Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda"

Transkript

1 Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda Ett forskningsprojekt i samarbete mellan KPA, Folksam, Grundsunda Framtidsgrupp och Karolinska institutet Aniella Beser, leg psykolog, specialist i arbetslivets psykologi, specialist klinisk psykologi Kimmo Sorjonen, universitetsadjunkt, med dr, psykolog, statistiker Yvonne Häggström, ordförande Grundsunda Framtidsgrupp, GFG Åke Nygren, senior professor Marie Åsberg, senior professor 2013

2 Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda Ett samarbetsprojekt mellan KPA, Folksam, Grundsunda Framtidsgrupp och Karolinska institutet Aniella Beser 1, Kimmo Sorjonen 2, Åke Nygren 3, Marie Åsberg 3,Yvonne Häggström 4 1 Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Danderyds Sjukhus AB ( 2 Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykologi, Karolinska Institutet 3 Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus 4 Grundsunda Framtidsgrupp, GFG INNEHÅLL Sammanfattning... 5 Inledning... 5 Bakgrund... 6 Riskfaktorer/Prevention... 6 Depression... 6 Alzheimers sjukdom och demens... 7 Hur utvärdera de äldres mående?... 7 Livskvalitet... 7 Ångest och depression... 7 Stress och utmattning... 8 Hälsovärdering... 8 Övrigt... 8 Syfte... 8 Frågeställningar... 8 Metod... 8 Genomförande... 8 Aktiviteter Socialt inriktade aktiviteter(soc) Studiecirklar(STUD) Samhällsinriktade aktiviteter(sam) Friskvård (FRIS)

3 Mätinstrument Livskvalitetsformuläret, WHOQOL-Old Hospital Anxiety and Depression Scale, HAD Karolinska Exhaustion Disorder Scale, KEDS Hälsovärdering Övrigt Resultat Livskvalitet Livskvalitetsformuläret, WHOQOL-Old Livskvalitetsskalorna före och efter aktiviteterna i Grundsunda uppdelat i grupperna: Aktiviteter-Ja och Aktiviteter-Nej Jämförelse mellan Grundsunda och Nätra WHOQOL-Old jämfört med HAD-D Stress och utmattning-keds Hälsovärdering Depression-HAD Medelvärden HAD skattningar Grundsunda och Nätra Skillnader HAD-D skattningar om man valt aktivitet eller inte i Grundsunda Depressivitet och de övriga frågorna Matchade grupper- Grundsunda aktiviteter-ja/nej, Nätra HAD-D, Sannolikhet för Tillfrisknande och Insjuknande i Grundsunda och Nätra Grundsunda Framtidsgrupp (GFG) och aktiviteterna som erbjöds Några exempel på aktiviteter och deltagarnas återkoppling Sammanfattning resultat Diskussion Metoddiskussion Att mäta livskvalitet, lättare psykisk ohälsa och hälsovärdering med självskattningsformulär Bortfall Jämförelsegruppen

4 Frågeställningarna-diskussion Allmänna funderingar-diskussion Allmänhetens ökade intresse och kunskap Diagnoserna depression, ångest, utmattningssyndrom och de äldre Livskvalitet Förslag på fortsatt metodutveckling och forskning Slutsatser Referenser

5 SAMMANFATTNING I detta delprojekt till ett större projekt, HÄLP-projektet, har Grundsunda Framtidsgrupp tillsammans med Karolinska institutet undersökt om olika organiserade aktiviteter kan höja livskvaliten och minska risken för depression hos pensionärer mellan år. Pensionärer i Grundsunda församling jämfördes med en liknande systerförsamling i samma kommun, Nätra, och med ett representativt urval av pensionärer från hela landet. Efter ett omfattande informationsarbete erbjöds Grundsundas pensionärer att efter fritt val delta i olika friskvårdsaktiviteter (t ex stavgång, matlagning, dans) och sociala aktiviteter (t ex samtalsgrupper kring den gamla arbetsplatsen, frivilligarbete i skola eller äldreomsorg). Deltagarna fyllde före projektstart och vid uppföljning efter 1,5 år i formulär som mäter livskvalitet, ångest och depression. En grupp pensionärer som redan vid projektstart bedömdes vara i riskzon för depression erbjöds därutöver att delta i reminiscensterapi, och kunde efter denna få delta i de sociala aktiviteterna. Resultatet av reminiscensterapin (som var positivt) redovisas separat. Intresset för att delta var stort och många deltagare uppfattade insatserna som mycket givande. Såväl i Grundsunda som i Nätra rapporterade pensionärerna något sämre livskvalitet än i landet i övrigt. De som inte ville delta i några aktiviteter hade sämre livskvalitet än de som deltog, och de rapporterade också en ännu något lägre livskvalitet vid uppföljningen. Hos dem som deltagit i aktiviteter uteblev denna sänkning. Pensionärer som deltagit i aktiviteter rapporterade färre depressionssymtom vid uppföljningen, och andelen som fyllde kriterier på en klinisk depression minskade från 11% till 4%. Jämfört med Nätra förblev fler friska i Grundsunda, dvs aktiviteterna i Grundsunda hade en förebyggande effekt på insjuknande i depression. Projektet skall uppfattas som en pilotstudie vars resultat är mycket uppmuntrande, såtillvida som vi finner stöd för att ett aktivitetsprogram för pensionärer tycks kunna förebygga nyinsjuknande i depression i samhället och även minska graden av depressionssymtom hos dem som deltagit i aktiviteterna. Med tanke på de allvarliga risker som även lättare depressioner medför i personlig smärta, belastning på vård och anhöriga och ökad risk för kroppslig sjukdom och förtidig död, finns det anledning att fortsätta insatserna i Grundsunda och även pröva liknande insatser i andra kommuner. INLEDNING Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som Ett tillstånd av kroppsligt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara avsaknad av sjukdom. Därav följer att effekterna av hälsovård även måste innehålla en bedömning av välbefinnande, vilket kan uppnås genom att mäta förbättringen av hälsorelaterad livskvalitet. Att hitta insatser som kan förebygga depression och förbättra livskvaliten bland äldre är viktigt och kan få positiva effekter såväl för den enskilde, som för samhällsekonomin. Grundsunda Framtidsgrupp (GFG) har tillsammans med Karolinska Institutet drivit ett projekt där GFG har initierat och samordnat deltagande för pensionärer i Grundsunda församling i Örnsköldsviks kommun i sociala aktiviteter, studiecirklar, samhällsinriktade aktiviteter, friskvårdsinriktade aktiviteter inom kost och motion och utvecklat sociala mötesplatser efter behov och önskemål. Syftet har varit att se hur deltagande i sådana aktiviteter påverkade livskvaliten och det psykiska måendet (framförallt med avseende på depressionssymtom) för pensionärerna i Grundsunda församling. Pensionärerna i Nätra församling i samma kommun fick också fylla i frågeformulär och användes som kontroller. Projektet var en del av ett större forskningsprogram, som också omfattade en rikstäckande enkät och en randomiserad kontrollerad studie av s k reminiscensterapi. Dessa båda delprojekt 5

6 kommer redovisas i internationella vetenskapliga tidskrifter. Föreliggande rapport avser insatserna i Grundsunda församling. BAKGRUND Besvär med ängslan, oro och sömn är vanligt förekommande bland de äldre (Folkhälsorapporten, 2009). Flera epidemiologiska undersökningar i Sverige och internationellt, visar att depressioner blir vanligare i högre åldrar (SBU, 2004). Av gruppen barn födda år 2000 beräknas minst 50% fortfarande leva vid 99 års ålder och av de som är födda 2007 tros minst 50% fortfarande leva vid 101 års ålder (Christensen K, 2009). Det ökande antalet äldre blir en utmaning för vården att ta hand om. Prevention kommer att bli en viktig del i hälsovården. I Socialstyrelsens lägesrapport Äldres psykiska ohälsa (2008) konstateras att vården av äldre med psykisk ohälsa är eftersatt, och att behov av åtgärder handlar om att identifiera depressioner genom anpassade diagnostiska instrument så att man kan sätta in adekvat behandling och att förebygga depression genom att stödja den äldre i dennes dagliga liv. I projektet Äldres hälsa en utmaning för Europa (Folkhälsoinstitutet, 2007) är psykisk hälsa en av de tio hälsofaktorer som bedömts vara viktigast att satsa på för att främja ett hälsosamt åldrande. Prioriterade uppgifter är bl.a. att öka medvetenheten kring depression och demens och att öka tillgängligheten för äldre till terapeutiska och psykosociala insatser. RISKFAKTORER/PREVENTION Samtidigt som medellivslängden ökar och vi får en allt större grupp äldre personer, kommer också de sjukdomar som är typiska för äldre att öka. Sådana sjukdomar är demenssjukdomar och lättare psykisk ohälsa såsom bl a depressioner. DEPRESSION Depression är en vanlig problematik hos äldre som ofta inte upptäcks i tid. Äldre deprimerade söker ofta vård för kroppsliga besvär (Magnil M, 2012). Av de äldre som under ett år sökte till en vårdcentral på grund av kroppsliga besvär var det 19% som hade en lindrig eller måttlig depression. En uppföljning visade också att var femte patient med lindrig eller måttlig depression utvecklade en kronisk depression. I studien framkom också att gränsvärdena för depression i formulär borde sänkas, dvs att man bör uppmärksamma de fall som ligger närmast under gränsvärdet för de löper också risk att utveckla kroniska depressioner. Enligt en sammanställning som publicerats 2011 (Gustavsson A et al, 2011) är det den lättare psykiska ohälsan, varav depressioner är den största andelen, som står för de högsta direkta och indirekta kostnaderna för vård av hjärnans sjukdomar i Europa. Sedan följer demenssjukdomar. 6

7 ALZHEIMERS SJUKDOM OCH DEMENS I en studie om Alzheimers sjukdom och demens (Fratiglioni L et al, 2007) har författarna identifierat riskfaktorer för utvecklandet av dessa sjukdomstillstånd. Riskfaktorerna är enligt studien högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes, anemi, bristande socialt nätverk och alltför få fritidsaktiviter. Vidare framkommer att personernas livsstil har en avgörande betydelse för det fysiska måendet och risken att utveckla demenssjukdomar. HUR UTVÄRDERA DE ÄLDRES MÅENDE? I denna studie redogör vi för resultaten från självskattningsformulär avseende: livskvalitet hälsotillstånd ångest och depression LIVSKVALITET WHO definierar livskvalitet som individens uppfattning av sin livssituation i kontexten av den kultur och de värdesystem i vilka han/hon lever och i relation till sina mål, förväntningar, normer och vad som är viktigt för individen. WHO har legat bakom konstruktionen av frågeformulär för att mäta livskvalitet (WHOQOL-100, 1995). Det har utmynnat i huvudsakligen två generiska mätinstrument: WHOQOL-100,som består av 24 aspekter (facets) som grupperats i sex områden (domäner) och WHOQOL-BREF (WHOQOL-Bref, 1996) som är en förkortad 26-item version med fyra domäner (Fysisk hälsa, Psykisk hälsa, Sociala relationer, Miljö). WHOQOL-Old är en modul särskilt framtagen för äldre personer (WHOQOL-Old Manual, 2006) för att komplettera de båda tidigare nämnda. Modulen består av 24 frågor som berör aspekter med särskilt fokus för äldre såsom Sinnenas förmåga, Autonomi, Det som varit, nuet och framtiden, Social delaktighet, Död och döende och Intimitet Den finns på många språk och har testats vid 22 olika WHO centra över hela världen. En norsk studie av reliabilitet och validitet av WHOQOL-Old (Halvorsrud L et al, 2008) visade tillfredsställande resultat. Tre av formulärets delskalor bidrog signifikant till ett mått på allmän hälsa. Social delaktighet var den delskala som bidrog starkast till övergripande hälsotillstånd. ÅNGEST OCH DEPRESSION Hospital Anxiety and Depression scale (HAD, Zigmond A, Snaith R, 1983) är en självskattningsskala som befunnits vara ett pålitligt instrument för screening av ångest och depression. HAD har utvärderats i en svensk population (Lisspers et al, 1997). Faktorstrukturen visade sig vara stark och det framkom som förväntat två faktorer, ångest och depression. Slutsatsen är att HAD framstår som en användbar indikator på lättare psykisk ohälsa, såsom möjliga depressions- och ångesttillstånd. 7

8 STRESS OCH UTMATTNING Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) är ett validerat självskattningsinstrument för utmattningssyndrom (Beser et al, 2013) som kan användas som ett verktyg i kliniska och forskningssammanhang. Med hjälp av KEDS går det att särskilja mellan utmattningssyndrom och vanlig trötthet. HÄLSOVÄRDERING SF-36 Hälsoenkät är ett vetenskapligt utprovat instrument för att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa (Sullivan M, Karlsson J, 1998). SF-36 omfattar såväl funktion som välbefinnande. Instrumentets hälsobegrepp grundar sig på WHO:s definition av hälsa. Frågan om allmän hälsa (SF36, fråga 1) har en central betydelse för att följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid och har visat ett starkt samband med dödlighet (Burström P, Fredlund B, 2001). I frågeformuläret som ingår i denna studie ingår fråga 1 och fråga 2 från SF36. ÖVRIGT Bakgrundsfrågor, hälsofrågor, symtom, levnadsvanor, läkemedel och kontakt med vården är frågor som utarbetats för att få en uppfattning om deltagarnas hälsotillstånd, livsstil och hemsituation. SYFTE Att hitta insatser som kan förebygga depression och höja livskvaliten bland äldre är viktigt och kan få positiva effekter såväl för den enskilde, som för samhällsekonomin. Syftet med detta projekt har varit att se hur deltagande i sociala, samhälls- och friskvårdsinriktade aktiviteter samt studiecirklar påverkade livskvaliten och det psykiska måendet för pensionärerna i Grundsunda församling. FRÅGESTÄLLNINGAR Hur förhåller sig Grundsundapensionärernas självskattningar om livskvalitet, hälsa och depression, ångest och stressrelaterad utmattning till kontrollförsamlingens pensionärer och till landet i övrigt? Har självskattad livskvalitet och hälsa och den självskattade psykiska hälsan förändrats vid uppföljningen och finns i så fall ett samband med om man deltagit i aktiviteter eller inte? METOD GENOMFÖRANDE I samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB) utarbetades under maj augusti 2010 ett frågeformulär som i september skickades ut till samtliga personer i åldrarna år i två församlingar i Örnsköldsviks kommun; Grundsunda (674 personer) och Nätra (1041 personer). Samma formulär skickades till ett statistiskt representativt urval av pensionärer i samma åldersgrupp i hela Sverige, fortsättningsvis benämnt Nationella samplet (10000 personer). I formuläret ingick de skalor som beskrivits ovan, nämligen WHOQOL-Old (livskvalitet), HAD (ångest och depression), KEDS (stressrelaterad utmattning) och två frågor ur SF-36 (uppfattning om den egna hälsan). Därutöver innehöll formuläret frågor om upplevd ensamhet, levnadsvanor, vård av närstående, läkemedel, kontakt med vården och deltagande i olika aktiviteter. 8

9 I Grundsunda genomfördes en upptaktskonferens med deltagande från lokala media och projektet beskrevs i flera lokala tidningar. Dessutom distribuerades information om projektets aktiviteter till samtliga pensionärer i Grundsunda. Figur 1: Första sidan i den information om projektet som skickades till pensionärerna i Grundsunda. De pensionärer som vid granskning av besvarade frågeformulär visade sig ha tecken på klinisk depression kontaktades av projektet per telefon och uppmanades att söka primärvården för utredning och eventuell behandling. Pensionärer som på grundval av sina svar bedömdes vara i riskzonen för depression erbjöds delta i en randomiserad kontrollerad prövning av en ny preventionsmetod, reminiscensterapi. 18 pensionärer deltog i reminiscensterapi. Resultatet av denna prövning kommer att redovisas separat i en vetenskaplig artikel. Samtliga pensionärer i Grundsunda erbjöds ett antal friskvårdsaktiviteter och sociala engagemang med olika angreppspunkter som initierades och organiserades av Grundsunda Framtidsgrupp (GFG). I den första enkäten informerades deltagarna om att en uppföljande enkät skulle skickas ut och de ombads att uppge namn och adress om de kunde tänka sig att delta i uppföljningen. Ett uppföljande frågeformulär med samma frågor skickades ut till dem i Grundsunda som som gett tillåtelse till uppföljning (398 svarande på första enkäten, besvarades av 200 personer) och Nätra (666 svarande på första enkäten, 354 vid uppföljningen) under våren Ingen uppföljning gjordes av det rikstäckande urvalet som besvarade frågeformuläret helt anonymt och därför inte kunde följas upp. Statistiska analyser av frågeformulären från Grundsunda och Nätra, genomfördes av psykolog och statistiker från Karolinska Institutet. Jämförelser med nationella samplet genomfördes också. Underhandsrapportering har skett med sammanfattande dokument och powerpoint presentationer, bl a på Hälsocentralen i Grundsunda, SKL i Stockholm (SKL, 2013) mm. De statistiska beräkningarna har genomförts med R (R Core Team, 2013). 9

10 Figur 2: Skiss över projektet. AKTIVITETER Nedan följer en beskrivning av de aktiviteter som erbjöds deltagarna i projektet, d v s pensionärerna i Grundsunda församling. SOCIALT INRIKTADE AKTIVITETER(SOC) - Gamla arbetskamrater från fabriken träffas och samtalar om och dokumenterar gamla minnen. - Gamla arbetskamrater som arbetat inom vård och omsorg träffas och samtalar om och dokumenterar gamla minnen - Man träffas och samtalar om brukssamhället Husums utveckling och förvandling fram till våra dagar - Musik- och körverksamhet. STUDIECIRKLAR(STUD) - Quilting - Data/internet SAMHÄLLSINRIKTADE AKTIVITETER(SAM) - Rastvakt vid skolan - Grundsunda Församling-arbete på Café Duvan och Boa med loppis - Insatser inom äldrevården, t ex tidningsläsning, promenader och skjutsning FRISKVÅRD (FRIS) - Matlagning för herrar - Stavgång med sjukgymnast - Motionsdans 10

11 - Träning med redskap under ledning av sjukgymnast - Träning med redskap i brottarlokalen MÄTINSTRUMENT Alla deltagare fyllde i ett tryckt formulär med sammanlagt 53 frågor. Formuläret innehöll följande mätinstrument: LIVSKVALITETSFORMULÄRET, WHOQOL-OLD Formuläret består av 24 frågor som sedan summeras och transformeras till 6 olika skalor som går från I denna studie ingick endast fyra delskalor; Sensory Abilities, Autonomy, Past Present Future och Social Participation (de två skalorna som uteslöts var, Death and dying och Intimacy), vilket medförde att antalet frågor reducerats till 16. Nationella samplet hade genomsnittsvärde 73 (median 75, std 13) och 75% av de svarande hade skattat över 64. SENSORISKA FÖRMÅGOR (SENSORY ABILITIES, SA) Sensoriska förmågor, handlar om hur mycket försämringen av sinnena, t ex syn, hörsel mm påverkar ens livskvalitet AUTONOMI (AUTONOMY, AU) Autonomi handlar om hur stor självständighet och frihet man uppfattar att man har att bl a ta egna beslut. DET SOM VARIT, NUET OCH FRAMTIDEN (PAST PRESENT FUTURE, PPF) Det som varit, nuet och framtiden handlar om hur nöjd man är med vad man åstadkommit i sitt liv, sin nutid och hur man ser på framtiden. SOCIAL DELAKTIGHET (SOCIAL PARTICIPATION, SP) Social delaktighet handlar om hur delaktig man uppfattar sig vara i samhälleliga aktiviteter. HOSPITAL ANXIETY AND DEPRESSION SCALE, HAD Varje fråga går från 0-3, alltså en 4-gradig skala. De 14 frågornas poäng summeras i de två delskalorna ångest och depression (7 frågor på varje) och gränsvärdet ligger på 10 (mellan 7-10 anses vara riskzon, vilken kallas nedstämdhet), för depression. KAROLINSKA EXHAUSTION DISORDER SCALE, KEDS KEDS består av 9 item som summeras. Varje item poängsätts på en sexgradig skala, som också definieras verbalt. Totalpoängen kan således gå från Summapoäng över 19 indikerar ett kliniskt tillstånd av utmattningssyndrom. 11

12 HÄLSOVÄRDERING SF36-Fråga 1 och SF36 Fråga 2 är utformade som en femgradig skala med fördefinierade verbala alternativ. Ju högre poäng desto sämre hälsovärdering. ÖVRIGT För övrigt ingår ett antal egna frågor om bakgrund, hälsa, symtom, levnadsvanor, läkemedel och kontakt med vården. De är mestadels av ja/nej karaktär eller med flervalsalternativ som kan kryssas i av deltagaren. RESULTAT Antal svarande: Grundsunda, första undersökningstillfället 398 personer (män 47%, kvinnor 53%). Grundsunda, uppföljningen 1,5 år senare, 200 personer (män 45%, kvinnor 55%). Nätra, första undersökningstillfället 666 personer (män 46%, kvinnor 54%) Nätra, uppföljningen 1,5 år senare, 354 personer (män 45%, kvinnor 55%). Nationella samplet, 6659 svarande (män 48%, kvinnor 52%). I presentationen av data kan antalet variera något p g a uteblivna/överhoppade svar på en del frågor. LIVSKVALITET LIVSKVALITETSFORMULÄRET, WHOQOL-OLD I Nationella samplet låg genomsnittet på 73 poäng, och medianvärdet var 75. I Grundsunda och Nätra låg dock genomsnittet på 70,8 respektive 70,7, båda värdena är statistiskt signifikant lägre än Nationella samplets (pvärde=0,02) och medianvärdena var 72,0 och 71,9 (skalan går från 0-100, Tabell 1). 12

13 Tabell 1: WHOQOL-Old totalt och skalorna vid projektstart (Medel (median, std)) Livskvalitet, WHOQOL-Old Sample Totalt Sensoriska förmågor (SA) Autonomi (AU) Det som varit, nuet, framtiden (PPF) Social delaktighet (SP) Grundsunda 70,8 (72,0; 13) 74,8 (81,0; 20,8) 67,2 (69,0; 13,2) 69,2 (69,0; 15,6) 71,1 (75; 15,1) Nätra 70,7 (71,9; 12) 74,9 (81,2;20,8) 69,1 (68,8;14,5) 68,9 (68,8; 15,3) 70,4 (68,8;14,9) Bortfallsgrupp, Grundsunda 70,4 75,1 69,1 68,7 68,1 Nationella samplet 73 (75; 13) 77,5 (81,3; 19,6) 71,1 (75; 14,8) 71,5 (75; 15,6) 71 (75; 16,3) Figur 3: Boxplottar som beskriver de olika samplens fördelning, medianer och spridning. 13

14 LIVSKVALITETSSKALORNA FÖRE OCH EFTER AKTIVITETERNA I GRUNDSUNDA UPPDELAT I GRUPPERNA: AKTIVITETER-JA OCH AKTIVITETER-NEJ. Antal personer per vald aktivitet: Socialt inriktad 52, Studiecirklar 25, Samhällsinriktad 42, Friskvårdsinriktad 71, Ingen vald aktivitet 82. Det visade sig att fler personer än de som svarat på frågeformulären deltog i aktiviteterna. Genomsnittsvärdena i de olika livskvalitetsskalorna före projektstart och efter 1,5 år ligger relativt oförändrade för Grundsundapensionärerna (Figur 4). De som inte valt någon aktivitet utmärkte sig genom att ligga lite lägre, dvs sämre på de flesta livskvalitetsskalorna både före och efter insatserna. Mest framträdande var det i social delaktighet (SP), som ligger lägre hos dem som inte valt aktiviteter och sjunker mer till 1,5 års-uppföljningen men ej statistiskt signifikant. Autonomiskalan ökar lite över tid, från före till efter projektet i båda grupperna. Det är de som mår bäst, dvs skattat sin livskvalitet som högre, som väljer aktiviteter. Andelen personer med skattningar lägre än 50 i WHOQOL-Old skalan sjönk från 17% till 15% i gruppen som valt aktiviteter. Däremot ökade andelen med samma poäng i gruppen som inte deltagit i aktiviteter från 19% till 22% (Tabell 2), vilket ej är signifikant, men pekar på en trend. Tabell 2: Livskvalitetskalan WHOQOL-Old. Andel personer med poäng <50. Jämförelse mellan de som valt aktiviteter och de som inte deltagit i aktiviteter vid första mätningen och 1,5 år senare. Andel WHOQOL-Old<50 GruAktJa n=123 GruAktNej n=83 Före mätningen 17% 19% 1,5 år senare 15% 22% WHOQOL-Old: Genomsnitt för livskvalitetsskalorna och totalt före projektstart och vid uppföljningen. Figur 4: De fyra livskvalitetsskalorna jämförda före och efter insatserna i Grundsunda (n=200). Till vänster de som valt aktiviteter (Aktiviteter-Ja), till höger de som inte valt aktiviteter (Aktiviteter-Nej). SA= SensoryAbilities, Sensoriska förmågor, hur sinnenas försämring påverkar livskvaliten. AU= Autonomy, Autonomi, hur man värderar sin autonomi. PPF= Past Present Future, Det som varit, nuet och framtiden, hur nöjd man är med detta. SP= Social Participation, social delaktighet. TOT= Totalt, WHOQOL-Old formulärets totala poäng. 14

15 JÄMFÖRELSE MELLAN GRUNDSUNDA OCH NÄTRA Genomsnittsvärdet totalt för självskattningarna på livskvalitetsformuläret WHOQOL-old förblev samma både före och efter 1,5 år (70,8 båda gångerna i Grundsunda) och minimal variation i Nätra från 70,7 till 70,4 (Tabell 2). Tabell 2: Jämförelser mellan Grundsunda och Nätra i livskvalitetsskalorna i WHOQOL-Old och genomsnitt totalt före och efter. Livskvalitet enl WHOQOL-Old SA/Sinnenas funktion AU/Autonomi PPF/ Nöjd med sitt liv SP/Social delaktighet Total Grundsunda före 74,8 67,2 69,2 71,1 70,8 Grundsunda efter 74,8 68,8 68,5 70,0 70,8 Nätra före 74,9 69,1 68,9 70,4 70,7 Nätra efter 74,2 68,7 69,0 69,2 70,4 Nationella samplet 77,5 71,1 71,5 71,

16 HAD-D och WHOQOL-Old,Grundsunda vid 1,5 årsuppf HAD_D WHOQOL_TOT Figur 6: Depressioner och livskvaliten samvarierar. Negativ korrelation mellan WHOQOL-Old- totalt och HAD-depression (cor= 0,61, vid 1,5 årsuppföljningen, cor=0,56 vid baseline, n=199). Grön linje= gränsvärde risk för dep (7), röd linje=gränsvärde sannolikt klinisk depression (10). Blå linje=regressionslinje. WHOQOL-OLD JÄMFÖRT MED HAD-D Livskvalitetsskalan WHOQOL-Old uppvisade en statistiskt signifikant negativ korrelation med HAD-Depression. Depressioner samvarierade med livskvaliten, ju mer deprimerad desto sämre livsvalitet (Figur 6). STRESS OCH UTMATTNING-KEDS Medelvärdet för KEDS, som avser mäta grad av stressrelaterad utmattning låg relativt oförändrat över tid i båda grupperna, 9,5 före och 10 efter för gruppen som valt aktiviteter och 10,5 före och 10,1 efter för gruppen som valt att inte delta i aktiviteter. Observera att värdena ligger långt under gränsvärdet för utmattningssyndrom, som är 19. Vid första mättillfället var procentandelen fall 21% och vid 1,5- årsuppföljningen var den 14%. Men det var inga skillnader om man valt aktiviteter eller inte. 16

17 HÄLSOVÄRDERING Frågan om allmän hälsa (SF36, fråga 1). De som valt aktiviteter hade i genomsnitt värderat sin hälsa till 3, dvs god både före och efter aktiviteterna. De som inte valt några aktiviteter har värderat sin hälsa som något sämre, både före och efter, medelvärde 3,3 före, dvs en dragning åt mellanläget mellan god och någorlunda och 3,1 efter. För frågornas utformning se tabell 3. Tabell 3: Illustration av frågornas utformning med svarsalternativen. 1. I allmänhet, skulle Du vilja säga att Din hälsa är? Utmärkt Mycket god God Någorlunda Dålig DEPRESSION-HAD MEDELVÄRDEN HAD SKATTNINGAR GRUNDSUNDA OCH NÄTRA Medelvärdet för HAD-Å, som avser mäta grad av självskattad ångest ökade från 3,6 till 4,0 över tid. Medelvärdet för HAD-D, som avser mäta grad av självskattad depressivitet sjönk från 3,4 till 3,1 över tid. Självskattningarna i Nätra hade inte förändrats på samma sätt 3,3 resp 3,3. Observera att genomsnittsvärdena ligger långt under gränsvärdet som är 10 för kliniska symtom i båda skalorna (7-10, riskzon, nedstämdhet i HAD-D). SKILLNADER HAD-D SKATTNINGAR OM MAN VALT AKTIVITET ELLER INTE I GRUNDSUNDA De som inte valt någon aktivitet ligger oförändrat på HAD-Depressionsskalan vid båda mättillfällena, 3,6. De som valt aktivitet har sjunkit från 3,2 till 2,8 över tid (sign, p=0,04, Figur 8). 17

18 Figur 8: HAD-Depression. Jmf mellan de som valt aktiviteter (Grundsunda aktiviteter-ja), de som ej valt aktiviteter (Grundsunda aktiviteter-nej) och Nätra, kontrollförsamlingen. Obs! gränsvärde för sannolikt klinisk depression >9, riskzon för depression *p=0,04. DEPRESSIVITET OCH DE ÖVRIGA FRÅGORNA Av dem som i självskattningsformuläret HAD fått poäng över gränsvärdet för depressivitet (>7) är en lägre procentandel gifta, färre har någon att dela innersta känslor med och få hjälp om man har problem. En större andel av dessa upplever ensamhet ofta eller ibland och bara 30% upplever sin hälsa som utmärkt, mycket god eller god, sammantaget (Tabell 4). Liknande siffror för båda församlingarna. 18

19 Tabell 4: Jämförelse mellan Grundsunda, Nätra och Nationella samplet avseende svaren på HAD-D och HAD-Å formuläret anses riskzon för depression och >10 trolig klinisk depression. (HAD-D=Depression, HAD-Å= Ångest.) och tilläggsfrågor angående ensamhet, dela känslor, få hjälp och en fråga ur SF36, fråga 1, angående upplevd hälsa. % beräknat på de som svarat. Deprimerade (>7 poäng)= 10% Nationella Deprimerade (>7 poäng)= 10,7% i Grundsunda Deprimerade (>7 poäng)= 10,2% i Nätra Deprimerade Grundsunda N=39 Grundsunda totalt N=398 Deprimerade Nätra N=66 Nätra totalt N=666 Deprimerade Nationella N=653 Nationella totalt N=6659 Kvinnor % 48, , % Gifta/Sammanboende % ,1 71, % HAD-D 10,7 3, ,4 10 3,3 HAD-Å 8,7 3,4 7,9 3,2 7,9 3,2 Ngn dela innersta känslor med % Få hjälp om du har problem % Upplever ensamhet % Upplevd hälsa ( Utmärkt, mkt god, god sammantaget)% ,7 84, % ,8 90, % ,7 28, % ,3 63, % MATCHADE GRUPPER- GRUNDSUNDA AKTIVITETER-JA/NEJ, NÄTRA Analysen är gjord med mixade modeller. Vi har tittat på självskattningarna och svaren på SF36-fråga1, SF36- fråga 2, HAD-Å, HAD-D, KEDS, de olika livskvalitetsskalorna (SA, AU, PPF, SP) och jämfört dem mellan grupperna som valt aktiviteter och de som inte valt aktiviteter i Grundsunda. Jämförelserna är gjorda i alla frågeformulär före och efter insatserna, dvs över tid. Vi har också jämfört dessa med matchade kontroller från Nätra. Matchningen gjord utifrån poäng på HAD-D. Den enda signifikanta behandlingseffekten av aktiviteter, alltså att förändringen över tid ser olika ut beroende på om man fått aktiviteter eller inte, finns på HAD-D, som minskat om man fått aktiviteter. Det finns i gruppen som valt aktiviteter 13 personer (11%) som också deltagit i samtalsgrupper mot depression, reminiscensgrupper, som var en annan del av projektet (Peterson U, 2012). 19

20 Tabell 5: Individer med HAD-D, friska vid första mätning och sannolikheten att fortsätta vara frisk, mätning efter 1,5 år. RR=1,05 95% CI 1,01 1,10 Antal individer med HAD-D<7 vid baseline Församling före, vid baseline <7 efter 1,5 år Sannolikhet fortfarande frisk Grundsunda ,7% Nätra ,7% HAD-D, SANNOLIKHET FÖR TILLFRISKNANDE OCH INSJUKNANDE I GRUNDSUNDA OCH NÄTRA Om man i Grundsunda är sjuk (HADD > 7) vid första mätningen så är sannolikheten för tillfrisknande till den andra mätningen lika med 37.0 % (10 av 27). Motsvarande siffra i Nätra är 38.8 % (19 av 49) och denna skillnad i sannolikhet för tillfrisknande är inte signifikant (RR = 0.96; 95% CI: ). Om man i Grundsunda är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är risken för insjuknande till den andra mätningen lika med 3.4% (5 av 149). Motsvarande siffra i Nätra är 8.3% (23 av 278) och denna skillnad i risk för nyinsjuknande är inte riktigt signifikant (RR = 0.41; 95% CI: ). Om man i AKT-gruppen är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är risken för insjuknande till den andra mätningen lika med 3.4% (3 av 88). Motsvarande siffra bland dem som inte får AKT är 7.4% (25 av 339) men denna skillnad i risk för nyinsjuknande är, trots den hyfsat stora skillnaden, inte signifikant (RR = 0.46; 95% CI: ). Om man i Grundsunda är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är sannolikheten för att fortsätta vara frisk till den andra mätningen lika med 96.7% (144 av 149, Tabell 5). Motsvarande siffra i Nätra är 91.7% (255 av 278) och denna skillnad i sannolikheten för fortsatt friskhet är precis signifikant (RR = 1.05; 95% CI: ), dvs en preventionseffekt. GRUNDSUNDA FRAMTIDSGRUPP (GFG) OCH AKTIVITETERNA SOM ERBJÖDS. GFG-aktiviteterna har genomförts i samarbete med Hälsocentralen i Husum, Örnsköldsviks Folkhögskola och studieförbunden ABF, SENSUS, Vuxenskolan och NBV. Hälsoprojektet är avslutat och erfarenheterna har summerats. Tiden mellan 2011 och våren 2013 har 275 personer varit engagerade i en rad olika aktiviteter. Av de svar GFG fått in kring upplevelser av medverkan i de olika grupperna är resultatet entydigt. Många är väldigt nöjda och skulle gärna fortsätta om arbetsgrupperna/cirklarna återupptogs. Det är också tydligt att någon måste dra igång aktiviteterna och uppmuntra pensionärerna till att delta. Enligt det gensvar som kommit från deltagarna är det inte självklart att själv söka upp verksamheter av olika slag. Motiverande samtal har varit ett viktigt inslag. 20

Samvaro och aktiv fritid ger hälsa för pensionärer

Samvaro och aktiv fritid ger hälsa för pensionärer Samvaro och aktiv fritid ger hälsa för pensionärer Det har varit toppen, den bästa kurs jag varit med på. Vi har fortsatt att träffas. Så beskriver en av deltagarna sina upplevelser av medverkan i en av

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Vägledning vid förändringsprocesser

Vägledning vid förändringsprocesser Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa

Läs mer

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Vad vet vi om aktivitet och välbefinnande hos personer med psykisk ohälsa? Tydligt samband mellan tillfredsställande

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Hälsa och livskvalitet hos pensionärer (HÄLP) Slutrapport

Hälsa och livskvalitet hos pensionärer (HÄLP) Slutrapport Hälsa och livskvalitet hos pensionärer (HÄLP) Slutrapport Hälsa och livskvalitet hos pensionärer (HÄLP) Åke Nygren, senior professor, Karolinska institutet Marie Åsberg, senior professor, Karolinska institutet

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Leg. Audionom, Med Dr Universitetssjukhuset Linköping Disposition Bakgrund Metod Resultat från den nationella utvärderingen Active Communication

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

12-frågeversion, intervjuadministrerad

12-frågeversion, intervjuadministrerad 12-frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

Gammal är inte alltid äldst!

Gammal är inte alltid äldst! Gammal är inte alltid äldst! en longitudinell studie gällande VillGott-deltagarnas upplevda hälsa Therese Flemström Elin Sölveskog GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 57:2008 Lärarprogrammet:

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Grön Rehabilitering på Landsbygd Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården?

Framtida utmaningar för äldrevården? November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad

Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad HVD, ft Pia Nyman, Staden Jakobstad, social- och hälsovårdsverket PeL Kaj Palenius,

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa 1 Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa STUDIEHANDLEDNING Vårdsamordnare för psykisk ohälsa i primärvården MED 888 3.0 högskolepoäng Avancerad nivå/ Second Cycle Inplacering:

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Erfarenheter från en psykologexamensuppsats

Erfarenheter från en psykologexamensuppsats Erfarenheter från en psykologexamensuppsats Single-subject design med multipel baslinje Ola Siljeholm Ola Siljeholm! Leg. psykolog (2013)! Arbetar på BUP Brommaplan.! Pappaledig med Frank 1 år.! Psykologexamensarbete

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer