C-UPPSATS. Nyttan av fysisk träning vid depression

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Nyttan av fysisk träning vid depression"

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:256 Nyttan av fysisk träning vid depression Christer Hedlund, Kent Gunnarsson-Lundin Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik 2006:256 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/256--SE

2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 120p Nyttan av fysisk träning vid depression The benefits of physical exercise in depression Christer Hedlund Kent Gunnarsson-Lundin Examensarbete i sjukgymnastik HT2006 Handledare: Universitetsadjunkt Daina Dagis Examinator: Universitetslektor Britta Lindström

3 Ett stort tack till vår handledare Daina Dagis för ansenligt stöd och engagemang i vårt arbete 2

4 ABSTRAKT Depressionssjukdomarna är en av de största orsakerna till ohälsa i världen och under de senaste 50 åren har depressionssjukdomarna blivit vanligare samt att debuten kommer tidigare i ålder. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva läkemedel och samtalsterapi. Fysisk träning har i en del studier visat sig ha samma effekt som antidepressiva läkemedel, det vill säga öka omsättningen av serotonin och noradrenalin. I de flesta studier finns dock metodologiska svagheter, vilket gjort att nyttan av fysisk träning fortfarande är oklar. Syftet med vår studie var att undersöka vad som fanns publicerat om nyttan av fysisk träning vid depression. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline-Pubmed av studier publicerade och resulterade i 10 interventionsstudier samt 11 litteraturöversikter. Resultatet av vår studie visade att evidensen för nyttan av fysisk träning vid depression fortfarande är låg, på grund av artiklarnas låga bevisvärde. Utifrån vår studie kunde man inte heller dra några säkra slutsatser om nyttan av fysisk träning på lång och kort sikt eller om nyttan av fysisk träning är beroende av kön, ålder, träningsfrekvens, träningsintensitet eller träningsform. Nyckelord: Depression, Fysisk träning, Nytta, Litteraturstudie 3

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 5 SYFTE 7 Frågeställningar 7 MATERIAL OCH METOD 7 Analyskriterier 8 Bevisvärde 8 RESULTAT 9 Resultat av litteratursökning 9 Mätning av nytta 10 Nyttan av fysisk träning vid depression eller depressionssymtom 11 Skillnad i nytta beroende på träningsform, träningsfrekvens, träningsintensitet och behandlingstid 16 Skillnad i nytta beroende på kön eller ålder 17 Nytta på lång och kort sikt 17 Hur förklarar författarna att fysisk träning påverkar depressionssymtom 17 DISKUSSION 19 REFERENSER 22 4

6 BAKGRUND 1997 publicerade Världshälsoorganisationen (WHO) och Världsbanken en kartläggning där de visade att depressionssjukdomarna är en av de största orsakerna till ohälsa i världen. Endast luftvägsinfektioner, diarrésjukdomar samt spädbarnssjukdomar orsakade större ohälsoeffekter (SBU, 2004). Risken att drabbas av en depression någon gång i livet är cirka 40% för kvinnor och 20% för män (Allgulander, 2005). De flesta som drabbas av en depression har ökad sannolikhet av att drabbas av ytterliga episoder av depression. Många studier visar att under de senaste 50 åren har depressionssjukdomar blivit vanligare och att debuten kommer allt tidigare i åldern (SBU, 2004). År 2002 var kostnaden i Sverige för antidepressiva läkemedel cirka 1,6 miljarder kronor, och uppskattningsvis gällde två tredjedelar av dessa depressionsbehandling. Till detta kommer direkta kostnader som till exempel läkarbesök och sjukhusvård samt indirekta kostnader som kostnad för kroppsliga sjukdomar eller symtom som är relaterade till depression beräknades den totala summan av direkta och indirekta kostnader för depression till 12 miljarder kronor (SBU, 2004). Depression kan i början vara smygande eller relativt akut med utveckling av depression inom loppet av några få dagar eller veckor. Centralt i depression står den deprimerades låga självkänsla. Den deprimerade uppfattar också omvärlden på sådant sätt att hans negativa självbild blir bekräftad. Han blir upptagen av andra människors avvisning och ovänlighet, medan andras omsorg och vänlighet inte alls registreras. Den depressiva grundstämningen präglar individens totala tankeinnehåll. Han ser mörkt på allt och finner ingen glädje i något (Kringlen, 1980). Diagnoskriterier för egentlig depression enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) är att minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje ska föreligga (APA, 1999). Även fem av följande symtom ska ha förekommit under samma tvåveckorsperiod: viktproblematik, sömnstörning, agitation, svaghetskänsla, skuldkänslor, nedsatt tanke och koncentrationsförmåga samt tankar på döden. Symtomen ska orsaka ett väsentligt lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Man skiljer också mellan lindrig, måttlig och svår depression. Vid lindrig depression skall man ha få symtom utöver det som krävs för diagnosen. De skall bara orsaka en lättare försämring av förmågan att fungera i vardagslivet. Vid måttlig depression ligger symtomen eller funktionsnedsättningen mellan nivåerna lindrig och svår. Vid svår 5

7 depression ska det föreligga ett flertal symtom och dessa ska orsaka en markant försämring av förmågan att fungera i vardagslivet (APA, 1999). Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva läkemedel och samtalsterapi, som har visat sig göra % patienterna symtomfria inom sex månader. Antidepressiva läkemedel verkar genom att ge den fysiska energi som är nödvändig för att med hjälp av samtalsterapi bryta gamla, invanda och icke fungerande reaktionssätt och mönster (Wasserman, 2003). Behandling med läkemedel inleds oftast med SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare), det vill säga preparat som ökar omsättningen av serotonin och noradrenalin eftersom depression anses orsakad av en minskning av dessa signalsubstanser (Haugsgjerd, 1999). Vanligtvis brukar det dröja ett par veckor innan man uppnår effekt av antidepressiva läkemedel och inom ett par månader känner sig cirka 70% återställda. Däremot finns risk vid behandling med SSRI-preparat för en del biverkningar i form av illamående, huvudvärk, viktnedgång, viktuppgång, minskad sexlust, minskad sexuell förmåga samt värmekänsla (Allgulander, 2005). Är depressionen svår hjälper inte antidepressiva läkemedel alltid. Då kan Elektrokonvulsiv behandling (ECT) tillgripas (Dencker, 1996). ECT har visat sig ha en snabb och god effekt vid svår depression. Ungefär 90% av alla patienter med svår depression blir återställda av denna behandling. Återfallsrisken är dock hög. ECT är som den används idag en väsentligt riskfri behandling med mycket få medicinska kontraindikationer (Allgulander, 2005). Fysisk aktivitet har i djurexperiment visat sig minska serotoninupptaget och därmed öka serotoninhalten i vissa delar av hjärnan (Naylor, Thorlin & Jonsdottir, 2005). Fysisk träning har i ett flertal studier visat sig ha positiv effekt vid depression (Kjellman, 2005). En förklaring kan vara att noradrenalinnivåerna kan öka upp till fyra gånger under ett träningspass, och betydligt mer vid hård och långvarigt träning. Detta är samma effekt som ses vid behandling av läkemedel (Hassmén & Hassmén, 2005). Det är inte lätt att särskilja fysisk aktivitet från fysisk träning eftersom de ofta går i varandra (Biddle & Mutrie, 2001). I denna studie har vi därför valt att använda begreppet fysisk träning för både fysisk träning och fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet kan definieras som; rörelse av kroppen producerade av skelettmuskulatur, energiförbrukning som varierar från låg till hög och ett positivt samband med fysisk kondition. Fysisk träning innebär följande; syfte att upprätthålla eller förbättra fysisk kondition, kroppsrörelser producerade av skelettmuskulatur, 6

8 energiförbrukning som varierar från låg till hög, stort positivt samband med fysisk kondition samt planerade, strukturerade och repetitiva kroppsrörelser (Biddle & Mutrie, 2001). Enligt Köhler & Messelius, 2006, så definieras nytta som något som är bra och hjälper. Fysisk träning är till nytta för en rad olika hälsoaspekter, både av fysisk och av psykisk art. Kunskapen om nyttan av fysisk träning vid depression är dock fram till idag inte säkerställd, eftersom metodologiska problem finns i de flesta studier. För att få definitivt svar på om fysisk träning har nytta vid depression krävs det enligt Kjellman, 2005, fler studier med längre uppföljningstider. Om evidensen stärks för nyttan av fysisk träning vid depression skulle detta kunna leda till att fysisk träning får en större del i behandlingen av depressionspatienter. I bästa fall skulle detta eventuellt kunna bidra till förkortad behandlingstid, förkortad sjukskrivningstid, minskat lidande samt minskat behov av läkemedel för personer med depression. SYFTE Syftet med vår studie var att utvärdera nyttan av fysisk träning vid depression för personer mellan arton och sextio år. Våra specifika frågeställningar var: Finns det skillnad på nyttan beroende på träningsform? Skiljer sig nyttan av fysisk träning vid depression beroende på kön eller ålder? Vilka tänkbara mekanismer kan ligga bakom nyttan av fysisk träning vid depression? MATERIAL OCH METOD Metoden bestod av litteraturstudie och material söktes via Luleå Tekniska Universitetsbibliotek den 9 Oktober Vi sökte vetenskapliga artiklar i databasen Medline Pubmed och använde sökorden Exercise, Depression, Physical activity samt Adults. Tillsammans valde vi ut relevanta artiklar utifrån våra inklusionskriterier. Först genom att läsa titel på de vetenskapliga artiklarna, sedan abstrakt och till sist fulltext. De inklusionskriterier vi hade var att artiklarna skulle vara publicerade från 1996 till och med Oktober 2006 och skulle vara publicerade på engelska eller något av de nordiska språken. Artiklarna skulle även vara publicerade i vetenskapliga tidsskrifter. Vi valde att inrikta vår studie på vuxna personer mellan år eftersom de flesta moderna undersökningar av 7

9 depressionssjukdomar är gjorda på personer i detta åldersintervall. Studier som inte uppfyllde dessa kriterier exkluderades. Analyskriterier I studien använde vi oss av analyskriterier, det vill säga frågor som vi önskade kunde besvaras i de inkluderade studierna. Varje enskild studie behövde dock inte besvara alla frågorna. 1. Vilken nytta hade fysisk träning vid depression? 2. Fanns det skillnader i nytta beroende på träningsform? 3. Skiljde sig nyttan av fysisk träning vid depression beroende på kön eller ålder? 4. Vilken nytta av fysisk träning kunde förväntas på kort och lång sikt? 5. Vilka förklaringsmodeller fanns för hur fysisk träning påverkar depression? Bevisvärde De artiklar som tagits med i denna studie bedömdes alla enligt SBU:s mallar för kritisk granskning av interventionsstudier respektive kritisk granskning av systematiska litteraturöversikter (SBU, 1998). Genom dessa mallar delar man in vetenskapliga artiklar i tre kategorier: lågt, medelhögt samt högt bevisvärde. För att en interventionsstudie skall bedömas ha högt bevisvärde skall följande kriterier uppfyllas; stor studie med lämplig studietyp som är väl genomförd och analyserad. Det kan till exempel vara en stor, randomiserad kontrollerad studie när det gäller utvärdering av en behandlingsform. För medelhögt bevisvärde skall följande kriterier uppfyllas; Stor studie med kontroller från andra geografiska områden, matchade grupper eller liknande. Artiklar som bedöms ha lågt bevisvärde kan bero på; stora bortfall, ingen uppföljning eller andra osäkerheter. Dessa studier skall ej ligga till enda grund för slutsatser (SBU, 2000). För att systematiska översikter ska uppnå högt bevisvärde ska det finnas en metoddel som beskriver inklusionskriterier och sökstrategi samt att minst en studie i översikten skall uppfylla kriterierna för högt bevisvärde i enskilda studier (SBU, 2000). 8

10 RESULTAT Resultat av litteratursökning Resultatet av litteratursökningen redovisas i tabell 1. De artiklar som inkluderades i studien handlade om nyttan av fysisk träning eller fysisk aktivitet vid depression hos personer mellan 18 och 60 år. Några av de funna artiklarna exkluderades eftersom de inte stämde överens med våra inklusionskriterer. Sammanlagt inkluderades 21 artiklar, 10 interventionsartiklar (se tabell 3) och 11 litteraturöversikter (se tabell 4). Tabell 1. Antal träffar per sökordskombination PUBMED - MEDLINE ANTAL TRÄFFAR ANTAL RELEVANTA Exercise + Depression + Physical 42 7 activity + Adults Exercise + Depression + Physical activity Exercise + Depression Totalt 65 Utifrån SBU:s mall för kritisk granskning av interventionsartiklar bedömdes samtliga ha ett lågt bevisvärde eftersom de flesta studierna var små samt hade stora bortfall (SBU, 1998). Ingen av studierna var dubbelblindad, och ingen interventionsstudie hade långtidsuppföljning på sina interventioner. Utifrån SBU:s mall för kritisk granskning av systematiska litteraturöversikter (SBU, 1998) bedömdes två (Salmon 2001; Lawlor & Hopker, 2001) litteraturöversikter ha ett medelhögt bevisvärde, och övriga nio bedömdes ha lågt bevisvärde. De litteraturöversikter som bedömdes ha medelhögt bevisvärde var de enda av de inkluderade litteraturöversikterna som hade en metoddel där man beskrev sökstrategi samt inklusionskriterier. De var också de enda som hade analyskriterier i sin studie. 9

11 Mätning av nytta Nyttan av fysisk träning innebar i alla studierna en minskning av grad av depression eller depressionssymtom. För att utvärdera nyttan av fysisk träning vid depression i de olika studierna så användes flera olika mätinstrument som anger mått på psykiska symtom, som framgår av tabell 2. POMS användes i flest antal studier följt av CES-D. Frågeformuläret POMS utvärderar sinnesstämningsrubbning inom sex områden; trötthet-tröghet, vigöraktivitet, spänning-ångest, depression-förstämning, ilska- hostilitet samt förvirring. Tabell 2. Använda mätinstrument i de inkluderade studierna. Mätinstrument Används i studie Hamilton Rating Scale for Depression 1 HRSD17 Center for the epidemiologic studiesdepression scale 2, 10 CES-D Profile of mood states 3,4,5, 7, 9 POMS Beck Depression Inventory 5 BDI-II Depression, Anxiety and Stress Scales 6 DASS IPAT depression scale 8 10

12 Nyttan av fysisk träning vid depression eller depressionssymtom Då det gäller nyttan av fysisk träning är det svårt att dra några säkra slutsatser, eftersom de studier som visat på signifikant nytta eller evidens för fysisk träning vid depression hade ett lågt bevisvärde (se tabell 3 och 4). Man kan inte heller dra några säkra slutsatser om hur träningsfrekvens samt behandlingstid påverkar depression på grund av stora olikheter i träningsfrekvens samt behandlingstid i de inkluderade studierna (se tabell 3). Av de tio interventionsstudierna visade sex på signifikant nytta för fysisk träning vid depression och tre av elva litteraturöversikter visade på evidens för fysisk träning vid depression (Atlantis, Chow, Kirby & Singh, 2004; Berlin, Kop & Deuster, 2006; Dunn, Trivedi, Kampert, Clark & Chambliss, 2005; Lane & Lovejoy, 2001; Nabkasorn et al, 2005; Rief & Hermanutz, 1996; Callaghan, 2004; Fox, 1999; Penedo & Dahn, 2005). Fysisk träning användes som enda behandlingsmetod i sju av interventionsstudierna (Bartholomew, Morrison & Ciccolo, 2005; Berlin et al, 2006; Dunn et al, 2005; Lane & Lovejoy, 2001; Nabkasorn et al, 2005; Ray et al, 2001; Rehor, Dunnagan, Stewart & Cooley, 2001). De övriga tre interventionsstudierna använde fysisk träning i kombination med andra behandlingsmetoder. Deltagarna var diagnostiserade för mild till svår depression i fyra av interventionsstudierna som framgår av tabell 3 (Bartholomew et al, 2005; Dunn et al, 2005; Nabkasorn et al, 2005; Rief & Hermanutz, 1996). I de resterande sex interventionsstudierna hade deltagarna enbart depressionssymtom. Atlantis et al, 2004, studerade nyttan av 24 veckors aerob träning och styrketräning jämfört med en kontrollgrupp. Studien visade signifikanta resultat att 24 veckors träning förbättrade livskvalité och depression samt minskade stress. Man såg också att de som hade flest depressionssymtom vid starten av studien förbättrade sig mest. I en studie av Berlin et al, 2006, kom man fram till att borttagning av fysisk träning under två veckor resulterade i signifikant högre skattning av negativ sinnesstämning i jämförelse med en kontrollgrupp. Redan efter en vecka skiljde sig grupperna signifikant då det gällde somatiska depressiva symtom medan kognitiva-affektiva depressiva symtom endast skiljde signifikant efter två 11

13 veckor. Efter två veckor sågs även en signifikant ökning av depressiva symtom hos experimentgruppen medan kontrollgruppen uppvisade en minskning av depressiva symtom. Den betydande faktorn för reducering av depressionssymtom var den totala energiförbrukningen/vecka enligt Dunn et al, Denna studie utfördes under 12 veckor på deltagare med mild till moderat depression med syfte att undersöka relationen mellan dosering och nytta för minskning av depressiva symtom. Man såg ingen skillnad på resultat beroende av träningsfrekvens. Den signifikanta nyttan som visades i denna studie var jämförbar med andra depressionsbehandlingar som läkemedelsbehandling och kognitiv beteendeterapi. Att enbart ett träningspass också ger minskning av depressionssymtom visade sig i studier av Lane och Lovejoy, 2001, samt Rief et al, Lane & Lovejoy, 2001, utförde en studie med aerob dansträning i grupp under 60 minuter. Träningen visade sig signifikant reducera variabler som ilska, förvirring, trötthet och spänning samt signifikant större ökning i vigör. Rief et al, 1996, visade i sin studie att två minuters ergometerträning hade signifikant nytta vid svår depression på kort sikt. Nabkasorn et al, 2005, visade att fysisk träning genom gruppjoggning 50 minuter fem gånger i veckan under åtta veckor hade signifikant nytta för deltagare med mild till moderat depression. Enligt Callaghan, 2004, fanns det liknande evidens från många studier med varierande forskningsmetoder som visade att aerob träning minuter utförd tre till fem gånger per vecka var välgörande för mental hälsa och välmående. Men Callaghan påpekade att det fanns begränsningar av metoden i många av träningsstudierna och dessa begränsningar försvagade evidensen för fysisk träning. Det fanns tillräcklig med evidens för att fysisk träning var effektiv vid behandling för depression enligt Fox, Fox menade att det fanns god evidens för att aerob träning samt styrketräning förbättrade sinnesstämning men sämre evidens för att träning kunde förbättra kognitiva funktioner; främst då reaktionstid. Fox hävdade i sin studie att fysisk träning borde provas vid behandling för personer med depression eftersom det var kostnadseffektivt samt att de negativa effekterna var små. Det redovisades dock inget belägg för detta i studien. 12

14 Penedo & Dahn, 2005, visade att flera studier på personer med svår depression indikerade att behandling med fysisk träning förbättrade sinnesstämning och reducerade depressionssymtom. Man såg också att de som undergått behandling med fysisk träning hade lägre grad av återfall än de som behandlades med antidepressiva läkemedel. I en artikel från Nursing Times, skrev Kirby, 2005, att evidensen för att fysisk träning kunde användas som alternativ terapi till antidepressiva läkemedel och psykoterapi hade ökat. Kirby ansåg att fysisk träning som behandlingsmetod skulle reducera behovet av sjukvård eftersom patienterna skulle förlita sig mindre på antidepressiva läkemedel och psykoterapi. Men Kirby betonade också vikten av mer forskning på vilken mängd av träning som behövs för att lindra depression. 13

15 Tabell 3. Studier där fysisk träning användes som intervention vid depression och depressionssymtom, publicerade mellan I = Interventionsgrupp, K = Kontrollgrupp Artikel Diagnos/Motsvarande Försökspersoner Ålder Kontrollgr. Beh.tid Träningsform/intensitet Tränings frekvens 1. Atlantis et al. (2004) Depressionssymtom N =73 I: 36 K: 37 Ej angivet Ja 24 v Aerob träning Anaerob träning Medel/Hög intensitet 3g/v 2g/v Duration Signifikant Bevisvärde nytta 20min Ja Lågt 2. Bartholome w et al. (2005) 3. Berlin et al. (2006) 4. Dunn et al (2005) 5. Knapen et al. (2003) 6.Lane et al. (1999) 7.Nabkasor n et al. (2005) 8. Ray et al. (2001) 9.Rehor et al. (2001) 10. Rief et al. (1996) Svår depression N = 40 I: 20 K: 20 Depressionssymtom N = 40 I: 20 K: 20 Mild till moderat depression Multipla diagnoser: Sinnesstämningsrubbn., Ångestprobl., Anpassningsprobl.,Pers onlighetsstörning, Missbruksprobl. N = 80 I: 67 K: 13 N = 205 I: 104 K:101 Depressionssymtom N = 80 Icke Depressiv: 28 Depressiv: 52 Mild till moderat depression N = 49 I: 21 K: 28 Depressionssymtom N = 54 I: 28 K: 26 Depressionssymtom N = 44 Styrketräning: 14 Cirkelträning: 17 Squash: 13 Svår depression samt panikångest N = 60 I: Depression: 20 Panikångest: 20 K: Ja 30 min Aerob tränig Medelintensitet 1 gång 30min Nej Lågt Ja 2 v Aerob träning 3g/v 30min Ja Lågt Ja 12 v Aerob träning 3-5g/v 15-20min M: 33.8 Ja 16 veckor Aerob träning Anaerob träning Flexibilitetsträning Medel Intensitet M: 27.9 Nej 60 min Aerob dansträning Intensitet 50-70% av maxpuls Ja 8 v Aerob träning Låg intensitet Ja Lågt 3g/v 45min Nej Lågt 1g 60min Ja Lågt 5g/v 50min Ja Lågt Ja 10 mån Aerob träning 3g/v 60min Nej Lågt Ej angivet Nej 1 tillfälle Aerob träning Anaerob träning 1 tillfälle 1 match 45 min 1match M: 38.8 Ja 2min Aerob träning 1 tillfälle 2min Ja Lågt Nej Lågt 14

16 Tabell 4. Litteraturöversikter som studerar nyttan av fysisk träning vid depression eller depressionssymtom, publicerade mellan Artikel Tidsperiod för artiklar Antal inkluderade artiklar Evidens för fysisk träning vid depression Förordas Bevisvärde 1.Brosse, A. et al. (2002) Ej angivet Ej angivet Nej Fler välkontrollerad experimentella studier behövs för att kunna bedöma nyttan av fysisk träning Lågt 2.Callaghan, P. (2004) Ej angivet Ej angivet Ja Ej angivet Lågt 3.Chen et al. (1999) Ej angivet Ej angivet Nej Ej angivet Lågt 4.Craft et al. (2004) Nej Involvera fysisk träning som behandling för depressiva patienter inom primärvården, 20min/dag och 3 ggr/v med medelintensitet Medelhögt 5.Fox, K. (1999) Ej angivet Ej angivet Ja Fysisk träning bör provas eftersom det är kostnadseffektivt Lågt 6.Larzelere et al. (2002) Ej angivet Ej angivet Nej Träning bör utformas så att individen har möjlighet att välja den intensitet, längd och frekvens som känns bekvämt. Lågt 7.Lawlor, D., et al. (2001) Nej En väl utformad RCT-studie med långtidsuppföljning behövs. Medelhögt 8.Penedo et al. (2005) Ej angivet Ej angivet Ja Ej angivet Lågt 9.Salmon, P. (2001) Ej angivet Ej angivet Nej Fysisk träning kan vara ett alternativ till annan behandling Lågt 10.Scully et al. (1998) Ej angivet Ej angivet Nej Ej angivet Lågt 11.Shephard, R. (1997) Ej angivet Ej angivet Nej Ej angivet Lågt 15

17 Skillnad i nytta beroende på träningsform, träningsfrekvens, träningsintensitet och behandlingstid Endast två studier undersökte ifall nyttan av fysisk träning skiljde sig beroende på träningsform (Knapen et al, 2003; Rehor et al, 2001 ) Knapen et al, 2003, genomförde en studie som inte visade någon signifikant skillnad i nytta mellan psykomotorisk terapi och psykomotorisk konditionsträning. Psykomotorisk terapi bestod av en stor variation av sporter (fotboll, mjuktennis etc), fysiska aktiviteter och progressiv avslappning. Den psykomotoriska konditionsträningen bestod av uthållighetsträning, styrketräning samt flexibilitetsträning. Ingen signifikant skillnad i nytta kunde heller ses i en studie av Rehor et al, Man jämförde där skillnad i nytta på depressionssymtom genom tre olika träningsformer; cirkelträning, styrketräning och squash. Behandlingstiden skiljde sig mycket i studierna, allt ifrån 2 minuter (Rief & Hermanutz, 1996) till 10 månader (Ray et al, 2001). Utifrån de resultat de olika studierna visade samt den behandlingstid de använde sig av kunde man inte se något samband. Fyra litteraturöversikter jämförde olika träningsformer (Brosse, Sheets, Lett & Blumenthal, 2002; Lawlor & Hopker, 2001; Larzelere & Wiseman, 2002; Scully, Kremer, Meade, Graham & Dudgeon, 1998). Ingen skillnad mellan aerob träning och anaerob träning har kunnat ses då det gäller reduktion av depressionssymtom i tre av studierna (Brosse et al, 2002; Lawlor & Hopker, 2001; Larzelere & Wiseman, 2002). Att aerob träning som till exempel gång, jogging, cykling och lätt styrketräning verkade vara den mest effektiva vid behandling av depression visades i en studie, men för detta fanns fortfarande begränsad evidens (Scully et al., 1998) Träningsfrekvens, träningsintensitet samt behandlingstid var det en endast interventionsstudie samt tre av litteraturöversikterna som redovisade (Fox, 1999; Chen & Millar, 1999; Craft & Perna, 2004; Dunn et al, 2005). Författarna i de tre litteraturöversikterna menade att regelbunden träning med moderat intensitet kan behandla depression, däremot så påpekade Craft & Perna, 1999, att fokus vid behandling av depression med fysisk träning borde ligga på frekvens snarare än träningstid och träningsintensitet. De rekommenderade fysisk träning 20 minuter per dag, tre gånger per vecka med moderat intensitet eftersom detta signifikant hade 16

18 reducerat depressionssymtom. Enligt Fox, 1999, fanns det också stark evidens för att fysisk träning kan förebygga utveckling av depression, men det redovisades dock inget belägg för detta i studien. Enligt Dunn et al, 2005, så var träningsfrekvensen inte den betydande faktorn för reduktion av depressionssymtom utan det viktiga var den totala energiförbrukningen under en vecka. Skillnad i nytta beroende på kön eller ålder Ingen av interventionsartiklarna eller litteraturöversikterna hade studerat nyttan om fysisk träning vid depression var beroende av kön eller ålder. Nytta på lång och kort sikt Ingen av interventionsstudierna och litteraturöversikterna hade studerat kvarstående nytta av fysisk träning vid depression. Författarna i två av litteraturöversikterna påpekade dock att studier med längre uppföljningstider behövdes för att kunna bedöma om fysisk träning vid depression har nytta på lång sikt (Brosse et al, 2002; Lawlor & Hopker, 2001). Hur förklarar författarna att fysisk träning påverkar depressionssymtom Tre av interventionsartiklarna angav förklaringsmodeller för hur fysisk träning påverkade depressionssymtom (Dunn et al, 2005; Knapen et al, 2003; Nabkasorn et al, 2005). Den betydande faktorn för minskning av depressionssymtom var den totala energiförbrukningen per vecka hävdade Dunn et al, De ansåg också att träningsfrekvensen spelade mindre roll. Individens egen uppfattning om förbättring av fysisk kondition verkade ha stor betydelse för minskningen av depressionssymtom (Knapen et al, 2003). De påpekade att någon specifik effekt inte kunde ses som hade ett samband med förbättring av fysisk kondition, vilket indikerade att de psykologiska mekanismerna var viktigare. Exempel på viktiga psykologiska mekanismer var självupplevd förbättring av kondition, förbättrad kroppsuppfattning, känsla av kroppskontroll, känsla av somatiskt välmående, sociala erfarenheter, uppfyllande av mål, erfarenheter i att lyckas samt självvärdering. 17

19 I tidigare studier har man visat att ökad depressiv sinnestämning har ett samband med koncentration av epinephrine. Nabkasorn et al, 2005, visade i sin studie att kortisol och epinephrineutsöndring minskade signifikant 24 timmar efter träningspassen, vilket kunde vara ett resultat av minskat sympatiskt nervpåslag. Detta resultat överensstämde med tidigare undersökningar som visade att en minskning av kortisolutsöndring åtföljdes av en lindring av depressionssymtom (Nabkasorn et al, 2005). Fyra litteraturöversikter beskrev olika förklaringsmodeller kring nyttan av fysisk träning vid depression (Brosse et al., 2002; Chen & Millar, 1999; Fox, 1999; Shephard, 1997). Alla fyra beskriver betydelsen av centrala monoaminer vid depressionssymtom. Centrala monoaminer (serotonin, noradrenalin, norepinephrine och dopamin) har sedan länge diskuterats kunna vara orsak bakom svår depression. De senaste teorierna betonar komplexiteten av de bakomliggande mekanismerna, bland annat monoaminers funktion i specifika hjärnregioner och i behandling av en del depressionspatienter. Brosse et al, 2002 och Shephard, 1997, hänvisar till tidigare forskning som visat att svår depression har ett samband med obalans i olika centrala monoamina funktioner. Man tror att fysisk träning arbetar på liknande sätt som antidepressiva läkemedel, genom att öka tillgängligheten av centrala monoaminer. Även Fox, 1999, menade att centrala monoaminer kunde vara en bakomliggande orsak till förbättring av depressionstillstånd. Brosse et al, 2002, skrev att en obalans i kortisolnivåer är förknippad med depression. De påpekade också att det är väl känt att träning leder till ökat flöde av Beta-endorfiner i blodet vilket hämmar det sympatiska nervsystemet och ger smärtlindring i samband med ansträngning. Enligt Brosse et al, 2002, finns stöd för hypotesen att Beta-endorfinflödet ger en antidepressiv effekt, via studier som har visat att träning påverkade sinnestämningen genom ökning av beta-endorfinnivåer. Brosse et al, 2002, menade också att det är psykosociala mekanismer bakom nyttan av träning vid depression. Den antidepressiva effekten av träning kan utgöras av till exempel förbättrad kroppsuppfattning samt självkänsla (Brosse et al, 2002). 18

20 DISKUSSION Fysisk träning kan vara av nytta vid behandling av depressionspatienter, men på grund av det låga bevisvärdet i våra inkluderade studier är det svårt att med säkerthet kunna säga om så är fallet. Det vore också angeläget med fler studier med långtidsuppföljning för att utvärdera hur fysisk träning påverkar depression på lång sikt, eftersom inga av de inkluderade artiklarna i vår studie hade studerat detta. En av de inklusionskriterier vi hade vid litteratursökning var att deltagarna i studien skulle vara mellan år. Detta innebar att vi fick ett mindre antal studier. Om vi inte hade haft detta ålderskriterium så kunde vi eventuellt fått fler studier med långtidsuppföljning med ett högre bevisvärde. Det är även tänkbart att vi hade fått ett annat urval om vi inkluderat fler databaser i vår litteratursökning, men det är inte självklart att resultatet skulle blivit annorlunda. Eftersom det visats att depressionssjukdomar blivit vanligare och att debuten kommer allt tidigare i ålder så skulle det vara angeläget med fler välkontrollerade studier med långtidsuppföljning på yngre. Det har även visats att kvinnor drabbas av depression i dubbel utsträckning än män, så därför vore det intressant att studera ifall kvinnor har större eller mindre nytta av fysisk träning. Ingen av de inkluderade artiklarna i vår studie hade dock studerat ifall nyttan av fysisk träning är beroende på kön eller ålder. Antidepressiva läkemedel i kombination med samtalsterapi har visats vara den effektivaste behandlingen av depressionspatienter. Dunn et al, 2005, menade i sin studie att nyttan av fysisk träning är likvärdig med nyttan av läkemedelsbehandling och kognitiv beteendeterapi. Penedo & Dahn, 2005, menade i sin studie att de som behandlats med fysisk träning hade lägre grad av återfall än de som genomgått läkemedelsbehandling. Detta kan tyda på att fysisk träning gör nytta vid depression, men för att med säkerhet kunna avgöra detta behövs det fler studier med högt bevisvärde. Om evidensen ökar för att fysik träning gör nytta kan detta innebära att fler individer förlitar sig mindre på antidepressiva läkemedel eftersom dessa kan ge en rad biverkningar som yrsel, muntorrhet, förstoppning, nedsatt sexlust, viktökning, mani etc (Hassmén & Hassmén, 2005). Sjukvårdskostnaderna skulle också kunna minska, eftersom färre individer med depression eventuellt skulle behöva antidepressiva läkemedel och sjukvård i mindre omfattning. Fysisk träning är också sedan tidigare väl känt att fungera som 19

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas 2 Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust.

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Medicinsk information 1 Rosenrot Ger energi, lugn och tålamod Flera studier under de senaste

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar

Läs mer

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Varför Let s talk? Eftersom obesvarade frågor kan förhindra framgångsrik behandling Uttryck vad du känner

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer?

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer? Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer? Harshida Patel Fil.Dr., Leg. Sjuksköterska och lärare Inst. Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Dapoxetine, under varumärkesnamnet Priligy, har godkänts för behandling av för tidig utlösning (PE) hos män i åldern 18-64

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster oro ledsen aggressiv deprimerad tvångstankar apa ti sömnlös självmordsbenägen stress nedstämd skam missbruk vanmakt hot skilsmässa dödsbesked olyck utarbetad ätstörning mobbning tonårsproblem trots pu

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Fysisk aktivitet vid depression

Fysisk aktivitet vid depression Fysisk aktivitet vid depression ICD-10-koder: Bipolär sjukdom F31 Depressiv episod F32 Recidiverande depressioner F33 Kroniska förstämningssyndrom F34 Författare Egil W. Martinsen, överläkare, Kliniken

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Depressiva symtom, lätt till måttlig depression

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Depressiva symtom, lätt till måttlig depression Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Depressiva symtom, lätt till måttlig depression Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska

Läs mer

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

FYSISK AKTIVITET OCH PSYKISK HA LSA - Hur ha lsofra mjande fysisk aktivitet kan fo rebygga och behandla psykisk oha lsa

FYSISK AKTIVITET OCH PSYKISK HA LSA - Hur ha lsofra mjande fysisk aktivitet kan fo rebygga och behandla psykisk oha lsa Pausgympa! FYSISK AKTIVITET OCH PSYKISK HA LSA - Hur ha lsofra mjande fysisk aktivitet kan fo rebygga och behandla psykisk oha lsa Nödvändigheten i att dansa Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa och

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Satsar Linköpingsstudenter på bilringar eller sexpack?

Satsar Linköpingsstudenter på bilringar eller sexpack? Satsar Linköpingsstudenter på bilringar eller sexpack? - Hur påverkas deras psykiska och fysiska hälsa av fysisk aktivitet Martin Bergström Rebecca Björk Emil Kyndel Sara Pettersson 2009-05-07 Linköpings

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

22. Depression. Författare. Sammanfattning. Definition

22. Depression. Författare. Sammanfattning. Definition 22. Depression Författare Bengt Kjellman, docent i psykiatri, legitimerad läkare Egil W Martinsen, professor, Aker Universitetssjukhus, Universitetet i Oslo Jill Taube, legitimerad läkare, specialist i

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Individuellt jobbstöd, IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka

Individuellt jobbstöd, IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka Christina Olsson, Minette Svensson Örebro universitet 2012-01-02 ABSTRAKT Individuellt jobbstöd, IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka BAKGRUND Psykiskt sjuka behöver individuella stödinsatser

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer