Yttrande över remiss avseende förslag på förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr )

Transkript

1 Remissyttrande Dnr: MBN/ Vattenmyndigheten Yttrande över remiss avseende förslag på förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr ) Härjedalens kommun har beretts möjlighet att lämna yttrande över rubricerade remiss. Inledning Härjedalens kommun har sedan 1970-talet arbetat efter en genomtänkt strategi beträffande den kommunala avloppshanteringen. Avloppsproduktionen är synnerligen ojämn i Härjedalen, vilket delvis beror på klimatet med en stor mängd ackumulerad snö som avrinner under en förhållandevis kort period; några veckor kring april. Vidare är kommunens huvudnäring turism; framför allt skidturism, som är särskilt intensiv under månaderna december, mars och april. Det är alltså stora flödestoppar att behandla, ofta med låg temperatur. Det har därför krävts en metodutveckling för att skapa system som klarar såväl hög som låg belastning och till rimliga kostnader då många av brukarna är med och finansierar endast under delar av året. Traditionella trestegs avloppsverk skulle ha svårt med både hög-och lågflödesperioder och en dimensionering efter dagarna med max belastning skulle dessutom ge mycket stora och dyra verk. Härjedalens kommun har därför valt att satsa på ytkrävande anläggningar med enkla processer där uppehållstiden får kompensera komplicerade kompakta, främst biologiska reningsprocesser. Systemen är s.k. fällningsdammar och infiltrationsdammar; system som är goda i partikelavskiljning och fosforseparation samt med god hygien och låg energi- och materialåtgång. För dammsystemen klaras nu normalt en stabil nivå av 0,5 mg P per l även under högbelastningsperioder. Utvecklingsarbete pågår och Härjedalens kommun är med i forskningsfronten på området såväl som initiativtagare och finansiär som projektaktör. Vattendistriktets krav på en utgående fosforhalt av 0,1 mg P per l är dock svårt att nå och skulle kräva stora investeringar i nya, mer traditionella verk, med en flera gånger högre energi- och materialförbrukning såväl vid byggande som vid drift; investeringar som Härjedalens kommun anser inte kan försvaras i ett resurshushållningsperspektiv. Inte heller arbetet med avloppsledningsnätet är okomplicerat. Det kalla klimatet kräver djupt liggande ledningar och perioder av smältvattenflöde och häftiga regn innebär påfrestningar på nätet och svårigheter att undvika inläckage. Adress Medborgarhuset Tfn vx Bankgiro Hemsida SVEG

2 2 Ett kontinuerligt förbättringsarbete pågår givetvis längs nätet, men kommunen ser också en strategisk vinst i att ha dammsystem som kan svälja stora nederbördsmängder utan bräddning vid anläggningen och med måttlig påverkan på reningseffekten; något som vore ogörligt med kompakta verk. Ett resurssnålt sätt att leta bräddningar längs avloppsnätet är att arbeta kampanjvis, framför allt under snösmältningsperioden. Det är att föredra framför kontinuerliga mätningar som kräver underhållsarbete. Beträffande enskilda avlopp är åtgärdstakten nationellt sett mycket långsam och det är en diskrepans mellan ställda krav och genomförda uppgraderingar. Havs- och vattenmyndigheten har nyligen överblickat området och arbetar för att finna en realistisk strategi för att de myndighetsformulerade kraven ska kunna genomföras. Utveckling av teknik för en hög skyddsnivå har haft ringa forskningsstöd från myndigheterna och det går inte att med gott samvete föreskriva en sådan idag. Anslutning till kommunalt reningsverk anges som en lösning, och utan att kommentera lämpligheten av lösningen i detalj kan konstateras att i norrländskt inland, t ex i Härjedalen, behövs många km ledningslängd för att ansluta en liten grupp boende till kommunalt avloppsverk. Med mycket liten fosforvinst. För övrigt pekar hastigheten av fosforrörelsen från infiltrationsyta till Östersjön på en mycket avlägsen vinst. Analys av förhöjda fosforhalter i mark är en vanlig metod bland etnologer för att leta fram boplatser från forntiden. Vidare har Härjedalens kommun valt att begränsa yttrandet till de delar i förslaget som berör Härjedalens kommun. Inom Härjedalens kommun finns (enligt VISS) ingen vattenförekomst där miljökvalitetsnormerna (MKN) för vatten inte uppfylls på grund av övergödning. De miljöproblem som orsakar att MKN inte uppfylls är dels fysiska förändringar (vattenkraftproduktion, flottledsrensningar och vandringshinder), dels diffus kemisk påverkan genom långväga luftföroreningar. Härjedalens kommun har små möjligheter att påverka dessa problem. Härjedalens kommun anser att det är orimligt med ett åtgärdsprogram som ställer samma krav på åtgärder i hela Bottenhavets vattendistrikt med de olika förutsättningar som finns. Det finns vattenförekomster som redan i dag uppfyller miljökvalitetsnormerna (MKN) vilka sannolikt inte löper någon risk att försämras. Det saknas enligt kommunen lagstöd för tvingande åtgärder för att skydda dessa vattenförekomster. Åtgärder bör endast krävas där det behövs för att en MKN ska uppfyllas. Kommunerna Åtgärd 1, 3, 4, 5 och 7 innebär inte några förändringar av kommunens nuvarande verksamhet Kommunen tillstyrker ågärd 1. Den är grundläggande för kommunens arbete med tillsyn och prövning och bedöms inte medföra några förändringar.

3 3 Eftersom det inte finns några dokumenterade problem med övergödning i kommunen medför åtgärderna 3, 4, och 5 inte några förändringar för Härjedalens kommun och kommunen har inga synpunkter på dessa åtgärder. Många sjöar och vattendrag i Härjedalens kommun avvattnas till Ljusnan, som utgör vattentäkt för nedströms liggande kommuner. I översiktsplanen från 2004 (ÖP) står att det är viktigt att särskilt beakta infiltrationsfrågorna inom Ljusnans avvattningssystem och undvika miljöskador som kan riskera förorena vattnet i de vattensystem som avvattnas mot Ljusnan. Vid bygglovprövning för ny bebyggelse ska också stor vikt läggas vid VA-lösningar. Enligt MB 4 kap. 6 får vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte utföras i Ljusnan, sträckan mellan Hede och Svegssjön. Denna sträcka skyddas av länsstyrelsens bevarandeplan för Natura 2000-område Ljusnan (Hede-Svegsjön) samt att dess nedre del ingår i Linsellborrens naturreservat och därmed även är skyddad enligt MB 7 kap. Utöver detta kan kommunens samhällsplanering inte påverka de miljöproblem (fysiska förändringar och långväga luftföroreningar) som medför att vattenförekomster i Härjedalens kommun inte uppfyller MKB. Åtgärd 7 bedöms därför inte medföra någon förändring och kommunen har inga synpunkter på åtgärden. Härjedalens kommun anser att texten bör ändras i Kommunerna åtgärd 2 Kommunen anser att krav även ska ställas på tillsyn av utsläpp av kväve och fosfor från vattenbruk men också skogsbruk. I vissa vattenförekomster överstiger dessa utsläpp kraftigt utsläppen från jordbruk och hästhållning. Härjedalens kommun motsätter sig delar av Komunerna åtgärd 6 a Kommunen anser att åtgärdsprogrammet ska innehålla de åtgärder som behövs för att en MKN ska följas. MKN har fastställts för varje enskild vattenförekomst. Om MKN uppnås finns inget stöd i lagen för att kräva åtgärder. Ett vattenskyddsområde innebär restriktioner för markägare och andra verksamhetsutövare. Kommunen motsätter sig kravet att inrätta vattenskyddsområden för nuvarande enskilda vattentäkter där kommunen bedömer att det inte finns behov av skyddsåtgärder. Härjedalens kommun tillstyrker delar av Kommunerna åtgärd 6 a samt åtgärd 6 b d och åtgärd 9 Kommunen har ett övergripande planeringsansvar för vattenförsörjningen. Kommunen tillstyrker de delar av åtgärd 6 a som berör kommunla vattentäkter samt åtgärderna 6 b d. Kommunen bedömer kravet i åtgärd 9 som rimligt. Varje onödigt vandringshinder som orsakas av det kommunala vägnätet bör undanröjas. Härjedalens kommun motsätter sig Kommunerna Åtgärd 8 Vattenmyndigheten saknar enligt kommunens bedömning, lagstöd för att kräva vatten- och avloppsvattenplaner för kommuner där det inte finns några problem med

4 4 övergödning eller begränsad tillgång på dricksvatten. Vatten- och avloppsvattenplaner kan vara goda verktyg för kommunen, men det är kommunens ansvar att göra prioriteringen. Åtgärd 8 bör omformuleras, så att det framgår att kravet endast gäller i områden där uttag av vatten respektive utsläpp av avloppsvatten riskerar att medföra att en MKN inte uppfylls. Yttrande överförvaltningsplanen Enligt förvaltningsplanen går arbetet med att inrätta skyddsområden för vattentäkter alltför långsamt. Härjedalens kommun anser att Länsstyrelsen i Jämtlands län i större omfattning kan stödja kommunen i detta arbete. Kommunen anser att det är en fråga om både prioriteringar och resurser. Härjedalens kommun anser att resurserna för miljöövervakning inom Bottenhavets vattendistrikt behöver stärkas. Vid fördelningen av resurser måste större hänsyn tas till antalet vattenförekomster inom de olika vattendistrikten För att statusklassningarna ska kunna bli ett verktyg i tillsyns- och prövningsarbetet måste de vara grundade på korrekta uppgifter. Den ekologiska potentialen måste förbättras i de vatten som är kraftigt modifierade p.g.a. vattenkraften. För att detta ska kunna ske är det nödvändigt att omprövning av gamla tillstånd och villkor underlättas. Både genom att de juridiska förutsättningarna för omprövning klargörs och att de myndigheter som ska ompröva besluten ges mera resurser. En annan viktig förutsättning är att åtgärdsprogram för samtliga kraftigt modifierade vatten snarast fastställs. I redovisningen av miljöproblemen har vattenkraftens och vattenbrukets miljöeffekter inte redovisats på ett tillräckligt tydligt sätt. På sidan 76 framhåller Vattenmyndigheten påverkan från flottledsrensning som ett större problem än dammar för vattenkraftproduktion. Detta överens-stämmer inte med Härjedalens kommuns bild av verkligheten. Flottledsrensningar påverkar troligen ett större antal vattenförekomster. Här måste miljöproblemen värderas efter de totala miljöeffekterna och inte efter hur många vattenförekomster som påverkas. Utsläppen från vattenbruket bör redovisas i diagrammen över källor till utsläpp av kväve och fosfor på samma sätt som utsläpp från andra verksamheter. Även om vattenbrukets utsläpp bara uppgår till någon procent av det totala utsläppen bör de ändå redovisas med tanke på den oro och de protester som uppstått hos allmänheten. Under rubriken Bedömning av betydande påverkan kopplat till övergödning på sidan 93 redovisas visserligen fiskodling, men även främmande arter och klimatförändringar, utan motivering på vilket sätt just dessa miljöproblem bidrar till övergödningen.

5 5 Motiveringar Kommunerna, åtgärd 1 Enligt VISS finns inga vattenförekomster där utsläpp från verksamheter inom kommunen medför att vattenförekomsterna inte uppfyller kraven på god ekologisk status/potential. Åtgärden innebär ändå krav på kommunens tillsyn och prövning eftersom miljökvalitetsnormen anger att vattnets ekologiska eller kemiska status/potential inte får försämras. Åtgärd 1 bedöms uppfyllas inom nuvarande verksamhet och medför därför inte någon förändring. Kommunerna, åtgärd 2 Inom Härjedalens kommun saknas vattenförekomster där MKN riskerar att inte följas p.g.a. utsläpp av kväve och fosfor från jordbruk eller hästhållning eller tillförsel av växtskyddsmedel. Kravet på åtgärd bedöms därför uppfyllas inom ordinarie tillsynsarbete. Åtgärd 2 bör kompletteras med krav på tillsyn av utsläpp av fosfor och kväve från vattenbruk. Risken för diffus påverkan på nedströms liggande vattenförekomster bör också beaktas. Detta bedöms kunna ske inom nuvarande tillsyn. Kommunerna åtgärderna 3 och 4 Inom kommunen finns enligt VISS ingen vattenförekomst där det finns risk för övergödning. Åtgärd 3 och 4 bedöms därför inte ställa några krav på utökad tillsyn av de enskilda avloppen, avloppsledningsnät eller mindre reningsverk, även om sådan utökad tillsyn kan behövas av andra skäl. Kommunerna åtgärd 5 Inom kommunen finns ingen vattenförekomst där MKN inte uppfylls p.g.a. övergödning. Åtgärden bedöms därför inte påverka Härjedalens kommun. Kommunerna åtgärd 6 a - e 6a) Det bör därför vara upp till kommunen att avgöra om behovet av vattenskyddsområden för befintliga enskilda vattentäkter är så stort att det motiverar de restriktioner för den enskilde och de kostnader för kommunen som blir följden. b) Härjedalens kommun bedömer att det finns behov av att se över gamla vattenskyddsområden. En plan för arbetet bör upprättas och medel avsättas. c) Åtgärden innebär att kommunen ska bedriva regelbunden tillsyn av vattenskyddet inom tillrinningsområden till allmänna och större enskilda vattentäkter. Kommunen anser att sådan tillsyn behövs och att ansvaret för tillsynen ligger på kommunen. En plan för arbetet bör upprättas och medel avsättas. d) Kommunen behöver uppdatera sin översiktsplan med den regionala vattenförsörjningsplan som har upprättats av länsstyrelsen.

6 6 e) Kommunen behöver enligt Vattenmyndighetens förslag söka tillstånd enligt MB 11 kap de kommunala vattentäkterna eftersom bortledande av vatten utgör tillståndspliktig vattenverksamhet. Härjedalens kommuns anser att det saknas stöd i lagen för att kräva sådana tillstånd för vattentäkter som inte påverkar vattenförhållandena så att allmänna eller enskilda intressen kan skadas. Kommunerna åtgärd 7 De miljöproblem i Härjedalens kommun som orsakar att MKN inte uppfylls för alla vattenförekomster, är dels fysiska förändringar (vattenkraftproduktion, flottledsrensningar och vandringshinder), dels diffus kemisk påverkan genom långväga luftföroreningar. Kommunen utgår redan i dag från MKN vid prövning utifrån plan- och bygglagen. I övrigt bedöms kommunens möjligheter att påverka dessa problem vara begränsade. Åtgärd 7 bedöms därför inte medföra någon förändring kommunen. Kommunerna åtgärd 8 Kommunen ansera att Åtgärd 8 måste omformuleras så att det framgår att kravet endast gäller i områden där uttag av vatten respektive utsläpp av avloppsvatten riskerar att medföra att en MKN inte uppfylls. Det är en kommunal fråga om detta ska prioriteras. Kommunerna åtgärd 9 Den del av vägnätet som förvaltas av Härjedalens kommun är liten jämfört med privata och statliga vägar. Kommunen som väghållare bör dock undanröja varje onödigt vandringshinder som kan medföra att en vattenförekomst inte uppnår god ekologisk status. Härjedalens kommun tillstyrker därför Åtgärd 9. Kommunen bör upprätta en plan för arbetet och avsätta nödvändiga medel. Konsekvensanalys Flera av de åtgärder som kommunerna blir skyldiga att vidta enligt förslaget innebär ökade kostnader för kommunen. Det gäller åtgärderna 6 a, 6 b, 6 c, 6 e, åtgärd 8 och åtgärd 9. Gunilla Zetterström-Bäcke kommunalråd Inger Lagerquist kommunchef