Promenaden basbehandling vid diabetes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Promenaden basbehandling vid diabetes"

Transkript

1 Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 1 April 2004 FiF Farmaka i Fokus Behandlingsrekommendationer vid hypertoni Pollensäsongen cetirizin och loratadin är förstahandsval Information från Sydvästra läkemedelskommittén Promenaden basbehandling vid diabetes Depressionsrapporten från SBU ur ett primärvårdsperspektiv

2 Läsning av depressionsrapporten från SBU ur ett primärvårdsperspektiv Depression är en vanlig sjukdom. I SBUrapporten kan man läsa att unipolär depression är globalt den fjärde mest vanliga sjukdomen, efter djupa luftvägsinfektioner, diarréer och perinatala sjukdomar. I primärvården i sydvästra Stockholm utgör de psykiatriska diagnoserna depression, kris, ångest, sömnstörning, utbrändhet och paniksyndrom 8% ( besök) när de 40 vanligaste diagnoserna inrapporterats från 25 vårdcentraler. Depression står för cirka hälften av dessa. I rapporten Behandling av depressionssjukdomar granskas studier och 300 metaanalyser (huvudsakligen randomiserade studier) som täcker alla behandlingar och alla åldersgrupper artiklar utgör bakgrundsmaterial. Depressionsrapporten innehåller inte riktlinjer för behandling men är ett viktigt kunskapsunderlag för kommande riktlinjer som Läkemedelsverket i höst, i workshops med utvalda specialister, kommer att arbeta fram. Målet med depressionsbehandling ska vara tillfrisknande vilket inkluderar återvunnen arbetsförmåga och social funktion. Några generella slutsatser Målet med depressionsbehandling ska vara tillfrisknande, vilket inkluderar återvunnen arbetsförmåga och social funktion. Detta mål uppnås för det stora flertalet om tillgängliga behandlingsmöjligheter utnyttjas konsekvent. De flesta som drabbas av depression får ytterligare minst en sjukdomsperiod senare under livet. Om patienten blir symptomfri med läkemedelsbehandling minskar risken för återfall om behandlingen fortsätter med samma dos i minst sex månader. Läkemedelsbehandling under ett helt år minskar risken ytterligare för återfall. Plötsligt avbrott i behandlingen med SSRIpreparat kan orsaka utsättningsreaktioner. Den första påbörjade läkemedelsbehandlingen leder till otillfredsställande resultat - utebliven effekt eller biverkningar - för var tredje patient i genomsnitt. Ljusterapi har inte en bättre effekt än placebo vid årstidsrelaterade depressionstillstånd. Det finns inga säkerställda skillnader i effekt mellan olika anti-depressiva medel vid behandling av lindriga och måttliga depressioner. Struktur lönar sig Det finns goda evidens för att en strukturerad behandlingsorganisation, liknande den som organiserats för personer med kroniska kroppsliga sjukdomar, är överlägsen rutinmässig handläggning. Hur diagnostiserar vi bäst depression? Ofta söker patienten för kroppsliga symptom, som ibland kan vara så påtagliga att det är svårt att leta sig utanför det somatiska tillståndet. Speciellt besvärligt kan det vara hos män, som ofta uttrycker depressioner mindre tydligt än kvinnor. När vi ska diagnostisera en misstänkt depression kan vi ta hjälp av flera instrument. DSM-IV har diagnoskriterier för depressionsperioder. Det finns även andra skalor som man kan använda. Becks depressionsinventorium (BDI) och Hospital Anxiety and Depression Scale är screeninginstrument. Montgomery-Åsberg Depressions Rating Scale (MADRS) kan användas som självskattningsskala för att mäta djupet på depressionen, vilket är av stor nytta vid utvärdering av behandlingen och för att patienten själv ges möjlighet att ta ställning till sin sjukdom. Lindrig till måttlig depression Antidepressiva medel visar i korttidsstudier bättre effekt än placebo, men skillnaden vid lindriga depressioner är inte stor. Vissa typer av psykoterapier, kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi är lika effektiva. Effekten av kognitiv terapi varar längre än den av läkemedelsbehandling. Dystymi Vid kronisk låggradig nedstämdhet en duration om minst två år har läkemedelsbehandling större effekt än psykoterapi. Svår depression Läkemedel och ECT är de bäst dokumenterade behandlingarna. Viss kombinationseffekt av psykoterapi och antidepressiva läkemedel finns. 2

3 Pollensäsongen cetirizin, loratadin och budesonid är förstahandsval I Kloka Listan för 2004 rekommenderas två perorala antihistaminer, loratadin - Clarityn och cetirizin Cetirizin Biochemie. Patentet för Clarityn gick ut i februari Vid expediering av utfärdat Clarityn-recept kan apoteken byta till billigare loratadin-generika (LÄKSAK har ännu ej bestämt leverantör). Clarityn finns endast i förpackningar innehållande maximalt 28 tabletter (receptfria och icke rabatterade), Clarityn S (munlösliga, betydligt dyrare) och oral lösning. För att skriva ut loratadintabletter i 30- eller 100-förpackning används lämpligen loratadin-generikum där namnet loratadin följs av leverantörens namn. Loratadin som oral lösning finns endast med namnet Clarityn. Cetirizin som oral lösning eller orala droppar har namnet Zyrlex. Tyvärr tillhandahålls inte längre oral lösning för Cetirizin Biochemie, utan finns nu endast för Zyrlex. Den nasala steroid som rekommenderas på Kloka Listan vid allergisk rinit är Budesonid Scand Pharm. Ett av LÄKSAKs kloka råd är att använda den svagare styrkan, dvs 50 µg och titrera ut lägsta effektiva dos. Initialt används 2 spraydoser budesonid 50 µg i vardera näsborren på morgonen (halv FASS-dos!) och när effekt uppnåtts försöksvis 1 spraydos i vardera näsborren på morgonen.de mest använda nasala steroiderna har likartad dokumentation och är ekvipotenta µg för µg. Redaktionen i samarbete med Stig Sjöstedt Apotekare Medlem i LÄKSAKs expertgrupp Andningsorgan och allergi Märkning i våra arbetsdatorer En märkning i våra arbetsdatorer av de läkemedel som rekommenderas i Kloka Listan gör att vi enkelt kommer åt dem. I sydvästra Stockholm är denna märkning installerad nästan överallt. Om du saknar märkning och är intresserad eller om du har problem med uppdatering av märkning kontakta forts... Tricycliska läkemedel har visat sig ha en bättre effekt än SSRI för inlagda patienter (svårare sjukdom). Behandling av äldre God effekt finns av läkemedel och psykoterapi har setts upp till 75 års ålder. Studier av personer över 80 år saknas helt! Barn och ungdomar Vid depressioner hos barn och ungdomar har endast ett antidepressivt läkemedel (fluoxetin) visats ha effekt på kort sikt. Inget antidepressivt medel är godkänt för denna åldersgrupp i Sverige. Återfallsrisken är lika hög som hos vuxna, men kontrollerade långtidsstudier saknas helt. Kognitiv beteendeterapi och interpersonell psykoterapi har ett måttligt vetenskapligt stöd för behandling, men långtidseffekter är otillräckligt dokumenterade. Fortsatt läsning och utbildning Ovanstående är endast en kort presentation av SBU-rapporten. Den finns i en sammanfattad och lättläst form att hämta på För att få en bakgrund till rapporten rekommenderar jag att du läser det inledande kapitlet Depressionssjukdomar - historik, diagnostik och epidemiologi som ger många nya och spännande infallsvinklar! Det medicinska programarbetet MPA i SLL har nyligen tagit fram ett vårdprogram för behandling av depression som finns att läsa på Sydvästra läkemedelskommittén kommer att under hösten erbjuda utbildning i handläggning av depression i primärvården. Birgitta Danielsson dl Gröndals vc och informationsläkare Sydvästra Läkemedelskommittén 3

4 Promenaden basbehandling vid diabetes Såväl Nationella riktlinjer som rekommendationer från Läkemedelsverket pekar ut motion som basbehandling för diabetes typ II. Amerikanska riktlinjer är ännu tydligare. Studier visar att motion hos diabetiker sannolikt minskar hjärt-kärlsjuklighet, skjuter upp diabetesdebuten och förbättrar parametrar som HbA1c, blodtryck och lipider. Förskriv Promenaden med normaldoseringen 30 min x 1 till dina diabetespatienter! Svenska rekommendationer motion är basbehandling I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetes från 1999 påtalas att fysisk aktivitet har en rad gynsamma effekter vid diabetes som ökad livskvalitet, förbättrade blodglukosvärden, minskad vikt, ökad perifer insulinkänslighet, förbättrad syreupptagningsförmåga, lägre nivåer av triglycerider och blodtryck samt ökning av HDL-kolesterol. Lågintensiv motion av uthållighetstyp har dokumenterat värde. Motion skall på alla sätt uppmuntras och utgör rätt doserad ett viktigt led i behandlingen av typ 2-diabetes, främst när det gäller personer med övervikt. I Läkemedelsverkets rekommendationer från 2000 framhålls att motion har avgörande betydelse för att förebygga diabetes. Epidemiologiska data och interventionsstudier, framför allt på högriskgrupper för diabetes (personer med nedsatt glukostolerans, släktingar till patienter med typ 2 diabetes), talar för att 30 minuters promenad dagligen avsevärt reducerar risken för insjuknande i diabetes. Icke-farmakologisk behandling anges som basen för all behandling av patienter med manifest diabetes. Den syftar till att optimera blodglukoskontroll och reducera risken för mikroangiopati och kardiovaskulär sjukdom. Motion kan leda till förbättrad blodglukoskontroll på grund av ökad perifer Hemsidan för Dig som ordinerar fysisk aktivitet! En manual om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. insulinkänslighet och kan också medföra positiva effekter på andra riskfaktorer som blodtryck och lipidsammansättning. Amerikanska rekommendationer motion vital del i diabetesbehandling Amerikanska Diabetesförbundet (ADA) presenterade i januari 2004 nya riktlinjer. De understryker att regelbunden motion har visats förbättra blodsockerkontroll, minska kardiovaskulära riskfaktorer, bidra till viktminskning, förbättra livskvalitén och förebygga diabetes hos högriskindivider. Flera långtidsstudier har visat god effekt på HbA1c och insulinkänslighet. Även lipidprofilen påverkas gynnsamt, framförallt triglycerider och i viss mån HDL. Blodtryckssänkning är väldokumenterat speciellt hos patienter med hyperinsulinemi. Många diabetiker har nedsatt fibrinolytisk aktivitet kopplat till förhöjda nivåer av PAI-1. Den fibrinolytiska förmågan kan öka av motion. Motion underlättar också viktnedgång och framförallt bibehållande av lägre vikt liksom minskning av specifik bukfetma. Evidensen för att motion kan förebygga diabetes är god. Det finns tre publicerade studier som visar att motion tillsammans med andra livsstilsförändringar förebygger eller senarelägger diabetesdebut. ADA sammanfattar: Hög prioritet måste ges till att framhäva fysisk aktivitet som en vital del vid både prevention och behandling av typ 2 diabetes Observationsstudier motion ger sannolikt minskad kardiovaskulär sjuklighet Flera observationsstudier har visat att diabetiker som är fysiskt aktiva har mindre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. 4

5 Promenaden * Unika multipla verkningsmekanismer * Effekt på insulinresistens, blodtryck och lipider * Inga allvarliga biverkningar eller interaktioner * Egenstimulerande effekt på välbefinnande * Potentierar effekten av samtliga antidiabetika, antihypertensiva och lipidsänkande läkemedel * Normaldos 30 min x 1 * Kostnadseffektivt * Rekommenderas av Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Läkemedelskommittéer Inom ramen för den stora Nurses Health Study följdes 5125 kvinnliga diabetiker i 14 år. Graden av fysisk aktivitet mättes via validerade enkäter vart fjärde år. Risken att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke var nästan halverad i den grupp som var fysiskt aktiv jämfört med den som var inaktiv. Detta gällde inte bara för de kvinnor som deltog i renodlade motionsaktiviteter utan även för de som enbart promenerade regelbundet. Resultaten stod sig även om man korrigerade för andra kända kardiovaskulära riskfaktorer. Författarna sammanfattade att: Bland kvinnor med diabetes är ökad fysisk aktivitet, inkluderande vanliga promenader, associerat med en påtagligt minskad risk för kardiovaskulära händelser. I en annan kohortstudie följdes 2803 manliga diabetiker i 14 år. Även här sågs en minskad kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet med procent i gruppen med högst fysisk aktivitet. Från observationsstudier kan man dock inte uttala sig om det föreligger något kausalsamband. För detta krävs randomiserade studier. Randomiserade studier motion senarelägger diabetes och förbättrar riskfaktorer Tre randomiserade studier har visat att livsstilsförändringar avseende motion och kost minskar risken för utveckling av diabetes. Den största är Diabetes Prevention Program där 3234 överviktiga personer med nedsatt glukostolerans randomiserades till placebo, metforminbehandling eller livsstilsförändringar med målsättningen 7 % viktnedgång och 150 min fysisk aktivitet i veckan.personerna följdes i 2,8 år. Den årliga incidensen av diabetes blev 11,0%, 7,8% och 4,8% för respektive placebo, metformin och livsstilsförändringar. Livsstilsförändringarna minskade således risken för diabetes med 58% jämfört med placebo. Ett flertal randomiserade kontrollerade studier finns som visar att fysisk aktivitet förbättrar olika kardiovaskulära riskfaktorer. I en metaanalys av 14 kontrollerade studier med minst 8 veckors duration fann man att intervention med fysisk aktivitet i genomsnitt förbättrade HbA1c med 0,66 procentenheter jämfört med kontrollgruppen. Ref: American Diabetes Association, Diabetes Care, Volume 27, Supp 1, Jan Hu FB, Stampfer MJ, Solomon C, et al. Physical activity and risk for cardiovascular events in diabetic women. Ann Intern Med. 2001;134: Tanasescu M, Leitzmann MF, Rimm EB, et al. Physical activity in relation to cardiovascular disease and total mortality among men with type 2 diabetes. Circulation. 2003;107: Diabetes Prevention Program Research Group. Reduction of the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med 2002;346: Boule NG, Haddad E, et al. Effects of Exercise on Glycemic Control and Body Mass in Type 2 Diabetes Mellitus: a metaanalysis of controlled clinical trials, JAMA. 2001;286: Christer Norman dl Salems vc och informationsläkare Sydvästra Läkemedelskommittén Hör av dej om du vill att vi kommer till er och informerar om KLOKA LISTAN nytt, gammalt, bakgrund och övervägningar. Bestäm tid som passar arbetstid, lunchtid eller kvällsaktivitet? Ring gärna på mobilen (Kjell Haglund) så kommer vi överens om en kortare eller längre tid 5

6 LÄKSAKS expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar Nya rekommendationer för behandling av hypertoni Målet för omhändertagandet av en patient med förhöjt blodtryck är att minska risken för kardiovaskulär sjukdom och död, med bibehållen livskvalitet. En samlad bedömning av patientens kardiovaskulära risk måste göras och samtliga riskfaktorer av betydelse skall beaktas vid omhändertagandet. Hälsoekonomiska beräkningar visar att behandling av förhöjt blodtryck är kostnadseffektivt. Vinsterna ökar med ökande ålder och vid förekomst av flera riskfaktorer. Dessa riktlinjer har vetenskapligt stöd för att påbörjas upp till åtminstone års ålder. Värdet i högre åldrar är ofullständigt känt. Individuell hänsyn bör tas. Verifiera blodtrycksnivån med mätningar vid flera tillfällen och mer än en mätning vid varje tillfälle. Gör en samlad riskbedömning. Rökning, hyperkolesterolemi, diabetes mellitus och hypertoni är viktiga och åtgärdbara riskfaktorer. Grundutredningen för att identifiera riskfaktorer och eventuell sekundär hypertoni bör minst omfatta en riktad anamnes, status, blodprov för glukos, kolesterol, kreatinin och kalium samt urinanalys och EKG. Målblodtryck är =140/90 mmhg En kraftigare blodtryckssänkning ger endast blygsam ytterligare behandlingsvinst och är därför inte motiverad med hänsyn till ökade kostnader och insatser. Vid diabetes mellitus eller kronisk njursjukdom är målblodtrycket =130/80 mmhg. Hänsyn till ålder behöver inte tas. Icke-farmakologisk hypertonibehandling Inled behandling med livsstilsförändringar. Dessa icke-farmakologiska åtgärder har positiva effekter också på övriga riskfaktorer Behandling - Allmänt * Verifiera blodtrycksnivåer med flera mätningar * Utred riskfaktorer inför en samlad riskbedömning Hypertoni? Andra riskfaktorer? Allmän kardiovaskulär prevention - rökning - diabetes - hyperlipidemi -stress/psykosociala faktorer? Icke-farmakologisk hypertonibehandling - viktreduktion - motion - minska överkonsumtion av alkohol Om målblodtryck ej uppnås Acetylsalicylsyra (75 mg/dag) om betydelsefullt ökad kardiovaskulär risk Farmakologisk terapi enligt separat flödesschema Målblodtryck: < 140/90 mmhg (om diabetes eller njursjukdom < 130/80 mmhg) 6

7 Farmakologisk behandling (med fortsatt icke-farmakologisk terapi) Förstahandsmedel: Diuretikum av tiazidtyp i lågdos (ACE-hämmare för diabetiker) Vid intolerans eller otillräcklig effekt Om kontraindikationer eller särskilda skäl. Andrahandsmedel: B-blockare eller ACE-hämmare Kalciumantagonist Tredjehandsmedel Skifta (vid intolerans) eller kombinera (vid otillräcklig effekt) med medel med annan verkningsmekanism t ex - diuretikum + B-blockare - diuretikum + ACE-hämmare - B-blockare + kalciumantagonist Vid ACE-hämmarintolerans AngiotensinReceptor- Blockerare (ARB) Vid intolerans eller otillräcklig effekt Sällan: Alfa 1-receptor- blockerare - Byte av kombination? - Tilläggg av medel med annan verkningsmekanism? - Bristande compliance? - Sekundär hypertoni? - Specialist? Målblodtryck: < 140/90 mmhg (om diabetes eller njursjukdom < 130/80 mmhg) Farmakologisk behandling Kvarstående förhöjt blodtryck trots försök till livsstilsförändringar föranleder ofta farmakologisk terapi. Samtliga etablerade antihypertensiva läkemedelsgrupper uppvisar likartad blodtryckssänkande effekt, men omfattningen av dokumentationen vad avser hjärt-kärlprevention samt kostnader för behandling skiljer sig mellan läkemedelsgrupperna. Förstahandsmedel: Diuretikum av tiazidtyp i lågdos bör vara förstahandsval på grund av dokumentation för prevention av hjärt-kärlkomplikationer, få och milda biverkningar (biverkningsprofilen är till och med fördelaktig vid jämförelse med placebo), lång erfarenhet, samt lågt pris. För diabetiker kan ACE-hämmare övervägas som förstahandsmedel. Andrahandsmedel: ACE-hämmare är alternativ vid biverkningar eller då annan sjukdom så föranleder. De har ej bättre dokumentation och är något dyrare. Generiskt enalapril har sänkt kostnaden för ACE-hämning. Särskild läkemedelsterapi kan vara motiverad hos patienter med vissa andra samtidiga tillstånd, där gynnsamma effekter är dokumenterade. Patienter med diabetes mellitustyp I med mikroalbuminuri, liksom vissa andra njursjukdomar, behandlas med fördel med ACE-hämmare. Vid samtidig hjärtsvikt är ACE-hämmare och diuretika, och ofta även beta-blockerare, lämpliga. AngiotensinReceptor-blockerare (ARB) är alternativ till ACE-hämmare vid intolerans mot dessa medel. forts. på nästa sida 7

8 forts. från föregående sida Tredjehandsmedel: Kalciumantagonister är alternativ vid biverkningar eller då annan sjukdom så föranleder. Beta-blockad är lämplig vid kronisk ischemisk hjärtsjukdom, men för de som visar intolerans mot beta-blockerare är oselektiv kalcium antagonism med t.ex. verapamil ett alternativ. ACE-hämmare ger, jämfört med kalciumantagonister, minskad risk för sjuklighet i koronar hjärtsjukdom och hjärtsvikt. Efter prissänkningen för ACE-hämmare är kalciumantagonisterna dessutom dyrare. Vid utebliven blodtrycksreduktion eller vid biverkningar bör man byta till annan grupp av läkemedel. Om behandlingen tolereras men ger otillräcklig effekt kan man kombinera med preparat ur annan grupp. Låga eller måttliga doser i kombination från olika preparatgrupper ger en gynnsammare biverkningsprofil än monoterapi i höga doser. Det tar upp till två månader för många preparatgrupper att ge full antihypertensiv effekt. Kombinationer av läkemedel bör väljas så att de verkar genom olika mekanismer. Exempel på kombinationer med väl dokumenterad antihypertensiv effekt är diuretika med betablockerare, diuretika med ACE-hämmare, kärlselektiv kalciumantagonist med betablockerare, samt kalciumantagonist med ACE-hämmare. De olika preparatgrupperna för behandling av hypertoni har låg biverkningsfrekvens. Biverkningsprofilerna skiljer sig dock mellan grupperna. De flesta biverkningar är dosberoende varför låga doser och kombination av flera preparatgrupper kan vara ett sätt att reducera biverkningar. Undersökningar visar att antihypertensiv terapi inte påverkar patienternas livskvalitet på ett ofördelaktigt sätt. Om blodtrycket inte svarar på en kombination av två eller flera preparat bör man överväga ytterligare utredning med avseende på sekundär hypertoni och möjligheten av bristande compliance. Källa: LÄKSAKS expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar GetDoc?meta_id=3122 redaktion Ansvarig utgivare: Jan Hasselström, ordförande i Sydvästra Läkemedelskommittén Redaktör: Malena Jirlow, informatör Redaktionskommitté: Ordf. Jan Hasselström, informationsapotekare Marie Persson, apoteket Orren, forskningsapotekare Helena Ramström, apoteket KUS, Huddinge, studierektor Christer Norman, studierektor Kjell Haglund, studierektor Birgitta Danielsson, läkemedelsepidemiolog Ahmad Al-Windi, vetenskaplig sekreterare Georgios Panagiotidis, avd. för klinisk farmakologi KUS, Huddinge, informatör Malena Jirlow, sekreterare Anette Richter. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Läkemedelskommitténs kansli: Sydvästra sjukvårdsområdet Alfred Nobels Allé 12, plan Huddinge Telefon: E-post:

9 Kurser och aktiviteter i LK:s regi Fredagsutbildningar Huddinge Folkets Hus /5 Depression - Ny SBU-rapport 4/6 Vanliga infektioner - EK gruppens infektionsstudie, STRAMA Tisdagsluncher Restaurang 61:an, HS /4 Modern MS-behandling, Dyr och bra? Sten Fredriksson, professor 27/4 Uppdrag granskning Göran Wennersten. docent, IGM (Informationsgranskningsmannen) 4/5 Engelskan i svenskan, engelskan i Sverige Olle Josephson, språkvetare, Svenska språknämnden Välkomna!

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen Innehåll LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. LFN-genomgång hypertoniläkemedel Syftet är att få ut mer hälsa för pengarna. Försäljningen uppgick 2007 till

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Måttligt förhöjt blodtryck

Måttligt förhöjt blodtryck Måttligt förhöjt blodtryck En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av SBU-rapporten Måttligt förhöjt blodtryck (2004), nr 170/1 December 2007 Ny sammanfattning Ny version av Effekter av att blodtrycket

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Klokare läkemedelsbehandling gav Guldpillret 2014 Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

FAKTA för Sjuksköterskor

FAKTA för Sjuksköterskor FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning,

Läs mer

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral 1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar

Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Information från Nordvästra och Nordöstra Läkemedelskommittéerna Nr 1 Mars 2004 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Nu har Nordvästra och Nordöstra läkemedelskommittéområdena en gemensam

Läs mer

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Slutsatser Förekomst av högt blodtryck Förekomsten av högt blodtryck (hypertoni) i Sverige kan uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer, motsvarande 27 procent

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Livsstilsförändringar är basen för kardiovaskulär prevention Fysisk aktivitet. Överväg FaR (www.viss.nu) Erbjud

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Allergi och urtikaria Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för luftvägs- och allergisjukdomar.

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

BESLUT. Datum 2008-06-25

BESLUT. Datum 2008-06-25 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!?? Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling

Läs mer

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2013-03-27 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orifice Medical AB Aktergatan 2 271 55 Ystad SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Hygropax,

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer