KARTLÄGGNING Resultat enkät och intervjuer 4 7. Jämförelser kvinnliga/manliga brukare 8. Resultat ärendegranskning 9 10

Transkript

1 INNEHÅLL Inledning 2 Mål 3 Metod 3 Sidan KARTLÄGGNING Resultat enkät och intervjuer 4 7 Jämförelser kvinnliga/manliga brukare 8 Resultat ärendegranskning 9 10 ANALYS Analys av Riksförsäkringsverket Slutdiskussion Bilagor Enkätfrågor Ärendegranskning Länkar

2 INLEDNING Bakgrund Under 2005 startade Länsstyrelsen det regionala utvecklingsprogrammet Gör det Jämnt i Västra Götaland i samarbete med Västra Götalandsregionen. Programmet vände sig till offentliga verksamheter som strategiskt vill arbeta med jämställdhet i verksamheter som rör brukare, patienter, elever med flera. För att kunna utveckla en verksamhet med hög kvalitet är det nödvändigt att undersöka hur insatser, service och tjänster fungerar för kvinnor och män, flickor och pojkar. Efter en sådan undersökning är det möjligt att kunna förbättra verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Socialförvaltningen i Falköpings kommun gick med i projektet på inrådan av kommunens förra personalkonsulent Maria Gustafsson som arbetade mycket med jämställdhetsfrågor i kommunen. Maria Gustafsson slutade sin tjänst vid årsskiftet 2005/2006. I dagsläget är tjänsten som jämställdhetssamordnare inte tillsatt. I projektet valde man att undersöka personer/brukare som har insatsen personlig assistans och som verkställs av assistansenheten i Falköpings kommun. Enhetscheferna på assistansenheten hade märkt svårigheter att skicka manlig personal från socialtjänstens resursförmedling till kvinnliga brukare vid vakanser. Det vi ville ta reda på var om kvinnor och män får likvärdigt bemötande, om brukarna som har personlig assistans får den omvårdnad och service som de efterfrågar ur ett genusperspektiv. Vi har valt att undersöka den gruppen som har sin assistans via kommunen. Detta på grund av att det är den verksamhet som vi kan gå in och påverka/förbättra. Det är också en verksamhet inom socialförvaltningen där det arbetar förhållandevis mer män än inom exempelvis äldreomsorgens hemtjänst. I Falköpings kommun finns det totalt 50 personer som har insatsen personlig assistans. 30 av dessa verkställs via kommunens assistansenhet. De övriga 20 får sin assistans via privata assistanssamordnare och kooperativ. Totalt arbetar det 90 personer som personliga assistenter. Av dem är det 70 personer som är kvinnor och 20 personer är män. 2

3 Vad är personlig assistans? Rätten till personlig assistans omfattar svårt funktionshindrade personer som behöver ha assistans för att klara mycket personliga angelägenheter som den personliga hygienen, att inta måltider, kommunicera med andra och annan personlig service. Det personligt utformade stödet skall ge den funktionshindrade möjlighet att som andra kunna delta i samhällslivet, studera, delta i fritidsverksamhet, få möjlighet till eget boende mm. Stödet är knutet till personen och inte till någon viss verksamhet. Insatsen ska tillförsäkra den funktionshindrade goda levnadsvillkor. För att kunna få insatsen personlig assistent måste man tillhöra personkretsen enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Det finns tre personkretsar enligt följande: Personkrets 1: avser personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd som är medfödda eller debuterat före 16 års ålder. Personkrets 2: avser personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder som drabbats av en hjärnskada i vuxen ålder, efter 16 års ålder. Personkrets 3: Personer med varaktiga och omfattande fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Några viktiga begrepp Jämlikhet: Innebär alla människors lika värde och är en av liberalismens och demokratins grundpelare. Jämställdhet: handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter i livet När det gäller skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet, så är den svenska definitionen att jämställdhet endast handlar om kön. Genus: är den grammatiska termen för femininum och maskulinum. Inom forskningen används begreppet som det kulturella och socialt skapande könet och begreppet kön för det biologiskt skapande könet. Genusperspektiv: innebär att man ska synliggöra könsförhållandena och försöka förändra och utjämna dessa via att skapa nya förhållningssätt och beteendemönster. Jämtegrering: innebär att arbeta med verksamhetsutveckling och att arbeta med jämställdhet som ett perspektiv integrerat med olika sakfrågor. Det kan gälla allt från övergripande samhällsplanering till konkret planering av verksamheten. Detta ställer krav på att personal och förtroendevalda har tillräcklig kunskap om kvinnor och mäns, flickors och pojkars behov och förutsättningar. PROJEKTET Projektgruppen I projektgruppen har följande personer ingått: Elisabeth Gerhardsson, verksamhetsutvecklare, socialförvaltningens administration John Wallberg, områdeschef handikappomsorgen Eivor Andersson, Petri Sarvanne, Annie Jakobsson, Kristina Carlsson, enhetschefer på assistansenheten, handikappomsorgen 3

4 Inger Fernhed, projektledare, socialförvaltningens administration Intervjuarna Marianne Fridolfsson och Gunilla Lundkvist har deltagit i gruppen vid några tillfällen. Projektgruppen har träffats vid ett flertal tillfällen under projekttiden för att planera metoder, frågeställningar, analysera och diskutera resultatet av intervjuundersökningarna, beslutsgranskningen och Riksförsäkringsverkets genderanalys. Gruppen har tagit fram en sammanfattande slutdiskussion. Det har även funnits en referensgrupp. Den har bestått av Ulf Eriksson, Ingvor Bergman från kommunstyrelsens arbetsutskott, Gunilla Balutia biträdande socialchef från socialförvaltningen, Anna Larsson, personalavdelningen, Martin Jacov, kommunal. Mål Starta ett kvalitetsarbete som synliggör brukaren ur ett jämställdhetssperspektiv och som leder till att vi kan bryta ett traditionellt könsrollstänkande. Kvinnor och män ska få likvärdiga insatser som bedöms utifrån behov och livssituation. Öka medvetenheten och kunskapen om jämställdhetsperspektivets betydelse i vårt arbete. Frågeställningar Får brukarna som har personlig assistans den omvårdnad och service som de efterfrågar ur ett jämställdhetsperspektiv? Begränsas valet av aktiviteter och insatser på grund av kön? Upplever brukaren att hon/han har valmöjligheter? Hur väljer brukaren aktiviteter? Har det någon betydelse om assistenten är man eller kvinna? Finns det skillnader i beslut av beviljade insatser för kvinnor respektive män? KARTLÄGGNING Metod Intervju-undersökningen är gjord på personer som har insatsen personlig assistans och där assistansen verkställs av Falköpings kommun, assistansenheten. Undersökningen har riktats till brukare. Då många av brukarna har svårigheter att på grund av sitt funktionshinder på egen hand fylla i en enkät har vi valt att använda intervjuer för att nå så många som möjligt. Brukarna har intervjuats i sina hem. Några brukare har valt att själva svara på enkäten och har avböjt besök av intervjuare. Underlag till frågorna är framtagna i samarbete med arbetsgruppens representanter och Jeanette Bäfverfeldt, handledare och projektledare. Enkäten består av några bakgrundsfrågor och sedan får brukaren ett antal frågor som rör hur man upplever den beviljade insatsen. Han/hon får betygsätta på en skala mellan 1 5, där 1 står för mycket dåligt eller inte alls och 5 står för mycket bra eller alltid beroende på frågeformuleringen. Enkäten omfattar 17 frågor. 4

5 Svaren har bearbetats i dataprogrammet MindMap/Enkwin, vilket är särskilt anpassat till brukarundersökningar. Alla som har sin personliga assistans verkställd via kommunens assistansenhet har fått erbjudande om att delta i undersökningen. Undersökningen har pågått under mars april Svarsfrekvens/bortfall Totalt har 30 personer erbjudits att delta i undersökningen. 21 personer deltog. Svarsfrekvens 70%. 19 personer intervjuades och 2 valde att svara via enkät som skickades in. Orsaken till bortfallet på 9 personer var att de inte ville/kunde delta p.g.a. sjukdom, alltför omfattande funktionshinder, rädsla om den personliga integriteten. En brukare fick vi inte kontakt med trots otaliga telefonpåringningar. Bakgrundsfrågor Svar fördelat på kvinnor och män Tabell 1 Svar fördelat efter kvinnor och män Kön Antal svar Antal svar i procent Kvinnor 9 43 % Män % Summa % Kommentar: Detta är ett representativt svar utifrån den totala gruppen på sammanlagt 16 män och 14 kvinnor. Svar fördelat efter ålder Tabell 2 Svar fördelat efter ålder Ålder Antal svar Andel svar i procent 0-19 år 0 0 % år 7 33 % år 3 14 % 50 år % Summa % Kommentar: De flesta brukare som har sin assistans via Falköpings kommun är över 50 år. Svar fördelat efter civilstånd Tabell 3 Svar fördelat efter civilstånd Civilstånd Antal svar Antal svar i procent Antal män Andel % Antal kvinnor Andel % 5

6 Gift/sambo 7 33 % 3 25% 4 44% Ensamstående % 9 75% 5 56% Summa % % 9 100% Kommentar: De flesta som har sin assistans via Falköpings kommun är ensamstående. Svar fördelat efter hur länge man varit beviljad assistans Tabell 4 Svar fördelat efter assistanstid Assistanstid Antal svar Antal svar i procent Mindre än 2 år 5 24% 2-5 år 6 28% 6 år eller mer % Summa % Kommentar: Nästan hälften har haft sin assistans i 6 år eller mer. Svar fördelat på antal timmar assistans per vecka Tabell 5 Svar fördelat efter antal timmar/vecka Assistanstimmar Total antal Antal svar i Antal Andel Antal Andel Per vecka svar procent män % kvinnor % Upp till 20 timmar 1 5 % 1 8% 0 0% timmar % 6 50% 4 44% timmar 6 29 % 2 17% 4 44% Mer än 100 timmar 4 19 % 3 25% 1 11% Summa % % 9 100% Kommentar: De flesta har mellan timmars beviljad assistans Hur många assistenter har respektive brukare? Tabell 6 Antal assistenter per brukare Antal brukare Antal assistenter Antal svar i Procent % % % % % % % % % Summa: % 6

7 Kommentar: Totalt så har 21 brukare 45 assistenter. I genomsnitt har varje brukare 4 assistenter. Brukarna har allt från en upp till nio assistenter. Hur många av brukarna har rehabiliterande insatser? Tabell 7 rehabiliterande insatser Rehab. Insatser Antal Antal svar i Procent Antal män Andel % Antal kvinnor Andel % Ja % 9 75% 4 44% Nej 8 38 % 3 25% 5 56% Summa % % 9 100% Kommentar: 13 av de 21 personerna har rehabiliterande insatser. Vilka är de rehabiliterande insatserna? Tabell 8 rehabinsatser Rehab- Antal Antal svar i procent Insatser Landstinget/Rehab 1 5 % Hemmaträning 3 15 % Sjukgymnastik 5 25 % Gymnastik 2 10 % Massage dagcenter 1 5 % Tränar Cykling 1 5 % Bad/vattengymnastik 4 20 % Terapi 1 5 % På annan ort 2 10 % v.a år Summa % Hur många av brukarna har sina anhöriga anställda som assistenter? 1 man har 2 anhörigvårdare sin maka och sin dotter 1 man har 2 anhörigvårdare sin mamma och sin pappa 1 man har 2 anhörigvårdare sin mamma och sin bror 1 man har 2 anhörigvårdare - sin mamma och sin syster 1 man har 1 anhörigvårdare sin mamma 1 kvinna har 1 anhörigvårdare sin dotter 1 kvinna har 1 anhörigvårdare sin sambo Här ser man att betydligt fler män än kvinnor har anhörigvårdare. Majoriteten av anhörigvårdarna är kvinnor. 7

8 RESULTAT AV INTERVJUERNA OCH ENKÄTSVAREN Fråga Jag känner till mina rättigheter som Funktionshindrad Jag vet vart jag ska vända mig med frågor som rör mina rättigheter som funktionshindrad Jag är nöjd med de rehabiliteringsinsatser jag har Snitt- Betyg 1-5 Snittbetyg kvinnliga brukare Snittbetyg manliga brukare 2,95 3,00 2,92 3,52 3,56 3,50 3,67 3,50 3,75 Kommentar Det har ingen betydelse om assistent av det motsatta könet skulle hjälpa mig med personlig omvårdnad Jag har möjlighet att ägna mig åt mina fritidsintressen 3,86 2,78 4,67 Avsevärd skillnad 3,90 3,22 4,42 Skillnad Jag får hjälp av mina närstående 3,95 3,33 4,45 Skillnad Jag vågar visa om jag är missnöjd med något 4,05 3,89 4,17 Skillnad Jag tycker det är lagom omsättning av de personliga assistenterna 4,15 4,12 4,17 Jag är nöjd med de serviceinsatser jag får 4,19 3,44 4,75 Skillnad Jag får ett korrekt bemötande av socialtjänstens 4,29 3,67 4,75 Skillnad handläggare Jag har möjlighet att påverka min dag 4,29 4,33 4,25 Jag har de hjälpmedel jag anser att jag behöver 4,38 4,33 4,42 Jag känner mig trygg tillsammans med mina personliga assistenter Jag känner aldrig obehag eller rädsla i mötet med mina assistenter Jag är nöjd med den personliga omvårdnad jag får 4,57 4,22 4,83 Skillnad 4,67 4,33 4,92 Skillnad 4,76 4,67 4,83 Medelvärde 4,08 3,76 4,32 Skillnad 8

9 Jämförelser i resultat mellan kvinnliga och manliga brukare Utifrån medelvärdet är männen mer nöjda med den personliga assistansen än kvinnorna. 4,32 är medel för männen mot 3,76 för kvinnorna. Den största skillnaden är betydelsen av om en assistent av det motsatta könet skulle hjälpa till med den personliga omvårdnaden. Detta är inget kvinnorna vill bli utsatta för och har satt ett lågt medelvärde på 2,78. Männen däremot tycker inte att detta spelar så stor roll och har ett högt medelvärde på 4,67. Männen anser sig kunna ägna sig mer åt fritidsintressen än kvinnorna. Männen är också överlag mer nöjda med serviceinsatserna än kvinnorna. Män känner större trygghet med sina assistenter och de har lättare att visa om de är missnöjda med något. Männen anser sig även få ett bättre bemötande av socialtjänstens handläggare än kvinnorna. När det gäller att känna till sina rättigheter som funktionshindrad och kunskapen om vart man ska vända sig vad gäller ens rättigheter så har det fått ett lågt medelvärde hos både män och kvinnor. Män får i högre utsträckning hjälp av anhöriga än kvinnor. Kommentarer I anslutning till frågorna fanns möjlighet att lämna kommentarer. Det har lämnats många kommentarer, 106 stycken. Exempel på vanliga kommentarer: Har hjälp från hemtjänsten Ibland kan det vara lättare med en kille för att intressen stämmer bättre Ofta måste tiderna passa med assistenterna/hemtjänsten Kan vara lite vanskligt med semestervikarier Intimhygien och dusch vill jag ha kvinnlig personal Vad gäller fritidsintressen har jag kommit ifrån det, det fungerar inte riktigt Viss egen självträning Mamma, hjälper mig med allt Mamma, Bra på att puscha på Det är mycket jag skulle vilja göra. Snickra, dansa men jag klarar inte av det fysiskt Ska få en assistent till, men har inte fått vara med och bestämma vem jag vill ha: Har jag inte rätt till det? Har pratat med handläggaren, men fått till svar att de måste ta den personal som blir/är lasad. 9

10 ÄRENDEGRANSKNING AV BESLUT OM PERSONLIG ASSISTANS Utförd av Inger Fernhed Bilaga 2, tabell. Sammanfattning av resultatet Jag har förutom kön, ålder, civilstånd, personkrets och funktionshinder valt att titta på om man har någon sysselsättning, om man har god man och om detta skiljer sig markant åt mellan män och kvinnor. Jag har granskat omvårdnad/hygien och i detta ingår personlig hygien, på och avklädning och kommunikation. I hushållsservicen ingår städ, tvätt, klädvård och uppsnyggning. Har även tittat på beslutad tid för matlagning, fritidsaktiviteter och träning. Jag har INTE granskat beviljad tid för förflyttningar, jour, dubbelbemanning och övrigt. Jag anser att de insatserna inte är av större intresse ur ett genusperspektiv samtidigt som granskningen skulle ha blivit alltför omfattande. Vad gäller dubbelbemanningen kommer den inte längre att beviljas enligt LASS, då Försäkringskassan anser att det är en arbetsmiljöfråga. Alla akter granskades, det var sammanlagt 30 akter, varav 14 var kvinnor i åldrarna år och 16 män i åldrarna år. 29 beslut var fattade av Försäkringskassan, 1 beslut var fattat av Biståndsavdelningen i Falköpings kommun. Antal gifta/sammanboende är 8 personer, varav 5 kvinnor och 3 män. Antal ensamstående är 18 personer varav 7 kvinnor och 11 män Antal skilda är 4 personer, varav 2 kvinnor och 2 män. 9 personer tillhör personkrets 1, varav 3 kvinnor och 6 män. Diagnos utvecklingsstörning 2 personer tillhör personkrets 2, 1 kvinna och 1 man. Diagnos förvärvad hjärnskada. 19 personer tillhör personkrets 3, varav 10 kvinnor och 9 män. Diagnoser MS, Ryggmärgskador, CP-skada, Parkinson, Rörelsehinder, Psykisk sjukdom Beslutad tid är mellan 31,5 timmar per vecka till 226 timmar per vecka beroende på brukarens behov och funktionshinder. När det gäller sysselsättning har brukare i personkrets 1 och 2 lagstadgad rätt till daglig verksamhet enligt LSS och alla har daglig sysselsättning utom 2, varav en studerar. 2 brukare är inte myndiga och går i skolan. Brukare i personkrets 3 har som regel ingen sysselsättning, utom 1 person som förvärvsarbetar och 1 som studerar. 4 kvinnor har god man. Dessa kvinnor har diagnos utvecklingsstörning eller psykisk sjukdom. 7 kvinnor har inte god man. Dessa kvinnor tillhör samtliga personkrets 3 Hos 3 kvinnor framgår det inte om de har god man. 5 män har god man. Dessa män har diagnoser som hjärnskada, utvecklingsstörning, CP-skada, MS, Parkinson 5 män har inte god man, av dessa tillhör 4 män personkrets 3, 1 tillhör personkrets 1. 2 män är inte myndiga. Hos 3 män framgår det inte om dom har god man. 10

11 Kommentar till resultatet Då det är ett mycket litet urval är det svårt att se några större skillnader i besluten när det gäller jämställdhetsperspektivet. Alla granskade akter tyder på en mycket individuell behovsbedömning som utgår från brukarens funktionshinder och behov. Har inte i något beslut träffat på att man i bedömningen har utgått från brukarens kön. I samtliga beslut där brukaren är gift eller sambo har man alltid delat tiden för hushållsarbetet så att make/maka tar sin del av detta. Kan här inte se några skillnader beroende på kön. Vad som i övrigt är anmärkningsvärt är att så få i personkrets 3 har arbete/sysselsättning. 2 kvinnor arbetar deltid, 1 man arbetar, 1 man studerar. Brukare i personkrets 1 och 2 har laglig rätt till daglig verksamhet, här har alla sysselsättning utom 1 kvinna som ännu inte hittat lämplig verksamhet och 1 man som studerar. 2 män går fortfarande i skolan. Kvinnor har i genomsnitt 12,03 timmars fritid per vecka, män har 12,07 timmar ingen skillnad (Yngre brukare har mer tid till fritidsaktiviteter än äldre brukare) Kvinnor har i genomsnitt 4,85 timmars träning per vecka, män har 6,62 timmar. Fler män, 10 av 16 har tid för träning medan 7 kvinnor av 14 har detta skillnad. Kvinnor har i genomsnitt 8,95 timmars matlagning per vecka, män har 8,94 timmar ingen skillnad Kvinnor har i genomsnitt 6,96 timmars hushållsservice per vecka, män har 5,81 timmar viss skillnad Kvinnor har i genomsnitt 33,30 timmars omvårdnad/hygien per vecka, män har 39, 30 timmar skillnad 11

12 JÄMSTÄLLDHETSANALYS Sammanfattning av Riksförsäkringsverkets analys av Assistans för kvinnor och män en genderanalys av assistansersättningen. Denna rapport redovisar resultat från fem olika delstudier som alla granskar stödformen assistansersättning för funktionshindrade ur ett jämställdhetsperspektiv. Insatsen personlig assistans infördes Den syftar till att göra det möjligt för personer med svåra funktionshinder att leva ett så aktivt och oberoende liv som möjligt. Personlig assistans regleras via rättighetslagarna LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lagen om assistansersättning. För att ha rätt till insatsen personlig assistans enligt LASS ska en person tillhöra någon av de tre personkretsar som finns definierade samt ha ett hjälpbehov som överstiger 20 timmar i veckan. Rapporten sammanfattar följande konstateranden: Skillnaden mellan kvinnor och män när det gäller assistansersättning är inte stor men den är systematiskt återkommande för varje år. I december 2002 hade personer assistansersättning. Av dessa var 47 % män och 53 % kvinnor. I genomsnitt hade kvinnorna 89 timmar assistans i veckan och männen hade 92 timmars assistans i veckan. De regionala variationerna är stora. Det kan till exempel förklaras med länets befolkningssammansättning. Det kan inte uteslutas att handläggningen av kvinnors och mäns ärenden varierar regionalt och att det också påverkar utfallet ur ett könsperspektiv. I undersökningen framkom att det finns vissa skillnader i kvinnors och mäns funktionshinder, men det fanns också många likheter. Skilda diagnoser kan i sig inte förklara skillnaderna i assistans mellan undersökningens kvinnor och män. Det är dock möjligt att liknande diagnoser ger upphov till skilda behov, något som inte gick att belägga i undersökningen. Det finns könsskillnader inom alla tre personkretsarna. Fler män än kvinnor har assistansersättning i samtliga personkretsar, särskilt stora skillnader finns i personkrets 2 (personer med förvärvade hjärnskador i vuxen ålder). En förklaring till detta kan vara att män lever farligare än kvinnor och är därmed utsatta för fler förvärvade hjärnskador. Män har i genomsnitt beviljats fler timmar assistans per vecka än kvinnorna i de olika personkretsarna. Dubbelassistans innebär att en person får hjälp av två eller fler assistenter samtidigt. Undersökningen har visat att män har något fler timmar dubbelassistans än kvinnorna. Detta förklarar en del av den totala skillnaden i timmar mellan kvinnor och män. Studien har även undersökt åldern hos de assistansberättigade. Unga personer får fler timmars assistans än vad de äldre personerna får. I de yngre åldrarna återfinns flest män medan kvinnornas andel är större bland de äldre. Skillnaden mellan könen minskar när hänsyn tas till ålder. Familjesituationen förklarar en stor del av skillnaden mellan kvinnor och män. 12

13 I en beräkning av en persons assistansbehov tas även hänsyn till familjesituationen. Som regel får ensamstående funktionshindrade mer assistans än gifta eller sammanboende, då makars gemensamma ansvar innebär att makar/sambos förväntas träda in och ta ansvar för en del av den funktionshindrades behov Bland de personer som får assistansersättning är fler kvinnor än män sammanboende. Detta förhållande förklarar en stor del av skillnaderna mellan kvinnor och män som minskar när hänsyn tas till familjesituationen. Gifta/sammanboende kvinnor får mer assistans än gifta/sammanboende män. Detta kan tolkas som att om den funktionshindrade personens partner är en man förväntas han ta mindre ansvar än om partnern är en kvinna. Det är också vanligare i undersökningen att kvinnor arbetar som assistenter åt funktionshindrade makar/sambo än att män gör det. Bland ensamstående funktionshindrade är det i stället så att män erhåller mer assistans än kvinnor. Förväntningar på makar och sambo är ofta otydligt när det gäller ansvar för jour och beredskap, t ex att finnas till hands under natten. Det är dock vanligt att gemensamt ansvar tolkas som att parterna ska dela på hushållssysslor som städning, tvätt och inköp. Förväntningarna på män hur de ska bistå sin funktionshindrade maka/sambo är tydligare uttryckta än vad förväntningar på kvinnliga partners till manliga assistansmottagare är. Förväntningarna på kvinnliga partners påverkar hur många timmars assistans deras funktionshindrade män beviljas. Däremot vad makan/sambon till en funktionshindrad man förväntas bistå med och hur lång tid det beräknas ta är ofta outtalade och otydliga, vilket kan tolkas som att kvinnliga partners närvaro och bistånd i högre utsträckning tas för givna. 13

14 DISKUSSION Svarsfrekvens och metod Svarsfrekvensen på 70% är bra i jämförelse med andra brukarundersökningar inom förvaltningen som brukar ligga på omkring 50%. Då undersökningsgruppen på 21 personer är mycket liten så kan man inte dra några säkra slutsatser av resultatet utan får använda det som ett diskussionsunderlag. Undersökningen riktar sig till brukarna då detta är ett projekt med ett tydligt brukarfokus. Det hade varit intressant att utöka undersökningen med att intervjua både närstående och personal vilket var tanken från början. Av tidsskäl var vi tvungna att begränsa projektet. Resultatet Ungefär lika många män som kvinnor har svarat på frågorna vilket är representativt för gruppen. Likaså svar utifrån civilstånd är också representativt för gruppen. De flesta som har personlig assistans är över 50 år, vilket är representativt för Falköping och hela landet. Av de 21 brukarna så har 7 brukare anhöriga anställda som personliga assistenter. Här ser vi att manliga brukare har betydligt fler anhöriga anställda som personliga assistenter och att en majoritet av anhörigvårdarna är kvinnor. Vad kan detta bero på? När det gäller rehabiliterande insatser så kan man se att män i något högre utsträckning har rehabiliterande insatser än kvinnor. De rehabiliterande insatserna är främst sjukgymnastik, bad/vattengymnastik samt hemmaträning efter program fastställt av sjukgymnast. Ser man på resultatet av enkätsvaren så finns vissa skillnader mellan kvinnor och män som man bör diskutera och analysera vidare vad de betyder. Slutsatser Styrdokumenten som finns i Falköpings kommun (handikappolitiskt program, jämställdhetsplan för socialförvaltningen) innehåller inget eller mycket lite om jämställdhet/jämtegrering, planering och behov för män och kvinnor ur ett brukarperspektiv. Personer med funktionshinder ses som en hel grupp. Vår undersökning av akter/beslut visar i stora delar samma resultat som RFV (Riksförsäkringsverkets) Genderanalys. Trots en liten undersökningsgrupp tycks det hela vara representativt. Anmärkningsvärt är följande: Män har i genomsnitt mer tid för omvårdnad/hygien än kvinnor, 6 timmar /vecka. Män har mer tid för träning än kvinnor, skiljer knappt 2 timmar/vecka. Med träning avses sjukgymnastik, gymnastik, bad, massage, terapi mm. Kvinnor har i genomsnitt drygt 1 timma/vecka mer tid än män för hushållsservice (städ, tvätt, disk mm). 14

15 Vad har vi sett? Män har en bättre situation, livskvalitet än kvinnor, små variationer men männen är mer nöjda med insatserna än kvinnorna. Upplevelsen ute i verksamheterna är att kvinnorna oftare uttrycker sitt missnöje. Anhörigvårdare är oftast en kvinna. Männen får ett bättre bemötande av handläggarna än kvinnorna. Männen har större möjligheter att ägna sig åt fritidsaktiviteter än kvinnorna. Kvinnliga brukare väljer alltid kvinnlig personal före manlig personal Manliga brukare väljer både kvinnlig och manlig personal Män får lättare gehör för sina önskemål gentemot personalen Män känner större trygghet i mötet med personalen än kvinnor Män har lättare att visa sitt missnöje än kvinnor Män har mer tid för omvårdnad än kvinnor Hur ser situationen ut för kvinnor/män? Kvinnorna uttrycker oftare sitt missnöje än män Män fortsätter trots sitt funktionshinder/handikapp att skapa livsutrymme vad gäller intressen, arbete och relationer. Männen tar för sig mer än kvinnorna, det är ingen större skillnad om mannen är funktionshindrad eller inte Kvinnan tycks bli mer begränsad när hon har/får ett funktionshinder I mötet mellan assistent/handläggare och brukare är en funktionshindrad kvinna/man präglad av förväntningar på hur en kvinna/man ska vara/göra. Undersökningen visar att män generellt är mer nöjda än kvinnor. Detta resultat visar sig även i brukarundersökningar som är gjorda inom handikappomsorgens dagliga verksamhet enligt LSS och särskilt boende enligt LSS. Intervjuarna tycker sig ha märkt under intervjutillfällena att kvinnorna generellt har mindre krav och att männen tar för sig mer. Majoriteten av anhörigvårdarna är kvinnor. Svårigheter Vid intervjuerna: De personer som har intervjuat brukarna anger att det fanns förutfattade meningar vid intervjutillfällena. Personal/personliga assistenter hade ofta åsikter om vad personen klarade eller inte klarade och om brukarna verkligen skulle kunna svara på frågorna och diskutera. När sedan intervjun ägde rum upplevde intervjuarna att det gick bättre än förväntat. Detta var genomgående vid flertalet intervjuer. Samma personer har nyligen även intervjuat andra områden inom handikappomsorgen såsom brukare i boende och i daglig verksamhet enligt LSS men där inte mött samma motstånd. Varför har det varit mer motstånd till intervjuerna hos brukare med insatsen personlig assistans än övrigt i handikappomsorgen (boende och daglig verksamhet)? Kan det vara så att det känns hotfullt både från brukare och för personal? Det kan handla om bemötande. Man känner sig ifrågasatt, men det görs inte medvetet. Både brukare och assistenter tar det som kritik, kanske känner de sig ifrågasatta. Anhöriga arbetar ibland som personliga assistenter 15

16 och där kan det vara särskilt svårt för brukaren att svara på intervjufrågorna då det kan vara känsligt. Detta har gjort intervjuarbetet svårarbetat och det har stundtals varit svårt att få engagemang från berörda, både brukare och personal. Personalen har svårigheter att bli medveten om att man själv kanske diskriminerar och har svårt att hantera detta. Projektarbetet i övrigt: Projektarbetet har varit omfattande och tidskrävande och arbetet har tappat farten emellanåt. Projektledaren har inte haft extra tid för arbetet med projektet och på grund av tidsbrist har det ibland varit svårt att hitta tid för möten och liknande. Under projekttidens gång har socialförvaltningen bytt organisation vilket gjorde att arbetsgruppens sammansättning förändrades och det tog extra tid att komma in i projektet igen. Kommunens jämställdhetssamordnare som var drivande i projektets början har slutat på sin tjänst och har inte ersatts. Därmed försvann en viktig naturlig länk till kommunledningen. Förankringen i kommunledningen har därför varit bristfällig. Under projekttiden har det även börjat en ny kommundirektör som inte har haft tid och möjlighet att sätta sig in i projektet. När det gäller jämställdhetsfrågor är detta inte enkelt. Det är ett känsligt område för många och det finns ett visst motstånd från många, både män och kvinnor, brukare, personal och ledning. Det har tidvis varit svårt att få intresse och engagemang i den utsträckning som varit önskvärt. Har vi fått svar på våra frågeställningar? Frågorna i projektplanen var följande: 1. Får brukarna som har personlig assistans den omvårdnad och service som de efterfrågar ur ett jämställdhetsperspektiv? Vet vi om brukarna efterfrågar omvårdnad och service ur ett genusperspektiv? Det undersökningen i projektet har visat är att männen tar för sig mer, att de har högre krav samt att de har lättare för och tydligare kan formulera sina krav och önskemål på alla områden. 2. Begränsas valet av aktiviteter och insatser på grund av kön? Undersökningen visar att kvinnor inte vill ha manlig personal, särskilt inte till omvårdnad. Män tycker överlag att det inte spelar någon roll om det är kvinnlig eller manlig personal, men föredrar kvinnlig personal. Detta gör att kvinnor har lättare att välja aktiviteter som exempelvis besök i badhus/badanläggningar, gym och klädaffärer, då det inte finns några svårigheter att följa med in i omklädningsrum/duschrum och provrum då man har samma kön. Detta är aktiviteter som en man med kvinnlig personal inte kan välja. 3. Upplever brukaren att hon/han har valmöjligheter? Flera brukare anger att de inte har så många valmöjligheter men orsaken till detta är främst deras funktionshinder. Kvinnor har dock svårare att uttrycka sina önskemål. Uttrycker oftare ett allmänt missnöje än konkreta krav och önskemål. Männen upplever att de får ett bättre bemötande av socialtjänstens handläggare än kvinnorna. 4. Hur väljer brukaren aktiviteter? Har det någon betydelse om assistenten är man eller kvinna? Se punkt nummer 2. 16

17 5. Finns det skillnader i beslut av beviljade insatser för kvinnor respektive män? I de beslutsgranskningar som är gjorda är den största skillnaden i omvårdnad hygien, där har männen i genomsnitt mer tid än kvinnorna. Män har i genomsnitt mer tid för träning än kvinnorna. Kvinnorna har i genomsnitt mer tid för hushållsservice än männen. När det gäller fritidsaktiviteter och matlagning är det inga större skillnader i besluten för män och kvinnor. I alla granskade akter/beslut ser man att bedömningen är mycket individuell och den utgår från brukarens funktionshinder och behov. Inget av besluten har utgått från brukarens kön. I samtliga beslut där brukaren är gift eller sambo har man alltid delat tiden för hushållsarbetet så att maka/make tar sin del av detta. De största skillnaderna i besluten är mer åldersrelaterade än genusrelaterade. FRAMTID FORTSÄTTNING Det har varit intressant och lärande att ha deltagit i projektet Gör det Jämnt. Projektet har medfört att vi numera ser jämställdhetsfrågor i andra perspektiv och man ser könsrollsmönster som man tidigare inte tänkt på. Det har startat en process i att tänka mer jämställt utifrån både ett brukar- och personalperspektiv. Målet är att utifrån resultatet av projektet arbeta fram en handlingsplan för det fortsatta jämställdhetsarbetet inom kommunen. Det är viktigt att handlingsplanen vävs in i verksamhetens mål och policy. Jämtegreringen måste vävas in i socialförvaltningens kvalitetsarbete. Det skulle kännas trist om projektet endast blir en hyllvärmare Hur kan vi arbeta med jämtegrering ur ett brukarperspektiv? Vi kan exempelvis genom systematiska brukarundersökningar få en uppfattning om vi arbetar på rätt sätt. Handlingsplanen och jämställdhetsarbetet måste förankras i ledningen, både i kommunledningen och i socialförvaltningens ledning. Ledningens roll, inställning och engagemang är viktig för att vi ska lyckas med att bedriva ett lyckat jämställdhetsarbete i Falköpings kommun och att vi inte fastnar i ett traditionellt könsrollsmönster och könsrollstänkande. Vi måste kunna utveckla och dra lärdom av resultatet som vi har fått i projektet för att kunna fortsätta kvalitetsutvecklingen i andra delar av socialförvaltningens verksamhet. Vi ska kunna nå de mål som sattes i början av projektet och starta ett kvalitetsarbete. Detta är viktiga frågor för framtiden då nästa generations brukare har andra krav och förväntningar på vår verksamhet. 17