Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, Hägersten Telefon: Fax: E-post:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-772 33 60 Fax: 08-772 33 61 E-post: rsmh@rsmh."

Transkript

1 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, Hägersten Telefon: Fax: E-post: Hemsida:

2 Att leva med utmattningssyndrom... FÖRDOMAR HÄLSA PSYKOS KAMRATSTÖD TRÖ MANODEPRESSIVITET TERAPI STÄMPLAD UTANFÖRSKA ÅTERHÄMTNING ATTITYDER ÅNGESTVÄLBEFINNAN KRIS ENSAMHETÅTERHÄMTNIN G UTMATTNI GEMENSKAP STRESS ATT UTANFÖRSKAP TRÖTTHET TE FÖRDOMAR HÄLSA PSY MANODEPRESSIVITET KAM ATT MÅ BRA

3 Diagnos utifrån upplevelser Till skillnad från många fysiska sjukdomar vet vi inte säkert varför vissa drabbas av psykisk ohälsa. Det går oftast inte att peka på en tydlig orsak. Vi antar, tolkar och ser tänkbara orsaker. Alltför snäva och självklara tolkningar av symptom riskerar att leda till förenklingar, vilket kan göra att förhållandet mellan diagnos och behandling blir oklart. Attityder till olika diagnoser skiljer sig åt och om en diagnos inte är till hjälp kan den vara stigmatiserande. Samtidigt är det obestridligt att det finns gemensamma upplevelser som till exempel personer som är deprimerade har och som hör ihop med depressionen, på samma sätt som det är för personer som har ångest eller fått diagnosen borderline personlighetsstörning. Det gäller också dem som har utmattningssyndrom och som vi skriver om i den här skriften. Många RSMH-medlemmar har uttryckt en önskan om att få mera kunskaper om just de problem de har för att på det sättet bättre få kontroll över sin psykiska ohälsa. Att tillsammans med andra diskutera vad som kan vara till hjälp när det gäller ens speciella problem kan förändra den egna situationen (I slutet av broschyren finns frågor som kan vara användbara). Det är av det skälet RSMH ger ut skrifter om olika diagnoser. Den faktabaserade texten bygger på läroböcker om psykisk ohälsa, men också på fakta från olika nationella och internationella internetsidor för människor med psykisk ohälsa. För att beskriva hur komplex psykisk ohälsa kan vara har faktamaterialet kompletterats med intervjuer. Alla intervjupersoner har fingerade namn. Tala med någon! Det kan vara lätt att känna igen sig i vissa delar av intervjuerna med Finn och Johanna och som du hittar längre fram i den här informationsfoldern. De var bägge duktiga, kunniga, ambitiösa, sällan sjuka och kunde aldrig drömma om att de skulle drabbas av psykisk ohälsa. Ändå gjorde de det. De drabbades av arbetsrelaterad stress, det som brukar omnämnas utbrändhet, utmattningsdepression eller som det numera ofta kallas utmattningssyndrom. Stress i sig behöver inte vara farligt men Finns och Johannas erfarenheter visar att det är viktigt att vara observant på om stressen börjar skicka ut signaler som ger magproblem, huvudvärk, muskelsmärtor, 2 irritation, extrem trötthet samt sömnsvårigheter etcetera. Då är det hög tid att dra i bromsen. Nu är det lättare sagt än gjort om man tidigare knappt varit sjuk. Har du symptom som Finn och Johanna beskriver, försök tala med någon om det. Det kan vara en anhörig eller vän, en arbetskamrat du känner förtroende för eller någon som står dig nära, eller om du är tonåring en skolkurator eller skolpsykolog om det finns sådana. Du kan också vända dig direkt till en läkare eller en psykiatrisk mottagning. Det viktiga är som sagt att tala med någon och försöka beskriva hur du känner det. Desto snabbare du får hjälp att förändra din situation desto kor- tare blir tiden för återhämtning.

4 Arbete och stress Det finns en tydlig koppling mellan långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa och arbete. Statistik vid försäkringskassan i Örebro visade för ett antal år sedan att merparten av 1000 långtidssjukskrivna under en tremånadersperiod hade diagnoser med inslag av stress, i 12 procent direkt stressrelaterade, alltså utmattningssyndrom. Andra undersökningar visar att landstingsanställda som varit sjukskrivna för psykisk ohälsa i 30 dagar eller mer ett år senare fortfarande är sjukskrivna i 50 procent av fallen på grund av stressrelaterade besvär. Det finns alltså tydliga tecken på att utmattningssyndrom ökar. Vad utmattningssyndrom beror på vet man inte helt säkert. Det mesta tyder på att det är relaterat till arbete där personer varit utsatta för långvarig stress med tidspress, stor arbetsbörda, dålig respons på det arbete man utför och bristfälligt socialt stöd. Eftersom många som får utmattningssyndrom är kvinnor inom vården brukar nedskärningarna inom den offentliga sektorn också anges som ett skäl. Arbetslöshet med ekonomisk stress och understimulering kan också leda till utmattningssyndrom, liksom hur man har det privat. Där kan stort ansvar för sjuka anhöriga eller problem i familjen vara en bidragande orsak. Till viss del tror man även att personligheten spelar in när det gäller orsaken till utmattningssyndrom. Personer som är känsliga för förändringar och har en bristande tro på att man inte kan påverka sin situation är speciellt utsatta, liksom de som är ångestbenägna och ställer höga krav på sig själva. Många som får utmattningssyndrom uppfattas också som ambitiösa och värdefulla personer på sin arbetsplats och har vad som brukar kallas för prestationsbaserad självkänsla, alltså att det är först när man presterar som man tycker att man betyder något. Den allmänna uppfattningen verkar alltså vara att utmattningssyndrom beror både på personegenskaper och yttre omständigheter. Till det ska tilläggas att det under de senaste decennierna skett stora förändringar inom arbetslivet med större arbetsbördor för många och där information och kommunikation går allt snabbare, liksom att det skett en förändrad syn på sjukskrivning. Varför sjukskrivningstiderna ofta blir så långvariga vid utmattningssyndrom vet man inte heller så mycket om. Det kan bero på själva utmattningsdepressionen men också på att det finns tillkortakommanden i vården. Johanna menar i intervjun med henne att skälet till att hon blev sjukskriven så länge dessvärre berodde på det sistnämnda. TERAPI STÄMPLAD UTANFÖRSKAP ÅTERHÄMTNING ATTITYDER ÅNGEST VÄLBEFINNANDE KRIS ENSAMHETÅTERHÄMTNIN ÅTERHÄMTNING GUTMATTNING GEMENSKAP STRESS ATT MÅ BRA 3

5 Diagnos och behandling Vid utmattningssyndrom ska man ha haft symptom på utmattning under minst två veckor med en eller flera stressfaktorer, som till exempel att man varje dag haft koncentrationsstörningar eller minnesstörningar, svårigheter att hantera krav eller klara av saker under tidspress. Känslomässig labilitet eller instabilitet och sömnstörningar hör också till, liksom att man känner sig fysiskt svag. Någon eller några av dessa symptom ska samtidigt ha pågått under en längre tid, cirka sex månader. Andra kännetecken vid utmattningsdepression är psykisk och fysisk trötthet och att man inte är lika företagsam som tidigare. Det är viktigt att andra sjukdomstillstånd inte förbises som till exempel egentlig depression och somatiska sjukdomar som diabetes, hypothyreos (fel på sköldkörteln), kronisk obstruktiv lungsjukdom ( rökarsjukan ), hjärt kärlsjukdom och B12-brist. Ännu finns inga större vetenskapliga studier som kan bekräfta vilka behandlingsmetoder som fungerar bäst. Den kunskap som finns visar dock att det är viktigt att det läggs upp en behandlingsplan så snabbt som möjligt med avspänningsövningar, stresshantering och fysisk träning. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har för många visat sig ha positiv effekt och för en del har även antidepressiva läkemedel varit till hjälp. För Johanna och Finn har kognitiv terapi varit till stor hjälp. 4 Livsstilsförändring gav henne ett bättre liv En vårdag för ett par år sedan stod Johanna i ett gathörn i Stockholm och visste inte var hon var, trots att hon passerat där tusentals gånger tidigare. Inte heller visste hon vart hon var på väg eller vilken tid på dygnet det var. Det var skitläskigt. Jag fick hjärtklappning, skakade i hela kroppen och kände att jag var fullständigt lost in space. Hon förstod inte vad som hänt henne. Då samma sak inträffade en kort tid därefter insåg hon att hon behövde ta det lite lugnare. Under många år hade hon haft en hög arbetsbelastning. Sin första universitetsexamen finansierade hon genom att arbeta på ett gruppboende. Inte sällan hände det då att hon efter en natts arbete åkte direkt till universitetet på morgonen för att på kvällen åka till jobbet igen. När Johanna delvis bytte yrkesinriktning och studerade heltid på universitetet läste hon samtidigt in ett par ämnen på Komvux, och arbetade. Det blev lite sömn, liksom det blev dåligt med motion och måltiderna intog hon ofta på stående fot. Jag var helt slut i huvudet och fruktansvärt ilsken på mig själv och andra och kunde tyst för mig själv vräka ur mig långa svordomsharanger bara för att allt inte gick tillräckligt fort. Johanna upptäckte snart att hon inte längre presterade som tidigare utan kunde sitta med en inlämningsuppgift framför sig och stirra på den utan att förstå vad hon skulle skriva. Hon började må dåligt och hade sömnsvårigheter och hoppade därför av den sista tentan på universitetet. Det var våren Efter någon vecka mådde hon mycket bättre och gick ut och åt lunch med en kompis. De hade jättetrevligt, skrattade och njöt av maten och varandras sällskap. När hon kom hem och satt på sängen började hon gråta som aldrig förr. Tårarna bara forsade ur henne. Ett par dagar senare gick hon till husläkaren som talade om utmattningsdepression. Johanna trodde läkaren var ironisk eller nyligen varit på kurs och lärt sig något nytt.

6 Jag är inte utmattad, bara lite trött, sa jag och förklarade för min läkare att hon inte fick sätta den diagnosen på mig. En sådan sjukdom kunde inte drabba mig! I stället blev det stressrelaterade besvär och Johanna blev sjukskriven i två veckor. Efter sjukskrivningen arbetade hon en dag men tog sig knappt hem efter jobbet, så trött var hon. Hon blev sjukskriven igen. Det var en skam för mig att bli sjuk och inte kunna producera. Efterhand började hon få andra kroppsliga symptom som håravfall, hudutslag, ångest, hälsporre, ryggont, nervsmärtor från nacken, magproblem, depression och muskelsmärtor i hela kroppen. Till slut kändes det som om hela Johanna gjorde ont och hade slutat fungera. Jag var så fruktansvärt trött, helt urlakad. Kände mig lika blek som ett offer i en gammal vampyrfilm. Jag hade utarmat mig själv på något sätt och aldrig sett till att jag fått något energitillskott, som till exempel att motionera och umgås med vänner. Att hon prioriterade på det sättet motiverade hon själv med att hon bara skulle göra det den här gången eller att hon bara skulle bli klar med det hon just då höll på med. Jag hade sådana ambitioner och stannade aldrig upp och frågade mig själv vart jag var på väg eller vad jag egentligen ville med mitt liv. När jag till slut gjorde det blev det jättejobbigt att inse hur taskig jag varit mot mig själv. Så skulle jag inte kunna göra mot andra människor. Det skulle ta nästan fem år innan Johanna blev frisk. Vägen dit är en lång berättelse om hur hon var tvungen att erkänna för sig själv att hon behövde hjälp, den psykiatriska vårdens misslyckande men också om hur psykoterapi och livsstilsförändringar hjälpt henne. Under två års tid, en gång i veckan, gick jag i kognitiv beteendeterapi. Därtill hade jag gestaltterapi, sjukgymnastik och tog långa promenader varje dag. Men även avslappning, yoga, qigong, meditation och olika träningsprogram, som till exempel Lars- Erik Uneståhls övningar i mental träning blev dagliga och nödvändiga inslag i hennes liv. Genom övningarna lärde jag mig dels att andas på ett normalt sätt igen och dels att förstå hur kroppen signalerar vid olika sinnestillstånd. Idag har Johanna ett eget företag som kräver mycket arbete. Men hon är noga med att inte prioritera bort det som ger henne kraft och energi tillbaka. Numera har jag en kropp som tar till storsläggan om jag stressar, samtidigt har jag lärt mig att lyssna bättre på min kropp när den börjar säga ifrån. Känner jag att jag har för mycket vet jag att jag måste prioritera, då är det bara att stryka från listan. Men hon har också lärt sig att ställa rimliga krav på sig själv och vet att hon behöver sova, vila, äta och motionera regelbundet. Livsstilen betyder mer än jag kunnat tro både för den fysiska och psykiska hälsan. Den här förändringen av mitt liv har gjort att jag ärligen kan säga att jag mår bättre idag än jag någonsin gjort tidigare. 5

7 Jag njuter av det liv jag har Finn har en hög akademisk utbildning och var delägare i en konsultfirma under 25 år. I sitt arbete mötte han människor från såväl samhällets högre som lägre skikt. Han kunde inte tänka sig ett mer intressant, spännande och omväxlande jobb. Dessutom hade han alla bekvämligheter som bra lön, sekreterare och ett stort tjusigt kontorsrum vars inredning han själv valt. När försäkringskassan, som han egentligen bara har gott att säga om, frågade hur arbetsmiljön var tyckte han att frågorna inte handlade om honom. De flesta som drabbas av utmattningsdepression är vad jag förstår kvinnor inom vården. Jag är kanske en udda fågel, likväl visar det att vem som helst kan hamna i den här situationen. Inom mitt yrkesområde skulle jag tro att jag har många olycksbröder och olyckssystrar som råkat ut för samma sak. Finn menar att vi människor idag bedöms i första hand efter hur mycket vi kan prestera i ekonomiskt avseende. Det gör att man till exempel inte kan fundera någon längre tid över om man handlat rätt eller fel i sitt arbete, varför vissa lägger tunga bördor på sig. De som har goda chanser att klara sig är de som låter problem och dilemman rinna av sig, likt vatten gör på en gås. Och är man inte sådan kommer man i kläm. Vem som drabbas kanske delvis beror på personlig läggning, säger Finn. Även om Finn vare sig kunde klaga på den fysiska arbetsmiljön, arbetskamraterna eller sina uppdragsgivare levde han under väldigt stressiga omständigheter. Han flackade runt i regionen där han arbetade, från den ena kunden till den andra och eftersom uppdragen kunde skilja sig åt från varandra krävdes det långa arbetsdagar, liksom helgarbete, för att han skulle hinna sätta sig in i frågorna. Att han jobbade mycket blev en viktig anledning till att han skilde sig, med splittrad familj som följd. Efter det fick han ännu mer tid över 6 till arbete och somnade allt som oftast över datorn på kvällen. När jag inte hade någon familj kunde jag fortsätta arbeta efter att jag ätit på kvällen. Men jag fick inte ut så mycket av de där extra timmarna hemma. Finn började mer och mer känna att han trampade omkring i ett träsk och hade inte längre någon överblick utan fick snarare ett tunnelseende, liksom koncentrationssvårigheter. Jag presterade allt mindre och kunde inte hålla lika många bollar i luften som tidigare, berättar Finn. Ändå försökte han klamra sig fast vid sitt arbete för att inte tappa kontrollen och utåt höll han masken så gott han kunde. Det som gjorde att allting brast var ett akut hjärtproblem, ett hjärtflimmer. Av läkarna fick han stränga order att ta det lugnare. Först blev han sjukskriven på halvtid och därefter på heltid. När han efter en tid skulle tillbaka till arbetet blev det i form av arbetsprövning, som han gjorde på ett av firmans andra kontor. Det var fel tänkt! Att jag skulle försöka rehabilitera mig på samma arbetsplats jag jobbat på tidigare och med samma arbetsuppgifter fungerade inte. Inte minst för att jag kände krav från kollegor och andra, vilket skapade mycket ångest. Inte heller förstod jag vad som stod i alla papper och skrivelser jag försökte läsa. Det slutade med att jag bara kom dit och drack kaffe. Finn kände det som att han befann sig på ett sluttande plan, likt att åka rutschkana utan slut. Och problemen han hade var det ingen som till en början riktigt förstod sig på. Människor i hans omgivning tyckte han skulle försöka rycka upp sig och vissa menade att det var rädslan för hjärtat som var orsaken. Läkarna bedömde att det var en depression och mot det fick han antidepressiv medicin utskriven, som var till hjälp. Några talade om att det kunde vara utmattningssyndrom. Det tyckte jag lät skumt! Jag kunde inte tänka mig att jag skulle ha drabbats av det.

8 När det stod klart att det var det han drabbats av remitterades han av den psykiater han hade kontakt med till en kognitiv beteendeterapeut, som han gick hos i ett och ett halvt år. Det blev en viktig hjälp för honom. Styrkan i den terapin ligger i att träna sig i det som är nu. Jag kan inte göra så mycket åt det som varit. Det har varit bra för mig. Det har gjort att jag slutat jämföra det liv jag hade innan jag blev dålig med det liv jag har nu. Det blir man bara knäpp av. Nu kan jag i stället njuta av det liv jag har och känna att det inte är så tokigt det heller. Tidigare då allt var inrutat minut för minut såg jag sällan skogen för alla träd, nu ser jag också skogen. Ett kulturellt evenemang blir inte längre bara en annons i tidningen. Ibland känns det lite lyxigt men det kan jag unna mig, säger Finn avslutningsvis och lägger till: Det jag saknar är naturligtvis arbetskamrater och att fylla en funktion, att höra hemma någonstans. Trots allt har jag några år kvar före pensionen och även om jag inte kan ta stort ansvar och vara speciellt lönsam borde min kompetens kunna tas till vara lite bättre. Psykoterapi och läkemedel Det finns olika former av psykoterapi som till exempel kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi, där den förra koncentrerar sig på att förändra negativa tankemönster och reaktioner medan den senare också försöker förändra ens beteende. En annan behandling är interpersonell psykoterapi som koncentrerar sig på ens nuvarande relationer till andra människor. Gestaltterapi, som är ytterligare en terapiform, bygger på ett helhetstänkande och att tidigare traumatiska upplevelser 7

9 och händelser påverkar nuet. Grunden i gestaltterapi är dialogen mellan terapeuten och klienten, där både kropp och själ finns med. Det finns olika typer av antidepressiva läkemedel som TCA-preparat (tricykliska), MAO-hämmare (monoaminoxidashämmare) och SSRI-preparat (serotoninåterupptagshämmare). Medlen balanserar den kemiska substansen i hjärnan som kallas neurotransmittorer och som då dämpar symptomen på depression. De som ger mest bieffekter är TCA-preparat och därefter MAO-hämmare. SSRIpreparat är en grupp nya läkemedel som har färre biverkningar och därför har blivit populära. De tillhör de mest sålda läkemedlen över huvud taget i Sverige idag. På senare år har man upptäckt att även dessa läkemedel har biverkningar som till exempel vissa sexuella störningar. Därför är det viktigt att nyttan av dem vägs mot eventuella biverkningar. Det brukar ta ett par veckor innan effekten av dessa läkemedel märks, och i början kan man rent av må sämre. Det är viktigt att du skaffar dig både generell och specifik information om läkemedlen så att du får den kunskap du behöver. Du har rätt att av din läkare begära information så att du verkligen förstår vilka effekterna är, liksom vilka risker behandlingen med läkemedlet har. Se till att du får förståelig skriftlig information om läkemedlet när du lämnar läkarmottagningen. Enligt de EU-föreskrifter som finns idag ska det finnas information som innehåller vilken typ av läkemedel det är och vilket användningsområde det har, liksom namn på läkemedlet, styrka, vad läkemedlet innehåller, hur det ska tas och när, om det är avsett för barn eller vuxna, samt om det ska undvikas att tas i vissa situationer. Det ska också finnas utgångsdatum och instruktioner om förvaring samt sist men inte minst vilka möjliga biverkningar det finns och hur stor chans det är att man får dessa. Du kan läsa om läkemedel på: Andra sätt att må bra Ovan har beskrivits vad som tycks hjälpa för flertalet vid utmattningssyndrom. Det betyder inte att den hjälpen passar alla. Därför är det viktigt att försöka hitta det som passar en själv. Det kan i vissa fall betyda att man söker sig till andra metoder eller använder andra medel som kan hjälpa eller att man använder sig av det som ett komplement till den behandling man har. Meditation kan vara ett sådant komplement. Det finns forskningsstöd som visar att meditation ökar välbefinnandet. Ett annat kan vara det som kallas för grön rehabilitering och där det förutom fysisk aktivitet ingår trädgårdsskötsel och vistelser i naturen. Viktigt att veta när det gäller så kallade naturmediciner är att man inte ska ta dessa i kombination med läkemedel som man fått utskrivna. Oavsett vilken behandling är det viktigt att man själv är så delaktig som möjligt i besluten om valet av behandling. 8

10 Självhjälpsgrupper Johanna berättade i intervjun att hon är mera stresskänslig idag än hon var tidigare och att hon lärt sig att lyssna på hur hennes kropp reagerar. Blir det för mycket måste hon stryka i listan på åtaganden. På det sättet kan hon förebygga stress. Det har hon lärt sig i och för sig genom en dyrköpt erfarenhet. Man kan också få tips av andra som redan har dessa erfarenheter. Det kan man till exempel få genom att diskutera med andra i så kallade självhjälpsgrupper där sådana finns. Självhjälpsgrupper kan då också bli ett känslomässigt stöd. Frågor att diskutera: Vad är likheterna och vad är skillnaderna mellan det utmattningssyndrom som du har och det som Johanna och Finn berättar om eller det som beskrivs i övrig text i den här informationsfoldern? Vilken betydelse har vänner, familj, arbetsgivare och arbetskamrater? Vad kan du göra för att få mer information om ditt utmattningssyndrom? Vad kan du göra för att få mer information om de läkemedel du är ordinerad och/eller den psykoterapi du eventuellt får? Vad gör du för andra saker för att försöka må bättre? Vilket eller vilka tips om hur man kan må bättre skulle du kunna pröva som andra i gruppen berättat om? Finns det något annat som du skulle vilja ta upp och diskutera? Vad kan jag göra själv? Du kan som sagt göra mycket själv för att inte ditt tillstånd ska försämras eller för att minska risken att bli deprimerad. Här kommer några saker som du kan tänka på: Acceptera den du är Vad vi tror på, kommer ifrån, vilken religionstillhörighet vi har, hudfärg, kön eller sexuell läggning gör oss till den vi är. Våra olikheter är vi alla skyldiga att respektera. Försök respektera och acceptera den du är. Var aktiv Regelbunden motion hjälper om du känner dig stressad, deprimerad eller har ångest. Försök hitta någon aktivitet som du gillar som till exempel att cykla, simma, dansa eller promenera. Om man har problem med sömnen kan det vara bra att försöka ta sig ut i dagsljuset på morgonen. Även om du har ett starkt motstånd, försök ändå. Gör något kreativt All kreativitet hjälper om man känner sig nere eller har ångest. Det ökar din självkänsla. Försök hitta något kreativt som du 9

11 kan göra och som passar just dig, som till exempel skriva, måla, fotografera eller laga mat. Lär dig något nytt Att försöka lära sig något nytt kan öka din självkänsla, oavsett om det är genom att söka ett jobb eller att göra något för nöjes skull. Det kan få dig att må bättre. Bli engagerad Att möta nya människor och bli involverad kan betyda mycket. Genom att stödja andra och känna att du får stöd själv mår du oftast mycket bättre. Koppla av Om du är hårt engagerad, försök skaffa tid för dig själv genom att lyssna på musik, läsa eller meditera. Försöka hitta något som passar just dig. Att träna avslappning och avspänning kan också vara bra för att normalisera andning och få muskelspänningar att släppa för att på det sättet minska stress. Massage frigör muskelspänningar och lugn och ro-hormonet oxytocin utsöndras vilket underlättar sömn och minskar ångest. Det är också bra för att få kontakt med kroppssignaler. Ät ordentligt Att skaffa sig bra matvanor gör inte bara att du mår fysiskt bra det påverkar också ditt psykiska välbefinnande. Ät regelbundet och glöm inte färsk frukt och grönsaker. Be om hjälp Alla behöver vi hjälp då och då. Det är alltså helt okey att be om hjälp, även om det tar emot att göra det. Du kan be om hjälp av en vän, någon i familjen, din doktor, någon stödgrupp eller genom att till exempel ringa Nationella Hjälplinjen ( ). Tala om det De flesta känner sig isolerade eller överhopade av problem. Det kan hjälpa att dela sina känslor med någon annan. De krav du har på dig själv har troligen inte andra. Det är befriande att få veta det och få veta att det är okey att känna sig vara svag. Drick måttligt Att dricka alkohol när man mår psykiskt dåligt gör det hela värre. Drick måttligt eller undvik alkohol helt. Var snäll mot dig själv Var inte för hård mot dig själv. Vi kan alla känna att vissa dagar är svårare än andra och vi tacklar dem på olika sätt. Det finns inte något rätt eller fel sätt att försöka tackla livets svårigheter på. Det viktigaste är att vi ändå försöker. Håll kontakt Du behöver inte kämpa och vara stark helt på egen hand. Vänner är viktiga, speciellt när man har det svårt. Håll kontakten. Om du inte orkar själv be vänner höra av sig. 10

12 Om du är missnöjd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) har verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården en skyldighet att ge god vård. Om man är missnöjd med vården och vill klaga bör man först göra det till vårdpersonalen för att eventuellt reda ut missförstånd eller oklarheter. Nästa steg kan vara att vända sig till verksamhetschefen om man får vård inom landstinget eller till den ansvariga sjuksköterskan inom kommunen. Man kan också vända sig till patientombud inom landstinget om man tycker sig blivit illa bemött eller är missnöjd med vården. Om man vill göra en formell klagan kan de också hänvisa en vidare till patientnämnden som finns i alla landsting. Patientnämnden är en fristående instans dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården. Dit kan man både ringa eller skriva för att få sitt klagomål utrett eller hjälp med att slussas vidare till rätt instans. Om man tycker att någon i vården gjort fel kan man begära att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) ska pröva det rättsligt. HSAN kan dela ut en varning eller erinran. Varning är mycket allvarligt och kan leda till att en läkare får sin legitimation indragen. Man kan också göra en anmälan till Socialstyrelsen som har tillsyn över hälso- och sjukvården. Men då ska anmälan vara mer generell och inte handla om en person. Om man tycker att en myndighet handlagt ens ärende felaktigt kan man vända sig till Justitieombudsmannen (JO) och om man tycker att det finns ett systemfel hos myndigheten vänder man sig till Justitiekanslern (JK). Tycker man att man diskrimineras på grund av sitt funktionshinder ska man vända sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller HO, Handikappombudsmannen. Vill du veta mer om psykisk ohälsa och vad RSMH gör? Gå in på RSMH:s hemsida; eller kontakta vårt kansli: FÖRDOMAR TERAPI STÄMPLAD GEMENSKAP ISOLERING STRESS ATT MÅ BRA TRÖTTHET TERAPI FÖRDOMAR HÄLSA ATT MÅ BRA 11

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-772 33 60 Fax: 08-772 33 61 E-post: rsmh@rsmh.

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-772 33 60 Fax: 08-772 33 61 E-post: rsmh@rsmh. MANO ÅTER UTAN FÖ MANO A Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-772 33 60 Fax: 08-772 33 61 E-post: rsmh@rsmh.se Hemsida: www.rsmh.se Att leva med psykos

Läs mer

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-772 33 60 Fax: 08-772 33 61 E-post: rsmh@rsmh.

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-772 33 60 Fax: 08-772 33 61 E-post: rsmh@rsmh. MANO ÅTER UTAN FÖ MANO A Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-772 33 60 Fax: 08-772 33 61 E-post: rsmh@rsmh.se Hemsida: www.rsmh.se Att leva med självskadebeteende...

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Vill du veta mer om psykisk ohälsa och vad RSMH gör?

Vill du veta mer om psykisk ohälsa och vad RSMH gör? Om du är missnöjd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården har psykiatrin en skyldighet att ge god vård. Om man är missnöjd med vården och

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Vi ger ditt företag ett lyft!

Vi ger ditt företag ett lyft! Vi ger ditt företag ett lyft! www.lsc.nu Friska människor bygger starka företag Att sprida en hälsosam livssyn och få fler människor att uppleva fördelarna med ett aktivt och sunt liv. Det är drivkraften

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET

Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET Att leva i utanförskap Alla måste få en chans Jag hade bränt mitt ljus i båda ändar. Jag var trött både i kropp och själ. Denna slutbeskrivning av projektet Klara

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10% 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Samtliga kategorier Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Återkoppling Samtliga kategorier Arbetsplatsutveckling Tid för planering Ledarskap Trivsel Jag trivs

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer