Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda"

Transkript

1 Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda Ett forskningsprojekt i samarbete mellan KPA, Folksam, Grundsunda Framtidsgrupp och Karolinska institutet Aniella Beser, leg psykolog, specialist i arbetslivets psykologi, specialist klinisk psykologi Kimmo Sorjonen, universitetsadjunkt, med dr, psykolog, statistiker Yvonne Häggström, ordförande Grundsunda Framtidsgrupp, GFG Åke Nygren, senior professor Marie Åsberg, senior professor 2013

2 Hälsa och Livskvalitet hos Pensionärer i Grundsunda Ett samarbetsprojekt mellan KPA, Folksam, Grundsunda Framtidsgrupp och Karolinska institutet Aniella Beser 1, Kimmo Sorjonen 2, Åke Nygren 3, Marie Åsberg 3,Yvonne Häggström 4 1 Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Danderyds Sjukhus AB ( 2 Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykologi, Karolinska Institutet 3 Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus 4 Grundsunda Framtidsgrupp, GFG INNEHÅLL Sammanfattning... 5 Inledning... 5 Bakgrund... 6 Riskfaktorer/Prevention... 6 Depression... 6 Alzheimers sjukdom och demens... 7 Hur utvärdera de äldres mående?... 7 Livskvalitet... 7 Ångest och depression... 7 Stress och utmattning... 8 Hälsovärdering... 8 Övrigt... 8 Syfte... 8 Frågeställningar... 8 Metod... 8 Genomförande... 8 Aktiviteter Socialt inriktade aktiviteter(soc) Studiecirklar(STUD) Samhällsinriktade aktiviteter(sam) Friskvård (FRIS)

3 Mätinstrument Livskvalitetsformuläret, WHOQOL-Old Hospital Anxiety and Depression Scale, HAD Karolinska Exhaustion Disorder Scale, KEDS Hälsovärdering Övrigt Resultat Livskvalitet Livskvalitetsformuläret, WHOQOL-Old Livskvalitetsskalorna före och efter aktiviteterna i Grundsunda uppdelat i grupperna: Aktiviteter-Ja och Aktiviteter-Nej Jämförelse mellan Grundsunda och Nätra WHOQOL-Old jämfört med HAD-D Stress och utmattning-keds Hälsovärdering Depression-HAD Medelvärden HAD skattningar Grundsunda och Nätra Skillnader HAD-D skattningar om man valt aktivitet eller inte i Grundsunda Depressivitet och de övriga frågorna Matchade grupper- Grundsunda aktiviteter-ja/nej, Nätra HAD-D, Sannolikhet för Tillfrisknande och Insjuknande i Grundsunda och Nätra Grundsunda Framtidsgrupp (GFG) och aktiviteterna som erbjöds Några exempel på aktiviteter och deltagarnas återkoppling Sammanfattning resultat Diskussion Metoddiskussion Att mäta livskvalitet, lättare psykisk ohälsa och hälsovärdering med självskattningsformulär Bortfall Jämförelsegruppen

4 Frågeställningarna-diskussion Allmänna funderingar-diskussion Allmänhetens ökade intresse och kunskap Diagnoserna depression, ångest, utmattningssyndrom och de äldre Livskvalitet Förslag på fortsatt metodutveckling och forskning Slutsatser Referenser

5 SAMMANFATTNING I detta delprojekt till ett större projekt, HÄLP-projektet, har Grundsunda Framtidsgrupp tillsammans med Karolinska institutet undersökt om olika organiserade aktiviteter kan höja livskvaliten och minska risken för depression hos pensionärer mellan år. Pensionärer i Grundsunda församling jämfördes med en liknande systerförsamling i samma kommun, Nätra, och med ett representativt urval av pensionärer från hela landet. Efter ett omfattande informationsarbete erbjöds Grundsundas pensionärer att efter fritt val delta i olika friskvårdsaktiviteter (t ex stavgång, matlagning, dans) och sociala aktiviteter (t ex samtalsgrupper kring den gamla arbetsplatsen, frivilligarbete i skola eller äldreomsorg). Deltagarna fyllde före projektstart och vid uppföljning efter 1,5 år i formulär som mäter livskvalitet, ångest och depression. En grupp pensionärer som redan vid projektstart bedömdes vara i riskzon för depression erbjöds därutöver att delta i reminiscensterapi, och kunde efter denna få delta i de sociala aktiviteterna. Resultatet av reminiscensterapin (som var positivt) redovisas separat. Intresset för att delta var stort och många deltagare uppfattade insatserna som mycket givande. Såväl i Grundsunda som i Nätra rapporterade pensionärerna något sämre livskvalitet än i landet i övrigt. De som inte ville delta i några aktiviteter hade sämre livskvalitet än de som deltog, och de rapporterade också en ännu något lägre livskvalitet vid uppföljningen. Hos dem som deltagit i aktiviteter uteblev denna sänkning. Pensionärer som deltagit i aktiviteter rapporterade färre depressionssymtom vid uppföljningen, och andelen som fyllde kriterier på en klinisk depression minskade från 11% till 4%. Jämfört med Nätra förblev fler friska i Grundsunda, dvs aktiviteterna i Grundsunda hade en förebyggande effekt på insjuknande i depression. Projektet skall uppfattas som en pilotstudie vars resultat är mycket uppmuntrande, såtillvida som vi finner stöd för att ett aktivitetsprogram för pensionärer tycks kunna förebygga nyinsjuknande i depression i samhället och även minska graden av depressionssymtom hos dem som deltagit i aktiviteterna. Med tanke på de allvarliga risker som även lättare depressioner medför i personlig smärta, belastning på vård och anhöriga och ökad risk för kroppslig sjukdom och förtidig död, finns det anledning att fortsätta insatserna i Grundsunda och även pröva liknande insatser i andra kommuner. INLEDNING Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som Ett tillstånd av kroppsligt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara avsaknad av sjukdom. Därav följer att effekterna av hälsovård även måste innehålla en bedömning av välbefinnande, vilket kan uppnås genom att mäta förbättringen av hälsorelaterad livskvalitet. Att hitta insatser som kan förebygga depression och förbättra livskvaliten bland äldre är viktigt och kan få positiva effekter såväl för den enskilde, som för samhällsekonomin. Grundsunda Framtidsgrupp (GFG) har tillsammans med Karolinska Institutet drivit ett projekt där GFG har initierat och samordnat deltagande för pensionärer i Grundsunda församling i Örnsköldsviks kommun i sociala aktiviteter, studiecirklar, samhällsinriktade aktiviteter, friskvårdsinriktade aktiviteter inom kost och motion och utvecklat sociala mötesplatser efter behov och önskemål. Syftet har varit att se hur deltagande i sådana aktiviteter påverkade livskvaliten och det psykiska måendet (framförallt med avseende på depressionssymtom) för pensionärerna i Grundsunda församling. Pensionärerna i Nätra församling i samma kommun fick också fylla i frågeformulär och användes som kontroller. Projektet var en del av ett större forskningsprogram, som också omfattade en rikstäckande enkät och en randomiserad kontrollerad studie av s k reminiscensterapi. Dessa båda delprojekt 5

6 kommer redovisas i internationella vetenskapliga tidskrifter. Föreliggande rapport avser insatserna i Grundsunda församling. BAKGRUND Besvär med ängslan, oro och sömn är vanligt förekommande bland de äldre (Folkhälsorapporten, 2009). Flera epidemiologiska undersökningar i Sverige och internationellt, visar att depressioner blir vanligare i högre åldrar (SBU, 2004). Av gruppen barn födda år 2000 beräknas minst 50% fortfarande leva vid 99 års ålder och av de som är födda 2007 tros minst 50% fortfarande leva vid 101 års ålder (Christensen K, 2009). Det ökande antalet äldre blir en utmaning för vården att ta hand om. Prevention kommer att bli en viktig del i hälsovården. I Socialstyrelsens lägesrapport Äldres psykiska ohälsa (2008) konstateras att vården av äldre med psykisk ohälsa är eftersatt, och att behov av åtgärder handlar om att identifiera depressioner genom anpassade diagnostiska instrument så att man kan sätta in adekvat behandling och att förebygga depression genom att stödja den äldre i dennes dagliga liv. I projektet Äldres hälsa en utmaning för Europa (Folkhälsoinstitutet, 2007) är psykisk hälsa en av de tio hälsofaktorer som bedömts vara viktigast att satsa på för att främja ett hälsosamt åldrande. Prioriterade uppgifter är bl.a. att öka medvetenheten kring depression och demens och att öka tillgängligheten för äldre till terapeutiska och psykosociala insatser. RISKFAKTORER/PREVENTION Samtidigt som medellivslängden ökar och vi får en allt större grupp äldre personer, kommer också de sjukdomar som är typiska för äldre att öka. Sådana sjukdomar är demenssjukdomar och lättare psykisk ohälsa såsom bl a depressioner. DEPRESSION Depression är en vanlig problematik hos äldre som ofta inte upptäcks i tid. Äldre deprimerade söker ofta vård för kroppsliga besvär (Magnil M, 2012). Av de äldre som under ett år sökte till en vårdcentral på grund av kroppsliga besvär var det 19% som hade en lindrig eller måttlig depression. En uppföljning visade också att var femte patient med lindrig eller måttlig depression utvecklade en kronisk depression. I studien framkom också att gränsvärdena för depression i formulär borde sänkas, dvs att man bör uppmärksamma de fall som ligger närmast under gränsvärdet för de löper också risk att utveckla kroniska depressioner. Enligt en sammanställning som publicerats 2011 (Gustavsson A et al, 2011) är det den lättare psykiska ohälsan, varav depressioner är den största andelen, som står för de högsta direkta och indirekta kostnaderna för vård av hjärnans sjukdomar i Europa. Sedan följer demenssjukdomar. 6

7 ALZHEIMERS SJUKDOM OCH DEMENS I en studie om Alzheimers sjukdom och demens (Fratiglioni L et al, 2007) har författarna identifierat riskfaktorer för utvecklandet av dessa sjukdomstillstånd. Riskfaktorerna är enligt studien högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes, anemi, bristande socialt nätverk och alltför få fritidsaktiviter. Vidare framkommer att personernas livsstil har en avgörande betydelse för det fysiska måendet och risken att utveckla demenssjukdomar. HUR UTVÄRDERA DE ÄLDRES MÅENDE? I denna studie redogör vi för resultaten från självskattningsformulär avseende: livskvalitet hälsotillstånd ångest och depression LIVSKVALITET WHO definierar livskvalitet som individens uppfattning av sin livssituation i kontexten av den kultur och de värdesystem i vilka han/hon lever och i relation till sina mål, förväntningar, normer och vad som är viktigt för individen. WHO har legat bakom konstruktionen av frågeformulär för att mäta livskvalitet (WHOQOL-100, 1995). Det har utmynnat i huvudsakligen två generiska mätinstrument: WHOQOL-100,som består av 24 aspekter (facets) som grupperats i sex områden (domäner) och WHOQOL-BREF (WHOQOL-Bref, 1996) som är en förkortad 26-item version med fyra domäner (Fysisk hälsa, Psykisk hälsa, Sociala relationer, Miljö). WHOQOL-Old är en modul särskilt framtagen för äldre personer (WHOQOL-Old Manual, 2006) för att komplettera de båda tidigare nämnda. Modulen består av 24 frågor som berör aspekter med särskilt fokus för äldre såsom Sinnenas förmåga, Autonomi, Det som varit, nuet och framtiden, Social delaktighet, Död och döende och Intimitet Den finns på många språk och har testats vid 22 olika WHO centra över hela världen. En norsk studie av reliabilitet och validitet av WHOQOL-Old (Halvorsrud L et al, 2008) visade tillfredsställande resultat. Tre av formulärets delskalor bidrog signifikant till ett mått på allmän hälsa. Social delaktighet var den delskala som bidrog starkast till övergripande hälsotillstånd. ÅNGEST OCH DEPRESSION Hospital Anxiety and Depression scale (HAD, Zigmond A, Snaith R, 1983) är en självskattningsskala som befunnits vara ett pålitligt instrument för screening av ångest och depression. HAD har utvärderats i en svensk population (Lisspers et al, 1997). Faktorstrukturen visade sig vara stark och det framkom som förväntat två faktorer, ångest och depression. Slutsatsen är att HAD framstår som en användbar indikator på lättare psykisk ohälsa, såsom möjliga depressions- och ångesttillstånd. 7

8 STRESS OCH UTMATTNING Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) är ett validerat självskattningsinstrument för utmattningssyndrom (Beser et al, 2013) som kan användas som ett verktyg i kliniska och forskningssammanhang. Med hjälp av KEDS går det att särskilja mellan utmattningssyndrom och vanlig trötthet. HÄLSOVÄRDERING SF-36 Hälsoenkät är ett vetenskapligt utprovat instrument för att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa (Sullivan M, Karlsson J, 1998). SF-36 omfattar såväl funktion som välbefinnande. Instrumentets hälsobegrepp grundar sig på WHO:s definition av hälsa. Frågan om allmän hälsa (SF36, fråga 1) har en central betydelse för att följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid och har visat ett starkt samband med dödlighet (Burström P, Fredlund B, 2001). I frågeformuläret som ingår i denna studie ingår fråga 1 och fråga 2 från SF36. ÖVRIGT Bakgrundsfrågor, hälsofrågor, symtom, levnadsvanor, läkemedel och kontakt med vården är frågor som utarbetats för att få en uppfattning om deltagarnas hälsotillstånd, livsstil och hemsituation. SYFTE Att hitta insatser som kan förebygga depression och höja livskvaliten bland äldre är viktigt och kan få positiva effekter såväl för den enskilde, som för samhällsekonomin. Syftet med detta projekt har varit att se hur deltagande i sociala, samhälls- och friskvårdsinriktade aktiviteter samt studiecirklar påverkade livskvaliten och det psykiska måendet för pensionärerna i Grundsunda församling. FRÅGESTÄLLNINGAR Hur förhåller sig Grundsundapensionärernas självskattningar om livskvalitet, hälsa och depression, ångest och stressrelaterad utmattning till kontrollförsamlingens pensionärer och till landet i övrigt? Har självskattad livskvalitet och hälsa och den självskattade psykiska hälsan förändrats vid uppföljningen och finns i så fall ett samband med om man deltagit i aktiviteter eller inte? METOD GENOMFÖRANDE I samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB) utarbetades under maj augusti 2010 ett frågeformulär som i september skickades ut till samtliga personer i åldrarna år i två församlingar i Örnsköldsviks kommun; Grundsunda (674 personer) och Nätra (1041 personer). Samma formulär skickades till ett statistiskt representativt urval av pensionärer i samma åldersgrupp i hela Sverige, fortsättningsvis benämnt Nationella samplet (10000 personer). I formuläret ingick de skalor som beskrivits ovan, nämligen WHOQOL-Old (livskvalitet), HAD (ångest och depression), KEDS (stressrelaterad utmattning) och två frågor ur SF-36 (uppfattning om den egna hälsan). Därutöver innehöll formuläret frågor om upplevd ensamhet, levnadsvanor, vård av närstående, läkemedel, kontakt med vården och deltagande i olika aktiviteter. 8

9 I Grundsunda genomfördes en upptaktskonferens med deltagande från lokala media och projektet beskrevs i flera lokala tidningar. Dessutom distribuerades information om projektets aktiviteter till samtliga pensionärer i Grundsunda. Figur 1: Första sidan i den information om projektet som skickades till pensionärerna i Grundsunda. De pensionärer som vid granskning av besvarade frågeformulär visade sig ha tecken på klinisk depression kontaktades av projektet per telefon och uppmanades att söka primärvården för utredning och eventuell behandling. Pensionärer som på grundval av sina svar bedömdes vara i riskzonen för depression erbjöds delta i en randomiserad kontrollerad prövning av en ny preventionsmetod, reminiscensterapi. 18 pensionärer deltog i reminiscensterapi. Resultatet av denna prövning kommer att redovisas separat i en vetenskaplig artikel. Samtliga pensionärer i Grundsunda erbjöds ett antal friskvårdsaktiviteter och sociala engagemang med olika angreppspunkter som initierades och organiserades av Grundsunda Framtidsgrupp (GFG). I den första enkäten informerades deltagarna om att en uppföljande enkät skulle skickas ut och de ombads att uppge namn och adress om de kunde tänka sig att delta i uppföljningen. Ett uppföljande frågeformulär med samma frågor skickades ut till dem i Grundsunda som som gett tillåtelse till uppföljning (398 svarande på första enkäten, besvarades av 200 personer) och Nätra (666 svarande på första enkäten, 354 vid uppföljningen) under våren Ingen uppföljning gjordes av det rikstäckande urvalet som besvarade frågeformuläret helt anonymt och därför inte kunde följas upp. Statistiska analyser av frågeformulären från Grundsunda och Nätra, genomfördes av psykolog och statistiker från Karolinska Institutet. Jämförelser med nationella samplet genomfördes också. Underhandsrapportering har skett med sammanfattande dokument och powerpoint presentationer, bl a på Hälsocentralen i Grundsunda, SKL i Stockholm (SKL, 2013) mm. De statistiska beräkningarna har genomförts med R (R Core Team, 2013). 9

10 Figur 2: Skiss över projektet. AKTIVITETER Nedan följer en beskrivning av de aktiviteter som erbjöds deltagarna i projektet, d v s pensionärerna i Grundsunda församling. SOCIALT INRIKTADE AKTIVITETER(SOC) - Gamla arbetskamrater från fabriken träffas och samtalar om och dokumenterar gamla minnen. - Gamla arbetskamrater som arbetat inom vård och omsorg träffas och samtalar om och dokumenterar gamla minnen - Man träffas och samtalar om brukssamhället Husums utveckling och förvandling fram till våra dagar - Musik- och körverksamhet. STUDIECIRKLAR(STUD) - Quilting - Data/internet SAMHÄLLSINRIKTADE AKTIVITETER(SAM) - Rastvakt vid skolan - Grundsunda Församling-arbete på Café Duvan och Boa med loppis - Insatser inom äldrevården, t ex tidningsläsning, promenader och skjutsning FRISKVÅRD (FRIS) - Matlagning för herrar - Stavgång med sjukgymnast - Motionsdans 10

11 - Träning med redskap under ledning av sjukgymnast - Träning med redskap i brottarlokalen MÄTINSTRUMENT Alla deltagare fyllde i ett tryckt formulär med sammanlagt 53 frågor. Formuläret innehöll följande mätinstrument: LIVSKVALITETSFORMULÄRET, WHOQOL-OLD Formuläret består av 24 frågor som sedan summeras och transformeras till 6 olika skalor som går från I denna studie ingick endast fyra delskalor; Sensory Abilities, Autonomy, Past Present Future och Social Participation (de två skalorna som uteslöts var, Death and dying och Intimacy), vilket medförde att antalet frågor reducerats till 16. Nationella samplet hade genomsnittsvärde 73 (median 75, std 13) och 75% av de svarande hade skattat över 64. SENSORISKA FÖRMÅGOR (SENSORY ABILITIES, SA) Sensoriska förmågor, handlar om hur mycket försämringen av sinnena, t ex syn, hörsel mm påverkar ens livskvalitet AUTONOMI (AUTONOMY, AU) Autonomi handlar om hur stor självständighet och frihet man uppfattar att man har att bl a ta egna beslut. DET SOM VARIT, NUET OCH FRAMTIDEN (PAST PRESENT FUTURE, PPF) Det som varit, nuet och framtiden handlar om hur nöjd man är med vad man åstadkommit i sitt liv, sin nutid och hur man ser på framtiden. SOCIAL DELAKTIGHET (SOCIAL PARTICIPATION, SP) Social delaktighet handlar om hur delaktig man uppfattar sig vara i samhälleliga aktiviteter. HOSPITAL ANXIETY AND DEPRESSION SCALE, HAD Varje fråga går från 0-3, alltså en 4-gradig skala. De 14 frågornas poäng summeras i de två delskalorna ångest och depression (7 frågor på varje) och gränsvärdet ligger på 10 (mellan 7-10 anses vara riskzon, vilken kallas nedstämdhet), för depression. KAROLINSKA EXHAUSTION DISORDER SCALE, KEDS KEDS består av 9 item som summeras. Varje item poängsätts på en sexgradig skala, som också definieras verbalt. Totalpoängen kan således gå från Summapoäng över 19 indikerar ett kliniskt tillstånd av utmattningssyndrom. 11

12 HÄLSOVÄRDERING SF36-Fråga 1 och SF36 Fråga 2 är utformade som en femgradig skala med fördefinierade verbala alternativ. Ju högre poäng desto sämre hälsovärdering. ÖVRIGT För övrigt ingår ett antal egna frågor om bakgrund, hälsa, symtom, levnadsvanor, läkemedel och kontakt med vården. De är mestadels av ja/nej karaktär eller med flervalsalternativ som kan kryssas i av deltagaren. RESULTAT Antal svarande: Grundsunda, första undersökningstillfället 398 personer (män 47%, kvinnor 53%). Grundsunda, uppföljningen 1,5 år senare, 200 personer (män 45%, kvinnor 55%). Nätra, första undersökningstillfället 666 personer (män 46%, kvinnor 54%) Nätra, uppföljningen 1,5 år senare, 354 personer (män 45%, kvinnor 55%). Nationella samplet, 6659 svarande (män 48%, kvinnor 52%). I presentationen av data kan antalet variera något p g a uteblivna/överhoppade svar på en del frågor. LIVSKVALITET LIVSKVALITETSFORMULÄRET, WHOQOL-OLD I Nationella samplet låg genomsnittet på 73 poäng, och medianvärdet var 75. I Grundsunda och Nätra låg dock genomsnittet på 70,8 respektive 70,7, båda värdena är statistiskt signifikant lägre än Nationella samplets (pvärde=0,02) och medianvärdena var 72,0 och 71,9 (skalan går från 0-100, Tabell 1). 12

13 Tabell 1: WHOQOL-Old totalt och skalorna vid projektstart (Medel (median, std)) Livskvalitet, WHOQOL-Old Sample Totalt Sensoriska förmågor (SA) Autonomi (AU) Det som varit, nuet, framtiden (PPF) Social delaktighet (SP) Grundsunda 70,8 (72,0; 13) 74,8 (81,0; 20,8) 67,2 (69,0; 13,2) 69,2 (69,0; 15,6) 71,1 (75; 15,1) Nätra 70,7 (71,9; 12) 74,9 (81,2;20,8) 69,1 (68,8;14,5) 68,9 (68,8; 15,3) 70,4 (68,8;14,9) Bortfallsgrupp, Grundsunda 70,4 75,1 69,1 68,7 68,1 Nationella samplet 73 (75; 13) 77,5 (81,3; 19,6) 71,1 (75; 14,8) 71,5 (75; 15,6) 71 (75; 16,3) Figur 3: Boxplottar som beskriver de olika samplens fördelning, medianer och spridning. 13

14 LIVSKVALITETSSKALORNA FÖRE OCH EFTER AKTIVITETERNA I GRUNDSUNDA UPPDELAT I GRUPPERNA: AKTIVITETER-JA OCH AKTIVITETER-NEJ. Antal personer per vald aktivitet: Socialt inriktad 52, Studiecirklar 25, Samhällsinriktad 42, Friskvårdsinriktad 71, Ingen vald aktivitet 82. Det visade sig att fler personer än de som svarat på frågeformulären deltog i aktiviteterna. Genomsnittsvärdena i de olika livskvalitetsskalorna före projektstart och efter 1,5 år ligger relativt oförändrade för Grundsundapensionärerna (Figur 4). De som inte valt någon aktivitet utmärkte sig genom att ligga lite lägre, dvs sämre på de flesta livskvalitetsskalorna både före och efter insatserna. Mest framträdande var det i social delaktighet (SP), som ligger lägre hos dem som inte valt aktiviteter och sjunker mer till 1,5 års-uppföljningen men ej statistiskt signifikant. Autonomiskalan ökar lite över tid, från före till efter projektet i båda grupperna. Det är de som mår bäst, dvs skattat sin livskvalitet som högre, som väljer aktiviteter. Andelen personer med skattningar lägre än 50 i WHOQOL-Old skalan sjönk från 17% till 15% i gruppen som valt aktiviteter. Däremot ökade andelen med samma poäng i gruppen som inte deltagit i aktiviteter från 19% till 22% (Tabell 2), vilket ej är signifikant, men pekar på en trend. Tabell 2: Livskvalitetskalan WHOQOL-Old. Andel personer med poäng <50. Jämförelse mellan de som valt aktiviteter och de som inte deltagit i aktiviteter vid första mätningen och 1,5 år senare. Andel WHOQOL-Old<50 GruAktJa n=123 GruAktNej n=83 Före mätningen 17% 19% 1,5 år senare 15% 22% WHOQOL-Old: Genomsnitt för livskvalitetsskalorna och totalt före projektstart och vid uppföljningen. Figur 4: De fyra livskvalitetsskalorna jämförda före och efter insatserna i Grundsunda (n=200). Till vänster de som valt aktiviteter (Aktiviteter-Ja), till höger de som inte valt aktiviteter (Aktiviteter-Nej). SA= SensoryAbilities, Sensoriska förmågor, hur sinnenas försämring påverkar livskvaliten. AU= Autonomy, Autonomi, hur man värderar sin autonomi. PPF= Past Present Future, Det som varit, nuet och framtiden, hur nöjd man är med detta. SP= Social Participation, social delaktighet. TOT= Totalt, WHOQOL-Old formulärets totala poäng. 14

15 JÄMFÖRELSE MELLAN GRUNDSUNDA OCH NÄTRA Genomsnittsvärdet totalt för självskattningarna på livskvalitetsformuläret WHOQOL-old förblev samma både före och efter 1,5 år (70,8 båda gångerna i Grundsunda) och minimal variation i Nätra från 70,7 till 70,4 (Tabell 2). Tabell 2: Jämförelser mellan Grundsunda och Nätra i livskvalitetsskalorna i WHOQOL-Old och genomsnitt totalt före och efter. Livskvalitet enl WHOQOL-Old SA/Sinnenas funktion AU/Autonomi PPF/ Nöjd med sitt liv SP/Social delaktighet Total Grundsunda före 74,8 67,2 69,2 71,1 70,8 Grundsunda efter 74,8 68,8 68,5 70,0 70,8 Nätra före 74,9 69,1 68,9 70,4 70,7 Nätra efter 74,2 68,7 69,0 69,2 70,4 Nationella samplet 77,5 71,1 71,5 71,

16 HAD-D och WHOQOL-Old,Grundsunda vid 1,5 årsuppf HAD_D WHOQOL_TOT Figur 6: Depressioner och livskvaliten samvarierar. Negativ korrelation mellan WHOQOL-Old- totalt och HAD-depression (cor= 0,61, vid 1,5 årsuppföljningen, cor=0,56 vid baseline, n=199). Grön linje= gränsvärde risk för dep (7), röd linje=gränsvärde sannolikt klinisk depression (10). Blå linje=regressionslinje. WHOQOL-OLD JÄMFÖRT MED HAD-D Livskvalitetsskalan WHOQOL-Old uppvisade en statistiskt signifikant negativ korrelation med HAD-Depression. Depressioner samvarierade med livskvaliten, ju mer deprimerad desto sämre livsvalitet (Figur 6). STRESS OCH UTMATTNING-KEDS Medelvärdet för KEDS, som avser mäta grad av stressrelaterad utmattning låg relativt oförändrat över tid i båda grupperna, 9,5 före och 10 efter för gruppen som valt aktiviteter och 10,5 före och 10,1 efter för gruppen som valt att inte delta i aktiviteter. Observera att värdena ligger långt under gränsvärdet för utmattningssyndrom, som är 19. Vid första mättillfället var procentandelen fall 21% och vid 1,5- årsuppföljningen var den 14%. Men det var inga skillnader om man valt aktiviteter eller inte. 16

17 HÄLSOVÄRDERING Frågan om allmän hälsa (SF36, fråga 1). De som valt aktiviteter hade i genomsnitt värderat sin hälsa till 3, dvs god både före och efter aktiviteterna. De som inte valt några aktiviteter har värderat sin hälsa som något sämre, både före och efter, medelvärde 3,3 före, dvs en dragning åt mellanläget mellan god och någorlunda och 3,1 efter. För frågornas utformning se tabell 3. Tabell 3: Illustration av frågornas utformning med svarsalternativen. 1. I allmänhet, skulle Du vilja säga att Din hälsa är? Utmärkt Mycket god God Någorlunda Dålig DEPRESSION-HAD MEDELVÄRDEN HAD SKATTNINGAR GRUNDSUNDA OCH NÄTRA Medelvärdet för HAD-Å, som avser mäta grad av självskattad ångest ökade från 3,6 till 4,0 över tid. Medelvärdet för HAD-D, som avser mäta grad av självskattad depressivitet sjönk från 3,4 till 3,1 över tid. Självskattningarna i Nätra hade inte förändrats på samma sätt 3,3 resp 3,3. Observera att genomsnittsvärdena ligger långt under gränsvärdet som är 10 för kliniska symtom i båda skalorna (7-10, riskzon, nedstämdhet i HAD-D). SKILLNADER HAD-D SKATTNINGAR OM MAN VALT AKTIVITET ELLER INTE I GRUNDSUNDA De som inte valt någon aktivitet ligger oförändrat på HAD-Depressionsskalan vid båda mättillfällena, 3,6. De som valt aktivitet har sjunkit från 3,2 till 2,8 över tid (sign, p=0,04, Figur 8). 17

18 Figur 8: HAD-Depression. Jmf mellan de som valt aktiviteter (Grundsunda aktiviteter-ja), de som ej valt aktiviteter (Grundsunda aktiviteter-nej) och Nätra, kontrollförsamlingen. Obs! gränsvärde för sannolikt klinisk depression >9, riskzon för depression *p=0,04. DEPRESSIVITET OCH DE ÖVRIGA FRÅGORNA Av dem som i självskattningsformuläret HAD fått poäng över gränsvärdet för depressivitet (>7) är en lägre procentandel gifta, färre har någon att dela innersta känslor med och få hjälp om man har problem. En större andel av dessa upplever ensamhet ofta eller ibland och bara 30% upplever sin hälsa som utmärkt, mycket god eller god, sammantaget (Tabell 4). Liknande siffror för båda församlingarna. 18

19 Tabell 4: Jämförelse mellan Grundsunda, Nätra och Nationella samplet avseende svaren på HAD-D och HAD-Å formuläret anses riskzon för depression och >10 trolig klinisk depression. (HAD-D=Depression, HAD-Å= Ångest.) och tilläggsfrågor angående ensamhet, dela känslor, få hjälp och en fråga ur SF36, fråga 1, angående upplevd hälsa. % beräknat på de som svarat. Deprimerade (>7 poäng)= 10% Nationella Deprimerade (>7 poäng)= 10,7% i Grundsunda Deprimerade (>7 poäng)= 10,2% i Nätra Deprimerade Grundsunda N=39 Grundsunda totalt N=398 Deprimerade Nätra N=66 Nätra totalt N=666 Deprimerade Nationella N=653 Nationella totalt N=6659 Kvinnor % 48, , % Gifta/Sammanboende % ,1 71, % HAD-D 10,7 3, ,4 10 3,3 HAD-Å 8,7 3,4 7,9 3,2 7,9 3,2 Ngn dela innersta känslor med % Få hjälp om du har problem % Upplever ensamhet % Upplevd hälsa ( Utmärkt, mkt god, god sammantaget)% ,7 84, % ,8 90, % ,7 28, % ,3 63, % MATCHADE GRUPPER- GRUNDSUNDA AKTIVITETER-JA/NEJ, NÄTRA Analysen är gjord med mixade modeller. Vi har tittat på självskattningarna och svaren på SF36-fråga1, SF36- fråga 2, HAD-Å, HAD-D, KEDS, de olika livskvalitetsskalorna (SA, AU, PPF, SP) och jämfört dem mellan grupperna som valt aktiviteter och de som inte valt aktiviteter i Grundsunda. Jämförelserna är gjorda i alla frågeformulär före och efter insatserna, dvs över tid. Vi har också jämfört dessa med matchade kontroller från Nätra. Matchningen gjord utifrån poäng på HAD-D. Den enda signifikanta behandlingseffekten av aktiviteter, alltså att förändringen över tid ser olika ut beroende på om man fått aktiviteter eller inte, finns på HAD-D, som minskat om man fått aktiviteter. Det finns i gruppen som valt aktiviteter 13 personer (11%) som också deltagit i samtalsgrupper mot depression, reminiscensgrupper, som var en annan del av projektet (Peterson U, 2012). 19

20 Tabell 5: Individer med HAD-D, friska vid första mätning och sannolikheten att fortsätta vara frisk, mätning efter 1,5 år. RR=1,05 95% CI 1,01 1,10 Antal individer med HAD-D<7 vid baseline Församling före, vid baseline <7 efter 1,5 år Sannolikhet fortfarande frisk Grundsunda ,7% Nätra ,7% HAD-D, SANNOLIKHET FÖR TILLFRISKNANDE OCH INSJUKNANDE I GRUNDSUNDA OCH NÄTRA Om man i Grundsunda är sjuk (HADD > 7) vid första mätningen så är sannolikheten för tillfrisknande till den andra mätningen lika med 37.0 % (10 av 27). Motsvarande siffra i Nätra är 38.8 % (19 av 49) och denna skillnad i sannolikhet för tillfrisknande är inte signifikant (RR = 0.96; 95% CI: ). Om man i Grundsunda är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är risken för insjuknande till den andra mätningen lika med 3.4% (5 av 149). Motsvarande siffra i Nätra är 8.3% (23 av 278) och denna skillnad i risk för nyinsjuknande är inte riktigt signifikant (RR = 0.41; 95% CI: ). Om man i AKT-gruppen är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är risken för insjuknande till den andra mätningen lika med 3.4% (3 av 88). Motsvarande siffra bland dem som inte får AKT är 7.4% (25 av 339) men denna skillnad i risk för nyinsjuknande är, trots den hyfsat stora skillnaden, inte signifikant (RR = 0.46; 95% CI: ). Om man i Grundsunda är frisk (HADD < 7) vid den första mätningen så är sannolikheten för att fortsätta vara frisk till den andra mätningen lika med 96.7% (144 av 149, Tabell 5). Motsvarande siffra i Nätra är 91.7% (255 av 278) och denna skillnad i sannolikheten för fortsatt friskhet är precis signifikant (RR = 1.05; 95% CI: ), dvs en preventionseffekt. GRUNDSUNDA FRAMTIDSGRUPP (GFG) OCH AKTIVITETERNA SOM ERBJÖDS. GFG-aktiviteterna har genomförts i samarbete med Hälsocentralen i Husum, Örnsköldsviks Folkhögskola och studieförbunden ABF, SENSUS, Vuxenskolan och NBV. Hälsoprojektet är avslutat och erfarenheterna har summerats. Tiden mellan 2011 och våren 2013 har 275 personer varit engagerade i en rad olika aktiviteter. Av de svar GFG fått in kring upplevelser av medverkan i de olika grupperna är resultatet entydigt. Många är väldigt nöjda och skulle gärna fortsätta om arbetsgrupperna/cirklarna återupptogs. Det är också tydligt att någon måste dra igång aktiviteterna och uppmuntra pensionärerna till att delta. Enligt det gensvar som kommit från deltagarna är det inte självklart att själv söka upp verksamheter av olika slag. Motiverande samtal har varit ett viktigt inslag. 20

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Hälsa och livskvalitet hos pensionärer (HÄLP) Slutrapport

Hälsa och livskvalitet hos pensionärer (HÄLP) Slutrapport Hälsa och livskvalitet hos pensionärer (HÄLP) Slutrapport Hälsa och livskvalitet hos pensionärer (HÄLP) Åke Nygren, senior professor, Karolinska institutet Marie Åsberg, senior professor, Karolinska institutet

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter

Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning 2010/2011 Författare Anders Åkerlind, Leg läk, tidigare Betania FHV, Stockholm Handledare Peter Kaiser,

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Första hjälpen till psykisk hälsa Ett utbildningsprogram som lär dig hur

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Till dig som är anhörig till strokedrabbad RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Göteborg 1e december 2011 Erik Jedenius, PhD Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) KI Medicinsk rådgivare Janssen

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter.

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. PBM i projektet Ögat på sjukskrivning Behandlingsresultat januari 2008 augusti 2009: Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. 2009-10-25 Erik Olsson, leg. psykolog

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer