C-UPPSATS. Nyttan av fysisk träning vid depression

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Nyttan av fysisk träning vid depression"

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:256 Nyttan av fysisk träning vid depression Christer Hedlund, Kent Gunnarsson-Lundin Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik 2006:256 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/256--SE

2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 120p Nyttan av fysisk träning vid depression The benefits of physical exercise in depression Christer Hedlund Kent Gunnarsson-Lundin Examensarbete i sjukgymnastik HT2006 Handledare: Universitetsadjunkt Daina Dagis Examinator: Universitetslektor Britta Lindström

3 Ett stort tack till vår handledare Daina Dagis för ansenligt stöd och engagemang i vårt arbete 2

4 ABSTRAKT Depressionssjukdomarna är en av de största orsakerna till ohälsa i världen och under de senaste 50 åren har depressionssjukdomarna blivit vanligare samt att debuten kommer tidigare i ålder. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva läkemedel och samtalsterapi. Fysisk träning har i en del studier visat sig ha samma effekt som antidepressiva läkemedel, det vill säga öka omsättningen av serotonin och noradrenalin. I de flesta studier finns dock metodologiska svagheter, vilket gjort att nyttan av fysisk träning fortfarande är oklar. Syftet med vår studie var att undersöka vad som fanns publicerat om nyttan av fysisk träning vid depression. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline-Pubmed av studier publicerade och resulterade i 10 interventionsstudier samt 11 litteraturöversikter. Resultatet av vår studie visade att evidensen för nyttan av fysisk träning vid depression fortfarande är låg, på grund av artiklarnas låga bevisvärde. Utifrån vår studie kunde man inte heller dra några säkra slutsatser om nyttan av fysisk träning på lång och kort sikt eller om nyttan av fysisk träning är beroende av kön, ålder, träningsfrekvens, träningsintensitet eller träningsform. Nyckelord: Depression, Fysisk träning, Nytta, Litteraturstudie 3

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 5 SYFTE 7 Frågeställningar 7 MATERIAL OCH METOD 7 Analyskriterier 8 Bevisvärde 8 RESULTAT 9 Resultat av litteratursökning 9 Mätning av nytta 10 Nyttan av fysisk träning vid depression eller depressionssymtom 11 Skillnad i nytta beroende på träningsform, träningsfrekvens, träningsintensitet och behandlingstid 16 Skillnad i nytta beroende på kön eller ålder 17 Nytta på lång och kort sikt 17 Hur förklarar författarna att fysisk träning påverkar depressionssymtom 17 DISKUSSION 19 REFERENSER 22 4

6 BAKGRUND 1997 publicerade Världshälsoorganisationen (WHO) och Världsbanken en kartläggning där de visade att depressionssjukdomarna är en av de största orsakerna till ohälsa i världen. Endast luftvägsinfektioner, diarrésjukdomar samt spädbarnssjukdomar orsakade större ohälsoeffekter (SBU, 2004). Risken att drabbas av en depression någon gång i livet är cirka 40% för kvinnor och 20% för män (Allgulander, 2005). De flesta som drabbas av en depression har ökad sannolikhet av att drabbas av ytterliga episoder av depression. Många studier visar att under de senaste 50 åren har depressionssjukdomar blivit vanligare och att debuten kommer allt tidigare i åldern (SBU, 2004). År 2002 var kostnaden i Sverige för antidepressiva läkemedel cirka 1,6 miljarder kronor, och uppskattningsvis gällde två tredjedelar av dessa depressionsbehandling. Till detta kommer direkta kostnader som till exempel läkarbesök och sjukhusvård samt indirekta kostnader som kostnad för kroppsliga sjukdomar eller symtom som är relaterade till depression beräknades den totala summan av direkta och indirekta kostnader för depression till 12 miljarder kronor (SBU, 2004). Depression kan i början vara smygande eller relativt akut med utveckling av depression inom loppet av några få dagar eller veckor. Centralt i depression står den deprimerades låga självkänsla. Den deprimerade uppfattar också omvärlden på sådant sätt att hans negativa självbild blir bekräftad. Han blir upptagen av andra människors avvisning och ovänlighet, medan andras omsorg och vänlighet inte alls registreras. Den depressiva grundstämningen präglar individens totala tankeinnehåll. Han ser mörkt på allt och finner ingen glädje i något (Kringlen, 1980). Diagnoskriterier för egentlig depression enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) är att minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje ska föreligga (APA, 1999). Även fem av följande symtom ska ha förekommit under samma tvåveckorsperiod: viktproblematik, sömnstörning, agitation, svaghetskänsla, skuldkänslor, nedsatt tanke och koncentrationsförmåga samt tankar på döden. Symtomen ska orsaka ett väsentligt lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Man skiljer också mellan lindrig, måttlig och svår depression. Vid lindrig depression skall man ha få symtom utöver det som krävs för diagnosen. De skall bara orsaka en lättare försämring av förmågan att fungera i vardagslivet. Vid måttlig depression ligger symtomen eller funktionsnedsättningen mellan nivåerna lindrig och svår. Vid svår 5

7 depression ska det föreligga ett flertal symtom och dessa ska orsaka en markant försämring av förmågan att fungera i vardagslivet (APA, 1999). Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva läkemedel och samtalsterapi, som har visat sig göra % patienterna symtomfria inom sex månader. Antidepressiva läkemedel verkar genom att ge den fysiska energi som är nödvändig för att med hjälp av samtalsterapi bryta gamla, invanda och icke fungerande reaktionssätt och mönster (Wasserman, 2003). Behandling med läkemedel inleds oftast med SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare), det vill säga preparat som ökar omsättningen av serotonin och noradrenalin eftersom depression anses orsakad av en minskning av dessa signalsubstanser (Haugsgjerd, 1999). Vanligtvis brukar det dröja ett par veckor innan man uppnår effekt av antidepressiva läkemedel och inom ett par månader känner sig cirka 70% återställda. Däremot finns risk vid behandling med SSRI-preparat för en del biverkningar i form av illamående, huvudvärk, viktnedgång, viktuppgång, minskad sexlust, minskad sexuell förmåga samt värmekänsla (Allgulander, 2005). Är depressionen svår hjälper inte antidepressiva läkemedel alltid. Då kan Elektrokonvulsiv behandling (ECT) tillgripas (Dencker, 1996). ECT har visat sig ha en snabb och god effekt vid svår depression. Ungefär 90% av alla patienter med svår depression blir återställda av denna behandling. Återfallsrisken är dock hög. ECT är som den används idag en väsentligt riskfri behandling med mycket få medicinska kontraindikationer (Allgulander, 2005). Fysisk aktivitet har i djurexperiment visat sig minska serotoninupptaget och därmed öka serotoninhalten i vissa delar av hjärnan (Naylor, Thorlin & Jonsdottir, 2005). Fysisk träning har i ett flertal studier visat sig ha positiv effekt vid depression (Kjellman, 2005). En förklaring kan vara att noradrenalinnivåerna kan öka upp till fyra gånger under ett träningspass, och betydligt mer vid hård och långvarigt träning. Detta är samma effekt som ses vid behandling av läkemedel (Hassmén & Hassmén, 2005). Det är inte lätt att särskilja fysisk aktivitet från fysisk träning eftersom de ofta går i varandra (Biddle & Mutrie, 2001). I denna studie har vi därför valt att använda begreppet fysisk träning för både fysisk träning och fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet kan definieras som; rörelse av kroppen producerade av skelettmuskulatur, energiförbrukning som varierar från låg till hög och ett positivt samband med fysisk kondition. Fysisk träning innebär följande; syfte att upprätthålla eller förbättra fysisk kondition, kroppsrörelser producerade av skelettmuskulatur, 6

8 energiförbrukning som varierar från låg till hög, stort positivt samband med fysisk kondition samt planerade, strukturerade och repetitiva kroppsrörelser (Biddle & Mutrie, 2001). Enligt Köhler & Messelius, 2006, så definieras nytta som något som är bra och hjälper. Fysisk träning är till nytta för en rad olika hälsoaspekter, både av fysisk och av psykisk art. Kunskapen om nyttan av fysisk träning vid depression är dock fram till idag inte säkerställd, eftersom metodologiska problem finns i de flesta studier. För att få definitivt svar på om fysisk träning har nytta vid depression krävs det enligt Kjellman, 2005, fler studier med längre uppföljningstider. Om evidensen stärks för nyttan av fysisk träning vid depression skulle detta kunna leda till att fysisk träning får en större del i behandlingen av depressionspatienter. I bästa fall skulle detta eventuellt kunna bidra till förkortad behandlingstid, förkortad sjukskrivningstid, minskat lidande samt minskat behov av läkemedel för personer med depression. SYFTE Syftet med vår studie var att utvärdera nyttan av fysisk träning vid depression för personer mellan arton och sextio år. Våra specifika frågeställningar var: Finns det skillnad på nyttan beroende på träningsform? Skiljer sig nyttan av fysisk träning vid depression beroende på kön eller ålder? Vilka tänkbara mekanismer kan ligga bakom nyttan av fysisk träning vid depression? MATERIAL OCH METOD Metoden bestod av litteraturstudie och material söktes via Luleå Tekniska Universitetsbibliotek den 9 Oktober Vi sökte vetenskapliga artiklar i databasen Medline Pubmed och använde sökorden Exercise, Depression, Physical activity samt Adults. Tillsammans valde vi ut relevanta artiklar utifrån våra inklusionskriterier. Först genom att läsa titel på de vetenskapliga artiklarna, sedan abstrakt och till sist fulltext. De inklusionskriterier vi hade var att artiklarna skulle vara publicerade från 1996 till och med Oktober 2006 och skulle vara publicerade på engelska eller något av de nordiska språken. Artiklarna skulle även vara publicerade i vetenskapliga tidsskrifter. Vi valde att inrikta vår studie på vuxna personer mellan år eftersom de flesta moderna undersökningar av 7

9 depressionssjukdomar är gjorda på personer i detta åldersintervall. Studier som inte uppfyllde dessa kriterier exkluderades. Analyskriterier I studien använde vi oss av analyskriterier, det vill säga frågor som vi önskade kunde besvaras i de inkluderade studierna. Varje enskild studie behövde dock inte besvara alla frågorna. 1. Vilken nytta hade fysisk träning vid depression? 2. Fanns det skillnader i nytta beroende på träningsform? 3. Skiljde sig nyttan av fysisk träning vid depression beroende på kön eller ålder? 4. Vilken nytta av fysisk träning kunde förväntas på kort och lång sikt? 5. Vilka förklaringsmodeller fanns för hur fysisk träning påverkar depression? Bevisvärde De artiklar som tagits med i denna studie bedömdes alla enligt SBU:s mallar för kritisk granskning av interventionsstudier respektive kritisk granskning av systematiska litteraturöversikter (SBU, 1998). Genom dessa mallar delar man in vetenskapliga artiklar i tre kategorier: lågt, medelhögt samt högt bevisvärde. För att en interventionsstudie skall bedömas ha högt bevisvärde skall följande kriterier uppfyllas; stor studie med lämplig studietyp som är väl genomförd och analyserad. Det kan till exempel vara en stor, randomiserad kontrollerad studie när det gäller utvärdering av en behandlingsform. För medelhögt bevisvärde skall följande kriterier uppfyllas; Stor studie med kontroller från andra geografiska områden, matchade grupper eller liknande. Artiklar som bedöms ha lågt bevisvärde kan bero på; stora bortfall, ingen uppföljning eller andra osäkerheter. Dessa studier skall ej ligga till enda grund för slutsatser (SBU, 2000). För att systematiska översikter ska uppnå högt bevisvärde ska det finnas en metoddel som beskriver inklusionskriterier och sökstrategi samt att minst en studie i översikten skall uppfylla kriterierna för högt bevisvärde i enskilda studier (SBU, 2000). 8

10 RESULTAT Resultat av litteratursökning Resultatet av litteratursökningen redovisas i tabell 1. De artiklar som inkluderades i studien handlade om nyttan av fysisk träning eller fysisk aktivitet vid depression hos personer mellan 18 och 60 år. Några av de funna artiklarna exkluderades eftersom de inte stämde överens med våra inklusionskriterer. Sammanlagt inkluderades 21 artiklar, 10 interventionsartiklar (se tabell 3) och 11 litteraturöversikter (se tabell 4). Tabell 1. Antal träffar per sökordskombination PUBMED - MEDLINE ANTAL TRÄFFAR ANTAL RELEVANTA Exercise + Depression + Physical 42 7 activity + Adults Exercise + Depression + Physical activity Exercise + Depression Totalt 65 Utifrån SBU:s mall för kritisk granskning av interventionsartiklar bedömdes samtliga ha ett lågt bevisvärde eftersom de flesta studierna var små samt hade stora bortfall (SBU, 1998). Ingen av studierna var dubbelblindad, och ingen interventionsstudie hade långtidsuppföljning på sina interventioner. Utifrån SBU:s mall för kritisk granskning av systematiska litteraturöversikter (SBU, 1998) bedömdes två (Salmon 2001; Lawlor & Hopker, 2001) litteraturöversikter ha ett medelhögt bevisvärde, och övriga nio bedömdes ha lågt bevisvärde. De litteraturöversikter som bedömdes ha medelhögt bevisvärde var de enda av de inkluderade litteraturöversikterna som hade en metoddel där man beskrev sökstrategi samt inklusionskriterier. De var också de enda som hade analyskriterier i sin studie. 9

11 Mätning av nytta Nyttan av fysisk träning innebar i alla studierna en minskning av grad av depression eller depressionssymtom. För att utvärdera nyttan av fysisk träning vid depression i de olika studierna så användes flera olika mätinstrument som anger mått på psykiska symtom, som framgår av tabell 2. POMS användes i flest antal studier följt av CES-D. Frågeformuläret POMS utvärderar sinnesstämningsrubbning inom sex områden; trötthet-tröghet, vigöraktivitet, spänning-ångest, depression-förstämning, ilska- hostilitet samt förvirring. Tabell 2. Använda mätinstrument i de inkluderade studierna. Mätinstrument Används i studie Hamilton Rating Scale for Depression 1 HRSD17 Center for the epidemiologic studiesdepression scale 2, 10 CES-D Profile of mood states 3,4,5, 7, 9 POMS Beck Depression Inventory 5 BDI-II Depression, Anxiety and Stress Scales 6 DASS IPAT depression scale 8 10

12 Nyttan av fysisk träning vid depression eller depressionssymtom Då det gäller nyttan av fysisk träning är det svårt att dra några säkra slutsatser, eftersom de studier som visat på signifikant nytta eller evidens för fysisk träning vid depression hade ett lågt bevisvärde (se tabell 3 och 4). Man kan inte heller dra några säkra slutsatser om hur träningsfrekvens samt behandlingstid påverkar depression på grund av stora olikheter i träningsfrekvens samt behandlingstid i de inkluderade studierna (se tabell 3). Av de tio interventionsstudierna visade sex på signifikant nytta för fysisk träning vid depression och tre av elva litteraturöversikter visade på evidens för fysisk träning vid depression (Atlantis, Chow, Kirby & Singh, 2004; Berlin, Kop & Deuster, 2006; Dunn, Trivedi, Kampert, Clark & Chambliss, 2005; Lane & Lovejoy, 2001; Nabkasorn et al, 2005; Rief & Hermanutz, 1996; Callaghan, 2004; Fox, 1999; Penedo & Dahn, 2005). Fysisk träning användes som enda behandlingsmetod i sju av interventionsstudierna (Bartholomew, Morrison & Ciccolo, 2005; Berlin et al, 2006; Dunn et al, 2005; Lane & Lovejoy, 2001; Nabkasorn et al, 2005; Ray et al, 2001; Rehor, Dunnagan, Stewart & Cooley, 2001). De övriga tre interventionsstudierna använde fysisk träning i kombination med andra behandlingsmetoder. Deltagarna var diagnostiserade för mild till svår depression i fyra av interventionsstudierna som framgår av tabell 3 (Bartholomew et al, 2005; Dunn et al, 2005; Nabkasorn et al, 2005; Rief & Hermanutz, 1996). I de resterande sex interventionsstudierna hade deltagarna enbart depressionssymtom. Atlantis et al, 2004, studerade nyttan av 24 veckors aerob träning och styrketräning jämfört med en kontrollgrupp. Studien visade signifikanta resultat att 24 veckors träning förbättrade livskvalité och depression samt minskade stress. Man såg också att de som hade flest depressionssymtom vid starten av studien förbättrade sig mest. I en studie av Berlin et al, 2006, kom man fram till att borttagning av fysisk träning under två veckor resulterade i signifikant högre skattning av negativ sinnesstämning i jämförelse med en kontrollgrupp. Redan efter en vecka skiljde sig grupperna signifikant då det gällde somatiska depressiva symtom medan kognitiva-affektiva depressiva symtom endast skiljde signifikant efter två 11

13 veckor. Efter två veckor sågs även en signifikant ökning av depressiva symtom hos experimentgruppen medan kontrollgruppen uppvisade en minskning av depressiva symtom. Den betydande faktorn för reducering av depressionssymtom var den totala energiförbrukningen/vecka enligt Dunn et al, Denna studie utfördes under 12 veckor på deltagare med mild till moderat depression med syfte att undersöka relationen mellan dosering och nytta för minskning av depressiva symtom. Man såg ingen skillnad på resultat beroende av träningsfrekvens. Den signifikanta nyttan som visades i denna studie var jämförbar med andra depressionsbehandlingar som läkemedelsbehandling och kognitiv beteendeterapi. Att enbart ett träningspass också ger minskning av depressionssymtom visade sig i studier av Lane och Lovejoy, 2001, samt Rief et al, Lane & Lovejoy, 2001, utförde en studie med aerob dansträning i grupp under 60 minuter. Träningen visade sig signifikant reducera variabler som ilska, förvirring, trötthet och spänning samt signifikant större ökning i vigör. Rief et al, 1996, visade i sin studie att två minuters ergometerträning hade signifikant nytta vid svår depression på kort sikt. Nabkasorn et al, 2005, visade att fysisk träning genom gruppjoggning 50 minuter fem gånger i veckan under åtta veckor hade signifikant nytta för deltagare med mild till moderat depression. Enligt Callaghan, 2004, fanns det liknande evidens från många studier med varierande forskningsmetoder som visade att aerob träning minuter utförd tre till fem gånger per vecka var välgörande för mental hälsa och välmående. Men Callaghan påpekade att det fanns begränsningar av metoden i många av träningsstudierna och dessa begränsningar försvagade evidensen för fysisk träning. Det fanns tillräcklig med evidens för att fysisk träning var effektiv vid behandling för depression enligt Fox, Fox menade att det fanns god evidens för att aerob träning samt styrketräning förbättrade sinnesstämning men sämre evidens för att träning kunde förbättra kognitiva funktioner; främst då reaktionstid. Fox hävdade i sin studie att fysisk träning borde provas vid behandling för personer med depression eftersom det var kostnadseffektivt samt att de negativa effekterna var små. Det redovisades dock inget belägg för detta i studien. 12

14 Penedo & Dahn, 2005, visade att flera studier på personer med svår depression indikerade att behandling med fysisk träning förbättrade sinnesstämning och reducerade depressionssymtom. Man såg också att de som undergått behandling med fysisk träning hade lägre grad av återfall än de som behandlades med antidepressiva läkemedel. I en artikel från Nursing Times, skrev Kirby, 2005, att evidensen för att fysisk träning kunde användas som alternativ terapi till antidepressiva läkemedel och psykoterapi hade ökat. Kirby ansåg att fysisk träning som behandlingsmetod skulle reducera behovet av sjukvård eftersom patienterna skulle förlita sig mindre på antidepressiva läkemedel och psykoterapi. Men Kirby betonade också vikten av mer forskning på vilken mängd av träning som behövs för att lindra depression. 13

15 Tabell 3. Studier där fysisk träning användes som intervention vid depression och depressionssymtom, publicerade mellan I = Interventionsgrupp, K = Kontrollgrupp Artikel Diagnos/Motsvarande Försökspersoner Ålder Kontrollgr. Beh.tid Träningsform/intensitet Tränings frekvens 1. Atlantis et al. (2004) Depressionssymtom N =73 I: 36 K: 37 Ej angivet Ja 24 v Aerob träning Anaerob träning Medel/Hög intensitet 3g/v 2g/v Duration Signifikant Bevisvärde nytta 20min Ja Lågt 2. Bartholome w et al. (2005) 3. Berlin et al. (2006) 4. Dunn et al (2005) 5. Knapen et al. (2003) 6.Lane et al. (1999) 7.Nabkasor n et al. (2005) 8. Ray et al. (2001) 9.Rehor et al. (2001) 10. Rief et al. (1996) Svår depression N = 40 I: 20 K: 20 Depressionssymtom N = 40 I: 20 K: 20 Mild till moderat depression Multipla diagnoser: Sinnesstämningsrubbn., Ångestprobl., Anpassningsprobl.,Pers onlighetsstörning, Missbruksprobl. N = 80 I: 67 K: 13 N = 205 I: 104 K:101 Depressionssymtom N = 80 Icke Depressiv: 28 Depressiv: 52 Mild till moderat depression N = 49 I: 21 K: 28 Depressionssymtom N = 54 I: 28 K: 26 Depressionssymtom N = 44 Styrketräning: 14 Cirkelträning: 17 Squash: 13 Svår depression samt panikångest N = 60 I: Depression: 20 Panikångest: 20 K: Ja 30 min Aerob tränig Medelintensitet 1 gång 30min Nej Lågt Ja 2 v Aerob träning 3g/v 30min Ja Lågt Ja 12 v Aerob träning 3-5g/v 15-20min M: 33.8 Ja 16 veckor Aerob träning Anaerob träning Flexibilitetsträning Medel Intensitet M: 27.9 Nej 60 min Aerob dansträning Intensitet 50-70% av maxpuls Ja 8 v Aerob träning Låg intensitet Ja Lågt 3g/v 45min Nej Lågt 1g 60min Ja Lågt 5g/v 50min Ja Lågt Ja 10 mån Aerob träning 3g/v 60min Nej Lågt Ej angivet Nej 1 tillfälle Aerob träning Anaerob träning 1 tillfälle 1 match 45 min 1match M: 38.8 Ja 2min Aerob träning 1 tillfälle 2min Ja Lågt Nej Lågt 14

16 Tabell 4. Litteraturöversikter som studerar nyttan av fysisk träning vid depression eller depressionssymtom, publicerade mellan Artikel Tidsperiod för artiklar Antal inkluderade artiklar Evidens för fysisk träning vid depression Förordas Bevisvärde 1.Brosse, A. et al. (2002) Ej angivet Ej angivet Nej Fler välkontrollerad experimentella studier behövs för att kunna bedöma nyttan av fysisk träning Lågt 2.Callaghan, P. (2004) Ej angivet Ej angivet Ja Ej angivet Lågt 3.Chen et al. (1999) Ej angivet Ej angivet Nej Ej angivet Lågt 4.Craft et al. (2004) Nej Involvera fysisk träning som behandling för depressiva patienter inom primärvården, 20min/dag och 3 ggr/v med medelintensitet Medelhögt 5.Fox, K. (1999) Ej angivet Ej angivet Ja Fysisk träning bör provas eftersom det är kostnadseffektivt Lågt 6.Larzelere et al. (2002) Ej angivet Ej angivet Nej Träning bör utformas så att individen har möjlighet att välja den intensitet, längd och frekvens som känns bekvämt. Lågt 7.Lawlor, D., et al. (2001) Nej En väl utformad RCT-studie med långtidsuppföljning behövs. Medelhögt 8.Penedo et al. (2005) Ej angivet Ej angivet Ja Ej angivet Lågt 9.Salmon, P. (2001) Ej angivet Ej angivet Nej Fysisk träning kan vara ett alternativ till annan behandling Lågt 10.Scully et al. (1998) Ej angivet Ej angivet Nej Ej angivet Lågt 11.Shephard, R. (1997) Ej angivet Ej angivet Nej Ej angivet Lågt 15

17 Skillnad i nytta beroende på träningsform, träningsfrekvens, träningsintensitet och behandlingstid Endast två studier undersökte ifall nyttan av fysisk träning skiljde sig beroende på träningsform (Knapen et al, 2003; Rehor et al, 2001 ) Knapen et al, 2003, genomförde en studie som inte visade någon signifikant skillnad i nytta mellan psykomotorisk terapi och psykomotorisk konditionsträning. Psykomotorisk terapi bestod av en stor variation av sporter (fotboll, mjuktennis etc), fysiska aktiviteter och progressiv avslappning. Den psykomotoriska konditionsträningen bestod av uthållighetsträning, styrketräning samt flexibilitetsträning. Ingen signifikant skillnad i nytta kunde heller ses i en studie av Rehor et al, Man jämförde där skillnad i nytta på depressionssymtom genom tre olika träningsformer; cirkelträning, styrketräning och squash. Behandlingstiden skiljde sig mycket i studierna, allt ifrån 2 minuter (Rief & Hermanutz, 1996) till 10 månader (Ray et al, 2001). Utifrån de resultat de olika studierna visade samt den behandlingstid de använde sig av kunde man inte se något samband. Fyra litteraturöversikter jämförde olika träningsformer (Brosse, Sheets, Lett & Blumenthal, 2002; Lawlor & Hopker, 2001; Larzelere & Wiseman, 2002; Scully, Kremer, Meade, Graham & Dudgeon, 1998). Ingen skillnad mellan aerob träning och anaerob träning har kunnat ses då det gäller reduktion av depressionssymtom i tre av studierna (Brosse et al, 2002; Lawlor & Hopker, 2001; Larzelere & Wiseman, 2002). Att aerob träning som till exempel gång, jogging, cykling och lätt styrketräning verkade vara den mest effektiva vid behandling av depression visades i en studie, men för detta fanns fortfarande begränsad evidens (Scully et al., 1998) Träningsfrekvens, träningsintensitet samt behandlingstid var det en endast interventionsstudie samt tre av litteraturöversikterna som redovisade (Fox, 1999; Chen & Millar, 1999; Craft & Perna, 2004; Dunn et al, 2005). Författarna i de tre litteraturöversikterna menade att regelbunden träning med moderat intensitet kan behandla depression, däremot så påpekade Craft & Perna, 1999, att fokus vid behandling av depression med fysisk träning borde ligga på frekvens snarare än träningstid och träningsintensitet. De rekommenderade fysisk träning 20 minuter per dag, tre gånger per vecka med moderat intensitet eftersom detta signifikant hade 16

18 reducerat depressionssymtom. Enligt Fox, 1999, fanns det också stark evidens för att fysisk träning kan förebygga utveckling av depression, men det redovisades dock inget belägg för detta i studien. Enligt Dunn et al, 2005, så var träningsfrekvensen inte den betydande faktorn för reduktion av depressionssymtom utan det viktiga var den totala energiförbrukningen under en vecka. Skillnad i nytta beroende på kön eller ålder Ingen av interventionsartiklarna eller litteraturöversikterna hade studerat nyttan om fysisk träning vid depression var beroende av kön eller ålder. Nytta på lång och kort sikt Ingen av interventionsstudierna och litteraturöversikterna hade studerat kvarstående nytta av fysisk träning vid depression. Författarna i två av litteraturöversikterna påpekade dock att studier med längre uppföljningstider behövdes för att kunna bedöma om fysisk träning vid depression har nytta på lång sikt (Brosse et al, 2002; Lawlor & Hopker, 2001). Hur förklarar författarna att fysisk träning påverkar depressionssymtom Tre av interventionsartiklarna angav förklaringsmodeller för hur fysisk träning påverkade depressionssymtom (Dunn et al, 2005; Knapen et al, 2003; Nabkasorn et al, 2005). Den betydande faktorn för minskning av depressionssymtom var den totala energiförbrukningen per vecka hävdade Dunn et al, De ansåg också att träningsfrekvensen spelade mindre roll. Individens egen uppfattning om förbättring av fysisk kondition verkade ha stor betydelse för minskningen av depressionssymtom (Knapen et al, 2003). De påpekade att någon specifik effekt inte kunde ses som hade ett samband med förbättring av fysisk kondition, vilket indikerade att de psykologiska mekanismerna var viktigare. Exempel på viktiga psykologiska mekanismer var självupplevd förbättring av kondition, förbättrad kroppsuppfattning, känsla av kroppskontroll, känsla av somatiskt välmående, sociala erfarenheter, uppfyllande av mål, erfarenheter i att lyckas samt självvärdering. 17

19 I tidigare studier har man visat att ökad depressiv sinnestämning har ett samband med koncentration av epinephrine. Nabkasorn et al, 2005, visade i sin studie att kortisol och epinephrineutsöndring minskade signifikant 24 timmar efter träningspassen, vilket kunde vara ett resultat av minskat sympatiskt nervpåslag. Detta resultat överensstämde med tidigare undersökningar som visade att en minskning av kortisolutsöndring åtföljdes av en lindring av depressionssymtom (Nabkasorn et al, 2005). Fyra litteraturöversikter beskrev olika förklaringsmodeller kring nyttan av fysisk träning vid depression (Brosse et al., 2002; Chen & Millar, 1999; Fox, 1999; Shephard, 1997). Alla fyra beskriver betydelsen av centrala monoaminer vid depressionssymtom. Centrala monoaminer (serotonin, noradrenalin, norepinephrine och dopamin) har sedan länge diskuterats kunna vara orsak bakom svår depression. De senaste teorierna betonar komplexiteten av de bakomliggande mekanismerna, bland annat monoaminers funktion i specifika hjärnregioner och i behandling av en del depressionspatienter. Brosse et al, 2002 och Shephard, 1997, hänvisar till tidigare forskning som visat att svår depression har ett samband med obalans i olika centrala monoamina funktioner. Man tror att fysisk träning arbetar på liknande sätt som antidepressiva läkemedel, genom att öka tillgängligheten av centrala monoaminer. Även Fox, 1999, menade att centrala monoaminer kunde vara en bakomliggande orsak till förbättring av depressionstillstånd. Brosse et al, 2002, skrev att en obalans i kortisolnivåer är förknippad med depression. De påpekade också att det är väl känt att träning leder till ökat flöde av Beta-endorfiner i blodet vilket hämmar det sympatiska nervsystemet och ger smärtlindring i samband med ansträngning. Enligt Brosse et al, 2002, finns stöd för hypotesen att Beta-endorfinflödet ger en antidepressiv effekt, via studier som har visat att träning påverkade sinnestämningen genom ökning av beta-endorfinnivåer. Brosse et al, 2002, menade också att det är psykosociala mekanismer bakom nyttan av träning vid depression. Den antidepressiva effekten av träning kan utgöras av till exempel förbättrad kroppsuppfattning samt självkänsla (Brosse et al, 2002). 18

20 DISKUSSION Fysisk träning kan vara av nytta vid behandling av depressionspatienter, men på grund av det låga bevisvärdet i våra inkluderade studier är det svårt att med säkerthet kunna säga om så är fallet. Det vore också angeläget med fler studier med långtidsuppföljning för att utvärdera hur fysisk träning påverkar depression på lång sikt, eftersom inga av de inkluderade artiklarna i vår studie hade studerat detta. En av de inklusionskriterier vi hade vid litteratursökning var att deltagarna i studien skulle vara mellan år. Detta innebar att vi fick ett mindre antal studier. Om vi inte hade haft detta ålderskriterium så kunde vi eventuellt fått fler studier med långtidsuppföljning med ett högre bevisvärde. Det är även tänkbart att vi hade fått ett annat urval om vi inkluderat fler databaser i vår litteratursökning, men det är inte självklart att resultatet skulle blivit annorlunda. Eftersom det visats att depressionssjukdomar blivit vanligare och att debuten kommer allt tidigare i ålder så skulle det vara angeläget med fler välkontrollerade studier med långtidsuppföljning på yngre. Det har även visats att kvinnor drabbas av depression i dubbel utsträckning än män, så därför vore det intressant att studera ifall kvinnor har större eller mindre nytta av fysisk träning. Ingen av de inkluderade artiklarna i vår studie hade dock studerat ifall nyttan av fysisk träning är beroende på kön eller ålder. Antidepressiva läkemedel i kombination med samtalsterapi har visats vara den effektivaste behandlingen av depressionspatienter. Dunn et al, 2005, menade i sin studie att nyttan av fysisk träning är likvärdig med nyttan av läkemedelsbehandling och kognitiv beteendeterapi. Penedo & Dahn, 2005, menade i sin studie att de som behandlats med fysisk träning hade lägre grad av återfall än de som genomgått läkemedelsbehandling. Detta kan tyda på att fysisk träning gör nytta vid depression, men för att med säkerhet kunna avgöra detta behövs det fler studier med högt bevisvärde. Om evidensen ökar för att fysik träning gör nytta kan detta innebära att fler individer förlitar sig mindre på antidepressiva läkemedel eftersom dessa kan ge en rad biverkningar som yrsel, muntorrhet, förstoppning, nedsatt sexlust, viktökning, mani etc (Hassmén & Hassmén, 2005). Sjukvårdskostnaderna skulle också kunna minska, eftersom färre individer med depression eventuellt skulle behöva antidepressiva läkemedel och sjukvård i mindre omfattning. Fysisk träning är också sedan tidigare väl känt att fungera som 19

EFFEKTEN AV FYSISK AKTIVITET VID DEPRESSION - En litteraturstudie

EFFEKTEN AV FYSISK AKTIVITET VID DEPRESSION - En litteraturstudie EFFEKTEN AV FYSISK AKTIVITET VID DEPRESSION - En litteraturstudie THE EFFECT OF PHYSICAL ACTIVITY ON DEPRESSION - A literature review Examensarbete inom huvudområdet folkhälsovetenskap Grundnivå 7,5 Högskolepoäng

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

kommentar och sammanfattning

kommentar och sammanfattning SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Fysisk

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom

Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom Agneta Lindegård Andersson Docent och utvecklingsledare Institutet för stressmedicin Disposition Bakgrund Sammanfattning av forskningsläget Hur går vi

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Visby 11 februari 2009 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap vårdvetenskap- tvärvetenskap Långvarig stress ökar risken för depression Depression kan innebära: nedstämdhet minskat intresse och glädje motorisk oro eller hämning brist på energi extrem trötthet känsla

Läs mer

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004 Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1 Sambandet mellan rörelse och hälsa Dan Andersson Ins5tu5onen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Motion = medveten fysisk aktivitet

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

EXAMENSARBETE. Träning som behandling vid depression. En systematisk litteraturstudie. Julia Gidö Hedberg Åsa Hermansson Bügler

EXAMENSARBETE. Träning som behandling vid depression. En systematisk litteraturstudie. Julia Gidö Hedberg Åsa Hermansson Bügler EXAMENSARBETE Träning som behandling vid depression En systematisk litteraturstudie Julia Gidö Hedberg Åsa Hermansson Bügler Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Valdoxan - Bakgrundsinformation Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan

Läs mer

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust.

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Medicinsk information 1 Rosenrot Ger energi, lugn och tålamod Flera studier under de senaste

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas 2 Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida

Läs mer

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Mall och manual för granskning av interventionsstudier Mall och manual för granskning av interventionsstudier Denna granskningsmall är modifierad efter original från SBU (5), 2002-12-12. En vetenskaplig artikel är oftast indelad i följande avsnitt: introduktion,

Läs mer

Fysisk aktivitet i behandling av

Fysisk aktivitet i behandling av Fysisk aktivitet i behandling av Alkoholmissbruk & Depression Helena Prochazka MD PhD Universitetssjukhuset I Lund Nov 2006 Fysisk aktivitet = Vad menas med fysisk aktivitet/motion motion? varje kroppsrörelse

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Gammal är inte alltid äldst!

Gammal är inte alltid äldst! Gammal är inte alltid äldst! en longitudinell studie gällande VillGott-deltagarnas upplevda hälsa Therese Flemström Elin Sölveskog GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 57:2008 Lärarprogrammet:

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster 7 10 12 14 18 22 25 26 29 30 32 DEPRESSION - EN RAPPORT OM MÄNSKLIGA OCH EKONOMISKA VINSTER 7 EN PERSON

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Betydelsen av högskolestudenters träningsbeteende på det psykiska välmåendet

Betydelsen av högskolestudenters träningsbeteende på det psykiska välmåendet Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Betydelsen av högskolestudenters träningsbeteende på det psykiska välmåendet Anna-Karin Jansson C-uppsats i psykologi, HT 2009 Handledare:

Läs mer

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den

Läs mer

Feldenkrais för behandling och prevention

Feldenkrais för behandling och prevention Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer