Verksamhetsplan 2011 VA-kluster Mälardalen

Transkript

1 Verksamhetsplan 2011 VA-kluster Mälardalen Himmerfjärdsverket, Grödinge (Foto: Linda Åmand) Revideringar: Enligt SG

2 Innehåll Mål för Klusterdeltagare... 3 Lärosäten... 3 VA-organisationer... 3 Forskningsinstitut... 4 Verksamhetsledning... 4 Forskningsverksamhet... 5 Utbildningsfrågor... 6 Övrig verksamhet... 6 Utvidgning och samverkan... 6 Samordning ansökningar... 6 Kommunikation... 6 Budget... 6 Möteskalender... 7 Bilagor... 7 Bilaga 1: Verksamhetsplan för KTH Projektplaner... 8 Budgetsammanfattning Bilaga 2: Verksamhetsplan för IEA, LTH Bilaga 3: Verksamhetsplan för MDH Projektplan Budgetsammanfattning Bilaga 4: Verksamhetsplan för SLU Projektplaner Budgetsammanfattning Bilaga 5: Verksamhetsplan för UU Projektplan Budgetsammanfattning Bilaga 6: Samordning utbildning Grundutbildning och examensarbeten Forskarutbildning Utbildning för yrkesverksamma i samverkan med Svenskt Vatten Budget Bilaga 7: Handlingsplan för utvidgning av VA-kluster Mälardalen, hösten Handlingsplan Definitioner (23)

3 Mål för 2011 VA-kluster Mälardalen skall under 2011: Nr Mål 1 Fortsätta att arbeta för att skapa fler industrifinansierade doktorandprojekt 2 Söka forskningsmedel med klustret som bas 3 Förstärka projektverksamheten inom klustrets prioriterade forskningsområden 4.1 Under 2011 ta fram och ge en gemensam doktorandkurs för klustrets doktorander 4.2 Erbjuda klustrets doktorander plats på biogasklustrets biogaskurs 4.3 Ta fram minst ett förslag till avancerad kurs för yrkesverksamma till Svenskt Vatten 5.1 Undersöka intresset av att skapa ett klusternätverk utöver medlemmar och associerade medlemmar som vill vara informerade kring klustrets verksamhet 5.2 Öppna upp för möjligheten att bjuda in forskningsinstitut att bli medlemmar 5.3 Utred former för företagssamarbete och stäm av detta mot SG 6 Arbeta för ökat samarbete med VA Södra Klustrets övergripande mål är att: Nr Mål 1 Vara ett stöd för verksamheten hos VA-organisationerna i Mälardalen 2 Bidra till VA-utbildningar i toppklass och därmed försörja branschen med kvalificerad personal 3 Utveckla en systemsyn på hela avloppsreningssystemet applicerat på Mälardalsregionen 4 Hitta lösningar för att effektivisera avloppsrening och slamhantering med hänsyn tagen till energi och resursutnyttjande 5 Efterhand konsolidera ett kluster i Mälardalen där högskolor/universitet, VA-organisationer, konsultföretag, miljöteknikföretag och institut ingår 6 Bidra med informationsspridning inom VA i Mälardalen och nationellt Klusterdeltagare Lärosäten KTH: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, institutionen för mark- och vattenteknik, VA-teknik: Vatten, avlopp och avfall LTH: Institutionen för industriell elektroteknik och automation (IEA) MDH: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, avdelningen för process- och resursoptimering SLU: Institutionen för energi och teknik, forskargruppen för kretsloppsteknik UU: Institutionen för informationsteknologi, avdelningen för systemteknik VA-organisationer Eskilstuna Energi och Miljö Käppalaförbundet Mälarenergi Stockholm Vatten Syvab Uppsala Vatten och Avfall 3(23)

4 Forskningsinstitut IVL Svenska Miljöinstitutet Verksamhetsledning Nedan följer en beskrivning av VA-klustrets organisation och beslutande organ. Styrgrupp: Ann Mattsson, Gryaab, (ordf.) Bengt Carlsson, UU Östen Ekengren, IVL Per Manhem, Käppala Karin Lindh, Stockholm Vatten (ers.) Carina Färm, EEoM Niklas Gunnar, Mälarenergi (ers.) Gustaf Olsson, LTH (adj.) Daniel Hellström, SVU (adj.) Ledningsgrupp: Bengt Carlsson, UU (ordf.) Linda Åmand, IVL (sekr.) Elzbieta Plaza, KTH Erik Dahlqvist, MDH Håkan Jönsson, SLU UIf Jeppsson, LTH Sara Stridh, Syvab Jesper Olsson, Uppsala Vatten Andreas Nilsson, Mälarenergi Arbetsgrupp utbildning: Håkan Jönsson, SLU (ordf.) Bengt Carlsson, UU Elzbieta Plaza, KTH Erik Dahlqvist, MDH Klustergrupp: Bengt Carlsson, UU (ordf.) Linda Åmand, IVL (sekr.) Elzbieta Plaza, KTH Erik Dahlqvist, MDH Håkan Jönsson, SLU UIf Jeppsson, LTH Bertil Lustig, Uppsala Vatten Sara Stridh, Syvab Niklas Gunnar, Mälarenergi Carina Färm, EEoM Anna Maria Sundin, Käppala Christer Laurell, Stockholm Vatten Figur 1. Organisationsschema för VA-kluster Mälardalen 2011 Styrgruppens uppgift Styrgruppens uppgift är i enlighet med avtalet med Svenskt Vatten Utveckling: Styrgruppens funktion ska vara att löpande följa upp projektet och dess leveransåtaganden. Styrgruppens medlemmar förväntas också i kraft av deras kunskaper och erfarenheter bidra till att utveckla programmet. 4(23)

5 Eventuella större förändringar av inriktning på projektet ska godkännas styrgruppen. Till sådana förändringar räknas även start av större delprojekt som inte angetts i ansökan. Styrgruppen fastställer verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. För 2011 är Karin Lind (Stockholm Vatten) ersättare för Per Manhem och Niklas Gunnar (Mälarenergi) ersättare för Carina Färm i styrgruppen. Ersättare har närvarorätt på styrgruppens möten. Ledningsgruppens uppgift Ledningsgruppen leder klustrets löpande verksamhet är beredande inför klustergruppsmöten, initierar arbete inom arbetsgrupper, behandlar under året förslag från klustergrupp och styrgrupp, leder verksamheten inom ramen för klusteransökan. Ledningsgruppen kan meddela styrgrupp och klustergrupp vid mindre ändringar av t.ex. budget. Vid större ändringar tillfrågas klustergrupp och styrgrupp. Klustergruppens uppgift Klustergruppen diskuterar klustrets utveckling och kan komma med idéer och förslag kring verksamheten. Klustergruppen ger synpunkter på verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Arbetsgrupp utbildning Arbetsgruppen för utbildning diskuterar utbildningssamarbeten inom klustret. Forskningsverksamhet Forskning under 2011 kommer bedrivas inom klustrets prioriterade forskningsområden: Nya krav på kväve och fosfor Mätning, styrning och optimering Hållbar återföring av växtnäring och organiskt material till åkrar Biogasproduktion En mer detaljerad beskrivning av forskningsverksamhet samt handledning av doktorandprojekt återfinns i respektive lärosätes verksamhetsplan för 2011 (se bilagor). LTH har en något annan funktion i klustret än övriga lärosäten vilket framgår av bilaga 2. Följande projekt bedrivs inom klustret med medel från SVU/Formas utlysning Sustainable Water Management: Minska utsläppen av växthusgaser från svensk hanteringen av avloppsvatten och avloppsslam (Projektledare: Håkan Jönsson, SLU. Medverkande: JTI, IVL, och KTH) Utveckling av operationella strategier och dynamiskt analysverktyg med fokus på energieffektivisering av avloppsreningsverk (Projektledare: Ulf Jeppsson, LTH. Medverkande: Uppsala universitet och IVL) Användning av Anammox för en förbättrad kväveavskiljning vid avloppsverk (Kontaktperson: Elzbieta Plaza, KTH. Medverkande: Göteborgs universitet och Chalmers) 5(23)

6 Utbildningsfrågor En plan för arbetsgrupp utbildning under 2011 återfinns i Bilaga 6. Övrig verksamhet Utvidgning och samverkan En handlingsplan för utvidgning av klustret togs fram under 2010 och diskuterades i ledningsgruppen 17 november och i klustergruppen 8 december, se bilaga 7. I handlingsplanen definieras ett antal mål för utvidgningen, vilket motsvaras av mål under Mål för Samordning ansökningar Möjlighet finns att inom klustret arbeta med gemensamma ansökningar för att få upp forskningsvolymen och öka samarbetet mellan klusterdeltagarna. Den klusterdeltagare som blir ansvarig för att samordna en större gemensam ansökan för klustret kan få medel för att täcka detta arbete efter beslut från ledningsgruppen. Kommunikation Klusterhemsidan uppdateras löpande under året och utvecklas vidare efter klustrets behov. Målet är att öka trafiken jämfört med Klustrets Workshop 2011 planeras till den 8 december 2011 där klustrets verksamhet presenteras. Målet är också att liksom 2010 berätta om klustrets verksamhet och idé vid ett antal seminarier och konferenser. Budget Nedan visas budgeten för klustrets SVU-medel 2011 (Tabell 1). Budgeten 2011 innehåller en ny kostnadspost (Kommunikation) jämfört med 2010, och istället har posten Samordning av ansökningar minskats med motsvarande belopp. 6(23)

7 Tabell 1. Budget för SVU-medel Budget Intäkter SVU Summa intäkter: Direkta kostnader lärosäten Projektgenomföranden Samordning utbildning Doktorandhandledning LTH/IEA:s deltagande Gemensamma klusterkostnader Klusterledning ordförande Klusterledning sekreterare Kommunikation Omkostnader vid möten Samordning av ansökningar Summa kostnader: Möteskalender Ledningsgruppen (LG) möts fyra gånger per år och klustergruppen (KG) en gång per år. Planerade ledningsgruppsmöten 2011: Måndag 24 januari, 13:00, Kungsängsverket, Uppsala Tisdag 10 maj, 13:00 Torsdag 15 september, 13:00 Torsdagen 17 november, 13:00 Workshop och Klustergruppsmöte hålls 8 december Planerade styrgruppsmöten 2011: 3 februari kl 13:00, Sjöstadsverket Höstmöte (datum ej fastställt) Planerade möten för Arbetsgruppen utbildning 2011: 27 januari, SLU Fler möten kommer att hållas under året, datum ej fastställt Bilagor Nedan följer verksamhetsplanens bilagor: Bilaga 1: Verksamhetsplan KTH Bilaga 2: Verksamhetsplan LTH Bilaga 3: Verksamhetsplan MDH Bilaga 4: Verksamhetsplan SLU Bilaga 5: Verksamhetsplan UU Bilaga 6: Samordning utbildning Bilaga 7: Handlingsplan för utvidgning av VA-kluster Mälardalen, hösten (23)

8 Bilaga 1: Verksamhetsplan för KTH 2011 Projektplaner Projekt 1 Syfte och mål: Teknik för att styra och optimera deammonifikation Ge underlag för att införa system för kvävereduktion av rejektvatten av rötslam vid kommunala reningsverk genom deammonifikation. Studien avser att ge mer kunskaper för att utveckla, dimensionera, optimera och styra deammonifikation. Mål: (1) Studera hur mätning av syre, ph, alkalinitet och konduktivitet kan användas för styrning och optimering av deammonifikationsprocessen (2) Utveckla metoder för mätning av anammoxreaktion utifrån gasproduktion (två metoder mätning av tryckskillnad och bildad gasvolym skall studeras) (3) Utveckla och testa nya strategier för driften av deammonifikationsprocessen (4) Ta fram strategier för uppstart av anammoxprocessen (5) Studera lustgasbildning vid processen (6) Sprida kunskaper vidare till andra delar av VA-Sverige Prioriterat forskningsområde: Mätning, styrning och optimering Nya krav på kväve och fosfor Projekttid: Januari 2010 till dec 2012 Projektdeltagare och samarbetspartners: Ev. koppling till andra projekt: Projektet drivs som ett doktorandprojekt med Jingjing Yang som doktorand sedan oktober Sedan oktober 2010 är även Andriy Malovanyy antagen som doktorand. Dessutom deltar seniora forskare Elzbieta Plaza, Jozef Trela och Erik Levlin, en gästforskare Monika Zubrowska-Sudol post dok från Tekniska högskolan i Warszawa samt examensarbetare i projektet. Projektet drivs i samverkan med Hammarby Sjöstadsverk där det experimentella arbetet utförs vid en pilotanläggning som byggdes under våren Lundbergs Stiftelse finansierar Jingjing Yang och Andriy Malovanyy finansieras av Svenska Institutet. KTH kommer att bistå med handledning (Elzbieta Plaza som biträdande handledare) för en doktorand från Mälardalens Högskola (Adrian Rodriguez) inom deras projekt inriktat mot aktivslamprocessen (forskningsområde Mätning, styrning och optimering). Projektet har även koppling till projektet Minska utsläppen av växthusgaser från 8(23)

9 svensk hanteringen av avloppsvatten och avloppsslam som leds av SLU. Finansiering 2011: Finansiärer: SVU, Lundbergs Stiftelse, Hammarby Sjöstadsverk, Svenska Institutet Budgetpost Övriga finansiärer SVU-medel Senior forskning Resor Övriga kostnader Doktorandtid - Doktorandhandledning Total budget: Planerat arbete och förväntade resultat för SVU-medel 2011: Projektet drivs som ett doktorandprojekt med förstärkt insats av senior forskning samt doktorandhandledning med medel från SVU. Arbetet under 2011 kommer att bedrivas kring samtliga projektets mål. Den seniora forskningen kommer fokuseras på punkt (4), (5) och (6). Förväntade resultat under 2011: (1) Ta fram strategier för uppstart av anammoxprocessen (2) Studera lustgasbildning vid processen (3) Sprida kunskaper vidare till andra delar av VA-Sverige Projekt 2 Syfte och mål: Effektivisering av kväve- och fosforavlägsning med avseende på resursutnyttjande Att ta fram och utvärdera nya processlösningar för kväve- och fosforavlägsning med avseende på resursutnyttjande i samverkan med olika avloppsverk intresserade i tillämpning av den studerade tekniken. Projektets syfte/mål kan komma att ändras utifrån fortsatta diskussioner med intresserade reningsverk. För närvarande har vi tagit fram två förslag: Förslag 1: Behandlingsmetoder för sidoströmmar Beroende på intresse från reningsverk samt på resultat från inledande studier kan doktorandprojektet fokusera på: Rejektvattenbehandling för minskning av reningsverkets kvävebelastning vilket reducerar behovet av kolkälla och energi för luftning. Separat hydrolys av primärslam för effektivisering av biologisk kväve- och fosforavlägsning genom att producera intern 9(23)

10 kolkälla för närsaltreduktion. Mål: (1) Studera användningen av olika behandlingsmetoder för sidoströmmar i reningsverket för att reducera kväve- och fosforbelastningen från utsläpp till vattenmiljön (recipienten). (2) Undersöka den ekonomiska möjligheten av dylika system, i huvudsak genom att minimera energibehovet och tillförd extern kolkälla till huvudströmmen. (signifikant ekonomisk vinst i driftkostnader) (3) Studera hur bioaugmentation av nitrifierande biomassa från sidoströmmar kan öka fastfasens uppehållstid (SRT) i huvudströmmen och frigöra reaktorvolymer för annan användning. Förslag 2: Förbättrad kväveavskiljning i aktivslamprocess Mål: (1) Förbättra kvävereduktionen i befintliga aktivslamsteg genom ökad steguppdelning av luftade och/eller anoxiska zoner, alternativa beskickningssätt och möjligheter till biologisk fosforreduktion. (2) Att processtekniskt uppnå en utgående totalhalt av kväve underskridande 5 mg N/l från befintliga luftningsbassänger och med ett litet behov av internt producerad eller externt tillförd kolkälla. (3) Studera olika vägar för att förbättra kvävereduktionsprocessen som: Ökning av slamhalt och organisk kapacitet i luftningsbassängen Förbättring av slammets sedimenteringsegenskaper genom utnyttjande av vakuumtekniker Användning av bärarmaterial (Moving Bed Biofilm Reactors; MBBRs) för att öka biomassan i luftningsbassängen. Tillsats av extern eller intern kolkälla Ändrad recirkulationsteknik/intermittent luftning Prioriterat forskningsområde: Projekttid: Projektdeltagare och samarbetspartners: Nya krav på kväve och fosfor Ej bestämt - beror på när finansiering kan ordnas Projektet planeras att genomföras av en doktorand och forskare vid KTH i nära samarbete med avloppsreningsverk (förhandlingar pågår för närvarande med Stockholm Vatten, Syvab och Käppalaverket). 10(23)

11 Huvudarbeten skall utföras inom doktorandsprojekt. KTHs personal skall ansvara för handledning av doktoranden samt examensarbetare. Personal från respektive avloppsreningsverk förväntas bidra med arbete under pilotförsök samt under full-skale implementering. Ev. koppling till andra projekt: Finansiering 2011: - Finansiering för projektet saknas för närvarande. Förhandlingar med Stockholm Vatten, SYVAB och Käppalaförbundet pågår för att finansiera industridoktorand. Om projekt kan starta, kommer en del av de SVU-medel som nu används i projekt 1 att överföras till projektet och användas för såväl handledning som för deltagande av seniorforskare. Alternativt, om delfinansiering kan ordnas genom bidrag enbart från ett reningsverk, kan delar av projektet utföras som seniorforskningsprojekt förstärkt med examensarbetare. Budgetpost Övriga finansiärer SVU Senior forskning Diskussioner förs 0* Resor med Stockholm 0* Övriga kostnader Vatten, SYVAB och 0* Doktorandtid Käppalaförbundet, 0* men ännu är inget klart Total budget: 0* * Medel kan komma att omfördelas från projekt 1 Planerat arbete och förväntade resultat för SVU-medel 2011: - Budgetsammanfattning Sammanfatta budgeten för SVU:s medel nedan. Projekt Medel från SVU Projekt Projekt 2 0* Summa *Genomförande av projekt 2 beror på finansiering av industridoktorand från Stockholm Vatten, SYVAB och Käppalaförbundet. 11(23)

12 Bilaga 2: Verksamhetsplan för IEA, LTH 2011 IEAs roll inom den direkt av Svenskt Vatten Utveckling finansierade delen av VA-kluster Mälardalen är tämligen begränsad. Verksamhet under 2011 omfattar att: med klustret som bas fortsätta att skapa större finansiellt utrymme genom att arbeta med nya forskningsansökningar, agera naturlig länk och arbeta för samarbeten mellan VA-kluster Mälardalen och det i södra Sverige existerande VA-kluster Södra inklusive direkt forskningssamarbete, i internationella sammanhang (konferenser, möten) sprida information om VAkluster Mälardalens verksamheter, vara övriga klustermedlemmar behjälplig såsom biträdande handledare för examensarbeten och doktorander, bistå övriga klustermedlemmar med specialistkunskap inom IEAs forskningsområden, och deltaga och presentera forskningsresultat vid WaterMatex 2011 (San Sebastian, Spanien, juni 2011) och AutMoNet2011 (Mexiko, sept 2011), samt publicera 1-3 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter. Genom annan existerande finansiering avser IEA under 2011 att slutföra arbetet inom IWA Task Group för Benchmarking (inklusive publicering av en IWA Scientific and Technical Report), och utföra vissa uppgifter inom den nybildade IWA Task Group inom området Växthusgaser, bedriva forskning relaterat till anaerob rötning (modellering i samarbetet med partners i Frankrike och Australien avseende utökning av ADM1, systemoptimering, karakterisering av olika inkommande substrat för effektiv modellering i samarbete med VA-kluster Södra) och modellering av sedimenteringsprocessen. Dessa verksamheter kommer i möjligaste mån att anpassas till klustrets pågående verksamheter och behov. Huvuddelen av forskningen kommer dock att fokuseras på det nya SVU/FORMAS forskningsprojektet Utveckling av operationella strategier och dynamiskt analysverktyg med fokus på energieffektivisering av avloppsreningsverk, vilket utförs i samarbete med Uppsala universitet och IVL samt något av de i klustret ingående reningsverken under perioden Tabell 2. Budget för SVU/Formas-projektet 2011 (kkr). Finansiärer: SVU/Formas, LU, UU, IVL Budgetpost Budget Senior forskning 385 Resor 25 Övriga kostnader 52 Doktorand 460 Doktorandhandledning 80 Overhead 351 Medfinansiering 286 Total budget: (23)

13 Avseende ny forskningsfinansiering ligger fokus på att färdigställa en större EU-ansökan (drygt 10 internationella partners och potentiellt två stycken nya doktorander till IEA) samt att uppbringa kompletterande finansiering för en postdoctjänst inom VA-området vid IEA. Samarbete och viss finansiering från SWECO AB inleds (se verksamhetsberättelse 2010) och förhoppningsvis kan ett liknande samarbete med AnoxKaldness AB etableras under Tidigare samarbete med Autonoma University i Barcelona, Spanien fördjupas genom att en gästdoktorand därifrån tillbringar några månader via IEA under det kommande året. Kostnader Personal Docent Ulf Jeppsson (lön+lkp) kr Övrigt Resor kr Dator och konferensavgifter kr Summa kr (Obs: samtliga kostnadsposter ovan inkluderar overheadkostnader (under 2011 ca 50%)) 13(23)

14 Bilaga 3: Verksamhetsplan för MDH 2011 Projektplan Projekt 1 Syfte och mål: Mätning och karaktärisering av tillståndet i luftningsprocesser kopplat till enzymaktivitet för att möjliggöra modellbaserad reglering Övergripande syfte: Att förbättra mätning och karaktärisering av mikroflorans aktivitet i reningsverkens luftningssteg för att förbättra styrning och övervakning och minska energiåtgången. Mål: (1) Att utveckla metoder för mätning av mikroflorans sammansättning och enzymaktivitet för att förbättra möjligheten för styrning av avloppsreningsprocesser, vilket bör minska energiförbrukningen och uppnå långtgående kvävereduktion utan att lustgas avgår. (2) Att utföra försök på Hammarby Sjöstadsverk, Kungsängsverket i Västerås, Lilla Ekeby i Eskilstuna och Kungsängsverket i Uppsala. (3) Att bygga förståelse för hur olika regleråtgärder och driftsätt påverkar mikroflorans sammansättning långsiktigt (dygn veckor), och enzymaktivitet kortsiktigt (minuter timmar) (4) Att undersöka hur mätmetoderna kan automatiseras för att kunna användas on-line. (5) Att bidra till kompetenshöjning på projektets tre medverkande reningsverk. (6) Att sprida kunskaper vidare till andra delar av VA-Sverige Prioriterat forskningsområde: Mätning, styrning och optimering Projekttid: Januari 2010 till december 2012 Projektdeltagare och samarbetspartners: Från MDH deltar doktoranderna Adrian Rodriguez och Eva Nordlander, forskarna Monica Odlare, Erik Dahlquist och Lena Johansson Westholm. Adrian har gjort DNA mapping och kommer att följa utvecklingen långsiktigt av mikrofloran vid reningsverken i Eskilstuna, Västerås och Uppsala. Monica bidrar med Mikrobiologisk kompetens och undersöker hur olika processförändringar kan förmodas ge effekt på mikrofloran och enzymaktivitet. Erik funderar på hur man kan automatisera och mäta enzymaktivitetsförändringar semi-on-line och på sikt on-line. Lena undersöker materialbalanser runt processerna. Eva modellerar speciellt biogasproduktionen och slamhanteringen. Samarbetspartners är reningsverkspersonalen vid reningsverken i Eskilstuna, Västerås och Uppsala. Bland forskargrupperna räknar vi med 14(23)

15 samarbete med främst KTH, UU och IVL (Mälardalsklusterdeltagarna). Ev. koppling till andra projekt: Finansiering 2011: Styrning UU. Försök vid Hammarby Sjöstadsverken med IVL + KTH. Finansiärer: SVU, KKS, Mälarenergi, Eskilstuna energi och miljö. Budgetpost Övriga finansiärer SVU-medel Senior forskning Resor Övriga kostnader Doktorandtid - Doktorandhandledning Total budget: Planerat arbete och förväntade resultat för SVU-medel 2011: Förväntade resultat under 2011: (1) Inledande resultat om vilka förbättringar som kan uppnås vid användning av nya mätmetoder för on-linemätning av mikroflorans enzymaktivitet och hur denna kunskap kan utnyttjas i lärande system för reglering av luftning i aktivslamprocesser, inklusive en publikation på området. (2) Förslag på hur enzymaktivitet kan mätas semi-on-line. (3) Resultat samt publikation kring mätning av enzymaktivitet semion-line i luftningssteget och mätning av hur mikroflorans sammansättning ändras med tiden. (4) En bild av hur ovanstående kan tillämpas på projektets tre medverkande reningsverk, samt inledande försök. Budgetsammanfattning Projekt Medel från SVU Projekt Summa (23)

16 Bilaga 4: Verksamhetsplan för SLU 2011 Projektplaner Projekt 1 Syfte och mål: Hygien och miljösystemanalys för avloppsprodukter som gödselmedel Målet är att, med hjälp av studier av hygienisering och miljösystemanalys, bidra med kunskap om resurseffektiva och hygieniskt säkra återföringskedjor för växtnäring från avlopp till odlad mark. Ett viktigt delmål är att förbättra kunskapen om ammoniakhygienisering av avloppsslam. (1) Fortsatt utvärdering av tid- och temperatursambanden vid hygienisering av slam genom inblandning av urea eller ammoniak och/eller alkaliska kemikalier, som kaliumhydroxid, för att optimera gödselproduktionen och hygieniseringsprocessens säkerhet. (2) Genomförande av pilotstudier av slamhygieniseringen i större skala, utomhus. (3) Få ammoniakhygienisering godkänd som behandlingsmetod för produktion av klass A slam. (4) Att bidra till kompetenshöjning på medverkande reningsverk. (5) Att sprida kunskaper vidare till andra delar av VA-Sverige Prioriterat forskningsområde: Hållbar återföring av växtnäring och organiskt material till åkrar Projekttid: Jan 2010 Dec 2014 Projektdeltagare och samarbetspartners: Ev. koppling till andra projekt: Finansiering 2011: Björn Vinnerås Projektledare Annika Nordin Projektdeltagare Jörgen Fidjeland Projektdeltagare Håkan Jönsson - Projektdeltagare Samarbetspartners Uppsala Vatten, Statens Veterinärmedicinska Anstalt Koppling till Minska utsläppen av växthusgaser från svensk lagring och spridning av avloppsslam, där utsläppen av växthusgaser från ammoniakbehandlat slam skall mätas. Finansiärer: Uppsala Vatten och Avfall AB Budgetpost Övriga finansiärer SVU-medel Senior forskning Resor Övriga kostnader Doktorandtid - 16(23)

17 Doktorandhandledning - - Total budget: Planerat arbete och förväntade resultat för SVU-medel 2011: Förväntade resultat under 2011: (1) En utvecklad matris för hygienisering med avseende på behandlingstid och omgivningstemperatur i enlighet med klass A slam enligt förslag till ny slamförordning. (2) Inledande kunskap om avdödningen av utvalda organismer (patogener och/eller indikatororganismer) i avvattnat slam publiceras under 2011, både vetenskapligt och i fackpress. (3) Inledande resultat kring effekterna av behandling i pilotskala, inkluderande ammoniakförluster och teknisk design av lagret. (4) Inledd dialog med Naturvårdsverket för att få ammoniakhygienisering godkänd som behandlingsmetod för produktion av Klass A slam. Projekt 2 Syfte och mål: Prioriterat forskningsområde: Minska utsläppen av växthusgaser från svensk lagring och spridning av avloppsslam Att öka kunskapen om utsläpp av lustgas och metan vid lagring och efter spridning av konventionellt slam samt av urea/ammoniak eller värmehygieniserat slam. Hållbar återföring av växtnäring och organiskt material till åkrar Projekttid: Juni 2010 juni 2013 Projektdeltagare och samarbetspartners: Ev. koppling till andra projekt: Håkan Jönsson Projektledare Lena Rodhe Biträdande projektledare NN, ny doktorand projektdeltagare Marianne Tersmeden - projektdeltagare Björn Vinnerås - Projektdeltagare Samarbetspartners Uppsala Vatten, Käppalaförbundet, Syvab, Karlstads kommun och Ragnsells. Projektet är en del av det större projektet Minska utsläppen av växthusgaser från svensk hantering av avloppsvatten och avloppsslam som finansieras av Formas, SVU, Naturvårdsverket, SLU, JTI, Käppalaförbundet, Syvab och Karlstads kommun. I detta projekt ingår också IVL och KTH. Hygieniseringseffekten av urea på slam undersöks i projektet Hygien och miljösystemanalys för avloppsprodukter som gödselmedel 17(23)

18 Finansiering 2011: Finansiärer: Formas; SVU; Uppsala Vatten och Avfall AB; Karlstads kommun; Käppalaförbundet; Syvab Budgetpost Övriga finansiärer SVU-medel Senior forskning Resor Övriga kostnader - Doktorandtid - Doktorandhandledning Total budget: Planerat arbete och förväntade resultat för SVU-medel 2011: Tidigt under 2011, vårvintern, skall försökslagret och mätprotokollet slutföras. Sent under våren, maj-juni, skall sedan det första slammet läggas in och mätningen av gasemissioner påbörjas. Parallellt skall mätningar av temperaturer i verkliga slamlager organiseras. Förväntade resultat under 2011: (1) Försökslager färdigt. (2) Ammoniakbehandlat, värmehygieniserat, och mesofilt rötat slam, med och utan täckning, inlagrat. (3) Gasemissioner, N 2 O och CH 4, samt ammoniak för ammoniakbehandlat slam mätta varannan vecka från lagret. (4) Data över temperaturen i lagrat slam från vanligt slamlager publiceras i branschtidning och som konferensbidrag. Budgetsammanfattning Projekt Medel från SVU Projekt Projekt Summa (23)

19 Bilaga 5: Verksamhetsplan för UU 2011 Projektplan Projekt 1 Syfte och mål: Styrning av luftningsprocesser med lärande och modellbaserad reglering Övergripande syfte: Att förbättra styrning och övervakning och minska energiåtgången i reningsverkens luftningssteg. Mål: (1) Att utveckla metoder för styrning av avloppsreningsprocesser som minskar energiförbrukningen och uppnår långtgående kvävereduktion utan att lustgas avgår. (2) Att utföra försök på Hammarby Sjöstadsverk, Käppalaverket, Henriksdals reningsverk och Himmerfjärdsverket. (3) Att studera hur andra delprocesser kan styras resurseffektivt baserat på metoder som utvecklas i punkt (1) (4) Att bidra till kompetenshöjning på projektets tre medverkande reningsverk. (5) Att sprida kunskaper vidare till andra delar av VA-Sverige Prioriterat forskningsområde: Mätning, styrning och optimering Projekttid: Januari april 2013 Projektdeltagare, samarbetspartners: Ev. koppling till andra projekt: Finansiering 2011: Projektet drivs som ett industridoktorandprojekt där Linda Åmand på IVL Svenska Miljöinstitutet är antagen som industridoktorand. Käppalaförbundet, Stockholm Vatten och Syvab deltar i projektet och fullskaleförsök skall ske på deras respektive anläggningar. Projektet kommer följa utvecklingen inom projektet Utveckling av operationella strategier och dynamiskt analysverktyg med fokus på energieffektivisering av avloppsreningsverk som leds av LTH. Förhoppningsvis kan projektet dra nytta av de kunskaper och metoder för mätning av lustgas som utvecklas i projektet Minska utsläppen av växthusgaser från svensk hanteringen av avloppsvatten och avloppsslam som leds av SLU. Finansiärer: SVU, Käppalaverket, Stockholm Vatten, Syvab, Naturvårdsverket/Formas (samfinansiering via IVL). Budgetpost Övriga finansiärer (kr) SVU-medel (kr) Senior forskning Resor Övriga kostnader Doktorandtid - Doktorandhandledning (23)

20 Total budget: Planerat arbete och förväntade resultat för SVU-medel 2011: Projektet drivs som ett industridoktorandprojekt med förstärkt insats av senior forskning samt doktorandhandledning med medel från SVU. Arbetet under 2011 kommer att bedrivas kring samtliga projektets mål ovan (förpunkt 3 görs bara en inledande studie). Den seniora forskningen kommer att fokuseras på punkt (3) nedan. Flera examensarbeten planeras under 2011 på reningsverken. Förväntade resultat under 2011: (1) Kunskap om lärande systems tillämpbarhet inom främst syrereglering som ett resultat av metodutveckling, simuleringsstudier och inledande praktiska försök (se punkt 4). Forskningen sammanfattas i minst två publikationer på området. (2) Slutgiltigt publicerad litteratursammanställning både i engelsk och svensk version (3) Metodutveckling samt minst två publikationer kring resurseffektiv styrning av börvärdesoptimering i luftningssteget. (4) Praktiska försök vid de tre medverkande reningsverken. Budgetsammanfattning Projekt Medel från SVU Projekt Summa: (23)

21 Bilaga 6: Samordning utbildning 2011 Eftersom en stor del av verksamheten inom samordning av utbildning sker gemensamt redovisar vi här verksamhetsplanen för 2011 för alla lärosäten. Under året kommer vi att fortsätta verksamheten i den arbetsgrupp för utbildningsfrågor som initierades under Grundutbildning och examensarbeten Mål under 2011: (1) Under 2010 gavs terminsblocket Uthålliga VA-system inom civilingenjörsutbildningen Miljö- och vattenteknik för första gången med ca 25 deltagare som följde hela terminsblocket. Vi ska ta tillvara erfarenheter från undervisningen 2010 för att ytterligare utveckla kursblocket och integrera nya forskningsresultat från klustret. Ansvar: UU och SLU. (2) Definiera i samråd med deltagande VA-organisationer lämpliga examensarbeten inom klustrets prioriterade områden. Det ökande antalet intresserade studenter utgör en resurs för att utveckla kunskap i samarbetet mellan VA-organisationerna och högskolorna. Biträda med handledning av examensarbetare. Ansvar: ALLA lärosäten. (3) Integrera kunskaper som tagits fram i klustret i undervisningen. Ansvar: ALLA lärosäten. (4) Ge gästföreläsningar inom klustret och göra studiebesök vid klustrets reningsverk. Ansvar: ALLA. (5) Vid UU finns sedan flera år en mycket uppskattad simulator för att studera biologisk kväve- och fosforrening (JASS-simulatorn, se Vi avser att under 2011 fortsätta arbetet för att JASS lättare ska kunna användas inom utbildningen vid andra lärosäten samt inventera hur simulatorn kan uppdateras för att möta nya krav. Ansvar: UU. Forskarutbildning Mål under 2011: (1) Initiera och ge den gemensamma doktorandkursen med arbetsnamnet Advanced Wastewater Treatment Systems inom klustret. Ansvar: SLU (sammankallande), UU, MDH, KTH. (2) Verka för att klustrets medlemmar, såväl från lärosätena som från VA-verken kan delta i den avancerade kurs i rötning som skall ges av forskarskolan inom biogas mellan MDH och SLU. Ansvar: MDH och SLU. Utbildning för yrkesverksamma i samverkan med Svenskt Vatten Mål under 2011: (1) Bidra med föreläsningar inom processteknik. Ansvar: KTH och MDH. (2) Under 2011 ska ett förslag till avancerad kurs tas fram och presenteras för Svenskt Vatten. Ansvar: KTH, MDH, UU, SLU. 21(23)

22 (3) Avdelningen för systemteknik håller kursen Reglerteknik och mikrobiologi i avloppsreningsverk sedan drygt tio år tillbaka. Kursen ges av Svenskt Vatten AB och riktar sig till alla yrkesverksamma inom VA-branschen. Forskningsresultat som tas fram inom klustret ska integreras i kursen. Ansvar: UU. Budget 2011 I budgeten nedan ingår både personal och övriga kostnader. KTH Elzbieta Plaza Erik Levlin Jozef Trela Summa MDH Monica Odlare Lena Johansson Westholm Vesna Djokic Summa UU Bengt Carlsson Summa SLU Björn Vinnerås Håkan Jönsson Summa kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 22(23)

23 Bilaga 7: Handlingsplan för utvidgning av VA-kluster Mälardalen, hösten 2010 Handlingsplan 2010, hösten o Öppna upp för institutioner att bli associerade medlemmar o Öppna upp för VA-organisationer att bli medlemmar 2011 o Undersöka intresset av att skapa ett klusternätverk utöver medlemmar och associerade medlemmar som vill vara informerade kring klustrets verksamhet o Öppna upp för möjligheten att bjuda in forskningsinstitut att bli medlemmar o Utred former för företagssamarbete och stäm av detta mot SG 2012 o Givet att LG och SG tror på att klustret fortsätter sin verksamhet även efter 2012 kan kontakt med företag och befintliga nätverk inom näringslivet tas baserat på utredningen 2011 Definitioner Medlem Medlem i VA-kluster Mälardalen är VA-organisation, institution på lärosäte eller forskningsinstitut. VA-organisationerna stödjer klustret med ett stödbrev som specificerar vad organisationen har för fokusområde för forskning och utveckling samt hur organisationen vill stödja klustret ekonomiskt. Lärosäten som är medlemmar är de som tar emot stöd av Svenskt Vatten inom ramen för klustret. Samtliga medlemmar har en plats i klustergruppen. Samtliga lärosäten och institut har en plats i ledningsgruppen och VA-organisationerna har tre roterande mandat. Associerad medlem En associerad medlem är en institution vid ett lärosäte som bedriver forskning inom Mälardalsklustrets verksamhetsområde och som önskar delta i samarbetet. Representanter från associerade institutioner kan delta i arbetsgruppen för utbildning, adjungeras till klustrets möten och få information om vad som är på gång genom nyhetsbrev och informationsutskick. Del i klusternätverket Är man intresserad av klustrets verksamhet och vad som händer inom VA i Mälardalen kan man delta i nätverket. Man anmäler intresse via Bengt eller en enkät på hemsidan. Som del i nätverket får man automatiskt ett utskick när nyheter läggs upp på hemsidan, inbjudan att delta vid den årliga workshopen och klustrets verksamhetsberättelse. 23(23)