MOTION OCH DEPRESSION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MOTION OCH DEPRESSION"

Transkript

1 MOTION OCH DEPRESSION FYSISK AKTIVITET OCH DESS EFFEKT PÅ DEPRESSIONSTILLSTÅND EN LITTERATURSTUDIE PONTUS HAGLUND AGATON WESTLUND Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö

2 MOTION OCH DEPRESSION FYSISK AKTIVITET OCH DESS EFFEKT PÅ DEPRESSIONSTILLSTÅND EN LITTERATURSTUDIE PONTUS HAGLUND AGATON WESTLUND Haglund, P & Westlund, A. Motion och Depression. och dess effekt på depressionstillstånd en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Depression förutspås bli den näst största sjukdomsbördan i världen år Idag återfinns psykoterapi och läkemedel som behandlingsmetoder mot depressioner. Utöver detta har studier visat på ett samband mellan minskade depressiva symtom och fysisk aktivitet. Metod: Material för granskning har sammanställts genom sökningar i artikeldatabaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och granskats enligt riktlinjer av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Genom en manifest innehållsanalys har bärande meningar identifierats och lagt grunden för resultatet. Syfte: Att med en litteraturstudie undersöka vilken inverkan fysisk aktivitet har på depressionstillstånd, samt att undersöka vilka omvårdnads-åtgärder relaterat till fysiska aktiviteter den legitimerade sjuksköterskan kan rekommendera för att främja hälsan hos patienten. Resultat: ger minskade symtom samt förebygger insjuknande i depression. Mängden och intensiteten har ett positivt samband med minskade depressiva symtom. Slutsats: ger en hälsovinst för patienter med depressiva symtom. Mer forskning krävs för att uppnå en vetenskaplig trygghet i behandlingsformen. Nyckelord: Behandling, Depression, Depressiva symtom,, Omvårdnad.

3 EXERCISE AND DEPRESSION PHYSICAL ACTIVITY AND ITS EFFECT ON DEPRESSION A REVIEW PONTUS HAGLUND AGATON WESTLUND Haglund, P & Westlund, A. Exercise and depression. Physical activity and its effect on depression a review. Degree project in nursing, 15 Credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science, Background: Depression is predicted to become the second largest disease burden in the world in Present treatment options for depression include psychotherapy and pharmacotherapy. In addition, studies have linked increased physical activity with decreased depressive symptoms. Method: Material for review was compiled by searching the article databases PubMed, CINAHL, PsycINFO and reviewed in accordance to the guidelines provided by the Swedish Council on Health Technology Assessment (SBU). Meaningful sentences has been identified through a manifest content analysis and served as the foundation for the results. Aim: To, as a review, examine the impact of physical activity on depression and to examine how the. Results: Physical activity reduced symptoms and prevented the onset of depression. The amount and intensity has a positive correlation with decreased depressive symptoms. Conclusion: Physical activity provides a health benefit for patients with depressive symptoms. More research is needed to scientifically confirm the treatment form. Keywords: Depression, Depressive symptoms, Nursing, Physical activity, Treatment

4 INNEHÅLL BAKGRUND 1 Depression 1 Definition av depression 2 Incidens 2 Patofysiologi 3 Riskfaktorer 3 Behandlingsregimer 3 Farmakologisk behandling 3 Psykoterapeutisk behandling 4 Mätverktyg för depression 4 4 i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 5 Definition av fysisk aktivitet 5 Definition av god effekt 5 Sjuksköterskans förhållningssätt 5 Syfte 6 METOD 6 Urval 6 Avgränsningar 7 Sökningar 7 PsycINFO 7 CINAHL 8 PubMed 8 Analysmetod 9 RESULTAT 9 minskar symtom och risken för depression 10 Mängd, typ och intensitet av fysisk aktivitet påverkar utfallet 11 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 Intensitet och frekvens 13 Alternativa förklaringar till resultatet 14 Fördelar med fysisk aktivitet 14 Konklusion 14 Slutsats 15 REFERENSER 16 BILAGOR 20

5 BAKGRUND Enligt World Health Organization (WHO, 2013) förutspås depression bli den näst största sjukdomsbördan i världen år 2020, detta från att år 2001 legat på en fjärde plats (Cabral et al, 2001; Donaghy, 2007). Då depression är en riskfaktor för flera av de folksjukdomar som återfinns i Sverige idag, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och övervikt, är denna utveckling oroande (Rozanski, 2012). Idag finns läkemedels- och behandlingsterapier för att både dämpa symtom och bota depressioner. Dock välkomnas inte alltid farmakologisk behandling hos patienten vilka vill pröva alternativa behandlingssätt i ökad utsträckning. Det finns således ett behov av att på ett icke-farmakologiskt sätt behandla depressioner (Cooney et al, 2013). Effektiviteten av den farmakologiska behandlingen kan också diskuteras då endast 65-70% erhåller önskad effekt av behandlingen samt att merparten läkemedel har en latens på minst 6 veckor. Detta innebär att 30-35% inte svarar på behandlingen och är i fortsatt behov av andra behandlingsterapier för att tillfriskna (Marcolina, 2007). Tidigare studier har visat på ett samband mellan minskade depressiva symtom och fysisk aktivitet. Eriksson & Gard (2011) skriver om att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på patienter med mild till medelsvår depression i form av ökad livsglädje, men samtidigt finns också studier som påpekar att det saknas trovärdighet i de studier som genomförts inom området. Ytterligare forskning samt undersökningar efterfrågas för att kunna påvisa ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och depression då många av de genomförda studierna har haft bristande urvalsprocess, för liten population och motsägelsefulla metodval (Steffens, 2013) De ovan omnämnda studierna riktar sig till stor del endast mot det strikt medicinska påvisandet av fysisk aktivitets inverkan på depression medan det i litteratur skrivs att gapet mellan kunskap och beteende är stort (Arborelius, 2001) Arborelius skriver också att den intervention som ofta förekommer på vårdcentraler utgår ifrån att människor fattar rationella beslut utifrån kunskap när det kommer till den personliga hälsan, vilket visat sig vara ineffektivt. Utifrån studier med inriktning mot rökavänjning anser man få bättre effekt av ett patientcentrerat förhållningssätt där patienten själv skall svara för beslutet att vilja sluta röka (a.a). Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005) omfattar yrkesansvaret att sjuksköterskan skall ha förmåga att självständigt utföra eller medverka i undersökningar och behandlingar samt utföra ordinationer och identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård. Även hälso- och sjukvårdslagen kräver också att vårdpersonal skall verka för att förebygga ohälsa och sjukdom. I 2c står att den som vänder sig till hälso-och sjukvård skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (Hälso- och sjukvårdslag, 1982:763) Depression Depression tillhör huvudgruppen förstämningssyndrom (affektiva syndrom) som innehåller diagnoser som påverkar en individs sinnesstämning. Det finns inom ramen för depression flera diagnoser med varierande sjukdomsbild samt 1

6 tidsintervall varav de vanligaste tillstånden presenteras kortfattat i tabell 1 (Ottosson & Ottosson, 2007). Definition av depression Författarna till denna studie kommer att utgå ifrån de diagnostiska kriterierna (Frances, 1994) för depression som återfinns i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) vilka är: Nedstämdhet eller avsaknad av intresse eller tillfredsställelse i dagliga aktiviteter i mer än två veckor Förändrad sinnesstämning Hämmat socialt-, yrkes- eller utbildningsliv Minst 5 av nedanstående 9 symtom förekommande större delen av dagen, så gott som dagligen: 1. Känna nedstämdhet eller irritabilitet större delen av dagen. 2. Minskat intresse eller tillfredställdhet av att genomföra aktiviteter. 3. Större viktförändring (+/- 5%) eller aptitförändringar. 4. Sömnstörning 5. Ökad eller minskad psykomotorisk aktivitet 6. Utmattad eller orkeslös 7. Känsla av meningslöshet eller skuld 8. Koncentrationssvårigheter eller beslutsångest 9. Suicidtankar eller suicidplaner Nedstämdhet eller avsaknad av intresse eller tillfredsställelse, måste vara förekommande i sjukdomsbilden för att diagnosen depression skall kunna ställas då detta är ett av huvudkriterierna för diagnostisering (Frances, 1994). Tabell 1. Affektiva sjukdomar och dess symtom Egentlig depression/depressiv episod Karaktäriseras av nedstämdhet med ett eller flera tillägg relaterande till den nedsatta sinnesstämningen (Se tidigare nämnda kriterier) Dystemi Kronisk nedstämdhet som varar i >2 år. Melankoli Stark framtoning av apati och anhedoni; Oförmåga att ens för stunden känna glädje. Amningsdepression Relaterar till de, efter en förlossning, sjunkande hormonnivåerna varvid depressioner kan utlösas. Årstidsbundna depressioner (SAD) Depressiva symtom utlösta av tidsoch/eller ljus variationer under årstiderna. (Tabell baserad på Wasserman D, 2003 samt Ottosson & Ottosson, 2007) Incidens Depression är idag en folksjukdom i Sverige (Socialstyrelsen, 2013) och enligt Läkemedelsverket (2013) lider 5 % av Sveriges befolkning av depression. Studier har också visat att minst 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män någon gång under sin livstid kommer att drabbas av en depression som kräver professionell behandling av sjukvården (a.a). Globalt sett lider 350 miljoner människor av depression (WHO, 2013) Enligt statistik sammanställd av nationellt centrum för suicidforskning och 2

7 prevention av psykisk ohälsa, var det under åren 2012 i genomsnitt ca 1507 personer som tog sitt eget liv (Karolinska Institutet, 2013). Detta kan jämföras med att det under samma år dog 296 personer i trafikrelaterade olyckor (Trafikverket, 2013). Detta innebär således att nästan fem gånger fler avlider av suicid än vad som omkommer i trafiken. Vid fullbordade suicider har en stor del av de avlidna en psykiatrisk grunddiagnos och av dessa diagnoser ligger depression högst upp på listan (Ottosson & Ottosson, 2007; Eriksson & Gard, 2011b). Patofysiologi Den bakomliggande orsaken till depression är inte helt vetenskapligt kartlagd, men en populär hypotes är att depressioner uppkommer pga. av en obalans i nervsystemet tillföljd av brist på serotonin. Denna brist leder i sin tur till att det även uppstår en brist på noradrenalin och dopamin vilket tillsammans med serotoninbristen utgör den biokemiska grunden till depressionens utveckling (Eriksson & Gard, 2011). Man vet också att serotonin påverkar flera viktiga kroppsliga funktioner som sömn, temperaturkontroll, intaget av föda och impulskontroll. Vid en brist på serotonin kan dessa kroppsliga system påverkas och leda till flera psykiska symtom. Dock är en låg serotoninhalt inte ett entydigt tecken på depression utan anses vara en markör för en ökad benägenhet att utveckla en depression (Wasserman, 2003). Utöver denna biokemiska förklaringsmodell finns också teorier om att psykologiska och ärftliga faktorer bidrar till uppkomsten av depressioner. Även om dessa faktorer helt kan frånvara vid insjuknandet är det viktigt att observera dess potentiella inverkan på sjukdomsutvecklingen (Ottosson & Ottosson, 2007). En depression kan också föregås och utlösas av yttre stressorer så som en nära anhörigs bortgång eller en förlust av stort värde (Paolucci & Paulucci, 2007). Riskfaktorer Sociala faktorer som medför en ökad risk att utveckla depression är enligt Paolucci & Paolucci (2007). Exempel på dessa är tidigare depressioner, hereditet, tidigare suicidtankar eller försök, av kvinnligt kön, postpartum eller perimenopausal period, allvarlig medicinsk sjukdom, brist på socialt stöd, hög familje-, jobb-, ekonomiskt eller relationsrelaterad stress samt tidigare eller aktuellt alkohol- eller drogmissbruk. Behandlingsregimer Huvudsakligen ses två vedertagna former av behandling av depressionstillstånd. Dessa är behandling med farmakologisk behandling samt psykoterapeutisk behandling. Farmakologisk behandling En del teorier utgår ifrån att depressioner uppstår vid en brist eller en obalans mellan transmittorsubstanserna noradrenalin, serotonin och dopamin som har egenskaper som starkt påverkar vår sinnesstämning. Genom att behandla patienten med läkemedel kan balansen, eller bristen, normaliseras varpå depressionen ger vika (Wasserman, 2003; Eriksson & Gard, 2011). Den vanligaste förstahandsbehandlingen idag är behandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), som trappas in för att nå en terapeutisk och önskvärd effekt efter ca 6 veckor. Till en början kan en försämring i depressionens 3

8 allvarlighetsgrad ses vid nyinsättning av läkemedlet varvid en ökad risk för suicid föreligger varför utökad kontakt med behandlare är att föredra (Wasserman, 2003). Utöver den ökade suicidrisken medför behandling med SSRI-preparat generella biverkningar som sömnstörningar, viktnedgång, minskad aptit, illamående samt minskad sexlust (FASS, 2013). Psykoterapeutisk behandling Det finns flertalet behandlingsformer av psykoterapi som kan avhjälpa eller minska depressiva symtom vid lindriga och medelsvåra depressionstillstånd (Ottosson & Ottosson, 2007). Tabell 2 visar exempel på ett antal av dessa terapier och dess övergripande mål. Samtalsterapi i kombination med farmakologisk behandling har visat på att ca % av de behandlade patienterna blir symtomfria efter 6 månader (Wasserman, 2003). Tabell 2. Olika former av psykoterapi Kognitiv beteendeterapi Interpersonell psykoterapi Insiktsterapi Syftar till att patienten skall ifrågasätta sina negativa egenuppfattningar och på så sätt finna nya tankemönster Syftar till att behandla effekter av störda relationer som t.ex. förluster, familje- och relationskonflikter, svåra förändringar. Målet är att patienten skall få stöd att hantera dessa svårigheter Kräver en hjälpsökande eller en till stor del färdigbehandlad patient för att göra nytta. Syftar till att ge patienten redskap att hantera framtida eventuella kriser. (Ottosson & Ottosson, 2007). Mätverktyg för depression Inom psykiatrin finns flera olika skattningsskalor som används för att fastställa graden av depression. I Tabell 3 presenteras ett urval som kommer att omnämnas i studien (Medscape, 2012). Tabell 3. Olika former av psykoterapi HDRS BDI GDS Hamilton Depression Rating Scale är ett frågeformulär bestående av 21 olika frågeställningar där de första 17 frågorna är till för att diagnostisera och bekräfta en depression, medan frågorna syftar till att bestämma omfattningen av depressionen Beck depression inventory består av 21 frågor som ifylles av patienten själv. De olika poängen man får avgör vilken grad av depression som föreligger Geriatric Depression Scale är särskilt framtagen för den äldre populationen och består numera av 5 stycken ja eller nej frågor för att underlätta för patienten. Skalan bestod till en början av 30 frågor. (Medscape, 2012). Genom teknisk evolution och smarta bekvämlighetsanordningar har vi, i takt med utvecklingen, minskat kravet på vår fysiska förmåga. Dock kvarstår det fysiologiska behovet för människan för att upprätthålla vårt välbefinnande samt en god hälsa (Elinder & Faskunger, 2006). Att under en längre period avstå från fysisk aktivitet innebär en nedbrytning av den fysiska kapaciteten i form av bland annat mindre muskelvävnad och minskad syreupptagningsförmåga. Detta tar sig uttryck i en försämrad styrka, minskad kondition och sämre koordination samt ger genom en passiv livsstil, upphov till en rad olika riskfaktorer för bl.a. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, övervikt och högt blodtryck (a.a) 4

9 i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling på recept (FaR ) är ett begrepp som innebär att hälso-och sjukvårdspersonal kan, på liknande sätt som läkemedel, förskriva fysisk aktivitet till patienter i behov av detta. Receptet medför att patienten blir förskriven gruppaktivitet eller individuell träning utefter patientens behov. Blir patienten förskriven gruppaktivitet erbjuds också hjälp att hitta en lämplig grupp (Ståhle, 2008). Exempel på föreskrivna aktiviteter är enligt Vårdguiden (2013) en promenad, stavgång, simning, vattengymnastik, styrketräning eller trädgårdsarbete. På receptet angivs också i vilken intensitet och tidsmässig omfattning aktiviteten bör utföras (a.a). Den största skillnaden mellan läkemedelsrecept och FaR, är att FaR kan förskrivas av all legitimerad personal. Detta medan läkemedelsrecept endast kan skrivas ut av behörig legitimerad personal så som läkare och sjuksköterskor med särskild förskrivningsrätt (Ståhle, 2008). Definition av fysisk aktivitet Då fysisk aktivitet omfattar all typ av kroppsrörelse har vi valt att i denna studie likställa begreppet fysisk aktivitet med folkhälsomyndighetens definition av hälsofrämjande regelbunden fysisk aktivitet; Med regelbunden fysisk aktivitet enligt rekommendationen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet (Folkhälsomyndigheten, 2014). Begreppen träning, motion och fysisk ansträngning är synonymt med fysisk aktivitet i denna studie. Ordvalet kan komma att skifta flytande, men innebär i samtliga fall, där annat ej uttrycks, någon form av kroppslig aktivitet som avser att förbättra den personliga hälsan. Definition av god effekt En god effekt avses i denna studie vara minskad medicinering, upplevelsen av ökad livskvalitet, minskad trötthet, högre sysselsättningsgrad och minskade symtom. Sjuksköterskans förhållningssätt Utifrån den teoretiska grund som framtagits av omvårdnadsfilosofen Dorothea Orem, där människan anses inneha en egenvårdande inställning, framgår att människan har en förmåga att hjälpa sig själv till hälsa (Gustin & Lindwall, 2012). Omvårdnadsbehov uppstår när resurskraven för egenvård överskrider individens kapacitet som möjliggör egenvård; när förmågan inte räcker till för att upprätthålla hälsa (a.a) Det diskuteras också att behovet av kunskap spelar en betydande roll. Det räcker inte med kunskapen om att fysisk träning är bra, utan det krävs mer specifika kunskaper om vilken typ av träning som är lämplig, i vilken mängd och hur den bör utföras. Dessutom måste patienten ha motivation och kapacitet till, att utföra dessa nödvändiga egenvårdsåtgärder. Det är här som sjukvårdspersonal finner sin roll i att stödja och vägleda patienten till en att återfå sin förmåga att själv utföra denna egenvård (Gustin & Lindwall, 2012) 5

10 Orems modell består utav tre huvudsakliga system som definierar behovet av omvårdnad. Ett fullständigt kompenserande system innebär att patienten har en status som kräver att någon annan är behjälplig för att kompensera denna brist i egenvård. Ett delvist kompenserande system innebär att patienten har en status som denne till stor del klarar av, men behöver hjälp i ett fåtal situationer för att kompensera egenvårdsbristen. Ett stödjande/undervisande system innebär att patienten har den fysiska förmågan att genomföra egenvårdande aktiviteter men behöver stöd av sjuksköterskan för att utveckla denna förmåga (Gustin & Lindwall, 2012) Vi bör således se på sjuksköterskan, utifrån dennes yrkesområde, som en stödjande resurs som arbetar utifrån förhållningsättet att förmå patienten att återfå sin kapacitet att själv tillgodose sitt omvårdnadsbehov i så hög utsträckning som möjligt. Vi ämnar att genom denna litteraturstudie utröna om det i dagsläget återfinns material som motiverar att fysisk aktivitet mer frekvent skall kunna beaktas inom vård av patienter med depressionsproblematik samt vilka omvårdnadsåtgärder legitimerade sjuksköterskor kan rekommendera för att lindra och/eller behandla depressionstillstånd. SYFTE Syftet med föreliggande studie är att genom en granskning av vetenskapliga artiklar, undersöka vilken inverkan fysisk aktivitet har på depressionstillstånd, samt att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder relaterat till fysiska aktiviteter den legitimerade sjuksköterskan kan rekommendera med avsikten att främja hälsan hos patienter med depressionstillstånd. METOD Studien är en litteraturstudie där metoden följt riktlinjerna för litteraturgranskning enligt SBU:s utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården en handbok (SBU, 2013). Urval Material för granskning har sammanställts genom sökningar i artikeldatabaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Urvalet av artikeldatabaser baserades på dess huvudsakliga inriktning vilket motsvarade en eller flera av studiens huvudområden; omvårdnad, psykiatri, medicinsk vetenskap samt träningslära (Forsberg & Wengström, 2008). Båda författarna har tillsammans genomfört flera sökningar, ur vilka titlar som relaterat till och/eller innehållit orden depression, fysisk aktivitet och/eller träning valts ut. Artiklarnas abstrakt har därefter granskats och beroende på om innehållet anknutit till sökorden eller till studiens huvudområden (depression eller fysisk aktivitet) gått vidare till djupare granskning. Denna djupare granskning innebar att artiklarna lästs individuellt i sin helhet. De individuella tolkningarna av artiklarnas innehåll har därefter jämförts mot varandra och kontrollerats gentemot syftet av litteraturstudien varefter gemensamt beslut tagits om artikeln skall kvalitetsgranskas eller uteslutas ur studien. 6

11 Kvalitetsgranskning har utförts av författarna var för sig, med stöd av granskningsmall från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) metodbok (SBU, 2013) omarbetad av Sahlgrenska Universitetssjukhuset (2013). Resultatet från av denna granskning finns återgivet i artikelöversikten (se bilaga 3). Artiklar med, av författarna, likvärdig bedömning har inte granskats vidare medan artiklar med olika bedömning diskuterats för att gemensamt göra en bedömning av materialets kvalitet. Avgränsningar I en studie från 2004 gjord vid Malmö Högskola (Metz & Wannstam, 2004), granskas artiklar inom samma område varför vi valt att granska artiklar som tillkommit efter denna studies publikationsdatum. Med denna avgränsning avser vi öka vår egen studies värde genom att behandla nytillkommet material. Vi har därför valt att begränsa oss till artiklar som högst är 10 år gamla (d.v.s. publicerade tidigast 2004) för att komplettera tidigare gjord forskning inom området. Individer under 18 år har i denna studie klassificerats som barn vilket faller utanför författarparets kompetens- samt examensområde varför dessa har exkluderats. Sökningar Nedan redovisas sökningarna för respektive databas. Det totala antalet vetenskapliga artiklar i denna studie uppgår till 13 stycken. PsycINFO Utifrån ovanstående sökningar där MeSH termer (Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket, 1998) använts återanvändes vissa termer som visat sig vara representativa för det material som efterfrågas. Termerna Depression, Exercise och Physical Activity användes i sökningen med kriteriet att de skulle återfinnas i artikeltiteln då detta visat sig vara en bra sökstrategi för det önskade materialet (se tabell 4). Tabell 4 Sökningar i PsycINFO ( ) Sökord Sökalternativ Antal Träffar ti("physical activity") AND ti("depression") ti("exercise") AND ti("depression") Scholary Journals, Adulthood (18 years & older), Scholarly Journals, Adulthood (18 years & older), Granskade abstract Artikeltitel Physical activity and depression in young adults The reciprocal relationship between physical activity and depression in older european adults: a prospective crosslagged panel design using share data Treatment of minor depression in older adults: a pilot study comparing sertraline and exercise ( ti Words in Title) 7

12 CINAHL Sökningen har genomförts som en systematisk blocksökning. Först konstruerades två olika block utifrån studiens huvudämnen; depression och fysisk aktivitet. Därefter identifierades Mesh-termer överensstämmande med de olika blocken, där varje enskild term har använts var för sig för att slutligen kombineras för att bilda ett sökblock. De båda slutliga sökblocken samkördes därefter vilket generade ett precist urval av material som korrelerade med syftet (se tabell 5-7). Tabell 5. Blocksökning Depression ( ) Sök nr Sökord Antal träffar #1 Depression #2 Depressive Disorder #3 Depressive Disorder, Major #4 Affective Symptoms #5 Mood Disorders #6 Mental Health #7 Mental Disorder #8 #1 OR #2 OR #3 OR #4 OR #5 OR #6 OR # Tabell 6. Blocksökning ( ) Sök nr Sökord Antal träffar #9 Exercise #10 Exercise Therapy #11 Physical Education And Training #12 Locomotion #13 #9 OR #10 OR #11 OR # Tabell 7. Blocksökning Depression samt ( ) Sök nr Sökord Antal träffar #14 #8 AND # #15 #8 AND #13 (TITLE) 208 #16 #15 (TITLE) NOT Postpartum (TITLE) 204 #17 #16 NOT CANCER (TITLE) 189 #18 #17 Publish date 2004-, Fulltext Available 64 Tabell 8. Resultat sökningar i CINAHL ( ) Sökord Sökalternativ Antal Träffar Systematisk blocksökning Se tabell , Fulltext available Granskade abstract Artikeltitel An examination of serotonin and psychological variables in the relationship between exercise and mental health Regular exercise, anxiety, depression and personality: a population-based study. An effective exercise-based intervention for improving mental health and quality of live measures: a randomized controlled trial. PubMed Sökningarna har genomförts med MeSH termer för att bredda sökområdet. Ett försök till att göra en systematisk blocksökning liknande den som genomfördes i CINAHL men denna sökning genererade ett mycket stort sökresultat där flertalet artiklar inte relaterade till vårt syfte varvid denna sökning exkluderades. Sökningarna presenteras i tabell 9. 8

13 Tabell 9. Sökningar i PubMed ( ) Sökord Sökalternativ Antal Granskade Artikeltitel Träffar abstract ((physical activity[title]) OR exercise[title]) AND depression[title] Clinical trial, 2004-, Humans, English DEMO-II Trial. Aerobic Exercise versus Stretching Exercise in Patients with Major Depression A Randomized Clinical Trial Acute exercise attenuates negative affect following repeated sad mood inductions in persons who have recovered from depression Exercise and severe depression preliminary results of an add-on study Moderate exercise improves depression parameters in treatment-resistant patients with major depressive disorder Exercise and pharmacotherapy in patients with major depression: one-year followup of the SMILE study Antidepressant Effects Associated With Different Exercise Conditions in Participants With Depression: A Pilot Study. Exercise treatment for depression: efficacy and dose response. Analysmetod Varje enskild artikel har lästs igenom flera gånger för att bättre förstå innehållet. Därefter har meningsbärande enheter som överensstämt med studiens syfte lyfts ut och placerats i ett separat dokument. Dessa enheter har tillförts nummer som avspeglar källan där texten hämtats så att identifiering skulle vara möjlig. Efter att samtliga artiklars meningsbärande enheter identifierats, kondenserades textsegmenten vilket i praktiken innebar att text som ej tillförde mening i enheten togs bort. Det material som återstod omskrevs för att bilda en kod som sedan grupperades tillsammans för att bilda ett tema (Graneheim & Lundman, 2003). RESULTAT Genom en manifest innehållsanlys av det insamlade materialet (se bilaga1) har nedanstående två huvudteman framkommit: minskar symtom och risken för depression Mängd, typ och intensitet påverkar utfallet av fysisk aktivitet Under de kommande styckena kommer dessa två teman att presenteras och det material som legat till grund för tematiseringen kommer att beskrivas. 9

14 minskar symtom och risken för depression I en studie där man granskat data från databasen SHARE 1 har man kunnat utläsa att i de delar av populationen där fysisk aktivitet förekommer i högre grad uppvisas i mindre utsträckning depressiva symtom och diagnoser i jämförelse med de som ej utför någon form av fysisk aktivitet (Lindwall et al, 2011). På liknande sätt drar också De Moor et al (2006) slutsatsen att prevalensen av depression minskar i förhållande till den fysiska aktivitetsnivån hos individer. Skillnaden mellan grupperna beskrivs som moderat men konsekvent genom de olika köns- och åldersgrupperna (a.a). Vidare befästs denna teori om att fysisk aktivitet lindrar depressiva symtom av Schuch et al. (2011) som genom att lägga till fysisk aktivitet till den konventionella farmakologiska behandlingen, kunde påvisa att den grupp som fått den kombinerade behandlingen uppvisade mindre depressiva symtom än kontrollgruppen. Interventionen innebar att deltagarna skulle uppnå en träningsintensitet motsvarande 16kcal/kg/vecka fördelat på 3 träningstillfällen per vecka genom att använda ett löpband (Schuch et al, 2011). Genom en jämförelse av en grupp, tilldelade ett 24 veckors träningsprogram med styrke- och konditionsträning som intervention, och dess kontrollgrupp, utan någon intervention, framkom ett resultat som påvisade att den fysiska aktiviteten gav minskade depressiva symtom i interventionsgruppen (Atlantis et al, 2004). I samma studie framgår det att fysisk aktivitet som intervention även ger positiva effekter på andra faktorer som ökat välbefinnande, en ökad livskvalitet samt minskad somatisk smärta (a.a). Detta resultat stöds av Brenes et al (2007) där två grupper; farmakologisk intervention samt fysisk intervention, jämfördes. Studiens resultat framhäver att fysisk aktivitet som ensam intervention kunde likställas den farmakologiska behandlingen genom att jämföra resultatet från flertalet olika skattningsskalor för depression (HRDS-17, GDS-15, SF-36), pre- och post-intervention (Brenes et al, 2007). Även Mota-Pereira et al (2011) visar i sin studie att fysisk aktivitet medför en positiv utveckling i psykiskt välmående och den fysiska kapaciteten. Mata et al (2013) prövar i sin studie hypotesen att personer med utläkt depression som utför fysisk aktivitet motverkar att de blir ökat känsliga för negativ stimuli. Det framgår i studien att fysisk aktivitet verkar dämpande gentemot de negativa tankar som vanligtvis följer negativ stimuli hos patientgruppen. Resultatet som avspeglades i studien var att deltagare som tidigare insjuknat i, och sedan tillfrisknat från egentlig depression påverkades i större utsträckning av de negativa stimuli som administrerades i studien, än de individer som aldrig haft depression. Denna skillnad kunde med hjälp av fysisk aktivitet påverkas så att patienter som tillfrisknat från depression inte påverkades i större utsträckning än patienter utan tidigare depressionsproblematik (Mata et al, 2012). 1 SHARE är en europeisk samlingsdatabas som omfattar psykisk hälsa, ekonomisk status och familjeförhållanden mm. 10

15 Mängd, typ och intensitet av fysisk aktivitet påverkar utfallet I Legrand & Heuze (2007) studerades aktivt tre grupper med olika intensitetsnivå av fysisk aktivitet: lågfrekvent, högfrekvent och högfrekvent med gruppbaserad intervention. Gruppen lågfrekvent fysisk aktivitet används i studien som kontrollgrupp. Båda de högfrekventa interventionsgrupperna visar på ett liknande resultat, tydande på minskade depressiva symtom, vilket i studien motsäger hypotesen att den högfrekventa fysiska aktivitetsgruppen med gruppintervention, skulle ge kraftigare effekt. Det är således ingen skillnad på den högfrekventa interventionen och den kombinerade interventionen i relation till minskning av de depressiva symtomen. Interventionerna tyder dock på ett positivt samband relaterat till minskade depressiva symtom (a.a). Vid ovanstående studiens slut framkommer statistik beskrivande att av de 16 patienter som deltagit i grupperna med hög frekvens, uppfyller 13 individer ej längre kriterierna för diagnosen depression (Legrand & Heuze, 2007). Vilken typ av intervention som ger bäst effekt på depressiva symtom behandlas övergripande av Wipfli et al (2011) vilka undersöker utfallet av stretching respektive cykling som intervention. I denna studie, samt Krogh et al (2012), framgår det att cykling som intervention ger en signifikant bättre symtomlindrande effekt än stretching (Wipfli et al, 2011; Krogh et al, 2012). Ytterligare finns även biokemiska belägg för cyklingens positiva effekt genom en procentuellt minskad serotoninnivå i blodet 2 efter interventionen (Wipfli et al, 2011). Mota-Pereira et al (2011) beskriver i relation till ovanstående att fysisk aktivitet som intervention lindrar depressiva symtom samt medför en positiv utveckling av den fysiska funktionen, konstaterat genom fyra olika skattningsskalor (HRDS-17, BDI, GAF samt CGI-Severity). McKercher et al (2009) beskriver i sin studie att i takt med att intensiteten och frekvensen ökar, minskar de depressiva symtomen. De påvisar också att även lågintensiv träning, i studien definierat som mindre än 1,25h/vecka, en symtomlindrande effekt hos kvinnor. Detta påstående kunde dock ej uppnå signifikans hos den manliga populationen. I samma studie konstateras det också att arbetsplatser som medför en hög fysisk arbetsbelastning (>10 timmar/veckan), har en dubbelt så hög prevalens för depression jämfört med stillasittande arbete (McKercher et al, 2009). Dunn et al (2005) hävdar dock att skillnaden mellan ett 3 dagar/veckan och ett 5 dagar/veckan schema med samma totala ackumulerad träningsmängd, inte har någon inbördes signifikant skillnad. Däremot har den totala energiförbrukningen betydelse för den symtomlindrande effekten (Dunn et al, 2005). 2 Önskad effekt av SSRI-preparat är att transmittorsubstansen serotonin, kvarhålls i nervsystemet för att där öka överföringshastigheten vilket ger en mindre depressiv symtombild (FASS, 2013) 11

16 DISKUSSION I nedanstående avsnitt förs en diskussion angående arbetsmetod samt det resultat som framkommit genom studien. Metoddiskussion Sökningarna som genomförts för att samla in arbetsmaterial genomfördes initialt utan begränsningar efter materialtyp samt med MeSH termer. Dessa sökningar genererade således ett omfattande sökresultat med majoriteten av artiklarna i review-format och en inriktning, som visserligen låg inom ramen för psykologi och affektiva sjukdomar men utanför föreliggande studies fokusområde. Dessa sökningar var dock till hjälp för att utforma vidare sökningar i avseende på vilka specifika termer som användes frekvent i titlarna på artiklarna. De mest förekommande var Physical Activity, Exercise och Depression varför dessa valdes som söktermer i databaserna PubMed samt PsycINFO. Blocksökningen i CINAHL genomfördes med arbetets huvudområden som sökord; Physical activity och Depression. Begränsningarna gällande publiceringsår som applicerats vid sökningarna har syftat till att enbart granska material som tillkommit efter, en vid Malmö Högskola tidigare genomförd studie av Metz & Wannstam (2004), för att framdriva forskningen inom detta område. Metz & Wannstam (2004) behandlar i sin studie ämnet depression och motion på ett liknande sätt som föreliggande studie varför författarna har, för att undvika att oavsiktligt influeras av denna studie, valt att enbart läsa dess abstrakt och ej den fullständiga studien. Vi finner genom sökningarna att många av de review-artiklar som skrivits inom området, behandlar i huvudsak ett fåtal stora studier som Cooney et al (2009) samt Blumenthal et al (1999). Det föreligger således ett behov av nya omfattande studier undersöker, på ett vetenskapligt korrekt sätt, relationen mellan fysisk aktivitet och depressionstillstånd. Gällande den manifesta innehållsanalys som resultatet i denna studie byggts kring, är det tydligt belyst av Graneheim & Lundman (2003), att denna metod som primärt inriktar sig mot studier med kvalitativ ansats, även med fördel kan appliceras på studier med en kvantitativ ansats. Då forskningsvärlden generellt sett skiljer på metoder för att uppnå trovärdighet mellan kvalitativa och kvantitativa studier, belyser de även att metoderna är i stort sett de samma för de båda ansatserna, men beskrivs på olika sätt (a.a). Metoden har använts som ett instrument i ett försök att skapa struktur och ordning i det material som framkommit då detta generellt sett dragit snarlika slutsatser gällande fysisk aktivitets påverkan på depression. Det föreföll därför logiskt att djupare analysera vilka underliggande meningar som kunde påvisas i artiklarna. I en av de artiklar som använts i resultatet (De Moor et al, 2006) förekommer åldersgrupper som ej kunnat inkluderas i denna studie relaterat till den åldersbegränsning på <18 år vi valt då det, som tidigare sagt, faller utanför vårt kompetens- och examensområde. Genom studiens statistiska uppbyggnad har vi dock kunnat utläsa resultat som fallit inom ramarna för föreliggande studie. Detta 12

17 resultat påvisade att fysisk aktivitet, oberoende av de yngre åldersgrupperna, hade visat sig positivt i relation till depressiva symtom. Föreliggande studie behandlar enbart 13 granskade vetenskapliga artiklar vilket innebär att studiens omfattning och generaliserbarhet kan ifrågasättas. Det övervägande positiva sambandet av fysisk aktivitet vid depressionstillstånd kan vara föremål för vidare granskning då artiklar som motbevisar eller argumenterar motsatsen, oavsiktligt kan ha exkluderats via någon av de sökmetoder som använts. Resultatdiskussion Huvudsakligen påvisade det insamlade och granskade materialet ett positivt samband mellan motion och depression samt att den viktigaste variabeln för att motion skall ge någon effekt på symtomen är att intensiteten är tillräckligt hög och till viss mån frekvensen. Intensitet och frekvens I vår studie finner vi att skillnaden mellan 3 dagar i veckan och 5 dagar i veckan program, ger lika resultat (Dunn et al, 2005). Dock är den gemensamma nämnaren i Dunn et al s studie att den totala kaloriförbrukningen per vecka är densamma. Således ter det sig som att frekvensen endast syftar till att fördela förbränningen till ett hanterbart antal träningstillfällen. Dunn et al visar i sin studie att energiförbrukningen vid den fysiska aktiviteten är av stor betydelse för vilken effekt som uppnås. En lågintensiv träning ger visar ingen signifikant skillnad gentemot kontrollgruppen (Dunn et al, 2005). Det är därför av stor vikt att träningen som genomförs är av tillräcklig intensitet för att någon terapeutisk effekt skall uppnås. McKercher et al (2009) beskriver att lågintensiv träning har en symtomlindrande effekt hos kvinnor, ett resultat vilket hos den manliga populationen inte uppnådde ett signifikant värde. Konfidensintervallet för den symtomlindrande effekten hos kvinnor ligger dessutom på 0,31 0,98 (CI 95%); således mycket nära att generera ett icke signifikant värde. I samma studie påvisas även att en högintensiv fysisk intervention ger en bättre symtomlindrande effekt än den lågintensiva fysiska interventionen vilket stärker påståendet om att intensiteten är viktig att beakta om man ämnar använda fysisk aktivitet som behandling vid depression. Vidare påpekar McKercher et al (2009), att omständigheterna i vilken den fysiska aktiviteten utförs, har stor inverkan på dess effekt. I studien framkommer att arbetsrelaterad fysisk aktivitet gav en dubblerad prevalens av depression vilket påvisar att fysisk aktivitet i depressionsbehandlande syfte bör vara på frivillig basis. Detta resultat kan intressera sjuksköterskan i sin profession, då det framgår att det är av yttersta vikt att patienten är villig att genomföra interventionen (a.a). I övrigt ansåg författarna till föreliggande studie att det ej var relevant att vidare analysera generaliserbarheten med källmaterialets ursprung. torde ha samma effekt på människokroppen oavsett födelseort och eventuella kulturella skillnader. 13

18 Alternativa förklaringar till resultatet Arbetsmaterialet till denna studie är dock genomgående tydligt i att det finns evidens för att fysisk aktivitet stimulerar det psykiska välmåendet. Anledningen till detta kan vara flera. Schuch et al (2011) beskriver fysisk aktivitet som tilläggsbehandling som positiv. Det som dock kan debatteras, vilka de själva också påpekar, är att patientgruppen redan är under behandling och deras resultat kan därmed relateras till den interpersonella behandlingsresponsen. Tidigare forskning har, precis som ovanstående artikel, kritiserats för att på ett vetenskapligt sätt inte kunna påvisa att det faktiskt är den fysiska aktiviteten som ger den positiva effekten på depressiva symtom. Där framhävs att det inte går att utesluta att de positiva effekterna kan ha uppnåtts av att patienterna deltar i ett experiment och därmed känner sig uppmärksammade eftersom även kontrollgrupperna ej varit helt obehandlade (Blumenthal et al 2007). Om den fysiska aktiviteten genomförs i grupp kan det vara den ökade sociala samhörigheten mellan deltagarna som inverkar positivt på symtomen (Legrand et al, 2007). Med detta i åtanke formas en hypotes om att det inte är den fysiska aktiviteten i sig som motverkar depression, utan en faktor som legat utanför det primära området för dessa studier. (Cripps F, 2008; Wipfli et al 2011). Vårt resultat inkluderar dock artiklar som inte enbart visat på en liknande effekt gentemot andra behandlings-metoder, utan även att den fysiska aktiviteten ger en bättre effekt än obehandlad kontrollgrupp eller träning med lägre intensitet, t.ex. stretching (Dunn et al 2005; Krogh et al 2012). Det inkluderas även studier där den fysiska aktiviteten har genomförts enskilt där effekten också kunnat påvisas (Dunn et al 2005; Schuch et al 2011). Detta stärker tesen om att det faktiskt är den fysiska aktiviteten i sig som ger den effekt som uppnåtts i de olika studierna och inte de kringliggande faktorerna. Fördelar med fysisk aktivitet Brenes et al (2007) framhäver i sin studie att fysisk aktivitet ger en lika god effekt på depressionssymtomen som den farmakologiska behandlingen. Om detta resultat kan fastställas med hjälp av vidare forskning skulle det innebära att fysisk aktivitet är att föredra som första behandlingsalternativ då detta medför en rad andra positiva hälsoeffekter såsom minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar, cancer och övervikt m.m. (Elinder & Faskunger, 2006). Vid övervägande av behandling med fysisk aktivitet och farmaka, bör hänsyn tas till att den farmakologiska behandlingen medför risk för omfattande biverkningar medan fysisk aktivitet genererar ett skydd mot flera folksjukdomar samt har betydligt lägre risk för biverkningar (a.a). Det sistnämnda tillåter en tanke om den potential som finns genom verktyget FaR, då dess positiva inverkan hos individen har fler fördelar kontra den rådande behandlingsnormen (Elinder & Faskunger, 2006). Konklusion Det har i studien inte framkommit tillräckligt entydigt resultat för vilka specifika interventioner som sjuksköterskan kan implementera i vården av patienter med depressionstillstånd. Det åligger därför sjuksköterskan att genom en patientfokuserad omvårdnad utreda vilka interventioner som kan passa patienten i dennes situation, med betoning på intensitetsnivån. Därför kan man med fördel involvera patienten i omvårdnadsarbetet så att denne känner sid delaktig i den planerade behandlingen och på så sätt även bibehåller sin motivation till förändring (Sellgren, 2009). Sett till Orems omvårdnadsteori bör man som 14

19 sjuksköterska verka för att undervisa patienten så att denne får en förståelse för vilka effekter den fysiska aktiviteten kan ha på den egna hälsan. Detta skulle, utifrån teorin, innebära att patienten har verktygen för att lyckas (Gustin & Lindwall, 2012). Med detta sagt är det dock inte säkert att motivationen till förändring infinner sig samtidigt. Slutsats Med bakgrund i ovanstående resultat kan vi dra slutsatsen att fysisk aktivitet ger en hälsovinst för patienter med depressiva symtom. På vilket sätt detta uppnås saknar vetenskapen bevis för i nuläget, men det finns en tydlig trend att fysisk aktivitet kan nyttjas för att dämpa och till stor del behandla olika grader av depressionstillstånd. Sjuksköterskor bör således vid förskrivning av FaR, ta hänsyn till de etablerade riktlinjer som fastställts av FHI och i den mån det är möjligt följa dessa. Även patientens inställning till interventionen bör också beaktas i arbetet med fysisk aktivitet och arbete med livsstilsförändringar. Det material som framkommit i studien ger inte en tillräckligt klar bild av vilka interventioner som bör rekommenderas, men ger en fingervisning om att pulshöjande träning på t.ex. cykel eller gångband har en god effekt. Detta bör utgöra grund för vidare forskning inom området. 15

20 REFERENSER Arbetsmiljöverket (2013) Hälsorisker och andra problem till följd av långvarig inaktivitet >http://www.av.se/teman/datorarbete/risker/stillasittande/halsorisker.aspx< ( ) Arborelius E, (2001) Att prata med patienten om levnadsvanor. I; Klang Söderquist B, (red.) Patientundervisning (2005). Lund, Studentlitteratur AB Atlantis B, Chiw C-M, Kirby A, Singh M.F (2004) An effective exercise-based intervention for improving mental health and quality of life measures: a randomized controlled trial. Preventive Medicine, Vol. 39, s Blumenthal J A, Babyak M A, Moore K A, Craighead E, Herman S, Khatri P, Waugh R, Napolitano M A, Forman L M, Appelbaum M, Doraiswamy M, Krishnan R (1999) Effects of Exercise Training on Older Patients With Major Depression. Archives of Internal Medicine, Vol. 159, No. 19, s Brenes C A, Williamson J D, Messier S P, Rejeski W J, Pahor M, Ip E & Penninx W J H (2007). Treatment of minor depression in older adults: A pilot study comparing sertraline and exercise. Aging & Mental health, Vol. 11, s Cabral de Mello M, Bornemann T, Levav I, (2001) Mental Health, A call for action by world health ministers. World Health Organization, Geneve. Cooney GM, Dwan K, Greig CA, Lawlor DA, Rimer J, Waugh FR, McMurdo M, Mead GE (2009) Exercise for depression (Review). The Cochrane Library 2009, Issue 9. Cripps F, (2008). Exercise your mind: Physical activity as a therapeutic technique for depression. International Journal of Terapy and Rehabilitation, Vol. 15 (No. 10), s De Moor M.H.M, Beem A.L, Stubbe J.H, Doomsma D.I, De Geus E.J.C (2006) Regular exercise, anxiety, depression and personality: A populationbased study. Preventive Medicine,Vol. 42, s Donaghy M.E, (2007). Exercise can seriously improve your mental health: fact or fiction? Advances in Physiotherapy, 2007, (No. 9) s Dunn A, Trivedi M, Kampert J, Clark C, Chambliss H (2005). Exercise Treatment for Depression Efficacy and Dose Response. American Journal of Preventive Medicine, Vol. 28, No. 1, s.1 8 Elinder L.S & Fakunger J (Red) (2006) och folkhälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut Eriksson S & Gard G (2011). Physical Exercise and depression. Physical Therapy Reviews, Vol. 16 (No. 4), s

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

kommentar och sammanfattning

kommentar och sammanfattning SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Fysisk

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1 Sambandet mellan rörelse och hälsa Dan Andersson Ins5tu5onen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Motion = medveten fysisk aktivitet

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Feldenkrais för behandling och prevention

Feldenkrais för behandling och prevention Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Folkhälsovetenskap GR (A), Folksjukdomar, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap GR (A), Folksjukdomar, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap GR (A), Folksjukdomar, 7,5 hp Public Health Science BA, Common Diseases, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Visby 11 februari 2009 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan

Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 12 juni. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan

Läs mer

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983 Prevention Primär prevention Förhindra uppkomsten av cancer Sekundär prevention Tidig upptäckt Tertiär prevention Minska risken för komplikationer och död vid manifest sjukdom t.ex. adjuvant behandling,

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Valdoxan - Bakgrundsinformation Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer