MOTION OCH DEPRESSION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MOTION OCH DEPRESSION"

Transkript

1 MOTION OCH DEPRESSION FYSISK AKTIVITET OCH DESS EFFEKT PÅ DEPRESSIONSTILLSTÅND EN LITTERATURSTUDIE PONTUS HAGLUND AGATON WESTLUND Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö

2 MOTION OCH DEPRESSION FYSISK AKTIVITET OCH DESS EFFEKT PÅ DEPRESSIONSTILLSTÅND EN LITTERATURSTUDIE PONTUS HAGLUND AGATON WESTLUND Haglund, P & Westlund, A. Motion och Depression. och dess effekt på depressionstillstånd en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Depression förutspås bli den näst största sjukdomsbördan i världen år Idag återfinns psykoterapi och läkemedel som behandlingsmetoder mot depressioner. Utöver detta har studier visat på ett samband mellan minskade depressiva symtom och fysisk aktivitet. Metod: Material för granskning har sammanställts genom sökningar i artikeldatabaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och granskats enligt riktlinjer av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Genom en manifest innehållsanalys har bärande meningar identifierats och lagt grunden för resultatet. Syfte: Att med en litteraturstudie undersöka vilken inverkan fysisk aktivitet har på depressionstillstånd, samt att undersöka vilka omvårdnads-åtgärder relaterat till fysiska aktiviteter den legitimerade sjuksköterskan kan rekommendera för att främja hälsan hos patienten. Resultat: ger minskade symtom samt förebygger insjuknande i depression. Mängden och intensiteten har ett positivt samband med minskade depressiva symtom. Slutsats: ger en hälsovinst för patienter med depressiva symtom. Mer forskning krävs för att uppnå en vetenskaplig trygghet i behandlingsformen. Nyckelord: Behandling, Depression, Depressiva symtom,, Omvårdnad.

3 EXERCISE AND DEPRESSION PHYSICAL ACTIVITY AND ITS EFFECT ON DEPRESSION A REVIEW PONTUS HAGLUND AGATON WESTLUND Haglund, P & Westlund, A. Exercise and depression. Physical activity and its effect on depression a review. Degree project in nursing, 15 Credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science, Background: Depression is predicted to become the second largest disease burden in the world in Present treatment options for depression include psychotherapy and pharmacotherapy. In addition, studies have linked increased physical activity with decreased depressive symptoms. Method: Material for review was compiled by searching the article databases PubMed, CINAHL, PsycINFO and reviewed in accordance to the guidelines provided by the Swedish Council on Health Technology Assessment (SBU). Meaningful sentences has been identified through a manifest content analysis and served as the foundation for the results. Aim: To, as a review, examine the impact of physical activity on depression and to examine how the. Results: Physical activity reduced symptoms and prevented the onset of depression. The amount and intensity has a positive correlation with decreased depressive symptoms. Conclusion: Physical activity provides a health benefit for patients with depressive symptoms. More research is needed to scientifically confirm the treatment form. Keywords: Depression, Depressive symptoms, Nursing, Physical activity, Treatment

4 INNEHÅLL BAKGRUND 1 Depression 1 Definition av depression 2 Incidens 2 Patofysiologi 3 Riskfaktorer 3 Behandlingsregimer 3 Farmakologisk behandling 3 Psykoterapeutisk behandling 4 Mätverktyg för depression 4 4 i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 5 Definition av fysisk aktivitet 5 Definition av god effekt 5 Sjuksköterskans förhållningssätt 5 Syfte 6 METOD 6 Urval 6 Avgränsningar 7 Sökningar 7 PsycINFO 7 CINAHL 8 PubMed 8 Analysmetod 9 RESULTAT 9 minskar symtom och risken för depression 10 Mängd, typ och intensitet av fysisk aktivitet påverkar utfallet 11 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 Intensitet och frekvens 13 Alternativa förklaringar till resultatet 14 Fördelar med fysisk aktivitet 14 Konklusion 14 Slutsats 15 REFERENSER 16 BILAGOR 20

5 BAKGRUND Enligt World Health Organization (WHO, 2013) förutspås depression bli den näst största sjukdomsbördan i världen år 2020, detta från att år 2001 legat på en fjärde plats (Cabral et al, 2001; Donaghy, 2007). Då depression är en riskfaktor för flera av de folksjukdomar som återfinns i Sverige idag, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och övervikt, är denna utveckling oroande (Rozanski, 2012). Idag finns läkemedels- och behandlingsterapier för att både dämpa symtom och bota depressioner. Dock välkomnas inte alltid farmakologisk behandling hos patienten vilka vill pröva alternativa behandlingssätt i ökad utsträckning. Det finns således ett behov av att på ett icke-farmakologiskt sätt behandla depressioner (Cooney et al, 2013). Effektiviteten av den farmakologiska behandlingen kan också diskuteras då endast 65-70% erhåller önskad effekt av behandlingen samt att merparten läkemedel har en latens på minst 6 veckor. Detta innebär att 30-35% inte svarar på behandlingen och är i fortsatt behov av andra behandlingsterapier för att tillfriskna (Marcolina, 2007). Tidigare studier har visat på ett samband mellan minskade depressiva symtom och fysisk aktivitet. Eriksson & Gard (2011) skriver om att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på patienter med mild till medelsvår depression i form av ökad livsglädje, men samtidigt finns också studier som påpekar att det saknas trovärdighet i de studier som genomförts inom området. Ytterligare forskning samt undersökningar efterfrågas för att kunna påvisa ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och depression då många av de genomförda studierna har haft bristande urvalsprocess, för liten population och motsägelsefulla metodval (Steffens, 2013) De ovan omnämnda studierna riktar sig till stor del endast mot det strikt medicinska påvisandet av fysisk aktivitets inverkan på depression medan det i litteratur skrivs att gapet mellan kunskap och beteende är stort (Arborelius, 2001) Arborelius skriver också att den intervention som ofta förekommer på vårdcentraler utgår ifrån att människor fattar rationella beslut utifrån kunskap när det kommer till den personliga hälsan, vilket visat sig vara ineffektivt. Utifrån studier med inriktning mot rökavänjning anser man få bättre effekt av ett patientcentrerat förhållningssätt där patienten själv skall svara för beslutet att vilja sluta röka (a.a). Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005) omfattar yrkesansvaret att sjuksköterskan skall ha förmåga att självständigt utföra eller medverka i undersökningar och behandlingar samt utföra ordinationer och identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård. Även hälso- och sjukvårdslagen kräver också att vårdpersonal skall verka för att förebygga ohälsa och sjukdom. I 2c står att den som vänder sig till hälso-och sjukvård skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (Hälso- och sjukvårdslag, 1982:763) Depression Depression tillhör huvudgruppen förstämningssyndrom (affektiva syndrom) som innehåller diagnoser som påverkar en individs sinnesstämning. Det finns inom ramen för depression flera diagnoser med varierande sjukdomsbild samt 1

6 tidsintervall varav de vanligaste tillstånden presenteras kortfattat i tabell 1 (Ottosson & Ottosson, 2007). Definition av depression Författarna till denna studie kommer att utgå ifrån de diagnostiska kriterierna (Frances, 1994) för depression som återfinns i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) vilka är: Nedstämdhet eller avsaknad av intresse eller tillfredsställelse i dagliga aktiviteter i mer än två veckor Förändrad sinnesstämning Hämmat socialt-, yrkes- eller utbildningsliv Minst 5 av nedanstående 9 symtom förekommande större delen av dagen, så gott som dagligen: 1. Känna nedstämdhet eller irritabilitet större delen av dagen. 2. Minskat intresse eller tillfredställdhet av att genomföra aktiviteter. 3. Större viktförändring (+/- 5%) eller aptitförändringar. 4. Sömnstörning 5. Ökad eller minskad psykomotorisk aktivitet 6. Utmattad eller orkeslös 7. Känsla av meningslöshet eller skuld 8. Koncentrationssvårigheter eller beslutsångest 9. Suicidtankar eller suicidplaner Nedstämdhet eller avsaknad av intresse eller tillfredsställelse, måste vara förekommande i sjukdomsbilden för att diagnosen depression skall kunna ställas då detta är ett av huvudkriterierna för diagnostisering (Frances, 1994). Tabell 1. Affektiva sjukdomar och dess symtom Egentlig depression/depressiv episod Karaktäriseras av nedstämdhet med ett eller flera tillägg relaterande till den nedsatta sinnesstämningen (Se tidigare nämnda kriterier) Dystemi Kronisk nedstämdhet som varar i >2 år. Melankoli Stark framtoning av apati och anhedoni; Oförmåga att ens för stunden känna glädje. Amningsdepression Relaterar till de, efter en förlossning, sjunkande hormonnivåerna varvid depressioner kan utlösas. Årstidsbundna depressioner (SAD) Depressiva symtom utlösta av tidsoch/eller ljus variationer under årstiderna. (Tabell baserad på Wasserman D, 2003 samt Ottosson & Ottosson, 2007) Incidens Depression är idag en folksjukdom i Sverige (Socialstyrelsen, 2013) och enligt Läkemedelsverket (2013) lider 5 % av Sveriges befolkning av depression. Studier har också visat att minst 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män någon gång under sin livstid kommer att drabbas av en depression som kräver professionell behandling av sjukvården (a.a). Globalt sett lider 350 miljoner människor av depression (WHO, 2013) Enligt statistik sammanställd av nationellt centrum för suicidforskning och 2

7 prevention av psykisk ohälsa, var det under åren 2012 i genomsnitt ca 1507 personer som tog sitt eget liv (Karolinska Institutet, 2013). Detta kan jämföras med att det under samma år dog 296 personer i trafikrelaterade olyckor (Trafikverket, 2013). Detta innebär således att nästan fem gånger fler avlider av suicid än vad som omkommer i trafiken. Vid fullbordade suicider har en stor del av de avlidna en psykiatrisk grunddiagnos och av dessa diagnoser ligger depression högst upp på listan (Ottosson & Ottosson, 2007; Eriksson & Gard, 2011b). Patofysiologi Den bakomliggande orsaken till depression är inte helt vetenskapligt kartlagd, men en populär hypotes är att depressioner uppkommer pga. av en obalans i nervsystemet tillföljd av brist på serotonin. Denna brist leder i sin tur till att det även uppstår en brist på noradrenalin och dopamin vilket tillsammans med serotoninbristen utgör den biokemiska grunden till depressionens utveckling (Eriksson & Gard, 2011). Man vet också att serotonin påverkar flera viktiga kroppsliga funktioner som sömn, temperaturkontroll, intaget av föda och impulskontroll. Vid en brist på serotonin kan dessa kroppsliga system påverkas och leda till flera psykiska symtom. Dock är en låg serotoninhalt inte ett entydigt tecken på depression utan anses vara en markör för en ökad benägenhet att utveckla en depression (Wasserman, 2003). Utöver denna biokemiska förklaringsmodell finns också teorier om att psykologiska och ärftliga faktorer bidrar till uppkomsten av depressioner. Även om dessa faktorer helt kan frånvara vid insjuknandet är det viktigt att observera dess potentiella inverkan på sjukdomsutvecklingen (Ottosson & Ottosson, 2007). En depression kan också föregås och utlösas av yttre stressorer så som en nära anhörigs bortgång eller en förlust av stort värde (Paolucci & Paulucci, 2007). Riskfaktorer Sociala faktorer som medför en ökad risk att utveckla depression är enligt Paolucci & Paolucci (2007). Exempel på dessa är tidigare depressioner, hereditet, tidigare suicidtankar eller försök, av kvinnligt kön, postpartum eller perimenopausal period, allvarlig medicinsk sjukdom, brist på socialt stöd, hög familje-, jobb-, ekonomiskt eller relationsrelaterad stress samt tidigare eller aktuellt alkohol- eller drogmissbruk. Behandlingsregimer Huvudsakligen ses två vedertagna former av behandling av depressionstillstånd. Dessa är behandling med farmakologisk behandling samt psykoterapeutisk behandling. Farmakologisk behandling En del teorier utgår ifrån att depressioner uppstår vid en brist eller en obalans mellan transmittorsubstanserna noradrenalin, serotonin och dopamin som har egenskaper som starkt påverkar vår sinnesstämning. Genom att behandla patienten med läkemedel kan balansen, eller bristen, normaliseras varpå depressionen ger vika (Wasserman, 2003; Eriksson & Gard, 2011). Den vanligaste förstahandsbehandlingen idag är behandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), som trappas in för att nå en terapeutisk och önskvärd effekt efter ca 6 veckor. Till en början kan en försämring i depressionens 3

8 allvarlighetsgrad ses vid nyinsättning av läkemedlet varvid en ökad risk för suicid föreligger varför utökad kontakt med behandlare är att föredra (Wasserman, 2003). Utöver den ökade suicidrisken medför behandling med SSRI-preparat generella biverkningar som sömnstörningar, viktnedgång, minskad aptit, illamående samt minskad sexlust (FASS, 2013). Psykoterapeutisk behandling Det finns flertalet behandlingsformer av psykoterapi som kan avhjälpa eller minska depressiva symtom vid lindriga och medelsvåra depressionstillstånd (Ottosson & Ottosson, 2007). Tabell 2 visar exempel på ett antal av dessa terapier och dess övergripande mål. Samtalsterapi i kombination med farmakologisk behandling har visat på att ca % av de behandlade patienterna blir symtomfria efter 6 månader (Wasserman, 2003). Tabell 2. Olika former av psykoterapi Kognitiv beteendeterapi Interpersonell psykoterapi Insiktsterapi Syftar till att patienten skall ifrågasätta sina negativa egenuppfattningar och på så sätt finna nya tankemönster Syftar till att behandla effekter av störda relationer som t.ex. förluster, familje- och relationskonflikter, svåra förändringar. Målet är att patienten skall få stöd att hantera dessa svårigheter Kräver en hjälpsökande eller en till stor del färdigbehandlad patient för att göra nytta. Syftar till att ge patienten redskap att hantera framtida eventuella kriser. (Ottosson & Ottosson, 2007). Mätverktyg för depression Inom psykiatrin finns flera olika skattningsskalor som används för att fastställa graden av depression. I Tabell 3 presenteras ett urval som kommer att omnämnas i studien (Medscape, 2012). Tabell 3. Olika former av psykoterapi HDRS BDI GDS Hamilton Depression Rating Scale är ett frågeformulär bestående av 21 olika frågeställningar där de första 17 frågorna är till för att diagnostisera och bekräfta en depression, medan frågorna syftar till att bestämma omfattningen av depressionen Beck depression inventory består av 21 frågor som ifylles av patienten själv. De olika poängen man får avgör vilken grad av depression som föreligger Geriatric Depression Scale är särskilt framtagen för den äldre populationen och består numera av 5 stycken ja eller nej frågor för att underlätta för patienten. Skalan bestod till en början av 30 frågor. (Medscape, 2012). Genom teknisk evolution och smarta bekvämlighetsanordningar har vi, i takt med utvecklingen, minskat kravet på vår fysiska förmåga. Dock kvarstår det fysiologiska behovet för människan för att upprätthålla vårt välbefinnande samt en god hälsa (Elinder & Faskunger, 2006). Att under en längre period avstå från fysisk aktivitet innebär en nedbrytning av den fysiska kapaciteten i form av bland annat mindre muskelvävnad och minskad syreupptagningsförmåga. Detta tar sig uttryck i en försämrad styrka, minskad kondition och sämre koordination samt ger genom en passiv livsstil, upphov till en rad olika riskfaktorer för bl.a. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, övervikt och högt blodtryck (a.a) 4

9 i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling på recept (FaR ) är ett begrepp som innebär att hälso-och sjukvårdspersonal kan, på liknande sätt som läkemedel, förskriva fysisk aktivitet till patienter i behov av detta. Receptet medför att patienten blir förskriven gruppaktivitet eller individuell träning utefter patientens behov. Blir patienten förskriven gruppaktivitet erbjuds också hjälp att hitta en lämplig grupp (Ståhle, 2008). Exempel på föreskrivna aktiviteter är enligt Vårdguiden (2013) en promenad, stavgång, simning, vattengymnastik, styrketräning eller trädgårdsarbete. På receptet angivs också i vilken intensitet och tidsmässig omfattning aktiviteten bör utföras (a.a). Den största skillnaden mellan läkemedelsrecept och FaR, är att FaR kan förskrivas av all legitimerad personal. Detta medan läkemedelsrecept endast kan skrivas ut av behörig legitimerad personal så som läkare och sjuksköterskor med särskild förskrivningsrätt (Ståhle, 2008). Definition av fysisk aktivitet Då fysisk aktivitet omfattar all typ av kroppsrörelse har vi valt att i denna studie likställa begreppet fysisk aktivitet med folkhälsomyndighetens definition av hälsofrämjande regelbunden fysisk aktivitet; Med regelbunden fysisk aktivitet enligt rekommendationen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet (Folkhälsomyndigheten, 2014). Begreppen träning, motion och fysisk ansträngning är synonymt med fysisk aktivitet i denna studie. Ordvalet kan komma att skifta flytande, men innebär i samtliga fall, där annat ej uttrycks, någon form av kroppslig aktivitet som avser att förbättra den personliga hälsan. Definition av god effekt En god effekt avses i denna studie vara minskad medicinering, upplevelsen av ökad livskvalitet, minskad trötthet, högre sysselsättningsgrad och minskade symtom. Sjuksköterskans förhållningssätt Utifrån den teoretiska grund som framtagits av omvårdnadsfilosofen Dorothea Orem, där människan anses inneha en egenvårdande inställning, framgår att människan har en förmåga att hjälpa sig själv till hälsa (Gustin & Lindwall, 2012). Omvårdnadsbehov uppstår när resurskraven för egenvård överskrider individens kapacitet som möjliggör egenvård; när förmågan inte räcker till för att upprätthålla hälsa (a.a) Det diskuteras också att behovet av kunskap spelar en betydande roll. Det räcker inte med kunskapen om att fysisk träning är bra, utan det krävs mer specifika kunskaper om vilken typ av träning som är lämplig, i vilken mängd och hur den bör utföras. Dessutom måste patienten ha motivation och kapacitet till, att utföra dessa nödvändiga egenvårdsåtgärder. Det är här som sjukvårdspersonal finner sin roll i att stödja och vägleda patienten till en att återfå sin förmåga att själv utföra denna egenvård (Gustin & Lindwall, 2012) 5

10 Orems modell består utav tre huvudsakliga system som definierar behovet av omvårdnad. Ett fullständigt kompenserande system innebär att patienten har en status som kräver att någon annan är behjälplig för att kompensera denna brist i egenvård. Ett delvist kompenserande system innebär att patienten har en status som denne till stor del klarar av, men behöver hjälp i ett fåtal situationer för att kompensera egenvårdsbristen. Ett stödjande/undervisande system innebär att patienten har den fysiska förmågan att genomföra egenvårdande aktiviteter men behöver stöd av sjuksköterskan för att utveckla denna förmåga (Gustin & Lindwall, 2012) Vi bör således se på sjuksköterskan, utifrån dennes yrkesområde, som en stödjande resurs som arbetar utifrån förhållningsättet att förmå patienten att återfå sin kapacitet att själv tillgodose sitt omvårdnadsbehov i så hög utsträckning som möjligt. Vi ämnar att genom denna litteraturstudie utröna om det i dagsläget återfinns material som motiverar att fysisk aktivitet mer frekvent skall kunna beaktas inom vård av patienter med depressionsproblematik samt vilka omvårdnadsåtgärder legitimerade sjuksköterskor kan rekommendera för att lindra och/eller behandla depressionstillstånd. SYFTE Syftet med föreliggande studie är att genom en granskning av vetenskapliga artiklar, undersöka vilken inverkan fysisk aktivitet har på depressionstillstånd, samt att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder relaterat till fysiska aktiviteter den legitimerade sjuksköterskan kan rekommendera med avsikten att främja hälsan hos patienter med depressionstillstånd. METOD Studien är en litteraturstudie där metoden följt riktlinjerna för litteraturgranskning enligt SBU:s utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården en handbok (SBU, 2013). Urval Material för granskning har sammanställts genom sökningar i artikeldatabaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Urvalet av artikeldatabaser baserades på dess huvudsakliga inriktning vilket motsvarade en eller flera av studiens huvudområden; omvårdnad, psykiatri, medicinsk vetenskap samt träningslära (Forsberg & Wengström, 2008). Båda författarna har tillsammans genomfört flera sökningar, ur vilka titlar som relaterat till och/eller innehållit orden depression, fysisk aktivitet och/eller träning valts ut. Artiklarnas abstrakt har därefter granskats och beroende på om innehållet anknutit till sökorden eller till studiens huvudområden (depression eller fysisk aktivitet) gått vidare till djupare granskning. Denna djupare granskning innebar att artiklarna lästs individuellt i sin helhet. De individuella tolkningarna av artiklarnas innehåll har därefter jämförts mot varandra och kontrollerats gentemot syftet av litteraturstudien varefter gemensamt beslut tagits om artikeln skall kvalitetsgranskas eller uteslutas ur studien. 6

11 Kvalitetsgranskning har utförts av författarna var för sig, med stöd av granskningsmall från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) metodbok (SBU, 2013) omarbetad av Sahlgrenska Universitetssjukhuset (2013). Resultatet från av denna granskning finns återgivet i artikelöversikten (se bilaga 3). Artiklar med, av författarna, likvärdig bedömning har inte granskats vidare medan artiklar med olika bedömning diskuterats för att gemensamt göra en bedömning av materialets kvalitet. Avgränsningar I en studie från 2004 gjord vid Malmö Högskola (Metz & Wannstam, 2004), granskas artiklar inom samma område varför vi valt att granska artiklar som tillkommit efter denna studies publikationsdatum. Med denna avgränsning avser vi öka vår egen studies värde genom att behandla nytillkommet material. Vi har därför valt att begränsa oss till artiklar som högst är 10 år gamla (d.v.s. publicerade tidigast 2004) för att komplettera tidigare gjord forskning inom området. Individer under 18 år har i denna studie klassificerats som barn vilket faller utanför författarparets kompetens- samt examensområde varför dessa har exkluderats. Sökningar Nedan redovisas sökningarna för respektive databas. Det totala antalet vetenskapliga artiklar i denna studie uppgår till 13 stycken. PsycINFO Utifrån ovanstående sökningar där MeSH termer (Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket, 1998) använts återanvändes vissa termer som visat sig vara representativa för det material som efterfrågas. Termerna Depression, Exercise och Physical Activity användes i sökningen med kriteriet att de skulle återfinnas i artikeltiteln då detta visat sig vara en bra sökstrategi för det önskade materialet (se tabell 4). Tabell 4 Sökningar i PsycINFO ( ) Sökord Sökalternativ Antal Träffar ti("physical activity") AND ti("depression") ti("exercise") AND ti("depression") Scholary Journals, Adulthood (18 years & older), Scholarly Journals, Adulthood (18 years & older), Granskade abstract Artikeltitel Physical activity and depression in young adults The reciprocal relationship between physical activity and depression in older european adults: a prospective crosslagged panel design using share data Treatment of minor depression in older adults: a pilot study comparing sertraline and exercise ( ti Words in Title) 7

12 CINAHL Sökningen har genomförts som en systematisk blocksökning. Först konstruerades två olika block utifrån studiens huvudämnen; depression och fysisk aktivitet. Därefter identifierades Mesh-termer överensstämmande med de olika blocken, där varje enskild term har använts var för sig för att slutligen kombineras för att bilda ett sökblock. De båda slutliga sökblocken samkördes därefter vilket generade ett precist urval av material som korrelerade med syftet (se tabell 5-7). Tabell 5. Blocksökning Depression ( ) Sök nr Sökord Antal träffar #1 Depression #2 Depressive Disorder #3 Depressive Disorder, Major #4 Affective Symptoms #5 Mood Disorders #6 Mental Health #7 Mental Disorder #8 #1 OR #2 OR #3 OR #4 OR #5 OR #6 OR # Tabell 6. Blocksökning ( ) Sök nr Sökord Antal träffar #9 Exercise #10 Exercise Therapy #11 Physical Education And Training #12 Locomotion #13 #9 OR #10 OR #11 OR # Tabell 7. Blocksökning Depression samt ( ) Sök nr Sökord Antal träffar #14 #8 AND # #15 #8 AND #13 (TITLE) 208 #16 #15 (TITLE) NOT Postpartum (TITLE) 204 #17 #16 NOT CANCER (TITLE) 189 #18 #17 Publish date 2004-, Fulltext Available 64 Tabell 8. Resultat sökningar i CINAHL ( ) Sökord Sökalternativ Antal Träffar Systematisk blocksökning Se tabell , Fulltext available Granskade abstract Artikeltitel An examination of serotonin and psychological variables in the relationship between exercise and mental health Regular exercise, anxiety, depression and personality: a population-based study. An effective exercise-based intervention for improving mental health and quality of live measures: a randomized controlled trial. PubMed Sökningarna har genomförts med MeSH termer för att bredda sökområdet. Ett försök till att göra en systematisk blocksökning liknande den som genomfördes i CINAHL men denna sökning genererade ett mycket stort sökresultat där flertalet artiklar inte relaterade till vårt syfte varvid denna sökning exkluderades. Sökningarna presenteras i tabell 9. 8

13 Tabell 9. Sökningar i PubMed ( ) Sökord Sökalternativ Antal Granskade Artikeltitel Träffar abstract ((physical activity[title]) OR exercise[title]) AND depression[title] Clinical trial, 2004-, Humans, English DEMO-II Trial. Aerobic Exercise versus Stretching Exercise in Patients with Major Depression A Randomized Clinical Trial Acute exercise attenuates negative affect following repeated sad mood inductions in persons who have recovered from depression Exercise and severe depression preliminary results of an add-on study Moderate exercise improves depression parameters in treatment-resistant patients with major depressive disorder Exercise and pharmacotherapy in patients with major depression: one-year followup of the SMILE study Antidepressant Effects Associated With Different Exercise Conditions in Participants With Depression: A Pilot Study. Exercise treatment for depression: efficacy and dose response. Analysmetod Varje enskild artikel har lästs igenom flera gånger för att bättre förstå innehållet. Därefter har meningsbärande enheter som överensstämt med studiens syfte lyfts ut och placerats i ett separat dokument. Dessa enheter har tillförts nummer som avspeglar källan där texten hämtats så att identifiering skulle vara möjlig. Efter att samtliga artiklars meningsbärande enheter identifierats, kondenserades textsegmenten vilket i praktiken innebar att text som ej tillförde mening i enheten togs bort. Det material som återstod omskrevs för att bilda en kod som sedan grupperades tillsammans för att bilda ett tema (Graneheim & Lundman, 2003). RESULTAT Genom en manifest innehållsanlys av det insamlade materialet (se bilaga1) har nedanstående två huvudteman framkommit: minskar symtom och risken för depression Mängd, typ och intensitet påverkar utfallet av fysisk aktivitet Under de kommande styckena kommer dessa två teman att presenteras och det material som legat till grund för tematiseringen kommer att beskrivas. 9

14 minskar symtom och risken för depression I en studie där man granskat data från databasen SHARE 1 har man kunnat utläsa att i de delar av populationen där fysisk aktivitet förekommer i högre grad uppvisas i mindre utsträckning depressiva symtom och diagnoser i jämförelse med de som ej utför någon form av fysisk aktivitet (Lindwall et al, 2011). På liknande sätt drar också De Moor et al (2006) slutsatsen att prevalensen av depression minskar i förhållande till den fysiska aktivitetsnivån hos individer. Skillnaden mellan grupperna beskrivs som moderat men konsekvent genom de olika köns- och åldersgrupperna (a.a). Vidare befästs denna teori om att fysisk aktivitet lindrar depressiva symtom av Schuch et al. (2011) som genom att lägga till fysisk aktivitet till den konventionella farmakologiska behandlingen, kunde påvisa att den grupp som fått den kombinerade behandlingen uppvisade mindre depressiva symtom än kontrollgruppen. Interventionen innebar att deltagarna skulle uppnå en träningsintensitet motsvarande 16kcal/kg/vecka fördelat på 3 träningstillfällen per vecka genom att använda ett löpband (Schuch et al, 2011). Genom en jämförelse av en grupp, tilldelade ett 24 veckors träningsprogram med styrke- och konditionsträning som intervention, och dess kontrollgrupp, utan någon intervention, framkom ett resultat som påvisade att den fysiska aktiviteten gav minskade depressiva symtom i interventionsgruppen (Atlantis et al, 2004). I samma studie framgår det att fysisk aktivitet som intervention även ger positiva effekter på andra faktorer som ökat välbefinnande, en ökad livskvalitet samt minskad somatisk smärta (a.a). Detta resultat stöds av Brenes et al (2007) där två grupper; farmakologisk intervention samt fysisk intervention, jämfördes. Studiens resultat framhäver att fysisk aktivitet som ensam intervention kunde likställas den farmakologiska behandlingen genom att jämföra resultatet från flertalet olika skattningsskalor för depression (HRDS-17, GDS-15, SF-36), pre- och post-intervention (Brenes et al, 2007). Även Mota-Pereira et al (2011) visar i sin studie att fysisk aktivitet medför en positiv utveckling i psykiskt välmående och den fysiska kapaciteten. Mata et al (2013) prövar i sin studie hypotesen att personer med utläkt depression som utför fysisk aktivitet motverkar att de blir ökat känsliga för negativ stimuli. Det framgår i studien att fysisk aktivitet verkar dämpande gentemot de negativa tankar som vanligtvis följer negativ stimuli hos patientgruppen. Resultatet som avspeglades i studien var att deltagare som tidigare insjuknat i, och sedan tillfrisknat från egentlig depression påverkades i större utsträckning av de negativa stimuli som administrerades i studien, än de individer som aldrig haft depression. Denna skillnad kunde med hjälp av fysisk aktivitet påverkas så att patienter som tillfrisknat från depression inte påverkades i större utsträckning än patienter utan tidigare depressionsproblematik (Mata et al, 2012). 1 SHARE är en europeisk samlingsdatabas som omfattar psykisk hälsa, ekonomisk status och familjeförhållanden mm. 10

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas 2 Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer?

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer? Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer? Harshida Patel Fil.Dr., Leg. Sjuksköterska och lärare Inst. Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Sök artiklar i PubMed

Sök artiklar i PubMed Sök artiklar i PubMed En handledning i hur man söker med hjälp av ämnesord. PubMed är en databas med över 20 miljoner referenser som täcker medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink 1. We each performed separate translations of the IPQ-R into Swedish. 2. We compared our translations, discussed the differences and

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

SD-BERA vid diagnostik av

SD-BERA vid diagnostik av Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Dapoxetine, under varumärkesnamnet Priligy, har godkänts för behandling av för tidig utlösning (PE) hos män i åldern 18-64

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer