Depression. och vägen till tillfrisknande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Depression. och vägen till tillfrisknande"

Transkript

1 Depression och vägen till P a t i e n t i n f o tillfrisknande

2 Jag orkar ingenting, sitter som förlamad i soffhörnet med tandborsten i handen och väntar att jag skulle orka släpa mig till lavoaren. Livet har ingenting att erbjuda mig längre, jag är en kraftlös och onödig människa. 2

3 Depression som sjukdom innebär något annat än att människan är ledsen eller kortvarigt nedstämd. Allmänt om depression Sinnesstämning eller sjukdom? Depression kan vara en sinnesstämning som var och en kan uppleva efter en motgång eller en besvikelse. Att människan är ledsen eller kortvarigt nedstämd är ett normalt sätt att reagera på en förlust eller ett misslyckande. Depression som sjukdom innebär något annat. Depression räknas som sjukdom, då nedstämdheten är kraftig och varar i minst två veckor och den åtföljs av många andra symtom i tankarna, känslorna, hela kroppen och beteendet. En svårt deprimerad människa känner sig förlamad och oförmögen att handla. Livslusten saknas. Ingenting verkar intressant. Ingenting är roligt. En deprimerad människas tankar är mycket pessimistiska och självförebrående. Livet ter sig som en serie misslyckanden. 3

4 De viktigaste symtomen på depression: långvarig nedstämdhet allmän brist på intresse för sådant som tidigare kändes meningsfullt trötthet, brist på energi, minskad aktivitet sömnstörningar, svårt att somna, orolig sömn, vaknar alltför tidigt, sover för mycket obestämd sveda och värk koncentrationssvårigheter (t.ex. vid läsning och tv-tittande) förändringar i aptiten som kan förorsaka antingen minskning eller ökning av vikten känsla av mindervärdighet eller skuldkänslor störningar i den sexuella lusten (oftast brist på lust) känsla av hopplöshet tankar kring döden, dödsönskan och självmordstankar. Vad beror depression på? Det finns nödvändigtvis inte en egentlig orsak till depression, men ibland kan det finnas vissa faktorer som gör att en människa drabbas av depression. Den deprimerade har t.ex. mistat en närstående person, insjuknat allvarligt eller det har förekommit en allvarlig sjukdom i familjen. Han eller hon har kanske genomgått en skilsmässa eller förlorat sitt arbete. Många som lidit av depression har också berättat att de bara drabbats av sjukdomen utan någon egentlig orsak. Enligt undersökningarna kan depression i viss grad vara ärftligt. Under depression sker det biokemiska förändringar i hjärnan. Studier visar att deprimerade 4

5 människor har störningar i ämnesomsättningen och hos signalsubstanser. Dessa signalsubstanser är kemiska ämnen som påverkar nervimpulsens funktion i hjärnan. I undersökningar har man konstaterat att det finns ett visst samband mellan svåra barndomsupplevelser och depression. Alla som haft en svår barndom får dock inte depression och en god barndom ger nödvändigtvis inte skydd mot sjukdomen. Depression är vanligt förekommande Det uppskattas att ca 5 6 procent av finländarna idag lider av en svår depression. Man har funnit att var femte finländare någon gång under livet drabbas av en depression som behöver behandling. Man kan tillfriskna från depression Behandling av depression lönar sig. En depressiv sjukdom kan nästan alltid botas. Att söka vård i ett tidigt skede förkortar i allmänhet depressionsperioden och minskar risken för återfall. 5

6 6

7 En deprimerad människa behöver stöd och möjlighet till diskussion. Vård av depression Rätt diagnos och omedelbar behandling utgör grunden till ett lyckat tillfrisknande. Depression är en sjukdom bland alla andra och är därför ingenting man behöver dölja eller skämmas över. En svår depression behandlas i allmänhet både med läkemedel och samtalsterapi. Med samtalsterapi avses här det stöd som social- och hälsovårdens yrkespersonal erbjuder i form av diskussioner. 7

8 Läkemedel Depression behandlas i allmänhet med läkemedel, men i synnerhet vid svår depression ökar betydelsen av läkemedel. Med antidepressiva läkemedel kan man rätta till hjärnans biokemiska obalans och felaktiga funktioner. Det finns tiotals olika antidepressiva preparat i Finland och därför kan det ta tid att hitta den rätta medicineringen. I början kan man vara tvungen att pröva med olika preparat och olika doser. Antidepressiva läkemedel utgör en av de mest effektiva behandlingsformerna och det finns vetenskapligt bevis på deras verkan (information om depressionsmediciner finns på sidorna 16 20). Samtalsterapi och psykoterapi En deprimerad människa behöver stöd och möjlighet till samtal. Det är viktigt att de som har hand om vården får en omfattande uppfattning om den deprimerades situation. Det är på många sätt bra om en närstående person eller familjen kan delta i samtalen. Att samarbeta med läkaren och skötaren stöder också läkemedelsbehandlingen. Överenskomna och tillräckligt täta besök eller telefonsamtal utgör en central del av den primära hälsovårdens samtalsterapi. Du kan också studera depression på egen hand med hjälp av boken Depressiokoulu: Opi masennuksen ehkäisy- ja hoitotaitoja (se sida 23). Vi har också goda erfarenheter av olika grupper där deltagarna lär sig att klara sig med sin depression. Under gruppmöten försöker man lära deltagarna att känna igen variationerna i sin sinnesstämning och förbättra förmågan att påverka dem. Många deprimerade använder också den stödservice som t.ex. organisationer och församlingar erbju- 8

9 Det finns många sätt att tänka och handla som hjälper dig att bättre stå ut med den period, då depressionen försvårar ditt liv. Det är möjligt att du t.o.m. kan stöda och befrämja tillfrisknandet. Problemet är dock det att när du är deprimerad strider din egen tankevärld mot dina goda avsikter. Ett annat problem är brist på energi, trötthet. I samband med depression talar man ofta om en ond cirkel, som innebär att depressionen på ett sätt förstärker sig själv. På grund av brist på energi och intresse kan det hända att du lämnar dina tidigare intressen och hobbyn och bryter kontakten med vänner och bekanta. Sysslolösheten erbjuder ingen poder samt kamratstöd. Med egenhjälp och kamratstöd avses den stödande verksamhet som erbjuds av dem som själva upplevt psykiska problem (se sid ). Det finns flera egentliga psykoterapiformer och för förverkligandet av dem svarar i huvudsak den psykiatriska specialsjukvården, FPA:s rehabilitering enligt prövning samt den privata sektorn. Olika slags korttidsterapier har visat sig effektiva i behandlingen av depression. Var kan du få hjälp i Helsingfors? På följande sida (s. 10) finns ett schema över vården av en deprimerad patient i Helsingfors. Om du misstänker att du lider av depression, skall du reservera tid hos din egen läkare på hälsostationen, tfn (09) Med läkaren kan ni utreda graden av depressionen och vilken vård som behövs. Vad kan du själv göra för att bli frisk? 9

10 Vården av en deprimerad patient Misstanke av depression Du är bekymrad, eftersom du känner dig nedstämd, saker och ting intresserar dig inte som tidigare och du är tröttare än vanligt. Du kanske lider av sömnproblem och har olika fysiska besvär. Tag kontakt med din egen hälsostation och reservera tid till din egen läkare. Första besök Berätta så noggrant som möjligt om hur du mår, så att ni tillsammans kan utreda situationen som helhet och läkaren kan bedöma graden av din depression. Lindrig och mellansvår depression Vården inleds på hälsostationen. Du kommer överens om besökstider och eventuell läkemedelsbehandling. Svår depression Vården inleds på hälsostationen. Du kommer överens om besökstider och eventuell läkemedelsbehandling. Behovet av omedelbar vård bedöms. Vård och uppföljning Du kommer överens om följande besök eller telefonsamtal till din egen läkare eller hälsovårdaren. Depressionssymtomen blir svårare, du kanske har självdestruktiva tankar och din funktionsförmåga sjunker betydligt. Depressionen kräver allt effektivare vård Du får remiss till psykiatrisk specialsjukvård. Depressionen börjar avta Kontrollgångerna på hälsostationen blir färre eller uppföljningen avslutas helt. Du kommer överens om fortsatt läkemedelsbehandling. Uppföljningen förflyttas från specialsjukvården till primärhälsovården. Planering av vården i den psykiatriska specialsjukvården. Depressionen börjar avta Vårdkontakterna blir färre. Vård i psykiatrisk öppenvård eller på sjukhus. 10

11 sitiv stimulans och att bli ensam fördystrar tillvaron ännu mer. Motion, god mat och umgänge med andra människor är sådant som kan befrämja tillfrisknandet. De råd som räknas upp nedan är avsedda för att uppmuntra dig att sköta din hälsa. Du kanske tycker att de är omöjliga att genomföra och det kan ge dig skuldkänslor. Man blir inte frisk från en svår depression med enbart vilja. Dessa råd kan dock vara till nytta litet senare, när du återfått åtminstone en del av dina krafter. Mera motion Om du är deprimerad, tänker du kanske att du inte orkar göra nånting eller att motionering är motbjudande. Det är dock bra att komma ihåg att undersökningar påvisar att regelbunden motion lindrar depression. Man känner tillfredställelse, det centrala nervsystemet aktiveras och det sker hormonförändringar i kroppen. Genom motion kan du med hjälp av dina sinnen förflytta din blick från de inre plågorna utanför din egen kropp. Du kan iaktta naturen genom att se, lyssna och känna lukter. Försök hitta en motionsform som du njöt av före du insjuknade i depression eller en som nu känns bäst. Det kan vara fråga om vardagssysslor, en promenad eller fast en cykeltur. Till en början räcker det med t.ex. en tio minuters motionsstund. Öka på träningen efterhand. Gör sådant som du tidigare njöt av Skriv en lista över det som du tidigare tyckte om. Saker som ger tillfredsställelse är oftast mycket vardagliga, som t.ex. att gå ut och handla, titta på tv, lyssna på radio, hjälpa någon annan, bereda en god 11

12 måltid osv. Börja sedan genomföra dessa trots att de till en början skulle verka ansträngande och inte erbjöd den tillfredsställelse som tidigare. Att planera och genomföra saker strukturerar tiden och ökar känslan av livshantering. Ät hälsosamt Ät mångsidigt och hälsosamt. Att äta för mycket får dig inte att känna dig bättre, tvärtom. Om du å andra sidan märker att du inte har aptit, är det viktigt att se till att du får tillräckligt med näring. Undvik alkohol och andra rusmedel Det lönar sig inte att använda alkohol eller andra rusmedel som bot mot depression trots att de tillfälligt kan höja humöret. De inverkar på det centrala nervsystemet och via kemiska processer fördjupar depressionen. För vissa människor kan det i något skede av livet vara svårt att klara sig utan alkohol eller andra rusmedel. Om du tror att du har problem med rusmedel, tag kontakt med A-kliniken eller drogjourpolikliniken (se sida 22). Det är bra att minnas att också relativt små mängder alkohol kan i regelbunden användning t.o.m. förorsaka depression. Träffa människor Håll kontakt med dina vänner och andra människor trots att du hade lust att isolera dig från omvärlden. Försök berätta för dina vänner och andra närstående, hur du känner dig. Du kan också besöka någon kamratstödsgrupp. Du kan få en ny synvinkel på olika saker, då du talar om dina tankar. Andra människor har också lättare att förstå din situation. Att tala brukar i allmänhet hjälpa då man mår dåligt. 12

13 Bekanta dig med ditt sätt att tänka P A T I E N T I N F O Om du medan du läste de ovannämnda råden automatiskt började tänka t.ex. jag orkar inte med nånting eller jag är för deprimerad för att kunna ta mig någonstans, har du nu en god chans att iaktta dina egna tankar här och nu. Med tankar avses här de meningar vi säger till oss själva. Det är fråga om ett inre samtal, som antingen kan öka på depressionen eller höja vårt humör. Dystra, destruktiva och negativa tankar sänker humöret. Dessa tankar är ofta förvrängda och överdrivande, utesluter positiva saker och är mycket pessimistiska och självförebrående. Du kan iaktta dessa tankar som om de endast var föreställningar, inte nödvändigtvis nånting som är sant. Du kan lyssna på dig själv och åtminstone försöka föreslå för dig själv andra alternativ, som t.ex. En kvällspromenad skulle göra gott. Kanske jag ändå försöker ta mig ut fast jag är trött.... När du sedan har uträttat något, skall du utveckla ditt inre feedbacksystem genom att säga till dig själv t.ex. Det var duktigt gjort! Jag gjorde det!. Du behöver inte klara av din depression på egen hand. De offentliga hälsovårds- och socialtjänsterna erbjuder både yrkesmässigt och etiskt högklassig vård och behandling. 13

14 Det är viktigt att du lever också ditt eget liv och sköter om dig. Information till de närstående Om en till dig närstående människa lider av depression, är perioden troligtvis också för dig mera stressig jämfört med ditt normala liv. Du kan få uppleva mycket motstridiga känslor. Å ena sidan försöker du tänka positivt och upprätthålla hoppet om tillfrisknande, men det är helt mänskligt att känna ångest, trötthet och hjälplöshet inför den deprimerades sjukdom. Att hjälpa den som är deprimerad är svårt. Om det är fråga om en svår depression, är det viktigt att förstå att det är en sjukdom som gör att den deprimerades krafter sinar i den grad att han eller hon kan uppleva dina välmenande aktiveringsförsök som förebråelse. En välment uppmaning ta dig själv i kragen har ingen effekt, utan resultatet kan vara det motsatta. Det kan hända att du som resultat av fruktlösa försök att hjälpa blir irriterad på den deprimerade eller känner skuldkänslor. Kom ihåg att du inte med ditt beteende förorsakat sjukdomen. Du kan inte heller 14

15 få den deprimerade att bli frisk. Försök stå ut med situationen, även om tillfrisknandet skulle ske långsamt och framtiden kännas osäker. Det kan vara bra att komma överens om en gemensam dagsrytm och hålla fast vid den. Påminn dig själv tillräckligt ofta om att man kan bli återställd efter depression, men att det tar tid. Du behöver inte själv bli deprimerad, fast den andra bredvid dig är det. Försök ibland iaktta situationen som en utomstående. Kom också ihåg att du behöver inte kunna lösa enstaka problemsituationer eller reagera på den deprimerades alla uttryck av ångest. Det räcker att du lyssnar, ställer en fråga eller tiger. Det är viktigt att du lever också ditt eget liv, sköter din kondition, träffar vänner och deltar i dina egna aktiviteter. Du kan också kontakta en anhöriggrupp för stöd och råd (se sid ). Om du märker ändringar i din psykiska eller fysiska funktionsförmåga, tala om det för din egen läkare. 15

16 Idag finns det flera effektiva och trygga läkemedel mot depression. Bra att veta om läkemedel mot depression En hörnsten i behandlingen av depression är modern läkemedelsbehandling. De antidepressiva läkemedlen har under de senaste tio åren utvecklats så att det idag finns flera effektiva och trygga läkemedel mot depression. Trots att det finns mycket erfarenhet av antidepressiva läkemedel och att allmänhetens kunskaper om dem ökat, väcker dessa läkemedel ännu mycket oro och osäkerhet. Om du redan börjat eller skall börja använda antidepressiva läkemedel, kom ihåg att fråga din läkare om saker som du funderar på i behandlingen. På följande sidor tas upp frågor som människor grubblar på. 16

17 1. Antidepressiva läkemedel är trygga P A T I E N T I N F O Antidepressiva läkemedel är inte vanebildande eller beroendeframkallande. De har inte heller en berusande effekt. Läkemedlen påverkar inte beteendet eller människans yttre på något annat sätt än att depressionssymtomen avtar. Depressionspatienter som vårdats med antidepressiva läkemedel får inte återfall oftare än de som vårdats på något annat sätt. 2. Den antidepressiva effekten kommer gradvis Depressionsymtomen börjar i allmänhet avta 2 3 veckor efter att läkemedelsbehandlingen påbörjats. Det kan dock ta flera veckor eller t.o.m. månader tills symtomen är helt och hållet borta. Effekten av läkemedelsbehandlingen kan pålitligt bedömas först ca fyra veckor efter att behandligen inletts. För att man skall få en så snabb hjälp som möjligt lönar det sig att börja behandlingen genast och med den dosering läkaren ordinerat. Patienten skall inte hålla några pauser i läkemedelsbehandlingen. Patienten skall inte heller avbryta behandlingen fast hon inte genast börjar må bättre. 3. Läkemedelsbehandlingen hjälper inte alltid tillräckligt Målet med behandlingen är att sköta depressionen helt. Man skall inte att nöja sig med ofullkomliga resultat. Det har visat sig att t.o.m. över hälften av depressionspatienterna inte får hjälp för sina symtom med endast ett preparat. Efter att man prövat med olika doser måste preparatet bytas ut eller också ett annat läkemedel läggas till i behandlingen. Om inte symtomen avtar tillräckligt, gäller det att avväga andra behandlingsmetoder. Att söka den effektivaste 17

18 behandlingsmetoden hör till en normal vårdpraxis. Det är alltså inte fråga om att vården skulle vara ineffektiv eller misslyckad. 4. Regelbundenhet är viktigt En av de vanligaste orsakerna till återfall av depressionssymtom eller ett bristfälligt vårdresultat är oregelbunden eller för tidigt avslutad läkemedelsbehandling. Man skall inte avbryta behandlingen, trots att man börjar må bättre. Man skall inte heller öka på dosen om tillståndet förvärras, eftersom effekten av läkemedlet inte nödvändigtvis ökar i proportion till ökad dos. 5. Läkemedelsbehandlingen behöver pågå tillräckligt länge Man behöver alltid komma överens med läkaren om längden av behandlingen. Läkemedelsbehandlingens längd varierar individuellt, men en allmän regel är att då det är fråga om den första egentliga depressionen skall behandlingen pågå i 3 6 månader efter att symtomen helt och hållet avtagit. Om patienten redan tidigare haft depressionsperioder eller det finns tydliga omständigheter som upprätthåller depressionssymtomen, är det ytterst viktigt att noggrant bedöma behandlingstiden. Då det är fråga om en lätt återkommande depression, är det skäl att överväga en långvarig eller bestående profylaktisk läkemedelsbehandling. 6. Antidepressiva läkemedel kan ha biverkningar De flesta som använder i synnerhet nyare antidepressiva läkemedel, får inga biverkningar. Mycket få 18

19 mänskor får så besvärliga biverkningar att preparatet därför måste bytas ut. Biverkningarna av antidepressiva läkemedel förekommer vanligtvis genast i början av behandlingen och största delen av dem försvinner inom 1 2 veckor. Mest typiska biverkningar är illamående och huvudvärk. När preparatet används regelbundet, försvinner biverkningarna snabbare än vid oregelbunden användning. Om biverkningningarna fortsätter länge eller är mycket besvärliga, lönar det sig att kontakta vårdande läkare för att byta ut preparatet. Vanligtvis hittar man ett preparat som inte ger biverkningar. 7. Att plötsligt sluta ta läkemedel kan förorsaka besvärliga symtom Tala alltid med läkaren om att sluta ta din medicin. Vid avslutning av läkemedelsbehandlingen kan det förekomma besvärliga symtom, som börjar i allmänhet 1-10 dygn efter att man slutat ta medicinen och pågår i två dagar till två veckor. Dylika symtom är bl.a. svettning, hjärtklappning, nervositet, ångestkänslor, skälvningar, stickningar i fingrarna, mag- och tarmbesvär och sömnstörningar. Symtomen avtar av sig själv och de kan delvis undvikas genom att avsluta läkemedelsbehandlingen gradvis. Oregelbunden användning av antidepressiva läkemedel kan förorsaka ovannämnda symtom. 8. Rusmedel och antidepressiva läkemedel Antidepressiva läkemedel har i allmänhet inte en skadlig samverkan med små mängder av alkohol. Det är dock skäl att vara försiktig, eftersom det finns stora individuella skillnader och eventuella andra läkemedel som man använder kan också påverka situationen. 19

20 Hos en depressionspatient förekommer flera slags risker vid användning av alkohol annars än tillfälligt och måttligt. Kom också ihåg att alkoholet ofta försvagar läkemedlets effekt. Överkonsumtion av alkohol (och andra rusmedel) utgör ett av de viktigaste orsakerna till att läkemedelsbehandlingen av depression misslyckas. 9. Trafiken och antidepressiva läkemedel Flera depressionssymtom, som sömnproblem, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet förlänger reaktionstiden, påverkar koncentrationsförmågan och gör det svårare att klara sig i trafiken. Antidepressiva läkemedel försvagar i allmänhet inte prestationsförmågan i trafiken, men det lönar sig ändå att vara speciellt försiktig i synnerhet om man just börjat använda ett nytt läkemedel. 10. Läkemedel och andra behandlingsmetoder Depression kan behandlas också med andra metoder än läkemedel eller så kan olika metoder användas samtidigt. Ofta är det nyttigt och ändamålsenligt att t.ex. kombinera någon form av samtalsterapi eller psykoterapi med läkemedelsbehandlig. Att depressionen behandlas med läkemedel utesluter inte att man anlitar också någon annan vårdmetod. Vid speciellt långvarig depression och då det förekommer också andra symtom förutom sinnesstämningsförändringar kan psykoterapi vara nyttigt. Psykoterapi kan vara till stor hjälp, då det finns tydliga yttre faktorer som utlöst depressionen. Läkemedelsbehandlingen utgör inget hinder och fördröjer inte heller ett samtidigt sorgarbete. 20

21 Hjälp och stöd Hälsostationer Kontaktuppgifterna till din egen hälsostation får du från växeln (09) eller Internet > Hälsotjänster. Hälsorådgivning Hälsorådgivningen betjänar dig dygnet runt på nummer (09) Vid svåra psykiska krissituationer förmedlar hälsorådgivningen en läkare på hembesök. Brådskande psykiatrisk sjukvård tfn (09) , Nordenskiöldsgatan 2 Föreningar för mental hälsa Anhörigas stöd för mentalvården centralförbund rf - stöd och information för anhöriga till psykiskt sjuka Anhörigas stöd för mentalvården Nylands förening rf tfn (09) , - stöd och information för anhöriga till psykiskt sjuka Finlands Röda Kors tfn , - stödpersonsverksamhet Äimä ry tfn , - kamratstöd för personer so lider av t.ex. förlossningsdepression Seniorhållplatsen tfn , - grupper, individuella samtal och stödpersonverksamhet Verksamhet inom Stadsmissionen 21

22 Missbrukarvård A-kliniker Socialverket, tfn (09) > Missbrukarvård - hjälp för vuxna i frågor som rör användningen av rusmedel Drogkliniken Socialverket, tfn (09) > Missbrukarvård - hjälp för drogmissbrukare Ungdomsstationer Socialverket, tfn (09) > Missbrukarvård - hjälp för åringar i frågor som rör användingen av rusmedel Hjälptelefoner Nationella kristelefonen (Föreningen för Mental Hälsa i Finland) tfn , mån fre kl. 9 6, lör kl och sön kl Föreningen för Mental Hälsa i Finland, SOS-centrets krismottagning tfn (09) , vardagar kl Helsingfors stads krisjour tfn (09) dygnet runt - psykisk första hjälpen per telefon, vid hembesök och på olycksplatser - utredning och ordnande av fortsatt stöd och tjänster Samtalstjänst (ev.luth. församlingar) tfn , sön tors kl. 18 1, fre lör kl för finskspråkiga tfn , varje dag kl för svenskspråkiga - stöd i livets kriser Krisjouren för unga Jourtelefon mån fre kl för åringar Morgonörat tfn (09) , varje morgon kl samtalstjänst för äldre 22

23 Webbsidor och diskussionsforum - information om kyrkans och församlingarnas verksamhet info på finska och engelska - möjlighet till svenskspråkig vård Litteratur Tarja Koffert ja Katriina Kuusi: Opi masennuksen ehkäisy- ja hoitotaitoja. Mielenterveyden koulutuskeskus / Suomen Mielenterveysseura, Vantaa 2002 Tiina Tikkanen: Psykoterapiaopas, Helsinki Media 1998 Furman Ben och Jussi Valtonen: Någonstans finns glädjen, För dem som lider av depression och deras anhöriga. Natur och Kultur Stockholm 2001 Atle Dyregrov: Lilla sömnboken. Studentlitteratur 2001 Carola Timper: Tills vingen brister, Församlingsförbundet 1998 Hur skall jag hjälpa mitt barn? (Om att stöda barn vilkas föräldrar är deprimerade) Broschyr utgiven av Anhörigas stöd för mentalvården. 23

24 Du behöver inte klara av din depression på egen hand. De offentliga hälsovårds- och socialtjänsterna erbjuder både yrkesmässigt och etiskt högklassig vård och behandling. Broschyren har utarbetats 2003 av projektet för mentalvårdstjänster (Mipro). Den finns även på Internet på socialverkets sidor > Publikationer och på hälsovårdscentralens sidor > Publikationer > Broschyrer. Översättning: Marja-Leena Lehikoinen. Layout: Helena Kajander. Tryckning: Star Offset Oy, / fjärde upplagan.

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Depression Information till patienter och anhöriga Tycker dina vänner att du borde rycka upp dig? Försöker du hålla skenet uppe, trots att du känner dig nedstämd,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA Ändamålet med detta frågeformulär är att få ännu mer information om Er hälsa och Ert välbefinnande. Vi ber

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s.

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s. Krisplan - Studeranderelaterade situationer Reviderad 27.8.2015 Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2 Studerande - svår olycka s. 3 Studerande - dödsfall s. 4 Personal - svår olycka s. 5 Personal dödsfall

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA 1 Detta frågeformulär innehåller frågor t.ex. om Era allergiska symptom och symptom i stöd- och rörelseorganen.

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier.

God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier. 1 Hälsotjänsterna och kontakterna inom social- och hälsovården för studeranden vid Karis-Billnäs gymnasium 2014-2015 God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier. Din fysiska hälsa kan

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre Mindre ger mer Broschyr för dig som vill dricka mindre 1 Innehåll Gör en lägesbedömning 4 Standardglas 6 Riskgränser 8 Minska eller sluta? 12 Då du vill dricka mindre 16 Dryckesdagbok 18 Den här broschyren

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 1 Detta frågeformulär innehåller frågor om Era symptom i andningsorganen, andnöd, smärtor i bröstet, allergiska symptom

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Identifiering av alkohol eller andra rusmedelsproblem

Identifiering av alkohol eller andra rusmedelsproblem Anvisningar för hantering av rusmedelsmissbruk vid Åbo Akademi De här anvisningarna har utformats som en del av arbetet med att skapa ett bra arbetsklimat för alla anställda vid ÅA. Målsättningen med dessa

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Skål. information om alkohol

Skål. information om alkohol Skål information om alkohol Innehåll Till läsaren... 3 Drycker som innehåller alkohol... 4 Berusning... 5 Alkoholen och hälsan... 7 Alkoholen och mediciner... 7 Använder du för mycket alkohol?... 8 Mot

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Affektiva mottagningens behandlingsutbud

Affektiva mottagningens behandlingsutbud Affektiva mottagningens behandlingsutbud VÅRT UPPDRAG Affektiva mottagningens uppdrag är att bistå klinikens psykiatrer och att tillförsäkra patienter med svårare affektiv sjukdom korrekt diagnos och behandling.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007 ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT Anna-Maija Perttula 30.10.2007 TUBERKULOS BOTAS OM... läkaren ordinerar en effektiv läkemedelskombination behandlingstiden är tillräckligt lång

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM. På svenska. Jag tänker på Dig. Rusmedlens negativa effekter under graviditeten

FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM. På svenska. Jag tänker på Dig. Rusmedlens negativa effekter under graviditeten FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Jag tänker på Dig Rusmedlens negativa effekter under graviditeten Bästa blivande mamma! Graviditeten är en stor ändring i livet. Två ska bli tre och den tredje

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer