KARTLÄGGNING Resultat enkät och intervjuer 4 7. Jämförelser kvinnliga/manliga brukare 8. Resultat ärendegranskning 9 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARTLÄGGNING Resultat enkät och intervjuer 4 7. Jämförelser kvinnliga/manliga brukare 8. Resultat ärendegranskning 9 10"

Transkript

1 INNEHÅLL Inledning 2 Mål 3 Metod 3 Sidan KARTLÄGGNING Resultat enkät och intervjuer 4 7 Jämförelser kvinnliga/manliga brukare 8 Resultat ärendegranskning 9 10 ANALYS Analys av Riksförsäkringsverket Slutdiskussion Bilagor Enkätfrågor Ärendegranskning Länkar

2 INLEDNING Bakgrund Under 2005 startade Länsstyrelsen det regionala utvecklingsprogrammet Gör det Jämnt i Västra Götaland i samarbete med Västra Götalandsregionen. Programmet vände sig till offentliga verksamheter som strategiskt vill arbeta med jämställdhet i verksamheter som rör brukare, patienter, elever med flera. För att kunna utveckla en verksamhet med hög kvalitet är det nödvändigt att undersöka hur insatser, service och tjänster fungerar för kvinnor och män, flickor och pojkar. Efter en sådan undersökning är det möjligt att kunna förbättra verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Socialförvaltningen i Falköpings kommun gick med i projektet på inrådan av kommunens förra personalkonsulent Maria Gustafsson som arbetade mycket med jämställdhetsfrågor i kommunen. Maria Gustafsson slutade sin tjänst vid årsskiftet 2005/2006. I dagsläget är tjänsten som jämställdhetssamordnare inte tillsatt. I projektet valde man att undersöka personer/brukare som har insatsen personlig assistans och som verkställs av assistansenheten i Falköpings kommun. Enhetscheferna på assistansenheten hade märkt svårigheter att skicka manlig personal från socialtjänstens resursförmedling till kvinnliga brukare vid vakanser. Det vi ville ta reda på var om kvinnor och män får likvärdigt bemötande, om brukarna som har personlig assistans får den omvårdnad och service som de efterfrågar ur ett genusperspektiv. Vi har valt att undersöka den gruppen som har sin assistans via kommunen. Detta på grund av att det är den verksamhet som vi kan gå in och påverka/förbättra. Det är också en verksamhet inom socialförvaltningen där det arbetar förhållandevis mer män än inom exempelvis äldreomsorgens hemtjänst. I Falköpings kommun finns det totalt 50 personer som har insatsen personlig assistans. 30 av dessa verkställs via kommunens assistansenhet. De övriga 20 får sin assistans via privata assistanssamordnare och kooperativ. Totalt arbetar det 90 personer som personliga assistenter. Av dem är det 70 personer som är kvinnor och 20 personer är män. 2

3 Vad är personlig assistans? Rätten till personlig assistans omfattar svårt funktionshindrade personer som behöver ha assistans för att klara mycket personliga angelägenheter som den personliga hygienen, att inta måltider, kommunicera med andra och annan personlig service. Det personligt utformade stödet skall ge den funktionshindrade möjlighet att som andra kunna delta i samhällslivet, studera, delta i fritidsverksamhet, få möjlighet till eget boende mm. Stödet är knutet till personen och inte till någon viss verksamhet. Insatsen ska tillförsäkra den funktionshindrade goda levnadsvillkor. För att kunna få insatsen personlig assistent måste man tillhöra personkretsen enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Det finns tre personkretsar enligt följande: Personkrets 1: avser personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd som är medfödda eller debuterat före 16 års ålder. Personkrets 2: avser personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder som drabbats av en hjärnskada i vuxen ålder, efter 16 års ålder. Personkrets 3: Personer med varaktiga och omfattande fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Några viktiga begrepp Jämlikhet: Innebär alla människors lika värde och är en av liberalismens och demokratins grundpelare. Jämställdhet: handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter i livet När det gäller skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet, så är den svenska definitionen att jämställdhet endast handlar om kön. Genus: är den grammatiska termen för femininum och maskulinum. Inom forskningen används begreppet som det kulturella och socialt skapande könet och begreppet kön för det biologiskt skapande könet. Genusperspektiv: innebär att man ska synliggöra könsförhållandena och försöka förändra och utjämna dessa via att skapa nya förhållningssätt och beteendemönster. Jämtegrering: innebär att arbeta med verksamhetsutveckling och att arbeta med jämställdhet som ett perspektiv integrerat med olika sakfrågor. Det kan gälla allt från övergripande samhällsplanering till konkret planering av verksamheten. Detta ställer krav på att personal och förtroendevalda har tillräcklig kunskap om kvinnor och mäns, flickors och pojkars behov och förutsättningar. PROJEKTET Projektgruppen I projektgruppen har följande personer ingått: Elisabeth Gerhardsson, verksamhetsutvecklare, socialförvaltningens administration John Wallberg, områdeschef handikappomsorgen Eivor Andersson, Petri Sarvanne, Annie Jakobsson, Kristina Carlsson, enhetschefer på assistansenheten, handikappomsorgen 3

4 Inger Fernhed, projektledare, socialförvaltningens administration Intervjuarna Marianne Fridolfsson och Gunilla Lundkvist har deltagit i gruppen vid några tillfällen. Projektgruppen har träffats vid ett flertal tillfällen under projekttiden för att planera metoder, frågeställningar, analysera och diskutera resultatet av intervjuundersökningarna, beslutsgranskningen och Riksförsäkringsverkets genderanalys. Gruppen har tagit fram en sammanfattande slutdiskussion. Det har även funnits en referensgrupp. Den har bestått av Ulf Eriksson, Ingvor Bergman från kommunstyrelsens arbetsutskott, Gunilla Balutia biträdande socialchef från socialförvaltningen, Anna Larsson, personalavdelningen, Martin Jacov, kommunal. Mål Starta ett kvalitetsarbete som synliggör brukaren ur ett jämställdhetssperspektiv och som leder till att vi kan bryta ett traditionellt könsrollstänkande. Kvinnor och män ska få likvärdiga insatser som bedöms utifrån behov och livssituation. Öka medvetenheten och kunskapen om jämställdhetsperspektivets betydelse i vårt arbete. Frågeställningar Får brukarna som har personlig assistans den omvårdnad och service som de efterfrågar ur ett jämställdhetsperspektiv? Begränsas valet av aktiviteter och insatser på grund av kön? Upplever brukaren att hon/han har valmöjligheter? Hur väljer brukaren aktiviteter? Har det någon betydelse om assistenten är man eller kvinna? Finns det skillnader i beslut av beviljade insatser för kvinnor respektive män? KARTLÄGGNING Metod Intervju-undersökningen är gjord på personer som har insatsen personlig assistans och där assistansen verkställs av Falköpings kommun, assistansenheten. Undersökningen har riktats till brukare. Då många av brukarna har svårigheter att på grund av sitt funktionshinder på egen hand fylla i en enkät har vi valt att använda intervjuer för att nå så många som möjligt. Brukarna har intervjuats i sina hem. Några brukare har valt att själva svara på enkäten och har avböjt besök av intervjuare. Underlag till frågorna är framtagna i samarbete med arbetsgruppens representanter och Jeanette Bäfverfeldt, handledare och projektledare. Enkäten består av några bakgrundsfrågor och sedan får brukaren ett antal frågor som rör hur man upplever den beviljade insatsen. Han/hon får betygsätta på en skala mellan 1 5, där 1 står för mycket dåligt eller inte alls och 5 står för mycket bra eller alltid beroende på frågeformuleringen. Enkäten omfattar 17 frågor. 4

5 Svaren har bearbetats i dataprogrammet MindMap/Enkwin, vilket är särskilt anpassat till brukarundersökningar. Alla som har sin personliga assistans verkställd via kommunens assistansenhet har fått erbjudande om att delta i undersökningen. Undersökningen har pågått under mars april Svarsfrekvens/bortfall Totalt har 30 personer erbjudits att delta i undersökningen. 21 personer deltog. Svarsfrekvens 70%. 19 personer intervjuades och 2 valde att svara via enkät som skickades in. Orsaken till bortfallet på 9 personer var att de inte ville/kunde delta p.g.a. sjukdom, alltför omfattande funktionshinder, rädsla om den personliga integriteten. En brukare fick vi inte kontakt med trots otaliga telefonpåringningar. Bakgrundsfrågor Svar fördelat på kvinnor och män Tabell 1 Svar fördelat efter kvinnor och män Kön Antal svar Antal svar i procent Kvinnor 9 43 % Män % Summa % Kommentar: Detta är ett representativt svar utifrån den totala gruppen på sammanlagt 16 män och 14 kvinnor. Svar fördelat efter ålder Tabell 2 Svar fördelat efter ålder Ålder Antal svar Andel svar i procent 0-19 år 0 0 % år 7 33 % år 3 14 % 50 år % Summa % Kommentar: De flesta brukare som har sin assistans via Falköpings kommun är över 50 år. Svar fördelat efter civilstånd Tabell 3 Svar fördelat efter civilstånd Civilstånd Antal svar Antal svar i procent Antal män Andel % Antal kvinnor Andel % 5

6 Gift/sambo 7 33 % 3 25% 4 44% Ensamstående % 9 75% 5 56% Summa % % 9 100% Kommentar: De flesta som har sin assistans via Falköpings kommun är ensamstående. Svar fördelat efter hur länge man varit beviljad assistans Tabell 4 Svar fördelat efter assistanstid Assistanstid Antal svar Antal svar i procent Mindre än 2 år 5 24% 2-5 år 6 28% 6 år eller mer % Summa % Kommentar: Nästan hälften har haft sin assistans i 6 år eller mer. Svar fördelat på antal timmar assistans per vecka Tabell 5 Svar fördelat efter antal timmar/vecka Assistanstimmar Total antal Antal svar i Antal Andel Antal Andel Per vecka svar procent män % kvinnor % Upp till 20 timmar 1 5 % 1 8% 0 0% timmar % 6 50% 4 44% timmar 6 29 % 2 17% 4 44% Mer än 100 timmar 4 19 % 3 25% 1 11% Summa % % 9 100% Kommentar: De flesta har mellan timmars beviljad assistans Hur många assistenter har respektive brukare? Tabell 6 Antal assistenter per brukare Antal brukare Antal assistenter Antal svar i Procent % % % % % % % % % Summa: % 6

7 Kommentar: Totalt så har 21 brukare 45 assistenter. I genomsnitt har varje brukare 4 assistenter. Brukarna har allt från en upp till nio assistenter. Hur många av brukarna har rehabiliterande insatser? Tabell 7 rehabiliterande insatser Rehab. Insatser Antal Antal svar i Procent Antal män Andel % Antal kvinnor Andel % Ja % 9 75% 4 44% Nej 8 38 % 3 25% 5 56% Summa % % 9 100% Kommentar: 13 av de 21 personerna har rehabiliterande insatser. Vilka är de rehabiliterande insatserna? Tabell 8 rehabinsatser Rehab- Antal Antal svar i procent Insatser Landstinget/Rehab 1 5 % Hemmaträning 3 15 % Sjukgymnastik 5 25 % Gymnastik 2 10 % Massage dagcenter 1 5 % Tränar Cykling 1 5 % Bad/vattengymnastik 4 20 % Terapi 1 5 % På annan ort 2 10 % v.a år Summa % Hur många av brukarna har sina anhöriga anställda som assistenter? 1 man har 2 anhörigvårdare sin maka och sin dotter 1 man har 2 anhörigvårdare sin mamma och sin pappa 1 man har 2 anhörigvårdare sin mamma och sin bror 1 man har 2 anhörigvårdare - sin mamma och sin syster 1 man har 1 anhörigvårdare sin mamma 1 kvinna har 1 anhörigvårdare sin dotter 1 kvinna har 1 anhörigvårdare sin sambo Här ser man att betydligt fler män än kvinnor har anhörigvårdare. Majoriteten av anhörigvårdarna är kvinnor. 7

8 RESULTAT AV INTERVJUERNA OCH ENKÄTSVAREN Fråga Jag känner till mina rättigheter som Funktionshindrad Jag vet vart jag ska vända mig med frågor som rör mina rättigheter som funktionshindrad Jag är nöjd med de rehabiliteringsinsatser jag har Snitt- Betyg 1-5 Snittbetyg kvinnliga brukare Snittbetyg manliga brukare 2,95 3,00 2,92 3,52 3,56 3,50 3,67 3,50 3,75 Kommentar Det har ingen betydelse om assistent av det motsatta könet skulle hjälpa mig med personlig omvårdnad Jag har möjlighet att ägna mig åt mina fritidsintressen 3,86 2,78 4,67 Avsevärd skillnad 3,90 3,22 4,42 Skillnad Jag får hjälp av mina närstående 3,95 3,33 4,45 Skillnad Jag vågar visa om jag är missnöjd med något 4,05 3,89 4,17 Skillnad Jag tycker det är lagom omsättning av de personliga assistenterna 4,15 4,12 4,17 Jag är nöjd med de serviceinsatser jag får 4,19 3,44 4,75 Skillnad Jag får ett korrekt bemötande av socialtjänstens 4,29 3,67 4,75 Skillnad handläggare Jag har möjlighet att påverka min dag 4,29 4,33 4,25 Jag har de hjälpmedel jag anser att jag behöver 4,38 4,33 4,42 Jag känner mig trygg tillsammans med mina personliga assistenter Jag känner aldrig obehag eller rädsla i mötet med mina assistenter Jag är nöjd med den personliga omvårdnad jag får 4,57 4,22 4,83 Skillnad 4,67 4,33 4,92 Skillnad 4,76 4,67 4,83 Medelvärde 4,08 3,76 4,32 Skillnad 8

9 Jämförelser i resultat mellan kvinnliga och manliga brukare Utifrån medelvärdet är männen mer nöjda med den personliga assistansen än kvinnorna. 4,32 är medel för männen mot 3,76 för kvinnorna. Den största skillnaden är betydelsen av om en assistent av det motsatta könet skulle hjälpa till med den personliga omvårdnaden. Detta är inget kvinnorna vill bli utsatta för och har satt ett lågt medelvärde på 2,78. Männen däremot tycker inte att detta spelar så stor roll och har ett högt medelvärde på 4,67. Männen anser sig kunna ägna sig mer åt fritidsintressen än kvinnorna. Männen är också överlag mer nöjda med serviceinsatserna än kvinnorna. Män känner större trygghet med sina assistenter och de har lättare att visa om de är missnöjda med något. Männen anser sig även få ett bättre bemötande av socialtjänstens handläggare än kvinnorna. När det gäller att känna till sina rättigheter som funktionshindrad och kunskapen om vart man ska vända sig vad gäller ens rättigheter så har det fått ett lågt medelvärde hos både män och kvinnor. Män får i högre utsträckning hjälp av anhöriga än kvinnor. Kommentarer I anslutning till frågorna fanns möjlighet att lämna kommentarer. Det har lämnats många kommentarer, 106 stycken. Exempel på vanliga kommentarer: Har hjälp från hemtjänsten Ibland kan det vara lättare med en kille för att intressen stämmer bättre Ofta måste tiderna passa med assistenterna/hemtjänsten Kan vara lite vanskligt med semestervikarier Intimhygien och dusch vill jag ha kvinnlig personal Vad gäller fritidsintressen har jag kommit ifrån det, det fungerar inte riktigt Viss egen självträning Mamma, hjälper mig med allt Mamma, Bra på att puscha på Det är mycket jag skulle vilja göra. Snickra, dansa men jag klarar inte av det fysiskt Ska få en assistent till, men har inte fått vara med och bestämma vem jag vill ha: Har jag inte rätt till det? Har pratat med handläggaren, men fått till svar att de måste ta den personal som blir/är lasad. 9

10 ÄRENDEGRANSKNING AV BESLUT OM PERSONLIG ASSISTANS Utförd av Inger Fernhed Bilaga 2, tabell. Sammanfattning av resultatet Jag har förutom kön, ålder, civilstånd, personkrets och funktionshinder valt att titta på om man har någon sysselsättning, om man har god man och om detta skiljer sig markant åt mellan män och kvinnor. Jag har granskat omvårdnad/hygien och i detta ingår personlig hygien, på och avklädning och kommunikation. I hushållsservicen ingår städ, tvätt, klädvård och uppsnyggning. Har även tittat på beslutad tid för matlagning, fritidsaktiviteter och träning. Jag har INTE granskat beviljad tid för förflyttningar, jour, dubbelbemanning och övrigt. Jag anser att de insatserna inte är av större intresse ur ett genusperspektiv samtidigt som granskningen skulle ha blivit alltför omfattande. Vad gäller dubbelbemanningen kommer den inte längre att beviljas enligt LASS, då Försäkringskassan anser att det är en arbetsmiljöfråga. Alla akter granskades, det var sammanlagt 30 akter, varav 14 var kvinnor i åldrarna år och 16 män i åldrarna år. 29 beslut var fattade av Försäkringskassan, 1 beslut var fattat av Biståndsavdelningen i Falköpings kommun. Antal gifta/sammanboende är 8 personer, varav 5 kvinnor och 3 män. Antal ensamstående är 18 personer varav 7 kvinnor och 11 män Antal skilda är 4 personer, varav 2 kvinnor och 2 män. 9 personer tillhör personkrets 1, varav 3 kvinnor och 6 män. Diagnos utvecklingsstörning 2 personer tillhör personkrets 2, 1 kvinna och 1 man. Diagnos förvärvad hjärnskada. 19 personer tillhör personkrets 3, varav 10 kvinnor och 9 män. Diagnoser MS, Ryggmärgskador, CP-skada, Parkinson, Rörelsehinder, Psykisk sjukdom Beslutad tid är mellan 31,5 timmar per vecka till 226 timmar per vecka beroende på brukarens behov och funktionshinder. När det gäller sysselsättning har brukare i personkrets 1 och 2 lagstadgad rätt till daglig verksamhet enligt LSS och alla har daglig sysselsättning utom 2, varav en studerar. 2 brukare är inte myndiga och går i skolan. Brukare i personkrets 3 har som regel ingen sysselsättning, utom 1 person som förvärvsarbetar och 1 som studerar. 4 kvinnor har god man. Dessa kvinnor har diagnos utvecklingsstörning eller psykisk sjukdom. 7 kvinnor har inte god man. Dessa kvinnor tillhör samtliga personkrets 3 Hos 3 kvinnor framgår det inte om de har god man. 5 män har god man. Dessa män har diagnoser som hjärnskada, utvecklingsstörning, CP-skada, MS, Parkinson 5 män har inte god man, av dessa tillhör 4 män personkrets 3, 1 tillhör personkrets 1. 2 män är inte myndiga. Hos 3 män framgår det inte om dom har god man. 10

11 Kommentar till resultatet Då det är ett mycket litet urval är det svårt att se några större skillnader i besluten när det gäller jämställdhetsperspektivet. Alla granskade akter tyder på en mycket individuell behovsbedömning som utgår från brukarens funktionshinder och behov. Har inte i något beslut träffat på att man i bedömningen har utgått från brukarens kön. I samtliga beslut där brukaren är gift eller sambo har man alltid delat tiden för hushållsarbetet så att make/maka tar sin del av detta. Kan här inte se några skillnader beroende på kön. Vad som i övrigt är anmärkningsvärt är att så få i personkrets 3 har arbete/sysselsättning. 2 kvinnor arbetar deltid, 1 man arbetar, 1 man studerar. Brukare i personkrets 1 och 2 har laglig rätt till daglig verksamhet, här har alla sysselsättning utom 1 kvinna som ännu inte hittat lämplig verksamhet och 1 man som studerar. 2 män går fortfarande i skolan. Kvinnor har i genomsnitt 12,03 timmars fritid per vecka, män har 12,07 timmar ingen skillnad (Yngre brukare har mer tid till fritidsaktiviteter än äldre brukare) Kvinnor har i genomsnitt 4,85 timmars träning per vecka, män har 6,62 timmar. Fler män, 10 av 16 har tid för träning medan 7 kvinnor av 14 har detta skillnad. Kvinnor har i genomsnitt 8,95 timmars matlagning per vecka, män har 8,94 timmar ingen skillnad Kvinnor har i genomsnitt 6,96 timmars hushållsservice per vecka, män har 5,81 timmar viss skillnad Kvinnor har i genomsnitt 33,30 timmars omvårdnad/hygien per vecka, män har 39, 30 timmar skillnad 11

12 JÄMSTÄLLDHETSANALYS Sammanfattning av Riksförsäkringsverkets analys av Assistans för kvinnor och män en genderanalys av assistansersättningen. Denna rapport redovisar resultat från fem olika delstudier som alla granskar stödformen assistansersättning för funktionshindrade ur ett jämställdhetsperspektiv. Insatsen personlig assistans infördes Den syftar till att göra det möjligt för personer med svåra funktionshinder att leva ett så aktivt och oberoende liv som möjligt. Personlig assistans regleras via rättighetslagarna LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lagen om assistansersättning. För att ha rätt till insatsen personlig assistans enligt LASS ska en person tillhöra någon av de tre personkretsar som finns definierade samt ha ett hjälpbehov som överstiger 20 timmar i veckan. Rapporten sammanfattar följande konstateranden: Skillnaden mellan kvinnor och män när det gäller assistansersättning är inte stor men den är systematiskt återkommande för varje år. I december 2002 hade personer assistansersättning. Av dessa var 47 % män och 53 % kvinnor. I genomsnitt hade kvinnorna 89 timmar assistans i veckan och männen hade 92 timmars assistans i veckan. De regionala variationerna är stora. Det kan till exempel förklaras med länets befolkningssammansättning. Det kan inte uteslutas att handläggningen av kvinnors och mäns ärenden varierar regionalt och att det också påverkar utfallet ur ett könsperspektiv. I undersökningen framkom att det finns vissa skillnader i kvinnors och mäns funktionshinder, men det fanns också många likheter. Skilda diagnoser kan i sig inte förklara skillnaderna i assistans mellan undersökningens kvinnor och män. Det är dock möjligt att liknande diagnoser ger upphov till skilda behov, något som inte gick att belägga i undersökningen. Det finns könsskillnader inom alla tre personkretsarna. Fler män än kvinnor har assistansersättning i samtliga personkretsar, särskilt stora skillnader finns i personkrets 2 (personer med förvärvade hjärnskador i vuxen ålder). En förklaring till detta kan vara att män lever farligare än kvinnor och är därmed utsatta för fler förvärvade hjärnskador. Män har i genomsnitt beviljats fler timmar assistans per vecka än kvinnorna i de olika personkretsarna. Dubbelassistans innebär att en person får hjälp av två eller fler assistenter samtidigt. Undersökningen har visat att män har något fler timmar dubbelassistans än kvinnorna. Detta förklarar en del av den totala skillnaden i timmar mellan kvinnor och män. Studien har även undersökt åldern hos de assistansberättigade. Unga personer får fler timmars assistans än vad de äldre personerna får. I de yngre åldrarna återfinns flest män medan kvinnornas andel är större bland de äldre. Skillnaden mellan könen minskar när hänsyn tas till ålder. Familjesituationen förklarar en stor del av skillnaden mellan kvinnor och män. 12

13 I en beräkning av en persons assistansbehov tas även hänsyn till familjesituationen. Som regel får ensamstående funktionshindrade mer assistans än gifta eller sammanboende, då makars gemensamma ansvar innebär att makar/sambos förväntas träda in och ta ansvar för en del av den funktionshindrades behov Bland de personer som får assistansersättning är fler kvinnor än män sammanboende. Detta förhållande förklarar en stor del av skillnaderna mellan kvinnor och män som minskar när hänsyn tas till familjesituationen. Gifta/sammanboende kvinnor får mer assistans än gifta/sammanboende män. Detta kan tolkas som att om den funktionshindrade personens partner är en man förväntas han ta mindre ansvar än om partnern är en kvinna. Det är också vanligare i undersökningen att kvinnor arbetar som assistenter åt funktionshindrade makar/sambo än att män gör det. Bland ensamstående funktionshindrade är det i stället så att män erhåller mer assistans än kvinnor. Förväntningar på makar och sambo är ofta otydligt när det gäller ansvar för jour och beredskap, t ex att finnas till hands under natten. Det är dock vanligt att gemensamt ansvar tolkas som att parterna ska dela på hushållssysslor som städning, tvätt och inköp. Förväntningarna på män hur de ska bistå sin funktionshindrade maka/sambo är tydligare uttryckta än vad förväntningar på kvinnliga partners till manliga assistansmottagare är. Förväntningarna på kvinnliga partners påverkar hur många timmars assistans deras funktionshindrade män beviljas. Däremot vad makan/sambon till en funktionshindrad man förväntas bistå med och hur lång tid det beräknas ta är ofta outtalade och otydliga, vilket kan tolkas som att kvinnliga partners närvaro och bistånd i högre utsträckning tas för givna. 13

14 DISKUSSION Svarsfrekvens och metod Svarsfrekvensen på 70% är bra i jämförelse med andra brukarundersökningar inom förvaltningen som brukar ligga på omkring 50%. Då undersökningsgruppen på 21 personer är mycket liten så kan man inte dra några säkra slutsatser av resultatet utan får använda det som ett diskussionsunderlag. Undersökningen riktar sig till brukarna då detta är ett projekt med ett tydligt brukarfokus. Det hade varit intressant att utöka undersökningen med att intervjua både närstående och personal vilket var tanken från början. Av tidsskäl var vi tvungna att begränsa projektet. Resultatet Ungefär lika många män som kvinnor har svarat på frågorna vilket är representativt för gruppen. Likaså svar utifrån civilstånd är också representativt för gruppen. De flesta som har personlig assistans är över 50 år, vilket är representativt för Falköping och hela landet. Av de 21 brukarna så har 7 brukare anhöriga anställda som personliga assistenter. Här ser vi att manliga brukare har betydligt fler anhöriga anställda som personliga assistenter och att en majoritet av anhörigvårdarna är kvinnor. Vad kan detta bero på? När det gäller rehabiliterande insatser så kan man se att män i något högre utsträckning har rehabiliterande insatser än kvinnor. De rehabiliterande insatserna är främst sjukgymnastik, bad/vattengymnastik samt hemmaträning efter program fastställt av sjukgymnast. Ser man på resultatet av enkätsvaren så finns vissa skillnader mellan kvinnor och män som man bör diskutera och analysera vidare vad de betyder. Slutsatser Styrdokumenten som finns i Falköpings kommun (handikappolitiskt program, jämställdhetsplan för socialförvaltningen) innehåller inget eller mycket lite om jämställdhet/jämtegrering, planering och behov för män och kvinnor ur ett brukarperspektiv. Personer med funktionshinder ses som en hel grupp. Vår undersökning av akter/beslut visar i stora delar samma resultat som RFV (Riksförsäkringsverkets) Genderanalys. Trots en liten undersökningsgrupp tycks det hela vara representativt. Anmärkningsvärt är följande: Män har i genomsnitt mer tid för omvårdnad/hygien än kvinnor, 6 timmar /vecka. Män har mer tid för träning än kvinnor, skiljer knappt 2 timmar/vecka. Med träning avses sjukgymnastik, gymnastik, bad, massage, terapi mm. Kvinnor har i genomsnitt drygt 1 timma/vecka mer tid än män för hushållsservice (städ, tvätt, disk mm). 14

15 Vad har vi sett? Män har en bättre situation, livskvalitet än kvinnor, små variationer men männen är mer nöjda med insatserna än kvinnorna. Upplevelsen ute i verksamheterna är att kvinnorna oftare uttrycker sitt missnöje. Anhörigvårdare är oftast en kvinna. Männen får ett bättre bemötande av handläggarna än kvinnorna. Männen har större möjligheter att ägna sig åt fritidsaktiviteter än kvinnorna. Kvinnliga brukare väljer alltid kvinnlig personal före manlig personal Manliga brukare väljer både kvinnlig och manlig personal Män får lättare gehör för sina önskemål gentemot personalen Män känner större trygghet i mötet med personalen än kvinnor Män har lättare att visa sitt missnöje än kvinnor Män har mer tid för omvårdnad än kvinnor Hur ser situationen ut för kvinnor/män? Kvinnorna uttrycker oftare sitt missnöje än män Män fortsätter trots sitt funktionshinder/handikapp att skapa livsutrymme vad gäller intressen, arbete och relationer. Männen tar för sig mer än kvinnorna, det är ingen större skillnad om mannen är funktionshindrad eller inte Kvinnan tycks bli mer begränsad när hon har/får ett funktionshinder I mötet mellan assistent/handläggare och brukare är en funktionshindrad kvinna/man präglad av förväntningar på hur en kvinna/man ska vara/göra. Undersökningen visar att män generellt är mer nöjda än kvinnor. Detta resultat visar sig även i brukarundersökningar som är gjorda inom handikappomsorgens dagliga verksamhet enligt LSS och särskilt boende enligt LSS. Intervjuarna tycker sig ha märkt under intervjutillfällena att kvinnorna generellt har mindre krav och att männen tar för sig mer. Majoriteten av anhörigvårdarna är kvinnor. Svårigheter Vid intervjuerna: De personer som har intervjuat brukarna anger att det fanns förutfattade meningar vid intervjutillfällena. Personal/personliga assistenter hade ofta åsikter om vad personen klarade eller inte klarade och om brukarna verkligen skulle kunna svara på frågorna och diskutera. När sedan intervjun ägde rum upplevde intervjuarna att det gick bättre än förväntat. Detta var genomgående vid flertalet intervjuer. Samma personer har nyligen även intervjuat andra områden inom handikappomsorgen såsom brukare i boende och i daglig verksamhet enligt LSS men där inte mött samma motstånd. Varför har det varit mer motstånd till intervjuerna hos brukare med insatsen personlig assistans än övrigt i handikappomsorgen (boende och daglig verksamhet)? Kan det vara så att det känns hotfullt både från brukare och för personal? Det kan handla om bemötande. Man känner sig ifrågasatt, men det görs inte medvetet. Både brukare och assistenter tar det som kritik, kanske känner de sig ifrågasatta. Anhöriga arbetar ibland som personliga assistenter 15

16 och där kan det vara särskilt svårt för brukaren att svara på intervjufrågorna då det kan vara känsligt. Detta har gjort intervjuarbetet svårarbetat och det har stundtals varit svårt att få engagemang från berörda, både brukare och personal. Personalen har svårigheter att bli medveten om att man själv kanske diskriminerar och har svårt att hantera detta. Projektarbetet i övrigt: Projektarbetet har varit omfattande och tidskrävande och arbetet har tappat farten emellanåt. Projektledaren har inte haft extra tid för arbetet med projektet och på grund av tidsbrist har det ibland varit svårt att hitta tid för möten och liknande. Under projekttidens gång har socialförvaltningen bytt organisation vilket gjorde att arbetsgruppens sammansättning förändrades och det tog extra tid att komma in i projektet igen. Kommunens jämställdhetssamordnare som var drivande i projektets början har slutat på sin tjänst och har inte ersatts. Därmed försvann en viktig naturlig länk till kommunledningen. Förankringen i kommunledningen har därför varit bristfällig. Under projekttiden har det även börjat en ny kommundirektör som inte har haft tid och möjlighet att sätta sig in i projektet. När det gäller jämställdhetsfrågor är detta inte enkelt. Det är ett känsligt område för många och det finns ett visst motstånd från många, både män och kvinnor, brukare, personal och ledning. Det har tidvis varit svårt att få intresse och engagemang i den utsträckning som varit önskvärt. Har vi fått svar på våra frågeställningar? Frågorna i projektplanen var följande: 1. Får brukarna som har personlig assistans den omvårdnad och service som de efterfrågar ur ett jämställdhetsperspektiv? Vet vi om brukarna efterfrågar omvårdnad och service ur ett genusperspektiv? Det undersökningen i projektet har visat är att männen tar för sig mer, att de har högre krav samt att de har lättare för och tydligare kan formulera sina krav och önskemål på alla områden. 2. Begränsas valet av aktiviteter och insatser på grund av kön? Undersökningen visar att kvinnor inte vill ha manlig personal, särskilt inte till omvårdnad. Män tycker överlag att det inte spelar någon roll om det är kvinnlig eller manlig personal, men föredrar kvinnlig personal. Detta gör att kvinnor har lättare att välja aktiviteter som exempelvis besök i badhus/badanläggningar, gym och klädaffärer, då det inte finns några svårigheter att följa med in i omklädningsrum/duschrum och provrum då man har samma kön. Detta är aktiviteter som en man med kvinnlig personal inte kan välja. 3. Upplever brukaren att hon/han har valmöjligheter? Flera brukare anger att de inte har så många valmöjligheter men orsaken till detta är främst deras funktionshinder. Kvinnor har dock svårare att uttrycka sina önskemål. Uttrycker oftare ett allmänt missnöje än konkreta krav och önskemål. Männen upplever att de får ett bättre bemötande av socialtjänstens handläggare än kvinnorna. 4. Hur väljer brukaren aktiviteter? Har det någon betydelse om assistenten är man eller kvinna? Se punkt nummer 2. 16

17 5. Finns det skillnader i beslut av beviljade insatser för kvinnor respektive män? I de beslutsgranskningar som är gjorda är den största skillnaden i omvårdnad hygien, där har männen i genomsnitt mer tid än kvinnorna. Män har i genomsnitt mer tid för träning än kvinnorna. Kvinnorna har i genomsnitt mer tid för hushållsservice än männen. När det gäller fritidsaktiviteter och matlagning är det inga större skillnader i besluten för män och kvinnor. I alla granskade akter/beslut ser man att bedömningen är mycket individuell och den utgår från brukarens funktionshinder och behov. Inget av besluten har utgått från brukarens kön. I samtliga beslut där brukaren är gift eller sambo har man alltid delat tiden för hushållsarbetet så att maka/make tar sin del av detta. De största skillnaderna i besluten är mer åldersrelaterade än genusrelaterade. FRAMTID FORTSÄTTNING Det har varit intressant och lärande att ha deltagit i projektet Gör det Jämnt. Projektet har medfört att vi numera ser jämställdhetsfrågor i andra perspektiv och man ser könsrollsmönster som man tidigare inte tänkt på. Det har startat en process i att tänka mer jämställt utifrån både ett brukar- och personalperspektiv. Målet är att utifrån resultatet av projektet arbeta fram en handlingsplan för det fortsatta jämställdhetsarbetet inom kommunen. Det är viktigt att handlingsplanen vävs in i verksamhetens mål och policy. Jämtegreringen måste vävas in i socialförvaltningens kvalitetsarbete. Det skulle kännas trist om projektet endast blir en hyllvärmare Hur kan vi arbeta med jämtegrering ur ett brukarperspektiv? Vi kan exempelvis genom systematiska brukarundersökningar få en uppfattning om vi arbetar på rätt sätt. Handlingsplanen och jämställdhetsarbetet måste förankras i ledningen, både i kommunledningen och i socialförvaltningens ledning. Ledningens roll, inställning och engagemang är viktig för att vi ska lyckas med att bedriva ett lyckat jämställdhetsarbete i Falköpings kommun och att vi inte fastnar i ett traditionellt könsrollsmönster och könsrollstänkande. Vi måste kunna utveckla och dra lärdom av resultatet som vi har fått i projektet för att kunna fortsätta kvalitetsutvecklingen i andra delar av socialförvaltningens verksamhet. Vi ska kunna nå de mål som sattes i början av projektet och starta ett kvalitetsarbete. Detta är viktiga frågor för framtiden då nästa generations brukare har andra krav och förväntningar på vår verksamhet. 17

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Brukarundersökning Alkoholhandläggare. Socialförvaltningen 2005

Brukarundersökning Alkoholhandläggare. Socialförvaltningen 2005 Brukarundersökning Alkoholhandläggare Socialförvaltningen 2005 2 INNEHÅLL SID INLEDNIN.. 3 Bakgrund. 3 Syfte 3 Metod.. 3 Urval.. 4 Svarsfrekvens Svar uppdelat efter kön 4 4 RESULTAT.. 5 Vad tycker restaurangägarna

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 - ;.. KAMMARRÄTTN I GÖTBORG 2011-11 2 I Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 4931-10 KLAGAND MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 434 24 Kungsbacka ÖVRKLAGAT AVGÖRAND Förvaltningsrätten

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Vad är LSS? LSS-lagen är en rättighetslag om stöd och service till vissa

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS 9:2 LSS

PERSONLIG ASSISTANS 9:2 LSS PERSONLIG ASSISTANS 9:2 LSS Innehåll i insatsen Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23, 44 Socialförvaltningen Gotlands kommun Innehåll Personlig assistans 3 Beslut 3 Verkställighet 3 Innehållet

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

För det mesta fungerar det bra

För det mesta fungerar det bra För det mesta fungerar det bra en enkätundersökning om att ha personlig assistans Enkätundersökningen är genomförd av Susanne Sunnermark, programsekreterare Gunnel Dagh, koordinator personlig assistans

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

! " # " $! " # " % % & ' (& " ) ' * %% ) ' 3

!  #  $!  #  % % & ' (&  ) ' * %% ) ' 3 2 ! "#" $! "#"%% &' (&")' * %% ) ' 3 Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Upprättad: Datum:2013-01-31 Enhet: Vård och omsorg Projektledare: Sara Makboul Innehållsförteckning Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Täby kommun som leverantör: Personlig assistans. till dig med speciella behov

Täby kommun som leverantör: Personlig assistans. till dig med speciella behov Täby kommun som leverantör: Personlig assistans till dig med speciella behov »Som kund ska du känna dig trygg när vi stödjer och hjälper dig. Du ska känna att du har inflytande samt får vara med och påverka.

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Rapport. Personliga assistenter 2003 2004-05-25. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Personliga assistenter 2003 2004-05-25. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Personliga assistenter 2003 2004-05-25 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Anna-Karin Woodhouse Löfsved Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 1 INLEDNING...3

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Socialtjänstens insatser till vuxna personer med förvärvade hjärnskador

Socialtjänstens insatser till vuxna personer med förvärvade hjärnskador AKUTVÅRD REHABILITERING VAD HÄNDER SEDAN? Socialtjänstens insatser till vuxna personer med förvärvade hjärnskador 2002:29 AKUTVÅRD REHABILITERING VAD HÄNDER SEDAN? Socialtjänstens insatser till vuxna personer

Läs mer

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor The Capital of Scandinavia Detta seminarium ska handla

Läs mer

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun 2013. Formgivning: Elin Hjelm LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller

Läs mer

Samtliga brukare inom OFF- funktionshinder. -Resultat från enkät-/intervjuundersökning.

Samtliga brukare inom OFF- funktionshinder. -Resultat från enkät-/intervjuundersökning. Samtliga brukare inom OFF- funktionshinder. -Resultat från enkät-/intervjuundersökning. Enkät/intervju: Personlig assistans, jämfört med Enkäten besvarades av: Brukaren Anhörig Brukaren genom annan Ej

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Upprättad: Datum:2013-04-08 Enhet: Vård och omsorg Projektledare: Sara Makboul Innehållsförteckning Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered _,, KAMMAÄTTEN I GÖTEBOG 2011-02-25 Meddelad i Göteborg f,;:_. p" ;-t.-i, Sida 1 (3) Mål nr 3712-10 KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst Introduktion LSS betyder Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda

Läs mer