JAN ANDERSSON ETT SOCIALT EUROPA. Socialdemokratisk ledamot i. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Transkript

1 ETT SOCIALT EUROPA - för medborgare, arbetstagare och konsumenter JAN ANDERSSON N Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentetparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

2 ETT EUROPA FÖR ARBETE OCH VÄLFÄRD! Vi socialdemokrater har kämpat för goda villkor för arbetstagarna ända sedan vårt parti bildades. Vår kamp gällde i första hand att skapa lika rättigheter på den svenska arbetsmarknaden. Vi lyckades. Idag kan inte någon tänka sig att vi på vår svenska arbetsmarknad skulle ha olika arbetsrättsliga regler i olika delar av landet. Foto: Peter Berggren/Imagine 2 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

3 Sedan 1995 är Sverige medlem i EU. Svenska löntagare deltar på en arbetsmarknad som omfattar nära 500 miljoner invånare. För att löntagare i olika länder på denna stora arbetsmarknad inte skall spelas ut mot varandra behövs naturligtvis gemensamma regler rörande arbetsmiljö, arbetsrätt och konsumenters rättigheter. Den arbetsrätt som formas på europeisk nivå har inte till syfte att ersätta den nationella arbetsrätten utan istället att komplettera och i vissa fall också stärka den nationella arbetsrätten. Det är just därför det behövs ett socialt EU. EU skall inte bara vara en marknad för företag och kapital. EU handlar om rättigheter för medborgare, arbetstagare och konsumenter. Vi socialdemokrater har bestämt oss för att driva frågan om ett nytt och starkare socialt EU. Jan Andersson Europaparlamentariker De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 3

4 EU OCH DET SOCIALA EUROPA Det sociala EU är inget nytt påfund. När den inre marknaden en gång bildades sade dåvarande kommissionens ordförande Jacques Delors, att marknaden måste balanseras upp av en social dimension för att kunna fungera. Han hade rätt. Under 1990-talet utvecklades den inre marknaden och den sociala dimensionen sida vid sida. EU antog en lång rad arbetsmiljödirektiv till fromma för löntagarna i EU. En europeisk arbetsrätt som kompletterar de olika nationella arbetsrätterna kom till stånd. När Labour kom till makten i Storbritannien blev det möjligt att i Amsterdam förändra fördraget genom att ett socialt kapitel blev integrerat. Arbetsmarknadens parters roll i EU-arbetet utvecklades genom att man kom överens om föräldraledighetsdirektivet, deltidsdirektivet och visstidsdirektivet. Kring år 2000 startade också Lissabonprocessen. Här vävdes frågor om tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning samman. Under det svenska ordförandeskapet 2001 kom också frågor om långsiktig hållbar utveckling att bli en del av denna process. Sociala dimensionen har tonats ner Under senare år har EU alltmer koncentrerat sig på utvecklandet av den inre marknaden. Den sociala dimensionen har tonats ned. Inga nya initiativ tas av den nuvarande kommissionen för nya direktiv på det 4 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

5 sociala området. Förslaget om hur tjänstehandeln ska organiseras var starkt marknadsorienterat. Europaparlamentet kunde dock förhindra att det ursprungliga förslaget antogs. I stället uteslöts frågor om arbetsrätt och om de offentliga tjänsterna ur direktivet. Dessa frågor ska regleras av andra direktiv. Starka rättigheter för löntagarna Vi socialdemokrater lyfter nu tillsammans med det Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 5

6 europeiska facket, där Wanja Lundby-Wedin är ordförande, frågor rörande ett mer socialt EU. Politik får aldrig bara bli marknad utan måste också handla om social välfärd och goda villkor på arbetsmarknaden. Frågor som rör löntagarnas rättigheter och villkoren på arbetsmarknaden bör stärkas, inte tas bort. Politiken bör inte bara inriktas på fler jobb utan också bättre jobb med en god arbetsmiljö, inflytande för löntagarna och med större möjligheter att kunna utvecklas på arbetsplatsen för den enskilde. Faktaruta: Arbetsrättslig lagstiftning Skillnaderna är stora mellan de arbetsrättsliga systemen i EU:s medlemsländer. EU kan komplettera medlemsländernas åtgärder på flera områden, men kan till exempel inte besluta om frågor som rör löner, föreningsrätt, strejkrätt och rätten till lock-out. EU har möjlighet att komplettera medlemsländernas regler när det gäller arbetsmiljö arbetsvillkor social trygghet och socialt skydd för arbetstagare information till och samråd med arbetstagare tillvaratagande av arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen, inklusive medbestämmande anställningsvillkor för medborgare i land utanför EU som vistas inom EU integrering av personer som står utanför arbetsmarknaden jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden och lika behandling på arbetsplatsen kamp mot social utslagning modernisering av systemen för socialt skydd Info: EU-upplysningen 6 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

7 DEN SOCIALA DIALOGEN En del hävdar att tiden då arbetstagare aktivt organiserade sig är över. Vi socialdemokrater i Sverige såväl som Europa menar tvärtom att starka parter på arbetsmarknaden är en förutsättning för att klara av framtidens utmaningar. En stark social dialog och kollektiva avtalsförhandlingar, en innovationsinriktad näringslivspolitik och aktiva arbetsmarknadsstrategier är avgörande för att man skall kunna uppnå det mål om smart och grön tillväxt som uppställdes i Lissabonstrategin. Men också för att skapa förutsättningar för att den industri som sysselsätter en stor del av den arbetsföra befolkningen i Europa skall kunna upprätthållas och utvecklas. Idag skiljer sig situationen åt mellan medlemsstaterna när det gäller facklig anslutningsgrad. Sverige har t.ex. en anslutningsgrad på närmare 80 procent medan den genomsnittligga anslutningsgraden inom EU 2001 var 26,4 procent. Vi har alltid verkat för balans mellan arbete och kapital på nationell nivå. Nu måste samma balans skapas inom EU. Detta kan ske på flera sätt. Dels genom att EU blir mer proaktivt och engagerar sig i den sociala dialogen på europeisk nivå. Men också genom att medlemsstaterna stimuleras att utveckla den nationella sociala dialogen. I detta sammanhang kommer det De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 7

8 Facklig anslutningsgrad, trender och förändring. Facklig anslutningsgrad Förändring Sverige 83,1 82,2 80,6 78,0 78,0-5,1 Danmark 77,0 75,6 76,3 73,8 - -3,2 Finland 78,0 76,1-71,2 - -6,8 Cypern ,0 Malta 56,0 59,2 60,9 63,0 62,8 7,0 Belgien 55,7 56,0 55,1 55,8-0,1 Slovenien ,0 - Irland 47,1 44,4 40,5 35, Österrike 40,7 38,9 37,4 35,7 35,4-5,3 Slovakien 57, ,4-21,9 Italien 38,1 36,2 36,1 34,8 34,0-4,1 Luxemburg 38,7 38,1 35,7 33,5 - -5,2 Storbritannien 34,1 32,1 31,4 30,7 30,4-3,7 Lettland ,0 - Grekland 29,6 28,6 26, ,9 Tjeckien 46, ,0 25,1-21,2 Portugal 25,4 24, ,1 Tyskland 29,2 27,0 25,6 23,5 23,2-6,0 Nederländerna 25,7 25,1 24,6 22,5 22,1-3,6 Ungern - 32,8-19,9-12,9 Estland 31,6 19,3 20,0 16, ,0 Litauen ,0 - - Spanien 16,3 15,7 14, ,4 Polen 32,9-24,2 14,7-18,2 Frankrike 9,8 9,8-9,7 - -0,1 USA 14,3 13,6 13,4 12,9 12,8-1,5 Japan 24,0 22,8 22,2 20,9 20,3-3,7 Källa: Industrial Relations in Europe De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

9 nya fördraget att vara viktigt. I och med fördraget blir EU:s rättighetsstadga rättsligt bindande för medlemsstaterna. Bland dessa rättigheter återfinns rätten för löntagare att organisera sig i fackföreningar, rätten att teckna kollektivavtal och rätten att strejka. Genom att rättighetsstadgan görs bindande måste medlemsstaterna respektera arbetstagarnas rättigheter på samma sätt som man idag respekterar reglerna på den inre marknaden. Det är därför kravet att göra rättighetsstadgan rättsligt bindande varit tydligt från både den europeiska fackföreningsrörelsen och oss socialdemokrater. Faktaruta: Arbetsmarknadsparter på Europanivå Arbetsmarknadens parter på EU-nivå har möjlighet att träffa avtal på det sociala området. Avtalen kan antingen genomföras enligt den praxis som arbetsmarknadens parter och medlemsländerna har, till exempel kollektivavtal, eller som EG-direktiv. Det är paraplyorganisationer för arbetsgivaroch arbetstagarorganisationer i Europa som deltar i den sociala dialogen på EU-nivå. Arbetsgivarorganisationerna är Businesseurope (före detta UNICE), UEAPME och CEEP. Arbetstagarorganisationen är Europafacket (EFS). Parterna är bland annat aktiva i arbetet med den så kallade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Strategin omfattar mål om ekonomi, sysselsättning, miljö och sociala frågor. Det var vid Europeiska rådets möte i Lissabon år 2000 som stats- och regeringscheferna i EU:s medlemsländer kom överens om att EU ska bli världens mest dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi. Info: EU-upplysningen De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 9

10 Trygghet i förändring Det livslånga lärandet Vi socialdemokrater vill möta globaliseringen genom att investera i människor, ständigt låta individen utveckla nya kunskaper och färdigheter. Vi vill att löntagarna i Europa ska arbeta smartare och vi ska konkurrera med goda kunskaper inte genom låga löner. 40 % Vuxna deltagare i livslångt lärande (2005) SE UK DK FI SI NLAT E S EU25 BE LU IE FR LV LT IT CZ EE MT CYPLSK En låg kunskapsnivå medför ökad risk för arbetslöshet. Den enskilde behöver få tillgång till den utbildning som gör det möjligt att få en ny anställning. EU har som målsättning att 12,5 procent av medborgarna skall delta i vuxenutbildning var genomsnittet i EU 10,8 procent men variationen är stor mellan medlemsstaterna, från 1,1 till 34,7 procent. 10 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

11 Samtliga medborgare ska ha lika tillgång till och möjlighet att medverka i program för livslångt lärande. Det är beklagligt att deltagandet i alla länder är lägst bland lågutbildade, äldre, landsbygdsbor och funktionshindrade. (Vuxna deltagare i åldern i procent) n.a. n.a. n.a. n.a. PT HU ELDE BGROHR IR LS LI NOJPUS Källa: Eurostat (Labour Force Survey) Delaktighet Utbildningen skall rusta arbetstagarna inför de krav som arbetsmarknaden ställer på dem i framtiden. Men det räcker inte att arbetstagarna passivt erbjuds vidareutbildning. De måste vara aktivt involverade i hela den förändringsprocess som enskilda företag och vårt samhälle konfronteras med. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 11

12 När omställningarna går allt snabbare kräver det arbetstagarnas och deras organisationers medverkan. Arbetstagare som är insatta och kan påverka utvecklingen känner sig trygga i förändringen. Faktaruta: Arbetsgivaren ska informera och samråda med arbetstagare EU har bestämmelser om information och samråd med arbetstagare. I företag med minst 50 anställda, eller driftsställen med minst 20 anställda, ska arbetsgivaren informera och samråda med arbetstagarna om bland annat beslut som kan leda till förändringar i arbetssitutionen. I Sverige infördes bestämmelsen genom en ändring i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Ändringen trädde i kraft 1 juli 2005 och omfattar även företag med färre än 50 anställda. Info: EU-upplysningen Goda villkor på arbetsmarknaden Eftersom vi vill ha en arbetsmarknad som skall konkurrera med kunskap och inte låga löner och otrygga arbetsvillkor är det en självklarhet att goda villkor ska gälla för samtliga arbetstagare. Detta betyder att arbetstagare som är utstationerade i Sverige skall arbeta under svenska anställningsvillkor. En del hävdar att de nya medlemsländerna i EU skulle tjäna på att ha ursprungslandsprincipen som grund eftersom de då kan konkurrera med sina lägre löner och sämre villkor. Jag delar inte denna uppfattning. Inget lands löntagare och medborgare tjänar i längden 12 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

13 på att medlemsländerna ska konkurrera med sämre villkor på arbetsmarknaden, på miljöområdet och när det gäller konsumenternas rättigheter. Vikten av arbetsrättslig lagstiftning i EU och specifikt utstationeringsdirektivet har blivit tydligt för svenskarna i Vaxholmsfallet. Fallet handlar om huruvida den fria rörligheten ska vara överordnad regler som rör arbetstagarnas rättigheter. Utan en gemensamma europeisk arbetsrättslig lagstiftning skulle inre marknadsreglerna vara överordnade. Därför är det viktigt att utstationeringsdirektivet finns. Faktaruta: Utstationering av arbetstagare EU har infört regler som garanterar att anställda som är utstationerade i ett annat EU-land får samma arbets- och anställningsvillkor som arbetstagarna i det landet har. Reglerna gäller när ett företag åtar sig ett uppdrag i ett annat EU-land och sänder anställda dit för att genomföra arbetet. Syftet med reglerna är att ge arbetstagarna en rättssäkerhet när en del av EU:s inre marknad förverkligas fri rörlighet för tjänster. De utstationerade arbetstagarna ska ha samma arbets- och anställningsvillkor som arbetstagarna i värdlandet har enligt lag. Det gäller bland annat: -minimilön, vilket omfattar övertidsersättning (undantag, se nedan) minsta antal betalda semesterdagar arbetstider (längsta arbetstid och kortaste vilotid) arbetsmiljö likabehandling av män och kvinnor och andra regler om ickediskriminering Info: EU-upplysningen De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 13

14 En jämställd arbetsmarknad Skall EU kunna konkurrera krävs det att både män och kvinnor deltar på den europeiska arbetsmarknaden. Både män och kvinnor behöver bidra till familjernas försörjning samtidigt måste både män och kvinnor på lika villkor få umgås med sina barn. Vi behöver därför en familjepolitik som för det första gör det möjligt för båda föräldrarna att vara hemma när barnen är små men också för båda föräldrarna att arbeta. Därför behövs det bland annat en utbyggnad av barnomsorgen, en generös föräldraförsäkring och ett bidrag riktat till barnfamiljer. Statistisk beräkning av barnomsorg: Täckningsgrad för barnomsorg från 0-3 års ålder Cove rag e r ate % Täckningsgrad % n.a. n.a. n.a. n.a. n.a. n.a. n.a. n.a. BE DK IS FR SE NL B E NO S I E E FI PT LT LV LU ES AT CZ BU DE E L IT HU PL IE CY LI MT R OSK UK EU- (FL) (FR) 25 Country Land * Czech Republic figure only for pre- school Täckningsgrad Coverage rate Mål Barcelona Barcelona target Källa: European Child S ource: Care European Strategies, Child Statistical Care Strategies, Annex St 14 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

15 Foto: Peter Berggren/Imagine De europeiska stats- och regeringscheferna enades 2002 i Barcelona om mål för barnomsorgen. Minst 90 procent av barnen mellan 3 år och skolstartsålder ska ha tillgång till barnomsorg och minst en tredjedel av barnen under 3 år. Idag är det endast fem länder Danmark, Belgien, Finland, Frankrike och Sverige som uppfyller båda målen. Italien, Tyskland och Spanien uppfyller målet för barn över 3 år. Att så många länder inte uppnått målen är beklagligt. Därför driver vi europeiska socialdemokrater en kampanj för att få EU:s medlemsstater att uppfylla målen. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 15

16 KONTAKT Hör av dig till mig om du har frågor eller synpunkter som du vill dela med mig! ETT JÄMSTÄLLT EUROPA - om kvinnors situation i EU Jan Andersson Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet ASP14G306 Rue Wiertz 1047 Bryssel BELGIEN Telefon: Mobil: Socialdemokratisk E-post: jan.andersson@europarl.europa.eu ledamot i Europaparlamentetparlamentet ANNA NA HEDHH De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp