Depression. Vårdprogram Närsjukvården i västra Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Depression. Vårdprogram Närsjukvården i västra Östergötland"

Transkript

1 Antaget Depression Arbetsgrupp Lena Emilsson, sjukgymnast psykiatriska kliniken Mats Engberg, allmänläkare primärvården Malin Forsell, psykolog psykiatriska kliniken Åsa Knutsson, kurator psykiatriska kliniken Malin Lundberg Isaksson, kurator primärvården Bjarne N Olinder, psykiater psykiatriska kliniken Kerstin Olsson, sjuksköterska psykiatriska kliniken Gudrun Pettersson, kurator/familjerådgivare primärvården Anette Regnstrand, kurator primärvården

2 Vårdprogram Depression 2(12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Epidemiologi och förlopp Allmänna principer för omhändertagande av deprimerade patienter Diagnostik och skattning Behandling Ansvarfördelning primärvård - psykiatri Förslag till kvalitetsindikatorer...9 Bilaga 1, HAD...10 Bilaga 2, S-MADRS...11 Bilaga 3, Egenvårdsråd...12

3 1. Epidemiologi och förlopp Vårdprogram Depression 3(12) Depression är en av våra folksjukdomar. Den har blivit vanligare på senare år och debuten sker i lägre åldrar. Det är huvudsakligen lindriga och måttliga er som ökat, medan förekomsten av de svårare förefaller oförändrade. Förekomsten av i ett givet ögonblick (punktprevalensen) är ca 5 %. Återfallsrisken är hög, ungefär hälften återinsjuknar inom 2 år efter en första episod % löper risk att utveckla ett kroniskt depressivt tillstånd som varar mer än 2 år. Var femte deprimerad individ har psykotiska symtom, oftast är innehållet affektkongruent, det vill säga har samma färg och innehåll som stämningsläget i sig. 2. Allmänna principer för omhändertagande av deprimerade patienter Den kognitiva och viljemässiga nedsättningen hos deprimerade patienter gör att information om tillståndets natur och behandling är viktig. Särskilt viktigt är det att ge hopp om goda behandlingsmöjligheter när patienten upplever hopplöshet. Anhöriga bör involveras och de kan stödja ordinerad behandling. Därtill kan känslor av skam och skuld minska hos patienten. Särskilt i fall av suicidrisk är allians med anhöriga viktig. Depressionssjukdom innebär en tydligt förhöjd risk för suicid, i vissa studier 20 gånger ökad risk. Särskilt ökad risk ser man bl.a. hos personer som är ovana att uppleva depressivitet, vid svåra er (särskilt med psykotiska symtom), vid långvarig symtombild, vid upprepade skov, vid samtidig dystymi, vid restsymtom, vid samtidig förekomst av ångest och sömnstörning, vid bipolaritet, vid personlighetsstörning, vid samtidigt alkoholmissbruk samt under den första månaden av behandling. En strukturerad suicidriskbedömning bör göras vid den initiala bedömningen och upprepas under behandlingens gång. Det betyder att frågor kring hopplöshet, meningslöshet, dödstankar, suicidtankar och suicidplaner bör ställas.

4 3. Diagnostik och skattning Vårdprogram Depression 4(12) Diagnostik sker lämpligen med diagnostiska kriterier enligt DSM-IV vilka återges kortfattat här. Fem av nedanstående symtom ska ha förekommit under två veckor, mest hela dagen och så gott som dagligen. Observera att ångestkänslor är mycket vanligt förekommande men ej finns med i kriterierna. nedstämdhet förlust av glädje och intresse (anhedoni) aptit- och viktförändring sömnstörning förändrad motorik (långsam/agiterad) trötthet och emotionell frusenhet dålig självkänsla och skuldkänslor koncentrationssvårigheter döds- och självmordstankar För skattning av sdjup och för behandlingsuppföljning bör någon form av självskattning användas. Som bilaga finns HAD (Hospital Anxiety and Depression Scale) eller S-MADRS (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale). Fördelen med HAD är att den även omfattar frågor kring ångest och alltså kan användas vid uppföljning även av dessa tillstånd. Riktlinjer för tolkning av resultaten på sskalorna: HAD S-MADRS Lätt Måttlig Svår >14 >34 Det är viktigt att efterfråga bipolaritet och melankoliska drag eftersom detta påverkar behandlingsval. Alkoholmissbruk är mycket vanligt förekommande och anamnes kring detta är nödvändig, gärna kompletterad med egenskattning med AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test). Var frikostig med lab-utredning med framför allt ALAT, ASAT, GT, CDT och MCV. Förutom alkoholmissbruk är det viktigt att utesluta andra somatiska sjukdomar som kan ge depressiva symtom, t ex rubbningar i ämnesomsättning (hypo- och hypertyreos), B12- och folatbrist och hyperkalcemi.

5 4. Behandling Vårdprogram Depression 5(12) Vid behandling bör alltid utlösande och vidmakthållande faktorer belysas. Patienten bör få information om sambandet mellan dessa faktorer och en. Ibland kan stödjande samtal och livsstilsförändringar vara den viktigaste åtgärden. Detta är förslag på en trappstegsmodell för behandling av i primärvården: 1) Egenvård, till exempel sömn, motion och regelbundna vanor. Avstå från alkohol. Undvik helst sjukskrivning. 2) Tillägg av läkemedel och psykosocialt stöd eller tillägg av psykoterapi. 3) Kombination av olika behandlingar, inklusive flera läkemedel. 4) Remiss till psykiatrin. Egenvård Det är viktigt att egenvård finns med som en grund i all behandling. Till vårdprogrammet bifogas egenvårdsråd som kan delas ut till patienten. Patienten bör uppmärksammas på dessa punkter och det är viktigt att patienten ser sin egen delaktighet i behandlingen. Skriftlig information om och dess behandling kan med fördel delas ut till patienten. I detta sammanhang rekommenderas Behandling av - frågor och svar som är utgiven av SBU och kan beställas via Apoteket. Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling bör ske enligt manual, det vill säga följa en strategi när det gäller preparatval, dosökningsintervall, planerad uppföljning och beaktande av biverkningar. Efterhand bör behandlingstidens längd fastställas i varje enskilt fall det vill säga om indikation för långtidsbehandling föreligger eller ej. Enstaka sepisoder skall behandlas minst 6 månader från det att patienten avsevärt förbättrats. Behandlingsuppföljningen bör vara strukturerad. Förslagsvis sker återbesök eller telefonkontakt med patienten inom 2-4 veckor. Effekt av behandling med antidepressiva kan förväntas tidigast efter 2-3 veckors behandling. Dosökning övervägs efter 4 veckor om patienten endast delvis förbättrats. Om ingen större förändring skett överhuvudtaget kan preparatbyte övervägas enligt nedanstående lista. Serumkoncentrationsbestämning kan också övervägas (brist på följsamhet eller snabb metabolism).

6 Vårdprogram Depression 6(12) Vid läkemedelsbehandling av en förstagångs bör man i de flesta fall starta med ett selektivt serotoninupptagshämmande läkemedel så kallade SSRI-preparat. Dessa ger vanligen milda initiala biverkningar i form av gastrointestinala symtom och lätt huvudvärk. De sexuella biverkningarna i form av minskad libido och fördröjd ejakulation/orgasmhämning observeras som regel av patienterna först när remission inträtt. Detta utgör det största biverkningsproblemet vid längre tids behandling. Vid svår ångest eller sömnstörning får man överväga tillfällig anxiolytisk behandling med till exempel oxazepam och zopiklon. Vid er med psykotiska inslag kan man överväga att använda låga doser av antipsykotikum som tillägg till antidepressivum, i första hand Risperdal. Vid behandling av äldre bör man särskilt beakta risken för biverkningar. Valet av läkemedel är viktigt. Dosen måste anpassas och risken för interaktioner med andra läkemedel bör uppmärksammas. Om man trots optimal dosering inte har tillräckligt god effekt med ett antidepressivt medel rekommenderas byte till ett medel med annan verkningsmekanism. Det är viktigt att i behandlingen sträva efter att patienten blir helt återställd från sin, eftersom kvarvarande symtom kan innebära ökad risk för återinsjuknande. Antidepressiva läkemedel är inte vanebildande, men kan ge utsättningssymtom vid alltför snabbt avbrytande av behandlingen. Dessa fenomen kan likna de biverkningar man ser vid insättning. Utsättning bör därför alltid ske långsamt, gärna successivt under en eller ett par månader. En annan fördel med denna strategi är att man då kan observera eventuella recidiv. Lämpliga preparatval Förstahandsval Citalopram mg Fluoxetin (60) mg Sertralin (200) mg Billiga och relativt lättanvända Sannolikt något sämre vid djupa er och lägre grad av utläkning

7 Andrahandsval Mirtazapin mg till natten Bra vid ångest/sömnstörning Nackdel är viktuppgång och sedation Cipralex (30) mg God effekt Efexor Depot (300) mg God effekt Relativt dyrt Vårdprogram Depression 7(12) För patienter med två svåra eller flera depressiva episoder bör man överväga långtidsprofylax. Principen för denna behandling är att fortsätta med samma läkemedel i samma dos som under den akuta behandlingsfasen. Psykosocialt stöd och krisbemötande De flesta människor vill förstå varför de mår som de gör utifrån ramen för de erfarenheter som de tidigare gjort i livet. Den djupt deprimerade patientens pessimism eller skuldföreställningar är på sitt sätt logiska utifrån oförmågan att känna lust eller glädje som är kännetecknande för. Många er utlöses av olika psykosociala påfrestningar. Dessa faktorer bör noga kartläggas. Särskilt förluster av viktiga personer och relationer samt kränkningar av självkänslan, tycks ha en depressiv inverkan. Möjlighet bör ges till kristerapeutisk genomgång och bearbetning av de utlösande faktorerna. Dessa kan te sig beskedliga, men till sist ha blivit det som avtäckt en psykologisk sårbarhet och fått bägaren att rinna över. Det kan handla om gamla trauman och/eller en livsproblematik som inte längre kan hanteras med tidigare copingstrategier. En klinisk erfarenhet är att ju mer problem som föreligger med självbild och självkänsla hos patienten före insjuknandet, desto starkare är indikationen för kompletterande psykoterapi.

8 Vårdprogram Depression 8(12) Förutom krisinriktade och stödjande samtal kan också psykoterapi och annan paramedicinsk behandling behövas. Här följer en kort beskrivning av några metoder. Kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi Målsättningen är att förändra negativa tankemönster mot en mer realistisk självbild och öka patientens förmåga att själv kunna påverka sin situation och bemästra svårigheter. Patienten lär sig att omidentifiera sina referensramar och ändra sitt sätt att tolka sina upplevelser av hotfulla och stressande situationer som brukar utlösa känslor av kränkning, ångest och hopplöshet, vilka i sin tur kan leda till. Nyare forskning har visat att beteendeaktivering är effektivt genom att hjälpa patienten att öka aktiviteten inom viktiga livskvalitetsområden. Terapeuten är aktiv, ställer frågor, vägleder och varje session har en bestämd struktur. Psykodynamisk terapi Syftar till att kartlägga de bakomliggande faktorerna till psykiska symtom. Man utgår från att psykiska problem är möjliga att förstå. Att insikt om den egna livshistorien, nuvarande förhållanden och underliggande konflikter kan hjälpa patienten att på ett bättre sätt hantera sin situation och undvika nya sjukdomsperioder. Terapin syftar till insikt, personlig utveckling och därmed förbättrad självkänsla och självständighet. Rekommenderas främst då problematiken inte är så avgränsad och då längre tids behandling behövs och är möjlig. Sjukgymnastisk behandling Psykiatrisk sjukgymnastik syftar till att arbeta med kroppen, för att förtydliga samspelet mellan psykiska och fysiska reaktioner. - Fysisk träning. Det finns både fysiska och psykiska effekter av fysisk aktivitet. Flera studier visar på att fysisk träning har en antidepressiv effekt. - Avspänning. - Basal kroppskännedom. Enkla naturliga rörelser i liggande, sittande, stående och gående som syftar till spänningsreglering och medveten närvaro. Stärker kropps-jag och jagupplevelser.

9 5. Ansvarsfördelning primärvård/psykiatri Vårdprogram Depression 9(12) De flesta patienter bör handläggas i primärvården. Indikation för remiss till psykiatrin är: Bipolärt syndrom Diagnostiskt oklara fall Hög suicidrisk Psykotiska inslag Post partum (enligt särskilt vårdprogram) Patienter som ej förbättrats efter två behandlingsförsök med läkemedel Patienter med intolerabla eller oväntade biverkningar Behov av särskilda psykoterapeutiska insatser 6. Förslag till kvalitetsindikatorer Andel patienter som fått någon form av uppföljning inom 4 veckor efter inledd läkemedelsbehandling Andel patienter som genomfört självskattning, dels vid insättning, dels vid uppföljning av läkemedelsbehandling Andel patienter som tillfrågats om alkoholkonsumtion och där detta dokumenterats i journal Andel patienter som erbjudits samtalsstöd parallellt med läkemedelsbehandling Utgåva nr: Giltig fr o m: Kommentar till ny utgåva: Godkänd av (namn, titel, datum): Sign Första utgåvan NSV ledningsgrupp,

10 Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) 10(12) Frågor som relaterar till ångest är markerade med Å och med D. Poängen för varje svar nns i högerkolumnen. Markera svaren på respektive fråga och summera på slutet av sidan. Ringa in de svar som du tycker passar bäst. Å Jag känner mig spänd och nervös: Mestadels 3 Ofta 2 Av och till 1 Inte alls 0 D Jag uppskattar fortfarande saker jag tidigare uppskattat: De nitivt lika mycket 0 Inte lika mycket 1 Endast delvis 2 Nästa inte alls 3 Å Jag har en känsla av att något hemskt kommer att hända: Mycket klart och obehagligt 3 Inte så starkt nu 2 Betydligt svagare nu 1 Inte alls 0 D Jag kan skratta och se det roliga i saker och ting: Lika ofta som tidigare 0 Inte lika ofta nu 1 Betydligt mer sällan nu 2 Aldrig 3 Å Jag bekymrar mig över saker: Mestadels 3 Ganska ofta 2 Av och till 1 Någon enstaka gång 0 D Jag känner mig på gott humör: Aldrig 3 Sällan 2 Ibland 1 Mestadels 0 Å Jag kan sitta stilla och känna mig avslappnad: Absolut 0 Vanligtvis 1 Sällan 2 Aldrig 3 D Allting känns trögt: Nästan alltid 3 Ofta 2 Ibland 1 Aldrig 0 Å Jag känner mig orolig, som om jag hade fjärilar i magen: Aldrig 0 Ibland 1 Ganska ofta 2 Väldigt ofta 3 D Jag har tappat intresset för hur jag ser ut: Fullständigt 3 Till stor del 2 Delvis 1 Inte alls 0 Å Jag känner mig rastlös: Väldigt ofta 3 Ganska ofta 2 Sällan 1 Inte alls 0 D Jag ser med glädje fram emot saker och ting: Lika mycket som tidigare 0 Mindre än tidigare 1 Mycket mindre än tidigare 2 Knappast alls 3 Å Jag får plötsliga panikkänslor: Väldigt ofta 3 Ganska ofta 2 Sällan 1 Aldrig 0 D Jag kan uppskatta en god bok, ett TV- eller radioprogram: Ofta 0 Ibland 1 Sällan 2 Mycket sällan 3 Totalt Å = Totalt D = Ångest 0-6 Ingen besvärande ångest 7-10 Mild till måttlig ångest >10 Förekomst av eventuell ångeststörning Depression 0-6 Ej deprimerad 7-10 Nedstämdhet >10 Risk för stillstånd som kan kräva läkarbehandling

11 11(12)

12 12 (12) Närsjukvården i Västra Östergötland BILAGA 3 Egenvårdsråd Bra och regelbundna matvanor Regelbundna matvanor, fiberrik och fullvärdig mat med proteiner, mineraler och vitaminer. Minst en varm måltid om dagen. Motion Är positivt genom att kroppen producerar det kroppsegna endorfinet, vilket leder till minskad upplevelse av smärta, hjälper till att reglera sinnesstämning och leder till avslappning samt minskad ångest. Studier har visat att motion motsvarande rask promenad i 30 till 45 minuter minst tre gånger per vecka, höjer humöret både hos friska och hos personer med lindrig. Även återfallsfrekvensen minskar. Sömn och vila Sömn är viktig för hjärnans återhämtning. Varva ner innan sänggående genom en kort promenad, avstå från drycker med koffein innan sovdags. Sovrummet bör vara mörkt och svalt. Vid problem med att sova undvik att sova på dagen. Alkohol och droger Minska alkoholkonsumtionen så mycket som möjligt. Alkohol förstärker symtomen vid såväl som ångest. Det är viktigt att undvika alla former av beroendeframkallande droger. Ljus Brist på ljus påverkar serotoninnivåerna i hjärnan. Du bör vistas utomhus en gång om dagen. Stresshantering Du bör ta det lugnt och undvika konflikter. Meditation, avslappning, massage och varma bad kan minska spänning och ångest. Man kan ha nytta av att lista det som behöver göras för att lättare kunna prioritera och stryka. Vid en lätt eller medelsvår kan det vara bra att delvis gå till arbetet. Ta emot praktisk hjälp från vänner och anhöriga. Ta hand om din själ Det är viktigt att kunna berätta för andra hur man mår. Det är tillåtet att känna vad man känner. Att gråta när gråten kommer har samma läkande effekt som skrattet. Skriv dagbok om du känner att det hjälper. Försök uppskatta det positiva i tillvaron. Du bör undvika att fatta viktiga beslut när du är deprimerad. Muntorrhet Det är viktigt med god tandhygien, speciellt vid medicinering. Torra slemhinnor kan motverkas med hjälp av salivstimulerande medel och vatten. Postadress: Besöksadress: Telefon: Fax: Internetadress: Postgiro: MOTALA Lasarettsgatan

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Depression Information till patienter och anhöriga Tycker dina vänner att du borde rycka upp dig? Försöker du hålla skenet uppe, trots att du känner dig nedstämd,

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Anmäl dig före 20 oktober och spara 1000 kr! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Anmäl dig före 2 maj och spara 1000 kr! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Livet med KLL. Marie-Louise Lagheim sjuksköterska Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset

Livet med KLL. Marie-Louise Lagheim sjuksköterska Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset Livet med KLL Marie-Louise Lagheim sjuksköterska Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset Leva med kronisk sjukdom 1. Vad händer med kropp och själ när man får en kronisk cancersjukdom?

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... ATUM... ALKOHOLVANOR, Alkoholkalender (TLFB) Alkoholkalendern hjälper till att ge en bild av vilken mängd alkohol du dricker och om det finns något mönster i din alkoholkonsumtion.

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

SFBUP:s Riktlinje för depression

SFBUP:s Riktlinje för depression SVENSKA FÖRENINGEN FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SFBUP:s Riktlinje för depression Remissversion1 enbart farmakadelen Arbetsgrupp: prof em Anne Liis von Knorring, Uppsala;psykolog Maria Zetterqvist, Linköping;öl

Läs mer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer