Livsstil och reproduktiv hälsa i det mångkulturella Sverige - en prospektiv studie av kvinnor som söker hjälp för infertilitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsstil och reproduktiv hälsa i det mångkulturella Sverige - en prospektiv studie av kvinnor som söker hjälp för infertilitet"

Transkript

1 Livsstil och reproduktiv hälsa i det mångkulturella Sverige - en prospektiv studie av kvinnor som söker hjälp för infertilitet Bakgrund Fertilitet är förmågan att få barn, medan fruktbarhet är kvinnans biologiska förmåga att bli gravid baserad på den månatliga sannolikheten för befruktning (1). Klinisk infertilitet definieras som oförmågan att bli gravid efter oskyddade samlag under 12 månader. Man har uppskattat att cirka 15 % av befolkningen i industriellt utvecklade länder är drabbade av klinisk infertilitet (2, 3, 4). Orsakerna till infertilitet omfattar diagnoser som ägglossningsrubbningar, skador på äggledarna, endometrios, genetiska orsaker hos paret, manliga faktorer och oförklarlig barnlöshet. Infertilitet betecknas som oförklarlig i upp till 20% av fallen (5). Infertilitetsbehandling, mätt som andelen infertila kvinnor som föder ett friskt levande barn, kan än så länge inte betraktas som tillfredsställande (6,7) ens för patienter som har en identifierad bakomliggande orsak till sin infertilitet och kan få adekvat medicinsk behandling. Det finns växande belägg för att livsstilsfaktorer kan påverka fortplantningsförmågan (8,9). Ålder, övervikt och fetma samt tobaksbruk hos kvinnor minskar signifikant chansen till befruktning medan effekterna av alkohol, högt koffeinintag samt hög ångestnivå inte är samstämmiga även om det tycks finnas stöd för en påverkan på fertiliteten (8, 10, 11, 12, 13). Även stressnivå och psykisk hälsa före, under och efter graviditet kan ha samband med fertilitetspotential samt graviditets- och förlossningsutfall(14). Det är känt att en oplanerad graviditet ökar stressen under och efter graviditeten, medan den psykiska hälsan löper risk att försämras (15). Även en långvarig infertilitet tros kunna vara en stressfaktor som påverkar kvinnans psykiska hälsa och välbefinnande såväl under som efter graviditeten, med till exempel ökad risk för post-partum-depression och låg amningsfrekvens(16). Att vara invandrare kan tänkas ytterligare inverka på detta(17). Effekterna av livsstil på reproduktiv hälsa kan variera beroende på individuella orsaker och omständigheter. Det finns en ökande medvetenhet, både bland den allmänna befolkningen och i den medicinska världen, om att olika livsstils- och miljöfaktorer kan påverka människors hälsa och förknippas med negativa reproduktiva utfall (10). Det har visat sig att vissa barndomsupplevelser har betydelse för sjukdomar senare i vuxenlivet samt dödlighet. Sådana upplevelser inkluderar Adverse Childhood Experience" såsom våld i hemmet eller försummelse under barndomen. En stark korrelation har kunnat uppvisas mellan ackumulerade negativa barndomsupplevelser och en rad sjukdomar såsom alkoholism, drogmissbruk, depression, självmordsförsök, fetma, ischemiska hjärtsjukdomar, cancer, kroniska lungsjukdomar, etc (18, 19). Däremot finns det ytterst få rapporter om relationen mellan exponering av emotionellt, fysiskt eller sexuellt våld under barndomen och reproduktivitet, allvarliga graviditetsutfall samt negativa effekter på det nyfödda barnet. Den växande mängden medicinsk litteratur om faktorer som påverkar reproduktionen kan vara överväldigande och ibland förvirrande på grund av till synes motstridiga resultat. Hittills finns det ingen konsensus om vilka riktlinjer som bör gälla för rådgivning till personer som söker hjälp för ofrivillig barnlöshet (21, 22). Att kunna ge råd om vilka faktorer som påverkar fertiliteten till par som söker för ofrivillig barnlöshetsbehandling är ett viktigt första steg för att hjälpa dem att göra de nödvändiga livsstilsförändringar som kan öka deras chans till graviditet och få ett friskt, levande fött barn.(8, 21) Vikten av rådgivning före befruktning, s.k. preconception care, har även belysts av Centers for Disease and Prevention (CDC) i USA. De rekommenderar att kvinnor i reproduktiv ålder ska få preconception care innan planerad graviditet, för att förbättra livsstilen och hälsan inför graviditeten (22). I en svensk pilotstudie från 2011 tillfrågades 270 gravida kvinnor på mödravårdscentralen om de planerat sin graviditet. Tre fjärdedelar uppgav att deras graviditeter var väl eller ganska väl planerade.

2 Trots det hade bara 20 procent börjat äta folsyra och tio procent minskat sitt alkoholintag för att främja fostrets utveckling (23). Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle där enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) drygt 20 procent av alla gravida kvinnor är födda utomlands. Första och andra generationens invandrare har generellt sämre ställning i samhället och rapporterar sämre hälsa än svenska kvinnor. Denna utsatta grupp exkluderas ofta från forskningsprojekt och speciellt saknas det kunskap om skillnader mellan svenskfödda och invandrade kvinnor. Bland de som söker för infertilitet är uppskattningsvis en fjärdedel invandrare och vi ser det som viktigt att inkludera även dessa kvinnor i detta forskningsprojekt. Föreliggande studie av ofrivilligt barnlösa kvinnor som söker hjälp på en infertilitetsklinik (infertilitetsstudien) är kopplat till ett större forskningsprojekt, den s.k. MVC-studien, en prospektiv studie av hur graden av graviditetsplanering inverkar på kvinnors hälsa och livsstil före, under och efter graviditeten. Kvinnorna som ingår i MVC-studien kommer att fungera som en kontrollgrupp för de ofrivilligt barnlösa i denna infertilitetsstudie. Syfte, mål och hypoteser Det övergripande syftet är att undersöka vilka förändringar i livsstil ofrivilligt barnlösa kvinnor har gjort för att förbättra chanserna till graviditet. Dessutom kartläggs kvinnans förhållande till sexualitet, psykisk hälsa och välbefinnande vid behandlingsstarten och efter att behandlingen avslutats, antingen genom att hon blivit gravid eller för att man inte har mer behandlingsalternativ att erbjuda. Ett syfte med studien är att utreda sambandet mellan exponering av emotionellt, fysiskt eller sexuellt våld under barndomen och reproduktivitet, graviditetsutfall samt effekter på det nyfödda barnet. Studien avser även belysa om det finns skillnader hos infertila kvinnor av olika kulturell bakgrund avseende på hur de förbereder sig för graviditeten och vilka åtgärder de eventuellt vidtar för att öka sin chans till graviditet. Det slutgiltiga målet är att fylla de kunskapsluckor som finns idag avseende graviditetsplanering och livsstilsförändringar i samband med infertilitet och graviditet hos kvinnor oavsett etniskt ursprung. Dessa resultat skall sedan kunna ligga till grund för att utveckla evidensbaserad rådgivning rådgivning inför graviditet/prekonceptionell rådgivning gällande livsstilsfaktorer för kvinnor som söker sig till fertilitetsklinikerna, vilket förhoppningsvis skall kunna bidra positivt till framtida behandlingsresultat. Frågeställningar 1. a. Vilka livsstilsförändringar (diet, rökning/snus, intag av alkohol och koffein, intag av folsyra och Vitamin D, motion och eventuellt viktreglerande åtgärder) gör kvinnor som vill bli gravida? (artikel 1) b. Finns det någon skillnad (enligt ovan) mellan de som blir gravida spontant, de som blivit gravida med hjälp av assisterad befruktning samt de som söker hjälp för infertilitet men ännu ej är gravida? (artikel 2) 2. a. Finns det någon skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda ofrivilligt barnlösa kvinnor vad gäller demografisk och socioekonomisk bakgrund avseende graviditetsplanering; infertilitetens längd när de först söker hjälp; samt tid tills kvinnan blivit gravid? (artikel 3)

3 b. Finns det skillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda vad gäller partnerns roll i graviditetsplaneringen? (artikel 3) 3. a. Finns det samband mellan Adverse Childhood Experiences och längden av ofrivillig barnlöshet? (artikel 4) Arbetsplan och metoder Arbetets design och upplägg Föreliggande projekt (Infertilitetsstudien) är en prospektiv longitudinell studie där validerade instrument kommer att användas för utvärdering och analys. Enkäter delas ut vid första besöket på infertilitetsklinikerna i Västerås, Uppsala och Örebro. Denna studie är kopplad till den större s.k. MVC-studien som undersöker gravida kvinnor, genom att kvinnorna i MVC-studien fungerar som kontrollgrupp till kvinnorna i infertilitetsstudien. Data samlas in med hjälp av enkäter för att sedan analyseras i fyra olika delstudier (se nedan Delstudie1-4). Beträffande datainsamlingen utnyttjas dels enkäterna Q1 och Q2 från MVCstudien och dels en specialkonstruerad enkät, Q1i, som omfattar specifikt frågor kring infertilitet. För att maximera svaren från invandrarkvinnor översätts enkäterna till arabiska och engelska. Tolk används om det gäller andra språk. Enkäterna kan fyllas i på plats och lämnas direkt eller tas med hem och postas i ett adresserat och frankerat kuvert. Enkäter Graviditetsenkäterna Q1- Q3; Enkät Q1 fokuserar på socioekonomiska faktorer, hälsa och livsstilsfaktorer samt gradering av graviditetsplaneringen vid inskrivning på MVC; Q2 fokuserar på livsstilsförändring under graviditeten och negativa barndomsupplevelser. Enkäten ifylls vid ett av besöken i graviditetsvecka 28-32; Q3 fylls i sex månader efter förlossningen och fokuserar på kvinnans och barnets hälsa/livsstil efter förlossningen. Infertilitetsstudiens första enkät, Q1i; Enkäten Q1i är en variant av Q1 där frågor om pågående graviditet ersatts med frågor om infertilitet. Q1i skall belysa eventuella skillnader mellan de valda grupperna (se Delstudie 2 nedan) samt mellan kulturerna. Q1i speglar hälsa och livsstil under tiden kvinnan försökt bli gravid samt vilken roll partnern eventuellt haft i graviditetsplaneringen. Q1i delas ut vid första besöket på infertilitetsklinikerna i Västerås, Uppsala och Örebro. Infertilitetsstudiens andra enkät, Q2i; är en uppföljningsenkät som planeras till två år efter Q1i där frågorna anpassas till huruvida kvinnan blivit gravid eller ej. Enkäterna är konstruerade för studien med utgångspunkt från en pilotstudie där 270 gravida kvinnor deltog (10) och innehåller validerade instrument för graviditetsplanering, stress, ångest, postpartumdepression, sexuell tillfredsställelse, motionsvanor, alkoholvanor, tobaksbruk och kostvanor. Enkäterna innehåller följande instrument: Barrett s instrument för mätning av graviditetsplanering (9); Bells s relation assessment scale för värdering av relationen till partnern (13); the Perceived Stress Scale för mätning av stress (14); HADS-A för mätning av ångestnivå (15); Edinburgh Postnatal Depression Scale som också validerats för gravida (16); fysisk aktivitet (17) Validerade frågor om diet, rökning/snus, intag av alkohol och koffein, intag av folsyra och Vitamin D motion och eventuellt viktreglerande åtgärder.

4 Validerade frågor om "Adverse childhood experiences". Delstudier Delstudie 1 Vilka livsstilsförändringar (diet, rökning/snus, intag av alkohol och koffein, intag av folsyra och Vitamin D motion och eventuellt viktreglerande åtgärder) gör kvinnor som vill bli gravida? Delstudie 2 De tre grupperna Gravid med hjälp av assisterad befruktning, Ej gravida infertila kvinnor samt Gravida spontant men välplanerat (från Graviditetsstudien) jämförs med avseende på förändringen i variablerna alkohol- och koffeinintag, BMI, rökning, folsyreintag, vitamin- och naturläkemedelskonsumtion, läkarbesök, medicinering, motion samt kostvanor. Delstudie 3 Svenskfödda ofrivilligt barnlösa jämförs med utlandsfödda ofrivilligt barnlösa vad gäller demografisk och socioekonomisk bakgrund i relation till graviditetsplanering; infertilitetens längd, när de först söker hjälp samt tid tills kvinnan blivit gravid. Översättning till arabiska språk planeras för att få kvinnor som inte kan svenska med i studien. Ovan identifieras ifrån enkäterna Q1 och Q1i. Finns det skillnader mellan de två grupper vad gäller partnerns roll i graviditetsplaneringen? Delstudie 4 Samband mellan Adverse Childhood Experiences och ofrivillig barnlöshetstiden analyseras fram ifrån enkäten Q1i. Delstudie 5 (eventuellt!) Relationen mellan graviditetsplanering och graden av stress, depression och ångest före, under och efter graviditet. Genom enkäten Q1i (delen för ofrivillig barnlöshet) jämförs graden av stress, depression och ångest vid första besöket där diagnosen inte ställts än med Q1 från MVC studien. Uppföljningsenkäten Q2i skickas till kvinnor som fått Q1i två år från det första besöket på fertilitetskliniken. En jämförelse görs med första enkäten. Studiedeltagare Antalet par som beräknas komma till ovan mottagningsställen är enligt den årliga statistiken ca 175 i Västerås, ca 300 i Uppsala och uppemot 200 i Örebro. Infertilitetsstudien är, som sagt, en del av ett större projekt där det rekryteras 5000 kvinnor från främst Uppsala- Örebroregionen och invandrartäta delar av Stockholmsområdet. Power-beräkning Powerberäkning för infertilitetsstudien: Som huvudvariabel för livsstilsförändringar räknas på intag av folat. Enligt nedan nämnda pilotstudie (10) tar 20% av de fertila kvinnorna tillskott av folat före graviditeten. Vi vill kunna upptäcka en skillnad på 10 procentenheter jämfört med infertila kvinnor. Det finns skäl att anta att fler infertila tar tillskott av folat och vi antar att 30% av de infertila kvinnorna äter folat. Med en power på 90% och en signifikansnivå på 5% innebär detta att vi behöver rekrytera 392 infertila kvinnor för att jämföra med lika många fertila kvinnor. Med antagande om ett bortfall på ca 40% innebär detta att vi behöver tillfråga 675 infertila kvinnor och lika många fertila kvinnor. För studien bland gravida: Resultat från en pilotstudie pekar på att 75% av graviditeter bland svenskfödda kvinnor är planerade (10). Det är önskvärt att kunna upptäcka en signifikant skillnad i planeringsgrad mellan svenskfödda och invandrarkvinnor på fem procentenheter med en power på 90% vid en dubbelsidig signifikansnivå på 5%. Givet att 77% av gravida kvinnor i Sverige är svenskfödda, resulterande i en allokeringsgrad på 3.3, och med antagandet att planeringsgraden är lägre bland invandrarkvinnor än bland svenskfödda kvinnor, beräknar vi

5 att 1083 invandrarkvinnor och 3574 svenskfödda kvinnor behöver rekryteras, d.v.s. totalt 4657 kvinnor. Med hänsyn taget till internt bortfall och en förväntat lägre deltagarfrekvens bland invandrarkvinnorna beräknar vi att totalt 5000 kvinnor behöver inkluderas. Statistisk bearbetning Data från enkäterna matas in i IBM SPSS Statistics och analyseras enligt sedvanliga statistiska metoder (18). För beskrivande statistik används medelvärde och standardavvikelse för kontinuerliga variabler, median och kvartilavstånd för ordinaldata samt antal och procent för kategoridata. Univariata jämförelser mellan tre grupper görs med ANOVA för kontinuerliga variabler, Kruskal-Wallis test för ordinaldata samt χ 2 -test för kategoridata. Univariata jämförelser mellan två grupper gör med hjälp av t-test för kontinuerliga variabler, Mann-Whitney s test för ordinaldata samt χ 2 -test för kategoridata. För multivariat analys används linjär regression för kontinuerliga data samt logistisk regression för ordinal- och kategoridata. För att analysera tid till graviditet används metoder utvecklade för time-topregancy (TTP) data. Moderns viktökning under graviditeten analyseras som en kontinuerlig variabel, apgarbedömningen analyseras som en ordinalskala medan födsel med kejsarsnitt analyseras som kategoridata. Stress, depression och ångest analyseras som ordinala variabler. Betydelse Livsstilförändringar är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att förbättra möjligheten att bli gravid vid assisterad befruktning. Det är också ett enkelt och förmånligt sätt att minska graviditetskomplikationer. Resultatet från projektet kommer att ge hälso- och sjukvårdpersonal möjlighet att utforma en individuell hälsofrämjande vård för alla infertila och gravida kvinnor oavsett kulturell och socioekonomisk bakgrund och livsbetingelser. Den ger underlag för folkhälsosatsningar under planeringstiden och under tidig graviditet. Studien är en del i en större studie som i sin helhet kommer att spegla hela infertilitetsbehandlingssamt graviditetsprocessen och dessutom kvinnornas hälsa före och fram till ett år efter förlossningen. Studien ger viktiga upplysningar om vilka extra insatser både av medicinsk och psykosocial art dessa kvinnor och deras partners behöver. Bilagor 1. Enkäten Q1i 2. CV, Lana Salih Joelsson 3. Bevis om svenk läkarlegitimation 4. Läkarexamensbevis från Baghdad, Irak

6 Referenser Wood, J. W. (1989). "Fecundity and natural fertility in humans." Oxf Rev Reprod Biol 11: Healy DL, Trounson AO, Andersen AN. Female infertility: Causes and treatment. Lancet. 1994; 343: S. Gurunath, Z. Pandian, Richard A. Anderson and Siladitya Bhattacharya. Defining infertility a systematic review of prevalence studies. Hum. Reprod. Update (September-October 2011) 17 (5): doi: /humupd/dmr015 First published online: April 14, C. Gnoth, E. Godehardt, P. Frank-Herrmann, K. Friol, Jürgen Tigges and G. Freundl. Definition and prevalence of subfertility and infertility. Hum. Reprod. (May 2005) 20 (5): doi: /humrep/deh870 First published online: March 31, ACCESS Australia s National Infertility Network. About Infertility Fact Sheet. [Accessed 17 June 2009.] 6. Bryant J, Sullivan E, Dean J. Assisted Reproductive Technology in Australia and New Zealand Assisted Reproductive Technology Series Number 8. Sydney: Australian Institute of Health and Welfare National Perinatal Statistics Unit, C. Gnoth, B. Maxrath, T. Skonieczny, K. Friol, E. Godehardt and J. Tigges. Final ART success rates: a 10 years survey. Hum. Reprod. (2011) 26 (8): doi: /humrep/der178 First published online: June 9, Homan GF, Davies M, Norman R. The impact of lifestyle factors on reproductive performance in the general population and those undergoing infertility treatment: a review. Human Reproduction Update 2007,13(3);pp The Fertility Society of Australia Homepage. [Accessed 17 June 2009.] 10. Chavarro JE, Rich-Edwards JW, Rosner BA, Willett WC. Diet and lifestyle in the prevention of ovulatory disorder infertility. Obstet Gynecol Nov;110(5): Pasquali R, Patton L, Gambineri A. Obesity and infertility. Curr Opin Endocrinol Diabetes Obes Dec;14(6): F. Bolúmar, J. Olsen, M. Rebagliato, L Bisanti and European Study Group on Infertility and Subfecundity. Caffeine Intake and Delayed Conception: A European Multicenter Study on Infertility and Subfecundity. Am. J. Epidemiol. (1997) 145 (4): F Grodstein, M B Goldman, and D W Cramer. Infertility in women and moderate alcohol use. Am J Public Health September; 84(9): Geller PA. Pregnancy as a stressful life event. CNS Spectr Mar;9(3): Review Article 15. Geneviève Bouchard. Adult Couples Facing a Planned or an Unplanned Pregnancy Two Realities. Journal of Family Issues July 2005 vol. 26 no Csemiczky G, Landgren BM, Collins A. psychological and endocrinological assessment of Swedish women entering IVF-treatment. Acta Obstet Gynecol Scand Feb;79(2): Malgorzata Miszkurka, Lise Goulet, Maria Victoria Zunzunegui. Contributions of Immigration to Depressive Symptoms Among Pregnant Women in Canada. CANADIAN JOURNAL OF PUBLIC HEALTH SEPTEMBER/OCTOBER Felitti VJ, Anda RF, Nordenberg D, Williamson DF, Spitz AM, Edwards V, Koss MP, et al. The relationship of adult health status to childhood abuse and household dysfunction. American Journal of Preventive Medicine. 1998; 14: Sachs-Ericsson N, Cromer K, Hernandez A, Kendall-Tackett K. A review of childhood abuse, health, and pain-related problems: the role of psychiatric disorders and current life stress.j Trauma Dissociation. 2009;10(2): Review 20. Grainger DA, Frazier LM, Rowland CA. Preconception care and treatment with assisted reproductive technology. Matern Child Health J 2006; 10: S161 S Anderson K, Norman RJ, Middleton P. Preconception lifestyle advice for people with subfertility. [Protocol]. Cochrane Database Syst Rev 2010, 1 (in press). 22. Rekommendations to improve preconception health and Health care in United States. MMWR rekommendations and reports 2006;55:1-23. Centers for disease Control and prevention. 23 Tydén T, Stern J, Nydahl M, Berglund A, Larsson M, Rosenblad A, Aarts C. Pregnancy planning in Swedena pilot study among 270 women attending antenatal clinics. Acta Obstet Gynecol Scand. 2011;90:408-

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol HANNE HEGAARD, BARNMORSKA, FORSKARE, LUND UNIVERSITET CHILD AND FAMILY CARE OCH FORSKNINGSENHETEN

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Verena Sengpiel, MD PhD Jag har ingen jäv-/intressekonflikt att deklarera. Bakgrund Adapted from Maltepe et al J.Clin Invest 2

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Hjördis Högberg barnmorska, MPH, doktorand, Inst. kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (UU) Petra Pålsson barnmorska,

Läs mer

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014 Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria

Läs mer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? NYCKELN TILL EN FRISK GENERATION hur får vi världens friskaste barn? Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga

PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga BAKGRUND och SYFTE Bakgrund Hög förekomst av PID i Lettland 20.3% av kvinnorna använde

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

Preconception care på svenska

Preconception care på svenska Preconception care på svenska Rådgivning om hälsa och levnadsvanors betydelse för fertilitet och graviditet Jenny Stern jenny.stern Leg. sjuksköterska, MMSc, doktorand Institutionen för folkhälso- och

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med dr Akademiska barnsjukhuset Uppsala När far barn far illa? Fysiskt våld Sexuella övergrepp

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global

Läs mer

Reproduktiv livsplan

Reproduktiv livsplan Reproduktiv livsplan Allt ni behöver veta Jenny Stern jenny.stern Leg. sjuksköterska, MMSc, doktorand Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet The Reproductive Life Plan (RLP)

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Infertilitet. Män och kvinnor vill ha barn av en mängd olika orsaker

Infertilitet. Män och kvinnor vill ha barn av en mängd olika orsaker Infertilitet Många berörda - nya metoder Vad kan vi göra för infertila och barnönskande par? Agneta Skoog Svanberg Docent, universitetslektor Institutionen för kvinnor och barns hälsa Uppsala universitet

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Bilaga 2. Endometrios. Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar

Bilaga 2. Endometrios. Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar Bilaga 2. Endometrios Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Hemförlossningar i Sverige 1992-2005

Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter MÄLARDALENS HÖGSKOLA Förekomst av hemförlossning Globalt: hälften av alla födslar Högresursländer: 0,1 5 procent Nederländerna:

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Våldets konsekvenser för hälsan

Våldets konsekvenser för hälsan Våldets konsekvenser för hälsan Introduktionsdagarna januari 2015 Anna Berglund Enhetschef, med.dr. Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet Våld och hälsa - En befolkningsundersökning om

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition

Läs mer

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm. Våga väga Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm Våga väga På Danderyds sjukhus sedan september 2006, i Södertälje,

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA Sex som självskadebeteende Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 Vilka är vi? Caroline Öhman Emma Svanholm Vi som arbetar på Tjej- och Killmottagningen är barnmorskor

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Fetma varför en utmaning för läkare och patient?

Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Helena Dreber, ST-läkare i allmänmedicin (Lekeberg) och doktorand (KI) Erik Hemmingsson, Forskare (Överviktscentrum, KI) 2015-01-14 Fetma är svårbehandlat

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Folkhälsan i Twincities

Folkhälsan i Twincities Folkhälsan i Twincities - Utvecklingen över tid Erik Gjessing Forskningsarbete under praoperiod Handledare: Professor Tomas Faresjö Höstterminen Sammanfattning Om man jämför olika indikatorer på folkhälsa

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Attityder till donation av befruktade ägg i Sverige

Attityder till donation av befruktade ägg i Sverige Supplementary material for Wånggren K et al. Attitudes towards embryo donation in Swedish women and men of reproductive age, Upsala Journal of Medical Sciences, 2013 Uppsala 2011-03-31 Enkätundersökning:

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

1.6.2015, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

1.6.2015, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin STADA 25 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 75 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 150 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 225 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 300 mg hårda kapslar 1.6.2015, V 1.3

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Kvinnans vikt före och under graviditet har betydelse för barnet Riktlinjer från USA skulle gagna svensk folkhälsa

Kvinnans vikt före och under graviditet har betydelse för barnet Riktlinjer från USA skulle gagna svensk folkhälsa Elisabet Forsum, professor, avdelningen för nutrition, institutionen för biomedicin och kirurgi, Linköpings universitet (EliFo@ibk.liu.se) Karin Boström, leg läkare, specialist i obstetrik och gynekologi,

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Anna Persson, legitimerad psykolog EWA-mottagningen & Rosenlunds mödravårdsteam, BCS Doktorand, Institutionen för klinisk

Läs mer

Folkhälsoatlas koloncancer

Folkhälsoatlas koloncancer Folkhälsoatlas koloncancer Befolkningens hälsa Folkhälsa - uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara

Läs mer

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995

Läs mer

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Kenny A. Rodriguez-Wallberg MD, PhD Docent, Överläkare Reproduktionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm SFOG Fertilitetsbevarande

Läs mer

Postpartumblödning och postpartumdepression:

Postpartumblödning och postpartumdepression: Postpartumblödning och postpartumdepression: Ge adekvat blodsubstitution och psykologiskt stöd på BB Patricia Eckerdal ST-läkare, doktorand Akademiska Sjukhuset, Uppsala Medarbetare Alkistis Skalkidou,

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Berörda enheter Kuratorsenheterna vid sjukhusen i länet (Gällivare, Kalix, Kiruna,

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! Svenska Demensdagarna 3-4 maj 2017 Kristin Frölich, Överläkare, Specialist i allmän psykiatri Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare, leg. sjuksköterska

Läs mer