För familjefrid. mot våld i nära relationer

Transkript

1 För familjefrid mot våld i nära relationer Handlingsplan för Bromma stadsdelsförvaltning reviderad Bromma stadsdelsförvaltning 0

2 Innehållsförteckning INLEDNING 3 Del A - Kunskap Handlingsplan i Bromma Källor 1. VAD ÄR VÅLD I NÄRA RELATIONER? Fysiska övergrepp Hot om våld eller skada Sexuella övergrepp Känslomässiga övergrepp Ekonomisk kontroll TECKEN OCH SYMTOM PÅ VÅLD 6 VARFÖR BEGÅR HAN ÖVERGREPP? 6 VARFÖR GÅR HON INTE? Normaliseringsprocessen Uppbrottsprocessen SÄRSKILT SÅRBARA GRUPPER Icke svenskfödda kvinnor Flickor och unga kvinnor som utsätts för patriarkaliskt förtryck och hedersrelaterat våld Kvinnor med funktionshinder Äldre kvinnor Kvinnor med missbruksproblem Homo- och bisexuella personer Trafficking 2. BARNET OCH VÅLDET Hur påverkas barn? 3. RÄTTSLIGA FRÅGOR 12 SKYDD FÖR KVINNAN Besöksförbud Trygghetslarm Skyddad adress och skyddade personuppgifter POLISANMÄLAN OCH RÄTTSPROCESSEN Stöd under förundersökning och rättegång Rättsskydd och rättshjälp Skadestånd GEMENSAM BOSTAD OCH GEMENSAMMA BARN Bostaden Beslut om barns vårdnad, boende och umgänge Bromma stadsdelsförvaltning 1

3 Del B Anvisningar och handläggning 4. ALLMÄNNA ANVISNINGAR 18 FÖRHÅLLNINGSSÄTT ANMÄLNINGAR 5. HANDLÄGGNING INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN AGERANDE I AKUT SKEDE AVSER KVINNAN Genomför inga gemensamma samtal Bedöm tolkbehov Gör en riskbedömning Bistå kvinna i kontakt med sjukvården Uppmuntra polisanmälan Fråga kvinnan om hennes ekonomiska situation AGERANDE I AKUT SKEDE AVSER MANNEN 22 AGERANDE I AKUT SKEDE AVSER BARNEN 22 DOKUMENTATION OCH SEKRETESS 22 STÖD OCH BEHANDLING Kvinnan Mannen Barnen 6. HANDLEDNING INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG 24 Del C Bilagor 1. ADRESSER OCH TELEFONNUMMER Allmänt För kvinnor och tjejer För män och killar För barn Övrigt 2. ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN OPERATION KVINNOFRID RELATIONSVÅLDCENTRUM BARNCENTRUM STOCKHOLM SAMVERKANSGRUPP FÖR FAMILJEFRID I BROMMA SNABBCHECKLISTA LITTERATURTIPS Bromma stadsdelsförvaltning 2

4 Inledning I Stockholms stad beslutade kommunfullmäktige år 1999 om ett handlingsprogram för staden arbete med kvinnofridsfrågor. I programmet som reviderades år 2006, konstateras inledningsvis att kvinnofrid ytterst handlar om mänskliga rättigheter och att mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för bristande jämlikhet mellan män och kvinnor. Vidare ses mäns våld mot kvinnor i nära relationer som ett folkhälsoproblem som orsakar stort lidande för de våldsutsatta kvinnorna och de barn som lever i dessa familjer. Socialnämnden förväntas sammanställa en handlingsplan om hur verksamheten i detta avseende skall bedrivas och denna handlingsplan skall kontinuerligt följas upp och revideras. Nationellt finns ett uppdrag att utveckla arbetet i fråga om våld i nära relationer. Utgångspunkterna för detta är i första hand att säkerställa kvinnans och barnens behov av insatser, men också att ha ett helhetstänkande, och i och med det rikta insatser både till offer och förövare. Socialstyrelsen har i november 2009 reviderat sina allmänna råd beträffande socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Man poängterar där att enligt 5 kap 11 socialtjänstlagen, ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Socialnämnden bör i detta se till att de metoder som används för att ge en kvinna och barn stöd och hjälp, är utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om våldsutsatta kvinnors behov och vad som ger bäst resultat. Det finns inom Bromma stadsdelsförvaltning en samverkansgrupp när det gäller frågor angående våld i nära relationer med representanter från IoFF, Äldreomsorg, Förskoleverksamhet, Stöd och service till personer med funktionsnedsättning, Skolan och Polisen. Samverkansgruppen träffas ca 2 ggr/termin och leds av verksamhetschefen för Individ, familj och fritid. Sedan finns inom Individ, familj och fritid i Bromma stadsdelsförvaltning ett kvinnofridsteam. Kvinnofridsteamet består av tre socialsekreterare från respektive Enheten för arbete och försörjning, Utredningsenheten för vuxna samt Familjeenheten som inom sitt ordinarie arbetsområde har i uppgift att vidareutveckla och samordna arbetet med dessa frågor inom hela verksamhetsområdet (Individ, familj och fritid). Handlingsplan för Bromma stadsdelsförvaltning Denna handlingsplan ska ge kunskap samt konkreta råd och anvisningar till de medarbetare i Bromma stadsdelsförvaltning som i sitt arbete möter människor som utsatts för våld i nära relationer samt deras närstående. Den största gruppen som misshandlas av närstående är kvinnor som misshandlas av män, men det finns också exempel på kvinnor som misshandlar män samt kvinnor och män i samkönade relationer som utsätter sin partner för våld. Det som skrivs i handlingsplanen är också i stor utsträckning tillämpligt i fall där Bromma stadsdelsförvaltning 3

5 vuxna barn utsätter sina föräldrar för våld. I handlingsplanen talas för enkelhetens skull om män som utsätter kvinnor. Handlingsplanen består av tre delar; del A som är tänkt att ge baskunskaper om våld i nära relationer, del B som ger konkreta anvisningar om hur Bromma stadsdelsförvaltnings medarbetare bör hantera olika situationer samt del C som utgör bilagor med bland annat viktiga adresser och telefonnummer. Utöver denna handlingsplan bör respektive enhet diskutera och formulera sig kring hur just den enheten och dess medarbetare ska agera i mötet med de utsatta och deras familjer. Eftersom verksamheterna är olika måste även rutinerna se olika ut. Källor De allmänna avsnitten i handlingsplanen bygger huvudsakligen på Socialstyrelsens skrift Våldsutsatta kvinnor. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal (2001, reviderad 2003). När annan källa använts finns särskild hänvisning i fotnot. Bromma stadsdelsförvaltning 4

6 DEL A - KUNSKAP 1. Vad är våld i nära relationer? Med våld i nära relationer avses inte en enstaka händelse utan ett mönster av övergrepp som kan vara fysiska, sexuella, psykiska, sociala och/eller ekonomiska. Våldet är nästan alltid medvetet och planerat, sällan okontrollerat och oavsiktligt. I handlingsplanen används begreppet våld som en definition på samtliga former av övergrepp, inte bara fysisk misshandel. För att ge en närmare förståelse av våld i nära relationer ges nedan en beskrivning av några olika former av övergrepp. Fysiska övergrepp Fysiska övergrepp kan innefatta att mannen exempelvis river, biter, bränner, skakar eller knuffar kvinna. Han kan också utdela örfilar, knytnävsslag, sparkar och stryptag. Ibland förekommer det att mannen använder olika typer av vapen mot kvinnan. Hot om våld eller skada Mannen kan hota att döda, skada eller bruka våld direkt mot kvinnan eller mot någon annan som är viktig för henne. Mannen kan också hota med att begå självmord, att lämna henne, att anmäla henne till sociala myndigheter eller tvinga henne till olagligheter. Vidare kan mannen genom hot eller förtäckt hot hindra kvinnans rörelsefrihet, såväl utanför hemmet som innanför hemmets väggar. I en relation där våld förekommer behöver orden i sig inte vara så hotfulla. Det är snarare sättet de sägs på eller mannens gester som kan upplevas som hotande genom att de påminner om vad kvinnan får och inte får göra. Att bara betrakta kvinnan på ett visst sätt kan vara förspelet till en våldsattack och mannen vet att kvinnan förstår det. Sexuella övergrepp Sexuella övergrepp omfattar en rad olika handlingar såsom att fysiskt eller genom hot tvinga sig till samlag eller andra former av sexuella handlingar samt fysisk misshandel i samband med samlag. Andra exempel på sexuella övergrepp är att tvinga kvinnan att se på pornografi eller till sexuella aktiviteter inför andra. Sexuella övergrepp i samband med fysisk misshandel är vanligt förekommande. Sådana övergrepp upplevs ofta av kvinnan som djupt kränkande och därmed svåra att tala om. Känslomässiga övergrepp Många kvinnor med erfarenhet av en våldspräglad relation upplever det känslomässiga våldet som värre än det fysiska. De känslomässiga övergreppen kan bestå av olika systematiska verbala angrepp såsom kränkande, nedsättande och förnedrande ord om kvinnan. Genom att uttala sig negativt om kvinnans utseende och sätt att vara, om hennes familj och vänner och om hennes värde som person kan mannen få kvinnan att känna sig underlägsen, tokig eller som den person som bär skuld för olika saker. Mannen kan också hota med att skada barnen, ta dem ifrån kvinnan eller vägra betala underhåll för dem. Han kan få kvinnan att känna skräck genom att förstöra hennes ägodelar eller genom att vara våldsam mot till exempel husdjur. Extrem svartsjuka och isolering av kvinnan kan också räknas till de känslomässiga övergreppen. Mannen kan försöka kontrollera kvinnans tid, aktiviteter och kontakt med andra människor genom att till exempel ständigt vara med henne, ta ifrån henne nycklar till bilen eller kontrollera samtalen i hennes mobiltelefon. Bromma stadsdelsförvaltning 5

7 Ekonomisk kontroll En del män utövar ekonomiskt förtryck mot kvinnan genom att hindra henne från att utbilda sig eller arbeta, andra män tvingar istället kvinnan att försörja hela familjen. Andra former av ekonomiskt förtryck är när mannen tar ifrån kvinnan pengar eller håller denna omedveten om och utan tillgång till familjens inkomster. Tecken och symtom på våld De fysiska och psykiska konsekvenserna av våldet syns inte alltid eller så är skadeorsaken inte uppenbar. Tecken på partnerrelaterat våld kan vara att skador finns på flera ställen på kroppen, förekomst av både nya och gamla skador samtidigt eller att kvinnans förklaring till skadan inte stämmer med skadans utseende. Så gott som alla typer av fysiska skador kan uppstå genom misshandel. Vanliga ställen för skador är huvudet, ansiktet, nacken eller områden som döljs av kläder, såsom bröst, bröstkorg och övriga bålen. Skador på och kring ögon och öron (hörsel), mjukdelsskador och frakturer förekommer också. Andra symtom som kan tyda på våld är värk och smärta, sömn- och ätstörningar, yrsel, gynekologiska besvär, skador vid graviditet samt missfall. Att bli utsatt för brott medför ofta en mängd känslomässiga reaktioner. Allmänt tycks gälla att även om ett brott medfört ekonomiska förluster eller fysiska skador, så är de psykiska effekterna av att, med avsikt ha blivit skadad av annan person, det som är svårast att hantera. 1 För att kunna handskas med den ångest som brottet gett upphov till är det vanligt att brottsoffer använder olika former av försvar, såsom förnekande eller bortträngning av det som hänt. När mycket psykisk energi går åt till att hålla svåra minnen och känslor borta, blir det mindre kraft kvar för att klara det dagliga livet. Detta kan påverka den våldsutsatta kvinnans förmåga att ta itu med sådant som behöver göras. Vissa kränkningar kan vara så svåra att de behöver glömmas bort, vilket påverkar viljan och förmågan att berätta om dem. Att dessa psykiska processer kan pågå hos den utsatta kvinna vi möter är viktigt att hålla i minnet. Depression och ångest kan vara vanliga reaktioner på misshandel och våldsutsatta kvinnor kan löpa större risk för att begå självmord. Många av kvinnorna uppvisar tecken på akut traumatisk stress eller på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), som karaktäriseras av ett ständigt återupplevande av händelser samt känslomässig avtrubbning och tillbakadragande. Hög konsumtion eller missbruk av alkohol och/eller andra droger kan vara sätt för en misshandlad kvinna att försöka hantera en svår situation. Varför begår han övergrepp? Mäns våld mot närstående kvinnor kan inte förklaras på ett enkelt sätt. Det finns olika teorier om och förklaringsmodeller till våldets orsaker och mekanismer. Numera talas ofta om betydelsen av samspelet mellan personliga, situationsbetingade, sociala samt kulturella faktorer. Väl känt är att så gott som allt fysiskt våld i samhället är mäns våld. En förklaring just till våldet i nära relationer är att män tar för givet att de har rätt till makt över kvinnan, att de är överordnade just på grund av att de är män. Vissa män som fråntas den makt som de anser sig ha rätt till, reagerar med att genom våld försöka ta tillbaka makten. Våldet blir ett medel för mannen att söka lösa svårigheterna i relationen. Om mannens omgivning har en tillåtande inställning till att använda våld ökar risken för att kvinnan ska bli utsatt. 1 Kvinnofrid. Brottsoffermyndigheten, Bromma stadsdelsförvaltning 6

8 Andra förklaringar till våld kan hämtas från den individuella sfären, till exempel att mannen är utsatt för omständigheter som sätter hans normala spärrar mot att använda våld, ur funktion. Faktorer som kan öka risken för våldsanvändning är stress, alkoholoch narkotikapåverkan samt brist på sömn, vila och näring. Förekomst av våld i familjen under uppväxten ökar risken för att mannen som vuxen själv ska utöva våld. Även faktorer som är förknippade med livshändelser kan medföra ökad risk för våld, till exempel graviditet, problem med barnen, arbetslöshet och skilsmässa. Varför går hon inte? Det finns kvinnor som går vid första kränkningen, hotet eller slaget och andra som lever med mannens våld under lång tid. För en utomstående kan det vara svårt att begripa varför en kvinna väljer att stanna kvar i en relation som förefaller så destruktiv. Kännedom om hur våldet börjar och hur det utvecklas, den så kallade normaliseringsprocessen, kan skapa förståelse för kvinnas svårigheter. Vidare kan vetskapen om att en relation vanligtvis innehåller många olika delar och fyller olika behov hos människor, såsom närhet, kärlek, bekräftelse, ekonomisk stabilitet och praktiska lösningar, skapa förståelse för att kvinnan stannar. Trots en relativ jämställdhet i Sverige kan det för många kvinnor te sig svårt att klara till exempel försörjning och omsorg om barn på egen hand. Normaliseringsprocessen Många våldsutsatta kvinnor genomgår liknande processer, vanligen kallad normaliseringsprocessen, vilken beskrivs i generella termer nedan. Det är dock viktigt att ha i åtanke att alla våldsutsatta kvinnors process inte ter sig likadan och inte heller upplevs lika. Majoriteten av alla relationer börjar i förälskelse, inte i våld. Våld i olika former kommer oftast successivt. Ömsesidigheten i relationen byts ut mot kontroll och maktutövning, till exempel genom att kvinnan förlöjligas, isoleras eller utsätts för annat som bryter ned henne psykiskt och gör det svårare för henne att upprätthålla en positiv självbild. Kvinnan kan med tiden komma att göra mannens verklighetsuppfattning till sin egen. Mannens våld mot henne kan så småningom av dem båda upplevas som såväl förståeligt som berättigat, eftersom hon är så dålig är det inte konstigt om han till exempel måste slå henne. Parallellt med att kvinnans självförtroende gradvis bryts ned och våld i olika former upplevs som en del av vardagen, isoleras kvinnan alltmer. Mannen kräver kontroll över det sociala umgänget, kontrollerar kvinnans telefonsamtal, hotar med repressalier om hon inte kommer i tid och så vidare. Ju mer isolerad kvinnan blir desto lättare kan misshandeln döljas ingen ser och ingen kan hjälpa. Det är vanligt att både mannen och kvinnan förnekar eller förringar våldet. Genom att förringa allvaret i det som sker slipper kvinnan smärtan i att erkänna att hon behandlats illa och kan nära ett hopp om att mannen ska förändras. Genom att mannen förnekar och bagatelliserar misshandeln och lägger över skulden på kvinnan, behöver han inte ta ansvar för sina handlingar. Många relationer där våld förekommer växlar mellan perioder då våld utövas och lugna perioder då paret kan uppleva den kärlek som kanske finns kvar vid sidan av förtvivlan och smärtan över våldet. Många män kan i dessa perioder visa stor ånger över sina våldshandlingar och ge försäkringar om att det aldrig ska hända igen. Denna växling Bromma stadsdelsförvaltning 7

9 mellan våld och värme skapar traumatiska band mellan kvinnan och mannen och gör det svårare för kvinnan att bryta upp. Uppbrottsprocessen Våld i en nära relation skiljer sig väsentligt från andra våldsbrott genom att parterna är så känslomässigt beroende av varandra. De har kanske också gemensamt boende och ekonomi, gemensamma barn, delad livshistoria och tankar på en gemensam framtid. Ett uppbrott kan vara mycket komplicerat och många försök kan krävas innan uppbrottet väl genomförs. Genom barnen binds paret till varandra även om kvinnan lämnar mannen. För en del kvinnor är omsorgen om barnen ett skäl för att lämna mannen, för andra ett skäl att stanna kvar. En del kvinnor lämnar inte mannen av rädsla för att våldet ska förvärras om hon går, andra därför att hon anser att mannen behöver henne. Ibland har kvinnan dubbla känslor för mannen och hoppas att förhållandet ska bli bättre. Känslor av skam och skuld kan också bidra till att kvinnan stannar. I uppbrottsprocessen är risken som störst att mannen ska utsätta kvinna för allvarligt, ibland dödligt, våld. Särskilt sårbara grupper Utgångspunkten är att ingen våldsutsatt kvinna ska bli osynliggjord. Det finns dock grupper i samhället där hindren och behoven kan se annorlunda ut eller vara förstärkta. En del kvinnor kan av olika anledningar ha särskilt svårt att söka och erhålla stöd. I vissa fall är de beroende av den person som utsätter dem för våldet och kan därför ha svårare att anmäla övergreppen. Okunskapen om dessa kvinnors livsvillkor kan utgöra hinder för att upptäcka våld och att ge kvinnorna ett respektfullt bemötande. Man brukar säga att dessa kvinnor är särskilt sårbara när de utsätts för våld. Icke svenskfödda kvinnor Icke svenskfödda kvinnor som utsätts för våld av sina män kan vara mer sårbara och isolerade än svenskfödda kvinnor. De kan ha dåliga kunskaper i svenska språket och begränsad kännedom om sina rättigheter och möjligheter till hjälp. Vissa har svårt att bryta upp från relationen eftersom de i större utsträckning riskerar att bli utstötta ur familjens/släktens gemenskap. En speciellt utsatt grupp kvinnor är de som kommit till Sverige för att leva med en man och där mannen senare utsatt henne för våld. Dessa kvinnor riskerade tidigare att inte få stanna i landet om de bröt upp från mannen inom en viss tid från det att hon kommit hit. Efter en ändring i utlänningslagen 2 kan en kvinna numera beviljas fortsatt uppehållstillstånd trots att hon inte har någon anknytning till Sverige, om hon eller hennes barn utsatts för våld eller allvarlig kränkning av frihet eller frid. Flickor och unga kvinnor som utsätts för patriarkaliskt förtryck och hedersrelaterat våld 3 I vissa familjer gäller fortfarande ett hederstänkande och starkt patriarkalt familjemönster. Fenomenen härrör främst från tradition och är inte kopplade till någon särskild religion, utan förekommer i såväl kristna som muslimska familjer. I dessa starkt 2 2 kap 4e 2p utlänningslagen 3 Avsnittet bygger huvudsakligen på När vi möter utsatta flickor och unga kvinnor i patriarkala familjer. Stockholm: Kvinnors nätverk Bromma stadsdelsförvaltning 8

10 patriarkala familjer är fadern familjens tydliga överhuvud. Tillsammans med manliga släktingar ansvarar han för kontrollen av bland annat döttrarnas sexualitet. Sex utanför äktenskapet anses oacceptabelt och faderns uppgift är att se till att döttrarna inte har sex innan giftermål. Misslyckas fadern med detta skadas hans och familjens heder. Döttrarna befinner sig längst ned i familjehierarkin, vilket bland annat yttrar sig i inskränkningar i deras rörelsefrihet, umgänge och klädsel. Kontrollen hårdnar vanligtvis när flickorna kommer i puberteten, på grund av föräldrarnas rädsla för sexuell aktivitet. Om flickan inte finner sig i vad familjen föreskriver kan hon utsättas för fysiskt våld och till och med bli dödad av familjemedlemmar. En del flickor som lever i denna situation väljer att rymma eller söka hjälp utifrån, till exempel när de står inför att bli bortgifta med någon som de inte själva valt. Att vända sig till någon utomstående för att få hjälp är vanligtvis ett stort steg för flickan, eftersom det kan upplevas som ett svek mot familjen och därmed eventuellt känslor av skuld samt risk för repressalier. Den som vill hjälpa dessa flickor och unga kvinnor kan behöva göra särskilda överväganden om till exempel skydd eftersom flickan kan vara hotad till livet av både nära och mer avlägsna släktingar. Mer kunskap och råd i ärenden som rör hedersrelaterat hot och våld kan fås av Stockholms stads Stöd- och rådgivningscenter för flickor/unga kvinnor med utländsk härkomst, se bilaga 1. Kvinnor med funktionshinder 4 En kvinna som lever med en funktionsnedsättning tillhör en utsatt grupp. Hon kan befinna sig i en beroendesituation där samhället och anhöriga är viktiga för hennes överlevnad. Personal som utför stöd och service kan vara en nära anhörig som anhöriganställd, en personlig assistent, en ledsagare, personal på daglig verksamhet och personal inom en gruppbostad. Funktionsnedsättningen kan innebära en isolering från det tidigare liv man levt. Vänner och arbetskamrater kanske försvinner och det sociala nätverket utanför familj och närmast anhöriga kan bli obetydligt. Olika funktionsnedsättningar kan medföra olika svårigheter som till exempel förmågan att sätta gränser och förmågan att förstå att man faktiskt blir utsatt för något olagligt. Den ekonomiska situationen vid långvarig sjukdom kan göra att kvinnan blir beroende av mannens vilja att försörja henne på ett respektfullt sätt. Barn kan känna ett ansvar för att ta hand om och hjälpa till, vilket kan bli svårt att klara under en längre period. Frustration över den situation familjen hamnat i kan rikta sig mot kvinnan och ta sig olika uttryck som verbalt nedlåtande kommentarer, suckar, hårdhänta förflyttningar, utfrysning med mera. Fysiska funktionsnedsättningar kan innebära att kvinnan har svårt att freda sig och därmed blir utsatt. Det kan exempelvis vara en blind kvinna som inte ser vad som händer runt henne, en kvinna i rullstol som behöver någons hjälp vid förflyttning, en kvinna som kommunicerar genom nära anhöriga, en kvinna som behöver hjälp med maten med mera. Listan med situationer där det finns en risk för utsatthet för en kvinna med funktionsnedsättning kan göras mycket lång. Arbete med frågan om våld mot funktionshindrade kvinnor pågår inom flera olika handikapporganisationer, däribland RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa). 4 Avsnittet bygger huvudsakligen på När man slår mot det som gör ont. Våld mot kvinnor med funktionshinder. Nationellt råd för kvinnofrid, Bromma stadsdelsförvaltning 9

11 Äldre kvinnor 5 Hög ålder i kombination med sjukdom, funktionshinder och ensamhet ökar äldre kvinnors beroende av hjälp. När beroendet ökar, ökar också risken för våld, från såväl närstående som personal. Våldet mot äldre kvinnor kan ha samma former som det mot de yngre, men det kan också utövas i form av försummelse och vanvård, till exempel genom att kvinnan inte får hjälp med hygien, berövas tillgång till telefon, får otillräcklig föda eller fel medicin. Våld mot äldre kan vara svårt att diagnostisera eftersom skador lättare uppstår hos äldre. Exempelvis kan benbrott och blåmärken tolkas som åldersrelaterade skador snarare än resultat av våld. Det kan också vara svårt för omgivningen att förstå vad som hänt när demens eller afasi gör det svårt för kvinnan att berätta hur hon har det. När en äldre kvinna utsätts för våld i hemmet är det ofta av en make eller vuxen son. Särskilt i riskzonen för våld är ensamma och isolerade kvinnor med ett vuxet barn med sociala och/eller psykiska problem. En annan riskgrupp finns bland äldre par där mannen börjar svikta psykiskt. Kvinnor med missbruksproblem Det är vanligt att socialt utsatta, missbrukande kvinnor utsätts för våld och trakasserier. Enligt en enkätstudie om våldsutsatta missbrukande kvinnor 6 uppgav 94 av undersökningens 103 kvinnor att de någon gång i vuxen ålder utsatts för fysiskt våld och/eller sexuellt våld och/eller psykiska övergrepp. Fler än hälften hade utsatts av fler än en förövare och majoriteten hade utsatts två eller fler gånger. Kvinnan kan till exempel utsättas för våld av en manlig missbrukare som hon ser som sin försörjare därför att han förser henne med alkohol och andra droger och/eller låter henne bo hos honom. Kvinnan och mannen står ofta i beroendeställning till varandra. I mötet med dessa kvinnor uppfattas oftast missbruket vara det primära problemet. Det är, utifrån kunskap om omfattningen, motiverat att ställa frågor om misshandel till kvinnor som har missbruksproblem. Den missbrukande kvinnan lever oftare i ett socialt sammanhang där kriminalitet och våld är vanligt och kvinnan kan även själv ha brukat våld. Missbrukande kvinnor anser och anses oftare än andra få skylla sig själva då de blir utsatta för våld. Utifrån denna verklighet kan kvinnan bagatellisera och normalisera våldet. I ett akut skede behöver den våldsutsatta missbrukande kvinnan bemötande och insatser precis som andra. När hon slutat missbruka och hennes sociala situation blivit stabil, har hon ofta behov av att bearbeta de våldssituationer hon varit med om. Ibland sker det i samband med behandling för missbruket, ibland flera år senare. Homo- och bisexuella relationer 7 Våld i homosexuella relationer är lika vanligt som i heterosexuella och våldets mekanismer och uttryck är desamma. Vissa skillnader finns dock, vilka har sin grund i att samhället ännu inte helt jämställer homosexuella förhållanden med heterosexuella. Att leva som man och kvinna är att leva i enlighet med normen, medan det samkönade paret 5 Avsnittet bygger huvudsakligen på Han var väl inte alltid så snäll. Våld mot äldre kvinnor. Nationellt råd för kvinnofrid, Våldsutsatta missbrukande kvinnor presentation av en enkätstudie. Mobilisering mot Narkotika, Avsnittet bygger på Kvinna slår kvinna. Man slår man. Homosexuell partnermisshandel. Nationellt råd för kvinnofrid, Bromma stadsdelsförvaltning 10

12 betraktas som ett undantag. Om man som homosexuell inte vågar leva öppet får man det ännu svårare om man utsätts för våld i den relation som man försöker hålla hemlig. Den som utövar våldet vet att den andre inte vågar söka hjälp av rädsla att berätta om sin sexuella läggning och kan därför använda hot om avslöjande som ett sätt att kontrollera partnern. En annan försvårande faktor för den homosexuella är att man kanske inte får samma förståelse från omgivningen som den kvinna som blir slagen av en man. Trafficking Trafficking är handel med människor, främst för sexuella ändamål och främst kvinnor och barn. Människohandel är ett växande problem i Sverige, inte minst i Stockholmsregionen. Svenska myndigheters rutiner och samordning för handläggning av ärenden med anknytning till människohandel har varit bristfällig. Därför utarbetade nio myndigheter samordnade rutiner vilka presenteras i en samverkansplan. Överenskommelsen i samverkansplanen är at polisen kontaktar Prostitutionsenheten på socialtjänstförvaltningen när man påträffar kvinnor utsatta för trafficking. Prostitutionsenheten försöker sen träffa den aktuella kvinnan samma dag, för att se vilken hjälp hon kan behöva men framför allt för att lämna information. Enligt den lag som kom kan förhörsledare (alltid åklagare) ansöka om uppehållstillstånd som bevisperson för kvinnor utsatta för trafficking. Ett uppehållstillstånd som bevisperson ger samma rättigheter som vilken annan kommuninvånare som helst, det vill säga, ett betydligt utökat stöd i förhållande till asylsökande. Om personen blir kvar mer än någon/några dagar och kvinnan har sökt uppehållstillstånd som bevisperson, kontaktar prostitutionsenheten ordinarie socialtjänst och den stadsdelsförvaltning eller kommun där kvinnan i fråga påträffades. 8 Våld mot medarbetare Arbetsgivaren är skyldig att ordna arbetet så att risk för våld, eller hot om våld, så långt det är möjligt förebyggs. Rutiner för att uppmärksamma, rapportera och följa upp alla tillbud och händelser med inslag av våld och hot finns inom förvaltningen. En handlingsplan för Hot och Våld finns även inom förvaltningen. 2. Barnet och våldet 9 Då en kvinna utsätts för våld av sin man kan även barnen blir utsatta. Även om barnen inte är direkt utsatta för våld blir de ändå offer för våldet i egenskap av vittnen till pappas våld mot mamma. Enligt en FoU-rapport (Hällberg, 2004) har tio procent av alla barn upplevt våld i hemmet, varav fem procent ofta. Hur påverkas barn? De utsatta barnen berättar oftast inte för andra om våldet utan lär sig att detta är något som ska hållas inom familjen. Inte heller inom familjen pratar man vanligen om våldet. 8 Prostitutionsenheten, socialtjänstförvaltningen. 9 Avsnittet bygger huvudsakligen på Se till mig som liten är. När pappa slår mamma. Nationellt råd för kvinnofrid, 2002, och Barn i skuggan av våldet., Socialstyrelsen Bromma stadsdelsförvaltning 11

13 Föräldrarna låtsas som om inget har hänt eller förnekar aktivt det inträffade inför barnen. Det gör att barnen många gånger tystnar, gömmer sina minnen och vågar inte tro på det de upplevt. Barn som växer upp med våld i hemmet lever i en oförutsägbar tillvaro och de har vanligen starka behov av att hitta förklaringar till våldssituationer. Det är inte ovanligt att barn tar på sig skulden till våldet. På kort sikt kan det vara lättare att leva med upplevelsen av att man själv var skyldig till det inträffade än att man lever i en värld där hemska saker kan inträffa när som helst och utan förvarning. Barn som växer upp i familjer där partnerrelaterat våld förekommer påverkas olika av våldet, vissa mer än andra, beroende på faktorer såsom barnets ålder, kön, levnadsförhållanden och personliga egenskaper samt karaktären på våldet. Barn som lever i familjer där våld förekommer har ofta samma symtom som barn som far illa av andra orsaker. En del barn har inga symtom alls. Forskningen visar att de utsatta barnen tenderar att vara mer aggressiva och ha mer beteendeproblem i skolan. Andra effekter kan vara depression, suicidalt beteende, ångest, rädslor, sömnsvårigheter, tics, sängvätning, låg självkänsla, skolsvårigheter och nedsatt koncentrationsförmåga. Det ständiga hotet om nytt våld kan göra barnen iakttagande och misstänksamma och många får svårigheter att skapa goda och tillitsfulla relationer. De påfrestande uppväxtvillkoren gör ofta att barnen får en särställning bland kamraterna och blir betraktade som avvikande, blir mobbade eller mobbar själva. För att hantera situationen i hemmet kan barn utveckla olika strategier. Följande tre förhållningssätt har urskiljts: 1. Barnet försöker undkomma situationen genom att vara så passiv som möjligt. 2. Barnet ingriper aktivt för att få fadern att till exempel sluta slå. 3. Barnet påverkar indirekt situationen genom att till exempel bråka eller på annat sätt påkalla uppmärksamhet. Det är viktigt att se till att barn får hjälp både i det akuta skedet och på lång sikt. Akut är det nödvändigt att förmedla medkänsla och trygghet samt att konkret se till att barnet är skyddat. För att barnet senare ska kunna tillgodogöra sig behandling och bearbeta upplevelser av hot och våld i familjen, krävs att levnadsförhållandena blir någorlunda lugna och stabila. 3. Rättsliga frågor Eftersom våld mot kvinnor kan ta sig olika uttryck kan en rad olika brottsbeteckningar komma ifråga för gärningarna. I huvudsak rör det sig om brott som återfinns i brottsbalken under rubrikerna brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Om det handlar om enstaka handlingar kan brotten rubriceras som till exempel misshandel, våldtäkt och olaga hot. Grov kvinnofridskränkning är ett brott som avser flera brottsliga gärningar, till exempel hot, misshandel och/eller sexuella övergrepp av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift/sambo med, där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet och som varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Motsvarande brott mot en annan närstående eller tidigare närstående person, såsom våld i samkönade relationer, kallas för grov fridskränkning. Bromma stadsdelsförvaltning 12

14 Skydd för kvinnan För att skydda kvinnan mot fortsatt våld efter en separation kan följande insatser i vissa fall erhållas; besöksförbud, trygghetslarm, skyddad adress och skyddade personuppgifter. Besöksförbud Besöksförbud innebär att den man som förföljer, trakasserar eller kan tänkas utsätta en kvinna för brott, förbjuds att besöka, kontakta och följa efter kvinnan. Besöksförbud kan även meddelas för den gemensamma bostaden, för platser i närheten av bostaden och kvinnans arbetsplats och/eller annat ställe där kvinnan brukar vistas. Besöksförbud för gemensam bostad får gälla högst 30 dygn. Det kan förlängas endast om det finns särskilda skäl och med högst sju dygn i taget. Besöksförbud för annat än gemensam bostad meddelas för viss tid, högst ett år. Det kan förlängas med högst ett år i taget. Frågor om besöksförbud prövas av åklagare efter begäran hos polisen av den som ska skyddas. Frågan ska handläggas skyndsamt, särskilt om besöksförbudet gäller den gemensamma bostaden. Beslutet ska vara skriftligt. Besöksförbudet gäller omedelbart om inte annat bestäms. Om förbudet gäller gemensam bostad har polisen rätt att avlägsna den som avses med förbudet från bostaden. Polisen kan besluta om tillfälligt besöksförbud för högst 24 timmar som gäller tills åklagaren fattat beslut. Den som fått besöksförbud är skyldig att följa med till förhör hos polisen. Förhöret ska hållas genast efter polisens ingripande. Beslut om besöksförbud kan också meddelas av domstol i samband med beslut om vem som ska ha rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden fram till bodelning. Den som är missnöjd med ett beslut om besöksförbud kan hos åklagaren begära att tingsrätten ska pröva beslutet. Den som bryter mot ett besöksförbud kan dömas för överträdelse av besöksförbud till böter eller fängelse i högst ett år. Om brottet bedöms som ringa ska personen inte straffas. Trygghetslarm Om kvinnan gjort polisanmälan om hot eller misshandel och om polisen bedömer att hon löper stor risk att utsättas för våld, har polisen möjlighet att ge henne ett trygghetslarm. Larmet består av en speciell mobiltelefon med vilken kvinnan genom en knapptryckning kommer i direktkontakt med polisens ledningscentral. Larmet är kopplat till en GPSmottagare hos polisen, som på så vis kan se exakt var kvinnan befinner sig när hon larmar. Ledningscentralen har också tillgång till viktig information om kvinnans situation så att man snabbt ska kunna bedöma vad som behöver göras. Kvinnan kan få trygghetslarmet direkt efter polisanmälan och kan ha det kvar så länge det behövs. Eftersom tillgången på larm är begränsad måste dock polisen endast ge larm till dem som har de absolut största behoven. Skyddad adress och skyddade personuppgifter Sekretessmarkering Folkbokföringsuppgifter såsom namn, adress och personnummer är normalt offentliga, det vill säga vem som helst har rätt att ta del av uppgifterna. I vissa fall, till exempel om någon utsatts för våld, kan personuppgifterna skyddas genom att en sekretessmarkering förs in i folkbokföringsregistret. Sekretessmarkeringen innebär att en noggrann prövning sker och att uppgifterna normalt inte lämnas ut till någon som begär dem. Däremot kan Bromma stadsdelsförvaltning 13

15 uppgifterna lämnas till andra myndigheter om dessa i sin tur har möjlighet att skydda dem. Ansökan om sekretessmarkering görs hos det skattekontor där personen är folkbokförd. Ansökan bör göras innan eller i samband med flyttning och omfatta alla familjemedlemmar som bor på samma adress. Enligt praxis gäller beslut om sekretessmarkering ofta i ett år, men kan förlängas om det är bevisat att hotbilden finns kvar. Fingerade personuppgifter Vid särskilt allvarliga fall kan en person medges att använda en helt ny identitet, utan koppling till den gamla. Beslut om detta meddelas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen. Kvarskrivning Om det finns särskilda skäl kan man enligt 16 folkbokföringslagen vid flyttning bli kvarskriven på den gamla adressen. Som adress i folkbokföringsregistret anges då skattekontorets adress. Kvarskrivning innebär att den nya adressen aldrig registreras i folkbokföringen och därmed inte heller sprids till andra myndigheter. Detta kan medföra vissa besvär eftersom många typer av samhällsservice är knutna till folkbokföringen. Den kvinna som behöver juridisk rådgivning kan få det gratis genom juristjouren på Alla kvinnors hus, där det en gång per vecka tjänstgör kvinnor med juridisk utbildning, se bilaga 1. Den som behöver mer omfattande juridisk hjälp kan behöva advokat eller biträdande jurist. Angående tillvägagångssätt och kostnader, se nedan. Polisanmälan och rättsprocessen Om kvinnan anmäler att hon varit utsatt för våld inleder polisen en förundersökning med bland annat förhör av kvinnan och mannen. Om den bevisningen som kommer fram i förundersökningen bedöms räcka för en fällande dom ska åklagaren åtala mannen. Eftersom misshandel faller under så kallat allmänt åtal kan polisen inleda utredning även efter anmälan från annan person är kvinnan själv. Vidare kan polisen fortsätta att utreda en anmälan och åklagaren kan åtala mannen även om kvinnan vägrar medverka i fortsatt utredning. Stöd under förundersökning och rättegång Det är bra att informera den utsatta kvinnan om hur en rättslig process går till. Målsägande är den som blivit utsatt för ett brott och om brottet är anmält till polisen. Målsäganden kallas till domstolen för att höras om brottet. En målsägande som är rädd för någon, till exempel den åtalade, eller som av någon orsak har särskilt svårt att höras när en viss person är närvarande, bör kontakta domstolen i god tid före rättegången. Domstolen kan, om det bedöms nödvändigt, bestämma att den person som målsägande är rädd för, inte får vara inne i rättssalen under förhöret. Målsägandebiträde I vissa fall kan ett målsägandebiträde förordnas av domstolen i syfte att ge målsägande ytterligare hjälp utöver det åklagaren kan ge. Ett målsägandebiträde är en juridiskt kunnig person som ska ta tillvara målsägandens intressen och lämna stöd och hjälp under förundersökning och rättegång. Målsägandebiträdet ska också hjälpa till att föra en eventuell skadeståndstalan. Han/hon får betalt för sitt arbete av staten och medför ingen kostnad för målsägande. Den som vill ha ett målsägandebiträde ska tala om det för polis eller åklagare, som i sin tur har skyldighet att framföra önskemålet till tingsrätten. Bromma stadsdelsförvaltning 14

16 Stödperson En målsägande som är i behov av personligt stöd under rättegången får ta med sig en lämplig person som stödperson. Denne fungerar som personligt stöd och trygghet för målsägande under förundersökning och rättegång. Stödpersonen kan också hjälpa kvinnan i kontakter med andra myndigheter. Kvinnan bestämmer själv huruvida hon behöver en stödperson och vem det i så fall ska vara, till exempel en närstående eller en kontaktperson utsedd av socialtjänsten. Det enda krav som ställs på stödpersonen är att han/hon är lämplig. Den som så önskar kan erhålla en stödperson genom någon av brottsofferjourerna, som är ideellt arbetande föreningar som finansieras genom bland annat bidrag från Brottsoffermyndigheten. Kvinnan kan ha både stödperson och målsägandebiträde under rättsprocessen. Stödpersonen har inga juridiska befogenheter och måste godkännas av domstolen. Stödpersonen får ingen ersättning för sitt engagemang. Rättsskydd och rättshjälp Den som behöver ekonomisk hjälp för att föra en rättslig tvist ska i första hand utnyttja rättsskyddet i sin hemförsäkring. Frågor om rättsskydd besvaras av den enskildes försäkringsbolag eller av kommunens konsumentvägledare. Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som ska hjälpa den som inte kan få rättsligt bistånd på annat sätt. Om rättshjälp kan beviljas eller inte beror bland annat på den enskildes ekonomiska förhållanden. Det ska även anses rimligt att staten bidrar till kostnaderna och det ska vara konstaterat att personen behöver ett juridiskt ombud. När man beviljas rättshjälp skall man bidra till kostnaderna genom att betala en rättshjälpsavgift som bestäms till en procentuell andel av biträdeskostnaderna. Avgiftens storlek beror på den sökandes inkomster, försörjningsbörda, förmögenhet och skulder. Den som uppfyller förutsättningarna för rättshjälp kan som regel få hjälp i frågor om äktenskapsskillnad om det krävs omfattande insatser av ett juridiskt ombud eller om det i övrigt finns särskilda skäl. I frågor som rör barns vårdnad, boende och umgänge kan rättshjälp beviljas i flertalet fall. Beslut om rättshjälp fattas av Rättshjälpsmyndigheten eller av den domstol där processen förs. Frågor om rättshjälp kan ställas till Rättshjälpsmyndigheten ( telefon ), tingsrätten eller advokatbyrå. Skadestånd Den som utsatts för brott kan begära skadestånd från mannen. Skadestånd kan begäras för psykisk och fysisk skada och avse till exempel kostnader för sjukvård, sveda och värk, bestående skador och men eller särskilda problem som uppstått till följd av brottet såsom påtagliga besvär i arbetslivet. Ersättning kan också lämnas för skadade kläder, glasögon och liknande, vilka bars vid brottstillfället. Vid kvinnofridsbrott, sexuella övergrepp, misshandel och överträdelse av besöksförbud kan ersättning även ges för allvarlig kränkning av person, frihet eller frid. Den som vill begära skadestånd ska meddela det till domstolen. Skriftliga handlingar, till exempel kvitton och fakturor, som styrker kraven, kan lämnas in i förväg eller vid rättegången. Begäran om skadestånd tas som regel upp vid rättegången om brottet. Domstolen avgör om skadestånd ska betalas och hur mycket. Bromma stadsdelsförvaltning 15

17 Brottsskadeersättning Om den som begått brottet inte kan betala det skadestånd domstolen bestämt och om den som blivit utsatt för brottet inte har någon försäkring som täcker skadorna, kan brottsoffret ansöka om brottsskadeersättning. Ansökan görs hos Brottsoffermyndigheten på en speciell blankett. Ansökan ska i princip vara inlämnad senast två år efter brottet eller det rättsliga förfarandet. I vissa fall kan myndigheten pröva en ansökan som lämnats in senare. Gemensam bostad och gemensamma barn Många gånger har kvinnan gemensam bostad och/eller gemensamma barn med mannen som utövat våldet. Följande gäller avseende bostad och beslut om barns vårdnad, boende och umgänge. Bostaden När man har flyttat in med sina personliga tillhörigheter i en bostad och är folkbokförd på adressen betraktas man som stadigvarande boende där och har nyttjanderätt till bostaden. Att genom låsbyte hindra någon som är stadigvarande bosatt i en bostad från att komma in i den, betraktas som ett brott, egenmäktigt förfarande. En våldsutsatt kvinna som byter lås riskerar således att mannen polisanmäler henne. Fråga kvinnan om hon ensam står på kontraktet. Det förekommer att mannen bor kvar i längenheten då kvinnan flyttat till skyddat boende och att han sen inte betalar hyran. Står kvinnan på kontraktet får hon en hyresskuld. Samma sak gäller för telefon och eventuella gemensamma skulder. Om kvinnan står ensam på kontraktet till bostaden kan hon vända sig direkt till kronofogdemyndigheten och begära handräckning för att få mannen avhyst. Även om kvinnan är ensam kontraktsinnehavare har dock mannen möjlighet att vända sig till domstol för att få prövat vem som har rätt till den gemensamma bostaden. När domstolen avgjort frågan, bland annat utifrån med vem barnen ska bo, kan den som fått rätten till bostaden vända sig till kronofogdemyndigheten för att få den andra avhyst. Om kvinnan är ensam kontraktsinnehavare kan mannen avhysas så snart han är delgiven hennes begäran om handräckning. I de fall där mannen håller sig undan kan avhysningen därför dra ut på tiden. När dom finns om vem som ska bo kvar måste domen vinna laga kraft innan avhysningen kan ske. Beslut om barns vårdnad, boende och umgänge Om föräldrarna inte kan enas om sitt/sina gemensamma barns vårdnad, boende och/eller umgänge, kan någon av dem (eller båda var för sig) vända sig till tingsrätten och begära att domstolen beslutar om till exempel vem som ska ha vårdnaden, hos vem barnet ska bo samt hur umgänget mellan barn och föräldrar ska vara organiserat. Domstolen fattar vanligen ett interimistiskt (tillfälligt) beslut efter en första muntlig förberedelse då föräldrarna och deras respektive ombud närvarar. Därefter har domstolen möjlighet att begära en utredning från socialtjänsten innan domstolen fattar det slutgiltiga beslutet. Utredningen från socialtjänsten syftar till att ge domstolen ett bredare underlag inför dess beslut och innehåller bland annat en bedömning av barnets aktuella situation, parternas föräldra- och samarbetsförmåga samt vanligen förslag till beslut. Barn har enligt föräldrabalken rätt till en nära och god kontakt med båda sina föräldrar även efter det att föräldrarna har separerat. Domstolen beslutar därför vanligen om umgänge Bromma stadsdelsförvaltning 16

18 mellan barnet och den förälder som barnet inte bor med, trots att det förekommer uppgifter om att denne utövat våld mot den andre föräldern 10. Enligt ny lagstiftning får Socialnämnden väcka talan om umgänge i de fall man ser att barnet mår dåligt av umgänget eller på annat sätt riskerar att fara illa om umgänget fortsätter i den omfattning eller på det sätt som tidigare beslutats av domstol. Det kan t.ex. gälla om en förälder gjort sig skyldig till övergrepp mot någon i familjen. Socialnämnden kan också väcka talan om att barnet ska få möjlighet till umgänge med någon annan än föräldrarna, t.ex. far- och morföräldrar. Kontaktperson vid umgänge/umgängesstöd Om domstolen finner att det finns risker för barnet i samband med umgänget kan domstolen bestämma att umgänget ska ske i närvaro av en kontaktperson som utses av socialnämnden. Kontaktperson kan också beviljas på begäran av den ena föräldern om den andre samtycker till det. Enligt ny lagstiftning kan domstol också besluta om s.k. umgängesstöd om man bedömer att ett barn har behov av detta. Även då ska socialnämnden utse en person som medverkar vid umgänget. Umgängesstöd ska endast beviljas i de fall man bedömer att umgänget efter ca. ett år kan genomföras utan stöd. 10 När tryggheten står på spel. Barnombudsmannen rapporterar BR 2005:02 Bromma stadsdelsförvaltning 17

19 DEL B ANVISNINGAR OCH HANDLÄGGNING 4. Allmänna anvisningar Alla som är verksamma inom stadsdelsförvaltningens enheter ska vara införstådda med att en våldsutsatt kvinna kan ha svårigheter att söka hjälp. Hur kvinnan blir bemött när hon börjar berätta eller söker hjälp är ofta avgörande för hur hon går vidare. Den som i sin verksamhet ute i stadsdelen möter en våldsutsatt kvinna bör se till att kvinnan får kontakt med en socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen, se nedan. I detta avsnitt ges förslag på ett allmänt förhållningssätt i mötet med kvinnan samt en beskrivning av anmälningsskyldigheter. Förhållningssätt Våga fråga Om kvinnan själv inte berättar men du befarar att hon utsätts för våld i någon form är det viktigt att våga fråga. Gå varligt fram, avsätt tid för att lyssna och visa att du är beredd att höra vad hon har att säga. Stöd ifrågasätt inte Låt kvinnan berätta utan att bli avbruten. Lyssna på det kvinnan berättar. Känslor av skam och skuld kan göra att kvinnan inledningsvis bara berättar en liten del av sanningen. Tala om för kvinnan att ingen har rätt att bruka våld mot henne, att våld mot kvinnor är ett vanligt problem samt att det finns hjälp att få. Stödet från handläggarna ska i första hand inriktas på att hjälpa kvinnan att hitta alternativa handlingsmöjligheter. Barnens situation Ta reda på om det finns barn i familjen och var de befinner sig. Försök också ta reda på om barnen hört eller sett övergreppen mot sin mamma och/eller själva blivit utsatta. När barn finns i familjen ska familjen direkt få kontakt med familjeenheten som gör en bedömning av barnens hjälpbehov, se vidare nedan. Anmälningar Polisanmälan Varje medborgare har skyldighet att förhindra allvarliga våldsbrott genom att anmäla brott som är å färde, det vill säga som någon står i begrepp att begå. Om till exempel personal på en förskola får reda på att en pappa har för avsikt att allvarligt skada ett barns mamma, så är personalen skyldig att anmäla det till polisen. Anmälan till socialtjänsten I föräldrabalken fastslås att barn har rätt till omvårdnad och trygghet och att de ska behandlas med aktning för sin person och egenart. 11 FN:s barnkonvention stadgar att barnet har rätt att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld från såväl föräldrar som andra vårdnadshavare. 12 Inte bara föräldrarna har ansvar för barnets rätt till hjälp och skydd mot utsatthet. Socialtjänstlagen anger att: 11 6 kap 1 föräldrabalken 12 Artikel 19 FN:s konvention om barnets rättigheter Bromma stadsdelsförvaltning 18

20 var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. 13 Med var och en avses till exempel grannar, släktingar och idrottsledare. Lagens rekommendation är att anmälan ska göras redan då det finns grundad anledning till misstanke om att barnets hälsa eller utveckling kan vara i fara. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de kommer i kontakt med eller får kännedom om barn eller ungdom som kan antas fara illa. Även enskilda anställda inom dessa myndigheter är skyldiga att anmäla misstankar om att barn far illa. Detta gäller oberoende av vilka arbetsuppgifter den anställde har. Tjänstemän inom den egna socialnämnden/stadsdelsförvaltningen har en självklar skyldighet att informera den enhet inom förvaltningen som handlägger ärenden om barn som far illa. Ytterligare information om anmälningsskyldigheten finns i Socialstyrelsens handbok Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. 5. Handläggning inom individ- och familjeomsorgen Stadsdelsförvaltningens arbete regleras framför allt av socialtjänstlagen (SoL). Enligt 5 kap 11 SoL bör socialnämnden verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får hjälp och stöd. Våldsutsatta kvinnors behov ska särskilt tillvaratas. Flera paragrafer i socialtjänstlagen lyfter fram socialnämndens ansvar för barn som far illa eller på annat sätt lever i en utsatt situation. Så snart något kommer till socialnämndens kännedom som kan innebära att en insats eller åtgärd behövs till stöd för barnet ska en utredning påbörjas enligt 11 kap 1 SoL. Stadsdelsförvaltningens ansvar är att ge stöd till den våldsutsatta kvinnan och eventuella barn samt sträva efter att få till stånd en dialog med mannen. En kvinna som kontaktar Bromma stadsdelsförvaltning för att få akut hjälp ska få en handläggare i vuxenenheten. Om kvinnan har barn lämnas information om detta till familjeenheten som gör en bedömning av barnens behov. Kontaktvägar framgår av bilaga 1. Följande anvisningar gäller de socialsekreterare som ska arbeta med kvinnan, mannen och eventuella barn. Agerande i akut skede avser kvinnan Genomför inga gemensamma samtal Gemensamma samtal med mannen och kvinnan bör i det akuta skedet helt undvikas. Tänk på att kvinnan kanske inte vågar berätta när mannen är med. Mannen och kvinnan kan eventuellt få varsin socialsekreterare. Gemensamma samarbetssamtal på familjerätten ska i detta skede inte uppmuntras. Bedöm tolkbehov Om tolk behövs ska professionell tolk tillkallas genom den tolkförmedling som förvaltningen använder. Tolken bör helst vara kvinnlig och kvinnan bör informeras om kap 1 socialtjänstlagen. Paragrafen i sin helhet finns i bilaga 3. Bromma stadsdelsförvaltning 19