MOTION MOT DEPRESSION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MOTION MOT DEPRESSION"

Transkript

1 Hälsa och samhälle MOTION MOT DEPRESSION En litteraturstudie om fysisk aktivitet som hälsofrämjande intervention för personer med depression Cicilia Metz Mia Wannstam Examensarbete Kurs Ht01: 2 Sjuksköterskaprogrammet Januari 2004 Malmö Högskola Hälsa och samhälle Malmö Högskola e-post:

2 MOTION MOT DEPRESSION En litteraturstudie om fysisk aktivitet som hälsofrämjande intervention för personer med depression Cicilia Metz Mia Wannstam Metz, C. & Wannstam, M. (2004) Motion mot depression En litteraturstudie om fysisk aktivitet som hälsofrämjande intervention för personer med depression. Examensarbete, 10 poäng, Sjuksköterskeprogrammet. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2004 Syftet med studien är att undersöka effekten av fysisk aktivitet för personer med depression samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan göra för att denna patientgrupp ska börja motionera. Metoden som används är en litteratursökning i de medicinska databaserna: Cinahl, Cochrane, Elin, PsycInfo, Pubmed och Science Direct vilka granskats enligt Polit och Hunglers kriterier för vetenskapliga artiklar. Resultatet från de nio artiklar som använts visar att fysisk aktivitet har en antidepressiv och ångestreducerande effekt. Interventioner som framkommit är att uppmuntra stödja, aktivera och undervisa om fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd. Slutsats: Sjuksköterskor kan intervenera genom att införa motion som ett komplement till annan behandling för personer med depression. Mer forskning behövs för att specificera vilka de bästa interventioner är. Omvårdnads-perspektivet utgår från Antonovskys hälsofrämjande perspektiv. Nyckelord: behandling, depression, fysisk aktivitet, intervention, motion, omvårdnad, salutogent, sjuksköterska 2

3 EXERCISE AGAINST DEPRESSION A literature review about physical activity as a health promoting intervention for people suffering from depression Cicilia Metz Mia Wannstam Metz, C. & Wannstam, M. (2004) Exercise against depression A literature review about physical activity as a health promoting intervention for people suffering from depression. Examination paper, 10 credit points. Nursing Programme. Malmö University, Health and Society, Department of Nursing, 2004 The purpose of this study is to investigate the effect of physical activity for people suffering from depression and which nursing interventions nurses can do to make this patients start to exercise. The method used, is a review of articles from Cinahl, Cochrane, Elin, PsycInfo, Pubmed and Science Direct, which were analyzed according to Polit och Hunglers criteria for scientific research. The result from the nine studies shows that physical activity has an antidepressive and anxiety reducing effect. Interventions emerged is supporting, encouraging, activating and teaching about physical activity as health-promoting measure. Conclusion: Nurses can as an intervention introduce exercise as complementary treatment for people suffering from depression. More research needs to specify which the best interventions are. The nursing perspective is based on Antonovskys salutogenic perspective. Keywords: nurse, nursing, depression, empowerment, exercise, physical activity, intervention, salutogenic 3

4 FÖRORD Vi vill tacka personalen på biblioteket Hälsa och samhälle som har hjälpt oss att finna artiklar genom fjärrlån och varit behjälpliga på alla sätt. Vi vill även tacka vår handledare Magdalena Annersten som kommit med konkreta råd och synpunkter. Ett stort tack till familjemedlemmar som stöttat och uppmuntrat oss genom arbetets gång. Sist men inte minst tackar vi varandra som uppmuntrat varandra att fortsätta med arbetet även när det känts svårt. 4

5 INNEHÅLL INLEDNING 7 BAKGRUND 7 Depression 7 Epidemiologi 8 Diagnostik/klassifikation 8 Patofysiologi 9 Behandling 9 Fysisk aktivitet och motion 10 Fysisk aktivitet 10 Motion 10 Träning 10 Aerobisk träning 10 Anaerobisk träning 10 Omvårdnadsperspektiv 10 Lagar och författningar 10 Alternativa behandlingar 11 Omvårdnad om personer med depression 12 Fysisk aktivitet som behandling för personer med depression 12 TEORETISK REFERENSRAM 14 Det salutogena omvårdnadsperspektivet 15 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 15 METOD 15 Metodbeskrivning 15 Litteratursökning 16 Granskning 16 RESULTAT 17 Effekt 17 Motion reducerar depression och minskar återinsjuknande 17 Interventioner 18 Utbilda sjuksköterskor 18 Identifiera eventuella avhoppare 18 Uppmuntra, stödja och aktivera 18 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Resultatdiskussion 20 SLUTORD 22 REFERENSER 24 5

6 BILAGOR 28 Bilaga 1: Klassifikation enligt DSM IV Bilaga 2: The Beck Depression Inventory self-assessment instrument Bilaga 3: Litteratursökning Bilaga 4: Kriterier för bedömning av vetenskapliga artiklar Bilaga 5: Sammanfattning och granskning av artiklar 6

7 INLEDNING Om man tänker sig en flod som någon fallit i, så räddar man personen från att drunkna. Detta kan man säga är analogt med hur sjukvården generellt hanterar sjuka. Nästa steg är att man sätter staket runt floden och förhindrar att någon skall falla i. Staketet kan ses som en parallell till socialstyrelsens rekommendationer och varningstexter. Det salutogena perspektivet innebär att man i stället lär individerna att simma, i livets flod. (Hult m.fl., 1996, s 49 1 ) Vi anser att sjuksköterskans huvudsakliga roll är att hjälpa patienter att tillfriskna eller preventivt förhindra att insjukna i diverse sjukdomar. Genom en ökad kunskap om hälsofrämjande faktorer kan vi undervisa patienten om hur de ska kunna ändra sitt beteende för att uppnå bättre hälsa. I denna uppsats belyser vi motionens positiva effekt för depression. Vi diskuterar även vilka interventioner sjuksköterskor kan göra för att patienterna ska börja motionera. BAKGRUND Under den största delen av människans existens har vi varit tvungna att anstränga oss fysiskt genom jakt, fiske och annat dagligt kroppsarbete för vår överlevnad. Under det senaste seklet har det mänskliga släktet upplevt en teknisk utveckling som har inneburit att omgivande miljö och samhälle har förändrats vilket medför att människan idag blivit mer stillasittande. Innebörden av denna förändring har orsakat en rad komplikationer för vår hälsa eftersom vi är byggda för rörelse och fysisk aktivitet (Rydqvist & Winroth, 2002). I en studie av Kull (2002) har sambandet mellan fysisk aktivitet och depression analyserats hos kvinnor mellan år. Resultatet visade att de fysiskt aktiva kvinnorna hade en mer positiv attityd till livet och att de upplevde sig ha en närmare relation till sin familj och vänner än de fysiskt inaktiva. De kände sig också mer nöjda med sig själva, var sällan nedstämda och kände mer glädje i sina aktiviteter. De fysiskt aktiva kvinnorna hanterade även svåra situationer bättre än de inaktiva. Depression Inom de flesta olika hälso- och sjukvårdsområden träffar sjuksköterskor på personer med psykiska sjukdomar och detta är en anledning till att denna yrkeskategori måste ha kunskap om psykiatriska sjukdomar och psykiatrisk omvårdnad (Løkensgard, 1997). Eftersom depressioner har ökat de senaste 10 åren, framförallt hos kvinnor (Socialstyrelsen, 2002) kommer sjuksköterskan att träffa dessa patienter i olika vårdsituationer. Det är då viktigt att ha kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan göra för att de ska tillfriskna. 1 Antonovskys metafor som beskriver innebörden av det salutogena synsättet, Hults översättning 7

8 Epidemiologi Risken för att drabbas av depression är stor, 40 % för kvinnor och 25 % för män av en svårighetsgrad att de behöver professionell hjälp (Beskow, 1999). De senaste åren har en kraftig ökning av depressioner kunnat ses. Från 1991 till 2000 ökade de från 7,5-17,7 % för kvinnor mellan år och från 5,4-12,6 % för kvinnor mellan år (tabell 1). En tredjedel av alla dödsfall upp till 40 års ålder beror på självmord, vilket är mer än dubbelt så många som dör i vägtrafiken. Den viktigaste anledningen till att någon begår självmord är framförallt depression (Beskow, 1999). Tabell 1 Andel (%) av befolkningen som de senaste 12 månaderna har haft depression och djup nedstämdhet efter kön och ålder, 1991 och 2000 (Efter socialstyrelsen, 2002). Sjukdom Kön År år Depression, djup ned - stämdhet år år år år Därav med svåra besvär Män ,7 5,1 4,9 4,5 5,0 1,8 Män ,9 7,3 6,0 6,7 6,6 2,2 kvinnor ,5 5,4 9,1 8,9 7,5 2,7 kvinnor ,7 12,6 10,7 9,5 12,0 4,6 Diagnostik/klassifikation För att diagnostisera depression finns det olika klassificeringssystem, de vanligaste är DSM IV och ICD 10. De artiklar vi har granskat i den här uppsatsen klassificerar enligt DSM IV 2 (bilaga 1). Det finns även olika självskattningsskalor som används och av dessa är Beck Depression Inventory (BDI) ofta förekommande (bilaga 2). Patofysiologi Det är viktigt att skilja mellan sorg och depression. Sorg är en naturlig reaktion på t ex en förlust eller dödsfall och sådana reaktioner är viktiga för att finna nya vägar i livet. Depression är däremot ett onaturligt sänkt stämningsläge (Pfeizer, 2003). Enligt Cullberg (2001) är det skillnad mellan melankolisk (endogena) och icke melankolisk (reaktiv) depression. Han menar att melankoli beror på en hämning av organismen vilket framförallt gäller transmittorsubstanser som noradrenalin, dopamin och serotonin. Den icke- melankoliska depressionen är oftast utlöst av yttre faktorer såsom trauman, förlust av sin egen identitet t ex förlust av jobb eller en skilsmässa. Senare upptäckter visar dock att även de som drabbas av en äkta melankoli har haft tidiga psykiska trauman präglade av övergivenhet och hjälplöshet (a a). Personer som lider av en depression av lindrig till måttlig grad känner sig oftast pessimistiska och har ett sänkt stämningsläge, men visar sällan detta för sin omgivning. De har tappat lusten och intresset för det mesta, har svårt att ta tag i saker 2 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders- Fourth Edition 8

9 och ting och deras sömn är oftast störd. För att få en bättre bild av hur det kan vara vill vi gärna citera ett exempel från Cullbergs utgåva av Dynamisk psykiatri i teori och praktik (2001). En 40- årig man känner att allt blivit hopplöst. Han har en utvecklingsstörd dotter, soyttat hemifrån och som han tänker mycket på. För övrigt har ingenting särskilt hänt. Relationen till hustrun uppfattas som mycket god, och hennes värme gentemot mannen är odiskutabel. Det framkommer att han har haft liknande perioder för flera år sedan och som har varat i några månader. Han har nu svår olust och självförakt på förmiddagarna och kan knappt släpa sig till arbetet, något som han dock gör på grund av sin pliktmedvetenhet. På kvällarna kan han känna sig riktigt pigg. Han berättar att hans faster har samma benägenhet att periodvis bli nedstämd och passiv. Tillståndet uppfattas som ett melankoliskt syndrom, och patienten ställs på antidepressiv medicinering i stigande dos. (Cullberg, 2001, s 320f) Behandling I första hand är antidepressiv medicinsk behandling bruklig, men försiktighet bör vidtagas om patienten haft episoder av mani, då antidepressiv behandling kan utlösa ett maniskt tillstånd. Om depressionen djupnar eller om självmordsrisken är stor och medicineringen inte ger den effekt som önskas kan man ge el-behandling. Vid dessa tillstånd brukar en inläggning på en sluten psykiatrisk avdelning vara nödvändig. (Cullberg, 2001, Holmquist-Carlsson & Zettergren, 1993). Ett flertal olika mediciner kan ges beroende på vilken signalsubstans man vill få effekt på. En medicin som har blivit vanlig att skriva ut är de sk. selektiva serotoninåterupptagningshämmare (SSRI-preparat) ex. på dessa är Fontex (fluoxetin), Cipramil (citalopram), Seroxat (paroxetin) och Zoloft (sertalin). Ytterligare en grupp som utvecklats är serotonin noradrenalin åter- upptagninghämmarna (SNRI-preparat). Till dessa hör bl.a. Efexor (venlafaxin). Den kemiska förändringen som dessa mediciner åstadkommer är att signalsubstanserna serotonin och noradrenalin hämmas från att återupptas i de aktuella receptorerna vilket leder till att en ansamling av ovanstående signalsubstanser som stimulerar de mottagande nervcellerna (Cullberg, 2001). Patienter med depression som önskar och svarar bra på antidepressiv medicinsk behandling och elbehandling skall få sådan. Det kan även vara bra att följa upp dessa patienter med samtalsterapi i öppenvården. Kommunikation mellan två människor måste alltid ske inom ramen för ett språk. Det kan vara den aktuella kulturens vardagsspråk eller mer tekniskt språk med specifika koder. Exempel på dessa kan vara psykoanalys, jungiansk analys, kognitiv psykoterapi och gestaltterapi. Med dessa terapiformer kan terapeuten lära patienten att lyfta upp förmedvetna upplevelser på ett medvetet plan och sätta ord på sina tankar, känslor och minnen. Detta ökar successivt patientens förmåga att välja fritt och bättre hantera sina resurser och problem (Beskow, 1999). Fysisk aktivitet och motion Motion och fysisk aktivitet minskar sjukdomar och en för tidig död. Andra positiva fysiska förändringar är sänkt blodtryck och att blodsockret normaliseras genom att levern ökar sin glykogenolys samt att insulinkänsligheten ökas av fysisk aktivitet. Kolesterolvärdena förbättras genom att det sker en sänkning av LDL och en höjning av HDL (Henriksson & Sundberg, 2001). Det har även visat sig ha en positiv effekt för depression (Byrne & Byrne, 1993) 9

10 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet kan definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Detta omfattar all typ av muskelaktivitet som t.ex. trädgårdsarbete, städning, fysisk belastning i arbetet, hobbyverksamhet som svampplockning, motion och träning (Rydqvist & Winroth, 2002). Motion Motion är medveten fysisk aktivitet där man har en viss avsikt som t ex att få en bättre hälsa, ökat välbefinnande eller helt enkelt att man tycker att det är roligt att röra på sig (a a). Träning Vid träning har individen en klar målsättning vilket kan vara att öka sin prestationsförmåga i olika typer av fysisk aktivitet, företrädelsevis inom idrotter. I regel vill hon/han främst öka kapaciteten på styrka, kondition, rörlighet och koordination (a a). Aerobisk träning Aerobisk träning betyder med syre och lägger störst vikt vid ökning av syreupptagningsförmåga. Aerobisk träning ökar ämnesomsättningen, förbättrar blodcirkulationen och konditionen. Vid maximal syreupptagning ökar pulsen och hjärtats minutvolym, andningen flerfaldigas och blodtrycket ökar något. Även kroppstemperaturen stiger och hjärtats och musklernas genomblödning ökar vid aerobisk träning. Mer mjölksyra bildas och en frisättning av hormonerna gör att adrenalin, tillväxthormoner och kortisol ökar (Henriksson & Sundberg, 2001). Anaerobisk träning Detta är träningsformer som inte kräver något ökat syrebehov. Träningen utförs med en relativt låg intensitet och exempel på anaerobisk träning är promenader och styrketräning (Jansson, 2001). Omvårdnadsperspektiv Oberoende av vilken sjukvårdssektor sjuksköterskor arbetar inom träffar hon/han patienter med depression. Det är av stor vikt att kunna bemöta dessa individer inte enbart genom att se deras sjukdom utan även att kunna identifiera vilka resurser de har. Om vi arbetar med hälsofrämjande interventioner är kunskapen om fysisk aktivitet en viktig komponent eftersom det kan leda till bättre hälsa. I en kvalitativ studie av Faulkner och Biddle (2002) som undersökt psykiatrisjuksköterskors roll som hälsoinformatörer till inneliggande psykiskt sjuka patienter visas att sjuksköterskor har dålig kunskap om vilken effekt motion har för personer med depression. Lagar och författningar I Hälso- och sjukvårdslagen (SOSFS 1982: 763) 2 står att hälso- och sjukvårdens mål är att hela Sveriges befolkning ska ha samma villkor för god hälsa och vård. Vidare enligt 2b uttrycks att: Patienten ska ges individuell anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. 10

11 I SOSFS 1993: 17 Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvård presenteras omvårdnadsåtgärder som syftar till att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa samt återställa och bevara hälsa. Sjuksköterskor ska ge stöd och hjälp åt patienten i deras reaktion på sjukdom och behandlingssituationer. Patienten ska ses utifrån ett helhetsperspektiv där även närstående ska inräknas. Vården ska planeras i samverkan med patienten för att tillvarata de egna resurserna och den ska dokumenteras och kvalitetssäkras. Varje yrkesutövare har också ett eget professionellt ansvar för att god kvalitet ges i vården och arbetet som görs ska utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. I all omvårdnad är det viktigt med kommunikation och när det gäller bemötandet av den psykiskt sjuke patienten måste man sätta av mycket tid till samtal. I samtalet med patienten sker också undervisning och detta görs inte enbart för att förmedla fakta utan även den affektiva delen som att känslor och reaktioner ska bearbetas görs häri. Även den psykomotoriska delen som att önskade beteende och agerande ska kunna utföras görs vid patientundervisning (Arborelius, 2001). När sjuksköterskan undervisar patienten är detta en målinriktad aktivitet vars mål är att inverka på hans eller hennes hälsa. Konsten är att kunna lyssna på patienten och förstå dennes behov och att därefter bidra med dessa. Undervisningen kan därefter bidra till att patienten kan utöka sin skicklighet och förmåga att upprätthålla och/eller förbättra sitt hälsotillstånd (Granum, 1994). Alternativa behandlingar Vad kan vi som sjuksköterskor göra för omvårdnadsåtgärder för att medverka till att patientgruppen med depression mår bättre? Den medicinska behandlingen är viktig men vi anser också att alternativa eller kompletterande metoder bör användas när det är möjligt. Forskning tyder på att fysisk aktivitet kan ha en antidepressiv effektiv i behandlingen av denna patientgrupp (Artal & Sherman, 1998, Brosse m fl, 2002, Kjellman, 2003, Leppämäki m fl, 2002, Paluska & Schwenk, 2000, Smith, 1991). Denna kunskap om den positiva effekten som fysisk aktivitet ger vill vi gärna förmedla till våra blivande kolleger. Utbudet av kompletterande terapier för depressioner tycks vara stor. Några av dessa är örtpreparat, homeopati, rörelse och dansterapi, massage, aromterapi, hypnos, akupunktur, avslappning och musikterapi (Ernst m fl, 1998, Jorm m fl, 2002) gjordes den första kända studien av Franz och Hamilton som visade att fysisk aktivitet hade en positiv effekt vid depression och 20 år senare föreslog Vaux att fysisk träning skulle användas som ett komplement till annan behandling av depression eftersom det resulterade i gladare patienter. Gladare patienter skulle i sin tur leda till att patienterna skulle vara mer mottagliga för ytterligare motion och detta skulle resultera i att patienterna blev friskare (Craft & Landers, 1998, Kjellman, 2003). Många alternativa terapier är omdiskuterade och anses vara ganska kontroversiella. Även motion och fysisk aktivitet ses som en kompletterande behandling för framförallt lätta och medelsvåra depressioner.resultat från studier som använt motion som intervention visar att det finns ett samband mellan en reducering av symtom hos lätta och medelsvåra depressioner och motion. I vissa fall är det dock oklart om det handlar om fysiologiska effekter som t.ex. förändringar av endorfinnivån, eller psykologiska effekter som att få uppmärksamhet, ökat självförtroende, känsla av egenkontroll. En del forskare anser att det beror på sociologiska 11

12 faktorer vilket innebär att det inte är motionen i sig utan den sociala interaktionen och stödet från andra gruppmedlemmar och ledare (Ernst m fl, 1998). Omvårdnad om personer med depression Helheten och det holistiska tänkandet är viktigt vid all omvårdnad vi vill betona vikten av behandlingsprogram som ser till helheten. Målen ska diskuteras fram och det ska finnas en gemensam syn som genomsyrar samtliga behandlingsåtgärder (SOSFS 1993:17). Omvårdnadsmål vid depressionstillstånd kan då vara:?? Att lindra patientens besvär?? Att patienten utifrån sitt tillstånd upplever stöd och förståelse?? Att stärka självförtroendet hos patienten så att denne ska återvinna en positiv självbild?? Att patienten tillfrisknar från depressionen utan bestående men?? Att tillgodose patientens behov av säkerhet?? Att avlasta anhöriga (Løkensgard, 1997) Eftersom motion stärker självförtroendet, ger ökat socialt stöd, ökar självkänslan och ger generellt bättre hälsa (Morrisey, 1997) skulle man kunna tillgodose en del av dessa mål genom att motivera patienten att börja motionera. Enligt HSL 3 (SFS 1982:763) ska hälsofrämjande arbete och preventiva insatser bedrivas. FYSS 4 som står för fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling är en nationell informationsbank med förskrivningsråd för den som ordinerar fysisk aktivitet på recept (FaR). Häri finns en sammanfattning av hur och varför man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med hjälp av fysisk aktivitet. FYSS ska läsas av de yrkeskategorier som skriver ut fysisk aktivitet på recept, sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster. I FYSS kan man inhämta information och rekommendationer för fysisk aktivitet vid olika sjukdomstillstånd och i kapitlet som behandlar depression beskrivs att lätta och moderata depressioner kan behandlas med fysisk träning som komplement (Fyssfolder, 2003). Riktlinjerna i FYSS för fysisk aktivitet är riktade till olika patientgrupper och har utarbetats med avseende på prevention och reaktivering. Patienterna ska erbjudas samtal med besök hos hälso- och sjukvård och därefter ordineras fysisk aktivitet på recept. När ett recept skrivs ut ska det vara individuellt utformat och innehålla vilken typ av aktivitet som är lämplig samt dosering gällande intensitet, duration och frekvens. Vid sjukdomstillstånd, som t ex depression, bör ordinationen följas upp på liknande sätt som vid farmakologisk behandling (Fyssfolder, 2003). Fysisk aktivitet som behandling för personer med depression Det finns evidens att fysisk aktivitet har en depressionsreducerande effekt genom olika biokemiska och psykologiska faktorer (Babyak m fl, 2000, Mutrie, 2000). Idag är det dock inte vedertaget att använda fysisk aktivitet och motion som en behandlingsform för personer med depression eftersom kunskapen är bristfällig. Det finns en del personal som ändå uppmuntrar till motion eftersom de anser att det har en positiv och distraherande effekt för patienten (Faulkner & Biddle, 2002). 3 Hälso och sjukvårdslagen 4 FYSS och FaR kan beställas hos Strömbergs distrubution, 12

13 Anledningen till att människan mentalt känner sig bättre när hon/han utför fysisk aktivitet skulle kunna betyda att det finns ett samband mellan kropp och själ, det fysiska och det mentala. Vi letade därför efter troliga mekanismer varför motion har en antidepressiv effekt, vilket redovisas i tabell 2. Tabell 2 Troliga mekanismer varför motion har en antidepressiv effekt: Motståndsprocess teori Opiater Monaminer Kroppstemperatur (Efter Biddle, 2001, översättning av författarna) Biokemiska faktorer En process där kroppen försöker uppnå homeostas efter den upphetsning som motion ger. Träningen kan då leda till avslappning och ångestreducering. Ex. på opiater är endorfiner och enkefaliner. Dessa är besläktade med opium och har betydelse för smärtupplevelse och stämningsläge. Motion höjer nivån av opiater i plasman vilket kan vara en orsak till att motion kan vara stämningshöjande. Dopaminer, noradrenalin och serotonin är ex. på dessa och de är involverade vid ångest och depression. Många antidepressiva mediciner har som syfte att höja dessa ämnen, och det har visat sig att motion kan också stimulera produktionen. Förhöjd kroppstemperatur minskar muskelspänningar och har blivit en hypotes för att reducera ångest. Viss typ av motion höjer temperaturen. Psykologiska mekanismer Ökad social interaktion och stöd Fysisk aktivitet erbjuder varierande utbud av social interaktion och stöd, något som personer med mental ohälsa oftast saknar. Fysisk aktivitet som utförs i grupp kan därför vara gynnsamt för dessa personer. Känsla av självständighet och personlig kontroll Psykologer känner i allmänhet till vikten av själständighet och självbestämmande för mental hälsa. Fysisk aktivitet kan erbjuda en potentiell känsla av meningsfull kontroll med en känsla av självbestämmande. Förhöjd uppfattning av duglighet Tillgänglig forskning visa på att fysis k aktivitet kan öka självkänslan och känslan av duglighet som kan ha en positiv mental effekt Förändrad kroppsuppfattning och ökad acceptans av sig själv Kroppsuppfattning har visat sig vara starkt relaterat till självkänslan, speciellt för kvinnor. Fysis k aktivitet kan förändra uppfattningen av sin kropp och öka acceptansen av sig själv, vilket ger ett ökat välbefinnande. Distraherande Forskning visar på att fysisk aktivitet verkar distraherande på oro och stress i dagliga livet, det ger positiva känslor och reducerar ångest. (Efter Carless & Faulkner, 2003, översättning av författarna) 13

14 TEORETISK REFERENSRAM Vilka faktorer bidrar till hälsa? Inom det patogena synsättet är man väl förtrogen med om vilka faktorer som kan göra en människa sjuk. Det salutogena synsättet ser till vilka faktorer som kan bidra till god hälsa. Det är viktigt att det salutogena perspektivet balanserar upp det patogena synsättet (Hult m.fl., 1996) Antonovsky (1991) skriver om den salutogena hälsan. Det som dominerar det salutogena synsättet på hälsa är känslan av sammanhang (KASAM) i tillvaron. Det betyder att de människor som ser ett sammanhang i tillvaron bestående av att de förstår (begriplighet) konsekvenserna av sina handlingar och samtidigt finner att livet är hanterbart samt att de egna handlingarna är meningsfyllda, är de som har störst möjlighet till hälsa. Hälsa har ingen betydelse om inte livet har en mening och ett innehåll. Antonovsky (a a) har tidigare hävdat att KASAM är relativt stabilt. Vid senare diskussioner har han dock som resultat av forskning undrat om KASAM kan förändras (Hansson & Cederblad 1995). Enligt Antonovsky klarar vissa personer att hantera svåra livskriser bättre än andra. Detta beror på hur stark KASAM dem har. Depression drabbar de personer med låg KASAM. Det är viktigt att veta var på konituum hälsa ohälsa personen befinner sig. Detta gör att begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten ökar hos den enskilda individen och hos omgivningen (Hult m.fl., 1996). Vilket är då förhållandet mellan vårdbehovet och KASAM? Langius-Eklöf (2001) anser att det kan ses utifrån nedanstående figur (1). ohälsa hälsa måttlig låg hög KASAM Riskfaktorer Skyddande faktorer Friskfaktorer förebyggande vård stödjande vård egenvård Figur 1 Förhållande mellan känsla av sammanhang (KASAM) och behov av vård Ur Langius-Eklöf (2001, s 56) 14

15 Det salutogena omvårdnadsperspektivet Sjuksköterskor kan införliva det salutogena perspektivet och de olika hälsofrämjande faktorerna i omvårdnaden, vilket medför att vi på ett medvetet sätt fokuserar på patienternas resurser (Hult m fl, 1996). Genom bekräftande möten mellan patient och sjuksköterska kan då empowerment uppnås. Honnörsorden för begreppet patient empowerment är samarbete, respekt, reflektion, tillåtelse, ömsesidighet, kraftöverföring och empati (Björvell, 2001). Målet är att implicera självbestämmande och att förstärka patientens egna inneboende kraft genom ett aktivt deltagande i patientundervisningen. (a a). Genom detta förhållningssätt kan patienten finna självkänsla och kraft till lösning av de problem som föranlett vården (Hult m fl, 1996). För att lyckas med patientundervisningen behöver patienten fakta om hälsofrämjande åtgärder som han/hon kan göra. För att ha kontroll över sin situation är det även viktigt att patienten informeras om sin sjukdom och dess symtom. Patienten behöver även bekräftelse av den egna förmågan att påverka hälsan och att bli medveten om sin upplevelse av sin sjukdom för att kunna hantera och lösa de delar som ligger på patientens ansvar (Björvell, 2001). I yrkesrollen som sjuksköterska är det av värde att ha ett hälsofrämjande perspektiv som ett komplement till det sjukliga. Detta innebär att sjuksköterskan bör stödja patienten att finna dennes skyddande hälsofrämjande individ- och omgivningsfaktorer eftersom dessa kan leda till höjt självförtroende och en högre grad av hälsa. Om sjuksköterskor införlivar motion som en hälsofrämjande intervention i sina omvårdnadsåtgärder blir synen på patienter med depression mer holistisk. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien är att undersöka effekten av fysisk aktivitet för personer med depression samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan göra för att denna patientgrupp ska börja motionera. Studien riktar sig till sjuksköterskor och annan vårdpersonal som i sitt dagliga arbete är delaktiga i omvårdnaden av personer med depression. Våra frågeställningar är?? Vilken effekt har fysisk aktivitet/motion för personer med depression??? Vilka interventioner kan sjuksköterskor utföra för att personer med depression ska börja motionera? METOD Metodbeskrivning I vårt examensarbete gjorde vi en litteraturstudie baserad på vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar som vi funnit genom en systematisk litteratursökning. Vi valde att närmare studera sambandet mellan förbättrat sjukdomstillstånd hos personer med depression genom fysisk aktivitet/motion. Vi samlade in relevant 15

16 information om dessa åtgärder och jämförde dem antingen med ingen åtgärd alls eller med annan åtgärd. På detta sätt ville vi se om det fanns en evidens för att fysisk aktivitet och motion har en terapeutisk verkan för personer med depression. Sökningarna av artiklarna baserades på att de besvarade en eller båda våra frågeställningar. Litteratursökning Vi började vår sökning i International Nursing Index 2000 och letade artiklar utifrån sökorden; exercise, exercise-therapy, physical fitness, physical-therapy, depression, depressive disorder. Det fanns inga artiklar som relaterade till vår frågeställning. Vi fortsatte vår sökning av artiklar i Cinahl, Cochrane, Elin, PsycInfo, Pubmed och Science Direct., som är databaser som innehåller medicinska vetenskapliga artiklar. Mesh-termer och thesaurus användes. Artiklarna beställdes genom fjärrlån från Hälsa och Samhälles bibliotek eftersom de inte fanns på biblioteket eller i fulltext på nätet. I en del fall förekom samma artikel i de olika databaserna men detta är inget vi specificerade i sökningsresultatet. Ofta förekommande var stroke och cancer med i titlarna. Eftersom vi ville se sambandet mellan depression och fysisk aktivitet valde vi bort de somatiska sjukdomarna när de stod med i titeln, även om dessa kan vara en utlösande faktor. Alla sökningar med sökord finns redovisade i bilaga 3. Artiklar och annan aktuell litteratur sökte vi manuellt på Malmö Högskolas bibliotek, Malmö stadsbibliotek (Malin), Lunds Universitetsbibliotek (Lovisa) och över Internet. Då vi hade svårt att finna nyare artiklar sökte vi kontakt med forskare som ofta var förekommande i de artiklar vi hittat. Vi kontaktade två forskare i England. Biddle, Professor of Exercise & Sport och Mutrie, Professor of Physical Activity and Health Science. Via dessa informanter fick vi tips på artiklar som skulle kunna matcha vår frågeställning. Sökningarna är begränsade från och de skulle vara på engelska, norska, svenska eller danska. De översiktsartiklar vi använde har sammanställt artiklar som är publicerade före Vidare begränsade vi sökningen till vuxna personer från 19 år och vi uteslöt geriatrisk vård, somatik och demenssjukdomar. Granskning Första steget i vår artikelgranskning var att vi valde artiklarna utifrån ett innehållsmässigt perspektiv där kopplingen till vår frågeställning var avgörande. Nästa steg var att vi granskade artiklarna enligt Polit och Hunglers (1999) kriterier för bedömning av vetenskapliga artiklar. De anser att en vetenskaplig artikel ska ha en relevant titel som speglar innehållet och bestå av sex huvudsakliga områden (bilaga 4). De 9 artiklar vi har använt i denna uppsats besvarar våra frågeställningar och uppfyller kriterierna för en vetenskaplig artikel. Av de valda artiklarna är 2 litteraturstudier, 3 kvantitativa studier, 3 kvalitativa studier och 1 har både kvantitativ och kvalitativ metod. Litteraturstudierna behandlar effekten av motion för personer med depression. De kvantitativa studierna studerar motion som terapeutisk behandling, vilka indikatorer som finns för avhopp från behandling, samt förhållandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande. De kvalitativa studierna behandlar psykiatrisjuksköterskors syn på fysisk aktivitet som behandlingsstrategi och vilka lämpliga interventioner sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienter- 16

17 na att tillfriskna från sin depression. Studien som både är kvalitativ och kvantitativ undersöker hur motion påverkar stämningsläget hos personer med depression. RESULTAT Resultatet presenteras genom att vi besvarar frågeställningarna utifrån de granskade artiklarna. Sammanfattning tillsammans med granskningen finns i bilaga 5. Effekt Vilken effekt har fysisk aktivitet/motion för personer med depression? Motion reducerar depression och minskar återinsjuknande Faulkner och Biddle (2002) har genom intervjuer i en kvalitativ studie undersökt 12 psykiatrisjuksköterskors inställning till motion som terapeutisk behandling. Sjuksköterskorna menar att de upplever att deras patienter mår bättre av fysisk träning. De hade även sett att de tillfrisknat snabbare och att motion har en distraherande effekt. Flertalet av de artiklar vi granskat visar att fysisk aktivitet/motion har en antidepressiv effekt. I Byrne och Byrnes (1993) översiktsartikel granskades 30 studier som hade undersökt effekten av fysisk aktivitet för personer med depression och annan mental ohälsa. Samtliga granskade studier stödjer uppfattningen att motion har psykologiska fördelar för deltagarna och av dessa visar 90 % att motion har en antidepressiv effekt. I en översiktsartikel gjord av Lawlor och Hopker (2001), som granskat 14 randomiserade studier som undersökt effekten av motion som behandling för personer med depression, fann författarna att depressionssymtomen reducerades. Bästa effekt i resultaten var när deltagarna i studierna fick skatta sig enligt Becks självskattning för depression (då minskade symtomen med - 7,3.). Kull (2002) visar i sin studie att de som utför mer fysisk aktivitet har mindre depressiva symtom. 659 kvinnor delades in i tre grupper efter hur mycket de tränade och resultatet av enkätundersökningen var att aktiva (>3 ggr/v) skattade sig enligt Becks självskattningsskala (BDI) till 18,7 % depressionssymtom, måttligt aktiva (1-2 ggr/v) 21,9 % depressionssymtom och inaktiva (<1 ggr/v) skattade sig till 35 % enligt BDI. Babyak m fl (2000) menar att endast motion som behandling har lika stor effekt som antidepressiv medicinering (Zoloft) eller en kombination av motion och antidepressiv medicinering. I en jämförande studie med 156 vuxna deltagare resulterade i att 60,4 % i motionsgruppen, 65,5 % i medicingruppen och 68,8 % i kombinationsgruppen hade tillfrisknat efter fyra månaders behandling. I en uppföljning sex månader senare var ca 90 % i motionsgruppen fortfarande friska och de som återinsjuknat var endast 8 %. I medicingruppen hade 38 % och i kombinationsgruppen 31 % återinsjuknat. 17

18 Peden (1994, 1996) har gjort två kvalitativa studier där han beskriver utifrån intervjuer med 7 kvinnor. Dessa anser att aktivt beteende som bl.a. motion har hjälpt dem att tillfriskna från sin depression. I en annan studie med kvalitativ och kvantitativ metod fann Morrissey (1997) att de fem informanterna upplevde en reducerade depressionssymtom. En av kvinnorna i undersökningen uttryckte att hon kände stor glädje, var mer nöjd med sig själv samt att hon kände sig avslappnad Att bli avslappnad ser ut att vara en viktig antidepressiv faktor som motion medför. En annan informant uttrycker i Morrisseys studie (1997) att förutom att känna sig avslappnad och mindre trött efter motion upplevde hon även att hon fick mer energi och ork. Interventioner Vilka interventioner kan sjuksköterskor göra för personer med depression ska börja motionera? Utbilda sjuksköterskor En intervention bör vara att utbilda sjuksköterskor om den positiva effekten motion har för depression och att implicera en teoretisk referensram som förklarar fördelarna med fysisk aktivitet för mental hälsa i omvårdnadsarbetet (Faulkner & Biddle 2002). Bristen på helhetssyn, menar författarna som i en kvalitativ undersökning intervjuat 12 psykiatrisjuksköterskor, kan utläsas genom att sjuksköterskorna gärna rekommenderar fysisk aktivitet men inte ser motion som en del i behandlingen, utan snarare som en distraherande aktivitet. Sjuksköterskorna påtalar att patienterna verkar tillfriskna snabbare men drar ingen slutsats av detta. Författarna menar att detta beror dels på brist på evidensbaserat material om motions betydelse för personer med depression dels på bristande kunskap om motions fördelar för den mentala hälsan. Identifiera eventuella avhoppare I en randomiserad jämförande studie av Herman m fl (2002) undersöktes varför 32 personer av 156 valde att hoppa av antidepressiv behandling. Behandlingen bestod i endast motion eller antidepressiv medicinering eller en kombination av båda behandlingarna. I resultatet visades att de personer som hoppade av behandlingen hade högre grad av ångest och var mindre nöjda med sina liv. De hade även lägre självkänsla och litet socialt stöd jämfört med dem som fullföljde studien. I diskussionen skriver författarna att denna vetskap innebär att sjukvårdspersonal måste identifiera dessa patienter eftersom de kan lida av svårare och en mer komplex psykiatrisk sjukdom. Författarna menar att vi bör behandla dessa patienters ångestsymtom för att maximera effekten av motion. Uppmuntra, stödja och aktivera I Pedens (1994) kvalitativa studie beskriver de sju kvinnliga informanterna genom intervjuer interventioner som sjuksköterskor kan göra för att personer med depression ska tillfriskna. Informanterna menar att för att tillfriskna behöver de uppmuntras, stödjas och motiveras till ett aktivt beteende. Innebörden av dessa interventioner kan vara att strukturera och planera motion i sitt dagliga liv, samt att undervisa om effekten av motion. Ett år senare följdes dessa 7 informanter upp (Peden, 1996) och intervjuades för att undersöka om det finns några specifika interventioner sjuksköterskor kan göra. Deltagarna i studien menade att inge hopp, bli individuellt behandlad och ge 18

19 olika verktyg som förespråkar hälsa hjälpte dem i deras tillfrisknande. En av informanterna ville erbjudas alternativa behandlingsstategier för att förbättra sin hälsa. DISKUSSION Diskussionen presenteras i två delar och vi inleder med att diskutera tillvägagångssättet i metoden i föreliggande litteraturstudie. Vi avslutar med en resultatdiskussion i anknytning till Antonovskys tankar om det hälsofrämjande perspektivet och utifrån patientempowerment. I resultatdiskussionen återfinns dessutom egna tankar och funderingar anknutna till studiens resultat. Metoddiskussion Syftet med litteraturstudien var dels att beskriva vilken effekt fysisk aktivitet och motion har för personer med depression dels vilka interventioner sjuksköterskor kan göra för att denna patientgrupp ska börja motionera. Först upplevde vi att det var svårt att ringa in frågeställningen och senare fann vi att utbudet av artiklar var mycket begränsat eftersom vi fokuserade dels på icke somatisk relaterad depression och dels på att det inte finns mycket skrivet kring interventioner för motion för personer med depression. Eftersom depression är en psykisk sjukdom skiljer sig bemötandet och behandlingen jämfört med patienter utan psykisk sjukdom. Vi använde många sökord och matchade dessa med såväl thesaurus som meshtermer. Inledningsvis tänkte vi använda uteslutande kvalitativa artiklar men det var svårt att hitta några som överensstämde med våra frågeställningar. Nästa steg var att söka kvantitativa artiklar men även här fann vi att tillgängligheten var liten. Vi beslöt då att inleda med att granska två översiktsartiklar eftersom de i sin tur systematiskt hade granskat artiklar som var relevanta för oss. Enligt Willman & Stoltz (2002) är det logiskt att använda översiktsartiklar eftersom de ger mycket fakta och en bra sammanställning över vetenskapliga studier samt sparar mycket tid. Vi instämmer med Willman och Stoltz (2002) resonemang om fördelarna med översiktsartiklar. Samma fördelar tycker vi att det är med att göra en litteraturstudie eftersom man snabbt får fram bevis genom vetenskapliga artiklar. Det är tidsparande, kostnadseffektivt och man kan även jämföra olika studier med varandra. Att använda såväl kvalitativa som kvantitativa studier för att få svar på våra frågeställningar ser vi som en fördel. De kvantitativa studierna mäter och indikerar den psykiska effekten av motion för depression före och efter att motion har används som behandlingsmetod. De kvalitativa studierna talar om hur och på vilket sätt behandlingen upplevs av patienterna, d v s de psykologiska effekterna. Även indikatorer för interventioner har vi identifierat oftare i de kvalitativa studierna. Tre av artiklarna vi granskat är inte referee bedömda. Detta är av Byrne och Byrne (1993), Herman m fl (2002) och Lawlor och Hopker (2001). Att artiklarna inte är refereebedömda menar Polit och Hungler (1999) kan generellt betyda att studierna inte publicerats i presigefyllda tidskrifter. Anledningen till att vi ändå använt dem 19

20 är att Byrne och Byrne i sin översiktsartikel (1993) skriver att de endast använt artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. I den randomiserade undersökningen av Herman m fl (2002) har tidigare gjort en studie (Babyak m fl, 2000) som är refereebedömd. Båda dessa studier baseras på samma informanter och den refereebedömda artikeln återkopplas till studien av Herman m fl (2002). Den systematiska meta-regressionsstudien av Lawlor och Hopker (2001) används eftersom den i metoddelen utförligt beskriver att den baseras på systematisk sökning med endast randomiserade urvalsstudier. Eftersom resultatet verkar tillförlitligt och är viktig för den kliniska verksamheten samt att den har en väl formulerad forskningsfråga med vidhållande intervention kan den anses som vetenskaplig (Willman & Stoltz, 2002). Gällande etiskt resonemang är de kvantitativa och kvalitativa studierna baserade på frivilliga informanter där studierna är väl beskrivna. I de kvalitativa studierna vill deltagarna dela med sig av sina erfarenheter och i de kvantitativa studierna är deltagarna välinformerade om studiens tillvägagångssätt och innehåll. Detta är viktigt ur den etiska principen menar Polit och Hungler (1999). Översiktsartiklarna diskuterar inga etiska resonemang men vi förutsätter att de utgått från artiklar som följt etiska principer. Vi använde oss av Antonovskys hälsofrämjande perspektiv eftersom vi anser att sjuksköterskor förutom att se patientens ohälsa även ska identifiera vilka inneboende resurser som denne har, vilka kan leda till hälsa. Att dessutom göra patienten delaktig i vården genom patientempowement kan vara ett led för denne att återhämta kontrollen och kunna uppleva hälsa. Resultatdiskussion Vi har inte specifikt valt att det skulle vara enbart kvinnor i de granskade artiklarna men det visade sig att de flesta undersökningar är baserade på kvinnliga deltagare och detta kan ha betydelse för resultatet. Artiklarna vi har granskat visar alla att motion har en antidepressiv effekt, men ger inga konkreta svar på hur vi ska få denna patientgrupp att börja motionera. Utifrån detta resultat finner vi det svårt att rekommendera hur vi ska gör men vi tycker oss kunna se indikatorer som vi skulle kunna använda. Detta resonemang presenterar vi utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det hälsofrämjande perspektivet bör utgå från patient empowerment, vilket i stort består av problemlösning i samarbete (Björvell, 2001). Detta innebär att sjuksköterskan har ett hälsofrämjande patientcentrerat förhållningssätt och ger stöd, råd och undervisning om fysisk aktivitet och motion. Innehållet i samtalet innefattas av att patienten är aktiv, medansvarig och medbestämmande i undervisningen där sjuksköterskan berättar vad man kan göra, vilka alternativ som finns och ger tips och råd om hur aktiviteten bör utföras (a a). Sjuksköterskornas interventioner bör vara mångfasetterade. Därför är det viktigt att sjuksköterskor utbildas om motions positiva effekt. Personer med depression har ett stort behov av stimulans och stöd (Løkensgard, 1997). I Pedens (1996) kvalitativa uppföljningsstudie om hur kvinnor tillfrisknat från depression skriver författaren att en ökad självkänsla var det första som upplevdes när de började tillfriskna. Att ha självkänsla, menade kvinnorna, ledde till en inre kontroll som medför att de kunde utföra aktiva problemlösningar som i sin tur ledde till att depressionen minskade. 20

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer?

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer? Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer? Harshida Patel Fil.Dr., Leg. Sjuksköterska och lärare Inst. Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Hälsovårdsinsatser Barn o Unga. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Hälsovårdsinsatser Barn o Unga. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Hälsovårdsinsatser Barn o Unga Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Mortalitet

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer