Skammens många ansikten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skammens många ansikten"

Transkript

1 Skammens många ansikten Skammen är en del av vår vardag, den styr vår medmänskliga samvaro. Problem uppstår, då skammen får ett övertag i våra liv. För många som har en sjukdom med rörelsestörningar har det gått så. Man kan dock frigöra sig från en alltför stor skamkänsla. Som ung sjuksköterska tog jag bussen hem efter en arbetsdag. På bussen steg en kvinna, som såg bekant ut och jag hälsade glatt på henne och hon besvarade hälsningen. Då hon kom närmare såg jag att det inte var min bekanta. I varje fall kom hon och satte sig bredvid mig och hon berättade att även hon trott sig träffat en bekant. Vi skrattade och pratade glatt hela vägen! På samma ort hade man ordnat skidtävlig för mentalsjukhusets personal. I männens lag var det hård kamp vid mållinjen och först över mållinjen kom en man vars gummiband vid midjan brast. Publiken fick sig ett gott skratt och segraren visade gott mod: han drog upp byxorna och log i kapp med publiken. Vid dessa genanta, harmlösa situationer märker vi att skammen är en del av vårt mänskliga beteende. Det ligger något mera i dessa harmlösa situationer. Vi säger ju, att Jag skämdes så, att jag helst sjunkit genom golvet eller Jag skämdes så förfärligt. Duger jag? Ett par år senare arbetade jag vid en hälsocentral nära en sjöstrand. Arbetstakten var oerhörd och jag min toka tyckte om det! Med huvudet på sned skrev jag patienthandlingar, i mellanåt rusade jag iväg då patienternas ringklocka kallade och sen igen iväg till nästa hjälpbehövande. En fruktansvärd huvudvärk i bakhuvudet satte igång. Ett tu tre märkte jag att mitt huvud darrade. Genast förstod jag att skämmas för min okända krämpa. Jag talade inte om den för någon och ingen talade om något för mig, trots att darrningarna under åren blev allt tydligare. Ett tjugotal år senare arbetade jag vid centralsjukhusets neurologiska rehabiliteringsavdelning. Arbetet var fysiskt tungt, men jag trivdes trots det. Nacken ömmade alltid, huvudets darrningar ökade och huvudet vreds tvångsmässigt till vänster. Ända tills år 1995 då min fysioterapeut med hjälp av sin facktidning hjälpte mig att komma på diagnosen. Neurologen bekräftade att jag hade cervikalisk dystoni. Jag blev genast medlem i Parkinson-föreningen i Kuopio och i Joensuu grundades en gemensam klubb för unga med Parkinson och dystoni. Drygt ett år senare blev jag antagen till en av Finlands Parkinson-förbunds anpassningsträningskurser för personer med dystoni. Senare deltog jag i en förebyggande kurs för depression. Jag träffade personer, som gått samma öde till mötes; andra, som skämdes över synliga symtom och förändringar i funktionsförmågan. Skammen var den, att vi kände oss värdelösa och sämre än våra medmänniskor som såg friska ut. Jag har nog också träffat sådana insjuknade, som för oss skamsna med klar blick talar om att de inte skäms ett dugg. De är bland människor så länge funktionsförmågan räcker och struntar blankt i omdömen som sägs till och med högt, de till

2 och med ger svar på tal eller skämtar bort hela situationen. De lär nu bara ha en sådan livsattityd, de lär vara sådana till naturen. Någon säger att det är fråga om självkänsla. Skammen vårt förkläde i umgänget En gång frågade jag en äldre dam med Parkinson hur det är med skammen eftersom hon redan var litet äldre: Inte slipper man den på grund av ålder. Den som skäms gör det livet ut. Min nästa fråga är då, hur börjar skammen? Docent Eero Rechardt och FM Pentti Ikonen skriver att skammen är med oss sedan barnsben. En nyfödd baby har en naturlig förmåga att i grunden känna tillit, en attityd att jag duger som jag är. Ett barn på ett par månader visar helt naturligt en önskan att närma sig andra människor, modern i första hand. Med denna grundläggande tillit förväntar sig barnet att modern svarar på barnets försök att närma sig. I det levande livet är så inte alltid fallet. Besvikelsen ger upphov till skam. Babyns och i ett senare skede det större barnets jag duger som jag är -attityd, att räcka till utsätts ofta för påfrästningar. I bästa fall växer barnet upp till en vuxen, som har kvar känslan att han/hon duger och personen kan möta världen med tillförlit. I sådana fall är personens känsla av skam en livsskyddande faktor: en gräns, som preventivt förhindrar att vi utsätts för genanta situationer samt hjälper oss att vara finkänsliga mot medmänniskor. En frisk skam påminner oss var personliga gränser går, vad vi kan blotta av oss själva så att vi ännu är socialt accepterade. Privatangelägenheter är t.ex. saker som berör vår sexualitet, döden, religiösa uppfattningar och upplevelser som berört vår personliga integritet. En frisk skam lär oss också hur vi skall bemöta andra, så att vi inte tränger oss på den personliga reviren. Skam är inte lätt att uthärda Åren med darrande huvud var tunga för mig. Arbetsplatsen och hemmet blev ett slags skyddsområden. Jag bevisade genom mitt kunnande att jag var tillräcklig och dämpade mitt illamående med aldrig sinande aktivitet. Aldrig kunde jag känna mig säker, butiker och andra platser med okända människor förorsakade problem, jag kände rädsla redan på förhand och jag uträttade snabbt mina ärenden och flydde fältet, i full panik ibland. Känslan av nederlag var förskräcklig! Min panikångest vårdades med terapi via FPA och medicinering. Huvudets darrningar blev inte bättre. Ett tiotal år senare nådde även oss här i Finland botulinum toxin-injektioner för dystoni och det har hjälpt tvångsställningen bra och darrningarna delvis. Med hänvisning till Carl Schneider skriver teolog Paavo Kettunen om skammens två sidor. Finkänslighetsskammen, som förhindrar oss att missta vår självrespekt är till skillnad från förnedringsskammen som förlamar och andligt begränsar oss i situationer där vi utgående från en grundläggande otillit, känsla av otillräcklighet har blottat oss med alla våra fel och brister. Det är just vad det är fråga om då jag och andra insjuknade med synliga symtom känner skam. Varför är det just neurologiska sjukdomars symtom som är skamliga? Vi misstänker, att även en fysisk sjukdom i hjärnan får andra att misstro vår fullvärdiga mänsklighet, för att inte tala om när och om vår sjukdom tolkas som en reducering av intellektuell kapacitet, obalans i vår mentala hälsa eller som en orsak av missbruk som förstör vår hjärna. Enligt Rechardt och

3 Ikonen är skammen den allra svåraste att uthärda av känslor. Skammens motstridighet, känslan att villa kommunicera med medmänniskor och känslan av att vilja fly, gör att skammen känns så grym. En underliggande och obearbetad skam lockar att avstå från det egna, otillräckliga jaget, det vill säga att förneka sig själv och sina egna behov, för att duga för andra. Psykiska mekanismer för att förmedla skam finns det ett mångfald av. Någon blir deprimerad, drar sig tillbaka till ensamheten, känner att jag inte duger till något. En annan persons depression är uppskärrad och smärtsam, ett slags av mani. Ångesten på grund av skammen kan kanalisera sig i fysiska symtom eller tvångsmässiga ritualer, för att underlätta den pinande känslan. Någon blir rädd för sociala situationer, känner ångest och vill fly, får panikkänslor. Ut ur skammens fängelse Vid fyrtioårs ålder vidareutbildade jag mig till specialsjuksköterska och kände eufori tack vare den ökade kunskapen. Arbetstakten blev allt strängare. I det civila var jag hustru och mor till två döttrar. Som 50-åring kunde jag inte ha fått en bättre gåva: en allvarlig arbetsöverbelastning, dystoni och tre andra fysiskt tunga sjukdomar ledde till min invalidpension på grund av arbetsoförmåga. Som en extra gåva fick jag återgå till startrutan i mitt liv, såsom ett litet barn lära mig tillit till mina egna förmågor men också ta itu med livets konflikter utan att såras eller såra. Trots att målandet, skrivandet, musicerandet i den skapande terapin för mig, som hade sysslat med skapande motion, var trevligt så var det svårt att möta den egna skammen, utan möjlighet att fly och det blev mitt livs största arbetsfält. Det lönade sig, det var en förmån att få gå i psykoterapi år Var mans psykoterapeuter För ett par år sedan började jag skriva min mors historia i bokform och intervjuade min mor. Jag ville känna till och bekanta mina döttrar med den tidens kvinnoliv på landet. Som en sidoanmärkning började ordet skam dyka upp och nuförtiden för jag skammen finkänsligt på tal. Alltid behöver man inte så tungt artilleri som professionell hjälp för att klara av skammen. Men först måste skammen igenkännas och erkännas för sig själv. Som terapeut kan man använda ett pappersark: att skriva är ofta den bästa medicinen även för skam, man blir du med sig själv, du med sina närståendes och släktens förtigda hemligheter. Man kan skriva bara för sig själv. Ett större steg är då man blottar sitt inre för någon annan, skriver eller talar till någon förtrogen person. Ett oerhört stort steg är att skriva sin egen historia, släktens historia för att läsas av hela folket. Då har man öppnat och gett ifrån sig skammen. Att godkänna sig själv är inte möjligt utan att acceptera sin historia. Då man kan acceptera fakta kan man bli botad från skammen.

4 Låt oss skaka tillsammans! I all evighet kommer jag att minnas Kuopio Parkinson-förenings tidigare ordförandes Raimo Huttunens yttrande då jag för fem år sedan som ny i föreningen kom till föreningsmötet: Låt oss skaka tillsammans. Som känt är klubbarna ställen, där man om någonstans kan vara sig själv bland andra i samma situation. Klubbarna har i tjugo år intuitivt och med hjärtat skapat en gemenskap som stöder. Nutid är att skola sig, så även i denna sak. Finlands Parkinsonförbunds Mono-skolning ger vägkost för klubbverksamheten. Senaste höst i Taivalkoski lyssnade och diskuterade vi klubb- och föreningsfrågornas grundpelare, våra gemensamma värdegrunder för den verksamhet som är till för just oss och vad vi vill samt vilket klubbarnas program i praktiken är och hur människorna hittar fram till våra klubbar. Skolningen fortsätter nästa oktober i Kouluranta, det tredje avsnittet av skolningen är år Då såren som uppstår hos dem som kämpar med sin skam har blivit ett hinder i kommunikationen, så har positiva upplevelser, till exempel just i klubben, en positiv inverkan på situationen. Tillsammans med medmänniskor i samma situation vågar sig mången ut i världen: i klubbarna kan man medvetet träna sina sociala färdigheter med gemensamma teater-, utställnings-, restaurangbesök. Motionen har även psykosociala verkningar. Enligt motionsläkarvetenskaps-boken har regelbunden minst 20-minuters aerobisk motion, såsom promenader, joggning eller cykling, positiv effekt då det gäller depression och ångest, i synnerhet situationsångest. Anpassad gemensam motion i lämpliga grenar och med lämplig ansträngning kan vara de bästa för att förbättra självkänslan, trots att mången i tävlingsandan överskrider sina egna resurser! Motion är även en bra form att ta itu med skamkänslan, orden kanske hittas lättare på motionsstigen än i klubben med en darrande kaffekopp i handen! Kunskap är makt Många, som känner skam för sin sjukdom, har en begränsad livskrets. Redan diagnosen och vårdstarten och i synnerhet informationen om sjukdomen är befriande och ett klart berättigande till symtomen. Jag minns själv den befrielse jag kände då diagnosen befriade mig från ovisshetens börda. Gata upp och gata ned lärde jag mig igen att färdas, med huvudet rakt och det till och med vände sig enligt min vilja. Butik för butik tränade jag på nytt att naturligt sköta mina saker. Då jag lyckades riktigt bra dröjde jag till och med och tittade på varor och tittade biträdena rätt i ögonen trots att huvudet ännu darrade. Då det inte berörde mig, tycktes det inte heller beröra servicepersonalen. Och ifall det störde dem, störde det inte mig. Då jag har en dålig dag, har jag inget inre tvång att bege mig hemifrån på ärenden. Då jag vill, och det är rätt sällan, hjälper min familj mig. Att veta att hjälp finns till hands hjälper. Då jag talar om mina symtom, får jag hjälp även av utomstående. En gång har jag begärt att få min blodsockerhalt mätt i första hjälps rummet eftersom mina darrningar är så kraftiga då blodsockret sjunker. Dessutom tröstade laboratoriesköterskan mig: Du har rätt att skydda dig själv.

5 Förbundsarbetet såväl på klubb- som föreningsnivå har jag upplevt givande i sig, men det har också gett många möjligheter att träna framträdanden. Också den information jag får av personer i samma situation är värdefull: vilka orsaker ökar, vilka minskar symtomen, vilka avslappningsövningar används osv. Hela Parkinson-förbundets mångsidiga verksamhet ger möjligheter till andlig utveckling, att befria sig från skamkänslor. Å andra sidan lönar det sig för oss att lita på att gemene man vill veta mera om de rörelsestörningar vi representerar. Hela Parkinson-förbundet genom hela organisationen har gjort och gör mycket arbete för att göra vår sak känd. Tillräckligt kan vi säkert inte tacka de personer, som ger sjukdomarna ett ansikte och för fram vår sak i medierna, på skolnings- och informationstillfällen eller vägleder studeranden. Har ni någonsin hört att någon person i sådana situationer skulle ha blivit kränkta? Inte jag åtminstone. Jag tror, att det är tvärtom. ELMA PYYKKÖ Översättning Bi Virta PARKINSON-POSTIA 2/2004

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

I vintras hade jag det ganska bra Posted on 21 juli, 2015 by Jonathan

I vintras hade jag det ganska bra Posted on 21 juli, 2015 by Jonathan I vintras hade jag det ganska bra Posted on 21 juli, 2015 by Jonathan I vintras hade jag det ganska bra. Jag hade kommit in på ekonomiprogrammet i Lund, jag hade extrajobb på Sydöstran, jag hade skrivit

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Jag gjorde slut med mina föräldrar

Jag gjorde slut med mina föräldrar Jag gjorde slut med mina föräldrar Skam, skuld och dåligt samvete. Så kände Marika så fort hon träffade sina föräldrar. Till sist bestämde hon sig för att bryta kontakten med dem. Det räddade deras relation.

Läs mer

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000 Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman Psykiater Leg psykoterapeut Projektledare Noll självmord i Stockholms län 1:10:100:1000 När =inns

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Hemtjänst individuellt och vid rätt tidpunkt, närståendevård och rehabilitering säkrar EN BRA VARDAG FÖR ÄLDRE PERSONER

Hemtjänst individuellt och vid rätt tidpunkt, närståendevård och rehabilitering säkrar EN BRA VARDAG FÖR ÄLDRE PERSONER Hemtjänst individuellt och vid rätt tidpunkt, närståendevård och rehabilitering säkrar EN BRA VARDAG FÖR ÄLDRE PERSONER Kommunernas basservice stöder inte i tillräcklig grad det alldagliga behovet för

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

UTEDASSET PÅ MIN GRAV

UTEDASSET PÅ MIN GRAV 1 En diktsamling från cirka hundra år sedan, hittad på ett antikvariat, väckte mitt intresse för medveten kalkon prosa och kalkonlyrik. Dikten Totalt förtryck, halv kalkon, dikten skogsdöden, helkalkon.

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del.

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Möter du i ditt arbete eller privatliv människor i sorg, kris eller

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Social fobi. Inledning

Social fobi. Inledning Social fobi Inledning När jag kom in i fikarummet kändes det som om alla vände sig om och stirrade på mig. Tiden stannade och jag kände hur jag började började bli varm i hela kroppen. Nu är det kört,

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA 1 Detta frågeformulär innehåller frågor t.ex. om Era allergiska symptom och symptom i stöd- och rörelseorganen.

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå? LAPPTRÄSK KOMMUN Socialbyrå Lappträskvägen 20 07800 Lappträsk tel. (019) 510 860 fax (019) 610 124 ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST Anlänt / 20 enligt socialskyddslagen SÖKANDE Efternamn och alla förnamn Personbeteckning

Läs mer

oavsett vilken terapiform det varit. Dag 1 3 3-dagarsterapi

oavsett vilken terapiform det varit. Dag 1 3 3-dagarsterapi Dokumentation av en process under - och efter den inledande 3-dagarsterapin med Psykologisk orienterings visuella karta Tillståndet under- och efter 136 dagars Psykologisk orientering. Beskrivning av en

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer