Barn och ungdomar med funktionshinder

Transkript

1 Kort om bidrag och stöd till Barn och ungdomar med funktionshinder 2 3

2 Kort om bidrag från A-Ö Aktivitetsersättning 11 Assistansersättning 8 Barnkonventionen 32 Barnomsorg 15 Bilstöd 13 Bistånd enligt socialtjänstlagen 20 Blöjor/sjukvårdsartiklar 30 Bostadsanpassningsbidrag 15 Bostadstillägg 12 Daghandikappersättning 13 Ferievårdbidrag 8 FN:s standardregler 22 Fonder 22 Fritidshem 15 Funktionshinder 3 Färdtjänst 16 Förlängt barnbidrag 12 Förskola 15 Försäkringar 23 Förtidspension (se aktivitetsersättning) 11 Förvaltare 24 Förvaltningslagen 3 Föräldrapenning 9 God man 24 Habiliteringscenter 2 Handikapp 3 Handikappersättning 12 Handikappombudsmannen 25 Handikappupplysningen 25 Hjälpmedel 26 HSO - Handikappförbundens samarbetsorgan 23 ICF 3 Individuell plan 20 Klara Mera 27 Kommunalt bostadstillägg för handikappade, KBH 19 Kontaktdagar 10 Körkortsutbildning 14 Lagen om assistansersättning (LASS) 8 Lag om stöd och service (LSS) 19 Länsstyrelsen 27 Närståendepenning 13 Parkeringstillstånd 21 Patientnämnden 28 Patientvägledare/patientombudsman 28 Prisbasbelopp 6 Resor 28 Riksfärdtjänst 19 Samhällsguiden 30 Sjukbidrag (se aktivitetsersättning) 11 Sjukresor 28 Socialstyrelsen 30 Socialtjänstlagen (SOL) 20 Standardreglerna 31 Särskilt pensionstillägg 13 Tandvård 31 Texttelefon 27 Tillfällig föräldrapenning 9 Tolk 4 Vårdbidrag 6 Vårdguiden 32 Åtgärdsprogram 30 Överklaga 3 4 5

3 Detta är en kortfattad information om olika möjligheter till bidrag och stöd till barn och ungdomar med funktionshinder i Stockholms län. Uppgifterna är aktuella april 2005 och för sammanställningen ansvarar Stockholms läns landsting, Handikappupplysningen tel , texttel Handikapp/Funktionshinder På senare år har ordet handikapp mer och mer ersatts av ordet funktionshinder. Den som får en skada eller en sjukdom som ger en funktionsnedsättning blir mer eller mindre funktionshindrad utifrån hur miljön är utformad. Miljön kan anpassas och göras mer tillgänglig, hjälpmedel kan användas och genom stöd och behandling kan följden av en funktionsnedsättning begränsas och funktionshindret minska. Saknar du något som du tycker borde finnas med? Hör av dig till oss! Den som behöver skriften som ljudkassett eller på punktskrift kan kontakta Handikappupplysningen tel Kuratorerna på habiliteringscentret står gärna till tjänst med ytterligare upplysningar kring de olika stödformerna. Habiliteringscenter Landstingets habiliteringscenter erbjuder råd, stöd och behandling till barn och ungdomar med rörelsehinder, utvecklingsstörning, autism samt vissa andra medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar. Vanligen får man kontakt med ett habiliteringscenter via läkarremiss. På ett habiliteringscenter arbetar olika yrkeskategorier såsom arbetsterapeuter, kuratorer, logopeder, psykologer, sjukgymnaster och specialpedagoger. Det finns 16 habiliteringscenter för barn och ungdomar i olika delar av Stockholms läns landsting. Dessutom finns ett stöd- och kunskapsteam för familjer med barn och ungdomar som har Asperger syndrom, ett synteam och ett dövblindteam. På Handikapp & Habiliterings webbplats hittar du mer information om habiliteringscentren och övrig verksamhet inom Handikapp & Habilitering. ICF ICF är ett system som har godkänts av Världshälsoorganisationen WHO för att beskriva hälsa och funktionshinder. Den svenska titeln är klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Inom ICF används överhuvudtaget inte begreppet handikapp. Där säger man istället att brister i miljön skapar ett funktionshinder. Ordet handikapp används inte heller i nyare lagstiftning utan termen funktionshinder dominerar där helt. Myndigheters serviceskyldighet För all myndighetsutövning gäller förvaltningslagen ( 1986:223). Där står att myndigheter ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp i frågor som rör dess verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Myndigheter ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt och ärenden ska handläggas så snabbt som möjligt. Handläggaren ska också informera om dina rättigheter. Om du vänt dig till fel myndighet ska du få hänvisning till rätt instans. Rätt att överklaga Vissa beslut går att överklaga om man är missnöjd. Mer information kan du få från aktuell myndighet, Handikappupplysningen eller kurator på habiliteringscentret. Tolk Den som inte behärskar svenska språket eller är allvarligt hörseleller talskadad bör vid behov få tolk vid kontakt med myndigheter. 6 7

4 Försäkringskassan Här kan du läsa om bidrag- och stödformer som du söker via Försäkringskassan. Utförligare information kan du få direkt från Försäkringskassan. Den som har tillgång till Internet kan hitta mer uppgifter på adressen Försäkringskassan ger också ut informationsfoldrar om varje bidragsform. Läkarintyg som styrker funktionshindret och behovet av hjälp krävs för de flesta av bidragen. Försäkringskassans personal kan hjälpa till vid formuleringen av ansökan. Innan Försäkringskassan fattar beslut i ett ärende delges utredning och förslag till beslut till sökande. Man har då 14 dagar på sig att höra av sig till Försäkringskassan med eventuella synpunkter. Beslut fattas i Försäkringskassans socialförsäkringsnämnd. Det finns vägledningar för handläggningen av olika bidrag från Försäkringskassan. Vägledningarna kan du hitta på Försäkringskassans webbplats under rubriken Om Försäkringskassan. Försäkringskassans beslut om insatser som finns med här kan överklagas. Prisbasbelopp Prisbasbeloppet är ett belopp som visar prisutvecklingen i samhället. Det fastställs av regeringen för ett år i taget efter en beräkning av Statistiska centralbyrån. Många ersättningar och bidrag är knutna till prisbasbeloppet och bestämda till en viss procent av det. Prisbasbeloppet för år 2005 är kr. Vårdbidrag Du kan få vårdbidrag om du som förälder vårdar ett sjukt eller funktionshindrat barn i hemmet. Det betalas ut längst till och med juni det år barnet/ungdomen fyller 19 år. Ett krav är att barnet/ ungdomen behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader eller att du har särskilda merkostnader på grund av barnets/ungdomens funktionshinder. Merkostnader är utgifter för sådant som behövs extra på grund av barnets/ungdomens funktionshinder eller sjukdom. Det kan vara till exempel behandlingskostnader, slitage på kläder eller kostnad för speciell mat. Vårdbidrag kan även erhållas enbart för merkostnader, t ex när ett barn/ungdom har beviljats assistansersättning. Merkostnaderna ska uppgå till minst 36 % av prisbasbeloppet, dvs minst kr/år. Helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels vårdbidrag kan beviljas. Beloppen per månad för år 2005 är helt vårdbidrag tre fjärdedels vårdbidrag halvt vårdbidrag en fjärdedels vårdbidrag kr kr kr kr Vårdbidraget är skattepliktigt, men merkostnadsdelen är skattefri om merkostnaderna uppgår till minst kr/år. Denna del är inte heller pensionsgrundande eller räknas som sjukpenninggrundande inkomst. Den skattepliktiga delen av vårdbidraget ger pensionsrätt men räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst. Om tillsyns- och vårdbehovet för ett barn är så stort att helt vårdbidrag ska betalas ut och föräldrarna dessutom har merkostnader som motsvarar minst 18% av prisbasbeloppet, kr/år kan en skattefri ersättning betalas ut utöver helt vårdbidrag. Om det finns flera funktionshindrade barn/ungdomar i samma familj ser man till det samlade merarbetet och de sammanlagda merkostnaderna. På så sätt kan man få vårdbidrag även om varje barn/ ungdom för sig inte skulle ge rätt till vårdbidrag. Vid gemensam vårdnad kan vårdbidraget delas mellan föräldrarna om båda tar del i vården av barnet/ungdomen. Om barnet/ungdomen vårdas på sjukhus eller annan institution kan vårdbidraget ändå betalas ut under högst sex månader. Om barnet/ ungdomen är svårt sjukt kan vårdbidraget betalas ut under ytterligare sex månader. Förutsättningen är att föräldern regelbundet och i 8 9

5 betydande omfattning behöver vara närvarande på institutionen som en del i behandlingen av barnet/ungdomen. HSO - Handikappförbundens samarbetsorgan har gjort en lathund för ansökan om vårdbidrag. Den kan köpas från HSO eller laddas ner som pdf-fil från deras webbplats (under rubriken Material). Tel nr , texttel Ferievårdbidrag Om barnet/ungdomen stadigvarande bor i ett annat hem eller på en institution, kan man som förälder få vårdbidrag för de dagar som barnet/ungdomen bor hemma. Det kallas ferievårdbidrag och för att få sådant krävs att barnet/ungdomen är hemma under minst 10 dagar under ett kvartal (behöver ej vara 10 dagar i följd) eller att barnet/ ungdomen är hemma minst 10 dagar i följd vid ett kvartalsskifte. Ferievårdbidraget per dag är en trettiondel (1/30) av månadsbeloppet. Assistansersättning Assistansersättning är en rättighet för den som har svåra och varaktiga funktionshinder och behöver personlig assistans för sin dagliga livsföring. För att få assistansersättning ska man behöva personlig assistans med de så kallade grundläggande behoven mer än 20 timmar per vecka. Med grundläggande behov menas hjälp med personlig hygien, att klä på och av sig, att äta, att meddela sig med andra personer eller annan hjälp som kräver ingående kunskaper om funktionshindret. Barn som är mycket vårdkrävande kan få rätt till personlig assistans. Det gäller barn som har ett omfattande omvårdnadsbehov hela dygnet eller stor del av dygnet och flera funktionshinder samtidigt. Assistansersättning lämnas inte för tid när barnet vistas i barnomsorg eller skola om det inte finns särskilda skäl. Reglerna om assistansersättning finns i en särskild lag lagen om assistansersättning (LASS). Assistansersättning kan påverka rätten till handikappersättning och vårdbidrag. Kommunen där den ersättningsberättigade är bosatt har alltid finansieringsansvaret för de 20 första assistanstimmarna per vecka. Om behovet av assistans är mindre än 20 timmar/vecka finns möjlighet att söka personlig assistans enligt LSS (se sid 12). Tillfällig föräldrapenning för barn upp till 12 år Tillfällig föräldrapenning betalas ut till förälder som behöver vara hemma från jobbet för att ta hand om sitt barn när det är sjukt eller när ordinarie vårdare är sjuk. Tillfällig föräldrapenning kan dessutom erhållas vid besök på barnavårdscentral, folktandvård, barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) och vid besök på habiliteringscenter. Även om barnet med funktionshinder inte är med vid besöket på habiliteringscentret kan föräldrarna få ersättning, om besöket är ett led i barnets behandling. Tillfällig föräldrapenning kan också i vissa fall erhållas vid deltagande i föräldrakurser. Tillfällig föräldrapenning kan tas ut som hel, trefjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels ersättning. Om vårdbidrag betalas ut för barnet kan tillfällig föräldrapenning inte betalas ut för samma vård- och tillsynsbehov som ger rätt till vårdbidraget. Tillfällig föräldrapenning för barn som fyllt 12 men inte 16 år För barn som har fyllt 12 men inte 16 år kan man i vissa fall få tillfällig föräldrapenning för samma ändamål som ovan. En förutsättning är att barnets behov av vård eller tillsyn är större än vad som i allmänhet är fallet för barn i motsvarande ålder. Behovet av vård eller tillsyn ska styrkas med läkarutlåtande. För barn med vårdbidrag gäller att det behov av vård och tillsyn som ligger till grund för vårdbidraget inte ger rätt till tillfällig föräldrapenning.man kan dock få ersättning när barnet blir akut sjukt i en annan sjukdom eller när grundsjukdomen förvärras. Man kan också få ersättning när ett barn som i vanliga fall klarar sig självt, drabbas av en allvarlig sjukdom eller funktionshinder och behöver föräldrarnas omsorg under en begränsad tid eller vid läkarbesök. För ett barn med långvarig sjukdom eller funktionshinder kan Försäkringskassan i förväg pröva och ge förhandsbeslut om att barnet ska omfattas av tillfällig föräldrapenning även efter 12 års ålder. Ett sådant förhandsbeslut gäller i allmänhet högst 2 år

6 Tillfällig föräldrapenning för barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Om ditt barn omfattas av LSS har du rätt till 10 kontaktdagar per år. Dagarna kan tas ut från barnets födelse till dess barnet fyller 16 år. Kontaktdagarna kan användas vid föräldrautbildning, invänjning eller besök i skola, daghem etc. Dessa dagar kan tas ut av båda föräldrarna för samma barn och tid. Det finns inte något krav att barnet ska vara med vid besöken. Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan också få ersättning för vård av ett barn som fyllt 16 men inte 21 år om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete på grund av barnets sjukdom. Man kan alltså få ersättning när ett barn med långvarig sjukdom eller funktionshinder blir akut sjukt i en annan sjukdom eller om grundsjukdomen förvärras. Om barnet har fyllt 21 år och går i särskolans gymnasieutbildning eller annan särskild gymnasieskola för rörelsehindrade kan tillfällig föräldrapenning betalas ut till och med vårterminens slut det år barnet fyller 23 år. Svårt sjukt barn - nytt från januari 2005 Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under ett obegränsat antal dagar till föräldrar till ett svårt sjukt barn under 18 år. Det gäller när barnet är så svårt sjukt att det föreligger ett påtagligt hot mot barnets liv. Aktivitetsersättning (tidigare förtidspension/sjukbidrag) Aktivitetsersättning är till för att ge ekonomisk grundtrygghet för den som är mellan år och som har en varaktig eller långvarig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan.under tiden som man har aktivitetsersättning kan man genomgå utredning, rehabilitering eller delta i eget valda aktiviteter. Försäkringskassan ska tillsammans med den det gäller, om han eller hon vill, planera aktiviteter och samordna de insatser som behövs för att kunna delta. Den enskilde bestämmer själv aktiviteten. Exempel på aktiviteter kan vara att delta i föreningsverksamhet, att ägna sig åt en hobby, social träning för att öva dagliga rutiner. Det kan också vara arbetslivsinriktade aktiviteter som exempelvis grundläggande utbildning eller olika slag av kontakt med arbetslivet. Aktivitetsersättning är alltid tidsbegränsad och beviljas under längst tre år i taget. Ersättningen kan vara hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels beroende på arbetsförmågan. Ungdomar som p g a sitt funktionshinder behöver förlängd skolgång på grundskole- eller gymnasienivå har också rätt att få aktivitetsersättning. Då görs ingen prövning av arbetsförmågan. Bostadstillägg Bostadstillägg är ett inkomstprövat tillägg till vissa pensionsförmåner, bl a till aktivitetsersättning. Bostadskostnad och inkomst påverkar bostadstilläggets storlek. Försäkringskassan kan lämna mer information. Förlängt barnbidrag När ett barn fyllt 16 år upphör det allmänna barnbidraget och ersätts av förlängt barnbidrag, om barnet går i grundskola, specialskola, särskola eller motsvarande. Det förlängda barnbidraget betalas ut tom den månad barnet slutar i denna typ av skola. Beloppet motsvarar barnbidraget och betalas ut 12 månader/år. Handikappersättning Den som är funktionshindrad kan få handikappersättning från och med 1 juli det år han eller hon fyller 19 år. För att få handikappersättning måste funktionsförmågan vara nedsatt i sådan omfattning att han eller hon i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan behöver fortlöpande hjälp av annan för att kunna förvärvsarbeta/studera, eller har betydande merutgifter. Den som är blind har alltid rätt till handikappersättning. Detsamma gäller om man är döv eller har en grav hörselskada

7 Handikappersättningens storlek är beroende av hjälpbehov och merutgifter. Den är 36, 53 eller 69 % av prisbasbeloppet. Ersättningen är skattefri. Handikappersättning kan beviljas två år bakåt i tiden från ansökningsmånaden. Daghandikappersättning Den som bor på en institution kan få daghandikappersättning för de dagar som han eller hon ej vistas där. Förutsättningen är att antal dagar är minst 10 under ett kvartal eller minst 10 dagar i följd vid ett kvartalsskifte. arbete eller för att genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller genomgå rehabilitering och får aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning. Förutsättningen är att man är eller riskerar att bli arbetslös och det bedöms att körkortsutbildningen kan leda till att man får ett stadigvarande arbete. Närståendepenning Den som vårdar en svårt sjuk närstående person över 16 år kan få närståendepenning om han eller hon behöver avstå från förvärvsarbete. Med svårt sjuk menas sådana sjukdomstillstånd som innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv. Vården kan ske både i hemmet och på sjukhus eller annan institution. Med närstående menas främst anhöriga, t ex makar, föräldrar, barn eller syskon, men närståendepenning kan också ges till en god vän utan släktrelation till den sjuke. Ersättningen ges under högst 60 dagar sammanlagt för varje person som vårdas. Särskilt pensionstillägg Förälder, född 1953 eller tidigare kan under vissa förutsättningar få ett särskilt pensionstillägg till ålderspensionen. Han eller hon ska ha avstått från förvärvsarbete under många år för att vårda ett sjukt eller funktionshindrat barn över 16 år. Bilstöd Den som på grund av varaktigt funktionshinder har stora svårigheter att förflytta sig eller att anlita allmänna kommunikationer, kan få bidrag för att skaffa bil. Det kan gälla personer som är beroende av olika hjälpmedel, t.ex. rullstol. Även vid svårare astmatiska besvär eller andra allvarliga tillstånd kan bidrag ges. Föräldrar som har ett hemmaboende barn med funktionshinder kan också få bilstöd. Körkortsutbildning för personer med funktionshinder Funktionshindrade ungdomar som fått bilstöd (se ovan) kan få bidrag till körkortsutbildning, om de behöver egen bil för resor till/från 14 15

8 Kommunen Din kommun har det yttersta ansvaret för att du får stöd och hjälp så att du trots funktionshinder kan leva ett så normalt liv som möjligt. Kommunen har också ansvar att informera och bedriva uppsökande verksamhet. Nedan följer stöd- och rättigheter som söks via kommunen. Barnomsorg - Förskola/fritidshem Barn som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling har rätt till plats i förskola eller fritidshem. Detta står i Skollagen kap 2a 9. Verksamheten i förskola/fritidshem ska utgå från varje barns behov. Barn som behöver särskilt stöd skall få det. Bistånd Se socialtjänstlagen sid 20. Bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsbidrag är avsett för förändringar av bostad (lägenhet, villa eller småhus) så att den ska svara mot en funktionshindrad familjemedlems behov. Bidraget kan användas till att bredda dörrar, ta bort trösklar, sätta in termostatblandare m m. Bidraget kan också avse ändringar i anslutning till bostaden t ex vid husets ingång. Bidraget är inte inkomstprövat. Vid byte av bostad får man bidrag till bostadsanpassning endast om det finns särskilda skäl. Habiliteringscentrets arbetsterapeut kan hjälpa till med råd och stöd vid ansökan. Bostadsanpassningsbidrag söks hos kommunen. För den som bor i Stockholms kommun finns en särskild Bostadsanpassningsavdelning, tel: , säkrast kl 9-12 vardagar. Avslag på ansökan om bostadsanpassning kan överklagas. Boverket har tillsyn över denna verksamhet. Färdtjänst Färdtjänst kan den person få som på grund av sin funktionsnedsättning har väsentliga svårigheter att förflytta sig eller att använda allmänna kommunikationsmedel. Den som fått tillstånd för färdtjänsttaxi får som generell tilldelning 72 resor per kalenderår. Utöver den generella tilldelningen har man rätt till ytterligare 17 resor per kvartal. Dessa beställs hos kundservice. Dessutom kan ansökan om resor göras för: resor till arbete, högskolestudier och stadigvarande förtroendeuppdrag. Intyg krävs. deltagande i studiecirkel, med statligt/landstings- eller kommunalt bidrag, tilldelas för högst en gång per vecka. Intyg krävs. familjemedlemmar kan söka extra resor för att kunna besöka varandra vid vård eller boende utanför hemmet. att funktionshindrade barn och ungdomar under 25 år ska kunna delta i normala aktiviteter. att följa egna barn under 17 år på två aktiviteter per vecka och barn. resor till tandläkare. Intyg krävs. resor för att hämta och lämna barn under 7 år vid förskoleverksamhet. Intyg krävs. OBS! Avser förälder som har tillstånd för färdtjänst. För specialfordonsresenärer gäller att man har rätt till de antal resor som man har behov av om det finns lämpligt fordon. Specialfordon kan beställas hela dygnet. På natten kan man bara göra direktbeställningar dvs. man kan inte förbeställa resan nattetid. Avgifter Priset för en färdtjänstresa är 70 kr per påbörjade 30 km. Återstående antal resor minskar däremot endast med en resa oavsett resans längd. Färdtjänstavgift per månad motsvarar SL:s månadskort. Det är reducerat pris för barn upp till 18 år samt vuxna med aktivitetsersättning/sjukersättning eller handikappersättning. Om man vill ta en bil på gatan, det vill säga en inte förbeställd färdtjänsttaxi, måste man ha biljetter för detta. Biljetter för bil på gatan beställs på särskild blankett. En bil på gatan-resa ska betalas med särskild avgift kontant till föraren. Den särskilda avgiften är 50% av taxameterbeloppet dock lägst 50 kr. Varje påbörjad 30-kmsträcka kostar en biljett, men det återstående antalet resor minskar enbart med en resa oavsett längd

9 Rullstolstaxi är taxameterförsedda anpassade taxifordon för personer som har färdtjänst och som måste sitta kvar i sin rullstol under färden. Rullstolstaxi körs i den vanliga taxitrafiken. Avgiften för en resa med rullstolstaxi är 50% av taxameterbeloppet dock lägst 50 kr. Samplanering Det kan förekomma att färdtjänstresenärer samplaneras. Detta innebär att resorna kan komma att ta längre tid. Medresenär Färdtjänstresenär, som inte har rätt att ta med en ledsagare, kan ta med en medresenär på färdtjänstresan. Resorna ska telefonbeställas och samplaneras som vanliga färdtjänstresor. Färdtjänstresenär som tar med en medresenär betalar 20 kr för medresenären per resa och avgiften faktureras färdtjänstresenären. Resegaranti Resegarantin innebär att man ska få hjälp från Färdtjänstens resegaranti om färdtjänstfordonet inte har kommit efter minst 20 minuter från bokad hämtningstid. Telefonnumret är Om det då inte finns någon bil på väg eller om man inte har möjlighet att ringa till resegarantin kan man ta valfri taxi. Om resan måste betalas kontant får man ersättning i efterskott för merkostnaden efter att kvitto skickats till Färdtjänsten. Om det gäller beställt specialfordon ska man i första hand kontakta Färdtjänstens beställningscentral, eller för att få hjälp. Ansökan För att få färdtjänst krävs i allmänhet ett läkarintyg som skickas till kommunen där den som söker är folkbokförd. Kommunen gör en utredning och skickar den sedan till färdtjänstförvaltningen som fattar beslut. Beslut enligt färdtjänstlagen går att överklaga. Frågor Frågor om färdtjänst besvaras av färdtjänstens kundserviceavdelning tel nr Beställning av färdtjänsttaxi i hela Stockholms län görs på tel nr Beställning av specialfordon görs på tel nr Riksfärdtjänst Kommunerna har ansvar för handläggningen av riksfärdtjänst. Riksfärdtjänsten ska ersätta merkostnader för personer med stora och varaktiga funktionshinder. En resa med riksfärdtjänst sker normalt med reguljära kommunikationer som flyg, tåg, buss eller båt och med kommunal färdtjänst på avrese- och ankomstorten. I vissa fall måste hela resan göras med taxi eller specialfordon. Beslut om riksfärdtjänst kan överklagas. Kommunalt bostadsbidrag för funktionshindrade, KBH KBH är avsett att täcka de fördyrande bostadskostnader en familj med en funktionshindrad familjemedlem kan ha. KBH finns bara i ett fåtal kommuner och de kommuner som har KBH har olika regler. Kontakta din kommun för information om vilka regler som gäller där. LSS - lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS är en rättighetslag och innebär ett kompletterande stöd för personer med omfattande och varaktiga funktionshinder. Lagen innehåller tio särskilda insatser som räknas upp här nedan. Samtliga insatser utom råd och stöd söks hos kommunen. Råd och stöd - se under habiliteringscenter sid. 6 Personlig assistans - se även assistansersättning sid. 10 Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom Boende med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Daglig verksamhet Om Du beviljas insats enligt LSS kan du begära en individuell plan i vilken beslutade och planerade insatser ska redovisas. Den som inte är nöjd med ett beslut om insats enligt LSS kan överklaga

10 Ett kort informationsblad om LSS kan beställas från Handikappupplysningen eller från habiliteringscentret. Kurator eller kommunens/stadsdelsförvaltningens LSS-handläggare eller motsvarande kan lämna mer information. Socialtjänstlagen, SOL Socialtjänstlagen är den lag som reglerar socialtjänstens verksamhet i din kommun. Socialtjänstens övergripande mål är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Vissa delar i SOL riktar sig särskilt till den som är funktionshindrad. Parkeringstillstånden gäller alltid för hela landet. Parkeringstillstånd enligt EU:s gemenskapsmodell, med foto och namnteckning på baksidan, gäller dessutom i alla EU-länder samt i vissa andra länder. Man har då rätt till samma parkeringsförmåner som gäller i respektive land.broschyr med information kan fås gratis från Vägverket, tel , e-post: vagverket.butiken@vv.se Om man inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan man ha rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt, exempelvis avlösarservice, ledsagare och bostad med service. Ifall man inte är nöjd med kommunens beslut om denna typ av bistånd kan man överklaga. Kommunerna har också möjlighet att bevilja ytterligare bistånd om det finns skäl. Dessa beslut kan dock inte överklagas. Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Den som har ett funktionshinder som medför att han eller hon endast med betydande svårigheter kan förflytta sig till fots, kan beviljas tillstånd att parkera sitt fordon på speciell parkeringsplats för rörelsehindrade. För den som inte själv kör bil krävs dessutom att han eller hon regelbundet behöver hjälp av föraren att förflytta sig utanför fordonet. Man ansöker om parkeringstillstånd i den kommun där man är folkbokförd. Personer som bor i Stockholms stad söker hos Gatuoch fastighetskontoret tel Övriga i länet vänder sig till sin hemkommun. Ansökan sker på speciell blankett. Läkarintyg erfordras vanligtvis. Kommunens beslut kan överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas hos Vägverket

11 Annat som kan vara bra att veta FN:s standardregler 1993 antog FN 22 standardregler som beskriver det ansvar FN: s medlemsländer har för att människor med funktionshinder ska uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Reglerna ger konkreta förslag på vad ett land kan göra för att ta bort hinder för personer med funktionsnedsättningar och skapa ett tillgängligare samhälle. Sveriges regering har deklarerat att man vill verka för att omsätta standardreglerna i praktisk handling. Reglerna är dock inte juridiskt bindande. Standardreglerna kan beställas från Handikappombudsmannen, tel , texttel Reglerna kan du också hitta på deras webbplats Fonder För speciella ändamål, t ex rekreation, studier, kostsamma hjälpmedel kan man ibland få ekonomiskt bidrag från fonder, stiftelser eller organisationer. Mer information om fonder kan Du hitta i broschyren Bidragsmöjligheter för handikappade som kan beställas genom: SVCR, Box 510, Vällingby. Tel: Finns även på internet på vissa bibliotek finns böckerna Alla dessa fonder och stiftelser och Stora Fondboken hos Stockholms läns landsting som disponerar över en del fonder. Kurator på sjukhusen brukar kunna ge information om dessa. genom Handikappupplysningen (HU), tel: , texttel eller på HU: s webbplats Försäkringar Många föräldrar till barn med funktionshinder har negativa erfaren- heter av möjligheten att teckna privat olycksfalls- och sjukförsäkring för sina barn. En alternativ möjlighet är att teckna en gruppförsäkring via till exempel facket, arbetet eller en organisation. HSO - Handikappförbundens samarbetsorgan arbetar intressepolitiskt för att hitta bra försäkringslösningar för personer med funktionshinder. För medlemmar i HSO:s medlemsförbund till exempel FUB, RBU och Föreningen Autism finns numera möjlighet att teckna en gruppförsäkring som heter Medlemsbarn. Det är en sjuk- och olycksfallsförsäkring som kan tecknas utan hälsoprövning. Istället innehåller den vissa tids- och åldersgränser som är lika för alla. Mer information om Medlemsbarn kan du få via respektive förbund eller HSO. Kontaktperson för försäkringsfrågor på HSO är Ylva Branting, tel Konsumenternas försäkringsbyrå är en rådgivningsbyrå som utan avgift ger vägledning i olika försäkringsärenden. En viktig uppgift för dem är också att fånga upp konsumentproblem och föra dem vidare till försäkringsbolagen, Konsumentverket och Finansinspektionen. Konsumenternas försäkringsbyrå har tel Information och frågelåda finns på deras webbplats med adress God man Alla blir myndiga vid 18 års ålder, men några kan behöva en god man som hjälp att tillvarata sina intressen. Så här säger lagen (Föräldra-balken 11 kap 4 ): Om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att: - bevaka sin rätt - förvalta sin egendom eller - sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, förordna en god man för henne eller honom. Vem kan ansöka? Den det gäller kan själv ansöka om god man. Även föräldrar och nära släkting kan göra ansökan

12 Ett beslut om god man får inte meddelas utan att samtycke lämnas av den som ska få god man, om inte personens tillstånd hindrar att hans eller hennes mening kan inhämtas. Den som fått en god man behåller sin rättshandlingsförmåga. I de fall det inte är tillräckligt att utse en god man kan istället en förvaltare förordnas. En förvaltare har inom ramen för sitt uppdrag ensam bestämmanderätt över huvudmannens egendom. Vem kan bli god man och vilka är den gode mannens uppgifter? I föräldrabalken 11 kap. 12 står det: Till god man skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig kvinna eller man. Den gode mannen/förvaltaren ska hålla sig informerad om sin huvudmans boendeförhållanden, behov av vård eller social service samt behov av sociala kontakter och rekreation. Den gode mannen är också skyldig att om möjligt försöka avhjälpa brister. Ansökan om god man görs hos kommunens överförmyndare eller hos Tingsrätten. God man/förvaltare är berättigad till ett arvode. Överförmyndarnämnden beslutar om arvodets storlek och om arvodet skall betalas av den som har god man/förvaltare eller av kommunen. Handikappombudsmannen Handikappombudsmannen (HO) är en statlig myndighet som bevakar frågor som angår rättigheter och intressen för personer med funktionshinder. HO ska bl a verka för att brister i lagar och andra författningar, som påverkar personer med funktionshinder, avhjälps. HO arbetar för att motverka diskriminering på grund av funktionshinder. Telefonnummer till Handikappombudsmannen är , texttelefon På deras webbplats hittar du bland annat förteckning om rättigheter från A-Ö. Handikappupplysningen Handikappupplysningen (HU) är en informationstjänst om handikappfrågor i Stockholms län och nås på två olika sätt. Telefontjänsten är öppen vardagar kl och 13-16, tel , texttelefon På Handikappupplysningens webbplats finns information om stöd och rättigheter, fritidsaktiviteter, aktuella händelser etc. Adressen är Hemsjukvårdsbidrag Barn och ungdomar som bor hemma och har ett omfattande sjukvårdsbehov kan i vissa fall få hemsjukvårdsbidrag. Läkarintyg krävs och ansökan görs av distriktssköterskan genom hembesök. Hjälpmedel Barn och ungdomar med funktionshinder kan vid behov få olika hjälpmedel för att klara vardagen bättre. Ordination fordras från t ex läkare, arbetsterapeut, logoped, audionom, synpedagog eller sjukgymnast. På Vårdguiden finns information om vilka olika typer av hjälpmedel som kan fås från Stockholms läns landsting. Telefonnumren till Hjälpmedelscentralerna Hjälpmedelscentral Syd på Långbro, tel Sodexho hjälpmedelsservice , Rissneleden 6 i Hallonbergen. Hjälpmedel för barn och ungdomar som är synskadade Syncentral Syd tel Syncentral Nord tel Hjälpmedel för barn och ungdomar som är hörselskadade/döva Karolinska universitetssjukhuset/hörselkliniken Huddinge, tel , texttel Karolinska universitetssjukhuset/hörselkliniken Solna 0-6 år tel , telefontid måndag , fredag , fax år telefon , texttelefon Texttelefon Den som har svårt att höra eller tala i vanlig telefon kan få hjälp med alternativa lösningar via landstingets enhet för alternativ telefoni, tel , texttel

13 Klara Mera är ett center för begåvningsstöd. Ungdomar med utvecklingsstörning (från 13 år) kan där se och prova begåvnings-stödjande hjälpmedel och anpassningar. Det kan handla om hjälp att planera och hålla reda på tider, att sköta olika vardagssysslor och att stötta bristande läsoch skrivförmåga. Telefonnummer är och webbadress Hjälpmedelstips för barn med funktionshinder finns på webbadressen Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet.på deras webbplats finns bl a HIDA som är en databas med information om hjälpmedel. På Hjälpmedelsinstitutet finns även ett specialbibliotek för funktionshinder och hjälpmedel. Telefonnummer till Hjälpmedelsinstitutet är Länsstyrelsen Länsstyrelsen har tillsyn över verksamheterna enligt LSS och socialtjänsten i länet och har rätt att inspektera dessa. Länsstyrelsen ska också informera och ge råd till enskilda och kommuner. Länsstyrelsen Stockholms län har tel och telefontjänsten är öppen vardagar Internetadress är Patientnämnden Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit patienten, anhöriga och personal kan vända sig för att lösa problem i samband med vård och behandling. Det kostar inget att kontakta Patientnämnden. Nämnden utreder vad som skett, föreslår lösningar, informerar och lotsar vid behov till rätt instans. Adressen är: Patientnämnden, Box , Stockholm, telefon , e-post: registrator@pan.sll.se Besöksadress: Hornsgatan 15 i Stockholm. Patientvägledare/Patientombudsman Om du har synpunkter eller klagomål som rör vård och behandling bör du först prata direkt med den berörda personalen. Om problemet inte löses då eller om du inte får svar på dina frågor kan du kontakta den som är chef för verksamheten. På Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus finns även patientvägledare/patientombudsmän att vända sig till. Deras uppgift är att tillvarata patienternas intressen, hjälpa patienter och anhöriga att föra fram sina synpunkter för att lösa eventuella problem som uppstått. Resor Färdtjänst se sid 16. Riksfärdtjänst se sid 19. Sjukresor/resor till läkare/sjukhus/vårdcentral etc. Om du av medicinska skäl inte kan resa kollektivt till eller från sjukhuset, vårdcentralen eller motsvarande har du rätt till en så kallad sjukresa. Sjukresan gör du med taxi, rullstolstaxi eller egen bil. Oavsett färdmedel krävs ett tillstånd från vårdgivaren, t ex din läkare, tandläkare eller annan behörig personal. Du betalar högst 140 kr för en enkel resa oavsett längd (egenavgiften). Sjukresorna med taxi samplaneras och måste därför beställas per telefon. Sjukresekort För sjukresor med taxi eller rullstolstaxi får du ett sjukresekort från vårdgivaren. Kortet laddas med det antal resor som du fått tillstånd för och betalning sker via räkning som skickas hem. Högkostnadsskydd Redan första gången du gör en sjukresa kan du börja fylla i ett högkostnadskort som du hämtar hos vårdgivaren. När dina sjukresor har kostat dig kr inom en period av 12 månader kan du få ett frikort. Även om du har ett frikort måste du precis som tidigare få sjukresekortet laddat med resor. Skillnaden är att du med frikortet slipper betala egenavgiften. Vill du veta mer? Mer information kan du få från Sjukreseenheten, Box 714, Sollentuna. Telefon måndag - fredag kl 9-12 och kl 13-14, fax

14 Resor till och från habiliteringscentret Du kan i vissa fall få ersättning för resa till habiliteringscenter. Resan skall ske på billigaste möjliga sätt. Ta kontakt med ditt habiliteringscenter för mer information. Samhällsguiden Samhällsguiden är en handbok om samhället. Vad finns det för hjälp i olika livssituationer? Vart vänder man sig? Samhällsguiden finns även på Internet med länkar till ansvariga myndigheter, aktuella lagar m m Vissa delar av Samhällsguiden på Internet är teckentolkade. Kostnadsfria blöjor Möjlighet finns att få blöjor kostnadsfritt för barn och ungdom från cirka 4 års ålder och upp till 18 år. Från och med 18 års ålder kostar det 200 kr/år. Denna avgift ingår i högkostnadsskyddet för sjukvård. För mer information om detta och även andra sjukvårdsartiklar kontakta distriktssköterskan. Skolan Skolan är skyldig att utarbeta ett åtgärdsprogram om en elev behöver särskilda stödåtgärder. Elev och vårdnadshavare skall erbjudas att vara med när åtgärdsprogrammet görs. I ett åtgärdsprogram kan man konkret beskriva vem som skall göra vad samt hur och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skolverket gav år 2001 ut skriften Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Den finns i pdf-format på Skolverkets webbplats. Den kan även beställas mot porto via Skolverkets webbplats eller per telefon På skolverkets webbplats hittar du även styrdokument som reglerar barnomsorg och skola. Socialstyrelsen Socialstyrelsen är en nationell tillsynsmyndighet för bl a hälso- och sjukvården, LSS-frågor och socialtjänsten. Där finns en särskild handikappenhet. Socialstyrelsen har telefonnummer och internetadress Studiebidrag (samma summa som barnbidraget) beviljas elev som går på gymnasial utbildning. Studiebidraget utbetalas av Centrala Studiestödsnämnden, CSN, för 10 månader/läsår. Extra tillägg som är inkomstprövat kan sökas hos Centrala Studiestödsnämnden, CSN. Inackorderingstillägg kan elever som studerar på annan ort än hemorten få. För regler kontakta CSN. Webbadress Tandvård För barn och ungdom är allmäntandvård gratis till och med det år man fyller 19 år. Efter 19 års ålder kan de personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) få ett s.k. tandvårdsstödsintyg utfärdat av kommunens LSS-handläggare/ biståndshandläggare. Tandvårdsstödsintyget ger rätt till nödvändig tandvård för samma avgift som för öppenvårdsbesök inom hälso- och sjukvården. Avgiften ska inräknas i egenkostnadstaket/högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Avgifterna får sammantaget under en 12-månaders-period inte uppgå till mer än 900 kronor. De personer som är berättigade till tandvårdsstödsintyget har också rätt att få munhälsobedömning och individuell rådgivning. Detta är kostnadsfritt för patienten. Särskilda tandvårdsinsatser som led i en sjukdomsbehandling Även för personer som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid kan avgiftsbestämmelserna för öppenvårdsbesök inom hälso- och sjukvården gälla. Ofta krävs då remiss från läkare. Mer information I Stockholms läns landsting är det tandvårdsenheten som ansvarar för administrationen av tandvårdsstödet. Vill du ha mer information av allmän karaktär kan du ringa dit, tel , telefontid måndag - fredag kl 9-11 och Du kan läsa om tandvårdsstödet på webbadressen

15 Vårdguiden Vårdguiden är Stockholms läns landstings Internetportal med hälsooch sjukvårdsinformation till invånarna i Stockholms län. På Vårdguiden finns adresser och telefonuppgifter till vårdcentraler, information om avgifter, högkostnadsskydd, sjukdomar etc. Adressen är Du kan också ringa till Vårdguiden, tel (dygnet runt). Där finns bland annat en särskild sjukvårdsrådgivning om barn. Vårdguiden har också sjukvårdsrådgivning på arabiska, tel och på bosniska/serbiska/kroatiska, tel Barnkonventionen Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter innehåller 54 artiklar och omfattar varje människa under 18 år. Enligt barnkonventionen har alla barn och ungdomar: rätt till bästa möjliga hälsa, bra hälso- och sjukvård och habilitering rätt till utbildning som utvecklar varje individs fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och psykisk och fysisk förmåga rätt till vila, lek och fritidsaktiviteter. Ansvaret för att konventionens krav förverkligas ligger i första hand på regeringen, men alla vuxna har ett ansvar. Svenska domstolar är inte bundna av Barnkonventionens regler såsom av svensk lag. Konventionens artiklar ska emellertid fungera som riktlinjer när nya lagar stiftas. I konventionen finns speciella rättigheter bl a för barn med funktionshinder. De speciella reglerna för barn och ungdomar med funktionshinder finns samlade i artikel 23. Artikel Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. 2. Konventionsstaterna erkänner det handikappade barnets rätt till särskild omvårdnad och skall, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får ansökt bistånd som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet. 3. Med hänsyn till att ett handikappat barn har särskilda behov skall det bistånd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller de ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet och skall syfta till att säkerställa att det handikappade barnet har effektiv tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, förberedelse för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling. 4. Konventionsstaterna skall i en anda av internationellt samarbete främja utbyte av lämplig information på området för förebyggande hälsovård och medicinsk, psykologisk och funktionell behandling av handikappade barn, innefattande spridning av och tillgång till information om habiliteringsmetoder, skol- och yrkesutbildning, i syfte att göra det möjligt för konventionsstater att förbättra sina möjligheter och kunskaper och vidga sin erfarenhet på dessa områden. Särskild hänsyn skall härvid tas till utvecklingsländernas behov. Mer om barnkonventionen kan du läsa på Rädda Barnens och Barnombudsmannens webbsidor och Du kan också beställa informationsmaterial från Barnombudsmannen, tel eller Rädda Barnen, tel

16 Anteckningar 32 33

17 34 35