Promenaden basbehandling vid diabetes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Promenaden basbehandling vid diabetes"

Transkript

1 Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 1 April 2004 FiF Farmaka i Fokus Behandlingsrekommendationer vid hypertoni Pollensäsongen cetirizin och loratadin är förstahandsval Information från Sydvästra läkemedelskommittén Promenaden basbehandling vid diabetes Depressionsrapporten från SBU ur ett primärvårdsperspektiv

2 Läsning av depressionsrapporten från SBU ur ett primärvårdsperspektiv Depression är en vanlig sjukdom. I SBUrapporten kan man läsa att unipolär depression är globalt den fjärde mest vanliga sjukdomen, efter djupa luftvägsinfektioner, diarréer och perinatala sjukdomar. I primärvården i sydvästra Stockholm utgör de psykiatriska diagnoserna depression, kris, ångest, sömnstörning, utbrändhet och paniksyndrom 8% ( besök) när de 40 vanligaste diagnoserna inrapporterats från 25 vårdcentraler. Depression står för cirka hälften av dessa. I rapporten Behandling av depressionssjukdomar granskas studier och 300 metaanalyser (huvudsakligen randomiserade studier) som täcker alla behandlingar och alla åldersgrupper artiklar utgör bakgrundsmaterial. Depressionsrapporten innehåller inte riktlinjer för behandling men är ett viktigt kunskapsunderlag för kommande riktlinjer som Läkemedelsverket i höst, i workshops med utvalda specialister, kommer att arbeta fram. Målet med depressionsbehandling ska vara tillfrisknande vilket inkluderar återvunnen arbetsförmåga och social funktion. Några generella slutsatser Målet med depressionsbehandling ska vara tillfrisknande, vilket inkluderar återvunnen arbetsförmåga och social funktion. Detta mål uppnås för det stora flertalet om tillgängliga behandlingsmöjligheter utnyttjas konsekvent. De flesta som drabbas av depression får ytterligare minst en sjukdomsperiod senare under livet. Om patienten blir symptomfri med läkemedelsbehandling minskar risken för återfall om behandlingen fortsätter med samma dos i minst sex månader. Läkemedelsbehandling under ett helt år minskar risken ytterligare för återfall. Plötsligt avbrott i behandlingen med SSRIpreparat kan orsaka utsättningsreaktioner. Den första påbörjade läkemedelsbehandlingen leder till otillfredsställande resultat - utebliven effekt eller biverkningar - för var tredje patient i genomsnitt. Ljusterapi har inte en bättre effekt än placebo vid årstidsrelaterade depressionstillstånd. Det finns inga säkerställda skillnader i effekt mellan olika anti-depressiva medel vid behandling av lindriga och måttliga depressioner. Struktur lönar sig Det finns goda evidens för att en strukturerad behandlingsorganisation, liknande den som organiserats för personer med kroniska kroppsliga sjukdomar, är överlägsen rutinmässig handläggning. Hur diagnostiserar vi bäst depression? Ofta söker patienten för kroppsliga symptom, som ibland kan vara så påtagliga att det är svårt att leta sig utanför det somatiska tillståndet. Speciellt besvärligt kan det vara hos män, som ofta uttrycker depressioner mindre tydligt än kvinnor. När vi ska diagnostisera en misstänkt depression kan vi ta hjälp av flera instrument. DSM-IV har diagnoskriterier för depressionsperioder. Det finns även andra skalor som man kan använda. Becks depressionsinventorium (BDI) och Hospital Anxiety and Depression Scale är screeninginstrument. Montgomery-Åsberg Depressions Rating Scale (MADRS) kan användas som självskattningsskala för att mäta djupet på depressionen, vilket är av stor nytta vid utvärdering av behandlingen och för att patienten själv ges möjlighet att ta ställning till sin sjukdom. Lindrig till måttlig depression Antidepressiva medel visar i korttidsstudier bättre effekt än placebo, men skillnaden vid lindriga depressioner är inte stor. Vissa typer av psykoterapier, kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi är lika effektiva. Effekten av kognitiv terapi varar längre än den av läkemedelsbehandling. Dystymi Vid kronisk låggradig nedstämdhet en duration om minst två år har läkemedelsbehandling större effekt än psykoterapi. Svår depression Läkemedel och ECT är de bäst dokumenterade behandlingarna. Viss kombinationseffekt av psykoterapi och antidepressiva läkemedel finns. 2

3 Pollensäsongen cetirizin, loratadin och budesonid är förstahandsval I Kloka Listan för 2004 rekommenderas två perorala antihistaminer, loratadin - Clarityn och cetirizin Cetirizin Biochemie. Patentet för Clarityn gick ut i februari Vid expediering av utfärdat Clarityn-recept kan apoteken byta till billigare loratadin-generika (LÄKSAK har ännu ej bestämt leverantör). Clarityn finns endast i förpackningar innehållande maximalt 28 tabletter (receptfria och icke rabatterade), Clarityn S (munlösliga, betydligt dyrare) och oral lösning. För att skriva ut loratadintabletter i 30- eller 100-förpackning används lämpligen loratadin-generikum där namnet loratadin följs av leverantörens namn. Loratadin som oral lösning finns endast med namnet Clarityn. Cetirizin som oral lösning eller orala droppar har namnet Zyrlex. Tyvärr tillhandahålls inte längre oral lösning för Cetirizin Biochemie, utan finns nu endast för Zyrlex. Den nasala steroid som rekommenderas på Kloka Listan vid allergisk rinit är Budesonid Scand Pharm. Ett av LÄKSAKs kloka råd är att använda den svagare styrkan, dvs 50 µg och titrera ut lägsta effektiva dos. Initialt används 2 spraydoser budesonid 50 µg i vardera näsborren på morgonen (halv FASS-dos!) och när effekt uppnåtts försöksvis 1 spraydos i vardera näsborren på morgonen.de mest använda nasala steroiderna har likartad dokumentation och är ekvipotenta µg för µg. Redaktionen i samarbete med Stig Sjöstedt Apotekare Medlem i LÄKSAKs expertgrupp Andningsorgan och allergi Märkning i våra arbetsdatorer En märkning i våra arbetsdatorer av de läkemedel som rekommenderas i Kloka Listan gör att vi enkelt kommer åt dem. I sydvästra Stockholm är denna märkning installerad nästan överallt. Om du saknar märkning och är intresserad eller om du har problem med uppdatering av märkning kontakta forts... Tricycliska läkemedel har visat sig ha en bättre effekt än SSRI för inlagda patienter (svårare sjukdom). Behandling av äldre God effekt finns av läkemedel och psykoterapi har setts upp till 75 års ålder. Studier av personer över 80 år saknas helt! Barn och ungdomar Vid depressioner hos barn och ungdomar har endast ett antidepressivt läkemedel (fluoxetin) visats ha effekt på kort sikt. Inget antidepressivt medel är godkänt för denna åldersgrupp i Sverige. Återfallsrisken är lika hög som hos vuxna, men kontrollerade långtidsstudier saknas helt. Kognitiv beteendeterapi och interpersonell psykoterapi har ett måttligt vetenskapligt stöd för behandling, men långtidseffekter är otillräckligt dokumenterade. Fortsatt läsning och utbildning Ovanstående är endast en kort presentation av SBU-rapporten. Den finns i en sammanfattad och lättläst form att hämta på För att få en bakgrund till rapporten rekommenderar jag att du läser det inledande kapitlet Depressionssjukdomar - historik, diagnostik och epidemiologi som ger många nya och spännande infallsvinklar! Det medicinska programarbetet MPA i SLL har nyligen tagit fram ett vårdprogram för behandling av depression som finns att läsa på Sydvästra läkemedelskommittén kommer att under hösten erbjuda utbildning i handläggning av depression i primärvården. Birgitta Danielsson dl Gröndals vc och informationsläkare Sydvästra Läkemedelskommittén 3

4 Promenaden basbehandling vid diabetes Såväl Nationella riktlinjer som rekommendationer från Läkemedelsverket pekar ut motion som basbehandling för diabetes typ II. Amerikanska riktlinjer är ännu tydligare. Studier visar att motion hos diabetiker sannolikt minskar hjärt-kärlsjuklighet, skjuter upp diabetesdebuten och förbättrar parametrar som HbA1c, blodtryck och lipider. Förskriv Promenaden med normaldoseringen 30 min x 1 till dina diabetespatienter! Svenska rekommendationer motion är basbehandling I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetes från 1999 påtalas att fysisk aktivitet har en rad gynsamma effekter vid diabetes som ökad livskvalitet, förbättrade blodglukosvärden, minskad vikt, ökad perifer insulinkänslighet, förbättrad syreupptagningsförmåga, lägre nivåer av triglycerider och blodtryck samt ökning av HDL-kolesterol. Lågintensiv motion av uthållighetstyp har dokumenterat värde. Motion skall på alla sätt uppmuntras och utgör rätt doserad ett viktigt led i behandlingen av typ 2-diabetes, främst när det gäller personer med övervikt. I Läkemedelsverkets rekommendationer från 2000 framhålls att motion har avgörande betydelse för att förebygga diabetes. Epidemiologiska data och interventionsstudier, framför allt på högriskgrupper för diabetes (personer med nedsatt glukostolerans, släktingar till patienter med typ 2 diabetes), talar för att 30 minuters promenad dagligen avsevärt reducerar risken för insjuknande i diabetes. Icke-farmakologisk behandling anges som basen för all behandling av patienter med manifest diabetes. Den syftar till att optimera blodglukoskontroll och reducera risken för mikroangiopati och kardiovaskulär sjukdom. Motion kan leda till förbättrad blodglukoskontroll på grund av ökad perifer Hemsidan för Dig som ordinerar fysisk aktivitet! En manual om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. insulinkänslighet och kan också medföra positiva effekter på andra riskfaktorer som blodtryck och lipidsammansättning. Amerikanska rekommendationer motion vital del i diabetesbehandling Amerikanska Diabetesförbundet (ADA) presenterade i januari 2004 nya riktlinjer. De understryker att regelbunden motion har visats förbättra blodsockerkontroll, minska kardiovaskulära riskfaktorer, bidra till viktminskning, förbättra livskvalitén och förebygga diabetes hos högriskindivider. Flera långtidsstudier har visat god effekt på HbA1c och insulinkänslighet. Även lipidprofilen påverkas gynnsamt, framförallt triglycerider och i viss mån HDL. Blodtryckssänkning är väldokumenterat speciellt hos patienter med hyperinsulinemi. Många diabetiker har nedsatt fibrinolytisk aktivitet kopplat till förhöjda nivåer av PAI-1. Den fibrinolytiska förmågan kan öka av motion. Motion underlättar också viktnedgång och framförallt bibehållande av lägre vikt liksom minskning av specifik bukfetma. Evidensen för att motion kan förebygga diabetes är god. Det finns tre publicerade studier som visar att motion tillsammans med andra livsstilsförändringar förebygger eller senarelägger diabetesdebut. ADA sammanfattar: Hög prioritet måste ges till att framhäva fysisk aktivitet som en vital del vid både prevention och behandling av typ 2 diabetes Observationsstudier motion ger sannolikt minskad kardiovaskulär sjuklighet Flera observationsstudier har visat att diabetiker som är fysiskt aktiva har mindre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. 4

5 Promenaden * Unika multipla verkningsmekanismer * Effekt på insulinresistens, blodtryck och lipider * Inga allvarliga biverkningar eller interaktioner * Egenstimulerande effekt på välbefinnande * Potentierar effekten av samtliga antidiabetika, antihypertensiva och lipidsänkande läkemedel * Normaldos 30 min x 1 * Kostnadseffektivt * Rekommenderas av Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Läkemedelskommittéer Inom ramen för den stora Nurses Health Study följdes 5125 kvinnliga diabetiker i 14 år. Graden av fysisk aktivitet mättes via validerade enkäter vart fjärde år. Risken att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke var nästan halverad i den grupp som var fysiskt aktiv jämfört med den som var inaktiv. Detta gällde inte bara för de kvinnor som deltog i renodlade motionsaktiviteter utan även för de som enbart promenerade regelbundet. Resultaten stod sig även om man korrigerade för andra kända kardiovaskulära riskfaktorer. Författarna sammanfattade att: Bland kvinnor med diabetes är ökad fysisk aktivitet, inkluderande vanliga promenader, associerat med en påtagligt minskad risk för kardiovaskulära händelser. I en annan kohortstudie följdes 2803 manliga diabetiker i 14 år. Även här sågs en minskad kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet med procent i gruppen med högst fysisk aktivitet. Från observationsstudier kan man dock inte uttala sig om det föreligger något kausalsamband. För detta krävs randomiserade studier. Randomiserade studier motion senarelägger diabetes och förbättrar riskfaktorer Tre randomiserade studier har visat att livsstilsförändringar avseende motion och kost minskar risken för utveckling av diabetes. Den största är Diabetes Prevention Program där 3234 överviktiga personer med nedsatt glukostolerans randomiserades till placebo, metforminbehandling eller livsstilsförändringar med målsättningen 7 % viktnedgång och 150 min fysisk aktivitet i veckan.personerna följdes i 2,8 år. Den årliga incidensen av diabetes blev 11,0%, 7,8% och 4,8% för respektive placebo, metformin och livsstilsförändringar. Livsstilsförändringarna minskade således risken för diabetes med 58% jämfört med placebo. Ett flertal randomiserade kontrollerade studier finns som visar att fysisk aktivitet förbättrar olika kardiovaskulära riskfaktorer. I en metaanalys av 14 kontrollerade studier med minst 8 veckors duration fann man att intervention med fysisk aktivitet i genomsnitt förbättrade HbA1c med 0,66 procentenheter jämfört med kontrollgruppen. Ref: American Diabetes Association, Diabetes Care, Volume 27, Supp 1, Jan Hu FB, Stampfer MJ, Solomon C, et al. Physical activity and risk for cardiovascular events in diabetic women. Ann Intern Med. 2001;134: Tanasescu M, Leitzmann MF, Rimm EB, et al. Physical activity in relation to cardiovascular disease and total mortality among men with type 2 diabetes. Circulation. 2003;107: Diabetes Prevention Program Research Group. Reduction of the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med 2002;346: Boule NG, Haddad E, et al. Effects of Exercise on Glycemic Control and Body Mass in Type 2 Diabetes Mellitus: a metaanalysis of controlled clinical trials, JAMA. 2001;286: Christer Norman dl Salems vc och informationsläkare Sydvästra Läkemedelskommittén Hör av dej om du vill att vi kommer till er och informerar om KLOKA LISTAN nytt, gammalt, bakgrund och övervägningar. Bestäm tid som passar arbetstid, lunchtid eller kvällsaktivitet? Ring gärna på mobilen (Kjell Haglund) så kommer vi överens om en kortare eller längre tid 5

6 LÄKSAKS expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar Nya rekommendationer för behandling av hypertoni Målet för omhändertagandet av en patient med förhöjt blodtryck är att minska risken för kardiovaskulär sjukdom och död, med bibehållen livskvalitet. En samlad bedömning av patientens kardiovaskulära risk måste göras och samtliga riskfaktorer av betydelse skall beaktas vid omhändertagandet. Hälsoekonomiska beräkningar visar att behandling av förhöjt blodtryck är kostnadseffektivt. Vinsterna ökar med ökande ålder och vid förekomst av flera riskfaktorer. Dessa riktlinjer har vetenskapligt stöd för att påbörjas upp till åtminstone års ålder. Värdet i högre åldrar är ofullständigt känt. Individuell hänsyn bör tas. Verifiera blodtrycksnivån med mätningar vid flera tillfällen och mer än en mätning vid varje tillfälle. Gör en samlad riskbedömning. Rökning, hyperkolesterolemi, diabetes mellitus och hypertoni är viktiga och åtgärdbara riskfaktorer. Grundutredningen för att identifiera riskfaktorer och eventuell sekundär hypertoni bör minst omfatta en riktad anamnes, status, blodprov för glukos, kolesterol, kreatinin och kalium samt urinanalys och EKG. Målblodtryck är =140/90 mmhg En kraftigare blodtryckssänkning ger endast blygsam ytterligare behandlingsvinst och är därför inte motiverad med hänsyn till ökade kostnader och insatser. Vid diabetes mellitus eller kronisk njursjukdom är målblodtrycket =130/80 mmhg. Hänsyn till ålder behöver inte tas. Icke-farmakologisk hypertonibehandling Inled behandling med livsstilsförändringar. Dessa icke-farmakologiska åtgärder har positiva effekter också på övriga riskfaktorer Behandling - Allmänt * Verifiera blodtrycksnivåer med flera mätningar * Utred riskfaktorer inför en samlad riskbedömning Hypertoni? Andra riskfaktorer? Allmän kardiovaskulär prevention - rökning - diabetes - hyperlipidemi -stress/psykosociala faktorer? Icke-farmakologisk hypertonibehandling - viktreduktion - motion - minska överkonsumtion av alkohol Om målblodtryck ej uppnås Acetylsalicylsyra (75 mg/dag) om betydelsefullt ökad kardiovaskulär risk Farmakologisk terapi enligt separat flödesschema Målblodtryck: < 140/90 mmhg (om diabetes eller njursjukdom < 130/80 mmhg) 6

7 Farmakologisk behandling (med fortsatt icke-farmakologisk terapi) Förstahandsmedel: Diuretikum av tiazidtyp i lågdos (ACE-hämmare för diabetiker) Vid intolerans eller otillräcklig effekt Om kontraindikationer eller särskilda skäl. Andrahandsmedel: B-blockare eller ACE-hämmare Kalciumantagonist Tredjehandsmedel Skifta (vid intolerans) eller kombinera (vid otillräcklig effekt) med medel med annan verkningsmekanism t ex - diuretikum + B-blockare - diuretikum + ACE-hämmare - B-blockare + kalciumantagonist Vid ACE-hämmarintolerans AngiotensinReceptor- Blockerare (ARB) Vid intolerans eller otillräcklig effekt Sällan: Alfa 1-receptor- blockerare - Byte av kombination? - Tilläggg av medel med annan verkningsmekanism? - Bristande compliance? - Sekundär hypertoni? - Specialist? Målblodtryck: < 140/90 mmhg (om diabetes eller njursjukdom < 130/80 mmhg) Farmakologisk behandling Kvarstående förhöjt blodtryck trots försök till livsstilsförändringar föranleder ofta farmakologisk terapi. Samtliga etablerade antihypertensiva läkemedelsgrupper uppvisar likartad blodtryckssänkande effekt, men omfattningen av dokumentationen vad avser hjärt-kärlprevention samt kostnader för behandling skiljer sig mellan läkemedelsgrupperna. Förstahandsmedel: Diuretikum av tiazidtyp i lågdos bör vara förstahandsval på grund av dokumentation för prevention av hjärt-kärlkomplikationer, få och milda biverkningar (biverkningsprofilen är till och med fördelaktig vid jämförelse med placebo), lång erfarenhet, samt lågt pris. För diabetiker kan ACE-hämmare övervägas som förstahandsmedel. Andrahandsmedel: ACE-hämmare är alternativ vid biverkningar eller då annan sjukdom så föranleder. De har ej bättre dokumentation och är något dyrare. Generiskt enalapril har sänkt kostnaden för ACE-hämning. Särskild läkemedelsterapi kan vara motiverad hos patienter med vissa andra samtidiga tillstånd, där gynnsamma effekter är dokumenterade. Patienter med diabetes mellitustyp I med mikroalbuminuri, liksom vissa andra njursjukdomar, behandlas med fördel med ACE-hämmare. Vid samtidig hjärtsvikt är ACE-hämmare och diuretika, och ofta även beta-blockerare, lämpliga. AngiotensinReceptor-blockerare (ARB) är alternativ till ACE-hämmare vid intolerans mot dessa medel. forts. på nästa sida 7

8 forts. från föregående sida Tredjehandsmedel: Kalciumantagonister är alternativ vid biverkningar eller då annan sjukdom så föranleder. Beta-blockad är lämplig vid kronisk ischemisk hjärtsjukdom, men för de som visar intolerans mot beta-blockerare är oselektiv kalcium antagonism med t.ex. verapamil ett alternativ. ACE-hämmare ger, jämfört med kalciumantagonister, minskad risk för sjuklighet i koronar hjärtsjukdom och hjärtsvikt. Efter prissänkningen för ACE-hämmare är kalciumantagonisterna dessutom dyrare. Vid utebliven blodtrycksreduktion eller vid biverkningar bör man byta till annan grupp av läkemedel. Om behandlingen tolereras men ger otillräcklig effekt kan man kombinera med preparat ur annan grupp. Låga eller måttliga doser i kombination från olika preparatgrupper ger en gynnsammare biverkningsprofil än monoterapi i höga doser. Det tar upp till två månader för många preparatgrupper att ge full antihypertensiv effekt. Kombinationer av läkemedel bör väljas så att de verkar genom olika mekanismer. Exempel på kombinationer med väl dokumenterad antihypertensiv effekt är diuretika med betablockerare, diuretika med ACE-hämmare, kärlselektiv kalciumantagonist med betablockerare, samt kalciumantagonist med ACE-hämmare. De olika preparatgrupperna för behandling av hypertoni har låg biverkningsfrekvens. Biverkningsprofilerna skiljer sig dock mellan grupperna. De flesta biverkningar är dosberoende varför låga doser och kombination av flera preparatgrupper kan vara ett sätt att reducera biverkningar. Undersökningar visar att antihypertensiv terapi inte påverkar patienternas livskvalitet på ett ofördelaktigt sätt. Om blodtrycket inte svarar på en kombination av två eller flera preparat bör man överväga ytterligare utredning med avseende på sekundär hypertoni och möjligheten av bristande compliance. Källa: LÄKSAKS expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar GetDoc?meta_id=3122 redaktion Ansvarig utgivare: Jan Hasselström, ordförande i Sydvästra Läkemedelskommittén Redaktör: Malena Jirlow, informatör Redaktionskommitté: Ordf. Jan Hasselström, informationsapotekare Marie Persson, apoteket Orren, forskningsapotekare Helena Ramström, apoteket KUS, Huddinge, studierektor Christer Norman, studierektor Kjell Haglund, studierektor Birgitta Danielsson, läkemedelsepidemiolog Ahmad Al-Windi, vetenskaplig sekreterare Georgios Panagiotidis, avd. för klinisk farmakologi KUS, Huddinge, informatör Malena Jirlow, sekreterare Anette Richter. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Läkemedelskommitténs kansli: Sydvästra sjukvårdsområdet Alfred Nobels Allé 12, plan Huddinge Telefon: E-post:

9 Kurser och aktiviteter i LK:s regi Fredagsutbildningar Huddinge Folkets Hus /5 Depression - Ny SBU-rapport 4/6 Vanliga infektioner - EK gruppens infektionsstudie, STRAMA Tisdagsluncher Restaurang 61:an, HS /4 Modern MS-behandling, Dyr och bra? Sten Fredriksson, professor 27/4 Uppdrag granskning Göran Wennersten. docent, IGM (Informationsgranskningsmannen) 4/5 Engelskan i svenskan, engelskan i Sverige Olle Josephson, språkvetare, Svenska språknämnden Välkomna!

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Tema: Handen på hjärtat

Tema: Handen på hjärtat Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 4 oktober - november 2006 FiF Farmaka i Fokus Tema: Handen på hjärtat Information från

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Expertrådet för ögonsjukdomar

Expertrådet för ögonsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för ögonsjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård och andra vårdformer anges

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Läkemedel nytta och risker hos äldre

Läkemedel nytta och risker hos äldre Läkemedel nytta och risker hos äldre Arne Melander Professor emeritus Klinisk Farmakologi och Läkemedelsepidemiologi, Lunds universitet Läkemedelssakkunnig SPF (F d Överläkare Klinisk farmakologi, Malmö

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Vårdprogram Stroke Primärprevention, fördjupad faktakunskap

Vårdprogram Stroke Primärprevention, fördjupad faktakunskap Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp primärprevention Granskare: Mikael Wall Fastställare: Divisionschef Berit Fredricsson Revisionsnr Diarienr. 1 (33) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills vidare

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) EMA/601943/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity som beskriver åtgärder som ska vidtas för

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom

Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom Behandlingsrekommendation Inledning Förekomsten av aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar ökar med stigande ålder men är ingen oundviklig följd av åldrandet

Läs mer

När Xenical introducerades. Viktreduktion med farmakologiskt stöd fungerar Xenical i praktiken? Bassortiment 2000. Nr 4 sep 2000

När Xenical introducerades. Viktreduktion med farmakologiskt stöd fungerar Xenical i praktiken? Bassortiment 2000. Nr 4 sep 2000 Information från Sydvästra läkemedelskommittén Nr 4 sep 2000 Viktreduktion med farmakologiskt stöd fungerar Xenical i praktiken? Orlistat (Xenical) har en begränsad viktreducerande effekt om ca 3-4 kg

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

LäkemedelsNytt. Migrän billigare och bättre botad. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Nr 3 2005. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna

LäkemedelsNytt. Migrän billigare och bättre botad. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Nr 3 2005. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 3 2005 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Migrän billigare och bättre botad Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) har nyligen

Läs mer

Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009

Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Strokesjukvård Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Förord Detta vetenskapliga underlag utgör kunskapsunderlag för de rekommendationer som Socialstyrelsen ger i Nationella riktlinjer

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009

Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Strokesjukvård Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Förord Detta vetenskapliga underlag utgör kunskapsunderlag för de rekommendationer som Socialstyrelsen ger i Nationella riktlinjer

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD 1 2013-12-04 Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD För det första vill vi be om ursäkt för att man vid informationen har talat om att Socialstyrelsen har ställt

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Hypertoni. Vårdprogram för Landstinget Sörmland

Hypertoni. Vårdprogram för Landstinget Sörmland Hypertoni 2006 Vårdprogram för Landstinget Sörmland 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Klassifikation av hypertoni... 4 Riktlinjer för blodtrycksmätning... 5 Ambulatorisk 24-timmars blodtrycksmätning...

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer