Livsstil och reproduktiv hälsa i det mångkulturella Sverige - en prospektiv studie av kvinnor som söker hjälp för infertilitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsstil och reproduktiv hälsa i det mångkulturella Sverige - en prospektiv studie av kvinnor som söker hjälp för infertilitet"

Transkript

1 Livsstil och reproduktiv hälsa i det mångkulturella Sverige - en prospektiv studie av kvinnor som söker hjälp för infertilitet Bakgrund Fertilitet är förmågan att få barn, medan fruktbarhet är kvinnans biologiska förmåga att bli gravid baserad på den månatliga sannolikheten för befruktning (1). Klinisk infertilitet definieras som oförmågan att bli gravid efter oskyddade samlag under 12 månader. Man har uppskattat att cirka 15 % av befolkningen i industriellt utvecklade länder är drabbade av klinisk infertilitet (2, 3, 4). Orsakerna till infertilitet omfattar diagnoser som ägglossningsrubbningar, skador på äggledarna, endometrios, genetiska orsaker hos paret, manliga faktorer och oförklarlig barnlöshet. Infertilitet betecknas som oförklarlig i upp till 20% av fallen (5). Infertilitetsbehandling, mätt som andelen infertila kvinnor som föder ett friskt levande barn, kan än så länge inte betraktas som tillfredsställande (6,7) ens för patienter som har en identifierad bakomliggande orsak till sin infertilitet och kan få adekvat medicinsk behandling. Det finns växande belägg för att livsstilsfaktorer kan påverka fortplantningsförmågan (8,9). Ålder, övervikt och fetma samt tobaksbruk hos kvinnor minskar signifikant chansen till befruktning medan effekterna av alkohol, högt koffeinintag samt hög ångestnivå inte är samstämmiga även om det tycks finnas stöd för en påverkan på fertiliteten (8, 10, 11, 12, 13). Även stressnivå och psykisk hälsa före, under och efter graviditet kan ha samband med fertilitetspotential samt graviditets- och förlossningsutfall(14). Det är känt att en oplanerad graviditet ökar stressen under och efter graviditeten, medan den psykiska hälsan löper risk att försämras (15). Även en långvarig infertilitet tros kunna vara en stressfaktor som påverkar kvinnans psykiska hälsa och välbefinnande såväl under som efter graviditeten, med till exempel ökad risk för post-partum-depression och låg amningsfrekvens(16). Att vara invandrare kan tänkas ytterligare inverka på detta(17). Effekterna av livsstil på reproduktiv hälsa kan variera beroende på individuella orsaker och omständigheter. Det finns en ökande medvetenhet, både bland den allmänna befolkningen och i den medicinska världen, om att olika livsstils- och miljöfaktorer kan påverka människors hälsa och förknippas med negativa reproduktiva utfall (10). Det har visat sig att vissa barndomsupplevelser har betydelse för sjukdomar senare i vuxenlivet samt dödlighet. Sådana upplevelser inkluderar Adverse Childhood Experience" såsom våld i hemmet eller försummelse under barndomen. En stark korrelation har kunnat uppvisas mellan ackumulerade negativa barndomsupplevelser och en rad sjukdomar såsom alkoholism, drogmissbruk, depression, självmordsförsök, fetma, ischemiska hjärtsjukdomar, cancer, kroniska lungsjukdomar, etc (18, 19). Däremot finns det ytterst få rapporter om relationen mellan exponering av emotionellt, fysiskt eller sexuellt våld under barndomen och reproduktivitet, allvarliga graviditetsutfall samt negativa effekter på det nyfödda barnet. Den växande mängden medicinsk litteratur om faktorer som påverkar reproduktionen kan vara överväldigande och ibland förvirrande på grund av till synes motstridiga resultat. Hittills finns det ingen konsensus om vilka riktlinjer som bör gälla för rådgivning till personer som söker hjälp för ofrivillig barnlöshet (21, 22). Att kunna ge råd om vilka faktorer som påverkar fertiliteten till par som söker för ofrivillig barnlöshetsbehandling är ett viktigt första steg för att hjälpa dem att göra de nödvändiga livsstilsförändringar som kan öka deras chans till graviditet och få ett friskt, levande fött barn.(8, 21) Vikten av rådgivning före befruktning, s.k. preconception care, har även belysts av Centers for Disease and Prevention (CDC) i USA. De rekommenderar att kvinnor i reproduktiv ålder ska få preconception care innan planerad graviditet, för att förbättra livsstilen och hälsan inför graviditeten (22). I en svensk pilotstudie från 2011 tillfrågades 270 gravida kvinnor på mödravårdscentralen om de planerat sin graviditet. Tre fjärdedelar uppgav att deras graviditeter var väl eller ganska väl planerade.

2 Trots det hade bara 20 procent börjat äta folsyra och tio procent minskat sitt alkoholintag för att främja fostrets utveckling (23). Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle där enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) drygt 20 procent av alla gravida kvinnor är födda utomlands. Första och andra generationens invandrare har generellt sämre ställning i samhället och rapporterar sämre hälsa än svenska kvinnor. Denna utsatta grupp exkluderas ofta från forskningsprojekt och speciellt saknas det kunskap om skillnader mellan svenskfödda och invandrade kvinnor. Bland de som söker för infertilitet är uppskattningsvis en fjärdedel invandrare och vi ser det som viktigt att inkludera även dessa kvinnor i detta forskningsprojekt. Föreliggande studie av ofrivilligt barnlösa kvinnor som söker hjälp på en infertilitetsklinik (infertilitetsstudien) är kopplat till ett större forskningsprojekt, den s.k. MVC-studien, en prospektiv studie av hur graden av graviditetsplanering inverkar på kvinnors hälsa och livsstil före, under och efter graviditeten. Kvinnorna som ingår i MVC-studien kommer att fungera som en kontrollgrupp för de ofrivilligt barnlösa i denna infertilitetsstudie. Syfte, mål och hypoteser Det övergripande syftet är att undersöka vilka förändringar i livsstil ofrivilligt barnlösa kvinnor har gjort för att förbättra chanserna till graviditet. Dessutom kartläggs kvinnans förhållande till sexualitet, psykisk hälsa och välbefinnande vid behandlingsstarten och efter att behandlingen avslutats, antingen genom att hon blivit gravid eller för att man inte har mer behandlingsalternativ att erbjuda. Ett syfte med studien är att utreda sambandet mellan exponering av emotionellt, fysiskt eller sexuellt våld under barndomen och reproduktivitet, graviditetsutfall samt effekter på det nyfödda barnet. Studien avser även belysa om det finns skillnader hos infertila kvinnor av olika kulturell bakgrund avseende på hur de förbereder sig för graviditeten och vilka åtgärder de eventuellt vidtar för att öka sin chans till graviditet. Det slutgiltiga målet är att fylla de kunskapsluckor som finns idag avseende graviditetsplanering och livsstilsförändringar i samband med infertilitet och graviditet hos kvinnor oavsett etniskt ursprung. Dessa resultat skall sedan kunna ligga till grund för att utveckla evidensbaserad rådgivning rådgivning inför graviditet/prekonceptionell rådgivning gällande livsstilsfaktorer för kvinnor som söker sig till fertilitetsklinikerna, vilket förhoppningsvis skall kunna bidra positivt till framtida behandlingsresultat. Frågeställningar 1. a. Vilka livsstilsförändringar (diet, rökning/snus, intag av alkohol och koffein, intag av folsyra och Vitamin D, motion och eventuellt viktreglerande åtgärder) gör kvinnor som vill bli gravida? (artikel 1) b. Finns det någon skillnad (enligt ovan) mellan de som blir gravida spontant, de som blivit gravida med hjälp av assisterad befruktning samt de som söker hjälp för infertilitet men ännu ej är gravida? (artikel 2) 2. a. Finns det någon skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda ofrivilligt barnlösa kvinnor vad gäller demografisk och socioekonomisk bakgrund avseende graviditetsplanering; infertilitetens längd när de först söker hjälp; samt tid tills kvinnan blivit gravid? (artikel 3)

3 b. Finns det skillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda vad gäller partnerns roll i graviditetsplaneringen? (artikel 3) 3. a. Finns det samband mellan Adverse Childhood Experiences och längden av ofrivillig barnlöshet? (artikel 4) Arbetsplan och metoder Arbetets design och upplägg Föreliggande projekt (Infertilitetsstudien) är en prospektiv longitudinell studie där validerade instrument kommer att användas för utvärdering och analys. Enkäter delas ut vid första besöket på infertilitetsklinikerna i Västerås, Uppsala och Örebro. Denna studie är kopplad till den större s.k. MVC-studien som undersöker gravida kvinnor, genom att kvinnorna i MVC-studien fungerar som kontrollgrupp till kvinnorna i infertilitetsstudien. Data samlas in med hjälp av enkäter för att sedan analyseras i fyra olika delstudier (se nedan Delstudie1-4). Beträffande datainsamlingen utnyttjas dels enkäterna Q1 och Q2 från MVCstudien och dels en specialkonstruerad enkät, Q1i, som omfattar specifikt frågor kring infertilitet. För att maximera svaren från invandrarkvinnor översätts enkäterna till arabiska och engelska. Tolk används om det gäller andra språk. Enkäterna kan fyllas i på plats och lämnas direkt eller tas med hem och postas i ett adresserat och frankerat kuvert. Enkäter Graviditetsenkäterna Q1- Q3; Enkät Q1 fokuserar på socioekonomiska faktorer, hälsa och livsstilsfaktorer samt gradering av graviditetsplaneringen vid inskrivning på MVC; Q2 fokuserar på livsstilsförändring under graviditeten och negativa barndomsupplevelser. Enkäten ifylls vid ett av besöken i graviditetsvecka 28-32; Q3 fylls i sex månader efter förlossningen och fokuserar på kvinnans och barnets hälsa/livsstil efter förlossningen. Infertilitetsstudiens första enkät, Q1i; Enkäten Q1i är en variant av Q1 där frågor om pågående graviditet ersatts med frågor om infertilitet. Q1i skall belysa eventuella skillnader mellan de valda grupperna (se Delstudie 2 nedan) samt mellan kulturerna. Q1i speglar hälsa och livsstil under tiden kvinnan försökt bli gravid samt vilken roll partnern eventuellt haft i graviditetsplaneringen. Q1i delas ut vid första besöket på infertilitetsklinikerna i Västerås, Uppsala och Örebro. Infertilitetsstudiens andra enkät, Q2i; är en uppföljningsenkät som planeras till två år efter Q1i där frågorna anpassas till huruvida kvinnan blivit gravid eller ej. Enkäterna är konstruerade för studien med utgångspunkt från en pilotstudie där 270 gravida kvinnor deltog (10) och innehåller validerade instrument för graviditetsplanering, stress, ångest, postpartumdepression, sexuell tillfredsställelse, motionsvanor, alkoholvanor, tobaksbruk och kostvanor. Enkäterna innehåller följande instrument: Barrett s instrument för mätning av graviditetsplanering (9); Bells s relation assessment scale för värdering av relationen till partnern (13); the Perceived Stress Scale för mätning av stress (14); HADS-A för mätning av ångestnivå (15); Edinburgh Postnatal Depression Scale som också validerats för gravida (16); fysisk aktivitet (17) Validerade frågor om diet, rökning/snus, intag av alkohol och koffein, intag av folsyra och Vitamin D motion och eventuellt viktreglerande åtgärder.

4 Validerade frågor om "Adverse childhood experiences". Delstudier Delstudie 1 Vilka livsstilsförändringar (diet, rökning/snus, intag av alkohol och koffein, intag av folsyra och Vitamin D motion och eventuellt viktreglerande åtgärder) gör kvinnor som vill bli gravida? Delstudie 2 De tre grupperna Gravid med hjälp av assisterad befruktning, Ej gravida infertila kvinnor samt Gravida spontant men välplanerat (från Graviditetsstudien) jämförs med avseende på förändringen i variablerna alkohol- och koffeinintag, BMI, rökning, folsyreintag, vitamin- och naturläkemedelskonsumtion, läkarbesök, medicinering, motion samt kostvanor. Delstudie 3 Svenskfödda ofrivilligt barnlösa jämförs med utlandsfödda ofrivilligt barnlösa vad gäller demografisk och socioekonomisk bakgrund i relation till graviditetsplanering; infertilitetens längd, när de först söker hjälp samt tid tills kvinnan blivit gravid. Översättning till arabiska språk planeras för att få kvinnor som inte kan svenska med i studien. Ovan identifieras ifrån enkäterna Q1 och Q1i. Finns det skillnader mellan de två grupper vad gäller partnerns roll i graviditetsplaneringen? Delstudie 4 Samband mellan Adverse Childhood Experiences och ofrivillig barnlöshetstiden analyseras fram ifrån enkäten Q1i. Delstudie 5 (eventuellt!) Relationen mellan graviditetsplanering och graden av stress, depression och ångest före, under och efter graviditet. Genom enkäten Q1i (delen för ofrivillig barnlöshet) jämförs graden av stress, depression och ångest vid första besöket där diagnosen inte ställts än med Q1 från MVC studien. Uppföljningsenkäten Q2i skickas till kvinnor som fått Q1i två år från det första besöket på fertilitetskliniken. En jämförelse görs med första enkäten. Studiedeltagare Antalet par som beräknas komma till ovan mottagningsställen är enligt den årliga statistiken ca 175 i Västerås, ca 300 i Uppsala och uppemot 200 i Örebro. Infertilitetsstudien är, som sagt, en del av ett större projekt där det rekryteras 5000 kvinnor från främst Uppsala- Örebroregionen och invandrartäta delar av Stockholmsområdet. Power-beräkning Powerberäkning för infertilitetsstudien: Som huvudvariabel för livsstilsförändringar räknas på intag av folat. Enligt nedan nämnda pilotstudie (10) tar 20% av de fertila kvinnorna tillskott av folat före graviditeten. Vi vill kunna upptäcka en skillnad på 10 procentenheter jämfört med infertila kvinnor. Det finns skäl att anta att fler infertila tar tillskott av folat och vi antar att 30% av de infertila kvinnorna äter folat. Med en power på 90% och en signifikansnivå på 5% innebär detta att vi behöver rekrytera 392 infertila kvinnor för att jämföra med lika många fertila kvinnor. Med antagande om ett bortfall på ca 40% innebär detta att vi behöver tillfråga 675 infertila kvinnor och lika många fertila kvinnor. För studien bland gravida: Resultat från en pilotstudie pekar på att 75% av graviditeter bland svenskfödda kvinnor är planerade (10). Det är önskvärt att kunna upptäcka en signifikant skillnad i planeringsgrad mellan svenskfödda och invandrarkvinnor på fem procentenheter med en power på 90% vid en dubbelsidig signifikansnivå på 5%. Givet att 77% av gravida kvinnor i Sverige är svenskfödda, resulterande i en allokeringsgrad på 3.3, och med antagandet att planeringsgraden är lägre bland invandrarkvinnor än bland svenskfödda kvinnor, beräknar vi

5 att 1083 invandrarkvinnor och 3574 svenskfödda kvinnor behöver rekryteras, d.v.s. totalt 4657 kvinnor. Med hänsyn taget till internt bortfall och en förväntat lägre deltagarfrekvens bland invandrarkvinnorna beräknar vi att totalt 5000 kvinnor behöver inkluderas. Statistisk bearbetning Data från enkäterna matas in i IBM SPSS Statistics och analyseras enligt sedvanliga statistiska metoder (18). För beskrivande statistik används medelvärde och standardavvikelse för kontinuerliga variabler, median och kvartilavstånd för ordinaldata samt antal och procent för kategoridata. Univariata jämförelser mellan tre grupper görs med ANOVA för kontinuerliga variabler, Kruskal-Wallis test för ordinaldata samt χ 2 -test för kategoridata. Univariata jämförelser mellan två grupper gör med hjälp av t-test för kontinuerliga variabler, Mann-Whitney s test för ordinaldata samt χ 2 -test för kategoridata. För multivariat analys används linjär regression för kontinuerliga data samt logistisk regression för ordinal- och kategoridata. För att analysera tid till graviditet används metoder utvecklade för time-topregancy (TTP) data. Moderns viktökning under graviditeten analyseras som en kontinuerlig variabel, apgarbedömningen analyseras som en ordinalskala medan födsel med kejsarsnitt analyseras som kategoridata. Stress, depression och ångest analyseras som ordinala variabler. Betydelse Livsstilförändringar är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att förbättra möjligheten att bli gravid vid assisterad befruktning. Det är också ett enkelt och förmånligt sätt att minska graviditetskomplikationer. Resultatet från projektet kommer att ge hälso- och sjukvårdpersonal möjlighet att utforma en individuell hälsofrämjande vård för alla infertila och gravida kvinnor oavsett kulturell och socioekonomisk bakgrund och livsbetingelser. Den ger underlag för folkhälsosatsningar under planeringstiden och under tidig graviditet. Studien är en del i en större studie som i sin helhet kommer att spegla hela infertilitetsbehandlingssamt graviditetsprocessen och dessutom kvinnornas hälsa före och fram till ett år efter förlossningen. Studien ger viktiga upplysningar om vilka extra insatser både av medicinsk och psykosocial art dessa kvinnor och deras partners behöver. Bilagor 1. Enkäten Q1i 2. CV, Lana Salih Joelsson 3. Bevis om svenk läkarlegitimation 4. Läkarexamensbevis från Baghdad, Irak

6 Referenser Wood, J. W. (1989). "Fecundity and natural fertility in humans." Oxf Rev Reprod Biol 11: Healy DL, Trounson AO, Andersen AN. Female infertility: Causes and treatment. Lancet. 1994; 343: S. Gurunath, Z. Pandian, Richard A. Anderson and Siladitya Bhattacharya. Defining infertility a systematic review of prevalence studies. Hum. Reprod. Update (September-October 2011) 17 (5): doi: /humupd/dmr015 First published online: April 14, C. Gnoth, E. Godehardt, P. Frank-Herrmann, K. Friol, Jürgen Tigges and G. Freundl. Definition and prevalence of subfertility and infertility. Hum. Reprod. (May 2005) 20 (5): doi: /humrep/deh870 First published online: March 31, ACCESS Australia s National Infertility Network. About Infertility Fact Sheet. [Accessed 17 June 2009.] 6. Bryant J, Sullivan E, Dean J. Assisted Reproductive Technology in Australia and New Zealand Assisted Reproductive Technology Series Number 8. Sydney: Australian Institute of Health and Welfare National Perinatal Statistics Unit, C. Gnoth, B. Maxrath, T. Skonieczny, K. Friol, E. Godehardt and J. Tigges. Final ART success rates: a 10 years survey. Hum. Reprod. (2011) 26 (8): doi: /humrep/der178 First published online: June 9, Homan GF, Davies M, Norman R. The impact of lifestyle factors on reproductive performance in the general population and those undergoing infertility treatment: a review. Human Reproduction Update 2007,13(3);pp The Fertility Society of Australia Homepage. [Accessed 17 June 2009.] 10. Chavarro JE, Rich-Edwards JW, Rosner BA, Willett WC. Diet and lifestyle in the prevention of ovulatory disorder infertility. Obstet Gynecol Nov;110(5): Pasquali R, Patton L, Gambineri A. Obesity and infertility. Curr Opin Endocrinol Diabetes Obes Dec;14(6): F. Bolúmar, J. Olsen, M. Rebagliato, L Bisanti and European Study Group on Infertility and Subfecundity. Caffeine Intake and Delayed Conception: A European Multicenter Study on Infertility and Subfecundity. Am. J. Epidemiol. (1997) 145 (4): F Grodstein, M B Goldman, and D W Cramer. Infertility in women and moderate alcohol use. Am J Public Health September; 84(9): Geller PA. Pregnancy as a stressful life event. CNS Spectr Mar;9(3): Review Article 15. Geneviève Bouchard. Adult Couples Facing a Planned or an Unplanned Pregnancy Two Realities. Journal of Family Issues July 2005 vol. 26 no Csemiczky G, Landgren BM, Collins A. psychological and endocrinological assessment of Swedish women entering IVF-treatment. Acta Obstet Gynecol Scand Feb;79(2): Malgorzata Miszkurka, Lise Goulet, Maria Victoria Zunzunegui. Contributions of Immigration to Depressive Symptoms Among Pregnant Women in Canada. CANADIAN JOURNAL OF PUBLIC HEALTH SEPTEMBER/OCTOBER Felitti VJ, Anda RF, Nordenberg D, Williamson DF, Spitz AM, Edwards V, Koss MP, et al. The relationship of adult health status to childhood abuse and household dysfunction. American Journal of Preventive Medicine. 1998; 14: Sachs-Ericsson N, Cromer K, Hernandez A, Kendall-Tackett K. A review of childhood abuse, health, and pain-related problems: the role of psychiatric disorders and current life stress.j Trauma Dissociation. 2009;10(2): Review 20. Grainger DA, Frazier LM, Rowland CA. Preconception care and treatment with assisted reproductive technology. Matern Child Health J 2006; 10: S161 S Anderson K, Norman RJ, Middleton P. Preconception lifestyle advice for people with subfertility. [Protocol]. Cochrane Database Syst Rev 2010, 1 (in press). 22. Rekommendations to improve preconception health and Health care in United States. MMWR rekommendations and reports 2006;55:1-23. Centers for disease Control and prevention. 23 Tydén T, Stern J, Nydahl M, Berglund A, Larsson M, Rosenblad A, Aarts C. Pregnancy planning in Swedena pilot study among 270 women attending antenatal clinics. Acta Obstet Gynecol Scand. 2011;90:408-

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol HANNE HEGAARD, BARNMORSKA, FORSKARE, LUND UNIVERSITET CHILD AND FAMILY CARE OCH FORSKNINGSENHETEN

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med dr Akademiska barnsjukhuset Uppsala När far barn far illa? Fysiskt våld Sexuella övergrepp

Läs mer

Infertilitet. Män och kvinnor vill ha barn av en mängd olika orsaker

Infertilitet. Män och kvinnor vill ha barn av en mängd olika orsaker Infertilitet Många berörda - nya metoder Vad kan vi göra för infertila och barnönskande par? Agneta Skoog Svanberg Docent, universitetslektor Institutionen för kvinnor och barns hälsa Uppsala universitet

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm. Våga väga Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm Våga väga På Danderyds sjukhus sedan september 2006, i Södertälje,

Läs mer

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för

Läs mer

Fetma varför en utmaning för läkare och patient?

Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Helena Dreber, ST-läkare i allmänmedicin (Lekeberg) och doktorand (KI) Erik Hemmingsson, Forskare (Överviktscentrum, KI) 2015-01-14 Fetma är svårbehandlat

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Öppen Journal - Hur fungerar det? SFAM-Q nationell kvalitetsdag 2014-11-12

Öppen Journal - Hur fungerar det? SFAM-Q nationell kvalitetsdag 2014-11-12 Öppen Journal - Hur fungerar det? SFAM-Q nationell kvalitetsdag 2014-11-12 Ture Ålander, med dr, allmänläkare Institutionen för folkhälso- och vårdcetenskap, Uppsala Universitet Drivkrafter Ökad patientdelaktighet

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Barnlöshet som livskris

Barnlöshet som livskris Barnlöshet som livskris Ann Lalos Professor Institutionen för klinisk vetenskap Obstetrik och gynekologi Umeå universitet Innehållet i presentationen bygger huvudsakligen på resultat från forskning som

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

PMS/PMDD. Inger Sundström Poromaa Dept of Women s and Children s Health Uppsala University

PMS/PMDD. Inger Sundström Poromaa Dept of Women s and Children s Health Uppsala University PMS/PMDD Inger Sundström Poromaa Dept of Women s and Children s Health Uppsala University Prevalence De barnafödande åren Humörbiverkan av p-piller Postpartum depression Barnlöshet kris Perimenopausal

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem?

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus OFRIVILLIG BARNLÖSHET - utredning och behandling Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus I Sverige är nästan en halv miljon män ni s kor i fertil ålder ofrivilligt barnlösa. Det innebär

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Picture Inge Löök Post doc

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS I filen enkät.pdf finns svar från fyra män taget från en stor undersökning som gjordes i början av 70- talet. Ni skall mata in dessa uppgifter på att sätt som är

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Infertilitet hos kvinna från bas till behandling

Infertilitet hos kvinna från bas till behandling Infertilitet hos kvinna från bas till behandling Delmål 7 i ST-utbildningen 2015-08-24, Elizabeth Nedstrand Öl MLA RMC KK US VECKAN 2015 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Infertilitet

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail.

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail. Infertilitet Innehåll Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling Vad kan/skall vi erbjuda? Utredning och behandling Information och förklaringar sex och samlevnad! Stöd något vackert och spännande

Läs mer

Att längta barn En broschyr till dig som kan behöva hjälp för att få barn

Att längta barn En broschyr till dig som kan behöva hjälp för att få barn Att längta barn En broschyr till dig som kan behöva hjälp för att få barn Informationen i den här broschyren har tagits fram av Assisted Conception Taskforce ACT en internationell grupp som tidigare också

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) 1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

En bättre familjepolitik lika rätt till assisterad befruktning

En bättre familjepolitik lika rätt till assisterad befruktning En bättre familjepolitik lika rätt till assisterad befruktning En lägesrapport om tillgången till och villkoren för assisterad befruktning i svensk sjukvård Stockholm, juli 2011 Gör det bättre Lägesrapport

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Sjuksköterskestudenters kunskap om kvinnors och mäns fertilitet

Sjuksköterskestudenters kunskap om kvinnors och mäns fertilitet Beteckning: Akademin för hälsa och arbetsliv Sjuksköterskestudenters kunskap om kvinnors och mäns fertilitet Anneli Lötman Mars 2010 Examensarbete, 15 hp, på grundnivå Omvårdnadsvetenskap Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Regler för barnlöshetsbehandling

Regler för barnlöshetsbehandling HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet Möjligheter: medicinska/juridiska

Ofrivillig barnlöshet Möjligheter: medicinska/juridiska Ofrivillig barnlöshet Möjligheter: medicinska/juridiska 20 april 2012 Claes Gottlieb IVF-gruppen vid Sophiahemmet Ofrivillig barnlöshet 15 % av alla par som vill ha barn Kvinnan 30% Mannen 30% Båda 30%

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Rebecka Kaplan Sturk Mödrahälsovårdsöverläkare Kvinnokliniken Södersjukhuset Roos N. et al BMJ 2013 1 Gastric bypass i Sverige År 2007-2011 genomfördes i

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

Infertilitetsutredning

Infertilitetsutredning Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Infertilitetsutredning 1(5) kvinnokliniken i Infertilitetsutredning Infertilitet, ofrivillig barnlöshet, är vanligt och förekommer i 10-15 % av alla parförhållanden.

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Obstetriska plexus brachialisskador

Obstetriska plexus brachialisskador Obstetriska plexus brachialisskador Margareta Mollberg barnmorska Huvudhandledare Henrik Hagberg professor Bihandledare Lars Ladfors MD, PhD SFOG veckan 2008 SKÖVDE Plexus brachialisflätan C5- Th 1 Styr

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet

HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15 Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet Deltagare All gravida kvinnor vid MVC 1983 med beräknad nedkomst

Läs mer

Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen

Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Infertilitetsutredning 1(5) kvinnokliniken i Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen Infertilitet, ofrivillig barnlöshet, är vanligt

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer