MOTION MOT DEPRESSION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MOTION MOT DEPRESSION"

Transkript

1 Hälsa och samhälle MOTION MOT DEPRESSION En litteraturstudie om fysisk aktivitet som hälsofrämjande intervention för personer med depression Cicilia Metz Mia Wannstam Examensarbete Kurs Ht01: 2 Sjuksköterskaprogrammet Januari 2004 Malmö Högskola Hälsa och samhälle Malmö Högskola e-post:

2 MOTION MOT DEPRESSION En litteraturstudie om fysisk aktivitet som hälsofrämjande intervention för personer med depression Cicilia Metz Mia Wannstam Metz, C. & Wannstam, M. (2004) Motion mot depression En litteraturstudie om fysisk aktivitet som hälsofrämjande intervention för personer med depression. Examensarbete, 10 poäng, Sjuksköterskeprogrammet. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2004 Syftet med studien är att undersöka effekten av fysisk aktivitet för personer med depression samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan göra för att denna patientgrupp ska börja motionera. Metoden som används är en litteratursökning i de medicinska databaserna: Cinahl, Cochrane, Elin, PsycInfo, Pubmed och Science Direct vilka granskats enligt Polit och Hunglers kriterier för vetenskapliga artiklar. Resultatet från de nio artiklar som använts visar att fysisk aktivitet har en antidepressiv och ångestreducerande effekt. Interventioner som framkommit är att uppmuntra stödja, aktivera och undervisa om fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd. Slutsats: Sjuksköterskor kan intervenera genom att införa motion som ett komplement till annan behandling för personer med depression. Mer forskning behövs för att specificera vilka de bästa interventioner är. Omvårdnads-perspektivet utgår från Antonovskys hälsofrämjande perspektiv. Nyckelord: behandling, depression, fysisk aktivitet, intervention, motion, omvårdnad, salutogent, sjuksköterska 2

3 EXERCISE AGAINST DEPRESSION A literature review about physical activity as a health promoting intervention for people suffering from depression Cicilia Metz Mia Wannstam Metz, C. & Wannstam, M. (2004) Exercise against depression A literature review about physical activity as a health promoting intervention for people suffering from depression. Examination paper, 10 credit points. Nursing Programme. Malmö University, Health and Society, Department of Nursing, 2004 The purpose of this study is to investigate the effect of physical activity for people suffering from depression and which nursing interventions nurses can do to make this patients start to exercise. The method used, is a review of articles from Cinahl, Cochrane, Elin, PsycInfo, Pubmed and Science Direct, which were analyzed according to Polit och Hunglers criteria for scientific research. The result from the nine studies shows that physical activity has an antidepressive and anxiety reducing effect. Interventions emerged is supporting, encouraging, activating and teaching about physical activity as health-promoting measure. Conclusion: Nurses can as an intervention introduce exercise as complementary treatment for people suffering from depression. More research needs to specify which the best interventions are. The nursing perspective is based on Antonovskys salutogenic perspective. Keywords: nurse, nursing, depression, empowerment, exercise, physical activity, intervention, salutogenic 3

4 FÖRORD Vi vill tacka personalen på biblioteket Hälsa och samhälle som har hjälpt oss att finna artiklar genom fjärrlån och varit behjälpliga på alla sätt. Vi vill även tacka vår handledare Magdalena Annersten som kommit med konkreta råd och synpunkter. Ett stort tack till familjemedlemmar som stöttat och uppmuntrat oss genom arbetets gång. Sist men inte minst tackar vi varandra som uppmuntrat varandra att fortsätta med arbetet även när det känts svårt. 4

5 INNEHÅLL INLEDNING 7 BAKGRUND 7 Depression 7 Epidemiologi 8 Diagnostik/klassifikation 8 Patofysiologi 9 Behandling 9 Fysisk aktivitet och motion 10 Fysisk aktivitet 10 Motion 10 Träning 10 Aerobisk träning 10 Anaerobisk träning 10 Omvårdnadsperspektiv 10 Lagar och författningar 10 Alternativa behandlingar 11 Omvårdnad om personer med depression 12 Fysisk aktivitet som behandling för personer med depression 12 TEORETISK REFERENSRAM 14 Det salutogena omvårdnadsperspektivet 15 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 15 METOD 15 Metodbeskrivning 15 Litteratursökning 16 Granskning 16 RESULTAT 17 Effekt 17 Motion reducerar depression och minskar återinsjuknande 17 Interventioner 18 Utbilda sjuksköterskor 18 Identifiera eventuella avhoppare 18 Uppmuntra, stödja och aktivera 18 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Resultatdiskussion 20 SLUTORD 22 REFERENSER 24 5

6 BILAGOR 28 Bilaga 1: Klassifikation enligt DSM IV Bilaga 2: The Beck Depression Inventory self-assessment instrument Bilaga 3: Litteratursökning Bilaga 4: Kriterier för bedömning av vetenskapliga artiklar Bilaga 5: Sammanfattning och granskning av artiklar 6

7 INLEDNING Om man tänker sig en flod som någon fallit i, så räddar man personen från att drunkna. Detta kan man säga är analogt med hur sjukvården generellt hanterar sjuka. Nästa steg är att man sätter staket runt floden och förhindrar att någon skall falla i. Staketet kan ses som en parallell till socialstyrelsens rekommendationer och varningstexter. Det salutogena perspektivet innebär att man i stället lär individerna att simma, i livets flod. (Hult m.fl., 1996, s 49 1 ) Vi anser att sjuksköterskans huvudsakliga roll är att hjälpa patienter att tillfriskna eller preventivt förhindra att insjukna i diverse sjukdomar. Genom en ökad kunskap om hälsofrämjande faktorer kan vi undervisa patienten om hur de ska kunna ändra sitt beteende för att uppnå bättre hälsa. I denna uppsats belyser vi motionens positiva effekt för depression. Vi diskuterar även vilka interventioner sjuksköterskor kan göra för att patienterna ska börja motionera. BAKGRUND Under den största delen av människans existens har vi varit tvungna att anstränga oss fysiskt genom jakt, fiske och annat dagligt kroppsarbete för vår överlevnad. Under det senaste seklet har det mänskliga släktet upplevt en teknisk utveckling som har inneburit att omgivande miljö och samhälle har förändrats vilket medför att människan idag blivit mer stillasittande. Innebörden av denna förändring har orsakat en rad komplikationer för vår hälsa eftersom vi är byggda för rörelse och fysisk aktivitet (Rydqvist & Winroth, 2002). I en studie av Kull (2002) har sambandet mellan fysisk aktivitet och depression analyserats hos kvinnor mellan år. Resultatet visade att de fysiskt aktiva kvinnorna hade en mer positiv attityd till livet och att de upplevde sig ha en närmare relation till sin familj och vänner än de fysiskt inaktiva. De kände sig också mer nöjda med sig själva, var sällan nedstämda och kände mer glädje i sina aktiviteter. De fysiskt aktiva kvinnorna hanterade även svåra situationer bättre än de inaktiva. Depression Inom de flesta olika hälso- och sjukvårdsområden träffar sjuksköterskor på personer med psykiska sjukdomar och detta är en anledning till att denna yrkeskategori måste ha kunskap om psykiatriska sjukdomar och psykiatrisk omvårdnad (Løkensgard, 1997). Eftersom depressioner har ökat de senaste 10 åren, framförallt hos kvinnor (Socialstyrelsen, 2002) kommer sjuksköterskan att träffa dessa patienter i olika vårdsituationer. Det är då viktigt att ha kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan göra för att de ska tillfriskna. 1 Antonovskys metafor som beskriver innebörden av det salutogena synsättet, Hults översättning 7

8 Epidemiologi Risken för att drabbas av depression är stor, 40 % för kvinnor och 25 % för män av en svårighetsgrad att de behöver professionell hjälp (Beskow, 1999). De senaste åren har en kraftig ökning av depressioner kunnat ses. Från 1991 till 2000 ökade de från 7,5-17,7 % för kvinnor mellan år och från 5,4-12,6 % för kvinnor mellan år (tabell 1). En tredjedel av alla dödsfall upp till 40 års ålder beror på självmord, vilket är mer än dubbelt så många som dör i vägtrafiken. Den viktigaste anledningen till att någon begår självmord är framförallt depression (Beskow, 1999). Tabell 1 Andel (%) av befolkningen som de senaste 12 månaderna har haft depression och djup nedstämdhet efter kön och ålder, 1991 och 2000 (Efter socialstyrelsen, 2002). Sjukdom Kön År år Depression, djup ned - stämdhet år år år år Därav med svåra besvär Män ,7 5,1 4,9 4,5 5,0 1,8 Män ,9 7,3 6,0 6,7 6,6 2,2 kvinnor ,5 5,4 9,1 8,9 7,5 2,7 kvinnor ,7 12,6 10,7 9,5 12,0 4,6 Diagnostik/klassifikation För att diagnostisera depression finns det olika klassificeringssystem, de vanligaste är DSM IV och ICD 10. De artiklar vi har granskat i den här uppsatsen klassificerar enligt DSM IV 2 (bilaga 1). Det finns även olika självskattningsskalor som används och av dessa är Beck Depression Inventory (BDI) ofta förekommande (bilaga 2). Patofysiologi Det är viktigt att skilja mellan sorg och depression. Sorg är en naturlig reaktion på t ex en förlust eller dödsfall och sådana reaktioner är viktiga för att finna nya vägar i livet. Depression är däremot ett onaturligt sänkt stämningsläge (Pfeizer, 2003). Enligt Cullberg (2001) är det skillnad mellan melankolisk (endogena) och icke melankolisk (reaktiv) depression. Han menar att melankoli beror på en hämning av organismen vilket framförallt gäller transmittorsubstanser som noradrenalin, dopamin och serotonin. Den icke- melankoliska depressionen är oftast utlöst av yttre faktorer såsom trauman, förlust av sin egen identitet t ex förlust av jobb eller en skilsmässa. Senare upptäckter visar dock att även de som drabbas av en äkta melankoli har haft tidiga psykiska trauman präglade av övergivenhet och hjälplöshet (a a). Personer som lider av en depression av lindrig till måttlig grad känner sig oftast pessimistiska och har ett sänkt stämningsläge, men visar sällan detta för sin omgivning. De har tappat lusten och intresset för det mesta, har svårt att ta tag i saker 2 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders- Fourth Edition 8

9 och ting och deras sömn är oftast störd. För att få en bättre bild av hur det kan vara vill vi gärna citera ett exempel från Cullbergs utgåva av Dynamisk psykiatri i teori och praktik (2001). En 40- årig man känner att allt blivit hopplöst. Han har en utvecklingsstörd dotter, soyttat hemifrån och som han tänker mycket på. För övrigt har ingenting särskilt hänt. Relationen till hustrun uppfattas som mycket god, och hennes värme gentemot mannen är odiskutabel. Det framkommer att han har haft liknande perioder för flera år sedan och som har varat i några månader. Han har nu svår olust och självförakt på förmiddagarna och kan knappt släpa sig till arbetet, något som han dock gör på grund av sin pliktmedvetenhet. På kvällarna kan han känna sig riktigt pigg. Han berättar att hans faster har samma benägenhet att periodvis bli nedstämd och passiv. Tillståndet uppfattas som ett melankoliskt syndrom, och patienten ställs på antidepressiv medicinering i stigande dos. (Cullberg, 2001, s 320f) Behandling I första hand är antidepressiv medicinsk behandling bruklig, men försiktighet bör vidtagas om patienten haft episoder av mani, då antidepressiv behandling kan utlösa ett maniskt tillstånd. Om depressionen djupnar eller om självmordsrisken är stor och medicineringen inte ger den effekt som önskas kan man ge el-behandling. Vid dessa tillstånd brukar en inläggning på en sluten psykiatrisk avdelning vara nödvändig. (Cullberg, 2001, Holmquist-Carlsson & Zettergren, 1993). Ett flertal olika mediciner kan ges beroende på vilken signalsubstans man vill få effekt på. En medicin som har blivit vanlig att skriva ut är de sk. selektiva serotoninåterupptagningshämmare (SSRI-preparat) ex. på dessa är Fontex (fluoxetin), Cipramil (citalopram), Seroxat (paroxetin) och Zoloft (sertalin). Ytterligare en grupp som utvecklats är serotonin noradrenalin åter- upptagninghämmarna (SNRI-preparat). Till dessa hör bl.a. Efexor (venlafaxin). Den kemiska förändringen som dessa mediciner åstadkommer är att signalsubstanserna serotonin och noradrenalin hämmas från att återupptas i de aktuella receptorerna vilket leder till att en ansamling av ovanstående signalsubstanser som stimulerar de mottagande nervcellerna (Cullberg, 2001). Patienter med depression som önskar och svarar bra på antidepressiv medicinsk behandling och elbehandling skall få sådan. Det kan även vara bra att följa upp dessa patienter med samtalsterapi i öppenvården. Kommunikation mellan två människor måste alltid ske inom ramen för ett språk. Det kan vara den aktuella kulturens vardagsspråk eller mer tekniskt språk med specifika koder. Exempel på dessa kan vara psykoanalys, jungiansk analys, kognitiv psykoterapi och gestaltterapi. Med dessa terapiformer kan terapeuten lära patienten att lyfta upp förmedvetna upplevelser på ett medvetet plan och sätta ord på sina tankar, känslor och minnen. Detta ökar successivt patientens förmåga att välja fritt och bättre hantera sina resurser och problem (Beskow, 1999). Fysisk aktivitet och motion Motion och fysisk aktivitet minskar sjukdomar och en för tidig död. Andra positiva fysiska förändringar är sänkt blodtryck och att blodsockret normaliseras genom att levern ökar sin glykogenolys samt att insulinkänsligheten ökas av fysisk aktivitet. Kolesterolvärdena förbättras genom att det sker en sänkning av LDL och en höjning av HDL (Henriksson & Sundberg, 2001). Det har även visat sig ha en positiv effekt för depression (Byrne & Byrne, 1993) 9

10 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet kan definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Detta omfattar all typ av muskelaktivitet som t.ex. trädgårdsarbete, städning, fysisk belastning i arbetet, hobbyverksamhet som svampplockning, motion och träning (Rydqvist & Winroth, 2002). Motion Motion är medveten fysisk aktivitet där man har en viss avsikt som t ex att få en bättre hälsa, ökat välbefinnande eller helt enkelt att man tycker att det är roligt att röra på sig (a a). Träning Vid träning har individen en klar målsättning vilket kan vara att öka sin prestationsförmåga i olika typer av fysisk aktivitet, företrädelsevis inom idrotter. I regel vill hon/han främst öka kapaciteten på styrka, kondition, rörlighet och koordination (a a). Aerobisk träning Aerobisk träning betyder med syre och lägger störst vikt vid ökning av syreupptagningsförmåga. Aerobisk träning ökar ämnesomsättningen, förbättrar blodcirkulationen och konditionen. Vid maximal syreupptagning ökar pulsen och hjärtats minutvolym, andningen flerfaldigas och blodtrycket ökar något. Även kroppstemperaturen stiger och hjärtats och musklernas genomblödning ökar vid aerobisk träning. Mer mjölksyra bildas och en frisättning av hormonerna gör att adrenalin, tillväxthormoner och kortisol ökar (Henriksson & Sundberg, 2001). Anaerobisk träning Detta är träningsformer som inte kräver något ökat syrebehov. Träningen utförs med en relativt låg intensitet och exempel på anaerobisk träning är promenader och styrketräning (Jansson, 2001). Omvårdnadsperspektiv Oberoende av vilken sjukvårdssektor sjuksköterskor arbetar inom träffar hon/han patienter med depression. Det är av stor vikt att kunna bemöta dessa individer inte enbart genom att se deras sjukdom utan även att kunna identifiera vilka resurser de har. Om vi arbetar med hälsofrämjande interventioner är kunskapen om fysisk aktivitet en viktig komponent eftersom det kan leda till bättre hälsa. I en kvalitativ studie av Faulkner och Biddle (2002) som undersökt psykiatrisjuksköterskors roll som hälsoinformatörer till inneliggande psykiskt sjuka patienter visas att sjuksköterskor har dålig kunskap om vilken effekt motion har för personer med depression. Lagar och författningar I Hälso- och sjukvårdslagen (SOSFS 1982: 763) 2 står att hälso- och sjukvårdens mål är att hela Sveriges befolkning ska ha samma villkor för god hälsa och vård. Vidare enligt 2b uttrycks att: Patienten ska ges individuell anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. 10

11 I SOSFS 1993: 17 Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvård presenteras omvårdnadsåtgärder som syftar till att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa samt återställa och bevara hälsa. Sjuksköterskor ska ge stöd och hjälp åt patienten i deras reaktion på sjukdom och behandlingssituationer. Patienten ska ses utifrån ett helhetsperspektiv där även närstående ska inräknas. Vården ska planeras i samverkan med patienten för att tillvarata de egna resurserna och den ska dokumenteras och kvalitetssäkras. Varje yrkesutövare har också ett eget professionellt ansvar för att god kvalitet ges i vården och arbetet som görs ska utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. I all omvårdnad är det viktigt med kommunikation och när det gäller bemötandet av den psykiskt sjuke patienten måste man sätta av mycket tid till samtal. I samtalet med patienten sker också undervisning och detta görs inte enbart för att förmedla fakta utan även den affektiva delen som att känslor och reaktioner ska bearbetas görs häri. Även den psykomotoriska delen som att önskade beteende och agerande ska kunna utföras görs vid patientundervisning (Arborelius, 2001). När sjuksköterskan undervisar patienten är detta en målinriktad aktivitet vars mål är att inverka på hans eller hennes hälsa. Konsten är att kunna lyssna på patienten och förstå dennes behov och att därefter bidra med dessa. Undervisningen kan därefter bidra till att patienten kan utöka sin skicklighet och förmåga att upprätthålla och/eller förbättra sitt hälsotillstånd (Granum, 1994). Alternativa behandlingar Vad kan vi som sjuksköterskor göra för omvårdnadsåtgärder för att medverka till att patientgruppen med depression mår bättre? Den medicinska behandlingen är viktig men vi anser också att alternativa eller kompletterande metoder bör användas när det är möjligt. Forskning tyder på att fysisk aktivitet kan ha en antidepressiv effektiv i behandlingen av denna patientgrupp (Artal & Sherman, 1998, Brosse m fl, 2002, Kjellman, 2003, Leppämäki m fl, 2002, Paluska & Schwenk, 2000, Smith, 1991). Denna kunskap om den positiva effekten som fysisk aktivitet ger vill vi gärna förmedla till våra blivande kolleger. Utbudet av kompletterande terapier för depressioner tycks vara stor. Några av dessa är örtpreparat, homeopati, rörelse och dansterapi, massage, aromterapi, hypnos, akupunktur, avslappning och musikterapi (Ernst m fl, 1998, Jorm m fl, 2002) gjordes den första kända studien av Franz och Hamilton som visade att fysisk aktivitet hade en positiv effekt vid depression och 20 år senare föreslog Vaux att fysisk träning skulle användas som ett komplement till annan behandling av depression eftersom det resulterade i gladare patienter. Gladare patienter skulle i sin tur leda till att patienterna skulle vara mer mottagliga för ytterligare motion och detta skulle resultera i att patienterna blev friskare (Craft & Landers, 1998, Kjellman, 2003). Många alternativa terapier är omdiskuterade och anses vara ganska kontroversiella. Även motion och fysisk aktivitet ses som en kompletterande behandling för framförallt lätta och medelsvåra depressioner.resultat från studier som använt motion som intervention visar att det finns ett samband mellan en reducering av symtom hos lätta och medelsvåra depressioner och motion. I vissa fall är det dock oklart om det handlar om fysiologiska effekter som t.ex. förändringar av endorfinnivån, eller psykologiska effekter som att få uppmärksamhet, ökat självförtroende, känsla av egenkontroll. En del forskare anser att det beror på sociologiska 11

12 faktorer vilket innebär att det inte är motionen i sig utan den sociala interaktionen och stödet från andra gruppmedlemmar och ledare (Ernst m fl, 1998). Omvårdnad om personer med depression Helheten och det holistiska tänkandet är viktigt vid all omvårdnad vi vill betona vikten av behandlingsprogram som ser till helheten. Målen ska diskuteras fram och det ska finnas en gemensam syn som genomsyrar samtliga behandlingsåtgärder (SOSFS 1993:17). Omvårdnadsmål vid depressionstillstånd kan då vara:?? Att lindra patientens besvär?? Att patienten utifrån sitt tillstånd upplever stöd och förståelse?? Att stärka självförtroendet hos patienten så att denne ska återvinna en positiv självbild?? Att patienten tillfrisknar från depressionen utan bestående men?? Att tillgodose patientens behov av säkerhet?? Att avlasta anhöriga (Løkensgard, 1997) Eftersom motion stärker självförtroendet, ger ökat socialt stöd, ökar självkänslan och ger generellt bättre hälsa (Morrisey, 1997) skulle man kunna tillgodose en del av dessa mål genom att motivera patienten att börja motionera. Enligt HSL 3 (SFS 1982:763) ska hälsofrämjande arbete och preventiva insatser bedrivas. FYSS 4 som står för fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling är en nationell informationsbank med förskrivningsråd för den som ordinerar fysisk aktivitet på recept (FaR). Häri finns en sammanfattning av hur och varför man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med hjälp av fysisk aktivitet. FYSS ska läsas av de yrkeskategorier som skriver ut fysisk aktivitet på recept, sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster. I FYSS kan man inhämta information och rekommendationer för fysisk aktivitet vid olika sjukdomstillstånd och i kapitlet som behandlar depression beskrivs att lätta och moderata depressioner kan behandlas med fysisk träning som komplement (Fyssfolder, 2003). Riktlinjerna i FYSS för fysisk aktivitet är riktade till olika patientgrupper och har utarbetats med avseende på prevention och reaktivering. Patienterna ska erbjudas samtal med besök hos hälso- och sjukvård och därefter ordineras fysisk aktivitet på recept. När ett recept skrivs ut ska det vara individuellt utformat och innehålla vilken typ av aktivitet som är lämplig samt dosering gällande intensitet, duration och frekvens. Vid sjukdomstillstånd, som t ex depression, bör ordinationen följas upp på liknande sätt som vid farmakologisk behandling (Fyssfolder, 2003). Fysisk aktivitet som behandling för personer med depression Det finns evidens att fysisk aktivitet har en depressionsreducerande effekt genom olika biokemiska och psykologiska faktorer (Babyak m fl, 2000, Mutrie, 2000). Idag är det dock inte vedertaget att använda fysisk aktivitet och motion som en behandlingsform för personer med depression eftersom kunskapen är bristfällig. Det finns en del personal som ändå uppmuntrar till motion eftersom de anser att det har en positiv och distraherande effekt för patienten (Faulkner & Biddle, 2002). 3 Hälso och sjukvårdslagen 4 FYSS och FaR kan beställas hos Strömbergs distrubution, 12

13 Anledningen till att människan mentalt känner sig bättre när hon/han utför fysisk aktivitet skulle kunna betyda att det finns ett samband mellan kropp och själ, det fysiska och det mentala. Vi letade därför efter troliga mekanismer varför motion har en antidepressiv effekt, vilket redovisas i tabell 2. Tabell 2 Troliga mekanismer varför motion har en antidepressiv effekt: Motståndsprocess teori Opiater Monaminer Kroppstemperatur (Efter Biddle, 2001, översättning av författarna) Biokemiska faktorer En process där kroppen försöker uppnå homeostas efter den upphetsning som motion ger. Träningen kan då leda till avslappning och ångestreducering. Ex. på opiater är endorfiner och enkefaliner. Dessa är besläktade med opium och har betydelse för smärtupplevelse och stämningsläge. Motion höjer nivån av opiater i plasman vilket kan vara en orsak till att motion kan vara stämningshöjande. Dopaminer, noradrenalin och serotonin är ex. på dessa och de är involverade vid ångest och depression. Många antidepressiva mediciner har som syfte att höja dessa ämnen, och det har visat sig att motion kan också stimulera produktionen. Förhöjd kroppstemperatur minskar muskelspänningar och har blivit en hypotes för att reducera ångest. Viss typ av motion höjer temperaturen. Psykologiska mekanismer Ökad social interaktion och stöd Fysisk aktivitet erbjuder varierande utbud av social interaktion och stöd, något som personer med mental ohälsa oftast saknar. Fysisk aktivitet som utförs i grupp kan därför vara gynnsamt för dessa personer. Känsla av självständighet och personlig kontroll Psykologer känner i allmänhet till vikten av själständighet och självbestämmande för mental hälsa. Fysisk aktivitet kan erbjuda en potentiell känsla av meningsfull kontroll med en känsla av självbestämmande. Förhöjd uppfattning av duglighet Tillgänglig forskning visa på att fysis k aktivitet kan öka självkänslan och känslan av duglighet som kan ha en positiv mental effekt Förändrad kroppsuppfattning och ökad acceptans av sig själv Kroppsuppfattning har visat sig vara starkt relaterat till självkänslan, speciellt för kvinnor. Fysis k aktivitet kan förändra uppfattningen av sin kropp och öka acceptansen av sig själv, vilket ger ett ökat välbefinnande. Distraherande Forskning visar på att fysisk aktivitet verkar distraherande på oro och stress i dagliga livet, det ger positiva känslor och reducerar ångest. (Efter Carless & Faulkner, 2003, översättning av författarna) 13

14 TEORETISK REFERENSRAM Vilka faktorer bidrar till hälsa? Inom det patogena synsättet är man väl förtrogen med om vilka faktorer som kan göra en människa sjuk. Det salutogena synsättet ser till vilka faktorer som kan bidra till god hälsa. Det är viktigt att det salutogena perspektivet balanserar upp det patogena synsättet (Hult m.fl., 1996) Antonovsky (1991) skriver om den salutogena hälsan. Det som dominerar det salutogena synsättet på hälsa är känslan av sammanhang (KASAM) i tillvaron. Det betyder att de människor som ser ett sammanhang i tillvaron bestående av att de förstår (begriplighet) konsekvenserna av sina handlingar och samtidigt finner att livet är hanterbart samt att de egna handlingarna är meningsfyllda, är de som har störst möjlighet till hälsa. Hälsa har ingen betydelse om inte livet har en mening och ett innehåll. Antonovsky (a a) har tidigare hävdat att KASAM är relativt stabilt. Vid senare diskussioner har han dock som resultat av forskning undrat om KASAM kan förändras (Hansson & Cederblad 1995). Enligt Antonovsky klarar vissa personer att hantera svåra livskriser bättre än andra. Detta beror på hur stark KASAM dem har. Depression drabbar de personer med låg KASAM. Det är viktigt att veta var på konituum hälsa ohälsa personen befinner sig. Detta gör att begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten ökar hos den enskilda individen och hos omgivningen (Hult m.fl., 1996). Vilket är då förhållandet mellan vårdbehovet och KASAM? Langius-Eklöf (2001) anser att det kan ses utifrån nedanstående figur (1). ohälsa hälsa måttlig låg hög KASAM Riskfaktorer Skyddande faktorer Friskfaktorer förebyggande vård stödjande vård egenvård Figur 1 Förhållande mellan känsla av sammanhang (KASAM) och behov av vård Ur Langius-Eklöf (2001, s 56) 14

15 Det salutogena omvårdnadsperspektivet Sjuksköterskor kan införliva det salutogena perspektivet och de olika hälsofrämjande faktorerna i omvårdnaden, vilket medför att vi på ett medvetet sätt fokuserar på patienternas resurser (Hult m fl, 1996). Genom bekräftande möten mellan patient och sjuksköterska kan då empowerment uppnås. Honnörsorden för begreppet patient empowerment är samarbete, respekt, reflektion, tillåtelse, ömsesidighet, kraftöverföring och empati (Björvell, 2001). Målet är att implicera självbestämmande och att förstärka patientens egna inneboende kraft genom ett aktivt deltagande i patientundervisningen. (a a). Genom detta förhållningssätt kan patienten finna självkänsla och kraft till lösning av de problem som föranlett vården (Hult m fl, 1996). För att lyckas med patientundervisningen behöver patienten fakta om hälsofrämjande åtgärder som han/hon kan göra. För att ha kontroll över sin situation är det även viktigt att patienten informeras om sin sjukdom och dess symtom. Patienten behöver även bekräftelse av den egna förmågan att påverka hälsan och att bli medveten om sin upplevelse av sin sjukdom för att kunna hantera och lösa de delar som ligger på patientens ansvar (Björvell, 2001). I yrkesrollen som sjuksköterska är det av värde att ha ett hälsofrämjande perspektiv som ett komplement till det sjukliga. Detta innebär att sjuksköterskan bör stödja patienten att finna dennes skyddande hälsofrämjande individ- och omgivningsfaktorer eftersom dessa kan leda till höjt självförtroende och en högre grad av hälsa. Om sjuksköterskor införlivar motion som en hälsofrämjande intervention i sina omvårdnadsåtgärder blir synen på patienter med depression mer holistisk. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien är att undersöka effekten av fysisk aktivitet för personer med depression samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan göra för att denna patientgrupp ska börja motionera. Studien riktar sig till sjuksköterskor och annan vårdpersonal som i sitt dagliga arbete är delaktiga i omvårdnaden av personer med depression. Våra frågeställningar är?? Vilken effekt har fysisk aktivitet/motion för personer med depression??? Vilka interventioner kan sjuksköterskor utföra för att personer med depression ska börja motionera? METOD Metodbeskrivning I vårt examensarbete gjorde vi en litteraturstudie baserad på vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar som vi funnit genom en systematisk litteratursökning. Vi valde att närmare studera sambandet mellan förbättrat sjukdomstillstånd hos personer med depression genom fysisk aktivitet/motion. Vi samlade in relevant 15

16 information om dessa åtgärder och jämförde dem antingen med ingen åtgärd alls eller med annan åtgärd. På detta sätt ville vi se om det fanns en evidens för att fysisk aktivitet och motion har en terapeutisk verkan för personer med depression. Sökningarna av artiklarna baserades på att de besvarade en eller båda våra frågeställningar. Litteratursökning Vi började vår sökning i International Nursing Index 2000 och letade artiklar utifrån sökorden; exercise, exercise-therapy, physical fitness, physical-therapy, depression, depressive disorder. Det fanns inga artiklar som relaterade till vår frågeställning. Vi fortsatte vår sökning av artiklar i Cinahl, Cochrane, Elin, PsycInfo, Pubmed och Science Direct., som är databaser som innehåller medicinska vetenskapliga artiklar. Mesh-termer och thesaurus användes. Artiklarna beställdes genom fjärrlån från Hälsa och Samhälles bibliotek eftersom de inte fanns på biblioteket eller i fulltext på nätet. I en del fall förekom samma artikel i de olika databaserna men detta är inget vi specificerade i sökningsresultatet. Ofta förekommande var stroke och cancer med i titlarna. Eftersom vi ville se sambandet mellan depression och fysisk aktivitet valde vi bort de somatiska sjukdomarna när de stod med i titeln, även om dessa kan vara en utlösande faktor. Alla sökningar med sökord finns redovisade i bilaga 3. Artiklar och annan aktuell litteratur sökte vi manuellt på Malmö Högskolas bibliotek, Malmö stadsbibliotek (Malin), Lunds Universitetsbibliotek (Lovisa) och över Internet. Då vi hade svårt att finna nyare artiklar sökte vi kontakt med forskare som ofta var förekommande i de artiklar vi hittat. Vi kontaktade två forskare i England. Biddle, Professor of Exercise & Sport och Mutrie, Professor of Physical Activity and Health Science. Via dessa informanter fick vi tips på artiklar som skulle kunna matcha vår frågeställning. Sökningarna är begränsade från och de skulle vara på engelska, norska, svenska eller danska. De översiktsartiklar vi använde har sammanställt artiklar som är publicerade före Vidare begränsade vi sökningen till vuxna personer från 19 år och vi uteslöt geriatrisk vård, somatik och demenssjukdomar. Granskning Första steget i vår artikelgranskning var att vi valde artiklarna utifrån ett innehållsmässigt perspektiv där kopplingen till vår frågeställning var avgörande. Nästa steg var att vi granskade artiklarna enligt Polit och Hunglers (1999) kriterier för bedömning av vetenskapliga artiklar. De anser att en vetenskaplig artikel ska ha en relevant titel som speglar innehållet och bestå av sex huvudsakliga områden (bilaga 4). De 9 artiklar vi har använt i denna uppsats besvarar våra frågeställningar och uppfyller kriterierna för en vetenskaplig artikel. Av de valda artiklarna är 2 litteraturstudier, 3 kvantitativa studier, 3 kvalitativa studier och 1 har både kvantitativ och kvalitativ metod. Litteraturstudierna behandlar effekten av motion för personer med depression. De kvantitativa studierna studerar motion som terapeutisk behandling, vilka indikatorer som finns för avhopp från behandling, samt förhållandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande. De kvalitativa studierna behandlar psykiatrisjuksköterskors syn på fysisk aktivitet som behandlingsstrategi och vilka lämpliga interventioner sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienter- 16

17 na att tillfriskna från sin depression. Studien som både är kvalitativ och kvantitativ undersöker hur motion påverkar stämningsläget hos personer med depression. RESULTAT Resultatet presenteras genom att vi besvarar frågeställningarna utifrån de granskade artiklarna. Sammanfattning tillsammans med granskningen finns i bilaga 5. Effekt Vilken effekt har fysisk aktivitet/motion för personer med depression? Motion reducerar depression och minskar återinsjuknande Faulkner och Biddle (2002) har genom intervjuer i en kvalitativ studie undersökt 12 psykiatrisjuksköterskors inställning till motion som terapeutisk behandling. Sjuksköterskorna menar att de upplever att deras patienter mår bättre av fysisk träning. De hade även sett att de tillfrisknat snabbare och att motion har en distraherande effekt. Flertalet av de artiklar vi granskat visar att fysisk aktivitet/motion har en antidepressiv effekt. I Byrne och Byrnes (1993) översiktsartikel granskades 30 studier som hade undersökt effekten av fysisk aktivitet för personer med depression och annan mental ohälsa. Samtliga granskade studier stödjer uppfattningen att motion har psykologiska fördelar för deltagarna och av dessa visar 90 % att motion har en antidepressiv effekt. I en översiktsartikel gjord av Lawlor och Hopker (2001), som granskat 14 randomiserade studier som undersökt effekten av motion som behandling för personer med depression, fann författarna att depressionssymtomen reducerades. Bästa effekt i resultaten var när deltagarna i studierna fick skatta sig enligt Becks självskattning för depression (då minskade symtomen med - 7,3.). Kull (2002) visar i sin studie att de som utför mer fysisk aktivitet har mindre depressiva symtom. 659 kvinnor delades in i tre grupper efter hur mycket de tränade och resultatet av enkätundersökningen var att aktiva (>3 ggr/v) skattade sig enligt Becks självskattningsskala (BDI) till 18,7 % depressionssymtom, måttligt aktiva (1-2 ggr/v) 21,9 % depressionssymtom och inaktiva (<1 ggr/v) skattade sig till 35 % enligt BDI. Babyak m fl (2000) menar att endast motion som behandling har lika stor effekt som antidepressiv medicinering (Zoloft) eller en kombination av motion och antidepressiv medicinering. I en jämförande studie med 156 vuxna deltagare resulterade i att 60,4 % i motionsgruppen, 65,5 % i medicingruppen och 68,8 % i kombinationsgruppen hade tillfrisknat efter fyra månaders behandling. I en uppföljning sex månader senare var ca 90 % i motionsgruppen fortfarande friska och de som återinsjuknat var endast 8 %. I medicingruppen hade 38 % och i kombinationsgruppen 31 % återinsjuknat. 17

18 Peden (1994, 1996) har gjort två kvalitativa studier där han beskriver utifrån intervjuer med 7 kvinnor. Dessa anser att aktivt beteende som bl.a. motion har hjälpt dem att tillfriskna från sin depression. I en annan studie med kvalitativ och kvantitativ metod fann Morrissey (1997) att de fem informanterna upplevde en reducerade depressionssymtom. En av kvinnorna i undersökningen uttryckte att hon kände stor glädje, var mer nöjd med sig själv samt att hon kände sig avslappnad Att bli avslappnad ser ut att vara en viktig antidepressiv faktor som motion medför. En annan informant uttrycker i Morrisseys studie (1997) att förutom att känna sig avslappnad och mindre trött efter motion upplevde hon även att hon fick mer energi och ork. Interventioner Vilka interventioner kan sjuksköterskor göra för personer med depression ska börja motionera? Utbilda sjuksköterskor En intervention bör vara att utbilda sjuksköterskor om den positiva effekten motion har för depression och att implicera en teoretisk referensram som förklarar fördelarna med fysisk aktivitet för mental hälsa i omvårdnadsarbetet (Faulkner & Biddle 2002). Bristen på helhetssyn, menar författarna som i en kvalitativ undersökning intervjuat 12 psykiatrisjuksköterskor, kan utläsas genom att sjuksköterskorna gärna rekommenderar fysisk aktivitet men inte ser motion som en del i behandlingen, utan snarare som en distraherande aktivitet. Sjuksköterskorna påtalar att patienterna verkar tillfriskna snabbare men drar ingen slutsats av detta. Författarna menar att detta beror dels på brist på evidensbaserat material om motions betydelse för personer med depression dels på bristande kunskap om motions fördelar för den mentala hälsan. Identifiera eventuella avhoppare I en randomiserad jämförande studie av Herman m fl (2002) undersöktes varför 32 personer av 156 valde att hoppa av antidepressiv behandling. Behandlingen bestod i endast motion eller antidepressiv medicinering eller en kombination av båda behandlingarna. I resultatet visades att de personer som hoppade av behandlingen hade högre grad av ångest och var mindre nöjda med sina liv. De hade även lägre självkänsla och litet socialt stöd jämfört med dem som fullföljde studien. I diskussionen skriver författarna att denna vetskap innebär att sjukvårdspersonal måste identifiera dessa patienter eftersom de kan lida av svårare och en mer komplex psykiatrisk sjukdom. Författarna menar att vi bör behandla dessa patienters ångestsymtom för att maximera effekten av motion. Uppmuntra, stödja och aktivera I Pedens (1994) kvalitativa studie beskriver de sju kvinnliga informanterna genom intervjuer interventioner som sjuksköterskor kan göra för att personer med depression ska tillfriskna. Informanterna menar att för att tillfriskna behöver de uppmuntras, stödjas och motiveras till ett aktivt beteende. Innebörden av dessa interventioner kan vara att strukturera och planera motion i sitt dagliga liv, samt att undervisa om effekten av motion. Ett år senare följdes dessa 7 informanter upp (Peden, 1996) och intervjuades för att undersöka om det finns några specifika interventioner sjuksköterskor kan göra. Deltagarna i studien menade att inge hopp, bli individuellt behandlad och ge 18

19 olika verktyg som förespråkar hälsa hjälpte dem i deras tillfrisknande. En av informanterna ville erbjudas alternativa behandlingsstategier för att förbättra sin hälsa. DISKUSSION Diskussionen presenteras i två delar och vi inleder med att diskutera tillvägagångssättet i metoden i föreliggande litteraturstudie. Vi avslutar med en resultatdiskussion i anknytning till Antonovskys tankar om det hälsofrämjande perspektivet och utifrån patientempowerment. I resultatdiskussionen återfinns dessutom egna tankar och funderingar anknutna till studiens resultat. Metoddiskussion Syftet med litteraturstudien var dels att beskriva vilken effekt fysisk aktivitet och motion har för personer med depression dels vilka interventioner sjuksköterskor kan göra för att denna patientgrupp ska börja motionera. Först upplevde vi att det var svårt att ringa in frågeställningen och senare fann vi att utbudet av artiklar var mycket begränsat eftersom vi fokuserade dels på icke somatisk relaterad depression och dels på att det inte finns mycket skrivet kring interventioner för motion för personer med depression. Eftersom depression är en psykisk sjukdom skiljer sig bemötandet och behandlingen jämfört med patienter utan psykisk sjukdom. Vi använde många sökord och matchade dessa med såväl thesaurus som meshtermer. Inledningsvis tänkte vi använda uteslutande kvalitativa artiklar men det var svårt att hitta några som överensstämde med våra frågeställningar. Nästa steg var att söka kvantitativa artiklar men även här fann vi att tillgängligheten var liten. Vi beslöt då att inleda med att granska två översiktsartiklar eftersom de i sin tur systematiskt hade granskat artiklar som var relevanta för oss. Enligt Willman & Stoltz (2002) är det logiskt att använda översiktsartiklar eftersom de ger mycket fakta och en bra sammanställning över vetenskapliga studier samt sparar mycket tid. Vi instämmer med Willman och Stoltz (2002) resonemang om fördelarna med översiktsartiklar. Samma fördelar tycker vi att det är med att göra en litteraturstudie eftersom man snabbt får fram bevis genom vetenskapliga artiklar. Det är tidsparande, kostnadseffektivt och man kan även jämföra olika studier med varandra. Att använda såväl kvalitativa som kvantitativa studier för att få svar på våra frågeställningar ser vi som en fördel. De kvantitativa studierna mäter och indikerar den psykiska effekten av motion för depression före och efter att motion har används som behandlingsmetod. De kvalitativa studierna talar om hur och på vilket sätt behandlingen upplevs av patienterna, d v s de psykologiska effekterna. Även indikatorer för interventioner har vi identifierat oftare i de kvalitativa studierna. Tre av artiklarna vi granskat är inte referee bedömda. Detta är av Byrne och Byrne (1993), Herman m fl (2002) och Lawlor och Hopker (2001). Att artiklarna inte är refereebedömda menar Polit och Hungler (1999) kan generellt betyda att studierna inte publicerats i presigefyllda tidskrifter. Anledningen till att vi ändå använt dem 19

20 är att Byrne och Byrne i sin översiktsartikel (1993) skriver att de endast använt artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. I den randomiserade undersökningen av Herman m fl (2002) har tidigare gjort en studie (Babyak m fl, 2000) som är refereebedömd. Båda dessa studier baseras på samma informanter och den refereebedömda artikeln återkopplas till studien av Herman m fl (2002). Den systematiska meta-regressionsstudien av Lawlor och Hopker (2001) används eftersom den i metoddelen utförligt beskriver att den baseras på systematisk sökning med endast randomiserade urvalsstudier. Eftersom resultatet verkar tillförlitligt och är viktig för den kliniska verksamheten samt att den har en väl formulerad forskningsfråga med vidhållande intervention kan den anses som vetenskaplig (Willman & Stoltz, 2002). Gällande etiskt resonemang är de kvantitativa och kvalitativa studierna baserade på frivilliga informanter där studierna är väl beskrivna. I de kvalitativa studierna vill deltagarna dela med sig av sina erfarenheter och i de kvantitativa studierna är deltagarna välinformerade om studiens tillvägagångssätt och innehåll. Detta är viktigt ur den etiska principen menar Polit och Hungler (1999). Översiktsartiklarna diskuterar inga etiska resonemang men vi förutsätter att de utgått från artiklar som följt etiska principer. Vi använde oss av Antonovskys hälsofrämjande perspektiv eftersom vi anser att sjuksköterskor förutom att se patientens ohälsa även ska identifiera vilka inneboende resurser som denne har, vilka kan leda till hälsa. Att dessutom göra patienten delaktig i vården genom patientempowement kan vara ett led för denne att återhämta kontrollen och kunna uppleva hälsa. Resultatdiskussion Vi har inte specifikt valt att det skulle vara enbart kvinnor i de granskade artiklarna men det visade sig att de flesta undersökningar är baserade på kvinnliga deltagare och detta kan ha betydelse för resultatet. Artiklarna vi har granskat visar alla att motion har en antidepressiv effekt, men ger inga konkreta svar på hur vi ska få denna patientgrupp att börja motionera. Utifrån detta resultat finner vi det svårt att rekommendera hur vi ska gör men vi tycker oss kunna se indikatorer som vi skulle kunna använda. Detta resonemang presenterar vi utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det hälsofrämjande perspektivet bör utgå från patient empowerment, vilket i stort består av problemlösning i samarbete (Björvell, 2001). Detta innebär att sjuksköterskan har ett hälsofrämjande patientcentrerat förhållningssätt och ger stöd, råd och undervisning om fysisk aktivitet och motion. Innehållet i samtalet innefattas av att patienten är aktiv, medansvarig och medbestämmande i undervisningen där sjuksköterskan berättar vad man kan göra, vilka alternativ som finns och ger tips och råd om hur aktiviteten bör utföras (a a). Sjuksköterskornas interventioner bör vara mångfasetterade. Därför är det viktigt att sjuksköterskor utbildas om motions positiva effekt. Personer med depression har ett stort behov av stimulans och stöd (Løkensgard, 1997). I Pedens (1996) kvalitativa uppföljningsstudie om hur kvinnor tillfrisknat från depression skriver författaren att en ökad självkänsla var det första som upplevdes när de började tillfriskna. Att ha självkänsla, menade kvinnorna, ledde till en inre kontroll som medför att de kunde utföra aktiva problemlösningar som i sin tur ledde till att depressionen minskade. 20

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Specialist Nursing Programme 60 högskolepoäng Programkod: MSJ2Y Fastställd: 2009-09-16 Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 6. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor)

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 6. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor) Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas vid besvarande av frågor. Totalt antal sidor (inklusive

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov..

Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov.. Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov.. Datum:2015 03 23 För tandläkarexamen ska studenten: Kunskap och förståelse

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet hälsovård i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- april 2014. Skolverket föreskriver följande

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp

Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp Elderly Care Specialist Nursing Programme, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter

Läs mer

Kom igång. - Håll igång. Ika Lönn

Kom igång. - Håll igång. Ika Lönn Kom igång - Håll igång Ika Lönn 8 Friskfaktorer, flera studier bekräftar sambanden Fysisk aktivitet Goda matvanor Utevistelse God sömn Socialt nätverk Balans mellan aktivitet och vila Definition av fysisk

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer