilda skolor den privata tjänsten. De pedagoger som ansvarar för det hörselpedagogiska stödet idag är också en god samarbetspart i kontakterna med hörselhabiliteringen och SPSM. Hörselpedagogens uppdrag De flesta kommuner som har en anställd hörselpedagog har också en broschyr om sitt stöd. I broschyren finns kontaktuppgifter, vilka skolformer de erbjuder sitt stöd till och information om vilken typ av stöd de ger. Hörselhabiliteringen informerar om stödet i mötet med föräldrar. Hörselpedagogens uppdrag kan se lite olika ut, men i till exempel Haninge kommun har hörselpedagogen i uppdrag att; se över aktuella behov samverka med hem och skola vara med i planering av elevens skolgång, vid stadieövergångar och skolbyten ge information/vägledning kring elevens hörselnedsättning och dess konsekvenser till klasskamrater, lärare samt övrig personal ge stöd kring elevens hörselbehov vid åtgärdsprogram ge varje elev kunskap om hjälpmedel, strategier med mera som kan vara till hjälp i skolarbetet verka för att eleven får en så bra akustisk miljö som möjligt samarbeta med landstingets hörselhabilitering och SPSM erbjuda gruppträffar för elever Tre företag med hörselpedagogiska tjänster I länet finns idag tre privata företag som säljer sina hörselpedagogiska tjänster. Skolan och kommunen får oftast information om dem genom företaget, föräldrar eller hörselhabiliteringen. Inga uppdrag i gymnasiet och förskolan Samtliga kommuner som har hörselpedagoger erbjuder sitt stöd till grundskolan. Flera hörselpedagoger erbjuder också sitt stöd till både förskolan, gymnasiet och särskolan, se figur 5. Men eftersom dessa skolformer sällan efterfrågar hörselpedagogiskt stöd är det flera hörselpedagoger som inte får några uppdrag utanför grundskolan. 8

9 Figur 5 Av Stockholms läns 26 kommuner erbjuder hörselpedagogerna sitt stöd till ovanstående skolformer under 2010 och 2011 Brist på hörselpedagogisk kompetens Sex hörselpedagoger kommer att gå i pension de närmaste två åren. Samtidigt väljer fler barn i förskoleåldern att gå i kommunal och fristående förskola istället för i särskilt hörselanpassad förskola. Se figur 2. Mycket ansvar vilar på föräldrarna Det vilar ett stort ansvar på föräldrar att informera förskolan eller skolan om sitt barns hörselnedsättning och behov av stöd. Flera föräldrar gör eget informationsmaterial om sitt barns behov av stöd till berörd personal. Det är inte alltid tydligt för föräldrar vem i kommunen som ansvarar för det hörselpedagogiska stödet. Det gör det svårt att ha en direkt dialog med hörselpedagogen. Det krävs också kunskap och mod av föräldrar att kräva det stöd deras barn har behov av i förskolan eller skolan. Ungdomar berättar inte om sin hörselnedsättning Det är ofta svårt för ungdomar att berätta om sin egen hörselnedsättning. De vill inte bli utpekade och är kanske inte tillräckligt starka i sin identitet för att beskriva sina behov. Det är inte heller säkert att de har kunskap om sina behov. 9

10 Stockholms läns landsting - så ser stödet ut Landstinget ansvarar enligt Hälso- och sjukvårdslagen för medicinsk, pedagogisk, teknisk och psykosocial habilitering till barn och ungdomar med hörselnedsättning och dövhet. Landstinget ger också stöd till deras föräldrar, anhöriga och deras nätverk. Hörselhabiliteringen för barn och ungdom ger stöd till hörselskadade och döva barn 0-20 år och deras föräldrar inom Stockolms läns landsting. Stödet gäller oavsett förskole- och skolplacering och ges alltid på föräldrarnas uppdrag. Hörselhabiliteringen arbetar i team kring barn och familjer. Samverkande insatser ges av audionom, ingenjör, konsulent, kurator, logoped, läkare, talpedagog, psykolog, specialpedagog, sekreterare och teckenspråkslärare. Hörselhabiliteringens uppdrag Hörselhabiliteringen för barn och ungdom på Karolinska Universitetssjukhuset/Rosenlund har i uppdrag att Stödja hörselskadade och döva barn och ungdomar och deras familjer, stärka dem i deras kontakter med förskola, skola och samhället i övrigt i olika hörselfrågor Utgå från varje barns, ungdoms behov. Insatserna planeras i samverkan med barnet, familjen och deras nätverk Samarbeta med hörselpedagoger i kommunerna om det är relevant utifrån barnets och ungdomens behov Ha ett nära samarbete och väl utarbetade rutiner med förskola och skola, till exempel ge information till skolsköterskan i samband med skolstart. Hörselhabiliteringen erbjuder: Råd, stöd och information Stödsamtal och krisstöd Hörselmätning Akustikmätning Hörapparater och andra hjälpmedel Medicinsk uppföljning Specialpedagogiskt stöd Stöd för att utveckla kommunikation, hörsel, tal och språk, bland annat via metoden Auditory Verbal Therapy (AVT) Utvecklingsbedömning Teckenspråk och tecken som stöd (TSS) Stöd och information vid förskole- och skolstart Hörselkonsultation till berörd personal i förskola och skola kring enskilda barn och ungdomar samt medverkan i SPSM:s personalutbildning Föräldrautbildning, föreläsning och gruppverksamhet för barn och ungdomar. Landstinget ger också stöd genom Dövblindteamet och sektionen för Cochleaimplantat. 10

11 Specialpedagogiska skolmyndigheten - så ser stödet ut Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, ungdomar och vuxna oavsett funktionsförmåga ska nå målen för sin utbildning. Det gör SPSM genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning i specialskolor anpassa och producera läromedel fördela statsbidrag till bland annat utbildningssamordnare Råd och stöd - östra regionen Stockholms län hör till östra regionen. Där finns tre rådgivare och en samordnare med döv/hörselkompetens. De arbetar bland annat med att ge specialpedagogiskt stöd i form av rådgivning eller kurser till förskolor och skolor. Kommuner, pedagoger, team och rektorer kan vända sig till myndigheten för att få stöd. I uppdraget ingår att ge rådgivning till ansvariga för förskola och skola anordna och medverka i kompetensutveckling bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området Två nationella resurscenter Inom SPSM finns två nationella resurscenter som har kompetens kring elever med hörselnedsättning. Det ena resurscentret riktar sig till elever med hörselnedsättning kombinerad med utvecklingsstörning. Det andra riktar sig till elever med medfödd dövblindhet. Resurscentren erbjuder utredningar av barn och ungdomar samt information och utbildning till vårdnadshavare, lärare och annan skolpersonal. Specialskolor I östra regionen finns Manillaskolan som erbjuder en tvåspråkig utbildning i teckenspråkig miljö. Åsbackaskolan är en nationell specialskola för elever med hörselnedsättning och utvecklingsstörning. 11

12 Framgångsfaktorer - diskussion och slutsatser Det som avgör om ett barn eller ungdom med hörselnedsättning ska få det stöd det behöver är att kommunen, förskolan och skolan vet att de har en elev med hörselnedsättning. Hörselpedagogisk kompetens behövs för att avgöra om hörselnedsättningen ger konsekvenser för inlärningen och hur stödet ska utformas. Det finns några viktiga framgångsfaktorer för att barn och elever med hörselnedsättning ska känna sig delaktiga och likvärdiga: Planeringen inför mottagandet i förskola och skola bör börja tidigt Föräldrarna ska få information om de möjligheter och val som finns, eftersom barnets behov kan förändras över tid Informationen till föräldrarna bör vara kontinuerlig, aktuell och lätt att hitta Förskolan/skolan måste ha kunskap om hur hörselnedsättningen påverkar inlärningen En anpassad lärmiljö med hörteknik som är anpassad efter barnets pedagogiska behov Det ska finnas strategier för att se till att kommunikationen mellan barn och personal samt kommunikationen med andra barn fungerar Det ska finnas strategier för att stödja elevens självkänsla Oklar organisation kring stödet En viktig faktor för att barn och personal i förskola och skola ska få det stöd de behöver är att kommunerna har en organisation, plan och kompetens för sitt stöd. Idag är det ibland oklart vilka behov som styr, vem som avgör, vilka som får stöd och hur stödet ser ut. Om en elev byter skola sker informationsöverföringen enligt kommunens egna rutiner. Om kommunen saknar en övergripande kompetens om barn och elever med hörselnedsättning är det lätt att informationen hamnar mellan stolarna och elevernas behov inte tillgodoses. Kommunen måste ha kompetens att bedöma om eleven behöver särskilt stöd på grund av sin hörselnedsättning. Det krävs också tydliga rutiner kring informationsöverföringen till den förskola eller skola som tar emot barnet. Alla parter som stöttar eleven måste också ha ett väl fungerande samarbete för att varje individ ska få det stöd den behöver. Skolornas elevhälsoteam saknar oftast en djupare hörselpedagogisk kompetens. Det vore därför en framgångsfaktor om varje kommun hade en person med hörselpedagogisk kompetens i den särskilda elevstödjande verksamheten i kommunen. De kunde då få information om elever med hörselnedsättning från kommunens skolsköterskor, då de tillhör den särskilda elevstödjande verksamheten. Avgörande för vilka barn och ungdomar som får stöd tycks bland annat vara föräldrarnas kompetens och förmåga att informera berörda information till förskola och skola om barnets hörselnedsättning rutiner för information inom kommunen om barnets hörselnedsättning kunskap om hörselnedsättningens konsekvenser hos pedagoger och skolansvariga tillgången till hörselpedagogiskt stöd i kommunen 12

13 Kunskap och kompetens saknas Många kommuner saknar kunskap om i vilka förskolor och skolor de hörselskadade barnen och ungdomarna finns. Om den kunskapen saknas finns det ofta ingen efterfrågan på stöd, eftersom man då inte heller känner till de hörselskadade barnens behov av stöd. Det finns också brister i samarbetet mellan staten, kommunen och landstinget. Sammantaget bidrar detta till att barnen och ungdomarna inte alltid får det stöd de behöver. Det är också osäkert om alla skolsköterskor har kunskap om hur viktig deras information om elevens hörselnedsättning är för pedagoger och skolansvariga. Vissa kommuner i Stockholms län har ett väl fungerande stöd medan andra saknar kompetens om målgruppens behov. Om förskolor och skolor har tillgång till en stödfunktion med hörselpedagogisk kompetens ökar förutsättningarna för att barn och ungdomar ska få en lärmiljö där de känner sig delaktiga. Rektorn får då också ett stöd i sin planering och kartläggning kring barnets behov inför förskolestart, skolstart, vid överlämning eller skolbyte. Idag väljer fler barn och elever kommunala och fristående förskolor och skolor framför särskilt hörselanpassade skolalternativ än tidigare, se figur 2. Det betyder att kommunernas kompetens kring hörselskadade barn och elever och stödet till dem, måste öka. För att kunna tillgodose målgruppens behov i skolan krävs kunskap om hur hörselnedsättningen påverkar inlärningen och vilka åtgärder som behövs för att kompensera detta. Den kompetensen kallar vi idag för beställarkompetens. Det räcker inte att skolsköterska och ansvarig personal på skolan känner till elevens hörselnedsättning. Man måste också ha kompetens att kunna tolka vilka behov eleven har utifrån hörselnedsättningen och bland annat förstå vikten av att elev och personal använder den hörteknik som krävs. Idag saknas denna kompetens i flertalet kommuner i länet. Hörsel-dövforums verksamhet visar att det finns ett stort behov av kompetensutveckling inom verksamhetsområdet. De pedagoger som redan har hörselkompetens behöver fylla på med aktuellt kunskapsläge. Rektorer, skolsköterskor, studie och yrkesvägledare, specialpedagoger och kontaktpersoner i kommunerna är exempel på andra yrkesgrupper som är i stort behov av kompetensutveckling. De kommuner som saknar hörselpedagogisk kompetens eller som förlorar sin kompetens på grund av pensionsavgångar behöver nyrekrytera och eller utbilda ny personal. Idag vittnar både kommunernas kontaktpersoner (se under rubriken Nätverk för kommunernas kontaktpersoner) och verksamhetsansvariga för särskilt hörselanpassade verksamheter att det är svårt att få behörig hörselkompetens till utlysta tjänster. Speciallärarutbildningen med inriktning döv/hörsel kommer att starta hösten Den kommer att ges på halvtid vid Stockholms universitet och Örebro universitet. Studenterna kommer tidigast att vara klara hösten Under tiden kommer flera av de som idag har hörselpedagogisk kompetens ha slutat på grund av att de uppnått pensionsåldern. Fler enskilda skolor och kommuner kommer kanske att köpa det hörselpedagogiska stödet från privata företag. 13

14 Brister i samarbete och informationsöverföring Det som avgör om samarbetet mellan stat, kommun och landsting ska fungera är att det finns rutiner för hur informationen ska ske mellan parterna. Hörsel-dövforum har uppmärksammat flera brister när det gäller samarbete och informationsöverföring mellan staten, landsting och kommuner i Stockholms län. Det stöd som erbjuds från stat, kommun och landsting når inte alltid fram till elever och berörd personal. Det kan bero på brist på information, kompetens och samarbete. Utbildningsförvaltningens i Stockholms delrapport HUGIS hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm 2011 bekräftar denna bild. Språklagen säger att den som är döv eller har nedsatt hörsel har rätt att lära sig, utveckla och använda teckenspråk. Utredningen Med rätt att välja skola flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (SOU 2011:30) föreslår att elever som har behov av teckenspråk ska ha rätt att läsa det i alla skolformer och där tillämpa specialskolans kursplan. Det tillsammans med att fler barn tycks välja att gå i kommunal och fristående förskola och skola istället för i särskilt hörselanpassad förskola och skola ställer ännu större krav på samarbete mellan alla parter. Referensgrupp med föräldrar Hörsel-dövforum har under arbetets gång fört en dialog med en referensgrupp med föräldrar till barn med hörselnedsättning. Föräldrarna har bidragit med synpunkter utifrån egna erfarenheter av stöd och information. De tycker att stödet måste styras från elevens behov, inte utifrån verksamheternas uppdrag. De tycker också att stödet borde vara centrerat från en myndighet. Idag är föräldrarna samordnare för sina barn. Alla föräldrar har inte möjlighet, tid eller kompetens att axla det ansvaret. Föräldrarna vill ha en samordnare i landstinget som en ingång för sitt barn. 14

15 Resultat av Hörsel-dövforums arbete Ökad medvetenhet och efterfrågan I flera kommuner har frågan kring det hörselpedagogiska stödet aktualiserats genom Hörseldövforums verksamhet. Medvetenheten om skolsituationen för barn och ungdomar med hörselnedsättning har också ökat i flera kommuner. Bland annat har fler än tidigare deltagit i SPSM:s hörselkurser för pedagoger som möter ungdomar med hörselnedsättning. Hörselhabiliteringen har också en större efterfrågan på hörselkonsultationer för arbetslag kring enskilda barns hörselnedsättning. Kunskap om varandras roller och uppdrag För att få ett bra samarbete krävs att man har god kunskap om varandras roller och uppdrag. Det ger en större respekt och tillit för varandra. Hörsel-dövforum har blivit ett forum där hörselhabiliteringen och Specialpedagogiska skolmyndigheten i östra regionen kunnat lyfta gemensamma frågor och dilemman. Forum för samarbetsfrågor Hörsel-dövforum har betonat vikten av goda samarbetsrutiner i kontakten med alla parter. Med Hörsel-dövforums hjälp har stat och landsting identifierat inom vilka områden samarbetet behöver utvecklas. De har också dragit nytta av varandras erfarenheter och utvecklat rutiner för samarbete. Hörsel-dövforum har blivit ett naturligt forum för samarbetsfrågor med länets kommuner. Se bilaga 4. Information till kommunens kontaktpersoner Hörsel-dövforum ger information om antalet barn och ungdomar med hörselnedsättning till den som ansvarar för hörsel- och dövfrågor i kommunen. Den personen ansvarar sen för att finna rutiner för informationen i sin kommun. Inspirerat Utbildningsförvaltningen i Stockholm Hörsel-dövforums verksamhet har utifrån sin kartläggning 2010 inspirerat Utbildningsförvaltningen i Stockholm att starta projektet Hugis hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm. Projektet syftar till att se över skolsituationen för ungdomar med hörselnedsättning på gymnasiet. Folder till rektorer På initiativ av Hörsel-dövforum har Specialpedagogiska skolmyndigheten genom Hörselboken, ett webbaserat informationsmaterial kring elever med hörselnedsättning, tagit fram en folder som innehåller framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Syftet är att öka kunskapen hos rektorerna och ge stöd, så att de kan planera mottagandet av en elev med hörselnedsättning. Se bilaga 1. Bjudit in till möten En arbetsgrupp med representanter från hörselhabiliteringen och kommunernas hörselpedagoger har diskuterat sina respektive uppdrag och utifrån uppdragen föreslagit hur samarbetet kan utvecklas. Hörsel-dövforum har därefter bjudit in till gruppdiskussioner med berörda parter som ger stöd från stat, kommun och landsting. Dessa diskussioner har lett till ökat samarbete mellan parterna. Vi 15

16 kommer därför att fortsätta med dessa möten. Hörsel-dövforum har upprättat en lista med kontaktuppgifter över hörselhabiliteringens, kommunernas och statens hörselpedagogiska stöd för att underlätta samarbetet mellan parterna. Se bilaga 2. Guide till föräldrar För att underlätta samarbete har Hörsel-dövforum tillsammans med ansvariga för stödet till barn och ungdomar producerat en guide med kontaktuppgifter till dessa verksamheter. Den uppdateras kontinuerligt och sprids bland annat via Hörsel-dövforums webbplats Erbjudit kompetensutveckling Hörsel-dövforum har erbjudit viss kompetensutveckling i form av Seminarium för rektorer om framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Information och dialoger med samordnande skolsköterskor kring målgruppens behov och diskussion kring samarbetsfrågor. Två kurser á fyra eftermiddagar kring temat Att höra i skolan respektive förskolan - pedagogik och teknik. Kursen riktar sig till de som erbjuder sitt stöd till förskola och skola. Kurserna har varit mycket uppskattade och har skett i samverkan med Hörselhabiliteringen, SPSM och sektionen för Cochleaimplantat. Hörsel-dövforum har lämnat förslag på innehåll till skräddarsydda kurser för personal i förskola och hörselhabilitering till Stockholms universitet. Hörsel-dövforum har också haft en aktiv dialog med Stockholms universitet kring planeringen av speciallärarprogrammet. Hörsel- dövforum har i alla sina nätverk spridit information om universitetets utbildningar och motiverat kommunerna att skicka sin personal till kurserna. Kurserna Specialpedagogik I och II: Dövhet och hörselnedsättning om 7,5 högskolepoäng vardera har också haft fler deltagare än tidigare år. Hörsel-dövforum har gjort en sammanställning av möjligheterna till kompetensutveckling och utbildning inom östra regionen. Sammanställningen finns också på Hörsel-dövforums webbplats. Se bilaga 3. Samverkan SPSM har huvudansvaret för kompetensutveckling för pedagoger som arbetar med barn och ungdomar med hörselnedsättning. Dessa kurser omfattar två heldagar och antalet deltagare har ökat de senaste åren. Idag ansvarar hörselhabiliteringen för momenten hörteknik och audiologi och SPSM för de pedagogiska momenten. Det har fallit väl ut och deltagarna får på så vis även kontakt med hörselhabiliteringen och kunskap om deras möjligheter att ge stöd. Startat flera nätverk Hörsel-dövforum har etablerat mötesformer och nätverk som har lett till ett bättre samarbete mellan stat, kommun och landsting. Hörsel-dövforum är ansvariga för följande nätverk: 16

17 Nätverk för kommunernas kontaktpersoner Alla länets 26 kommuner har utsett en kontaktperson som är ansvarig för samarbetet med staten och hörselhabiliteringen när det gäller hörsel och dövfrågor. Kontaktpersonerna har olika professioner och ansvar. Hörsel-dövforums erfarenheter visar dock tydligt att det vore önskvärt att alla hade ett övergripande ansvar för barn och elever i behov av särskilt stöd. Nätverket träffas en gång per termin och utbyter erfarenheter samt diskuterar behov hos barn och ungdomar med hörselnedsättning, kompetens kring hörsel- och dövfrågor, stödet från stat och landsting och andra aktuella frågor inom verksamhetsområdet. Nätverk för verksamhetsansvariga Ett nätverk för verksamhetsansvariga inom döv/hörselområdet i Stockholms län. Syftet är att lyfta behovet av samarbete och skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte. I nätverket diskuteras till exempel fortbildning, utbildning, forskning och aktiviteter. Nätverket består av verksamhetsansvariga för Alviksskolan, Manillaskolan, Åsbackaskolan, Nya Broskolan, Vårängens specialförskola, Havets specialförskola, Snäckbackens specialförskola och särskola, sektionen för Cochleaimplantat, SPSM/råd och stöd, Hörselhabiliteringen, TUFF-utbildningen, Mo Gårds folkhögskola, Dövblindteamet och BUP. Nätverket har tagit fram en Guide för vårdnadshavare/föräldrar till barn och ungdomar med hörselnedsättning i Stockholms län. Guiden är en sammanställning av det stöd och de skolalternativ som finns i länet. Se Regionalt nätverk för hörselpedagoger inom stat, kommun och landsting Ett nätverk för kommunernas hörselpedagoger i Stockholm och Uppsala län samt Gotland, SPSM:s rådgivare och hörselhabiliteringens specialpedagoger. Syftet med nätverket är att utbyta erfarenheter och kunskap med inslag av kompetensutveckling. Deltagarna får möjlighet att utveckla sitt samarbete mellan stat, kommun och landsting och diskutera aktuella frågor. Genom nätverket får alla en bild av hur stödet ser ut från stat, kommun och landsting. Nätverket träffas en gång per termin och aktuell informations sprids kontinuerligt via gruppmail. Nätverk för samordnande skolsköterskor Hörsel-dövforum har skapat ett nätverk för samordnande skolsköterskor i länet för att diskutera samarbetsfrågor och bidra med kompetens kring elevgruppens behov. Gruppen diskuterar också samarbete och skolsköterskornas viktiga roll när det gäller informationsöverföringen inom och mellan skolor i sin kommun. Nätverket träffas en gång per termin. Nätverk för SPSM och Hörselhabiliteringen Ett nätverk för att utvärdera och utveckla SPSM:s och hörselhabiliteringens gemensamma aktiviteter. Nätverket har också börjat utbyta kompetens. Hörselhabiliteringen har fått information av SPSM om skolans nya styrdokument och nya kompetensutbyten är planerade. Nätverket har ett möte per termin. Se bilaga 4. Forum för samarbete Idag är Hörsel-dövforum ett forum för övergripande samarbetsfrågor i Stockholms län. Det är viktigt att ett forum finns som tar ansvar för samarbete mellan alla parter. Kunskapen om målgruppens behov är bristfällig, utbudet av kompetent stöd är otillräcklig och stödinsatserna otydliga för föräldrar och rektorer. Fler privata aktörer kräver också större krav på samarbete. 17

18 Om vi samarbetar kan vi sprida nyheter och utbyta erfarenheter. Vi kan ge varandra stöd i att hitta formerna för ett bra informationsflöde, kartlägga gemensamma behov av kompetensutveckling, erbjuda kompetensutveckling och föra dialog med högskolan om behov av specifika utbildningar. Hörsel-dövforums fortsatta arbete Hörsel-dövforum kommer att fortsätta sin verksamhet i Stockholms län genom årliga avtal mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten och Stockholms läns landsting. Det ger möjlighet till fortsatt utveckling av samarbete och arbetssätt för att stödet till hörselskadade och döva barn och ungdomar ska bli bättre. Det innebär även stöd till föräldrar och personal i förskola och skola. Hörseldövforum kommer fortsätta sitt arbete med att: Ansvara för samarbete och utveckling mellan hörselhabiliteringen och Specialpedagogiska skolmyndigheten Utveckla arbetet i nätverken med kommunernas kontaktpersoner, verksamhetsansvariga, hörselpedagoger/specialpedagoger och skolsköterskor Vara ett fortsatt forum med ansvar för dialog och samarbetsfrågor mellan stat, kommun och landsting Ansvara för att utveckla. kartlägga, inventera och dokumentera samarbetet i länet Utveckla och erbjuda kompetensutveckling för skolsköterskor, förskolechefer, studie och yrkesvägledare och specialpedagoger Sprida omvärldskunskap i ämnesspecifika frågor Hörsel-dövforum ger en unik möjlighet att lyfta övergripande frågor, och sprida kunskap i ämnesspecifika frågor. Verksamheten har också möjlighet att se behov av kompetens och samarbete. Hörsel-dövforums fortsatta arbete skapar goda förutsättningar för att utveckla information, kompetens och samverkan. På så sätt gör Hörsel-dövforum skillnad för barn och elever med hörselnedsättning. 18

19 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Framgångsfaktorer i skolan för barn och elever med hörselnedsättning (Hörselboken) Kontaktuppgifter hörsel till det hörselpedagogiska stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat, kommun och landsting Bilaga 3 Kompetensmöjligheter och utbildningar inom döv/hörselområdet 2012 Bilaga 4 Samverkansaktiviteter Stockholms län våren 2012 Källförteckning SOU 2011:30. Med rätt att välja skola flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Skolagen 2010:800 Regeringskansliet Språk för alla information om Sveriges nya språklag 2009:600 Haninge kommun, Berglund Carina. Information från hörselpedagogen Norman Carin Kartläggning av kommunernas hörselpedagogiska stöd till barn och elever med hörselnedsättning i Stockholms län Norman Carin Slutrapport Hörsel-dövforum i Stockholms län. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, rapport 2009:6. Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, rapport 2010:4. Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan. Skolverkets Mer om -Tydligare krav på elevhälsan Vigert Gunilla Hugis hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm. 19

20 20

21 Stöd till skolansvarig och arbetslag Bilaga 1 Hörselpedagogisk kompetens i kommunen (där sådan finns) Stödet kan variera beroende på vilken kompetens kommunen har. Exempelvis kan stödet vara att medverka vid planering inför skolstart, lärarbyte, skolbyte och stadieövergång medverka till en god ljud- och ljusmiljö bevaka barnets/elevens lokaler ur hörselperspektiv informera berörda om hörselnedsättningens konsekvenser handleda barn, elev och personal om hur hörtekniken fungerar kartlägga vilka insatser eleven behöver vara länk till landstingets hörselvård och Specialpedagogiska skolmyndigheten ge kunskap om vilka olika möjligheter till stöd och skolval som finns vara ett stöd i informationen till kamrater och övrig personal stödja pedagogen i dokumentation som IUP och ÅP informera om dövas/hörselskadades levnadsvillkor i ett livsperspektiv informera om teckenspråkets betydelse för målgruppen informera om vilka möjligheter till stöd som finns utanför kommunen Landstingets/hörselvårdens kompletterande stöd Stödet kan variera beroende på vilket landsting man tillhör. Förskrivning och service av elevens hörteknik Erbjuda bedömning av lokalernas akustik Vid behov installera fast hörteknik som är funktionell, driftsäker och är anpassad till de pedagogiska förutsättningarna samt är enkel att använda Rutinkontroller och service på den installerade hörtekniken Flytt av utrustning i samband med byte av klassrum, skola etc. Konsultation kring det enskilda barnet/elevens behov Information till berörd skolsköterska Konsultation kring olika hörselfrågor Specialpedagogiska skolmyndighetens kompletterande stöd Specialpedagogiska skolmyndigheten är en statlig myndighet och är indelad i fem regioner som täcker hela Sverige De erbjuder bland annat kostnadsfria baskurser till berörd personal kring hörselnedsättningens konsekvenser för inlärning råd och stöd till skolansvarig/arbetslag kring organisation och stöd specialskola för hörselskadade och döva stöd från Resurscenter döv/hörsel och Resurscenter dövblind Framgångsfaktorer i skolan för barn och elever med hörselnedsättning Till dig som tar emot elev med hörselnedsättning HÖRSELBOKEN HÖRSELBOKEN

22 Att ha en hörselnedsättning innebär att ljuden upplevs bli svagare, kan förvrängas eller helt försvinna. Det blir också svårare att höra när det finns störande ljud. Detta ger viktiga konsekvenser för elevens skolsituation. Bakgrund Barn och elever med hörselnedsättning har rätt till förskola och skola utifrån sina förutsättningar och behov. Det är viktigt att planeringen för barnets förskola och skola börjar i god tid, kontinuerligt följs upp och utvärderas. Både föräldrar och elev bör få information om olika möjligheter till skolval och stöd. Behoven kan förändras över tid och informationen måste därför ske kontinuerligt t.ex. vid byte av skola och gymnasieval. Framgångsfaktorer för delaktighet och likvärdighet Kompetens God kompetens hos rektor om hörselnedsättningens konsekvenser för eleven God kompetens hos arbetslaget om hörselnedsättningens konsekvenser för eleven God kompetens hos arbetslaget kring teknikanvändning Välinformerad övrig personal Välinformerade kamrater God kunskap hos eleven om sin egen hörselnedsättning Ljud och ljusmiljö Belysning utifrån elevens behov enligt Arbetsmiljöverkets rekommendationer eller bättre Bra akustik utifrån elevens behov enligt Boverkets byggregler eller bättre Lärmiljö Anpassad undervisning och gruppstorlek Strategier för fungerande kommunikation Vid behov, kommunikation baserad på teckenspråk eller tal med teckenstöd Vid behov anteckningshjälp, skriv- eller teckenspråkstolk för gymnasieelever. Även grundskoleelever kan ibland ha nytta av detta. Hörteknik avser här den teknik som eleven använder utöver sin hörapparat, sitt cochleaimplantat eller sin benförankrade hörapparat Driftsäker hörteknik med bra ljudkvalité Hörteknik som är enkel att använda Hörteknik som är anpassad till pedagogiska behov Pedagog och elev gör dagligen en gemensam kontroll av hörtekniken inklusive hörapparat eller liknande Tydliga rutiner för ansvar i skolan vid felanmälan till landstingets hörselvård Att tänka på för skolansvarig inför mottagande av elev med hörselnedsättning Kommunen har ansvar för alla sina barn och elever i förskola och skola. Rektor har ansvar för att barn och elever får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål och för att de får utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Planeringen inför mottagandet måste därför ske i god tid så att rätt budget kan avsättas för anpassningar av akustik och ljusmiljö. Planeringen är också viktig för schemaläggning, teknikinstallation och fortbildning av personal så att det kan genomföras före elevens skolstart. Att ta hänsyn till vid planeringen Samverka med föräldrarna Samverka med hörselpedagog kring behovsbedömning och eventuella anpassningar Planera med berörd hörselvård på landstinget kring eventuell installation av hörteknik Anpassa lokaler, akustik och belysning enligt Boverkets och Arbetsmiljöverkets rekommendationer/krav eller bättre (gäller även matsal, aula etc.) Anpassa gruppstorleken Begränsa antal undervisningsrum för att underlätta teknikanvändningen Ha tillgång till mindre grupprum Höja arbetslagets kompetens om hörselnedsättningens konsekvenser Ge arbetslaget kontinuerligt hörselpedagogiskt stöd Utreda behovet av teckenspråksundervisning Att tänka på för arbetslaget och övrig personal Läs mer Ha en god dialog med föräldrar och elev Samverka med hörselpedagogisk kompetens Söka kompetensutveckling om hörselnedsättningens konsekvenser Undervisa i de anpassade lokalerna Erbjuda bra ljud och ljusmiljö Ha pedagogisk framförhållning Strukturera undervisningen Möblera så att eleven får god avläsebild Skriva viktiga budskap på tavlan Ansvara för att både personal och elever använder hörtekniken Ha kunskap om betydelsen av teckenspråk och tal med teckenstöd Pedagogiska tips i Hörselboken HÖRSELBOKEN HÖRSELBOKEN

23 Bilaga 2 till det hörselpedagogiska stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat, kommun och landsting i Stockholms län Hörselpedagogiskt stöd i kommunerna Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Karolinska Universitetssjukhuset Rådgivare i Specialpedagogiska skolmyndigheten Sammanställd av Hörsel-dövforum Vänligen meddela eventuella förändringar till tel , OBS! Uppdaterad

24 Hörselpedagogiskt stöd i Stockholms läns kommuner Kommun Hörselpedagog Förskola Grundskola Gymn Friskola Särskola Botkyrka Eva Lindwall X X X X X Danderyd Skolstöd Sverige AB X X X Ekerö Haninge Carina Berglund X X X X X Huddinge Stefan Roos X X X X X Järfälla Elisabeth Jönsson X X Lidingö Helena Zettermark X X Nacka Ingela Bernander Katarina Löf Hagström X X X X X X X X Norrtälje Elisabet Hallegren X X X X X Nykvarn Anita Frändh X X X X Nynäshamn Salem Sigtuna Hörsel- och teckenpedagogen Tarja* Kjerstin Palm Jana Sondell X Sollentuna Solna Stockholm Guje Schmidt X X X X X Skolstöd Sverige AB* Sundbyberg Södertälje Tarja Perttunen-Carapic X X X X X Tyresö Täby Upplands Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Skolstöd Sverige AB* Skolstöd Sverige AB* Elisabeth Udenius Magnusson Frändh consulting AB* X X X X X *privat aktör som ger sitt stöd till enskilda elever eller skolor i kommunen Vänligen meddela eventuella förändringar så att uppgifterna alltid är aktuella.

25 Kontaktuppgifter för hörselpedagogiskt stöd i kommunerna Ingela Bernander Carina Berglund Anita Frändh Katarina Löf Hagström Elisabet Hallegren Elisabeth Jönsson-Österdahl Eva Lindwall Kjerstin Palm Tarja Perttunen Carapic Stefan Roos Guje Schmidt Skolstöd Sverige AB Jana Sondell Elisabeth Udenius-Magnusson Helena Zettermark Hörsel och teckenpedagogen Tarja kvällstid Frändh consulting AB Vänligen meddela eventuella förändringar så att uppgifterna alltid är aktuella.

26 Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Karolinska Universitetssjukhuset HÖRSELHABILITERINGEN Barn och ungdom 0-20 år Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Team Specialpedagog Specialpedagog skola förskola Team Norr Karin Lundh Nina Stehn Åsa Folke Nina Stehn Team Stockholm stad Anna-Karin Scheutz Sari Vähänikkilä Åsa Folke Pia-Maria Dahlén Team Söder Gunnel Sundberg Pia-Maria Dahlén Lena-Marie Wallsten Team Södra Stockholm Annika Nordin Lena-Marie Wallsten Pia-Maria Dahlén Lena-Marie Wallsten Team länsövergripande Elisabet Jerneke Eva Mendel Christina Norbäck Elisabet Jerneke Vänligen meddela eventuella förändringar så att uppgifterna alltid är aktuella.

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Team och teamsamordnare vid Hörselhabiliteringen Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Rådgivare i Specialpedagogiska

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

GUIDE för. föräldrar till. i stockholms län

GUIDE för. föräldrar till. i stockholms län GUIDE för vårdnadshavare/ föräldrar till barn & ungdomar med hörselnedsättning i stockholms län 1 Den här broschyren är till för att hjälpa dig som har barn med hörselnedsättning i förskoleeller skolåldern.

Läs mer

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Åsbackaskolan

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Åsbackaskolan Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Åsbackaskolan 1 Personuppgifter Barnets fullständiga namn Barnets personnummer Barnets adress Kommun 2 Mottagande Ansökan gäller mottagande i förskoleklass tidigast

Läs mer

Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Örebro läns landsting Laxå kommun skolmyndigheten 1

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. 2012 Örebro läns landsting Kommuner inom Örebro län

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Hörselreda Södra regionen

Hörselreda Södra regionen Hörselreda Södra regionen Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län Mars 2011 Förskolor, skolor, gymnasier Habiliterande och rådgivande instanser För barn, unga och vuxna som är döva eller har hörselnedsättning

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid (ange Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan eller Östervångsskolan)

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid (ange Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan eller Östervångsskolan) Ansökan om mottagande i förskoleklass vid (ange Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan eller Östervångsskolan) 1 Personuppgifter Barnets fullständiga namn Barnets personnummer Barnets

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Hällsboskolan

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Hällsboskolan Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Hällsboskolan 1 Personuppgifter Barnets fullständiga namn Barnets personnummer Barnets adress Kommun 2 Mottagande Ansökan gäller mottagande i förskoleklass tidigast

Läs mer

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola 1. Personuppgifter Barnets fullständiga namn Barnets personnummer Barnets

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 Denna första rapport innehåller övergipande information om verksamheten under hela 2011. Den berättar om hur det fungerat utifrån ett samverkansperspektiv med kommuner och

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

HODA Hörteknik och dess användning i skolan

HODA Hörteknik och dess användning i skolan och dess användning i skolan Webbseminarium 13 april, 2015 Håkan Bergkvist, SPSM -rapporter Som pdf-filer på www.spsm.se Kan beställas i tryckt version. Beställningsnummer 00568. Håkan Bergkvist, SPSM

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan

O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan Tjänsteutlåtande 0Öst< Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-05-08 Dnr KS 2015/0135 O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan Sammanfattning Skolnämndens

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA 2013-01-12. Bankgiro 621-6907. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.se.

SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA 2013-01-12. Bankgiro 621-6907. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.se. SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA Vad är särskolan? Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar som på grund av en utvecklingsstörning inte kan nå målen i grundskolan tar del av en individuellt

Läs mer

Kontakta din. i din hemkommun för mer information.

Kontakta din. i din hemkommun för mer information. Nystart i livet? Välj rätt väg Kontakta din hemkommun för mer information. Kommunal vuxenutbildning vänder sig i första hand till dig som helt eller delvis saknar fullständig grundskoleutbildning, gymnasiekompetens

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Vuxenutbildningsmässa. Komvux, Kulturhuset Sergelstorg Galleri 3, 1-2 okt.ober, kl.11.00-18.00

Vuxenutbildningsmässa. Komvux, Kulturhuset Sergelstorg Galleri 3, 1-2 okt.ober, kl.11.00-18.00 Vuxenutbildningsmässa Komvux, Kulturhuset Sergelstorg Galleri 3, 1-2 okt.ober, kl.11.00-18.00 Nystart i livet? Kommunal vuxenutbildning vänder sig i första hand till dig som helt eller delvis saknar fullständig

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Nystart i livet? Välj rätt väg. Kontakta din hemkommun för mer information. Stor frihet att studera. Grundläggande vuxenutbildning

Nystart i livet? Välj rätt väg. Kontakta din hemkommun för mer information. Stor frihet att studera. Grundläggande vuxenutbildning Komvux 2014 Nystart i livet? Kommunal vuxenutbildning vänder sig i första hand till dig som helt eller delvis saknar fullständig grundskoleutbildning, gymnasiekompetens eller behörighet för vidare studier.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Med rätt att välja. flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Delbetänkande av Utredningen om en flexibel specialskola

Med rätt att välja. flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Delbetänkande av Utredningen om en flexibel specialskola Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Delbetänkande av Utredningen om en flexibel specialskola Stockholm 2011 SOU 2011:30 SOU och Ds kan köpas från Fritzes

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndighetens Nationella Intresseråd

Specialpedagogiska skolmyndighetens Nationella Intresseråd Protokoll 2014-12-09 STÅ 2008/200 Specialpedagogiska skolmyndighetens Nationella Intresseråd Plats Närvarande: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Stockholm Greger Bååth, ordförande SPSM Sara König Eriksson,

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden HANDLINGSPLAN OCH RIKTLINJER FÖR NYANLÄNDA BARN/ELEVER INOM SMEDJEBACKENS KOMMUN. Bakgrund: Smedjebackens kommun har tecknat ett avtal med Migrationsverket, där man åtar sig att ta emot 33 flyktingar från

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer