Depression i primärvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Depression i primärvård"

Transkript

1 Vårdprogram för handläggning av Depression i primärvård Arbetsgrupp: Charlotte Joborn, distriktsläkare, basenhetschef Hälsocentralen Esplanaden Magdalena Edner, basenhetschef Norrlidens vårdcentral Avin Jakoub, basenhetschef Borgholms vårdcentral Reviderad , av Mikael Christiansson, specialist i allmänmedicin, kvalitetsstrateg samt Avin Jakoub, psykolog och basenhetschef samt med primärvårdspsykologerna.

2 Innehåll Innehåll Bakgrund Orsaker till depression Depression i primärvården Diagnostik Vanliga symtom... 4 Telefonrådgivning av sjuksköterska Diagnostiska kriterier enligt ICD Dystymi Utmattningssyndrom... 6 Hjälpmedel för diagnostik och uppföljning Suicid Lex Maria Behandling av depression i primärvården Allmänt Egenvård Läkemedelsbehandling Läkemedelseffekt Insättande av behandling med antidepressiva läkemedel Långtidsbehandling med anti-depressiva läkemedel Läkemedelsbiverkningar Interaktioner... 9 Patientinformation ang. anti-depressiv läkemedelsbehandling Psykoterapi Anhöriga Remiss till psykiatrisk klinik Kvalitetsuppföljning Patient- och anhörigföreningar Referenser Bilaga 1: Hjälpmedel MINI allmänna instruktioner + egentlig depressionsepisod.12 Bilaga 2: Bedömning av suicidrisk; suicidstege, MINI suicidalitet och kvalificerad professionell suicidriskbedömning - stödpunkter... 14

3 Bakgrund Depression är en av våra folksjukdomar och en av de viktigaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga i hela världen. Vid en viss tidpunkt uppfyller mellan 4 och 10 % av den vuxna befolkningen kriterier för egentlig depression. Varannan svensk kvinna och var fjärde man drabbas någon gång i livet av depression i någon form, varav svårare depression ses hos 20 % av kvinnorna och 11 % av männen. Knappt hälften av de deprimerade insjuknar en enda gång i livet, medan % får återfall och % utvecklar kronisk depression. Revidering gjord för anpassning till SoS nationella riktlinjer vid depression Vikten av att sätta diagnos och göra suicidbedömning samt journalföra detta betonas. När det gäller postpartumdepression finns ett särskilt vårdprogram. Revidering gjord för att förbättra hjälpmedel för diagnos och självmordsbedömning. Orsaken till uppdateringen är för att bättre stämma överens med aktuell psykologisk behandling. Orsaker till depression Biologisk sårbarhet (hereditet), bristande anknytning i tidig ålder, svåra levnadsförhållanden (kris, sorg, existentiella och sociala problem) Somatisk sjukdom t.ex. demens, stroke, hypothyreos, hjärtsjukdom, cancer, kronisk smärta, KOL, astma, förvärvad hjärnskada mm. Intrapsykiska brister och konflikter. Annan psykisk sjukdom. Missbruk av alkohol och droger. Hos äldre: åldersbetingade biokemiska förändringar i hjärnan, isolering och separation, understimulering, syn- och hörselproblem, sorg, näringsbrist Läkemedel t.ex. betablockerare, cytostatika, antiinflammatoriska läkemedel, kalciumhämmare, kortison. Andra orsaker: långvarigt stresstillstånd, sömnbrist, känslighet för årstidsväxlingar mm Depression i primärvården I primärvården handläggs patienter med lindrig till måttlig depression. Patienterna söker ofta p.g.a. trötthet, orkeslöshet eller nedstämdhet. Mer än hälften av patienterna uppger enbart somatiska symtom t.ex. smärta eller sjukdomskänsla där depressionsdiagnosen kan förbises. Studier har visat att man upptäcker endast hälften av patienter med depression vid besök hos allmänläkare.

4 Diagnostik Vanliga symtom Brist på intresse och glädje för t.ex. aktiviteter och anhöriga Minskad energi/ökad trötthet, initiativlöshet och obeslutsamhet Nedsatt självtillit/självkänsla Självförebråelser/skuldkänslor Koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter Psykomotorisk agitation/hämning Sömnsvårigheter, för lite eller för mycket, tidigt uppvaknande Irritabilitet/aggressivitet Ångest Tankar kring död/självmord Dygnsvariation, oftast värre på morgnar Kroppsliga symtom och oro för sjukdom Aptit/viktförändring, upp eller ner Hjärtsymtom Magbesvär, epigastrialgier och muntorrhet Nedsatt tårsekretion Sexuella störningar Hos äldre: Försämrade kognitiva funktioner, sömnstörning, viktminskning, oro för sjukdom och ekonomi, agitation, förstärkning av tvångsmässiga drag, kroppsliga symtom. OBS! Differentialdiagnos: begynnande demens. Telefonrådgivning av sjuksköterska Tänk på depressionsdiagnosen då patienten söker för trötthet och allmänt illabefinnande. Fråga efter t.ex. sömnstörning, nedstämdhet och oro. Om patientens problem ger misstanke om depression skall sjuksköterskan efterfråga självdestruktivitet, självmordstankar och självmordsförsök. Besök till distriktsläkare för medicinsk bedömning skall bokas snarast vid depressionssymtom, och akutbesök vid misstanke om svår depression eller självmordstankar. Viktigt att tillräcklig tid bokas för läkarbesöket., 60 minuter rekommenderas.

5 Diagnostiska kriterier enligt ICD-10 För diagnosen lindrig depressiv episod (F32.0) krävs: A. Att minst två av symtomen nedstämdhet, energifattigdom och minskad aktivitet dominerat under minst de senaste två veckorna. B. Att detta inte kan förklaras av annan kroppslig eller psykisk störning. C. Att minst ett av följande symtom också förekommer, eller totalt minst fyra symtom från A och C: förlust av självförtroende och självuppskattning överdriven eller obefogad självkritik och nedvärdering av sig själv återkommande tankar på död och självmord, och all slags självskadande beteende upplevd nedsättning av förmågan till tankeverksamhet och koncentration, med vankelmod och beslutsångest förändrad psykomotorisk aktivitet med antingen minskad rörlighet eller agitation alla slags sömnproblem ökad eller minskad matlust med medföljande effekt på vikten Vid lindrig depression är patienten i obalans men kan i allmänhet genomföra normala aktiviteter. För diagnosen måttlig depressiv period (F32.1) krävs kriterier för lindrig depression samt minst sex symtom från A och C. Vid måttlig depression är patienten oftast så påverkad att även vardagliga sysslor är svåra att genomföra. För diagnosen svår depressiv period (F32.2) krävs att alla tre symtomen från A och minst fem symtom från C föreligger. Vid svår depression är patienten handikappad, har ofta starka självförebråelser och självmordstankar samt ofta framträdande kroppsliga symtom bland dem som redovisats under punkt C. Episoden kan vara förenad med psykotiska symtom (F32.3). Dystymi Dystymi innebär långvarig, låggradig depression, där personen under minst två år varit nedstämd, med bara kortvariga perioder av normal sinnesstämning, men att depressionens omfattning inte är sådan att det rör sig om egentlig depression. Behandling med SSRI-preparat har god effekt vid dystymi.

6 Utmattningssyndrom Kriterierna för utmattningssyndrom är fysiska och psykiska symtom som utvecklas till följd av en längre tids stress, t.ex. energibrist, minskad uthållighet, koncentrations- och minnesstörningar, psykisk labilitet, sömnstörningar och olika fysiska symtom. Depressionssymtom ingår inte i begreppet utmattningssyndrom. Om kriterierna för depression är uppfyllda ska depressionsdiagnos ställas med tilläggsspecifikation, t.ex. egentlig depression med utmattningssyndrom. Mer kan läsas i socialstyrelsens kunskapsöversikt om utmattningssyndrom från Hjälpmedel för diagnostik och uppföljning SBU:s litteraturöversikt 2012 ger stöd för att använda MINI intervjuformulär. Instruktioner samt MINI egentlig depressionsperiod finns i bilaga 1. SCID-1, structured clinical interwiev for DSM-IV axis 1 disorders, har också vetenskapligt stöd som hjälpmedel för diagnossättning av depression och mani hos vuxna. MADRS m.fl. skattningsskalor lämpar sig inte för diagnosbedömning. De kan dock användas för att följa sjukdomen. Inom mödra- och barnhälsovården används EPDS (Edinburgh Postpartum Depression Scale) som screeninginstrument till alla mödrar i graviditetsvecka och 6-8 veckor postpartum. Vg se särskilt vårdprogram om EPDS. Suicid Bedömning av suicidrisk ska ske på ett likartat sätt och enligt en viss struktur/ordning. Den ska dokumenteras. Bedömning upprepas regelbundet så länge självmordsrisk bedöms föreligga. Bedömningen ska journalföras där det ska framgå vilken diagnos som sätts samt vilken behandling som ges. Självmordstankar och/eller planer ska dokumentaras; vari dessa består, hur ofta de förekommer samt när de förekom senast; självmordsprocessen. Riskfaktorer ska journalföras bl.a. tidigare självmordsförsök och när de ägde rum samt skyddande faktorer. Tänk på att äldre män med nedsatt autonomi, som grupp, är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Psykisk sjukdom eller annan sjukdom ska vägas in i bilden. En sammanfattande riskbedömning görs med uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits om risk för självmord bedömts föreligga. Var tydlig i bedömningen och noga med att ange skälen till din bedömning. Hjälpmedel för risk- och suicidbedömning finns i bilaga 2och 3. Lex Maria Socialstyrelsen SOSFS 2005:8 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria 4 kap 2 Föreskrifter En anmälan skall göras, om en patient i samband med undersökning vård eller behandling begått självmord eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått självmord och detta kommit till vårdgivarens kännedom. Anmälan ska göra inom 2 månader efter händelsen. SOSFS 2013:3.

7 Behandling av depression i primärvården Allmänt Patienten informeras om diagnos och behandlingsmöjligheter. Vid depressiva symtom kan man aktivt expektera, snar förnyad kontakt, och ge råd om fysisk aktivitet. Hjälper inte detta eller behandling bedöms indicerad från början bör psykologisk behandling erbjudas. Kognitiv beteendeterapi (KBT), individuell eller via internet, samt interpersonell psykoterapi (IPT) kan användas liksom psykodynamisk korttidsterapi. KBT och IPT har rekommendation 3-4 i socialstyrelsens behandlingsrekommendationer från 2010 och psykodynamisk korttidsterapi rekommendationsgrad 5. Har patienten en lindrig depression och tidigare haft god effekt av läkemedel mot depression bör läkemedelsbehandling övervägas, rekommendationsgrad 3. Vid måttlig depression är behandlingsstrategin samma som vid lindrig depression men rekommendationsgraden stärks till 2 för både psykologisk behandling och läkemedel. Vid måttlig depression med förekomst av melankoliska drag är läkemedelsbehandling förstahandsval och har rekommendationsgraden 1 i socialstyrelsens riktlinjer från Psykologisk behandling är ett alternativ om läkemedel är olämpligt eller patienten är tveksam/avböjer det. Kombinationen läkemedel och psykologisk behandling vid måttlig depression bedöms i SoS riktlinjer ha väldigt lågt prioritet, (SoS nationella riktlinjer sidan 102 rad 132), och ska endast ges i undantagsfall. Ny forskning har visat stöd för att det vid återkommande depressioner, kronisk sjukdom, är vinst med kombinationsbehandling. Psykologisk behandling kan påverka symtom som självkritik, skuldkänslor och depressiva antaganden med större framgång än läkemedel och därmed minska risken för återfall. (Craighead &Dunlop 2014.) Egenvård Bra och regelbundna matvanor Motion studier har visat att motion höjer humöret hos friska och hos personer med lindrig nedstämdhet. Sömn ge råd att varva ned innan sänggåendet, goda kvällsrutiner, avstå från koffein på kvällen, svalt sovrum. Undvik att sova på dagen. Alkohol och droger Minska alkoholkonsumtionen så mycket som möjligt, undvik beroendeframkallande droger. Stresshantering Avslappning, egen tid, stöd i prioriteringar. Vid lätt eller medelsvår depression ofta bra att delvis gå till jobbet. Ta emot stöd från andra. Berätta hur du mår. Muntorrhet God tandhygien viktigt, ev. salivstimulerande medel och vatten. Naturläkemedel Johannesört har dokumenterad effekt mot kortvariga och lindriga depressioner. Aktivitet upprätthålla eller återuppta meningsfulla aktiviteter. Läkemedelsbehandling Läkemedelseffekt För val av läkemedel vg. se Rekommenderade läkemedel i Kalmar län, Samtliga läkemedel som är godkända för depressionsbehandling har likvärdig effekt vid behandling av lindriga och måttliga depressioner. En tidig behandlingsinsats kortar symtomperioden. Effekt av läkemedelsbehandling kan ses inom en vecka, men ofta behövs flera veckors behandling för effekt. Fullständig symtomfrihet kräver ofta flera månaders behandling och det är viktigt att inte avbryta påbörjad medicinsk behandling i förtid då det ökar risken för återfall.

8 Behandling med antidepressiva läkemedel 1. Antidepressivt läkemedel ges enligt rekommenderad dos i FASS, med låg initialdos som ökas. 2. Om hög ångestnivå kan ångestdämpande läkemedel och sömnmedel ges kortvarig initialt i väntan på effekt av det anti-depressiva medlet. Bensodiazepin eller ssk till yngre antihistamin. 3. Efter 1 vecka ny patientkontakt, telefon eller besök, för uppföljning av symtom och ev. biverkningar, motivera fortsatt behandling och bedöm ev. ökad ångest/suicidrisk. 4. Efter 4 veckor återbesök läkare för utvärdering av medicineringen. 5. Om problem med biverkningar av SSRI bör man byta till annat SSRI-preparat i första hand (biverkningarna kan variera för en individ mellan olika SSRI-preparat). 6. Om problem med utebliven effekt bör dosen ökas successivt till maximal dosering, med ny bedömning inom 2-4 veckor, då ställningstagande till byte till annan preparatgrupp (SSRI byts mot SNRI). Överväg också remiss till psykiatrisk klinik för bedömning. 7. Uppföljning vid återbesök läkare efter 3 och 6 månader (skattningsskala). 8. Planerad behandlingstid minst 6 månader efter symtomfrihet. Förlängning till 1 års behandling minskar risken för återfall. 9. Hos äldre: Behövs ofta längre tid innan behandlingseffekt, längre behandlingsperiod, lägre dos och ev. uppdelad dygnsdos för att undvika biverkningar. Större risk för återfall. 10.Vid utsättning uttrappning under 6-8 veckor. Se även boken Fas ut. Långtidsbehandling med anti-depressiva läkemedel Patienter som haft flera depressioner eller mycket djupa depressioner bör få antidepressiv långtidsbehandling. En gles psykoterapeutisk kontakt minskar risken för återinsjuknanade. Läkemedelsbiverkningar Anti-kolinerga effekter Hyposalivation, obstipation, miktionssvårigheter, accomodationspares, mydriasis, sexuella störningar, förvirring, visuella hallucinationer Serotonerga effekter Illamående, sömnstörning, tremor, huvudvärk, ångest, agitation. Kardiella effekter Dosberoende: Låga doser Takykardi, hypotension. Måttliga doser Takykardi och arytmi. Höga doser Ventrikulära arytmier, överledningsrubbningar, minskad kontraktilitet Övrigt Hypomani, sänkt kramptröskel, toxicitet Utsättningssymtom kan uppstå, varför läkemedlet bör trappas ut successivt under minst 6-8 veckor. Utsättningssymtom kan yttra sig som depressionssymtom, yrsel, huvudvärk och allmän sjukdomskänsla.

9 Interaktioner SSRI och neuroleptika SSRI och adrenalin SSRI och blödningar TCA och P-piller Johannesört Alkohol Kan ge förhöjda koncentrationer av respektive läkemedel Blodtrycksstegring Ökad blödningsrisk vid ex Waran, NSAID, ASA Förhöjd nivå antidepressiva Påskyndar nedbrytningen av t.ex. p-piller, blodfettsänkare, blodtunnande medel, immunhämmande medel Alkoholeffekten förstärks av antidepressiva läkemedel. Den ångestdämpande effekten av läkemedlet uteblir eller omvänds. Försiktighet med alkohol rekommenderas. Patientinformation om anti-depressiv läkemedelsbehandling Det tar tid innan effekten kommer Biverkningar Dosökning kan behövas Avsluta inte behandlingen vid symtomfrihet eller utan kontakt med läkare Anti-depressiva läkemedel är inte beroendeframkallande Psykoterapi All psykologisk behandling syftar till minskade depressionssymtom, återvunnen arbetsförmåga och social funktion samt minskad risk för återinsjuknande. Rent vetenskapligt är psykoterapi effektiv behandlingsform vid lindrig och måttlig depression. Generellt ses ingen vinst i behandlingseffekt genom kombination av psykoterapi och antidepressiva läkemedel vid mild till måttlig depression vid nyinsjuknande men kan vara av värde vid återkommande depression och då minska risken för återfall. I socialstyrelsens behandlingsrekommendationer finns i bilaga 2 psykologisk behandling beskriven som kan användas vid depression. Se även under rubriken allmänt. Nedan ges en kort beskrivning av KBT, IPT och psykodynamisk korttidsterapi. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan ges individuellt eller grupp och kan användas internetbaserat. KBT är ett samlingsnamn för psykoterapier där man tränar sig på att använda sig av nya beteenden och tankemönster för att minska psykologiska problem. Syftet är att ersätta de tankar, känslor och beteenden som man antar skapar de psykologiska problemen med mer funktionella och därmed minska symtomen samt förebygga dem. KBT kännetecknas av ett strukturerat upplägg och ett undersökande samarbete mellan psykolog och patient. En behandlingsplan upprättas där hemuppgifter är en viktig del av behandlingen. Interpersonell psykoterapi (IPT) är en tidsbegränsad och strukturerad terapiform där fokus ligger på relationer. Utgångspunkten för den interpersonella psykoterapin är att psykisk ohälsa uppstår och utvecklas i ett socialt sammanhang. Man antar att när en människa kan hantera sina relationsproblem mer effektivt minskar generellt de psykiska symtomen. Målsättningen i ITP vid depression är att minska de depressiva symtomen genom ett bättre interpersonellt

10 fungerande. I behandlingen ingår psykoedukation (eng. psychoeducation med vilket menas utbildning erbjuden till människor med mental ohälsa), om depression, identifiering av för patienten centrala relationer, förändringar i livet som påverkar stämningsläget, val av fokusområde samt behandling av identifierat fokusområde med fokus på här och nu. Metoden kan användas både individuellt och i grupp. Psykodynamisk korttidsterapi är ett samlingsnamn för terapiformer med grund i psykoanalytisk teori och ett humanistiskt synsätt. Grundtanken är att människan har ett omedvetet inre liv som huvudsakligen formats av nära och viktiga relationer under uppväxten och att relationer och anknytningar till andra fortsätter att vägleda under livet. Omedvetna försvar mot störande känslor, rädslor och inre konflikter leder till psykiska symtom och begränsningar. Psykodynamisk korttidsterapi definieras som behandlingar med färre än 40 sessioner. Anhöriga Med beaktande av patientens integritet och önskemål kan anhöriga utgöra ett viktigt stöd till individer med depression. Närstående bör därför vara med i vårdprocessen vilket också hjälper dem att hantera de påfrestningar som uppstår kring patienten bättre. De närstående kan också bidra med viktig information kring patienten tillstånd. 1. Fråga patienten om man får kontakta anhörig. 2. Erbjud anhörig att följa med på besök eller att få ett eget besök. 3. Fråga patienten om hur barnen/familjen mår. 4. Fråga om man vill ha hjälp/stöd för barnen eller annan anhörig.

11 Remiss till psykiatrisk klinik Måttliga-Svåra depressioner - Misstänkt suicidrisk (allvarliga självmordstankar, självmordsplaner eller självmordsförsök) - Depression med psykotiska symtom - Depression med terapisvikt på medicinsk behandling (utebliven effekt av två olika preparattyper, (SSRI och SNRI)). - Svåra biverkningar av antidepressiv behandling - Bipolär sjukdom - Behov av långvarig psykoterapeutisk kontakt - Kombination depression och missbruk - Depression i samband med graviditet och förlossning, se även vårdprogram EPDS - Depression hos barn och ungdom under 18 år remitteras till BUP Kvalitetsuppföljning För att följa upp behandlingen hos patienter med diagnosen depression inom primärvården kan vi utvärdera behandlingen genom skattningsskalor t ex skattningsskalorna MADRS-S (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale, BDI (Becks Depression Inventory och DSRS (Ekelius och Svanborgs depressionsskala). Uppföljning av behandlingen bör ske via klinisk uppföljning, där skattningsskalor kan användas, vid 3 och 6 månader samt vid behov. Patient- och anhörigföreningar RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa) I Kalmar län c/o John De Bie, Hantverkaregatan 18, Emmaboda, tel , e-post: Balans, (för personer som upplevt depressioner eller omväxlande depressiva och maniska perioder samt för närstående), tel SPES (Riksföreningen för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd) tel Referenser Kunskapsöversikt om utmattningssyndrom SoS Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 166, Stockholm Vårdprogram för vuxna med depression. Jönköpings läns landsting. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsens nationella riktlinjer Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom. SBU rapport nr 212, Annual review of Psychology : Craighead and Dunlop

12 Bilaga 1: Diagnoshjälpmedel Internetadress till M.I.N.I. :

13

14 Bilaga 2: Bedömning av suicidrisk Bedömning av suicidrisk kan göras i kategorierna låg, måttlig, svårbedömd och hög. Uppföljningsstudier visar mycket klart att ett genomfört suicidförsök är en stark riskfaktor för framtida suicid. Risken är störst 6-12 månader efter ett suicidförsök men kvarstår även senare. Ärftlighet för suicid ökar risken ytterligare. Genom att ställa en serie frågor till patienten är det lättare att fastställa var patienten befinner sig i en eventuell suicidal process:

15

16 Kvalificerad professionell sucidriskbedömning

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Depression. Vårdprogram Närsjukvården i västra Östergötland

Depression. Vårdprogram Närsjukvården i västra Östergötland Antaget 2005-11-07 Depression Arbetsgrupp Lena Emilsson, sjukgymnast psykiatriska kliniken Mats Engberg, allmänläkare primärvården Malin Forsell, psykolog psykiatriska kliniken Åsa Knutsson, kurator psykiatriska

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Depression Information till patienter och anhöriga Tycker dina vänner att du borde rycka upp dig? Försöker du hålla skenet uppe, trots att du känner dig nedstämd,

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM Huvudkontoret Gunilla Esbjörn LD/11/0188 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM SAMMANFATTNING AV UPPDRAGEN Sammanhållen vårdkedja utredning och behandling vidareutveckla organiseringen

Läs mer

Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Behandlingsrekommendation

Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Behandlingsrekommendation Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Behandlingsrekommendation Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd med förhöjd risk för

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Behandling av affektiva sjukdomar hos vuxna

Behandling av affektiva sjukdomar hos vuxna Behandling av affektiva sjukdomar hos vuxna 2006 Vårdprogram för Landstinget Sörmland 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Rapportansvariga författare och Tillkännagivanden... 4 1 Inledning... 5

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av bipolär sjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av bipolär sjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av bipolär sjukdom INNEHÅLL Bipolär sjukdom 5 Orsaker 13 Behandling 17 Biverkningar 25 Vägen till

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Vårdprogram Stroke Psykolog

Vårdprogram Stroke Psykolog Upprättare: Leg. Psykolog Johan Ödgren Granskare: Leg. Psykolog Magnus Wiklund, Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling Fastställare: Reidun Wettermark, verksamhetschef Revisionsnr Diarienr. 1 (13) Fastställandedatum

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av Kan man inte bara få vara deprimerad? 45 Hur vanligt är? Många återinsjuknar! Punktprev. Livstidsprev. Svår män 2-4 % 20 % 11 % kvinnor 5-9 % 45 % 20 % (Lundbystudien, Hagnell o a 1990) 75

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Affektiva mottagningens behandlingsutbud

Affektiva mottagningens behandlingsutbud Affektiva mottagningens behandlingsutbud VÅRT UPPDRAG Affektiva mottagningens uppdrag är att bistå klinikens psykiatrer och att tillförsäkra patienter med svårare affektiv sjukdom korrekt diagnos och behandling.

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping

Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Irina Härnborg, ST-läkare Guldvingens

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Depression Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Aarøe, Rolf Vinn över din depression: en självhjälpsbok. 2006, 274 s. Addis, Michael E Ta makten

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Handläggningsöverenskommelse

Handläggningsöverenskommelse Handläggningsöverenskommelse Maj 2009 Om du vill beställa fler exemplar av denna skrift, ring landstingets broschyrbeställning tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer. Box 517, 301

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer