DIABETESVÅRD. Rapport från Diabetesforum. Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård.

Transkript

1 DIABETESVÅRD Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård NR Rapport från Diabetesforum

2

3 DIABETESVÅRD NR Styrelsens tankar Vart tog våren vägen! Tiden går så fort och nu kommer sommaren med stormsteg. Vi i SFSD`s styrelse vill passa på att tacka för ert förtroende och är stolta över det arbete som vi vet att ni lägger ner varje dag för att bidra till att vi har en god diabetesvård. Då har vi kommit halvvägs in på detta året och mycket har hänt. Vi har haft ett välbesökt Diabetesforum, där vi hoppas att ni lärde er lika mycket som vi. Det togs bland annat upp gällande användande av HbA1c som diagnos, överviktsbehandling, tekniken i diabetesvården och angående förmånssystemet gällande vad som ska klassas som hjälpmedel. När det gäller förmånssystemet finns det en viss oro över vård på olika villkor beroende på var i landet man bor. Under Diabetesforum utnämndes även Årets Diabetessjuksköterska - en titel som gick till Marianne Lundberg från Malmö. Under året har vi gjort ett antal mailutskick och fått väldigt bra respons på dessa. Ett av utskicken handlade om väntelistornas vara eller inte vara - och detta utskick gav en oerhörd respons om hur det ser ut runt om i landet. De flesta verkar anse att det är en klar fördel med väntelistor, patienterna glömmer att höra av sig själva för att boka tid vilket leder till att deras diabetesläge försämras. De flesta verkar dock ha kvar väntelistorna till diabetessjuksköterskan och de som inte har det är på väg att återinföra dessa. Dock är det är fåtal mottagningar som har kvar väntelistor till läkarbesöken. Glöm inte att reservera 3-4 april 2014 för SFSDs symposiedagar på Norra Latin i Stockholm. Avslutningsvis önskar vi alla en välförtjänt semester och hopp om en fin sommar med tid för avkoppling. T INNEHÅLL Vad är en förbrukningsartikel 4 Identifiering & tidig prevention inom primärvården 8 Kulturella aspekter vid Patientutbildning Diabetesforum Stipendium 2013 och Årets Diabetessköterska ATTD-konferensen i Paris Blodtrycksbehandling i praktiken Internationell konferens om ketoacidos i Rom Forskning om positiva effekter av motion vid depression 46 Nytt tandvårdsstöd 48

4 4 DIABETESVÅRD NR Vad är en förbruknings- artikel? Produktens livslängd bör inte ensamt avgöra vad som är en förbrukningsartikel, eftersom det skulle kunna få olyckliga konsekvenser skriver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i ett pressmeddelande. Om högsta förvaltningsdomstolen endast ser till en produkts livslängd kan det exempelvis innebära att också insulinpennor har för lång livslängd för att fortsätta ingå i förmånssystemet säger Niklas Hedberg som är chef för avdelningen för nya läkemedel på TLV. Högsta förvaltningsdomstolen ska snart avgöra om vissa delar av MiniLink-systemet är förbrukningsartiklar och ska ingå i läkemedelsförmånerna. TLV anser inte att en produkts livslängd bör vara det enda som avgör den frågan eftersom det skulle kunna få olyckliga konsekvenser. Om högsta förvaltningsdomstolen endast ser till en produkts livslängd kan det exempelvis innebära att också insulinpennor har för lång livslängd för att fortsätta ingå i förmånssystemet. Detta vore olyckligt för patienterna och kan inte heller ha varit den ursprungliga tanken med lagstiftningen, säger Niklas Hedberg som är chef för avdelningen för nya läkemedel på TLV. Tidigare instanser har fäst stor vikt vid produktens livslängd. Någon tydlig gränsdragning har inte gjorts men förvaltningsrätten har ansett att fyra års livslängd är för långt för att produkten ska kunna vara en förbrukningsartikel. TLV har nyligen prövat en ansökan för en utvecklad variant av Sen-serter, Enlite serter. TLV anser, baserat på den information som i samband med den nya ansökan skickats in till myndigheten, att Enlite serter är nödvändig för kontroll av medicinering. Därmed uppfyller Enlite serter förmånslagens kriterier för att betraktas som en förbrukningsartikel. Detta innebär en förändring av TLV:s tidigare ståndpunkt och TLV avser inte längre föra talan mot Sen-serter i domstolen. Vi anser att det är viktigt att göra en sammanvägd bedömning av produktens karaktär och egenskaper, till exempel om produkten är av enkel beskaffenhet, samt om den kan återanvändas av en annan patient. Det är också viktigt att titta på om produkten kan användas av patienten själv och om den är elektronisk och innehåller komplicerad teknik, säger Niklas Hedberg. MinikLink är ett system för kontinuerlig glukosmätning och de olika delkomponenterna har olika livslängd och komplexitet och ska bedömas var för sig. En av de komponenter i systemet som har längst livslängd är den så kallade Sensertern. Den används för att sätta fast sensorn i MiniLink-systemet på kroppen. Enligt TLV:s bedömning är den inte bara nödvändig för kontroll av medicinering. Den är också nödvändig för att kunna använda något som är en förbrukningsartikel, nämligen engångsprodukten Enlite sensor. Sen-sertern är också av en så enkel beskaffenhet att TLV anser att den är en förbrukningsartikel, trots att den har en livslängd på drygt två år. MiniLink-sändaren har en livslängd på cirka ett år men är en komplex elektronisk produkt. TLV anser därför att själva sändaren inte kan betraktas som en förbrukningsartikel. Lagen om läkemedelsförmåner Förmånssystemet omfattar bland annat läkemedel och förbrukningsartiklar. I lagen finns ingen tydlig definition av vilka produkter som kan betraktas som förbrukningsartiklar. I lagens förarbeten nämns injektionspistoler och sprutor, samtidigt sägs att produkterna måste ersättas med ett visst intervall och att blodglukosmätare av den anledningen inte kan betraktas som förbrukningsartiklar. Om det enbart är en produkts livslängd som ska vara avgörande för om den kan betraktas som en förbrukningsartikel framgår emellertid inte. Pressmeddelande 25 april 2013

5 SFSD fortsätter att arbeta för att behålla insulinpumpar som förbrukningsartiklar i förmånssystemet. Vi har nu åter skrivit till Socialministern i detta ärende. 5 Stockholm Socialdepartementet Socialminister Göran Hägglund Regeringskansliet STOCKHOLM Uppvaktning angående behov av lagändring gällande förmånssystemet. Nuvarande lag anger att endast förbrukningsartiklar ska ingå i förmånssystemet. Insulinpumpar, liksom smärtoch nutritionspumpar har fram till nyligen ansetts höra till dessa och därmed ingått i förmånssystemet. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kom för något år sedan med en ny tolkning av vad som anses karakterisera en förbrukningsartikel. Detta har lett till att man aviserat uteslutande av dessa pumpar, och andra artiklar med lång hållbarhet från 1 december 2013 och vi befarar att fler kan komma att uteslutas. I nuläget beviljas inte några nya pumpar inträde i förmånen. Om dessa hjälpmedel plockas bort ur förmånssystemet och inte längre klassificeras som förbrukningsartiklar, så befarar vi att tillgången till värdefull behandling begränsas. Syftet med läkemedelsförmånen är att ha ett nationellt system där patienter i hela landet får lika tillgång till värdefulla och nödvändiga produkter. Vi vet att landstingen idag har en ansträngd ekonomi och beslutsfattarna har många gånger otillräckliga kunskaper om medicin och medicintekniska hjälpmedel. Följden kan därför bli att man tillhandahåller produkter med sämre prestanda och lägre pris och även i begränsad omfattning. Insulinpump är i Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för Diabetes en högt prioriterad medicinsk behandling som bör tillhandahållas på lika villkor oberoende av bostadsort. En lagändring bör alltså ske där det uppdrag som TLV eller motsvarande myndighets ansvar vidgas så att det också innefattar produkter med längre hållbarhet än den nu praktiserade tolkningen. Uppdraget bör inte bara innefatta prissättning utan i likhet med granskningen av läkemedel även omfatta en kvalificerad bedömning av patientnytta, hälsoekonomi, effekt och kvalitet. Vi är väl medvetna om regeringens uppdrag till TLV att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter, Dnr: SFSD anser att detta initiativ är en bra början och välkomnar en fortsättning där en statlig myndighet ges uppdraget att granska kvalitet, patientnytta, effekt och hälsoekonomi i likhet med NOKLUS i Norge. Lagändringen brådskar till följd av den snabba och omfattande tekniska utvecklingen av olika hjälpmedel vid exempelvis diabetesbehandling. Vi ser en stor fara att överlåta ansvaret till landstingen. Vi befarar att nya behandlingsmetoder och värdefull teknologi inte kommer behövande patienter tillgodo, vilket strider mot Hälso- och sjukvårdslagen. Vi ber därför regeringen och ansvarig minister socialminister Göran Hägglund att ta initiativet och arbeta fram den lagändring som vi sjuksköterskor i diabetesvården ser som helt nödvändig och står gärna till tjänst för att belysa frågan närmare. Med vänlig hälsning Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) Britt-Marie Carlsson, ordförande ordf@sfsd.se mobil

6 6 DIABETESVÅRD NR Insulinpump påverkar livskvaliteten Att behandla sin diabetes med insulinpump, ett hjälpmedel som fästs vid kroppen och tillför insulin kontinuerligt, har stark påverkan på livskvaliteten. Pumpen kan vara en livlina men även, en besvärande boja. Det visar en unik långtidsstudie som genomförts vid Akademin Hälsa och samhälle, Högskolan i Falun, i samarbete med Diabetesmottagningen på Falu lasarett samt Uppsala och Umeå universitet, och som publiceras i den europeiska tidskriften Diabetic Medicin. Resultatet är en del av en större studie där forskarna under fyra år följde en grupp vuxna personer med diabetes typ 1 som behandlades med insulinpump. Gruppens blodsockernivåer och deras tillfredställelse med behandlingen undersöktes med blodprov respektive enkäter. Forskarna fortsatte sedan långtidsuppföljningen med intervjuer, efter att personerna använt insulinpump i mer än fem år. Den kvalitativa intervjumetoden har under senare år vuxit sig allt starkare som ett komplement till traditionella forskningsmetoder. Det finns endast ett fåtal liknande studier i världen. Kvalitativa metoder ger en bra bild av hur individen uppfattar och hanterar sin vardag med en livslång sjukdom. Resultatet från intervjuerna visade på ett mönster som kunde grupperas i olika teman. Insulinpumpen uppfattades som en livlina i termer av att den ledde till ökad självständighet, ökad makt över sin egen situation och att livet normaliserades. Å andra sidan uppfattades pumpen även som en boja vilket betydde att vara beroende av tekniken, att känna sig stigmatiserad och vara tyngd av sin sjukdom. Bland de intervjuade hade några en generellt positiv syn på behandlingen med insulinpump, andra pendlade mellan en positiv och en negativ syn medan en tredje grupp uttryckte en övervägande negativ syn. Dessa teman och synsätt kunde inte relateras till blodsockervärden, vilket indikerar att det inte räcker att mäta hälsa utifrån enbart medicinska undersökningsmetoder. För att få en större förståelse för, och en mer heltäckande bild av hälsa och livskvalitet, krävs analys av berättelser utifrån individens egna upplevelser såväl som medicinska parametrar och hälsoenkäter. Janeth Leksell, en av forskarna och lektor på Högskolan i Falun, fick under intervjuerna höra beskrivningar om insulinpumpen som Mitt första steg för en bättre egenvård Det är frihet och flexibilitet att ha pumpen Men också: Jag tycker det är snyggt med en klänning som är figursydd, men det är väldigt krångligt med pump. Hemma plockar jag ofta upp den i Bh:n så att jag har tre bröst Pumpen kan ibland kännas som en boja. Man sitter fast i någonting. Vårdpersonalen måste göras medvetna om hur och på vilket sätt insulinpumpen inverkar på patientens dagliga liv, ett liv som inte bara handlar om diabetessjukdomen. Resultatet från denna studie kan vara en vägledning och ett underlag för diabetessjuksköterskor och läkare när de träffar och ska stödja patienter som lever med en insulinpump, säger diabetessjuksköterskan Anna Garmo, som varit huvudansvarig för studien. Frågor: Anna Garmo, diabetessjuksköterska Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett anna.garmo@ltdalarna.se Länk till publiceringen: Garmo A, Hörnsten A, Leksell J. 'The pump was a saviour for me.' Patients' experiences Fakta of insulin pump therapy. Diabet Med Feb vuxna doi: /dme individer med diabetes [Epub typ ahead 1 som of print] bytte från flerdosbehandling med insulinpennor till insulinpump följdes med avse- ende på glykemisk kontroll och behandlingstillfredsställelse, Garmo A, Garmo H, Ärnlöv J, Leksell J. Long-term treatment effects of insulin pump therapy. Pract diab int 2011; 28: Författarna konkluderar att både glykemisk kontroll och behandlingstillfredsställelse förbättrades och förblev på den förbättrade nivån under uppföljningstiden på fyra år, efter bytet till insulinpump. Våren 2009 intervjuades 16 av deltagarna i den tidigare studien och som då använt insulinpump mellan 5-9 år. Vid tidpunkten för intervjuerna var personerna mellan år. Syftet var att ta reda på deras upplevelser av insulinpumpbehandling i det dagliga livet. Intervjuerna tog mellan minuter och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Resultatet visar på att pumpen kan upplevas både som en livlina och en boja. God eller otillfredsställande glykemisk kontroll verkar inte ha något samband med dessa upplevelser Deltagarna kunde delas in i tre grupper. HbA1c i gruppen som hade en positiv syn på insulinpumpbehandlingen varierade mellan mmol/mol. I gruppen med en negativ syn varierade HbA1c mellan mmol/mol och i gruppen med ett mer varierat synsätt låg HbA1c mellan mmol/mol. Deltagarantalet är dock litet så några långtgående slutsatser går inte att dra. Resultatet pekar dock på att analys av glykemisk kontroll inte säger allt om patienternas livskvalitet.

7 För personer med typ 1- eller typ 2-diabetes som behandlas med insulin Nyhet. NovoPen 5 kommer ihåg. * Händer det att dina patienter blir osäkra på om de tagit sitt insulin? NovoPen 5 ger svar på frågan: Tog jag min dos eller inte? 1 NovoPen 5 har alla egenskaper som du är van vid från NovoPen 4. 2,3 Det nya är en lättanvänd minnesfunktion. 1,2 En vidareutveckling för att diabetespatienten ska känna sig trygg i sin behandling. 2 NOV 2012 LINDH & PARTNERS Antal timmar sedan senaste injektion 1 Antal enheter som senast injicerats 1 Så här används NovoPen 5 i tre enkla steg: Referenser: 1. NovoPen 5 bruksanvisning. 2. Guo X et al. Expert Opin Drug Deliv 2012; 9(4): Hyllested-Winge J et al. Clin Drug Investig 2010; 30(10): * Visar dosvolym och tid som gått sedan dosering de senaste 12 timmarna Testa insulinflödet och ställ in dos. Tryck in doseringsknappen. Se uppgifter om senaste dos. Novo Nordisk Scandinavia AB Tel

8 Maria Ferner, distriktssjuksk 8 DIABETESVÅRD NR Sammantaget så fann vi att det finns ett samband m Identifiering & tidig prevention inom primärvården vårdcentraler erbjuder program för intensiv påverk enhetlig screeningsmetod eller screeningsstrategi f saknas även enhetliga kriterier för när en person be i vilken grad gruppbaserad utbildning och screenin preventiva åtgärder var den vanligaste preventiva å diabetes. En magisteruppsats vid högskolan Dalarna om tidig prevention vid diabetes. Detta ger större möjligheter att påverka insjuknandet i sjukdomen för högriskpersoner. Maria Ferner, distriktssjuksköterska Ludvika komm Marianne Holmqvist, distrik Maria Ferner Marianne Holmqvist Socialstyrelsen gav år 2010 ut nationella evidensbaserade riktlinjer för diabetesvården med syftet att vara ett stöd för beslutsfattare och ge vägledning för beslut och resursfördelning inom diabetesvården. Riktlinjerna och rekommendationerna ska vara en garanti för att patienten oavsett vart i landet de bor ska erbjudas en likvärdig evidensbaserad vård som innebär en god och säker vård för patienten. Både antalet fall av typ 2-diabetes och antalet högriskpersoner för typ-2 diabetes ökar. Diabetessjuksköterskan blir den person som många av dessa personer träffar och blir därför en nyckelperson i arbetet med implementeringen av nationella riktlinjer för diabetesvården. Vi har gjort en magisteruppsats i ämnet omvårdnad vid Högskolan Dalarna som handlar om tidig prevention vid diabetes. Eftersom forskning visar på att det i ett tidigt skede går att påverka insjuknandet i typ-2 diabetes hos högriskpersoner för typ-2 diabetes ansåg vi att det var intressant att undersöka hur dessa personer identifieras och vilka preventiva insatser som erbjuds inom primärvården i Dalarnas län. Vi ville även ta reda på hur nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 implementerats gällande högriskpersoner för typ-2 diabetes. För att ta reda på detta fick diabetessjuksköterskor inom primärvården Dalarna erbjudande att svara på en elektronisk enkät. Analysen utifrån enkätsvaren gjordes med hjälp av Fishers test och gruppering av öppna frågor. Resultatet Resultatet visar på ett samband mellan preventionsåtgärder som erbjöds till högriskpatienter för typ-2 diabetes. Vårdcentraler som erbjuder program för intensiv påverkan på levnadsvanor till högriskpersoner för typ-2 diabetes erbjuder i högre Marianne grad; gruppbaserad Holmqvist, utbildning distriktssjuksköterska (p=0,0345) Smedj och screening (p=0,0362). Dessutom har de i högre grad kännedom om utarbetade lokala eller regionala riktlinjer eller vårdprogram (p=0,0461). Figur 1. Preventiva åtgärder som erbjöds till till högriskperson för för typ-2 typ-2 diabetes. diabetes. Hälsosamtal inriktat på på förebyggande åtgärder åtgärder var var den den vanligaste vanligaste preventiva preventiva insatsen insatsen som som erbjöds erbjöds till högriskpersoner till högriskpersoner för typ-2 för diabetes. typ-2 diabetes. Mindre Mindre vanligt vanligt var det var att det gruppbaserad att gruppbaserad och och kulturanpassad kulturanpassad utbildning erbjöds. utbildning Se figur erbjöds. 1. Se figur 1.

9 Figur 1. Preventiva åtgärder som erbjöds till högriskperson för typ-2 diabetes. DIABETESVÅRD Hälsosamtal inriktat NR på 2-3 förebyggande 2013 åtgärder var den vanligaste preventiva insatsen som 9 erbjöds till högriskpersoner för typ-2 diabetes. Mindre vanligt var det att gruppbaserad och kulturanpassad utbildning erbjöds. Se figur 1. Figur 2. Antal gånger en förebyggande åtgärd omnämnts av diabetessjuksköterskor som tas upp i hälsosamtalet. Flera förebyggande åtgärder kunde nämnas. Vi tittade på vad diabetessjuksköterskan uppgav togs upp i hälsosamtalet med en högriskperson för typ-2 diabetes. Fysisk aktivitet, kost och rökning/tobak var det som de flesta uppgav togs upp i hälsosamtalet. Färre uppgav att blodtryck, information om bakgrunden till sjukdomen och sociala livet/arbetet var något som diskuterades i hälsosamtalet. Se figur 2. Figur 2. Antal gånger en förebyggande åtgärd omnämnts av diabetessjuksköterskor som tas upp i hälsosamtalet. Flera förebyggande åtgärder kunde nämnas. Vi tittade på vad diabetessjuksköterskan uppgav togs upp i hälsosamtalet med en högriskperson för typ-2 diabetes. Fysisk aktivitet, kost och rökning/tobak var det som de flesta uppgav togs upp i hälsosamtalet. Färre uppgav att blodtryck, information om bakgrunden till sjukdomen och sociala livet/arbetet var något som diskuterades i hälsosamtalet. Se figur 2. Figur 3. Antal gånger som ett kriterium omnämnts inför att högriskperson ska ingå i screening av typ-2 diabetes. Diabetessjuksköterskan kunde uppge fler kriterium Det som de flesta diabetessjuksköterskor uppgav skulle vara ett kriterium för att ingå i en högriskgrupp för typ-2 diabetes var högt blodtryck. Därefter var övervikt/fetma, ärftlighet och hjärtkärlsjukdom ett kriterium som flertalet uppgav. Diabetessjuksköterskorna uppgav flera olika kriterier och vi kan därför tänka oss att det inte följde någon specifik checklista utan att det mer baserades på kunskap och tidigare erfarenheter eller riktlinjer på arbetsplatsen. Se figur 3. Figur 3. Antal gånger som ett kriterium omnämnts inför att högriskperson ska ingå i screening av typ-2 diabetes. Diabetessjuksköterskan kunde uppge fler kriterium Det Det som fanns de flesta ett samband diabetessjuksköterskor med tanke uppgav på hur skulle vara ett kriterium för Slutsatser att ingå i en högriskgrupp många olika för kriterier typ-2 diabetes som var diabetessjuksköterskan uppgav ett kriterium som patienten som flertalet skulle uppgav. Diabetessjuksköterskorna samband mellan uppgav i vilken flera utsträckning högt blodtryck. Därefter Sammantaget var övervikt/fetma, så fann ärftlighet vi att och det finns ett hjärtkärlsjukdom olika uppfylla kriterier för och att vi ingå kan i därför en högriskgrupp tänka oss att det för inte följde som någon vårdcentraler specifik checklista erbjuder utan att program för det typ-2 mer baserades diabetes. på Diabetessjuksköterskor kunskap och tidigare erfarenheter eller riktlinjer arbetsplatsen. Se intensiv påverkan på levnadsvanor till figur som 3. reflekterar utifrån fler kriterier som högriskpersoner och i vilken grad gruppbaserad utbildning och screening er- patienten ska uppfylla för att ingå i högriskgrupp fanns ett för samband typ-2 med diabetes tanke på hur erbjuder många olika i kriterier som diabetessjuksköterskan Det bjuds. Hälsosamtal fokuserade på preventiva åtgärder var den vanligaste pre- uppgav högre som grad patienten också skulle uppfylla grupputbildning för att ingå i en högriskgrupp för typ-2 diabetes. Diabetessjuksköterskor (p=0,0319). som reflekterar utifrån fler kriterier som patienten ska uppfylla för att ventiva åtgärden som erbjöds. Det finns ingå i högriskgrupp för typ-2 diabetes erbjuder i högre grad också grupputbildning (p=0,0319). På frågan vilken screeningsmetod som ingen enhetlig screeningsmetod eller användes inför en screening inför typ-2 screeningsstrategi för högriskpersoner På diabetes frågan vilken av högriskgruppen screeningsmetod som så användes uppgavs inför en screening inför typ-2 diabetes av högriskgruppen olika screeningsmetoder. så uppgavs olika Den screeningsmetoder. screeningsmetod var prov som av glukoshalten användes i plasma, mest var antingen prov genom vanligt plasmaglukos eller Den screeningsmetod som användes mest fastevärde. av glukoshalten Det var i få plasma, som använde antingen sig av genom glukosbelastning som screeningsmetod. Diabetessjuksköterskorna vanligt plasmaglukos beskrev eller att fastevärde. screening för typ-2 diabetes antingen kunde ingå i årskontroller Det var få som för vissa använde hjärt-kärlsjukdomar sig av glukosbelastning vid som vårdcentralen screeningsmetod. eller som rutinprov vid läkarbesök. Vissa vårdcentraler utförde eller kunde utföras vid annat besök för annan åkomma screeningen i större undersökningsgrupper till exempel där vissa patienter som var över ett Diabetessjuksköterskorna beskrev att visst antal år ingick i screeningen. Screeningen kunde alltså göras både efter en högriskstrategi screening för eller typ-2 populationsstrategi diabetes antingen beroende på vilken vårdcentral patienten besökte. kunde ingå i årskontroller för vissa hjärtkärlsjukdomar eller kunde utföras vid Slutsatser annat besök för annan åkomma vid vårdcentralen eller som rutinprov vid läkarbesök. Vissa vårdcentraler utförde screeningen i större undersökningsgrupper till exempel där vissa patienter som var över ett visst antal år ingick i screeningen. Screeningen kunde alltså göras både efter en högriskstrategi eller populationsstrategi beroende på vilken vårdcentral patienten besökte. för typ-2 diabetes. Det saknas även enhetliga kriterier för när en person betraktas som högriskperson för typ-2 diabetes. Maria Ferner, distriktssjuksköterska Ludvika kommun Marianne Holmqvist, distriktssjuksköterska Smedjebackens kommun

10 10 DIABETESVÅRD NR Prediabetes och patient- utbildning Preventivt arbete vid två patologiska blodsockervärden sker med individuella möten eller gruppträffar. Sunda levnadsvanor kan förebygga 80 % av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 % av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utveckingen av typ 2-diabetes (Socialstyrelsen 2011). Globalt beräknas 123 miljoner människor ha prediabetes år Majoriteten är i ålder år (IDF 2012). I Sverige beräknas ca 10 % av befolkningen ha prediabetes. Det har länge varit känt att prediabetes ökar risken för hjärt-och kärlsjukdom samt insjuknande i Diabetes Mellitus typ 2. Dessutom är risken för mortalitet i hjärt-kärlsjukdom ca 40 % högre för personer med prediabetes (IDF/WHO 2012). Trots denna vetskap så saknas riktlinjer och omhändertagande för dessa personer inom vårdsektorn. Personer med prediabetes beskriver i intervjuer ett behov av att få veta vad prediabetes innebär samt att få information om åtgärder för att förhindra insjuknande i typ2-diabetes. Motivationen till livsstilsförändringar är hög och det är nästan 100 % uppslutning till våra informationsträffar. Jag har sedan ca 5-6 år tillbaka arbetat med både individuella möten och gruppträffar för att ge personer med prediabetes information om tillståndet. Min erfarenhet är att dessa möten upplevs positivt av patienterna, därav den höga uppslutningen. Alla patienter på min vårdcentral som har två uppmätta patologiska blodsocker, (fastande eller efter glukosbelastning) erbjuds information, oberoende om andra riskfaktorer finns eller inte. Oavsett om det är ett individuellt möte eller en gruppträff så får individerna information om prediabetes, hälsorisker och livsstilsrådgivning. Till grund för arbetet ligger det finska diabetespreventiva programmet. Vi screenar enligt högriskstrategi och de flesta personer med förhöjda blodsocker finns förstås i patientgruppen hypertoni samt personer med känd hjärt-kärlsjukdom. Livsstilsråden innefattar råd om viktminskning, rökstopp, kost, motion och stress. Jag har under åren träffat ca 350 personer med förhöjda blodsockervärden. Min erfarenhet är att gruppträffar är ett mycket bra arbetssätt för att nå ut med viktig information om prediabetes och livsstilsråd. Och på grund av risken för diabetesutveckling är motivationen hög till livsstilsförändringar. Samtliga personer följs upp årligen i samband med årskontroller av t.ex. hypertoni. På min arbetsplats resonerar vi att varje person med prediabetes bör få veta om sitt tillstånd för att sedan själv kunna ta ansvar för hälsan samt att kunna fatta ett beslut om livsstilsförändringar innan de får diabetes. Naturligtvis kommer en del av dessa individer att få diabetes men de är då mer beredda på diagnosen. Arbetet med prediabetes är ett mycket positivt arbete och tar faktiskt inte speciellt mycket tid i anspråk. Karin Hofling

11 7 av 10 i världen väljer Paradigm insulinpump från Medtronic Lev mer, oroa dig mindre 2006 introducerade Medtronic världens första insulinpump med kontinuerlig glukosmätning. Sedan dess har vi fortsatt att leda utvecklingen. Förra året introducerades en pump som första gången kan agera på egen hand. Pumpen kan stänga av tillförseln av insulin för att hjälpa användaren minska tiden i hypoglykemi. Denna funktion kräver användning av MiniLink sändare och glukossensor* Låt en insulinpump hjälpa dina patienter. MiniMed Paradigm Veo System Paradigm Veo är den enda insulinpump i världen som aktivt kan minska allvarlighetsgraden vid låga glukosvärden. 1,2 Till skillnad från alla andra pumpar använder Paradigm Veo data från en sensor för att upptäcka när dina glukosnivåer är farligt låga. Den svarar då med att stoppa tillförseln av insulin i upp till två timmar, vilket ger dina patienter det lugn de behöver för att leva livet fullt ut. 1,2 MiniMed Paradigm Veo System Lev mer, oroa dig mindre *MiniLink sändare och Sof-sensorer ingår i subventioneringssystemet och kan förskrivas- för patienter med två eller fler svåra hypo-glykemier/år som kräver hjälp av annan person, - för patienter med kvarstående HbAlc på minst 9%, där optimerad insulinbehandling misslyckas eller- för barn som tar minst 10 plasmaglukosprover/dygn som är medicinskt motiverade. Subventionen gäller i kombination med Paradigm insulinpump. För övriga patientgrupper beställs MiniLink och sensorer direkt av Medtronic. 1. Prevention of Hypoglycemia by Using Low Glucose Suspend Function in Sensor-Augmented Pump Therapy DIABETES TECHNOLOGY & THERAPEUTICS Volume 13, Number 11, Usage and Effectiveness of the Low Glucose Suspend Feature of the Medtronic Paradigm Veo Insulin Pump Journal of Diabetes Science and Technology Volume 5, Issue 5, September 2011 UC aSV

12 12 DIABETESVÅRD NR Kulturella aspekter vid Patientutbildning I Malmö bor det strax över invånare och ca är födda i utlandet. Ca är födda i Sverige med båda föräldrar födda i annat land. Det finns 170 länder finns representerade. Största gruppen är från Irak med ca personer. (Källa Malmö stad) Det finns idag ca 1200 asylsökande i Malmö. De flesta kommer ifrån Syrien, Somalia och Afghanistan. (Källa Migrationsverket) I Malmö bor de asylsökande i eget boende, alltså inneboende hos släkt, vänner eller avlägset bekanta. De bor ofta trångt, på golvet och får i många fall äta det som bjuds och har svårt att själv påverka det som serveras. Varje vuxen får 61 kr per dag som ska räcka till mat, husrum, kläder, läkemedel osv. En asylsökande vuxen har rätt till akut sjukvård och vård som inte kan vänta. Min arbetsplats är på Flyktinghälsan, som är en sjukvårdsmottagning för asylsökande och gömda. Den öppnade Här arbetar läkare, sjuksköterskor/distriktssköterskor, undersköterska, kurator, barnpsykolog, sekreterare, verksamhetschef och vi har barnhälsovård. Min diabetes mottagning har jag en dag i veckan. Jag anser att alla med diabetes, som är intresserade av att lära sig mer om sjukdomen och sin egenvård, ska få möjlighet till det. Oavsett om de får vara kvar i Sverige eller inte, så är det något de har nytta av i hela sitt liv. För mig är detta vård som inte kan vänta. Det är väldigt sällan som jag reflekterar över vilket land min patient kommer ifrån eller vilken religion hon bekänner sig till. Jag är medveten om att vi har olika bakgrund, olika vanor och att vi inte alltid ser på sjukdomars orsak och behandling på samma sätt. Det viktiga för mig är att vi förstår varandra! Jag använder tolk när det behövs, på plats eller i telefon. Jag kan inte ge konkreta råd, att så här ska du bemöta en som har sitt ursprung i Irak, en analfabet osv Jag måste istället se; Vem är det jag har framför mig? Vad vill denna person just nu i livet och vad kan den? Vid mina individuella möten så brukar jag fråga om det är något speciellt de vill ta upp innan vi börjar prata om diabetes. Annars kanske de bara sitter och tänker på att de inte ska glömma bort att fråga eller berätta om något. Här kan det komma upp att de behöver intyg till Migrationsdomstolen för att de behöver överklaga och att de är så oroliga för framtiden, oroliga för familjen som är kvar, eller de kan berätta om sömnsvårigheter och att de glömmer saker och ting eller om ett telefonsamtal som påverkat dem. De behöver kanske bara en medmänniska för stunden. Då kan jag fråga om vi ska tala om diabetes vid ett annat tillfälle och så tar vi hand om det som är viktigast just nu. Det är viktigt att våga möta varje människa där just han eller hon är. Att möta en människa kräver närvaro och lyssnande. Detta förhållningssätt är viktigt att medvetandegöra för sig själv och något som kräver en ständig reflektion. Intresse för andras människors tankesätt, uppväxt, erfarenhet och kunskap är något som alltid intresserat mig. Jag tror att detta intresse har bidragit till min specifika kompetens. Eftersom bakgrunderna är så olika så måste jag hela tiden fråga, fråga för att förstå och jag frågar mycket! En somalisk kvinna berättade vid ett besök, att hon hade långvariga ryggbesvär efter att taket hade rasat ner över henne vid en explosion. Jag såg under några sekunder framför mig en kvinna som låg under betong och tegelpannor och i princip var krossad. Men så måste jag stanna upp och tänka efter, stämmer min bild med patientens bild av händelsen? Jag frågade hur hennes hus såg ut. Jo, taket som hade rasat över henne var ett tunt plåttak! Bilden som jag såg framför mig, blev plötsligt helt annorlunda och jag kunde förstå varför hon inte blev helt krossad! Jag förstod vilka kontraster det var för henne att vara här. Så, se till att vi förstår vad patienten pratar om! Denna kvinna har fått uppehållstillstånd och har flyttat uppåt i landet. Under en period fanns det i Malmö ett projekt med hälsokommunikatörer. Hälsokommunikatörer var personer, födda i utlandet, med en sjukvårdsutbildning antingen från hemlandet eller Sverige. De fick de nyanlända att förstå hur vården fungerar i Sverige. De arbetade med att ge egenvårds råd på bland annat vårdcentraler och skolor, de var som en brygga mellan våra olika kulturer. Hos oss hade vi samarbete med bland annat en tandläkare från Irak. Vi två satte ihop en gruppbaserad patientutbildning för personer med diabetes, en utbildning på fem gånger à tim. Jag pratade först med var och en

13 DIABETESVÅRD NR under ett vanligt mottagningsbesök och hörde mig för, så att de var intresserad av grupputbildning. Vi blandade personer med tablett- och insulinbehandling, män och kvinnor, analfabeter med läs- och skrivkunniga. Den gemensamma nämnaren var att de var asylsökande, de talade arabiska, hade diabetes typ 2 och var intresserade av att lära sig mer om diabetes och egenvård. Det blev en grupp på åtta personer. Vi tänkte oss fem olika teman som utgångspunkt, men med utrymme för diskussioner och frågor/ämnen som intresserade gruppen. Vi skickade ut brev med information när vi skulle träffas. Vi tyckte att vi hade varit noggranna i vår information om när vi skulle börja med gruppverksamheten, men ändå, första gången kom bara en! Efter det lärde vi oss att vi också måste ringa några dagar innan och påminna. Efter det flöt det på mycket bättre. Första träffen var en mer allmän utbildningsomgång med fokus på att få ihop gruppen och få en gemensam grund av baskunskaper. Vi satt på stolar, i en ring, utan bord framför oss. Vid sidan om hade vi ett blädderblock så vi kunde skriva upp sådant som kom upp och som vi ville diskutera vidare. Jag tänker en hel del på hur mitt kroppsspråk är. Jag gestikulerar gärna, men drar mig för att exempelvis sätta upp tummen eller göra ok tecknet. Det är inte i alla länder som tecknen betyder samma sak som för mig. Alla fick presentera sig och berätta kortfattat hur och när de fick reda på diagnosen, behandling och tankar kring detta. Vi undervisade om kroppen och diabetes och vilka prover vi tar. Vi pratade också om hur glukosvärdena mäts i hemlandet kontra här. Det var intressant att se att många blev väldigt engagerade i sina värden och ville följa dem. Vi pratade om hur och när de träffar läkare och diabetessköterska. Många är vana att direkt få komma till läkare och ofta. Det är något som kan vara av betydelse för att skapa förtroende. Se till att träffas ofta, kanske hellre lite kortare besök. Låt dem komma till mottagningen och kolla glukosvärde, HbA1c, vikt, prata några minuter och stämma av. När man väl har ett inbokat besök, avsätt ordentligt med tid. Vi diskuterade även att diabetesbehandlingen inte är en vidbehovsmedicinering. Många är rädda för insulin och sprutor. I gruppen fanns det även insulinbehandlade och jag såg det som positivt att de delgav varandra dessa erfarenheter. Vi ville att alla skulle ha en gemensam grund av kunskap att bygga vidare på. Det var på en basnivå vill jag poängtera då jag upplevde att det fanns ett stor kunskapsbehov. Hälsokommunikatören valde själv sina ord i patientutbildningen. Hon använde sig av ett uttryckssätt som var mer att du ska! Du ska inte! Ett sätt som de i gruppen verkade vara vana vid. En man, Akram, från Irak, ville inte vara med i gruppundervisningen, han sa uttryckligen vid sitt besök hos mig, Säg vad ska jag göra så gör jag det. Han var inte intresserad av att lära sig så mycket runt om och inte heller diskutera. Det kändes på ett sätt helt fel, för så förändrar man ju ingenting, hade jag lärt mig. För att få till en förändring hos vuxna så sägs det att de vill att lösningen ska komma från dem själva. Jag gav Akram en del handfasta råd om vad han skulle göra. Efter några månader när vi sågs igen, hade hans HbA1c sjunkit till nästan normala värden, så vad hade han gjort? Jag har gjort som du sa, sa Akram! Oj tänkte jag! Det var så här Akram ville ha det. Akram representerar inte den irakiska befolkningen, han representerar bara sig själv. Han är idag åter skickad till sitt hemland. Jag använder mycket bilder när jag pratar och delar även ut broschyrer. När det gäller informationsmaterial, så måste man se till att informationen är utformad på rätt sätt. Det kan bli helt fel om man bara använder bilder. Om man är van vid t ex arabiska, så är man van vid att läsa från höger till vänster. Andra träffen hade vi diskussion kring mat. Det är så fast rotat vad man har för traditioner kring mat och det vill jag inte förändra om de inte själva vill, men jag kan komma med råd som ändå förbättrar utan att de känner av det alltför mycket. Till exempel att minska på mängden ris eller ändra på tillagningen av ett livsmedel, man behöver kanske inte alltid steka eller fritera. Minska småätandet, öka mängden grönsaker mm. Jag har aldrig fått frågor om specialkoster utan mer av typen: Kan jag äta banan? Kan jag äta rött kött? Eller påståendet; Honung kan jag väl äta, för det är naturligt. Vi brukade även få in diskussion kring Ramadan och hur de hanterar det. För vissa personer är det viktigt att fasta även under andra tillfällen under året. En del gör det några gånger per vecka, året om. Det är vanligt att bryta fastan i skymningen med dadlar. Det är även många som äter ett par dadlar dagligen på morgonen, året om. Kan passa på att nämna här att när vi talar om att fasta, så menar vi inte alltid samma sak! Det är viktigt att vara tydlig med att inte äta eller dricka något förutom vatten efter exempelvis klockan 22 kvällen innan om de ska komma för faste glukos, så att patienten inte åt sitt senaste mål i gryningen och är fastande efter det. Det kan också vara på sin plats att vara tydlig med att vitt bröd som är rostat och blivit mörkt inte är det samma som grovt mörkt bröd. Jag blev rätt förvånad första gången jag mötte en patient som sa till mig att hon rostade brödet i tron att det blev nyttigare. Det underlättar att prata mängden mat genom att använda händerna. Visa konkret, en näve nötter, en knytnäve ris, två nävar grönsaker osv. För många är bland annat mat från gris, fisk utan fjäll, inälvsmat och alkohol är förbjudet. Sådan kunskap är ju bra att ha i bakhuvudet, men det är ingenting jag utgår från att min patient följer. Jag frågar aktivt efter alkoholvanor. Ett arbetsredskap som jag gärna använder jag är 24 timmars-mätningen. Detta gör jag både individuellt och vi gjorde det i våra grupper. Det vill säga, de får berätta för mig allt de stoppade i sig under ett dygn och jag försöker även här få med den aktivitet som skett. Jag frågar även hur maten har tillagats och här kan jag rätt snabbt få insikt i om man med små justeringar kanske kan förändra mycket. Många traditioner och matvanor är lika beroende från vilket land de asylsökande kommer från, men jag kan aldrig utgå från att den jag har framför mig har denna tradition eller (mat)vana. Den jag har framför mig representerar bara sig själv, inte sitt land, inte sin religion, inte sina föräldrar osv. Bara sig själv! En man från Syrien berättade att hans intag av läsk inte var så mycket. På min näthinna såg jag några Coca cola per år. Jag var då tvungen att fråga. Vad är lite läsk för honom? För honom var det en liten läsk per dag Vad är mycket och vad är lite, vi har olika referenser. Denne man representerar ju inte alla från Syrien, bara sig själv! Tredje gången besökte vi en affär. Här tittade vi på olika förpackningar och allmänt samtal om matvaror. De upplevde detta mycket positivt.

14 14 DIABETESVÅRD NR Fjärde gången hade vi besök av sjukgymnast som gick igenom varför det är bra med rörelse och hon visade enkla övningar som man kan göra hemma. Här måste man vara extra tydlig om att hjärtat ska banka och kroppen ska svettas. Det är inget farligt! Vi gick ut på en promenad med gruppen på ca minuter. Vi tog kontroll av glukosvärde före och efter samt hade diskussion kring det. Det var något konkret och det blev mycket positiva reaktioner. Vi bjöd på ett enklare mellanmål efteråt för att, förhoppningsvis, hjälpa till att skapa goda vanor. En del behöver gånghjälpmedel och jag har uppfattat att många män från Mellanöstern inte vill använda rollator, hellre en käpp. Men även i detta fall, se efter vem du har framför dig och fråga. Som äldre har man även många gånger den status som gör att man ska bli serverad allt, mycket vardagsmotion som försvinner där. Det kan vara svårt att ändra en tradition, men genom att ge kunskap om varför det är bra att röra sig, så kanske det ändå med tiden kan bli mer aktivitet. Ibland skriver jag recept på fysisk aktivitet och här kan det vara bra att erbjuda sig att följa med första gången, hjälpa till att köpa kort och vara med på introduktionen. Det är kanske det som gör att de faktiskt kommer igång! Tamer, en man från grupputbildningen, fångades av det här med att kunna se hur han själv kunde förändra sin glukosvärden genom att motionera. Han blev nästan fanatisk i sin strävan att sänka sitt glukosvärde. Efter ett tag fick han ont i benen och fötterna. Först då framkom det att han blivit utsatt för tortyr i hemlandet, där han bland annat hade torterats under fötterna. Detta väckte hemska minnen. Asylsökande har ofta blivit utsatta för svåra påfrestningar och kränkningar, både före flykten och under resan hit. Detta finns också i mitt bakhuvud. Att skapa tillit är oerhört viktigt i möten med den asylsökande. Tamer fick hjälp av Röda Korsets krigs- och tortyrcentrum i bearbetningen av sin psykiska hälsa. Han har idag fått uppehållstillstånd och har återförenats med sin familj. De bor kvar i Malmö. Sista gången handlade det om fötter och tänder. I första gruppen vi hade, ville jag göra fotinformationen lite mer praktisk och hade ordnat med baljor för fotbad. Det var ingen bra idé, ingen ville doppa sina fötter! Det fick bli att visa bilder och prata till det istället. Många ber, sittande på golvet, flera gånger per dag. Fötterna tvättas innan bönen och det kan ibland synas förhårdnader på just de ställen som trycks mot golvet. Tandvårdsinformationen, det var hälsokommunikatörens ämne och det ledde hon själv. Det är exempelvis inte självklart för alla att tänderna ska borstas med tandkräm två gånger om dagen. Vi hade saker i bakhuvudet som vi ville ta upp och så fick det bli där det passade. Så var det exempelvis med tobaksinformation. Vattenpipa används ofta. I vissa delar av världen tuggas det KAT, ex i Somalia, vilket också kan vara bra att ha i åtanke när man pratar tobak. Efter varje grupputbildningsträff, se till att ha gott om tid efter sammankomsterna, dels för egna reflektioner men också för att vara tillgänglig. Det kan ha kommit upp något som någon vill prata om enskilt. Vi diskuterade och skrattade mycket och det har känts så givande att ha grupperna. Det var även mycket positivt att samarbeta med hälsokommunikatören Huda. Jag skulle vilja ge råd om att vid gruppträffar vara tydlig med att mobiltelefonen ska vara avstängd. Att tala en i taget och att man under träffarna, även under pausen inte talar om politik, religion eller asylärendet. Med stöd av uppgifter från patienterna som deltog i grupputbildningarna och de övriga med diabetes hos oss på Flyktinghälsan, skrev Karin Andersson och Emelie Ridderstråhle en magisteruppsats om effekten av undervisning för metabol kontroll hos flyktingar under En signifikant sänkning av HbA1c sågs hos hela patientgruppen. Med tillägg av undervisning i grupp gav det en signifikant viktminskning hos kvinnorna. Undervisning i egenvård för flyktingar bidrog till förbättrad metabol kontroll trots en stressfylld situation. För den som vill läsa mer om kulturella aspekter i vården vill jag gärna rekommendera böcker som Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle av Ingrid Hanssen, Den okända resan av Riyadh Al- Baldawi, Det onda ögat eller bakterier av Lisbeth Sachs. Vill du veta mer om till exempel KAT, så titta in på hemsidan Drogportalen.se Till er som har funderat på att komma igång att ha grupputbildningar för personer födda i ett annat land, Gör det! Våga prova! Fråga patienterna efter deras åsikter om saker och ting! Visa er intresserade! De flesta berättar gärna! Men, se den enskilde individen! Katarina Balcker I samband med att Svenska Diabetesförbundet i år fyller 70 år uppdateras förbundets grafiska profil med Mot vit bakgrund nya färger logon alltid och i den blå typsnitt. huvud-färgen. LOGOTYP Diabetesförbundets logotyp, blomman bestående av fem D:n, kommer att finnas kvar men i ett något modifierat utseende. Från och med I svart-vitt används en gråton på 72%. juni månad införs den nya profilen succesivt. Förbundet uppdaterar sin grafiska profil för att det finns ett behov av modernisering och för att bland annat åtgärda en del tidigare problem som till exempel att enklare kunna producera logotypen i olika storlekar. Texten i den nya logotypen är Diabetesförbundet men det officiella namnet är även fortsatt Svenska Diabetesförbundet. Symbol Den Ordbild DIABETESFÖRBUNDETS ljusare blå färgen LOGOTYP som kommer att användas är samma I negativt är blå logon färg fri att lägga som på alla används färger i palleten. i Världsdiabetesdagens symbol den blå ringen vilket skapar en tydligare sammankoppling till det internationella arbete som sker på diabetesom- Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi at nunc lorem, rådet. I och med att färgpaletten för Diabetesförbundets erat non grafiska ante tristique lacinia. profil Pellentesque förnyas tincidunt, och lacus eget utökas tristique kommer det också finnas fler och klarare färger att välja på som komplementfärger sagittis blandit tempus. logotyp vilket ger möjlighet att skapa kommunikation som blir gladare och roligare. De nya färgerna är även anpassade för att fungera bättre i nya, digitala kanaler. Symbol logotyp Diabetesförbundet får ett nytt ansikte utåt Ordbild pretium pharetra dui. Nunc vulputate, nibh ac dignissim fermentum, dui mauris pulvinar libero, vitae egestas magna arcu sit amet sem. Cras a lacus consectetur massa iaculis vestibulum ac placerat felis. Proin eget sem vel orci elementum luctus sit amet non nisl. Proin imperdiet auctor consectetur. Morbi dapibus imperdiet, risus libero porta lacus, id pellentesque urna orci quis dui. Fusce Mot vit bakgrund är logon alltid i den blå huvud-färgen. I svart-vitt används en gråton på 72%. LOGOTYP DIABETESFÖRBUNDETS LOGOTYP Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi at nunc lorem, pretium pharetra dui. Nunc vulputate, nibh ac dignissim fermentum, dui mauris pulvinar libero, vitae egestas magna arcu sit amet sem. Cras a lacus consectetur massa iaculis vestibulum ac placerat felis. Proin eget sem vel orci elementum luctus sit amet non nisl. Proin imperdiet auctor consectetur. Morbi dapibus I negativt är logon fri att lägga på Centrerad alla färger tvåradig i palleten. logotyp.

15 DIABETESVÅRD NR Nyheter från Diabetesförbundet: Nytt material för föräldrar och barn Vad ska man som förälder tänka på när det kommer ett barn som har diabetes på barnkalaset, och vad är egentligen skillnaden mellan typ 1 och typ 2-diabetes? Vad behöver barnet få veta om sin nya kompis sjukdom? Det här är några av alla de frågor som kan dyka upp när ens barn får en vän som har diabetes. Diabetesförbundet har därför pproducerat en lättläst broschyr med titeln Hej kompis! som kan delas ut till alla som lär känna ett barn med diabetes. Här finns fakta om sjukdomen, åtgärder vid känningar, hur man gör med kalas, utflykter och måltider samt vad man ska tänka på vid lek och träning. Broschyren kan beställas gratis från Diabetesförbundets webbutik. Broschyren Diabetes i grundskolan är framtagen inom ramen av projektet Diabeteskonsulent i Jönköping. Broschyren är i första hand riktad till personal inom skolan. Broschyren innehåller lättare information om diabetes, egenvård, Socialstyrelsens föreskrifter och tips på mat och mellanmål som passar barn med diabetes. Även Diabetes i grundskolan finns att beställa gratis från Diabetesförbundet. Visste du att här i sverige insjuknar två barn varje dag i typ 1-diabetes och cirka barn under 18 års ålder har sjukdomen. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Typ 1- och Typ 2-DiabeTes är inte samma sak. Först och främst, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är två olika sjukdomar. barn får oftast typ 1-diabetes. Typ 1-diabetes är en livslång sjukdom som man aldrig kan ta en paus ifrån eftersom kroppens egen produktion av insulin helt eller delvis har slutat att fungera. Det är därför som man alltid måste tillföra insulin med sprutor eller via en insulinpump. ingen vet varför vissa personer får typ 1-diabetes. Förklara gärna för ditt barn att diabetes inte är smittsamt och att sjukdomen inte beror på att man har ätit på ett speciellt sätt eller har gjort något fel. Lika lite som en allergisk person kan rå för sin allergi. gemensamt för typ 1- och typ 2-diabetes är att sockerhalten i blodet är för hög. Vid typ 2-diabetes kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men inte tillräckligt. Typ 2-diabetes förekommer vanligen från 40 års ålder och uppåt och kan oftast behandlas med tabletter den första tiden. men tabletter fungerar aldrig vid typ 1-diabetes. Avsnitt 1 Diabetes Ni har väl inte missat? Följ familjen Nyman - en helt vanlig ovanlig familj Diabetesförbundet följer under 2013 en helt vanlig, ovanlig familj - familjen Nyman i Lund. Sexåriga Nike har typ 1-diabetes och i 12 kortare filmer visar vi mer om henne och och hennes familj på och via Youtube. - Vi vill visa hur det är att leva i en familj där vår sexåriga dotter Nike har diabetes typ 1 sedan tre år tillbaka. Hur vardagliga händelser påverkar oss i närmsta kretsen och även omgivningen, och vilken roll sjukvård och skola spelar för oss, säger Malin Nyman, mamma till Nike och även författare till boken Låt det gå ett år.. utgiven av Diabetesförbundet Filmerna kan användas både i lärosyfte och som ett stöd till föräldrar, då de ger stor igenkänning på en mängd problem man som förälder ställs inför.

16 16 DIABETESVÅRD NR Livets gång Den 7:e september kommer förhoppningsvis många diabetesföreningar vara upptagna, många personer med diabetes och deras anhöriga är ute och promenerar och ett stort engagemang för diabetes pågår. Projektet heter Livets Gång och är en insamlingspromenad för personer med diabetes. I Sverige har vi tur som har fri tillgång till blodsockerstickor och insulin. I andra länder är tillgången starkt begränsad eller finns inte alls. Med den kunskapen vill Diabetesförbundet och Ung Diabetes vara med och förändra. Därmed startade vi projekt Livets Gång som innebär lokala promenader med deltagaravgift där deltagaravgiften går till Diabetesfonden (Diabetesförbundets forskningsfond) och Life for a child (som arbetar för blodsockertester och insulin till barn med diabetes i U-länderna). Arrangörer för promenaderna är de lokala diabetesföreningarna runt om i Sverige, vår förhoppning är att många diabetesföreningar är villiga att ställa upp. Vill ni veta mer om Livets Gång? Kanske arrangera ett eget lag som går Livets Gång? Kontakta projektansvariga: Linda Barknertz linda.barknertz@ungdiabetes.se Lina Karlsson lina.karlsson@ungdiabetes.se Diabetesforum Ung diabetes deltog även denna gång på Diabetesforum, och vi vill tacka alla fantastiska människor som vi mötte under konferensen. Vi hade många spännande diskussioner och knöt nya kontakter. I dag är det cirka 100 personer som jobbar inom vården, som prenumererar på vårat nyhetsbrev. Stort tack till alla er! Om ni vill komma i kontakt med Ung Diabetes kan ni maila nora.gyllstrom@ ungdiabetes.se, som är kontaktperson för vårdpersonal. Diabeteskompis Ni har väl inte glömt Ung diabetes frågetjänst? Diabeteskompis är en frågetjänst där vem som helst kan få svar på sina frågor om diabetes. Drabbad eller anhörig, kompis eller bara nyfiken, alla är välkomna med sina frågor. Men vi riktar oss främst till ungdomar där det kan finnas många frågor som kan vara känsliga att diskutera med sin sköterska eller läkare. Med och svarar på frågorna är en rådsmedlem från Ung diabetes, en läkare, en sjuksköterska, en dietist och en coach. Tipsa gärna era patienter om tjänsten, diabeteskompis@ungdiabetes.se Är du intresserad av att vara med, eller vill du veta mer? Kontakta oss via info@ungdiabetes.se

17 nsulinet som blandas effektivt insuman basal (humaninsulin, isophan): 3 kulor för effektiv blandning 1 SoloSTAR: 1 80 enheter, enkel att injicera, enkel att lära ut insuman basal (humaninsulin, isofan) Px, F, 100 IE/ml injektionsvätska, suspension är ett humaninsulin (biosyntetiskt) med gradvis insättande effekt och lång duration. Indikation: Diabetes mellitus där behandling med insulin krävs. Varning och försiktighet: se Förpackningar: Insuman Basal SoloSTAR 5x3 ml och cylinderampuller 5x3 ml. För vidare information och senaste prisuppgift se Datum för senaste översynen Referens: 1. Kaiser P et al. Journal of Diabetes Science and Technology 2010, 4(3): SE.ISO MAJ 2013 Sanofi-aventis AB. Tel Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com

18 18 DIABETESVÅRD NR DIABETESFORUM 2013 Diabetesforum 2013 Diabetesforum genomfördes den mars på Waterfront Conference Center i Stockholm och samlade över 1000 deltagare. Arrangörer var det Nationella Diabetesteamet. Konferensens öppnande Diabetesforum öppnades av Britt-Marie Carlsson och Fredrik Löndahl som tillsammans med företrädare för övriga organisationer i Nationella Diabetesteamet hälsade välkommen. DIABETES I SVERIGE OCH I VÄRLDEN - Bjørnar Algot, Claes-Göran Östensson, Moderator: Eva Toft Bjørnar Algot, ordförande Norges Diabetesförbund Bjørnar Algot gav en internationell utblick över diabetes i världen och en förväntad utveckling fram till Bland annat presenterade han följande fakta hämtade från IDF och WHO. Hälften av de med diabetes i världen är odiagnostiserade. 4,8 miljoner dödsfall Varje sekund dör 7 personer med diabetes någonstans i världen kostade diabetes 2520 miljarder kronor globalt Till år 2030 räknar man med att 438 miljoner har diabetes 472 miljoner har nedsatt glukostolerans och att många av dessa lär få diabetes inom 5-10 år diabetes kostar 3283 miljarder kronor Diabetes är en dyr sjukdom om den inte behandlas menade Bjørnar Algot. På grund av de följdsjukdomar som kommer av diabetes blir de totala samhällskostnaderna 12 gånger högre för diabetes typ 1 och 25 gånger högre för typ 2 om man inte behandlar diabetes. Därefter jämförde han de olika problem och utmaningar med diabetesvården som finns i den utvecklade världen respektive utvecklingsländerna. De huvudsakliga frågorna i Europa och Nordamerika handlar om priser på insulin och utrustning. Mycket fokus läggs också på lärande och motivation av diabetespatienter. I utvecklingsländerna handlar det istället om brist på insulin och annan vård för diabetespatienter. Avslutningsvis uppmanade han publiken att höja sina röster i diabetesfrågor i Sverige. Claes-Göran Östensson, professor i endokrinologi vid KI Claes-Göran Östensson inledde med att göra jämförelser mellan dödligheten i diabetes med andra sjukdomar år 1913 och presenterade sedan utvecklingen av diabetesvården under 1900-talet. Han visade bland annat hur medicineringen har gått från alkohol och opiumdroppar till dagens mediciner. Därefter presenterade han den förväntade utvecklingen av antalet diabetespatienter i Sverige till år Med utgångspunkt i olika registrerade värden hos patienterna jämförde han sedan olika vårdcentraler i olika kommuner i Stockholm. Det finns ett tydligt samband mellan patienter som inte når sina blodsockervärden och låg socioekonomisk status. I kommuner där många invånare har hög socioekonomisk status är resultaten på t.ex. HbA1c mycket bättre än i kommuner med en hög andel invånare med låg socioekonomisk status. I Stockholms län fanns år registrerade personer med diabetes. Det motsvarar 5,8 procent av den vuxna befolkningen och 4,5 procent av befolkningen totalt i länet. Därutöver beräknas cirka ha odiagnostiserad diabetes och cirka ha prediabetes. På samma sätt som värdena varierar mellan rikare och fattiga kommuner varierar prevalensen, med lägre prevalens i rikare kommuner. Diabetes är därmed inte bara en ökad risk för personer med lägre socioekonomisk status utan dessa grupper har även sämre resultat vid behandling. Den årliga kostnaden för diabetes i Stockholms län är 4,6 miljarder, det motsvarar 11 procent av landstingets sjukvårdsbudget och är cirka kronor årligen per person med diabetes. Diabetes har haft en ökad incidens i Sverige de senaste åren. Varje år insjuknar 43 personer i åldersgruppen 0-15 år per invånare i diabetes typ 1. Även typ 2 ökar, men dock i lägre takt än

19 DIABETESVÅRD NR ökningen av övervikt vilket tyder på att det finns fler förklaringar till diabetes. LIVSSTIL, HÄLSA OCH SJUKDOM Maj-Lis Hellenius, Stephan Rössner, Inga-Lena Andersson Moderator: Eva Toft Maj-Lis Helenius, professor allmänmedicin med inriktning mot kardiovaskulär prevention vid KI Maj-Lis Hellenius inledde med att ta upp den minskade yrkesrelaterade fysiska aktiviteten. Studier visar att det förklarar en stor del av viktuppgången i USA. Det är med andra ord i första hand inte ett stort intag av mat och dryck som är den primära förklaringen till ökningen av diabetes. Hon poängterade att vi människor tenderar att underskatta vikten av rörelse. En finsk studie har visat att mycket också handlar om hur vi tar oss till och från jobbet. Enligt en studie publicerad i The Lancet (I-Min Lee et al ) från 2012 framgår att vart tionde dödsfall orsakas av stillasittande och att det är lika farligt som rökning. Maj-Lis Hellenius jämför därför stillasittandet med en pandemi. Hur mycket man sitter är starkt kopplat till vår överlevnad, även när man beaktar in motionerande. Hon presenterade också studier som visar att det lönar sig att ta korta pauser. De som tog en paus och sträckte på benen en minut per halvtimme hade mindre midjemått, och bättre värden. Det finns flera studier som visar att även små insatser kunde få goda effekter. Den fysiska aktiviteten minskar också blodfettsstegringen efter måltid och det spelar ingen större roll om man promenerar före eller efter en måltid. När det gäller olika typer av träning så visar studier att aerobics ger lite större effekt än styrketräning, men båda har god effekt på att minska fettinlagringen i levern. Sammanfattningsvis avslutade Maj-Lis Hellenius med följande uppmaningar: Stillasittande hotar vår hälsa Använd dina muskler Glöm skuld och dåligt samvete Fråga från publiken: Vad kan politiker göra? Maj-Lis Hellenius menade att de bör se till att styra skolan så att vi inte har pass på två timmar, att det ska finnas goda möjligheter att sträcka på benen i såväl skolan som arbetslivet. Stephan Rössner, professor emeritus Stephan Rössner inledde med att konstatera att 50 procent av fetman kan förklaras av våra gener. Men han poängterade också att vi lever i en miljö som lurar oss att vilja äta hela tiden och att vi har energiförtätat maten. Även portionsstorlekarna har ökat vilket man nu bl.a. i USA försöker begränsa. Ett exempel är Michael R. Bloomberg, borgmästaren i New York som försöker begränsa storleken på läskmuggarna i staden. Sedan 1950-talet har standardstorleken på en vanlig lunchtallrik i USA ökat från nio till 12 tum, vilket ger en 65 procent större yta. På samma sätt har klädstorlekarna blivit allt större. De senaste 25 åren har till exempel storlek 38 blivit 7 cm vidare. Därefter tog han upp samverkande faktorer med övervikt och diabetes och menade att många har missat att sömnapné är en viktig varningsklocka. Även Stephan Rössner betonade vikten av att äta mindre och röra på sig mer. Han poängterade att det finns väldigt få mediciner mot övervikt, men att fetmaoperationer är en metod för att hjälpa till vid viktminskning. En behandlingsmetod för viktminskning som han förespråkade var användande av proteinpulver och han vill gärna bygga upp en kunskapsbank kring detta tillsammans med personer i primärvården. Avslutningsvis påpekade Stephan Rössner att våra politiker har gjort mycket lite för att minska utbredningen av fetma och de försök som gjorts med fettskatt i till exempel Danmark har inte har följts i Sverige. Han tillade dock att Danmark tog bort sin fettskatt efter bara ett drygt år. Inga-Lena Andersson, dietist Karolinska universitetssjukhuset Inga-Lena Andersson presenterade Socialstyrelsens Kost vid diabetes ett arbete som letts av Mette Axelsson vid Göteborgs universitet, om kostråd för patienter med diabetes. Det hela utgår från en litteraturgenomgång av studier kring kostens påverkan på diabetespatienter. Detta kompletterades av en praxisundersökning av kostråd vid svenska diabetesmottagningar. DIABETESFORUM 2013 Därefter presenterades en lång rad bilder på olika standardtallrikar och deras energiinnehåll enligt följande kostinriktningar: Traditionell diabeteskost Måttlig lågkolhydratkost Medelhavskost Traditionell diabeteskost med lågt GI Extrem lågkolhydratkost Inga-Lena slog ett slag för fler dietister i vården och menade att det är viktigt att man arbetar utifrån den enskilde individens behov. Hon avslutade med att presentera målet att alla med diabetes ska få träffa en dietist årligen, vilket inte är fallet i dag. Hon informerade också om att Mette Axelsson vid Göteborgs universitet har initierat en studie för personer med typ 1 diabetes som heter Kostmodellen. I den studeras om strukturerad utbildning i kolhydraträkning och utbildning leder till bättre metabol kontroll. Hon ville därför även lyfta fram vikten av att man studerar hur man påverkar individens beteenden. Claes Göran Östensson nationellt programråd för diabetes Claes-Göran Östensson presenterade det nationella programråd för diabetes som SKL har initierat. Etableringen av programrådet sker inom ramen för Sveriges Kommuners och Landstings (SKLs) projekt för Kunskapsstyrning och Öppna Jämförelser. Programrådet har en expertfunktion inom diabetesområdet och ska främja utveckling av en kunskapsbaserad och jämlik diabetesvård i landet. I rådets uppdrag ingår bland annat att följa kunskapsutveckling och vårdpraxis, initiera behov av förbättringar och utarbeta nya nationella kunskapsunderlag enligt särskild uppdragsbeskrivning. Det finns många experter på landstingen runt om i landet som kan hjälpa till. Under 2013 kommer rådet att genomföra en analys av framgångsfaktorer i vilken de intervjuar politiker, tjänstemän, personal i hälso- och sjukvården samt patienter. Denna kommer att presenteras till sommaren En av de saker som programrådet ska bidra till att lösa är det faktum att det saknas kommunala vårdprogram för diabetes i de flesta kommuner.

20 20 DIABETESVÅRD NR Här följer korta referat från olika sessioner Jag ska försöka referera lite från blocket som handlade om; Att själv sköta sin diabetes. Det började med Karin Hofling distrikt samt diabetessjuksköterska som berättade om patientutbildning vid prediabetes. Hon har arbetat med diabetes sedan Tidigt intresserade hon sig för steget innan och hur tar vi hand om patienter med avvikande b- glukos. Hon gav oss lite bakgrundsfakta - En stor grupp människor har avvikande b-glukos. Det finns beräkningar som visar siffror på 123 miljoner i världen. Majoriteten är mellan år. Dessa personer har 50% ökad risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdom. 40% ökad risk att drabbas av mortalitet samt ökad risk att få typ 2 diabetes. Hur tänker då vi i vården kring denna patientgrupp. Man har intervjuat distriktsläkare i England. De anser att detta inte är primärvårdens uppgift. Det tar resurser från andra, sjuka. Karins ansåg att de arbetade på ett obekvämt arbetssätt på mottagningen. Enligt checklistor, men ingen egentlig dialog. Hon ville nå andra patienter i riskzonen för för diabetes. Men det fanns inget stöd för att arbeta med detta. Hon bestämde sig för att ta reda på hur patienter upplever beskedet om prediabetes via fokusgrupp intervju. 12 personer deltog. Huvudkategorier valdes 1. Upplevelsen av prediabetes. Patienterna hade aldrig hört talas om detta tillstånd. De var besvikna över bemötandet. Att först få beskedet om högt blodsocker. Sedan utkastade. Det var spridda känslor. Några tyckte det var skönt att, det var i alla fall inte diabetes. Andra tyckte det var otäckt att ligga så nära gränsen. 2. Kost och motion påverkar diabetes/ Gäller det även predibetes? De som redan motionerade hade svårast att acceptera. En del var oroliga för komplikationer. De började leta sjukdomstecken och undrade när det var dags för insulin. Det framkom att det fanns behov av stöd. Patienterna ville ha tidig information. Personlig coachning samt regelbundna träffar. När det gäller kostinfo, så är behoven individuella Med dessa kunskaper i ryggen, så startade hon upp en patientutbildning i praktiken. Patienter upptäckta vid aktiv screening fick en inbjudan via brev till informationsträff. Utbildningen fick god uppslutning. Patienterna kände sig omhändertagna. Därefter föreläste Susanne Andersson från Skövde om, Med risk för diabetes. Hon har jobbat som diabetessjuksköterska i många år. Hennes åsikt är att det absolut lönar sig med patientutbildning. Pre-diabetikerna är många, med risk för ohälsa. Men riskfaktororienterad hälsointervention kan skapa osäkerhet. Prediabetes fortskrider inte alltid till diabetes. Dock vi vet att det är möjligt att förskjuta eller förhindra diabetesutveckling. Därför startade hon upp ett projekt på sin hälsocentral. Deltagare fick anmäla sig till gruppundervisning. 18 stycken anmälde sig. 9 män samt 9 kvinnor. (12 stycken genomförde kursen) De hade 6 träffar under 6 månader. Vardera träff, 2 timmar. De utgick från deltagarnas egna tankar. Vid varje träff så fick de en hemuppgift att reflektera över. Kursen bestod av olika teman. Tex fysisk aktivitet. Då de gick igenom hur Borgskalan fungerar samt vad som händer i våra organ vid fysisk aktivitet. De utgick från patienternas egna tankar. Vid den träffen så fick de i uppgift att föra aktivitetsdagbok. Vid en av de andra träffarna så pratade man mat. Då fick deltagarna i uppgift att föra matdagbok. Den träffen de diskuterade midfulness, så fick deltagarna en minfulnessuppgift som hemläxa. Vid en av träffarna så pratade man om vad som påverkar blodsockret. Alkohol, stress, olika drycker. Hon upplevde extra stort engagemang kring matfrågor. Vid detta tillfälle fick de i uppgift att fundera över, vilka mål har jag. Den sista träffen bestod av sammanfattning samt utvärdering. Prover togs före och efter kursen. Midja,BMI, HbA1c samt kolesterol mättes. Deltagarna fick förbättrade värden. Därefter tog Lena Jutterström över och berättade om patientutbildning i grupp. Lena är doktorand från Umeå. Maria Ferner talade om sin magisteruppsats, Tidig prevention vid diabetes. Syftet med studien var att beskriva hur nationella riktlinjerna för diabetesvård implementeras i Dalarna. En enkät skickades ut till diabetessjuksköterskor. Resultatet visade på att det fanns ett samband mellan preventiva åtgärder som erbjuds till högriskpatienter. Preventiva insatser som erbjuds är, hälsosamtal, råd och stöd, kost samt rök/tobaks avvänjning. Minst kulturanpassad rådgivning. Vilka kriterier ska då pat. Uppfylla för att ingå i en högriskgrupp för typ 2? Svaret på det blev, högt blodtryck samt övervikt/fetma. Screening som användes mest var, plasmaglukos eller fasteblodsocker. Sällan glukosbelastning. Provtagning skedde vid årkontroller blodtryck samt vid rutinbesök till läkare. Hälsosamtalen fokuserade på preventiva åtgärder. Det saknas enhetliga riktlinjer för när pat. Ska screenas för diabetes. Sist ut var Katarina Balcker, som föreläste om Kulturella aspekter vid patientutbildning. Hon arbetar på flyktinghälsan i Malmö. En del av flyktingarna har eget boende. Andra bor hos släktingar eller bekanta. De har 61kr. i ersättning/dag samt rätt till akut sjukvård. Flyktinghälsan har diabetesmottagning 1 gång/vecka. Katarina tycker att det är viktigt att se, vem har jag framför mig. Vad vill den här personen. Vad kan den här personen.