Depression i primärvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Depression i primärvård"

Transkript

1 Vårdprogram för handläggning av Depression i primärvård Arbetsgrupp: Charlotte Joborn, distriktsläkare, basenhetschef Hälsocentralen Esplanaden Magdalena Edner, basenhetschef Norrlidens vårdcentral Avin Jakoub, basenhetschef Borgholms vårdcentral Reviderad , av Mikael Christiansson, specialist i allmänmedicin, kvalitetsstrateg samt Avin Jakoub, psykolog och basenhetschef samt med primärvårdspsykologerna.

2 Innehåll Innehåll Bakgrund Orsaker till depression Depression i primärvården Diagnostik Vanliga symtom... 4 Telefonrådgivning av sjuksköterska Diagnostiska kriterier enligt ICD Dystymi Utmattningssyndrom... 6 Hjälpmedel för diagnostik och uppföljning Suicid Lex Maria Behandling av depression i primärvården Allmänt Egenvård Läkemedelsbehandling Läkemedelseffekt Insättande av behandling med antidepressiva läkemedel Långtidsbehandling med anti-depressiva läkemedel Läkemedelsbiverkningar Interaktioner... 9 Patientinformation ang. anti-depressiv läkemedelsbehandling Psykoterapi Anhöriga Remiss till psykiatrisk klinik Kvalitetsuppföljning Patient- och anhörigföreningar Referenser Bilaga 1: Hjälpmedel MINI allmänna instruktioner + egentlig depressionsepisod.12 Bilaga 2: Bedömning av suicidrisk; suicidstege, MINI suicidalitet och kvalificerad professionell suicidriskbedömning - stödpunkter... 14

3 Bakgrund Depression är en av våra folksjukdomar och en av de viktigaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga i hela världen. Vid en viss tidpunkt uppfyller mellan 4 och 10 % av den vuxna befolkningen kriterier för egentlig depression. Varannan svensk kvinna och var fjärde man drabbas någon gång i livet av depression i någon form, varav svårare depression ses hos 20 % av kvinnorna och 11 % av männen. Knappt hälften av de deprimerade insjuknar en enda gång i livet, medan % får återfall och % utvecklar kronisk depression. Revidering gjord för anpassning till SoS nationella riktlinjer vid depression Vikten av att sätta diagnos och göra suicidbedömning samt journalföra detta betonas. När det gäller postpartumdepression finns ett särskilt vårdprogram. Revidering gjord för att förbättra hjälpmedel för diagnos och självmordsbedömning. Orsaken till uppdateringen är för att bättre stämma överens med aktuell psykologisk behandling. Orsaker till depression Biologisk sårbarhet (hereditet), bristande anknytning i tidig ålder, svåra levnadsförhållanden (kris, sorg, existentiella och sociala problem) Somatisk sjukdom t.ex. demens, stroke, hypothyreos, hjärtsjukdom, cancer, kronisk smärta, KOL, astma, förvärvad hjärnskada mm. Intrapsykiska brister och konflikter. Annan psykisk sjukdom. Missbruk av alkohol och droger. Hos äldre: åldersbetingade biokemiska förändringar i hjärnan, isolering och separation, understimulering, syn- och hörselproblem, sorg, näringsbrist Läkemedel t.ex. betablockerare, cytostatika, antiinflammatoriska läkemedel, kalciumhämmare, kortison. Andra orsaker: långvarigt stresstillstånd, sömnbrist, känslighet för årstidsväxlingar mm Depression i primärvården I primärvården handläggs patienter med lindrig till måttlig depression. Patienterna söker ofta p.g.a. trötthet, orkeslöshet eller nedstämdhet. Mer än hälften av patienterna uppger enbart somatiska symtom t.ex. smärta eller sjukdomskänsla där depressionsdiagnosen kan förbises. Studier har visat att man upptäcker endast hälften av patienter med depression vid besök hos allmänläkare.

4 Diagnostik Vanliga symtom Brist på intresse och glädje för t.ex. aktiviteter och anhöriga Minskad energi/ökad trötthet, initiativlöshet och obeslutsamhet Nedsatt självtillit/självkänsla Självförebråelser/skuldkänslor Koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter Psykomotorisk agitation/hämning Sömnsvårigheter, för lite eller för mycket, tidigt uppvaknande Irritabilitet/aggressivitet Ångest Tankar kring död/självmord Dygnsvariation, oftast värre på morgnar Kroppsliga symtom och oro för sjukdom Aptit/viktförändring, upp eller ner Hjärtsymtom Magbesvär, epigastrialgier och muntorrhet Nedsatt tårsekretion Sexuella störningar Hos äldre: Försämrade kognitiva funktioner, sömnstörning, viktminskning, oro för sjukdom och ekonomi, agitation, förstärkning av tvångsmässiga drag, kroppsliga symtom. OBS! Differentialdiagnos: begynnande demens. Telefonrådgivning av sjuksköterska Tänk på depressionsdiagnosen då patienten söker för trötthet och allmänt illabefinnande. Fråga efter t.ex. sömnstörning, nedstämdhet och oro. Om patientens problem ger misstanke om depression skall sjuksköterskan efterfråga självdestruktivitet, självmordstankar och självmordsförsök. Besök till distriktsläkare för medicinsk bedömning skall bokas snarast vid depressionssymtom, och akutbesök vid misstanke om svår depression eller självmordstankar. Viktigt att tillräcklig tid bokas för läkarbesöket., 60 minuter rekommenderas.

5 Diagnostiska kriterier enligt ICD-10 För diagnosen lindrig depressiv episod (F32.0) krävs: A. Att minst två av symtomen nedstämdhet, energifattigdom och minskad aktivitet dominerat under minst de senaste två veckorna. B. Att detta inte kan förklaras av annan kroppslig eller psykisk störning. C. Att minst ett av följande symtom också förekommer, eller totalt minst fyra symtom från A och C: förlust av självförtroende och självuppskattning överdriven eller obefogad självkritik och nedvärdering av sig själv återkommande tankar på död och självmord, och all slags självskadande beteende upplevd nedsättning av förmågan till tankeverksamhet och koncentration, med vankelmod och beslutsångest förändrad psykomotorisk aktivitet med antingen minskad rörlighet eller agitation alla slags sömnproblem ökad eller minskad matlust med medföljande effekt på vikten Vid lindrig depression är patienten i obalans men kan i allmänhet genomföra normala aktiviteter. För diagnosen måttlig depressiv period (F32.1) krävs kriterier för lindrig depression samt minst sex symtom från A och C. Vid måttlig depression är patienten oftast så påverkad att även vardagliga sysslor är svåra att genomföra. För diagnosen svår depressiv period (F32.2) krävs att alla tre symtomen från A och minst fem symtom från C föreligger. Vid svår depression är patienten handikappad, har ofta starka självförebråelser och självmordstankar samt ofta framträdande kroppsliga symtom bland dem som redovisats under punkt C. Episoden kan vara förenad med psykotiska symtom (F32.3). Dystymi Dystymi innebär långvarig, låggradig depression, där personen under minst två år varit nedstämd, med bara kortvariga perioder av normal sinnesstämning, men att depressionens omfattning inte är sådan att det rör sig om egentlig depression. Behandling med SSRI-preparat har god effekt vid dystymi.

6 Utmattningssyndrom Kriterierna för utmattningssyndrom är fysiska och psykiska symtom som utvecklas till följd av en längre tids stress, t.ex. energibrist, minskad uthållighet, koncentrations- och minnesstörningar, psykisk labilitet, sömnstörningar och olika fysiska symtom. Depressionssymtom ingår inte i begreppet utmattningssyndrom. Om kriterierna för depression är uppfyllda ska depressionsdiagnos ställas med tilläggsspecifikation, t.ex. egentlig depression med utmattningssyndrom. Mer kan läsas i socialstyrelsens kunskapsöversikt om utmattningssyndrom från Hjälpmedel för diagnostik och uppföljning SBU:s litteraturöversikt 2012 ger stöd för att använda MINI intervjuformulär. Instruktioner samt MINI egentlig depressionsperiod finns i bilaga 1. SCID-1, structured clinical interwiev for DSM-IV axis 1 disorders, har också vetenskapligt stöd som hjälpmedel för diagnossättning av depression och mani hos vuxna. MADRS m.fl. skattningsskalor lämpar sig inte för diagnosbedömning. De kan dock användas för att följa sjukdomen. Inom mödra- och barnhälsovården används EPDS (Edinburgh Postpartum Depression Scale) som screeninginstrument till alla mödrar i graviditetsvecka och 6-8 veckor postpartum. Vg se särskilt vårdprogram om EPDS. Suicid Bedömning av suicidrisk ska ske på ett likartat sätt och enligt en viss struktur/ordning. Den ska dokumenteras. Bedömning upprepas regelbundet så länge självmordsrisk bedöms föreligga. Bedömningen ska journalföras där det ska framgå vilken diagnos som sätts samt vilken behandling som ges. Självmordstankar och/eller planer ska dokumentaras; vari dessa består, hur ofta de förekommer samt när de förekom senast; självmordsprocessen. Riskfaktorer ska journalföras bl.a. tidigare självmordsförsök och när de ägde rum samt skyddande faktorer. Tänk på att äldre män med nedsatt autonomi, som grupp, är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Psykisk sjukdom eller annan sjukdom ska vägas in i bilden. En sammanfattande riskbedömning görs med uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits om risk för självmord bedömts föreligga. Var tydlig i bedömningen och noga med att ange skälen till din bedömning. Hjälpmedel för risk- och suicidbedömning finns i bilaga 2och 3. Lex Maria Socialstyrelsen SOSFS 2005:8 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria 4 kap 2 Föreskrifter En anmälan skall göras, om en patient i samband med undersökning vård eller behandling begått självmord eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått självmord och detta kommit till vårdgivarens kännedom. Anmälan ska göra inom 2 månader efter händelsen. SOSFS 2013:3.

7 Behandling av depression i primärvården Allmänt Patienten informeras om diagnos och behandlingsmöjligheter. Vid depressiva symtom kan man aktivt expektera, snar förnyad kontakt, och ge råd om fysisk aktivitet. Hjälper inte detta eller behandling bedöms indicerad från början bör psykologisk behandling erbjudas. Kognitiv beteendeterapi (KBT), individuell eller via internet, samt interpersonell psykoterapi (IPT) kan användas liksom psykodynamisk korttidsterapi. KBT och IPT har rekommendation 3-4 i socialstyrelsens behandlingsrekommendationer från 2010 och psykodynamisk korttidsterapi rekommendationsgrad 5. Har patienten en lindrig depression och tidigare haft god effekt av läkemedel mot depression bör läkemedelsbehandling övervägas, rekommendationsgrad 3. Vid måttlig depression är behandlingsstrategin samma som vid lindrig depression men rekommendationsgraden stärks till 2 för både psykologisk behandling och läkemedel. Vid måttlig depression med förekomst av melankoliska drag är läkemedelsbehandling förstahandsval och har rekommendationsgraden 1 i socialstyrelsens riktlinjer från Psykologisk behandling är ett alternativ om läkemedel är olämpligt eller patienten är tveksam/avböjer det. Kombinationen läkemedel och psykologisk behandling vid måttlig depression bedöms i SoS riktlinjer ha väldigt lågt prioritet, (SoS nationella riktlinjer sidan 102 rad 132), och ska endast ges i undantagsfall. Ny forskning har visat stöd för att det vid återkommande depressioner, kronisk sjukdom, är vinst med kombinationsbehandling. Psykologisk behandling kan påverka symtom som självkritik, skuldkänslor och depressiva antaganden med större framgång än läkemedel och därmed minska risken för återfall. (Craighead &Dunlop 2014.) Egenvård Bra och regelbundna matvanor Motion studier har visat att motion höjer humöret hos friska och hos personer med lindrig nedstämdhet. Sömn ge råd att varva ned innan sänggåendet, goda kvällsrutiner, avstå från koffein på kvällen, svalt sovrum. Undvik att sova på dagen. Alkohol och droger Minska alkoholkonsumtionen så mycket som möjligt, undvik beroendeframkallande droger. Stresshantering Avslappning, egen tid, stöd i prioriteringar. Vid lätt eller medelsvår depression ofta bra att delvis gå till jobbet. Ta emot stöd från andra. Berätta hur du mår. Muntorrhet God tandhygien viktigt, ev. salivstimulerande medel och vatten. Naturläkemedel Johannesört har dokumenterad effekt mot kortvariga och lindriga depressioner. Aktivitet upprätthålla eller återuppta meningsfulla aktiviteter. Läkemedelsbehandling Läkemedelseffekt För val av läkemedel vg. se Rekommenderade läkemedel i Kalmar län, Samtliga läkemedel som är godkända för depressionsbehandling har likvärdig effekt vid behandling av lindriga och måttliga depressioner. En tidig behandlingsinsats kortar symtomperioden. Effekt av läkemedelsbehandling kan ses inom en vecka, men ofta behövs flera veckors behandling för effekt. Fullständig symtomfrihet kräver ofta flera månaders behandling och det är viktigt att inte avbryta påbörjad medicinsk behandling i förtid då det ökar risken för återfall.

8 Behandling med antidepressiva läkemedel 1. Antidepressivt läkemedel ges enligt rekommenderad dos i FASS, med låg initialdos som ökas. 2. Om hög ångestnivå kan ångestdämpande läkemedel och sömnmedel ges kortvarig initialt i väntan på effekt av det anti-depressiva medlet. Bensodiazepin eller ssk till yngre antihistamin. 3. Efter 1 vecka ny patientkontakt, telefon eller besök, för uppföljning av symtom och ev. biverkningar, motivera fortsatt behandling och bedöm ev. ökad ångest/suicidrisk. 4. Efter 4 veckor återbesök läkare för utvärdering av medicineringen. 5. Om problem med biverkningar av SSRI bör man byta till annat SSRI-preparat i första hand (biverkningarna kan variera för en individ mellan olika SSRI-preparat). 6. Om problem med utebliven effekt bör dosen ökas successivt till maximal dosering, med ny bedömning inom 2-4 veckor, då ställningstagande till byte till annan preparatgrupp (SSRI byts mot SNRI). Överväg också remiss till psykiatrisk klinik för bedömning. 7. Uppföljning vid återbesök läkare efter 3 och 6 månader (skattningsskala). 8. Planerad behandlingstid minst 6 månader efter symtomfrihet. Förlängning till 1 års behandling minskar risken för återfall. 9. Hos äldre: Behövs ofta längre tid innan behandlingseffekt, längre behandlingsperiod, lägre dos och ev. uppdelad dygnsdos för att undvika biverkningar. Större risk för återfall. 10.Vid utsättning uttrappning under 6-8 veckor. Se även boken Fas ut. Långtidsbehandling med anti-depressiva läkemedel Patienter som haft flera depressioner eller mycket djupa depressioner bör få antidepressiv långtidsbehandling. En gles psykoterapeutisk kontakt minskar risken för återinsjuknanade. Läkemedelsbiverkningar Anti-kolinerga effekter Hyposalivation, obstipation, miktionssvårigheter, accomodationspares, mydriasis, sexuella störningar, förvirring, visuella hallucinationer Serotonerga effekter Illamående, sömnstörning, tremor, huvudvärk, ångest, agitation. Kardiella effekter Dosberoende: Låga doser Takykardi, hypotension. Måttliga doser Takykardi och arytmi. Höga doser Ventrikulära arytmier, överledningsrubbningar, minskad kontraktilitet Övrigt Hypomani, sänkt kramptröskel, toxicitet Utsättningssymtom kan uppstå, varför läkemedlet bör trappas ut successivt under minst 6-8 veckor. Utsättningssymtom kan yttra sig som depressionssymtom, yrsel, huvudvärk och allmän sjukdomskänsla.

9 Interaktioner SSRI och neuroleptika SSRI och adrenalin SSRI och blödningar TCA och P-piller Johannesört Alkohol Kan ge förhöjda koncentrationer av respektive läkemedel Blodtrycksstegring Ökad blödningsrisk vid ex Waran, NSAID, ASA Förhöjd nivå antidepressiva Påskyndar nedbrytningen av t.ex. p-piller, blodfettsänkare, blodtunnande medel, immunhämmande medel Alkoholeffekten förstärks av antidepressiva läkemedel. Den ångestdämpande effekten av läkemedlet uteblir eller omvänds. Försiktighet med alkohol rekommenderas. Patientinformation om anti-depressiv läkemedelsbehandling Det tar tid innan effekten kommer Biverkningar Dosökning kan behövas Avsluta inte behandlingen vid symtomfrihet eller utan kontakt med läkare Anti-depressiva läkemedel är inte beroendeframkallande Psykoterapi All psykologisk behandling syftar till minskade depressionssymtom, återvunnen arbetsförmåga och social funktion samt minskad risk för återinsjuknande. Rent vetenskapligt är psykoterapi effektiv behandlingsform vid lindrig och måttlig depression. Generellt ses ingen vinst i behandlingseffekt genom kombination av psykoterapi och antidepressiva läkemedel vid mild till måttlig depression vid nyinsjuknande men kan vara av värde vid återkommande depression och då minska risken för återfall. I socialstyrelsens behandlingsrekommendationer finns i bilaga 2 psykologisk behandling beskriven som kan användas vid depression. Se även under rubriken allmänt. Nedan ges en kort beskrivning av KBT, IPT och psykodynamisk korttidsterapi. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan ges individuellt eller grupp och kan användas internetbaserat. KBT är ett samlingsnamn för psykoterapier där man tränar sig på att använda sig av nya beteenden och tankemönster för att minska psykologiska problem. Syftet är att ersätta de tankar, känslor och beteenden som man antar skapar de psykologiska problemen med mer funktionella och därmed minska symtomen samt förebygga dem. KBT kännetecknas av ett strukturerat upplägg och ett undersökande samarbete mellan psykolog och patient. En behandlingsplan upprättas där hemuppgifter är en viktig del av behandlingen. Interpersonell psykoterapi (IPT) är en tidsbegränsad och strukturerad terapiform där fokus ligger på relationer. Utgångspunkten för den interpersonella psykoterapin är att psykisk ohälsa uppstår och utvecklas i ett socialt sammanhang. Man antar att när en människa kan hantera sina relationsproblem mer effektivt minskar generellt de psykiska symtomen. Målsättningen i ITP vid depression är att minska de depressiva symtomen genom ett bättre interpersonellt

10 fungerande. I behandlingen ingår psykoedukation (eng. psychoeducation med vilket menas utbildning erbjuden till människor med mental ohälsa), om depression, identifiering av för patienten centrala relationer, förändringar i livet som påverkar stämningsläget, val av fokusområde samt behandling av identifierat fokusområde med fokus på här och nu. Metoden kan användas både individuellt och i grupp. Psykodynamisk korttidsterapi är ett samlingsnamn för terapiformer med grund i psykoanalytisk teori och ett humanistiskt synsätt. Grundtanken är att människan har ett omedvetet inre liv som huvudsakligen formats av nära och viktiga relationer under uppväxten och att relationer och anknytningar till andra fortsätter att vägleda under livet. Omedvetna försvar mot störande känslor, rädslor och inre konflikter leder till psykiska symtom och begränsningar. Psykodynamisk korttidsterapi definieras som behandlingar med färre än 40 sessioner. Anhöriga Med beaktande av patientens integritet och önskemål kan anhöriga utgöra ett viktigt stöd till individer med depression. Närstående bör därför vara med i vårdprocessen vilket också hjälper dem att hantera de påfrestningar som uppstår kring patienten bättre. De närstående kan också bidra med viktig information kring patienten tillstånd. 1. Fråga patienten om man får kontakta anhörig. 2. Erbjud anhörig att följa med på besök eller att få ett eget besök. 3. Fråga patienten om hur barnen/familjen mår. 4. Fråga om man vill ha hjälp/stöd för barnen eller annan anhörig.

11 Remiss till psykiatrisk klinik Måttliga-Svåra depressioner - Misstänkt suicidrisk (allvarliga självmordstankar, självmordsplaner eller självmordsförsök) - Depression med psykotiska symtom - Depression med terapisvikt på medicinsk behandling (utebliven effekt av två olika preparattyper, (SSRI och SNRI)). - Svåra biverkningar av antidepressiv behandling - Bipolär sjukdom - Behov av långvarig psykoterapeutisk kontakt - Kombination depression och missbruk - Depression i samband med graviditet och förlossning, se även vårdprogram EPDS - Depression hos barn och ungdom under 18 år remitteras till BUP Kvalitetsuppföljning För att följa upp behandlingen hos patienter med diagnosen depression inom primärvården kan vi utvärdera behandlingen genom skattningsskalor t ex skattningsskalorna MADRS-S (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale, BDI (Becks Depression Inventory och DSRS (Ekelius och Svanborgs depressionsskala). Uppföljning av behandlingen bör ske via klinisk uppföljning, där skattningsskalor kan användas, vid 3 och 6 månader samt vid behov. Patient- och anhörigföreningar RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa) I Kalmar län c/o John De Bie, Hantverkaregatan 18, Emmaboda, tel , e-post: Balans, (för personer som upplevt depressioner eller omväxlande depressiva och maniska perioder samt för närstående), tel SPES (Riksföreningen för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd) tel Referenser Kunskapsöversikt om utmattningssyndrom SoS Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 166, Stockholm Vårdprogram för vuxna med depression. Jönköpings läns landsting. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsens nationella riktlinjer Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom. SBU rapport nr 212, Annual review of Psychology : Craighead and Dunlop

12 Bilaga 1: Diagnoshjälpmedel Internetadress till M.I.N.I. :

13

14 Bilaga 2: Bedömning av suicidrisk Bedömning av suicidrisk kan göras i kategorierna låg, måttlig, svårbedömd och hög. Uppföljningsstudier visar mycket klart att ett genomfört suicidförsök är en stark riskfaktor för framtida suicid. Risken är störst 6-12 månader efter ett suicidförsök men kvarstår även senare. Ärftlighet för suicid ökar risken ytterligare. Genom att ställa en serie frågor till patienten är det lättare att fastställa var patienten befinner sig i en eventuell suicidal process:

15

16 Kvalificerad professionell sucidriskbedömning

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Sammanfattning Ungefär 5 % av Sveriges befolkning lider av depression. Kännetecken på sjukdomen är bland annat nedstämdhet, avtrubbat känsloliv, skuldkänslor,

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!

Läs mer

Vad är depression. Historik Diagnos Epidemiologi. 2004-10-12 Staffan Ardesjö

Vad är depression. Historik Diagnos Epidemiologi. 2004-10-12 Staffan Ardesjö Vad är depression Historik Diagnos Epidemiologi 2004-10-12 Staffan Ardesjö Det depressiva syndromet Nedstämdhet Minskat emotionellt engagemang Depressiva tankar Koncentrationssvårigheter Oföretagsamhet

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin 1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Depression. Vårdprogram Närsjukvården i västra Östergötland

Depression. Vårdprogram Närsjukvården i västra Östergötland Antaget 2005-11-07 Depression Arbetsgrupp Lena Emilsson, sjukgymnast psykiatriska kliniken Mats Engberg, allmänläkare primärvården Malin Forsell, psykolog psykiatriska kliniken Åsa Knutsson, kurator psykiatriska

Läs mer

Behandling av depressionssjukdomar En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser

Behandling av depressionssjukdomar En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Behandling av depressionssjukdomar En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Sammanfattat SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har utvärderat det vetenskapliga

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Anmäl dig före 2 maj och spara 1000 kr! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Vårdprogram vid depression

Vårdprogram vid depression Version nr Diarie nr År/löp nr 1 Sidan 1 av 12 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Depression - vårdprogram Barn- och ungdomspsyk klin Upprättad av (befattning,

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

1. Egentlig depression enligt ICD (International Classification of Diseases)

1. Egentlig depression enligt ICD (International Classification of Diseases) Carina Svensson 1. Egentlig depression enligt ICD (International Classification of Diseases) För diagnosen lindrig egentlig depression krävs: a. att minst två av symtomen nedstämdhet, energifattigdom och

Läs mer

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande

Läs mer

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Stöd för styrning och ledning Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder,

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA Monica Stenberg Temabo AB Bergsund Varför behövs samtal med äldre? Ångest, oro, depressioner, krisreaktioner, relationsproblem och ensamhetskänslor. Problemen

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer