Depression. och vägen till tillfrisknande

Transkript

1 Depression och vägen till P a t i e n t i n f o tillfrisknande

2 Jag orkar ingenting, sitter som förlamad i soffhörnet med tandborsten i handen och väntar att jag skulle orka släpa mig till lavoaren. Livet har ingenting att erbjuda mig längre, jag är en kraftlös och onödig människa. 2

3 Depression som sjukdom innebär något annat än att människan är ledsen eller kortvarigt nedstämd. Allmänt om depression Sinnesstämning eller sjukdom? Depression kan vara en sinnesstämning som var och en kan uppleva efter en motgång eller en besvikelse. Att människan är ledsen eller kortvarigt nedstämd är ett normalt sätt att reagera på en förlust eller ett misslyckande. Depression som sjukdom innebär något annat. Depression räknas som sjukdom, då nedstämdheten är kraftig och varar i minst två veckor och den åtföljs av många andra symtom i tankarna, känslorna, hela kroppen och beteendet. En svårt deprimerad människa känner sig förlamad och oförmögen att handla. Livslusten saknas. Ingenting verkar intressant. Ingenting är roligt. En deprimerad människas tankar är mycket pessimistiska och självförebrående. Livet ter sig som en serie misslyckanden. 3

4 De viktigaste symtomen på depression: långvarig nedstämdhet allmän brist på intresse för sådant som tidigare kändes meningsfullt trötthet, brist på energi, minskad aktivitet sömnstörningar, svårt att somna, orolig sömn, vaknar alltför tidigt, sover för mycket obestämd sveda och värk koncentrationssvårigheter (t.ex. vid läsning och tv-tittande) förändringar i aptiten som kan förorsaka antingen minskning eller ökning av vikten känsla av mindervärdighet eller skuldkänslor störningar i den sexuella lusten (oftast brist på lust) känsla av hopplöshet tankar kring döden, dödsönskan och självmordstankar. Vad beror depression på? Det finns nödvändigtvis inte en egentlig orsak till depression, men ibland kan det finnas vissa faktorer som gör att en människa drabbas av depression. Den deprimerade har t.ex. mistat en närstående person, insjuknat allvarligt eller det har förekommit en allvarlig sjukdom i familjen. Han eller hon har kanske genomgått en skilsmässa eller förlorat sitt arbete. Många som lidit av depression har också berättat att de bara drabbats av sjukdomen utan någon egentlig orsak. Enligt undersökningarna kan depression i viss grad vara ärftligt. Under depression sker det biokemiska förändringar i hjärnan. Studier visar att deprimerade 4

5 människor har störningar i ämnesomsättningen och hos signalsubstanser. Dessa signalsubstanser är kemiska ämnen som påverkar nervimpulsens funktion i hjärnan. I undersökningar har man konstaterat att det finns ett visst samband mellan svåra barndomsupplevelser och depression. Alla som haft en svår barndom får dock inte depression och en god barndom ger nödvändigtvis inte skydd mot sjukdomen. Depression är vanligt förekommande Det uppskattas att ca 5 6 procent av finländarna idag lider av en svår depression. Man har funnit att var femte finländare någon gång under livet drabbas av en depression som behöver behandling. Man kan tillfriskna från depression Behandling av depression lönar sig. En depressiv sjukdom kan nästan alltid botas. Att söka vård i ett tidigt skede förkortar i allmänhet depressionsperioden och minskar risken för återfall. 5

6 6

7 En deprimerad människa behöver stöd och möjlighet till diskussion. Vård av depression Rätt diagnos och omedelbar behandling utgör grunden till ett lyckat tillfrisknande. Depression är en sjukdom bland alla andra och är därför ingenting man behöver dölja eller skämmas över. En svår depression behandlas i allmänhet både med läkemedel och samtalsterapi. Med samtalsterapi avses här det stöd som social- och hälsovårdens yrkespersonal erbjuder i form av diskussioner. 7

8 Läkemedel Depression behandlas i allmänhet med läkemedel, men i synnerhet vid svår depression ökar betydelsen av läkemedel. Med antidepressiva läkemedel kan man rätta till hjärnans biokemiska obalans och felaktiga funktioner. Det finns tiotals olika antidepressiva preparat i Finland och därför kan det ta tid att hitta den rätta medicineringen. I början kan man vara tvungen att pröva med olika preparat och olika doser. Antidepressiva läkemedel utgör en av de mest effektiva behandlingsformerna och det finns vetenskapligt bevis på deras verkan (information om depressionsmediciner finns på sidorna 16 20). Samtalsterapi och psykoterapi En deprimerad människa behöver stöd och möjlighet till samtal. Det är viktigt att de som har hand om vården får en omfattande uppfattning om den deprimerades situation. Det är på många sätt bra om en närstående person eller familjen kan delta i samtalen. Att samarbeta med läkaren och skötaren stöder också läkemedelsbehandlingen. Överenskomna och tillräckligt täta besök eller telefonsamtal utgör en central del av den primära hälsovårdens samtalsterapi. Du kan också studera depression på egen hand med hjälp av boken Depressiokoulu: Opi masennuksen ehkäisy- ja hoitotaitoja (se sida 23). Vi har också goda erfarenheter av olika grupper där deltagarna lär sig att klara sig med sin depression. Under gruppmöten försöker man lära deltagarna att känna igen variationerna i sin sinnesstämning och förbättra förmågan att påverka dem. Många deprimerade använder också den stödservice som t.ex. organisationer och församlingar erbju- 8

9 Det finns många sätt att tänka och handla som hjälper dig att bättre stå ut med den period, då depressionen försvårar ditt liv. Det är möjligt att du t.o.m. kan stöda och befrämja tillfrisknandet. Problemet är dock det att när du är deprimerad strider din egen tankevärld mot dina goda avsikter. Ett annat problem är brist på energi, trötthet. I samband med depression talar man ofta om en ond cirkel, som innebär att depressionen på ett sätt förstärker sig själv. På grund av brist på energi och intresse kan det hända att du lämnar dina tidigare intressen och hobbyn och bryter kontakten med vänner och bekanta. Sysslolösheten erbjuder ingen poder samt kamratstöd. Med egenhjälp och kamratstöd avses den stödande verksamhet som erbjuds av dem som själva upplevt psykiska problem (se sid ). Det finns flera egentliga psykoterapiformer och för förverkligandet av dem svarar i huvudsak den psykiatriska specialsjukvården, FPA:s rehabilitering enligt prövning samt den privata sektorn. Olika slags korttidsterapier har visat sig effektiva i behandlingen av depression. Var kan du få hjälp i Helsingfors? På följande sida (s. 10) finns ett schema över vården av en deprimerad patient i Helsingfors. Om du misstänker att du lider av depression, skall du reservera tid hos din egen läkare på hälsostationen, tfn (09) Med läkaren kan ni utreda graden av depressionen och vilken vård som behövs. Vad kan du själv göra för att bli frisk? 9

10 Vården av en deprimerad patient Misstanke av depression Du är bekymrad, eftersom du känner dig nedstämd, saker och ting intresserar dig inte som tidigare och du är tröttare än vanligt. Du kanske lider av sömnproblem och har olika fysiska besvär. Tag kontakt med din egen hälsostation och reservera tid till din egen läkare. Första besök Berätta så noggrant som möjligt om hur du mår, så att ni tillsammans kan utreda situationen som helhet och läkaren kan bedöma graden av din depression. Lindrig och mellansvår depression Vården inleds på hälsostationen. Du kommer överens om besökstider och eventuell läkemedelsbehandling. Svår depression Vården inleds på hälsostationen. Du kommer överens om besökstider och eventuell läkemedelsbehandling. Behovet av omedelbar vård bedöms. Vård och uppföljning Du kommer överens om följande besök eller telefonsamtal till din egen läkare eller hälsovårdaren. Depressionssymtomen blir svårare, du kanske har självdestruktiva tankar och din funktionsförmåga sjunker betydligt. Depressionen kräver allt effektivare vård Du får remiss till psykiatrisk specialsjukvård. Depressionen börjar avta Kontrollgångerna på hälsostationen blir färre eller uppföljningen avslutas helt. Du kommer överens om fortsatt läkemedelsbehandling. Uppföljningen förflyttas från specialsjukvården till primärhälsovården. Planering av vården i den psykiatriska specialsjukvården. Depressionen börjar avta Vårdkontakterna blir färre. Vård i psykiatrisk öppenvård eller på sjukhus. 10

11 sitiv stimulans och att bli ensam fördystrar tillvaron ännu mer. Motion, god mat och umgänge med andra människor är sådant som kan befrämja tillfrisknandet. De råd som räknas upp nedan är avsedda för att uppmuntra dig att sköta din hälsa. Du kanske tycker att de är omöjliga att genomföra och det kan ge dig skuldkänslor. Man blir inte frisk från en svår depression med enbart vilja. Dessa råd kan dock vara till nytta litet senare, när du återfått åtminstone en del av dina krafter. Mera motion Om du är deprimerad, tänker du kanske att du inte orkar göra nånting eller att motionering är motbjudande. Det är dock bra att komma ihåg att undersökningar påvisar att regelbunden motion lindrar depression. Man känner tillfredställelse, det centrala nervsystemet aktiveras och det sker hormonförändringar i kroppen. Genom motion kan du med hjälp av dina sinnen förflytta din blick från de inre plågorna utanför din egen kropp. Du kan iaktta naturen genom att se, lyssna och känna lukter. Försök hitta en motionsform som du njöt av före du insjuknade i depression eller en som nu känns bäst. Det kan vara fråga om vardagssysslor, en promenad eller fast en cykeltur. Till en början räcker det med t.ex. en tio minuters motionsstund. Öka på träningen efterhand. Gör sådant som du tidigare njöt av Skriv en lista över det som du tidigare tyckte om. Saker som ger tillfredsställelse är oftast mycket vardagliga, som t.ex. att gå ut och handla, titta på tv, lyssna på radio, hjälpa någon annan, bereda en god 11

12 måltid osv. Börja sedan genomföra dessa trots att de till en början skulle verka ansträngande och inte erbjöd den tillfredsställelse som tidigare. Att planera och genomföra saker strukturerar tiden och ökar känslan av livshantering. Ät hälsosamt Ät mångsidigt och hälsosamt. Att äta för mycket får dig inte att känna dig bättre, tvärtom. Om du å andra sidan märker att du inte har aptit, är det viktigt att se till att du får tillräckligt med näring. Undvik alkohol och andra rusmedel Det lönar sig inte att använda alkohol eller andra rusmedel som bot mot depression trots att de tillfälligt kan höja humöret. De inverkar på det centrala nervsystemet och via kemiska processer fördjupar depressionen. För vissa människor kan det i något skede av livet vara svårt att klara sig utan alkohol eller andra rusmedel. Om du tror att du har problem med rusmedel, tag kontakt med A-kliniken eller drogjourpolikliniken (se sida 22). Det är bra att minnas att också relativt små mängder alkohol kan i regelbunden användning t.o.m. förorsaka depression. Träffa människor Håll kontakt med dina vänner och andra människor trots att du hade lust att isolera dig från omvärlden. Försök berätta för dina vänner och andra närstående, hur du känner dig. Du kan också besöka någon kamratstödsgrupp. Du kan få en ny synvinkel på olika saker, då du talar om dina tankar. Andra människor har också lättare att förstå din situation. Att tala brukar i allmänhet hjälpa då man mår dåligt. 12

13 Bekanta dig med ditt sätt att tänka P A T I E N T I N F O Om du medan du läste de ovannämnda råden automatiskt började tänka t.ex. jag orkar inte med nånting eller jag är för deprimerad för att kunna ta mig någonstans, har du nu en god chans att iaktta dina egna tankar här och nu. Med tankar avses här de meningar vi säger till oss själva. Det är fråga om ett inre samtal, som antingen kan öka på depressionen eller höja vårt humör. Dystra, destruktiva och negativa tankar sänker humöret. Dessa tankar är ofta förvrängda och överdrivande, utesluter positiva saker och är mycket pessimistiska och självförebrående. Du kan iaktta dessa tankar som om de endast var föreställningar, inte nödvändigtvis nånting som är sant. Du kan lyssna på dig själv och åtminstone försöka föreslå för dig själv andra alternativ, som t.ex. En kvällspromenad skulle göra gott. Kanske jag ändå försöker ta mig ut fast jag är trött.... När du sedan har uträttat något, skall du utveckla ditt inre feedbacksystem genom att säga till dig själv t.ex. Det var duktigt gjort! Jag gjorde det!. Du behöver inte klara av din depression på egen hand. De offentliga hälsovårds- och socialtjänsterna erbjuder både yrkesmässigt och etiskt högklassig vård och behandling. 13

14 Det är viktigt att du lever också ditt eget liv och sköter om dig. Information till de närstående Om en till dig närstående människa lider av depression, är perioden troligtvis också för dig mera stressig jämfört med ditt normala liv. Du kan få uppleva mycket motstridiga känslor. Å ena sidan försöker du tänka positivt och upprätthålla hoppet om tillfrisknande, men det är helt mänskligt att känna ångest, trötthet och hjälplöshet inför den deprimerades sjukdom. Att hjälpa den som är deprimerad är svårt. Om det är fråga om en svår depression, är det viktigt att förstå att det är en sjukdom som gör att den deprimerades krafter sinar i den grad att han eller hon kan uppleva dina välmenande aktiveringsförsök som förebråelse. En välment uppmaning ta dig själv i kragen har ingen effekt, utan resultatet kan vara det motsatta. Det kan hända att du som resultat av fruktlösa försök att hjälpa blir irriterad på den deprimerade eller känner skuldkänslor. Kom ihåg att du inte med ditt beteende förorsakat sjukdomen. Du kan inte heller 14

15 få den deprimerade att bli frisk. Försök stå ut med situationen, även om tillfrisknandet skulle ske långsamt och framtiden kännas osäker. Det kan vara bra att komma överens om en gemensam dagsrytm och hålla fast vid den. Påminn dig själv tillräckligt ofta om att man kan bli återställd efter depression, men att det tar tid. Du behöver inte själv bli deprimerad, fast den andra bredvid dig är det. Försök ibland iaktta situationen som en utomstående. Kom också ihåg att du behöver inte kunna lösa enstaka problemsituationer eller reagera på den deprimerades alla uttryck av ångest. Det räcker att du lyssnar, ställer en fråga eller tiger. Det är viktigt att du lever också ditt eget liv, sköter din kondition, träffar vänner och deltar i dina egna aktiviteter. Du kan också kontakta en anhöriggrupp för stöd och råd (se sid ). Om du märker ändringar i din psykiska eller fysiska funktionsförmåga, tala om det för din egen läkare. 15

16 Idag finns det flera effektiva och trygga läkemedel mot depression. Bra att veta om läkemedel mot depression En hörnsten i behandlingen av depression är modern läkemedelsbehandling. De antidepressiva läkemedlen har under de senaste tio åren utvecklats så att det idag finns flera effektiva och trygga läkemedel mot depression. Trots att det finns mycket erfarenhet av antidepressiva läkemedel och att allmänhetens kunskaper om dem ökat, väcker dessa läkemedel ännu mycket oro och osäkerhet. Om du redan börjat eller skall börja använda antidepressiva läkemedel, kom ihåg att fråga din läkare om saker som du funderar på i behandlingen. På följande sidor tas upp frågor som människor grubblar på. 16

17 1. Antidepressiva läkemedel är trygga P A T I E N T I N F O Antidepressiva läkemedel är inte vanebildande eller beroendeframkallande. De har inte heller en berusande effekt. Läkemedlen påverkar inte beteendet eller människans yttre på något annat sätt än att depressionssymtomen avtar. Depressionspatienter som vårdats med antidepressiva läkemedel får inte återfall oftare än de som vårdats på något annat sätt. 2. Den antidepressiva effekten kommer gradvis Depressionsymtomen börjar i allmänhet avta 2 3 veckor efter att läkemedelsbehandlingen påbörjats. Det kan dock ta flera veckor eller t.o.m. månader tills symtomen är helt och hållet borta. Effekten av läkemedelsbehandlingen kan pålitligt bedömas först ca fyra veckor efter att behandligen inletts. För att man skall få en så snabb hjälp som möjligt lönar det sig att börja behandlingen genast och med den dosering läkaren ordinerat. Patienten skall inte hålla några pauser i läkemedelsbehandlingen. Patienten skall inte heller avbryta behandlingen fast hon inte genast börjar må bättre. 3. Läkemedelsbehandlingen hjälper inte alltid tillräckligt Målet med behandlingen är att sköta depressionen helt. Man skall inte att nöja sig med ofullkomliga resultat. Det har visat sig att t.o.m. över hälften av depressionspatienterna inte får hjälp för sina symtom med endast ett preparat. Efter att man prövat med olika doser måste preparatet bytas ut eller också ett annat läkemedel läggas till i behandlingen. Om inte symtomen avtar tillräckligt, gäller det att avväga andra behandlingsmetoder. Att söka den effektivaste 17

18 behandlingsmetoden hör till en normal vårdpraxis. Det är alltså inte fråga om att vården skulle vara ineffektiv eller misslyckad. 4. Regelbundenhet är viktigt En av de vanligaste orsakerna till återfall av depressionssymtom eller ett bristfälligt vårdresultat är oregelbunden eller för tidigt avslutad läkemedelsbehandling. Man skall inte avbryta behandlingen, trots att man börjar må bättre. Man skall inte heller öka på dosen om tillståndet förvärras, eftersom effekten av läkemedlet inte nödvändigtvis ökar i proportion till ökad dos. 5. Läkemedelsbehandlingen behöver pågå tillräckligt länge Man behöver alltid komma överens med läkaren om längden av behandlingen. Läkemedelsbehandlingens längd varierar individuellt, men en allmän regel är att då det är fråga om den första egentliga depressionen skall behandlingen pågå i 3 6 månader efter att symtomen helt och hållet avtagit. Om patienten redan tidigare haft depressionsperioder eller det finns tydliga omständigheter som upprätthåller depressionssymtomen, är det ytterst viktigt att noggrant bedöma behandlingstiden. Då det är fråga om en lätt återkommande depression, är det skäl att överväga en långvarig eller bestående profylaktisk läkemedelsbehandling. 6. Antidepressiva läkemedel kan ha biverkningar De flesta som använder i synnerhet nyare antidepressiva läkemedel, får inga biverkningar. Mycket få 18

19 mänskor får så besvärliga biverkningar att preparatet därför måste bytas ut. Biverkningarna av antidepressiva läkemedel förekommer vanligtvis genast i början av behandlingen och största delen av dem försvinner inom 1 2 veckor. Mest typiska biverkningar är illamående och huvudvärk. När preparatet används regelbundet, försvinner biverkningarna snabbare än vid oregelbunden användning. Om biverkningningarna fortsätter länge eller är mycket besvärliga, lönar det sig att kontakta vårdande läkare för att byta ut preparatet. Vanligtvis hittar man ett preparat som inte ger biverkningar. 7. Att plötsligt sluta ta läkemedel kan förorsaka besvärliga symtom Tala alltid med läkaren om att sluta ta din medicin. Vid avslutning av läkemedelsbehandlingen kan det förekomma besvärliga symtom, som börjar i allmänhet 1-10 dygn efter att man slutat ta medicinen och pågår i två dagar till två veckor. Dylika symtom är bl.a. svettning, hjärtklappning, nervositet, ångestkänslor, skälvningar, stickningar i fingrarna, mag- och tarmbesvär och sömnstörningar. Symtomen avtar av sig själv och de kan delvis undvikas genom att avsluta läkemedelsbehandlingen gradvis. Oregelbunden användning av antidepressiva läkemedel kan förorsaka ovannämnda symtom. 8. Rusmedel och antidepressiva läkemedel Antidepressiva läkemedel har i allmänhet inte en skadlig samverkan med små mängder av alkohol. Det är dock skäl att vara försiktig, eftersom det finns stora individuella skillnader och eventuella andra läkemedel som man använder kan också påverka situationen. 19

20 Hos en depressionspatient förekommer flera slags risker vid användning av alkohol annars än tillfälligt och måttligt. Kom också ihåg att alkoholet ofta försvagar läkemedlets effekt. Överkonsumtion av alkohol (och andra rusmedel) utgör ett av de viktigaste orsakerna till att läkemedelsbehandlingen av depression misslyckas. 9. Trafiken och antidepressiva läkemedel Flera depressionssymtom, som sömnproblem, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet förlänger reaktionstiden, påverkar koncentrationsförmågan och gör det svårare att klara sig i trafiken. Antidepressiva läkemedel försvagar i allmänhet inte prestationsförmågan i trafiken, men det lönar sig ändå att vara speciellt försiktig i synnerhet om man just börjat använda ett nytt läkemedel. 10. Läkemedel och andra behandlingsmetoder Depression kan behandlas också med andra metoder än läkemedel eller så kan olika metoder användas samtidigt. Ofta är det nyttigt och ändamålsenligt att t.ex. kombinera någon form av samtalsterapi eller psykoterapi med läkemedelsbehandlig. Att depressionen behandlas med läkemedel utesluter inte att man anlitar också någon annan vårdmetod. Vid speciellt långvarig depression och då det förekommer också andra symtom förutom sinnesstämningsförändringar kan psykoterapi vara nyttigt. Psykoterapi kan vara till stor hjälp, då det finns tydliga yttre faktorer som utlöst depressionen. Läkemedelsbehandlingen utgör inget hinder och fördröjer inte heller ett samtidigt sorgarbete. 20

21 Hjälp och stöd Hälsostationer Kontaktuppgifterna till din egen hälsostation får du från växeln (09) eller Internet > Hälsotjänster. Hälsorådgivning Hälsorådgivningen betjänar dig dygnet runt på nummer (09) Vid svåra psykiska krissituationer förmedlar hälsorådgivningen en läkare på hembesök. Brådskande psykiatrisk sjukvård tfn (09) , Nordenskiöldsgatan 2 Föreningar för mental hälsa Anhörigas stöd för mentalvården centralförbund rf - stöd och information för anhöriga till psykiskt sjuka Anhörigas stöd för mentalvården Nylands förening rf tfn (09) , - stöd och information för anhöriga till psykiskt sjuka Finlands Röda Kors tfn , - stödpersonsverksamhet Äimä ry tfn , - kamratstöd för personer so lider av t.ex. förlossningsdepression Seniorhållplatsen tfn , - grupper, individuella samtal och stödpersonverksamhet Verksamhet inom Stadsmissionen 21

22 Missbrukarvård A-kliniker Socialverket, tfn (09) > Missbrukarvård - hjälp för vuxna i frågor som rör användningen av rusmedel Drogkliniken Socialverket, tfn (09) > Missbrukarvård - hjälp för drogmissbrukare Ungdomsstationer Socialverket, tfn (09) > Missbrukarvård - hjälp för åringar i frågor som rör användingen av rusmedel Hjälptelefoner Nationella kristelefonen (Föreningen för Mental Hälsa i Finland) tfn , mån fre kl. 9 6, lör kl och sön kl Föreningen för Mental Hälsa i Finland, SOS-centrets krismottagning tfn (09) , vardagar kl Helsingfors stads krisjour tfn (09) dygnet runt - psykisk första hjälpen per telefon, vid hembesök och på olycksplatser - utredning och ordnande av fortsatt stöd och tjänster Samtalstjänst (ev.luth. församlingar) tfn , sön tors kl. 18 1, fre lör kl för finskspråkiga tfn , varje dag kl för svenskspråkiga - stöd i livets kriser Krisjouren för unga Jourtelefon mån fre kl för åringar Morgonörat tfn (09) , varje morgon kl samtalstjänst för äldre 22

23 Webbsidor och diskussionsforum information om kyrkans och församlingarnas verksamhet info på finska och engelska - möjlighet till svenskspråkig vård Litteratur Tarja Koffert ja Katriina Kuusi: Opi masennuksen ehkäisy- ja hoitotaitoja. Mielenterveyden koulutuskeskus / Suomen Mielenterveysseura, Vantaa 2002 Tiina Tikkanen: Psykoterapiaopas, Helsinki Media 1998 Furman Ben och Jussi Valtonen: Någonstans finns glädjen, För dem som lider av depression och deras anhöriga. Natur och Kultur Stockholm 2001 Atle Dyregrov: Lilla sömnboken. Studentlitteratur 2001 Carola Timper: Tills vingen brister, Församlingsförbundet 1998 Hur skall jag hjälpa mitt barn? (Om att stöda barn vilkas föräldrar är deprimerade) Broschyr utgiven av Anhörigas stöd för mentalvården. 23

24 Du behöver inte klara av din depression på egen hand. De offentliga hälsovårds- och socialtjänsterna erbjuder både yrkesmässigt och etiskt högklassig vård och behandling. Broschyren har utarbetats 2003 av projektet för mentalvårdstjänster (Mipro). Den finns även på Internet på socialverkets sidor > Publikationer och på hälsovårdscentralens sidor > Publikationer > Broschyrer. Översättning: Marja-Leena Lehikoinen. Layout: Helena Kajander. Tryckning: Star Offset Oy, / fjärde upplagan.