KUNSKAPA PÅ NÄTET MED HJÄLP AV LÄROBJEKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAPA PÅ NÄTET MED HJÄLP AV LÄROBJEKT"

Transkript

1 Liisa Ilomäki (red.) KUNSKAPA PÅ NÄTET MED HJÄLP AV LÄROBJEKT Handbok för lärare, utbildare och dig som skapar lärobjekt UTBILDNINGSSTYRELSEN

2 Liisa Ilomäki, forskare, FK, Verkko-oppimisen ja tiedonrakentelun tutkimuskeskus (ung. forskningscentralen för nätbaserat lärande och kunskapsuppbyggnad), Psykologiska institutionen, Helsingfors universitet Marjut Iivonen, forskare, PeM, Savonlinnan opettajankoulutuslaitos (ung. institutionen för lärarutbildning i Nyslott), Joensuu universitet Tomi Jaakkola, forskare, PeM, Opetusteknologiayksikkö (ung. enheten för undervisningsteknologi), Åbo universitet Henna Lahti, forskare, PeM, Institutionen för hushålls- och slöjdvetenskap, Helsingfors universitet Minna Lakkala, forskare, FM, Verkko-oppimisen ja tiedonrakentelun tutkimuskeskus, Psykologiska institutionen, Helsingfors universitet Erno Lehtinen, professor, PeD, Turun opettajankoulutuslaitos (ung. institutionen för lärarutbildning i Åbo), Åbo universitet Lassi Nirhamo, forskare, PeM, Opetusteknologiayksikkö, Åbo universitet Sami Nurmi, forskare, PeM, Opetusteknologiayksikkö, Åbo universitet Sami Paavola, forskare, PM, Verkko-oppimisen ja tiedonrakentelun tutkimuskeskus, Psykologiska institutionen, Helsingfors universitet Marjaana Veermans, forskare, PeD. Verkko-oppimisen ja tiedonrakentelun tutkimuskeskus, Psykologiska institutionen, Helsingfors universitet Utbildningsstyrelsen och författarna Grafisk design: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho Bilden på titelbladet: Elvi Turtiainen Översättning: Björn-Eric Mattsson ISBN ISBN (pdf) Vammalan kirjapaino Oy, Vammala 2004

3 INNEHÅLL FÖRORD 5 Liisa Ilomäki LÄROBJEKTEN SOM STÖD FÖR UNDERVISNING OCH LÄRANDE 9 Lärobjekt och tidigare existerande digitala läromedel 10 Strävan efter pedagogiskt flexibla lärobjekt 14 Exempel på lärobjekt i olika undervisningssituationer 18 Tomi Jaakkola, Lassi Nirhamo, Sami Nurmi och Erno Lehtinen OLIKA LÄROBJEKT SOM EN DEL AV EN FLEXIBEL HELHET 27 Att stödja lärandet som utgångspunkt 28 Typindelning av lärobjekten 29 Lärobjekten som en del av lärmiljön 36 Sami Paavola, Liisa Ilomäki och Minna Lakkala HUR KUNSKAP PRESENTERAS I LÄROBJEKTEN 40 Kunskapssynens bakgrund 40 Drag i den expertmässiga kunskapssynen 42 Liisa Ilomäki och Sami Paavola LÄROBJEKTEN SOM STÖD FÖR PEDAGOGIKEN 51 Sami Nurmi Stöd aktiverandet av tidigare vetande 56 Sami Nurmi Stöd en begreppsmässig förändring 59 Minna Lakkala och Marjaana Veermans Stöd medvetet lärande och metakognition 62 Liisa Ilomäki Styr eleverna mot expertis 68 Marjaana Veermans och Minna Lakkala Stöd pedagogiskt meningsfull gemenskap 71

4 Tomi Jaakkola Låt inläraren möta företeelsens komplexitet 73 Tomi Jaakkola Presentera företeelsen på flera sätt 75 Tomi Jaakkola Visualisera tänkandet 78 Sami Nurmi Stöd analogislutledningar 80 Lassi Nirhamo och Erno Lehtinen Hur stödja automatisering och lärande av färdigheter 82 Sami Nurmi Den kognitiva belastningens problem 85 Liisa Ilomäki Lärobjekten och olika pedagogiska modeller 86 Problembaserat lärande 86 Minna Lakkala Undersökande lärande 90 Henna Lahti och Marjut Iivonen Exempel på användning av ett lärobjekt vid undersökande lärande 93 Marjaana Veermans Upptäckande lärande 95 Lassi Nirhamo METADATA SOM HJÄLP VID SÖKNING 100 Vad är metadata? 100 Nyttan av metadata 101 Standarder för beskrivning av lärmaterial 102 Kvaliteten på metadata 104 Inmatning och sökning av metadata 104 KÄLLFÖRTECKNING 107

5 FÖRORD I takt med att den nätbaserade undervisningen blivit vanligare har också lär objekt (en: learning objects) börjat användas allt mer i undervisningen på alla stadier. Med lärobjekt avses nytt digitalt lärmaterial av skiftande slag som i allmänhet distribueras via internet och som kan tillämpas i olika under vis ningssituationer. Idén med lärobjekt är i och för sig inte ny redan i årtionden har lärare, elever och studerande kunnat använda lärmaterial på nätet, men den grundläggande tanken om lärmaterial som lätt kan spridas, kombineras och skräddarsys har uppstått först under de senaste åren. Det finns lärobjekt av varierande slag, till exempel övningsuppgifter och simuleringar eller skriftligt och grafiskt databasmaterial. Bildar en simulering tillsammans med sina anvisningar och modeller ett lärobjekt i sig eller är varje del ett självständigt lärobjekt? Utgör en enskild bild eller hela databasen ett lärobjekt? Arbetet med att beskriva och klassificera lärobjekt är fortfarande under arbete eftersom ämnesområdet är så nytt. Å andra sidan, även om den här boken fokuserar på lärobjekt så gäller en stor del av tankegångarna och reflexionerna den pedagogiska användningen av lärmaterial i allmänhet. Många pedagogiska nätbaserade tillämpningar kan innehålla verktyg som kan uppfattas som lärobjekt, medan själva tillämpningen inte är något lärobjekt. Vilket är alltså förhållandet mellan ett lärobjekt och den nätbaserade miljön? Sannolikt kommer utvecklingen och användningen av lärobjekt att göra det nätbaserade lärandet avsevärt mångsidigare och allmännare under de närmaste åren. Bokens mål är att hjälpa läsaren att förstå lärobjektens natur och möjligheter som en del av undervisningen och utnyttjandet av datanäten. Lärobjekten inger stora förhoppningar. Man förväntar sig att tack vare dem kunna utveckla undervisningens innehåll och erbjuda lärarna lärmaterial, att användningen av informations- och kommunikationstekniken för undervisningsändamål kommer att spridas och att undervisningsmetoderna förbättras. För många lärare är dock lärobjekten en ny företeelse. Det är inte självklart för lärarna var man får tag på dem, vad man kan kräva av goda lärobjekt och hur de ska tillämpas i undervisningen. Det behövs experiment och utbildning, bra modeller och utbyte av erfarenheter. Frågan om vad som är ett bra lärobjekt hänger oundvikligen samman med de pedagogiska lösningarna. Ett lärobjekt kan vara lämpligt och meningsfullt 5

6 f ö r o r d utifrån ett visst pedagogiskt synsätt, men fungerar inte nödvändigtvis i samband med annan pedagogik. Dessutom skiljer sig lärobjekten från varandra till typ och verksamhetsidé. Det går alltså inte att ange entydiga kriterier på vad som är ett bra lärobjekt. En utgångspunkt är att ett gott lärobjekt stödjer lärandet på det sätt som de nyaste strömningarna inom lärande och kunskap förutsätter, och att det bör hjälpa läraren att utveckla och berika undervisningen. Man ska inte heller behöva komplicerade tekniska eller pedagogiska arrangemang för att ta lärobjektet i bruk, utan det ska kunna användas i det normala skolarbetet med elever eller studerande. Den här boken är ett försök att hjälpa dem som använder och utvecklar lärobjekt. Den innehåller exempel på lärobjekt för både allmänbildande och yrkesinriktad utbildning samt på deras användning och motsvarande användningsplaner. Målet är att boken ska lämpa sig för dem som är intresserade av att utnyttja och utveckla lärobjekt oavsett skolform och -nivå. De som producerar och framställer lärobjekt kan lika bra vara professionella utvecklare på ett företag som lärare som gör upp lärobjekt enbart för eget undervisningsbehov. Bokens innehåll har i hög grad påverkats av att författarna deltagit i det europeiska projektet Celebrate som startade år 2002 och avslutades år Det EU-stödda projektet ställde upp mycket ambitiösa mål: att utveckla pedagogiska modeller för lärobjekten i samband med produktionen av dem, att stödja producenterna och stärka deras samarbete samt att främja en allmän och mångsidig användning av lärobjekten. Målet var alltså att producera en stor mängd högklassiga lärobjekt, lätt åtkomliga för lärarna, samt att utvärdera denna pilotproduktion och dess pedagogiska användning. De här målen skulle uppfyllas av sammanlagt 22 intressegrupper från elva europeiska länder, där grupperna representerade olika synsätt på utveckling och produktion av lärobjekt. I projektet deltog forskare inom undervisning och lärande vid olika universitet, nationella utbildningsmyndigheter och privata företag samt representanter för vetenskapscentra. Dessutom testades de producerade lärobjekten av över tusen lärare i sex länder. Finland representerades av Utbildningsstyrelsen, WSOY, vetenskapscentret Heureka samt Helsingfors och Åbo universitet. Forskarna vid de båda universiteten hade som uppgift att undersöka användarnas behov, utveckla pedagogiska modeller för planering av lärobjekt och till slut utvärdera hela projektet. Erfarenheterna och lärdomarna från de här forskningsuppgifterna har gett upphov till en stor del av tankarna i boken. Boken presenterar olika lärobjekt, speciellt med tanke på hur den pedagogiska kvaliteten kan utvecklas, och uppskisserar faktorer som är centrala för förståelsen av den pedagogiska användningen av lärobjekt. Den framställer lärobjekten som en del av lärandet och undervisningen 6

7 samt tar upp den nutida forskningens uppfattningar om lärandets principer och expertmässiga kunskapssyner och hur de samverkar med lärobjektens egenskaper. Dessutom beskrivs de konkreta pedagogiska metoder som kan stödjas med lärobjekt, och metadata som är behövliga då lärobjekten hanteras. I boken ges också modeller för utvärdering av lärobjekt. I den svenska översättningen av den här publikationen har lärobjektsexempel som så noggrant som möjligt motsvarar den finska bokens exempel valts ut. För en del exempel har tyvärr inga passande svenska exempel hittats. I dessa fall har vi låtit de finska exemplen stå. Forskare Tom Wikman har hjälpt oss i arbetet med att hitta exempel på svenska. Boken är ett resultat av samarbetet mellan forskarna vid Psykologiska institutionens forskningscentral för nätbaserat lärande och kunskaps uppbyggnad (Verkko-oppimisen ja tiedonrakentelun tutkimuslaitos) vid Helsing fors universitet och Enheten för undervisningsteknologi (Opetusteknologiayksikkö) vid Åbo universitet. Jag tackar Utbildningsstyrelsen för att det pedagogiska utvecklingsarbetet kring lärobjekt på det här sättet offentliggörs. Likaså tackar jag professor Erni Lehtinen vid Åbo universitet för preciseringar av innehållet och konstruktiv hjälp under skrivprocessen. Jag hoppas boken kommer att vara till nytta också för elever och studerande som ju är de verkliga slutanvändarna av undervisningen och lärmaterialet, samt att tankarna i boken kunde stödja dem i att tänka självständigt och utveckla deras samlärande och kunskapsuppbyggnad. Esbo, skottdagen den 29 februari 2004 Liisa Ilomäki f ö r o r d 7

8 8

9 Liisa Ilomäki LÄROBJEKTEN SOM STÖD FÖR UNDERVISNING OCH LÄRANDE Av olika informations- och kommunikationstekniska tillämpningar är det framför allt datanäten som på senare år snabbt har vunnit insteg i undervisningen. I de flesta fall används datanäten för informationssökning och fritt surfande [1], även om en förfrågan till europeiska lärare ger vid handen att utnyttjande av e-post inom undervisningen har blivit allt vanligare [2]. Däremot används avsevärt mer sällan andra datanätstillämpningar, såsom diskussioner och kunskapande på nätet, att ta kontakt med experter eller att använda webben som ett forum för elevernas publikationer [3, 4]. Flera finländska och internationella undersökningar och utredningar har visat att lärarna anser bristen på högklassiga läromedel vara ett av de mest centrala problemen vid användning av informationsteknik (IT) i undervisningen [5, 6, 7]. Lärobjekten utgör ett försök att lösa just det här problemet. Även om man forskat rätt flitigt i nätbaserat lärande finns det mycket få rapporter om hur användningen av lärobjekt har utfallit. Å andra sidan har datorstödda undervisningsprogram av tidigare ursprung etablerade användare. Enligt material från år 1999 använde nästan 40 procent av lärarna i Helsingfors datorstödda undervisningsprogram inom det egna ämnet åtminstone en gång i månaden [8]. Tröskeln för att också lärobjekt skulle tas i bruk kunde alltså vara lika låg som för informationssökning. Det är troligen rätt enkelt för lärarna att införliva informationssökning och lärobjekt i den egna undervisningen eftersom detta inte nödvändigtvis kräver några radikala förändringar av de traditionella undervisningsrutinerna. Däremot är det en större pedagogisk utmaning att utnyttja nätet för 1. Ilomäki, L., Tapola. A., Hakkarainen, K., Koivisto, J., Lakkala, M. och Lehtinen, E., Nurmi, S., Ilomäki, L., Tapola. A., Hakkarainen, K., Koivisto, J., Lakkala, M. och Lehtinen, E., Nurmi, S., Ilomäki, L., Tapola. A., Hakkarainen, K., Koivisto, J., Lakkala, M. och Lehtinen, E., Nurmi, S., Oravainen, K., Ilomäki, L., Hakkarainen, K., & Tapola, A., Ilomäki, L., Tapola. A., Hakkarainen, K., Koivisto, J., Lakkala, M. och Lehtinen, E.,

10 l ä r o b j e k t e n s o m s t ö d f ö r u n d e r v i s n i n g o c h l ä r a n d e exempelvis kunskapsuppbyggnad och diskussion mellan eleverna. Man kan alltså förutse att användningen av lärobjekt snabbt kommer att växa om antalet lärobjekt ökar och de blir lättare tillgängliga. Eftersom distributionen av lärmaterial via nätet är en rätt ny företeelse har man än så länge inte definierat termen lärobjekt på ett entydigt sätt om man ens kan komma överens om en definition. Lärobjekt är en svensk översättning av den engelska termen learning object (LO), som fått följande definition: Vilket kunskapsobjekt som helst, digitalt eller icke-digitalt, som kan användas för lärande, undervisning eller utbildning [9, 10]. Även om denna officiella definition är mycket vag och kan tillämpas i princip på vilket objekt eller föremål som helst, bör lärobjekt i praktiken uppfattas som ett relativt begränsat digitalt lärmaterial som kan sökas och distribueras via nätet. På svenska förekommer också bland annat termerna lärkomponent, lärmodul och lärresurs, men det är befogat att använda lärobjekt eftersom den termen redan har rotat sig bland användarna. Lärobjekt och tidigare existerande digitala läromedel Under andra världskriget började datorstödda läromedel planeras och användas (en: instructional design) i USA i samband med behovet att snabbt och effektivt utbilda arméns personal. Den pedagogiska psykologin frambringade teoretiska idéer för hur utbildningsproblemen skulle lösas. Speciellt var tankegångarna inom den programmerade undervisningen centrala. När datorerna blev allmännare på 1980-talet fick lärande baserat på datateknik naturligtvis fart och planeringen av tillämpningarna delades upp i två riktlinjer: datorstödd undervisning (som har haft flera olika benämningar med en aning skiftande betydelse, bland annat computerbased instruction och computer-based training) och användning av datorn som ett redskap [11]. De pedagogiska utgångspunkterna för planeringen av den datorstödda undervisningen baserade sig länge på ursprungstankarna inom det programmerade lärandet och resulterade bland annat i en stor mängd övningsprogram (en: drill and practice). På 1990-talet utvecklades planeringen mot öppnare program som fick sin utgångspunkt i olika konstruktivistiska riktningar [12, 13]. Så till exempel baserade sig det berömda Jaspers-projektet vid Vanderbildt University på problemlösning i en begränsad, men väl stödd inlärningstillämpning. I tillämpningen hade man byggt in redogörelser för olika slags fakta och framställningssätt IEEE Technology Standards Committee, Oppisisällön metatieto 11. Reiser, R., 2001b 12. Reiser, R., 2001b 13. Reiser, R., 2001a

11 l ä r o b j e k t e n s o m s t ö d f ö r u n d e r v i s n i n g o c h l ä r a n d e som var försedda med utmanande och öppna matematiska uppgifter i ett naturligt saksammanhang [14]. I mitten av 1990-talet fick internet ökad spridning, först som ett medel för i synnerhet distansundervisning och högskoleutbildning samt för distribution av omfattande kursbundna materialhelheter. Så småningom har internet befäst sin plats också inom den allmänbildande skolundervisningen. Produktionen av läromedel i Finland tog sin början under förra hälften av 1980-talet 1. Så till exempel producerade Riksförbundet för lärare i matematiska ämnen (MAOL) ett flertal simuleringar för undervisning i matematik, fysik och kemi. Vidare utvecklade en datateknikcentral för skolorna bildobjekt för lågstadieundervisningen medan företagen utvecklade övningsprogram och mindre multimedieprogram som stöd för elevernas egen verksamhet. Brainware Oy:s HiiriPolo, ett av de populäraste programmen för lågstadiet, bestod av flera små program som användaren kunde välja mellan. Idén med sådana här mindre undervisningsprogram var ingalunda att ersätta läraren eller att de skulle innehålla allt tänkbart material om det som skulle läras. I själva verket kunde en del av de här undervisningsprogrammen fortfarande duga som lärobjekt, bara de anpassades för modern teknik. Samnordiska kurser för planering av undervisningsprogram stödde produktionen av sådana flexibla, små program som förutsatte att läraren stod för de pedagogiska lösningarna och att programmet lämpade sig för mycket olika undervisningssituationer [15]. Antalet undervisningsprogram för de finländska skolorna ökade avsevärt på grund av det här utvecklingsarbetet. Drillprogrammen utvecklades mot öppnare och mer elevcentrerade tillämpningar just tack vare de samnordiska kurserna. De öppna undervisningsprogrammen hade dock en begränsad spridning, vilket enligt min mening hade flera orsaker: Användningen av datateknik var beroende av några få lärares pionjärinsatser. Den största delen av lärarna var inte intresserad av att använda datorer i undervisningen och därtill var deras tekniska kunnande obefintligt. Eftersom undervisningskulturen ännu inte stödde elevernas aktiva arbete och tankeverksamhet representerade en del av undervisningsprogrammen helt enkelt alltför främmande pedagogiska idéer det är betecknande att traditionella drillprogram såldes mest, speciellt i samband med läroboken. Utrustningen var dyr (också då) och den reserverades i praktiken helt för undervisningen i datateknik. Dessutom blev undervisningsprogrammen ofta kostsamma för skolorna eftersom dessa bara hade ringa möjligheter att själva bestämma om sina budgetmedel. 1 Följande beskrivning baserar sig på nämnda källor och författarens erfarenheter under åren då hon planerade undervisningsprogram och utbildade producenter samt deltog i användning och utveckling av en nordisk planeringsmodell. 14. Cognition And Technology Group At Vanderbild, 1992a 15. Hanhimäki, L., Ilomäki L., Lakkala, M. & Norlamo, P.,

12 l ä r o b j e k t e n s o m s t ö d f ö r u n d e r v i s n i n g o c h l ä r a n d e Å andra sidan anslöt sig en del av själva kulturen kring under visningsprogrammen till uppfattningen att hela kurser kunde genomföras med hjälp av datorer så att datorn ersatte läraren. Sådana datorstödda kurser förekom speciellt i undervisningen efter den allmänbildande skolan, yrkesutbildningen och annan undervisning på andra stadiet. Likaså använde företagen sannolikt mest undervisningsprogram av just det här slaget [16]. Också programgeneratorer, det vill säga program som producerade läromedel, stödde uppgörandet av sådana här undervisningsprogram. Bland annat lärarna fick utbildning i att använda programgeneratorer för att själva kunna producera material. I praktiken var det dock främst yrkesfolk som drog nytta av programgeneratorerna. Omfattande kursbundna undervisningsprogram var besvärliga att använda i praktiken eftersom de rent innehållsmässigt inte var tillräckligt omfattande och deras osmidiga uppbyggnad hindrade att de användes i varierande pedagogiska situationer. I viss mån utnyttjades dock material av det här slaget för exempelvis självstudier. I dagens lärobjekt finns drag av de tidigare undervisningsprogrammen eftersom nätmaterialets pedagogiska struktur ofta speglar tanken på hela kurser, speciellt i undervisningen på andra stadiet. Å andra sidan bär lärobjekten också spår av undervisningsprogrammens planeringsmodeller, av vilka de tidigaste representerade den programmerade undervisningens idéer. En internationell utvärdering av läromedel på nätet har utvisat att nätmaterialen sällan var interaktiva i verklig mening. Det använde inte heller olika tekniska framställningssätt eller stödde så kallade utvecklade inlärningsuppfattningar [17]. Kommer läroböckerna och annat skriftligt material att försvinna i takt med att lärobjekten vinner mark? Tills vidare har läroböckerna en stark ställning i undervisningen, men många läromedelsförlag i Finland framför allt WSOY har börjat producera också digitalt lärmaterial. Lärobjektens förhållande till traditionellt skriftligt material är oproblematiskt; de kan egent ligen inte jämföras med varandra. Lärobjekten grundar sig väsentligen på informationsteknikens möjligheter och skulle inte ens existera utan den. De kan till exempel innehålla en hypertextstruktur med länkar och noder som givetvis inte kan byggas in i skriftligt material på ett naturligt sätt. Förutom text och bild kan lärobjekten bestå av tal och annat ljud samt animation och video, för att inte tala om den mängd information de kan inrymma. Några enstaka lärobjekt kan ändå ha samma struktur som till exempel traditionella drilluppgifter (en: drill and practice) som i årtionden har utförts med papper och penna och delats ut i form av kompendier eller arbetsböcker tillsammans med läroböckerna Lehtiö, P., Mioduser, D., Nachmias, R., Lahav, O. & Oren, A., 2000

13 l ä r o b j e k t e n s o m s t ö d f ö r u n d e r v i s n i n g o c h l ä r a n d e Många hinder för utbredningen av undervisningsprogrammen har försvunnit. Nuförtiden kan och vill lärarna utnyttja informations- och kommuni kationsteknik i sin undervisning. De pedagogiska uppfattningarna har förändrats och det finns ett större behov av pluralistiska lärmaterial som stödjer elevernas och de studerandes egna tankar och resonemang. Den alltmer utbredda användningen av datanät har rent tekniskt underlättat tillgången på och utnyttjandet av lärmaterial. Även om man ofta har påpekat att tekniska lösningar inte påverkat skolan i högre grad, så har man samtidigt lagt märke till att den utökade användningen av datanät i utbildningen är ett undantag från tidigare erfarenheter [18, 19]. Det här stödjer också uppfattningen att lärobjekt så småningom kommer att användas allt mer i undervisningen. Det är som känt svårt att spå om framtiden, men man kan ändå våga sig på några tankar kring utvecklingsperspektiven för lärobjekten. Pekka Lehtiö som rett ut användningen av datanät och digitalt lärmaterial i undervisningen anser att ibruktagande av prisriktiga tekniska innovationer beror på sociala innovationer, det vill säga om det finns någon lockande användning för den nya tekniken [20]. Utgående från det här kan man anta att lärobjektstänkandet vinner insteg genom att man lätt kan inse nyttan av det i den praktiska undervisningen. Eftersom det redan nu har visat sig att användningen av datanät i undervisningen varit en framgång, är det kanske möjligt att med hjälp av dem förnya den pedagogiska praxisen åtminstone i någon mån och införa nya slags tillämpningar som stöd för undervisningen. På det sättet kan lärobjekten bidra till att nya pedagogiska rutiner införs [21]. Om och när skolorna ges möjlighet att lätt och förmånligt få tillgång till nytt digitalt lärmaterial, kan de nya läromedlen också förmedla ny pedagogisk praktik. Det här förutsätter naturligtvis att läromedelsförfattarna stöds; de bör ha en djup insikt i både tekniska möjligheter och pedagogiska behov. Om lärarna anser lärobjekten vara av dålig kvalitet eller om de upplever att de inte kan genomföra sin undervisning med hjälp av dem, äventyras utvecklingen av lärobjekt. Redan nu har det visat sig att vissa pionjärlärare förhåller sig skeptiskt till lärobjekt, speciellt sådana som producerats för undervisning, eftersom lärobjekten enligt deras mening är alltför knapphändiga till sitt innehåll och representerar föråldrade verksamhetsidéer. De här lärarna saknar bland annat lärobjekt som hjälper eleverna i deras aktiva arbete, utgör verktygstillämpningar för arbete i grupp eller populariserar 18. Ilomäki, L., Tapola. A., Hakkarainen, K., Koivisto, J., Lakkala, M. och Lehtinen, E., Lehtinen, E., Mioduser, D., Nachmias, R., Lahav, O. & Oren, A., Cobb, P., McClain, K., de Silva Lamberg, T. & Dean, C.,

14 l ä r o b j e k t e n s o m s t ö d f ö r u n d e r v i s n i n g o c h l ä r a n d e autentisk kunskap. I synnerhet lågstadielärarna efterlyser popularisering av kunskap eftersom det råder brist på lämpliga kunskapskällor för lågstadiet. Även om man ofta anser lärobjekten, i likhet med traditionellt lärmaterial, vara hjälpmedel för speciellt läraren (med andra ord: läraren står för valet av lärobjekt), är det sannolikt att eleverna och de studerande i framtiden aktivt väljer lärobjekt, kanske till och med bearbetar och utvecklar dem. Redan nu har man gjort iakttagelser av det här slaget inom högskoleutbildningen [22]. Ett exempel i den här boken beskriver just en sådan användning på gymnasienivå (Multipla intelligenser och lärobjekt). Det är möjligt att en lärobjektens pedagogik kommer att växa fram på samma sätt som det har utvecklats en pedagogisk användning av informations- och kommunikationsteknik. Så till exempel har Betty Collis och Allard Strijker, som utrett lärobjektens användning i de nederländska universiteten, utvecklat praktiska anvisningar för hur tyngdpunkten för utveckling av lärobjekt förskjuts från innehållsdistribution till lärobjekt som baserar sig på elevernas aktiva handlande och medverkan [23]. Samma författare har framkastat att digitalt lärmaterial (författarna använder termen educational software ) i framtiden kommer att delas upp i två slags produkter: omfattande, komplicerade system som fungerar som förvaltnings- och distributionsmiljö och som länkas till databasmiljöer, och b) små elektroniska läromedel som kan väljas från flera olika källor och som kan integreras med varandra utgående från situation och behov [24]. Strävan efter pedagogiskt flexibla lärobjekt Användarna av lärobjekt kan vara elever, studerande, lärare eller olika lärgemenskaper. Den här boken koncentrerar sig speciellt på lärobjekt som är avsedda för elever och studerande. Lärobjekt som är ämnade för lärare innehåller bland annat erfarenheter från tidigare användning eller arbetsmodeller och praktiska exempel. Lärgemenskapernas lärobjekt är verktyg för flera samtidiga användare, till exempel simuleringar och element som stödjer chattliknande diskussioner. Visserligen har man knappast några erfarenheter av sådana lärobjekt, men de är säkert till nytta vid arbete av typen problemcentrerat eller undersökande lärande. Sannolikt kommer dock lärobjekt som är avsedda för gemensam användning att så småningom vara en del av en allt mångsidigare nätbaserad undervisning Collis, B. & Strijker, A., Collis, B. & Strijker, A., Collis, B. & Strijker, A., 2003

15 l ä r o b j e k t e n s o m s t ö d f ö r u n d e r v i s n i n g o c h l ä r a n d e Lärobjekten förutsätts vara som bäst och lämpa sig bra för undervisning då de har följande drag: Karakteristiskt för lärobjekten bör vara att de är lättillgängliga; de bör kunna hämtas från nätet gratis eller till en skälig kostnad, ofta via någon portal. Läraren bör, utan speciella tekniska färdigheter, kunna ladda ner från nätet de för undervisningen lämpliga lärobjekten. Lärobjekten bör vara tekniskt lätta att använda och läraren bör kunna handleda eleverna i användningen av dem. Eftersom vårt lands skolor och läroanstalter numera har en bra teknisk utrustning behövs nödvändigtvis inte några speciella arrangemang då lärobjekten ska tas i bruk (även om skolorna fortfarande har alltför få datorer i förhållande till den snabbt ökande datoranvändningen [25]). Lärobjekten bör underlätta lärarens arbete eftersom de som sådana ofta utgör färdigt lärmaterial och därigenom sparar lärarens tid och möda. Lärobjekten bör vara pedagogiskt flexibla. Med flexibilitet avses här att lärobjekten lätt ska kunna användas i olika situationer och sammanhang och kombineras till helheter. Användningen av lärobjekten behöver inte förutsätta någon speciell pedagogisk lösning, utan det pedagogiska ansvaret bör kvarstå hos läraren. I bästa fall planerar läraren (eller eleven) för vilken undervisningssituation lärobjekten behövs, söker fram alternativ utgående från metainformationen och väljer det eller de bästa, vägleder eleverna eller de studerande i sökprocessen och användningen av lärobjekten. Samma lärobjekt kan användas av läraren för att exempelvis åskådliggöra något under en föreläsning, av eleverna eller de studerande som en central kunskapskälla eller för att initiera en forskningsdiskussion. De ovan nämnda dragen förutsätter att lärobjekten kan återanvändas (en: reusability), vilket är ett centralt mål i produktionen av dem. Med återanvändning menas att materialet består av separata delar som lätt kan användas i flera sammanhang och kombineras med annat material beroende på undervisnings- och inlärningssituationens behov [26]. Lärobjektens innehåll och upplägg påverkar naturligtvis graden av deras användbarhet i olika undervisnings- och studiesituationer, i olika lärares och elevers arbete och möjligen också då olika lärinnehåll studeras. Ett bra lärobjekt är en självständig del som kan användas som sådant utan några obligatoriska tilläggskomponenter. Den här modulariteten skiljer lärobjekten från de tidigare undervisningsprogrammens fasta paket vilka innehöll allt som planerarna och konstruktörerna tagit med. Lärarna var sedan tvungna att i 25. Ilomäki, L., Tapola. A., Hakkarainen, K., Koivisto, J., Lakkala, M. och Lehtinen, E., Collis, B. & Strijker, A.,

16 l ä r o b j e k t e n s o m s t ö d f ö r u n d e r v i s n i n g o c h l ä r a n d e sin undervisning uppmana de studerande att exempelvis låta bli att beakta vissa komponenter. Återanvändbarheten beror på flera faktorer: språket, kulturen, läroplanen, hur datatekniken används samt elevernas och lärarnas pedagogiska synsätt. Överhuvudtaget är det svårt att genomföra återanvändningen [27, 28]. Ofta anser man att man vinner i återanvändbarhet genom att minska lärobjektets storlek och begränsa dess syfte en enskild del av en kurs, i stället för hela kursen, kunde vara användbar i ett annat sammanhang. Å andra sidan kan det pedagogiska värdet av ett lärobjekt försvagas om det reduceras för mycket. Dess innehåll hjälper en inte mera att få grepp om helheten, utan lärobjektet förblir ett enskilt kunskapsfragment (mer om det här i avsnittet Olika lärobjekt som en del av en flexibel helhet). Ett viktigt drag i återanvändbara lärobjekt är möjligheten att kombinera dem på ett flexibelt sätt. Ett enskilt lärobjekt ska lätt kunna integreras i en större helhet av lärobjekt och kunna användas tillsammans med annat, också icke-digitalt material. Läraren är (också) här ansvarig för den pedagogiska helheten och för beslutet om hur och i vilket skede lärobjekt eller lärmaterial och verktyg överhuvudtaget används. En självklar förutsättning för att man ska kunna kombinera lärobjekt är att de är lätta att hitta och att man snabbt får reda på deras viktigaste egenskaper. För den skull bör lärobjekten förses med en beskrivning i form av så kallade metadata (närmare i kapitlet Metadata som hjälp vid sökning) Collis, B. & Strijker, A., Collis, B. & Strijker, A., 2003

17 Båda nedanstående fiktiva exempel visar hur man i undervisningen kan kombinera lärobjekt med andra verktyg. Användning av lärobjekt under en lektion som behandlar ett naturvetenskapligt fenomen l ä r o b j e k t e n s o m s t ö d f ö r u n d e r v i s n i n g o c h l ä r a n d e Lektionsskede Vid början av lektionen: Eleverna går parvis igenom vad de från tidigare vet om fenomenet. Utgående från diskussionerna sammanställs en begrepps- eller tankekarta under lärarens ledning. Tillämpningen fungerar som hjälp för läraren. Läraren utgår från elevernas kunskap och går djupare in på fenomenet. Med hjälp av lärobjektet löser eleverna parvis de uppgifter som läraren gett och skriver resultaten på papper eller med ett ordbehandlingsprogram. Sammandrag: Tillsammans med eleverna går läraren kort igenom resultaten och anknyter fenomenet till lärobokens presentation. Slutförandet av uppgiften ges som hemläxa och gås igenom följande lektion. Lärmaterial och andra verktyg som bör användas Inget lärmaterial. Program för uppgörande av begrepps- eller tankekartor (lärobjekt 1). Exempelvis simulering vid åskådliggörandet (lärobjekt 2). Eleverna använder lärobjekt 2 som arbetsredskap. En arbetsbok eller ett ordbehandlingsprogram används för anteckningar. Lärobok. Användning av lärobjekt under en helhet av flera lektioner. Eleverna ska utföra ett självständigt skriftligt arbete för att öva skriva på modersmålet utgående från ett material. Lektionsskede Läraren ger ett på förhand sammanställt material till eleverna. Eleverna diskuterar och värderar materialet parvis och gör upp en arbetsplan och en preliminär struktur för sitt skrivande med hjälp av ett ordbehandlingsprogram (var och en skriver sin egen text). Eleverna arbetar självständigt och låter turvis sitt par bedöma texten. Eleverna bedömer turvis de färdiga texterna med sitt par och rättar texterna vid behov. Lärmaterial och andra verktyg som bör användas Material som läraren plockat från en digital uppgiftsbank (lärobjekt 1). Ovan nämnda material, ett ordbehandlingsprogram. Inget lärmaterial. Bedömningsmodell som hämtats från nätet (lärobjekt 2). I vartdera exemplet ansvarar läraren för undervisningsarrangemangen, det vill säga vad som görs och varför. 17

18 l ä r o b j e k t e n s o m s t ö d f ö r u n d e r v i s n i n g o c h l ä r a n d e Att lärobjekten kan kombineras och användas på ett flertal sätt betyder dock inte att de har ett torftigt innehåll eller få funktioner. Om lärobjektet är ett litet undervisningsspel utan alternativa nivåer eller utbyggbart innehåll kan det antagligen användas bara i en bestämd situation. Man kan ofta berika ett redan producerat lärobjekt med små tillägg så att det blir pedagogiskt mer användbart och kommer att omfatta möjligheter som är väsentliga för lärandet. Spelet kan till exempel innehålla lämplig handledning eller en ordlista över innehållets ämnesområde eller förses med flera alternativa nivåer i stället för bara en. Exempel på lärobjekt i olika undervisningssituationer I det följande ges beskrivningar över hur lärobjekt kan användas i olika undervisnings- och studiesituationer. Alla beskrivningar baserar sig på verkliga situationer. En del av exemplen har redan utförts, andra är under planering. Det första exemplet beskriver ett projekt som genomförts utan hjälp av webben och där läraren kunde ha haft nytta av lärobjekt. De följande tre exemplen beskriver användning av lärobjekt i undervisningen. De två sista är forskningsplaner som gäller utvärdering av lärobjekt. Alla lektioner har hållits eller kommer att hållas som en del av lärarens normala undervisning. 18

19 Exempel l ä r o b j e k t e n s o m s t ö d f ö r u n d e r v i s n i n g o c h l ä r a n d e Det nätbaserade kan ersätta det konkreta ett exempel på lärobjekt som hjälp för läraren Vid det finska högstadiet i Ärvings, Vesalan yläste, prövade man på att använda bärbara datorer i undervisningen Exemplet baserar sig på en utmärkt undervisningssituation i bildkonst under projektets gång (beskrivs i detalj i källan [29]). Syftet var att undervisa eleverna i sjunde klassen i Finlands konsthistoria och samtidigt i datorbaserad layout. Läraren hade en samling postkort med konstmotiv av vilka eleverna valde ett kort som de skulle analysera utgående från information i böcker och sina egna uppfattningar och åsikter. Eleverna besökte Ateneums konstmuseum och bekantade sig i verkligheten med den målning de valt och skrev samtidigt om sina intryck av tavlan. Med hjälp av dator sammanställde de sedan sina alster med texter som baserade sig på konsthistoriska fakta till en layoutad helhet på två uppslag. Bilderna skannades in i texterna, vilket var en långsam och arbetskrävande procedur. Till slut bekantade sig varje elev med någon annan elevs arbete samt presenterade och kommenterade det under en gemensam utvärderingslektion. De ombrutna uppslagen hängdes sedan upp på skolans väggar så att också andra kunde ta del av dem. (Projektet genomfördes av läraren i bildkonst Maisa Rajamäki, Vesalan yläaste, Helsingfors.) Hur skulle projektet ha kunnat utnyttja lärobjekt på webben? En fördel med nätet är att där finns mer omfattande, allmänt tillgängligt material, bland annat på webbplatsen för Statens konstmuseum (http://www.fng.fi/ fng/rootnew/se/vtm/etusivu.htm). Här finns redan en stor mängd verk i digital form och samlingen uppdateras dagligen läraren hade alltså inte behövt ty sig till postkort. Eftersom bilderna är i digital form kunde det mödosamma och långsamma inskanningsskedet ha förbigåtts och bilderna kunde enkelt infogats i den egna texten. Dessutom skulle Ateneums konstmuseum bli bekant för andra än huvudstadsregionens elever, åtminstone på webben. 29. Ilomäki, L. (red.),

20 l ä r o b j e k t e n s o m s t ö d f ö r u n d e r v i s n i n g o c h l ä r a n d e Exempel Repetition av svenska Exemplet är från en lektion på gymnasiet, där klassen repeterade prepositioner och olika prepositionsfraser i svenskan. Exemplet valdes därför att läraren använde ett i och för sig vanligt övningslärobjekt på ett pedagogiskt smart sätt och kopplade ihop det med användningen av en ordbok på webben. Lektionen inleddes med en lärarledd intensiv teorirepetition som gick ut på att hemläxorna kontrollerades. Därefter bad läraren sina studerande att på skärmen genast ta fram både lärmaterialet (Ylen Abitreenit (Rundradions övningar för abiturienter), ruotsi_uusi/index.shtml) och en digital ordbok i det studiematerial som språkcentret vid Tammerfors universitet utarbetat (Språknät, http: //www.uta.fi/laitokset/kielikeskus/kv/svenska.html). Genom att genast i början ge klara arbetsinstruktioner undvek läraren möjligt stoj om vad som skulle tas fram och hur. Läraren uppmanade de studerande att jobba i par ( genom att diskutera de korrekta lösningarna lär ni er bättre ) och att välja sådant som respektive par hade svårigheter med. Det var inte frågan om allmänna problem som var gemensamma för alla, utan om individualiserat arbete. Dessutom stödde det självständiga valet inlärarnas metakognitiva medvetenhet och förmåga att fundera på just egna, individuella svårigheter och brister i lärandet. Under pararbetet handledde läraren i lugn ton dem som bad om hjälp utan att en enda gång ge hela klassen instruktioner och på så sätt avbryta de studerandes arbete. Det här slaget av handledning är mer effektivt än allmän klasshandledning. I slutet av lektionen avslutade läraren lugnt arbetet. (Lektionen genomfördes av Juha Ruotsalainen vid Kaitaan lukio i Esbo.) 20

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

Slutrapport för Internetfonden

Slutrapport för Internetfonden Slutrapport för Internetfonden Webbprogrammering i matematik och fysikundervisning Mikael Tylmad mikael@roboro.se Fredrik Atmer fredrik.atmer@gmail.com Ella Kai-Larsen e@k-l.se 10 april 2014 http://www.profyma.se/

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Handledning för pedagoger

Handledning för pedagoger Handledning för pedagoger Vad erbjuder webbsidan? Digitala spåret är ett projekt som ska underlätta flexibla studier i svenska. Produkten består av en webbsida, innehållande länkar till studieobjekt och

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia

Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia Bästa lärare, Dimensioneringsramen för nätbaserade studier är ett verktyg för planeringen av nätbaserad undervisning. Med hjälp av dimensioneringsramen kan du planera din nätbaserade undervisning så att

Läs mer

Liisa Ilomäki (red.) MED KVALITET I FOKUS E-LÄROMEDLEN I UNDERVISNING OCH LÄRANDE. Guider och handböcker 2013:6

Liisa Ilomäki (red.) MED KVALITET I FOKUS E-LÄROMEDLEN I UNDERVISNING OCH LÄRANDE. Guider och handböcker 2013:6 Liisa Ilomäki (red.) MED KVALITET I FOKUS E-LÄROMEDLEN I UNDERVISNING OCH LÄRANDE Guider och handböcker 2013:6 Utbildningsstyrelsen och författarna Guider och handböcker 2013:6 (1. tryck 2004) ISBN 978-952-13-5633-9

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Multimediasuccén från Storbritannien är här!

Multimediasuccén från Storbritannien är här! Multimediasuccén från Storbritannien är här! Liber espresso är ett omfattande, ämnesövergripande digitalt arkiv för F 6 som ständigt växer och uppdateras. Nyfiken p å framtide ns skola? Öp pna här >> Med

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. För elever med rörelsehinder är

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop

Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop Bok-och-webb är ett ord som vi har hittat på själva. Men det är förstås inte bara ett ord. En bok-och-webb är ett nytt och modernt läromedel som drar

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2 Del 3 Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet 1 Internetuppkoppling förstärker de pedagogiska möjligheterna med en

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE Toshiba FEATURE DAGS FÖR SKOLAN DAGS FÖR SKOLAN KÖPGUIDE I Toshibas utbud av bärbara datorer finns mycket att välja bland, antingen du själv studerar eller är lärare, eller kanske letar efter lämplig utrustning

Läs mer

Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby

Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby Utvecklingsplan elev i nykarleby ein.fi education in nykarleby 1 Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen av utrustning som införskaffas. Innehåll Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer SLUTRAPPORT Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer 17.02.2010 Projektets Dnr 619/530/2007 Slutrapporten ska skickas före 19.2.2009 till Utbildningsstyrelsen. Syftet med slutrapporten

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Bästa nyhetsbrevsläsare 1/2015

Bästa nyhetsbrevsläsare 1/2015 I detta nyhetsbrev berättar vi om gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning, ibruktagandet av egrunder, utbyggnaden av ansöknings- och antagningstjänsten för vuxna sökande och om marknadsföringen

Läs mer

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16)

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16) TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Applikationsprogramm ering i Python 5DA 7.5 215 13 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 5 (34/16) Antal aktiva

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan splaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan Grafisk planering Fastställda av Yrkesteam Inveon Kultur 28.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

LP2016: Digitala resurser i olika läroämnen. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Kristian Smedlund

LP2016: Digitala resurser i olika läroämnen. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Kristian Smedlund LP2016: Digitala resurser i olika läroämnen Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Kristian Smedlund LP2016: Utdrag ur matematiken M9 vägleda eleven att tillämpa informations- och kommunikationsteknik i matematikstudierna

Läs mer

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens Guide till handledaren Innehåll Syftet med guiden... 3 Syftet med multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens... 3 För vem är multimedieföreställningen

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM AUGUSTI 2013 DIGITAL LEARNING ERBJUDER EN KOMPLETT HELHETSLÖSNING KALLAD 360 PRINCIPEN! VI BASERAR VÅRT MATERIAL PÅ NÅGOT SOM VI KALLAR 360-PRINCIPEN SOM

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster Nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors 21 22.11.2013 Kaj Hoffrén Överinspektör Skatteförvaltningen/Finland

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER

estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER 1(9) estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER INNEHÅLL: STUDIETJÄNSTER i estudiebyrån... 2 Browser-krav... 2 Registrering i portalen... 2 Kom ihåg att uppdatera ändringar i din egen information... 3 Virtual YH:s utbildningsutbud

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer