ÅBO AKADEMIS STUDENTKÅR UTRIKES TUTORGUIDE

Transkript

1 ÅBO AKADEMIS STUDENTKÅR UTRIKES TUTORGUIDE Publikationer från Åbo Akademis Studentkår 1/2003

2 1. Inledning För det första: ett stort tack till dig för att du ställer upp som utrikestutor! Utrikestutorerna spelar en central roll när det gäller att integrera och hjälpa våra utländska studeranden. För det andra: denna guide är menad som hjälpmedel under din tid som tutor. I den har vi försökt sammanställa kort det mest centrala med att vara utrikestutor, viktiga praktiska arrangemang, svaren på olika frågor samt lite tips och adresser som kan vara viktiga i olika sammanhang. Det är av stor vikt att du tar dig tid att läsa genom den före utbytesstudenterna anländer. Det finns skillnader mellan examens- och utbytesstuderande och därför vill vi betona att denna guide är skriven främst med tanke på utbytesstudenter. Vi hoppas att denna guide är till nytta för dig. Vi har försökt kontrollera att alla uppgifter och priser stämmer men tyvärr så kan man inte alltid utesluta att något skulle ha ändrats efter att guiden tryckts. Informera gärna om brister eller annat som borde ändras, det hjälper oss med uppdateringen av guiden. Informera oss också om ni hittar några uppgifter som är föråldrade. Kommentarer skall riktas till Studentkårens utrikessekreterare Anna Malmström, ssu-karen@abo.fi. Vi vill önska er LYCKA TILL i ert uppdrag som UTRIKESTUTOR och hoppas att ni alla kommer att trivas med uppdraget! Anna och Darcy 2. Utrikestutorn i ett nötskal Att vara utrikestutor är väldigt annorlunda än att vara tutor för gulnäbbarna. Inte minst eftersom de utbytesstudenter som kommer till Åbo Akademi ofta har några år som universitetsstuderande på nacken och därför ofta är vana vid mycket annorlunda universitetssystem. En annan skillnad är också språket, som många gånger orsakar både roliga och mindre roliga missförstånd. De flesta av de som kommer till ÅA har inte engelska som modersmål. Språkkunnande i andra länder är ofta också på en lägre nivå än i Finland.

3 Utrikestutorskapet är mycket självständigt, mycket flexibelt, ger utrymme för innovationer och förverkligande av sig själv. Därför kan denna guide aldrig bli heltäckande. Dock finns det vissa strukturer det kan vara bra att följa så att samma misstag inte görs om och om igen. Som tutor för en utbytesstuderande är du en av de viktigaste kontakterna han/ hon har under sin vistelse i Finland. Ditt jobb är viktigt och kan ge dig mycket. Dessutom kan det vara roligt! Din insats uppskattas! I slutet av denna guide finns det en liten berättelse om hur det är att vara tutor för utbytesstudenter. Vi hoppas att den också hjälper till med att förklara vad som krävs av en utrikestutor. 3. Innan utbytesstuderanden anländer Det första man behöver vara medveten om är att utbytesstuderanden kan anlända till Finland ganska tidigt. Det är fullt möjligt att folk börjar komma redan i slutet av augusti på hösterminen och strax efter nyåret på vårterminen. Tutorrupperna delas in på skolningstillfället strax innan terminen börjar. Ofta får man veta ganska sent exakt vilken tid och dag och med vilket transportmedel utbytesstuderanden anländer, och ibland kan situationen ändras ännu i sista minuten. Därför är det bra att vara så flexibel som möjligt under introduktionsveckan, och i synnerhet under ankomstdagen. Ju flitigare du håller kontakt med internationella enheten (i klartext = LÄS E-POST!) och ju flexiblare du är, desto smidigare löper mötandet av utbytesstuderanden i hamnen, på busstationen, flygplatsen eller helt enkelt dit de anländer. Ibland kan det behövas utrikestutorer med kort varsel, och då är det bra om folk finns till hands. Var beredd att det kan kännas lite hektiskt just i början, men ta ingen stress dels gör du kanske dina tutorbarn lika stressade, dels går den hektiska perioden snabbt över. För att underlätta allting så lönar det sig att försöka se till att du själv har så lite program som möjligt då utbytesstudenterna anländer. Nyckel till bostaden: De flesta utbytesstudenterna bor i något av studentbystiftelsens komplex och placeras vanligen i Studentbyn, Hallisbyn eller Månbron. På TYS kansli (Turun Ylioppilaskyläsäätiö) får du kartor över områdena så du hittar bland husen. Studentbystiftelsen ger ut nycklar åt tutorerna på förhand eftersom många utlänningar anländer under sådana tider då studentbystiftelsens expedition inte är öppen. Speciellt i september lönar sig att reservera tid för köande vid expeditionen. Du kan hämta många nycklar samtidigt men räkna inte med att få alla samtidigt. Du kan också hämta nyckeln tillsammans med utlänningen då han/hon samtidigt kan skriva under hyreskontraktet, men reservera tillräckligt med tid för detta. Hyreskontraktet kan även skrivas under senare och TYS uppskattar om tutorn också är med då. Det är viktigt att utbytesstuderanden har betalat sin bostadsgaranti på förhand. Om han/hon inte har gjort det är det bäst att gå till TYS kontor så fort som möjligt. Vanligtvis säger TYS personal till om saken då nyckeln hämtas.

4 Åbo Studentbystiftelse Inspektorsgatan Åbo e-post: info@tys.fi Öppet: må - ons to fre Det är viktigt att du kontrollerar lägenheten före utbytesstudenten anländer. Kontrollera följande saker: Att den tidigare hyresgästen flyttat ut Att lägenheten är städad och i skick (det är studentbystiftelsens uppgift att städa lägenheterna så ifall någonting är fel skall ni genast ringa dem så de kan åtgärda saken.) Att alla möbler finns i lägenheten (meddela TYS om något fattas.) Att det finns fungerande glödlampor i lägenheten. Speciellt under de mörkaste årstiderna är det bra att hämta en glödlampa till lägenheten. Studentbystiftelsen hyr ut skrivbordslampor som en del av deras startpaketservice till utbytesstudenterna. Att det finns en madrass i bostaden och att den är i gott skick. Om utbytesstudenten kommer innan hans/hennes bostad blivit ledig kan han/hon sova på vandrarhem en natt. Adress och telefonnummer till vandrarhemmet är följande: HostelTurku, Slottsgatan 39 Tel

5 4. Då utbytesstudenten anländer Då utbytesstudenten anländer skall du vara på plats för att möta honom/henne. Det vanligaste sättet att anlända till Åbo är med buss eller flyg. Det lönar sig att alltid bära runt på Helsingfors-Vanda flygfält Åbo busstidtabellen. Ofta kommer utbytesstudenterna med andra bussar än de meddelat eftersom deras flyg kan vara för tidiga eller försenade. Om studenten inte kommer med den buss den meddelat är det bara att vänta på följande buss och samtidigt vara i kontakt med internationella enheten. Vanligen försöker studenten ta kontakt med internationella enheten och meddela om eventuell försening eller så dyker han/hon upp på enheten då han/hon anländer. I värsta fall får studenten ta in på hotell eller vandrarhem för en natt och sedan försöka hitta till Akademin följande dag. Ifall du inte har tillgång till bil så lönar det sig att ta en taxi från stationen till utbytesstudentens bostad. Detta helt enkelt för att studenten kan ha ganska mycket bagage. Utbytesstudenten betalar själv taxin men det kan vara bra om reserverar lite extra pengar för resor och dyl. för det kan hända att han/hon ännu inte hunnit växla pengar. Telefonnumret till taxi är: Ofta händer det att man på flygfältet hittar andra utbytesstudenter än sina egna. Då lönar det sig först att fråga dem vilken högskola/universitet de skall studera vid och därefter försöka få tag på hans/hennes tutor eller studentkår. Ifall den vilsne utbytesstudenten hör till Akademins utbytesstudenter så kan du kolla på tutorlistan vems grupp studenten tillhör och meddela tutorn att utbytesstudenten anlänt. Samarbete utrikestutorer emellan kan vara till stor nytta i kaoset då utbytesstudenterna anländer. Viktiga telefonnummer man kan ringa då tidtabellerna inte håller sträck: VR: Viking Line: (02) Silja Line: (02) Matkahuolto: (1,31 /samtal+ppm) Må-lö 7-21, sö 8-21 Finnair: (02) SAS/ Air Botnia: (02) FÖRSTA DAGEN/kvällen/natten: Det första du skall komma ihåg att göra då du träffar din utbytesstudent är att presentera dig och ge honom/henne dina kontaktuppgifter. Skriv upp ditt namn, telefonnummer,

6 hemadress och e-post adress på ett papper och ge det åt ditt tutorbarn. Viktigt att komma ihåg är också att ditt tutorbarn kan vara mycket trött då han/hon anländer. Man behöver inte göra allting genast utan ge tutorbarnet lite tid att vänja sig vid tanken att han/hon är i Finland. Det lönar sig alltid att fråga hur han/hon mår och om det är något speciellt du genast kunde hjälpa med. Om studenten anländer på kvällen eller under natten så är det väldigt viktigt att du har fixat nyckel till bostaden på förhand. Att köpa lite frukost färdigt gör att utbytesstudenten känner sig mera välkommen samtidigt som du själv inte följande morgon behöver visa var närmaste butik ligger. Du behöver inte ordna alla praktiska saker genast eller umgås med ditt tutorbarn ifall du inte har tid. Många praktiska arrangemang kan lösas senare. Att söka ut ett startpaket och visa var närmaste matbutik ligger hör nog till saker som ni bör gör så fort som möjligt. Startpaketen: Det finns två olika typer av startpaket. Startpaketslagret är delat mellan TYS (Studentbystiftelsen) och ÅAS (Åbo Akademis Studentkår). TYS handhar uthyrning av madrasser och lampor medan ÅAS hyr ut täcken, kuddar, gardiner och köksutrustning. OBS!!!! ÅAS lager kan enbart användas av ÅA:s utbytesstudenter som är studentkårsmedlemmar, för det finns ett begränsat antal startpaket. Studentbystiftelsen kör ut madrasserna på förhand till bostäderna. Kontrollera att det finns en madrass i bostaden och att den är i bra skick. Utbytesstudenten betalar en extra hyra för madrassen till TYS. ÅAS startpaketslager befinner sig i DOMUS på Biskopsgatan 10, var uthyrningen av starpaketen sker i början av hösten. Uthyrning av startpaket sker dock under största delen av året på Kårkansliet, dvs. på Tavastgatan 22 (tredje våningen.) Kansliet är öppet vardagar mellan kl Under sommarmånaderna och under högtider är öppethållningstiderna annorlunda. Om dessa meddelas dock alltid på förhand. Öppethållningstiderna för starpaketslagret i DOMUS meddelas inför terminstarten. Det finnas två olika startpaket. Man kan välja att antingen hyra täcke, kudde och gardiner eller sedan hyra husgeråd eller båda två. Hyran för paketen är 10 oberoende av om man

7 hyr bara ena eller båda paketen. Hyr man enbart täcke, kudde och gardiner är garantin 35. Hyr man husgeråd är garantin likaså 35. Hyr man båda paketen är garantin således 70. En lista på vad paketen innehåller delas ut på tutorskolningen. Uthyrning av startpaket Om utbytesstudenten anländer på kvällen kan tutorn på förhand hämta kudde och madrass åt denna. Tutorn ansvarar för att utbytesstudenten så fort som möjligt kommer till Kårkansliet eller till DOMUS och skriver under ett startpaketsavtal. Genom detta avtal förbinder sig utbytesstudenten att följa de regler som är förenade med startpaketet. Dessa är bl.a. att sköta paketet så att det kan användas av utbytesstudenter efter honom/henne. Det är mycket viktigt att tutorn tar en aktiv roll och förklarar vad startpaketet är och vilka principer användandet grundar sig på så att utbytesstudenten förstår systemet och kommer ihåg att returnera paketet. För att startpaketslagret skall kunna fungera måste sakerna återanvändas och tas väl hand om. Ansvar och returnering Studentkåren skickar ut information och påminnelse med e-post men det vore även viktigt att tutorerna påminner om principerna för startpaketslagret under årets gång. Paketena returneras till Kårkansliet. Kårkansliet är inte öppet mellan midsommar och första veckorna i augusti, inte heller under julhelgen. Under denna tid sköts startpaketslagret via specialarrangemang. Returneringen av paketen görs personligen eftersom garantisumman endast kan ges ut åt den som hyrt paketet. En fullmakt duger också. Ifall sakerna inte är hela och rena debiteras 10. Ifall någonting fattas, gått sönder eller är i dåligt skick (t ex repor i stekpannan) reduceras panten med en viss summa. Alla frågor som rör startpaketet skall riktas till adressen: startp@abo.fi I DOMUS träffar ni Agneta Sundman som ansvarar över startpaketslagret. Agneta har själv varit tutor så ifall ni undrar över något så kan hon säkert hjälpa er.

8 Matbutiker: Att veta var den närmaste matbutiken ligger är väldigt viktigt för ditt tutobarn. Man måste ju äta för att kunna leva. Maten i våra butiker kan se väldigt annorlunda ut än vad ditt tutorbarn är van vid. En liten rundtur i matbutiken skadar säkert inte. Berätta till exempel vad det är för skillnad på fettfri mjölk och lättmjölk, varför köttet är vacumförpackat i en disk och vad som räknas till billig mat. Luomu-produkter är säkert någonting som bör förklaras. Före du går, är det viktigt att ni bestämmer när ni skall träffas nästa gång samt berätta hur ditt tutorbarn kan få kontakt med dig. Detta är viktigt för att er kontakt skall fortsätta. Berätta också för din utis vad en tutor är och hur tutorsystemet fungerar och varför du finns till och för vad.

9 5. Utbytesstudenten är i Åbo Okej, så då din utis har bostad, mat, dina kontaktuppgifter, eventuellt startpaket fixat, och är någorlunda utvilad, finns det andra saker ni kan sköta tillsammans. De första veckorna kanske känns som ett enda köande och betalande påminn gärna dina tutorbarn om sådant som stugveckoslut och Welcome Party så att de förstår att det också händer roliga grejer! Presentera utbytesstudenterna för varandra: Strax före utbytesstuderanden anländer delas det ut en lista med deras namn och adresser i Åbo. Därför är det lätt att kolla om det bor andra utbytesstuderande nära dina. Ifall du får en möjlighet är det trevligt att presentera dem för varandra, så att de har någon att umgås med eller komma till introveckans program med. Banker: I Finland är det gratis och relativt enkelt att öppna bankkonto, till och med för utländska studerande. I andra länder är det inte alltid så, så det är bra att förklara för dina tutorbarn att bankärenden går lätt till i Finland (och att de dessutom sparar genom att slippa betala administrationsavgifter från banken i hemlandet om de inte behöver lyfta pengar därifrån hela tiden). Vissa utbytesstuderande, särskilt de som endast är här under en termin, klarar sig utan att öppna ett bankkonto i Finland, och använder bankkort hemifrån för att lyfta pengar och betalar hyran kontant och så vidare. För att öppna kontot behövs Acceptance Letter och identitetsbevis, typ pass. Det är bra att komma med som språkhjälp, och att sedan visa hur betalautomaterna fungerar. Kom ihåg att ett bankkort som pratar svenska kan vara lättare att förstå än ett finskatalande sådant. Med tanke på att alla utisar på ÅA, TY och Kauppis samt alla gulnäbbar kommer att öppna bankkonton i Åbo under den första veckan kan det vara klokt (och snabbare) att inte nödvändigtvis välja en bank på Tavastgatan.

10 Vissa tvättmaskiner i Studentbyn behöver chipkort för att fungera, vissa fungerar med mynt. Det kan vara möjligt att skaffa sig bankkort med chip i fall det behövs. Uppehållstillstånd: Alla som kommer utanför EU och Norden borde ha skaffat sig uppehållstillstånd före de kom hit. Alla EU medborgare behöver skaffa uppehållstillstånd om de stannar över 3 månader. Uppehållstillståndet kostar ca 26. Det kan kännas jobbigt att betala så pass mycket för ett uppehåll som är kanske endast ett par dagar längre än 3 månader, men tyvärr så är det bara. Det tar ca 3 veckor att få tillståndet, och man betalar i samband med ansökandet. Uppehållstillstånd söks av polisen (info nedan). Det finns olika regler för EU-medborgare och tredje lands medborgare. Då man ansöker om uppehållstillstånd behöver man två passfoton, ett bevis på att man studerar vid ÅA (Acceptance Letter), Ett bevis på att man kan finansiera sitt uppehälle (ett bevis på att man fått ett Erasmus-stipendium eller motsvarande räcker) Identitetsbevis (helst pass) Uppehållstillstånds- och arbetstillståndsansökningar görs på polisstation: Eriksgatan öppet: må fre , to Tfn. (02) (utlänningsärenden) Till magistraten skall de icke-europeiska studerande gå som ämnar stanna i Finland ett helt år. Magistraten skickar även ut kallelser på basen av de uppgifter som studenten uppger om längden på sin vistelse i samband med flyttningsanmälan. Auragatan 8 Te. (02) Kåravgift och Antennakort Man måste betala kåravgiften före inskrivningen på internationella enheten. Det går att göra det kontant på kårkansliet, men med tanke på att köerna då blir otroligt långa och att det finns mycket annat att göra görs det helst på en bank. Huvudsaken är att de sparar kvittot det kommer att behövas. Att vi i Finland har kårobligatorium att alla grundexamens studerande måste vara kårmedlemmar - är rätt unikt. Det är inte så många länder i världen som har samma system, och därför är det bra att förklara lite vad man får ut av att betala kåravgiften. - hälsovård på Studenthälsan - rabatt på buss och tåg - det att finländska studerande studerar gratis och får studiestöd tack vare en stark takorganisation som bevakar deras intressen - andra rabatter, startpaket, och så vidare Mera info finns i publikationerna som Studentkåren delar ut under introveckan. Efter att man skrivit in sig och fått sitt matrikelnummer kan man ansöka om Antennakort. Detta görs på kårkansliet. Ta med: Exchange Student Passport

11 ID (t ex pass) Passfoto Kvitto över betald kåravgift ca. 5 för tillverkningskostnaderna Det tar ungefär tre veckor att få kortet, och då det hämtas från kansliet borde man ta med sig kvittot över betald avgift (ser du, vi sa att det var viktigt att behålla kvittot!). Kortet behöver dekal för att vara giltigt: dessa fås samtidigt med kortet. Om någon vill åka med tåg eller buss förrän kortet har anlänt så kan man få ett intyg över att man är kårmedlem från Studiebyrån i Gripen om man tar med kvittot. Inskrivning Detta sker på IE under introveckans tisdag. Här fås Exchange Student Passport (ett pappersdokument där man skriver matrikelnummer och kurserna. man avlagt), får användarnamn och lösenord till ÅA datorer, samt diverse infobroschyrer. Man måste köa ganska länge, men ifall kåravgiften redan är betald borde det gå helt smidigt. Vill tutorbarnen ta kurser vid TY och Kauppis så måste de skriva in sig där. Detta görs ca. 2 veckor efter att de skrivit in sig på ÅA. Man tar med sig Exchange Student Passport och man får ett nytt matrikelnummer som sedan används vid TY och Kauppis. Telefon Det är ganska sannolikt att utisarna vill ha tillgång till telefon medan de är här, för att ringa varandra och för att ringa hem och berätta hur otroligt trevliga och snygga alla finländare är Här i Nokias förlovade land är det lättaste sättet för dem att göra detta att skaffa sig en pre-paid förbindelse, typ Telias som man kan köpa kort till från mobilbutiker och R-kioskerna. Att skaffa sig hemtelefon kan vara ganska krångligt eftersom det krävs höga depositionsavgifter. Cykel Cykel kan vara bra att ha i Åbo. Billiga, begagnade sådana kan köpas från t ex polisens auktioner, Emmaus (nära Studentbyn) och Ekotori (i Aurinkotehdas, mitt emot Studenthälsan). Buss kan vara ett alternativ. Utbytesstuderande kan få värdekort på samma villkor som i Åbo inskrivna finländska studerande. Visa upp studiemiljön och Åbo stad Det är en ypperlig ide att visa Akademikvarteret för dina tutorbarn, samt de viktigaste byggnaderna på TY och Kauppis och Studenthälsan.

12 Man kan fast göra rundvandringen tillsammans med en annan tutorgrupp, det blir roligare så, och mindre stressigt eftersom två tutorer kommer ihåg mera än en. Tove Ahlskog har sammanställt denna korta historik som du kan använda för att låta kunnig och imponera med dina kunskaper om Åbo Akademi och dess byggnader. Hus & historier -sammanställd av Tove Ahlskog på basen av Mika Saarinens text. Akademins huvudbyggnad eller Trappska huset uppfördes för vågmästaren Johan Christian Trapp av Carlo Bassi, som var dåtidens ledande arkitekt i Åbo, strax efter Åbo brand Trots att huset var privatbostad fick det liksom en del andra hus i omgivningen, spela rollen av monumentalbyggnad i en trakt som alltjämnt var stadens centrum. Huset är uppfört i sten i enlighet med de förordningar som instiftades kort efter branden: speciellt kring domkyrkan skulle ovillkorligen endast med stenhus byggas. Bygget tog tid. År 1833 var fasaden rest, men ännu år 1835 kallades fastigheten i brandförsäkring ett stenhus i 2ne vincklar, uti halvfärdigt skick och först år 1838 var huset fullbordat. Den nedre våningen fungerade som affärsvåning med två butikslokaler, åtta magasin, en bagarstuga, stall, vagnslider och vedlider. Den förnämare övre våningen användes av ägaren och hans familj. Efter vågmästarens död 1854 bytte fastigheten ofta ägare och en mängd ombyggnader, nyinredningar och tillbyggnader gjordes. Då Akademin flyttade in var många hyresgäster ännu kvar och den första tidens yttre ramar var anspråkslösa och kaotiska då man trängdes i detta hus. Konsistoriets sessionssal är idag förvaltningsdirektörens tjänsterum, matematisk-naturvetenskapliga auditoriet låg där konsistoriesalen är idag och humanistiska auditoriet i dagens konferensrum. Medan Akademibiblioteket inledde sin verksamhet i några rum i första våningen. Fakulteterna och institutionerna har småningom flyttat ut ur Akademins huvudbyggnad. Den står idag i sin helhet till förvaltningens förfogande och kallas allmänt FÄ-huset. FÄ-huset skall inte förväxlas med Akademihuset på Rothoviusgatan. Akademihuset byggdes för den gamla Akademins behov och stod färdigt Akademihuset inhyser idag förutom solennitetssalen hovrätten och Domkapitlet.. Solennitetssalen är alltså samma festsal som användes under den gamla Akademins sista år och den är en av vårt lands förnämsta arkitektoniska sevärdheter. Salen fungerar idag som festsal för både Åbo Akademi och Åbo Universitet (Turun Yliopisto). Theologicum som tros ha ritats av Carl Ludvig Engel byggdes på 1830-talet. Byggherre var assessorn och hovrättsrådet Carl Procopé som två år efter att huset byggts intecknade det i sin sjuåriga dotter Alinas namn. Han lät också bygga en musikläktare i matsalen

13 med tanke på hennes framtid inom societeten och de tillhörande balerna. Alina kom dessvärre aldrig att ta ett enda danssteg eftersom hon blev djupt religiös efter sin konfirmation, hennes liv inom societeten blev också därmed rätt begränsad. Huset beboddes senast av konsul Conrad Spoof som hörde till kärntruppen av akademidonatorer och som testamenterade det till Akademin. Theologicum och det tillhörande trähusannexet mottogs 1922 av stiftelsen, och då Akademin 1924 fick en donation för grundandet av en teologisk fakultet flyttade teologerna strax in här. För humanister, statsvetare och biblioteket var teologernas oväntade uppenbarelse ett bakslag, eftersom de väntade sig utrymmen i huset på Biskopsgatan 16, och man fick börja se sig om efter nya lösningar. I början av år 1924 avled båda bröderna Dahlström som var bland de viktigaste akademidonatorerna och som suttit på viktiga poster inom stiftelsen. Genom deras testamenten erhöll Akademin därmed två präktiga fastigheter: Ernst och Rosina Dahlströms nyrenässanspalats vid Biskopgatan 13 och Magnus och Ellen Dahlströms empirebyggnad vid Gezeliusgatan 2. Testamentariska förbehåll gjorde dock att byggnaderna inte genast kunde tas i bruk. Humanisticum blev färdigt år 1896 med alla rum inredda i olika stilar. Nedre våningen upptogs av allmänna utrymmen och den övre av sovrum för både herrskap och tjänstefolk. I rummet strax ovanför entrén, dagens kafferum, bodde dottern Greta. Historien förtäljde att familjen Dahlström hade för vana att försäkra sig om att få tag på en tillräckligt stor julgran till jul, en som skulle nå upp genom den runda öppningen i inre hallen till andra våningen. Det var här man dansade och höll till vid festliga tillfällen. Hela huset är som byggt för att underhålla och festa i! År 1930 kunde stiftelsen ta hand om byggnaden. Det fanns inte plats i huset för både humanisterna och statsvetarna så de senare fick nöja sig med att vänta på nästa tillfälle. Åtta seminarier (dagens institutioner) bereddes rum i Humanisticum som länge fungerade som en central samlingsplats för fakultetens lärare och studenter. Med tiden blev huset dock för trångbott, och idag finns etnologerna, filosoferna och historikerna kvar medan de övriga flyttat ut. Domvillan uppfördes ursprungligen som bostad för boktryckaren Christian Ludvik Hjelt. Det var han som år 1824 grundade Åbo Underrättelser som är landets äldsta tidning, och han var också i övrigt en av dåtidens driftigaste Åboborgare. År 1906 flyttade kommerserådet Magnus Dahlström in, och gjorde grundliga renoveringar av fastigheterna bl.a. installerades centralvärme och elektricitet i huset. Den fasta inredningen med päronträpaneler, alm och björk och kakel i våtutrymmena blev mycket påkostad. Domvillan fick statsvetenskaplig beboelse år 1936.Redan tidigare under 30-talet återuppstod i och runt huset Åbo Academieträdgård, det var här den gamla Akademins trädgård hade anlagts på 1750-talet. Trädgården förföll efter forstmästare Montells död 1954, och idag påminner endast Per Kalms ek om Akademins botaniska historia. Då statsvetenskapliga fakulteten skulle ta över sitt nya hus erbjöds stiftelsen en del av inventarierna i lösen och dessa detaljer utgör ännu idag en påminnelse om byggnadens

14 tidigare historia. Auditorium Magnus Dahlström där vi idag sitter på föreläsningar och seminarier var tidigare familjen Dahlströms salong. I kvarterets övriga byggnader har det flitigt flyttats ut och in sedan 30-talet. Tryckerihuset hann inrymma olika samlingar och institutioner innan det slutligen helt övertogs av Donnerska Institutet. Byggherren Christian Hjelt tänkte ursprungligen att detta skulle vara ett stall och ett fähus, men ångrade sig och ändrade planerna så att nedre våningen inreddes till boningsrum. Han planerade också att hela byggnaden skulle bli i två våningar, men pengarna började tryta och resultatet blev en halv andra våning och en ganska enkel och outsmyckad fasad som endast kan ses som resultatet av en till hälften förverkligad improvisation. Åhuset har anor tillbaka till 1830-talet när det byggdes som bostadshus av samme boktryckare Hjelt. Sibelius museum är placerat på den forna botaniska trädgården som Per Kalms 300- åriga ek vittnar om. Museibyggnaden är ritad av Woldemar Bäckman som också ritat bl.a Axelia, Gadolinia och Hanken, och den stod färdig Akademins första professor i musikvetenskap, Otto Andersson, samlade flitigt på musikvetenskapligt material: noter, instrument och bilder. År 1949 fick samlingarna namnet Sibeliusmuseum, och under årens lopp har materialet om och av Jean Sibelius ständigt utökats. Boktornet donerades, planerades och byggdes inom loppet av ett och ett halvt år och invigdes på Porthans minnesdag Arkitekt till detta funkisbygge var Erik Bryggman som härmed engagerades som Akademins särskilda arkitekt. Planerna för den andra etappen av Akademins bibliotek kom att tolkas av Woldemar Bäckman, som i andan följde den ursprungliga planen och bevarade tre av boktornets fasader intakta. Reuterska huset byggdes som stadsvåning för hovrättspresident Carl Procopé som flyttade in med sin nya hustru Paret bodde i övre våningen i elva större rum. I bottenvåningen kom dottern Alina Reuter att bo med sitt tidvis drygt 20 personer stora hushåll. Hon höll dock bostaden endast som sin stadsvåning och vistades där sporadiskt. Sommartid bodde hon på Lofsdal i Pargas och vintertid huvudsakligen på Ispois gård. Idag lånar vi kursböcker i hennes salonger. Museet ETT HEM som är en del av Akademins stora museisamlingar ligger idag på Biskopsgatan. Det ursprungliga ETT HEM var dock det Jacobssonska residenset på Tavastgatan vars fasad var ritad av C.A Engel. När makarna Jacobsson avlidit 1932 inrättades museet här i enlighet med deras testamente för att vittna om livet i en högreståndsmiljö i sekelskiftets Åbo. Museet var tappert öppet genom hela andra världskriget men stängde genast därefter pga att fasaden med åren börjat luta mer och mer utöver gatan och hela huset hade satt sig illa. Byggnaden var byggd på mycket mjuk lergrund. Den första riktiga miljödebatten i Åbo tog fart och man hade t.o.m som tanke att spara endast fasaden och bygga modernt bakom. Tanken att spara hela miljön som en värdefull helhet var tydligen för kostsam för att någon skulle vilja ta sig an det. Byggnaden revs 1955 och museet fick tio år senare sina nuvarande utrymmen på Biskopsgatan.

15 Geologicum för oss tillbaka till det ursprungliga Akademikvarteret. Geologicum eller det Cajanderska huset var ursprungligen två separata hus som senare förenades bakom en enhetlig fasad. Nils Petter Cajander kunde med sin familj flytta in i sitt hus Han var kräm- och salthandlare och ytterst framgångsrik vid mitten av seklet. Med intressen också inom rederi- och varvsbranschen. Från detta fram till år 1919 då matematikerna och naturvetarna flyttade in hann både korvmakarmästare och apotekare hålla hus här. Idag är hela byggnaden i den Geologiska institutionens användning. Bakom det Cajanderska huset ligger Chemicum som ritades av Erik Bryggman och blev färdigt I början av sin verksamhet höll även Studentkåren till i utrymmen i Akademikvarteret, men flyttade 1925 till Tavastgatan 22. Även de nya utrymmena blev strax för små, och det nuvarande Kårhuset byggdes, först festsalsdelen och senare studenthemsdelen. Kårens festsal ritades av arkitekt Erik Bryggman. Bygget finansierades med penninginsamlingar runt om i landet. Salen skulle rymma 300 personer. Köksavdelningen utvidgades och centralvärme drogs in. Man hade tänkt att den nya festsalen skulle stå färdig till årsfesten den 18 februari Men både invigning och årsfest uppsköts till den 15 mars. Den 5 maj i år inleddes festsalsrenoveringen och festsalen väntas vara färdig i slutet av september. Tavasthem, eller ett eget studenthem, planerades redan före kårhusbranden 1939 och även det ritades av Bryggman. Penninginsamlingen stannade upp under krigsåren men man återupptog strax arbetet och beslöt att en donator som bidrog med mk (ca )skulle få ge namn åt ett studentrum. Det är därför Kårens rum bär namn efter städer, firmor eller givmilda donatorer. Kåren fick ihop 12 miljoner mark (ca. 2miljoner ) på att sälja kaffe som donerades av Matts Grönlund i Buenos Aires, och Kårhuset fick Argentinasalen. Med hjälp av filatelister från staden startade man en frimärksinsamling, saldot blev över mark (ca ) och frimärksrummet. Hösten 1947 grävde kåreniterna själva gropen för sitt studenthem som äntligen stod färdigt I Januari Källor: Akademiska gårdar Kårliv under 75 år Broschyren Åbo Akademi

16 I och för sig brukar en busstur ingå i introveckans program, och den ger utisarna en ganska bra uppfattning om staden, men har man tid så är det bra att visa lite hur Åbo ser ut till fots. 6. Introduktionsveckan Då utbytesstudenten väl är hämtad, hemmastadd med madrass, hemnyckel och tutorns telefonnummer är det dags att styra stegen mot Akademiområdet för studier och studieliv. Den första kontakten till studielivet skapas under introduktionsveckan som ordnas av internationella enheten. Det är viktigt att delta i så mycket som möjligt av programmet under introduktionsveckan. I pauserna har studenterna ofta många frågor som skall besvaras och då är det bra att så många som möjligt finns på plats. Dessutom ger programmet en möjlighet att skapa en kontakt till alla studerande i ens tutorgrupp, även till dem som inte självmant tar kontakt eller har behov att ta kontakt. De nya studenterna befinner sig i en helt ny situation och tutorn kan utgöra en viktig och trygg punkt i tillvaron genom att vara den man kan fråga om det man kanske glömt eller inte riktigt förstått. Under introduktionsveckan får utbytesstudenten så mycket information att det är helt förståeligt att de inte kan komma ihåg allting. Introduktionsveckan är mycket nyttig för både utbytesstudenten och för dig, det delas ut en massa viktig information som garanterat kommer att behövas.

17 Internationella enheten På internationella enheten sitter Monica Nylund, Gurli-Maria Gardberg, Harriet Klåvus och Annikki Abrahamsson. Under de första veckorna då utbytesstuderandena anländer är det väldigt upptaget på internationella enheten. Om det uppstår problem skall man dock inte undvika att kontakta internationella enheten. MEN, många utbytesstuderanden vill träffa dem genast då de anländer för att diskutera kurser och studier. I dessa fall är det bra att försöka lugna ner studenten eftersom alla får personlig studievägledning på internationella enheten veckan efter introduktionsveckan. Internationella enheten vid Åbo Akademi Öppet mån-tis, tors-fre Tavastgatan 13, Åbo tel. Harriet Monica Gurli-Maria Annikki Tutorerna vid Åbo Akademi är inte ämnestutorer. Det betyder att akademisk vägledning eller hjälp med planering av studieplan inte hör till tutorns uppgifter. Genom att inte blanda sig i studieplaner undviker man otrevliga missförstånd och problem. Det finns en skillnad på frågor och frågor men detta kan gälla som tumregel.

18 7. Kårkansliet Kårkansliet hittar du i andra våningen på Kåren, Tavastgatan 22. Är det något gällande studier eller studieliv du söker svar på ska du komma till kårkansliet och fråga. Har ditt tutorbarn frågor som du inte kan svara på så kan du alltid be dem kontakta sekreterarna på kåren. På kårkansliet träffar du: Rasmus Gottberg civiltjänstgörare ragottbe@abo.fi Anna Malmström Socialpolitisk sekreterare med utrikesärenden ssu-karen@abo.fi Kalle Sällström Högskolepolitisk sekreterare hs-karen@abo.fi Fia Valtonen Generalsekreterare gs-karen@abo.fi

19 Personalen på kårkansliet svarar gärna på frågor av alla de slag. Om man känner sig vilsen ska man söka sig till kåren. På kårkansliet kan man också köpa olika studentkårs prylar, dessutom kan man ta kopior och skicka fax. 8. Studielivet vid ÅA ESN-Åbo ESN-Åbo är ett utskott vid Åbo Akademis Studentkår. ESN är en förkortning för Erasmus Student Network, ett europeiskt nätverk som fungerar i ca 20 länder. ESN sysslar främst med att hjälpa integrera utbytesstuderanden i studielivet, genom att ordna aktiviteter åt och tillsammans med dem och ibland med de andra ESN sektionerna i Åbo (TY, Kauppis). Dessa aktiviteter kan vara allt från resor till Lappland till sitzar till videokvällar. Tanken är att öka kontakten mellan finländska och utländska studenter. ESN har möten med jämna mellanrum för att planera sin verksamhet. Viktigt är att mötena går automatiskt på engelska ifall någon som inte kan svenska är med föredragningslistan skrivs alltid på engelska. Dessutom är nya ideer alltid välkomna ESNare vill ju gärna veta vad som intresserar just årets utbytesstuderanden och hjälpa dem att förverkliga sina ideer. ESN ÅA har en egen mailinglista, och informerar dessutom på svenska i Bullen. Vill du komma med på listan så ta kontakt med ordförande: esn_info@abo.fi. Mera info på Specialföreningar ÅAS kring 60 specialföreningar erbjuder också en hel del trevligt för utbytesstudenterna. Utbytesstuderande får en guide där även specialföreningarna presenteras. I Kårkalendern finns kontaktuppgifter till dessa föreningar. Det är önskvärt att också tutorn berättar om vad det hela går ut på och uppmuntrar utbytesstudenterna att delta. Det är inte alltid så lätt att förstå vad iden med en halare och tygmärken är. Än mindre varför vissa traditionella

20 fester firas och varför de är så populära. Men en viktig del av utbytet är att komma in i det lokala studentlivet och av denna orsak är specialföreningarna viktiga. Ta med era utbytesstudenter på era specialföreningars tillställningar och presentera verksamheten för dem. Ta med era utbytesstudenter på Gulnäbbsakademin som ordnas på hösten. TIPS: Gulnäbbsintagningarna på hösten brukar vara en succé bland utbytesstudenterna samt en bra start på ett intensivt utbyte. Anmäl dem till deras egen ämnesförenings gulnäbbsintagning och gå med själva. Det kan kännas lite främmande först men efteråt brukar utbytesstudenterna vara idel solsken. Bäratta dock kort vad det hela går ut på först! 9. Studentkåren ordnar program Åbo Akademis Studentkår ordnar en välkomstfest för alla nya utbytesstudenter och utländska examensstuderande. Festen brukar vara på Kåren och utländska studeranden och utrikestutorer får gratis inträde genom fribiljetter som utdelas under introduktionsveckan. Denna fest är också öppen för finländska studerande och det är önskvärt att tutorerna marknadsför festen bland sina vänner så att det blir en verklig välkomstfest. Åbo Akademis Studentkår kommer troligen också att tillsammans med de andra studentkårerna i Åbo (Turun yliopiston ylioppilaskunta och Turun kauppakorkeakoulun ylioppilaskunta) att ordna en stor välkomstfest för alla nya utbytesstudenter och examenstuderande i Åbo.

21 Åbo Akademis Studentkår ordnar dessutom ett stuguveckoslut för de nyanlända. Information om allting Kåren gör skickas ut på nuntii-listan,och Kårbullen, på sista sidans Bullen in English. Det lönar sig att läsa denna e-post och informera vidare åt sin tutorgrupp. Anvisningar för att skriva in sig på nuntii-listan finns nedan. Nuntii-listan är listan med stort L vad beträffar information rörande utlänningar och det är bra om du som tutor är med på den. Ibland är det svårt att få med utbytesstudenter i aktiviteterna eftersom studentkulturerna är så olika i olika länder. Men det är mycket viktigt att studenterna är med för att de skall integreras bättre och få vänner. Som tutor är det viktigt att uppmuntra studenterna att delta i olika slags studentliv. Det är värt ett försök att rycka med de utländska studenterna i våra finlandssvenska ankdammssvängar, speciellt i början.

22 10. BRA ATT VETA!!!! DEN FINSKA KULTUREN Det är kanske viktigt att ni nämner lite kort om den finska kulturen. Att finländare nog är helt trevliga fast de kanske inte är så utåtriktade osv. HELGDAGAR Det kan vara trevligt om ni förklarar lite om hur och varför vi firar vissa helgdagar. - 1 november, allhelgonadagen, då människor tänder ljus på sina näras gravar. - 6 december, sjävständighetsdagen, Finland blev självständigt december, julafton och juldag. - 1 januari, nyårsdag - 6 januari, trettondagen. - 9 april, långfrdagen. - 9 april 12 april, påsk, memma en traditionell finsk påskrätt. - 1 maj, en sjudundrande fest maj, kristihimmelsfärdsdag maj, pingstdagen juni, midsommardagen. VÄDRET Det kan bli rätt kallt och mörkt häruppe i Norden. De flesta av dina tutorbarn visste nog redan om detta och tog med varma kläder. Om inte se för Guds skull till att de skaffar sig sådana i god tid. Vintrarna kan vara längre och mörkare än vad dina utisar är vana vid. Det kan vara bra att berätta om vad mörkerdepression är, och i allmänhet försöka ha koll på att folk klarar sig under årets kortaste dagar. Andra god råd som du kanske behöver förmedla är - Cykla inte när det är halt eller många minusgrader - Gå inte utomhus med otorkat hår i minusgrader (undertecknad lärde sig det här av bitter erfarenhet) - Myggor biter en när man är i Lappland eller på landet på sommaren, spray finns att köpa - De vinterdagar då solen lyser så lovande brukar också vara de kallaste

23 ATT RESA RUNT Att resa runt i Finland är mycket lätt, vi har bra möjligheter till kollektivtrafik. Man kommer nästan överallt med tåg och buss, med 50 % rabatt. Dessutom kan det vara värt att berätta åt era tutorbarn hur nära det är både till Stockholm och Tallinn och hur man kan ta sig dit. STUDENTHÄLSAN Eftersom utbytesstudenten betalat kåravgift är de automatiskt berättigade till studenthälsans service precis som finländska universitetsstuderande. Studenthälsan erbjuder dock bara vård (inte intensivvård) under vardagar mellan åtta och fyra. Om utbytesstudenten blir sjuk under kvällen eller på veckoslutet eller om större ingrepp måste göras eller om studenten är i behov av intensivvård måste man vända sig till den kommunala hälsovården, som uppbär dejoureringsavgifter under dessa tider. Utbytesstudenten vet oftast hur de skall göra ifall de blir sjuka och de är ofta också medvetna om vilka problem som kan uppstå. I alla frågor som gäller sjukvård eller andra socialpolitiska problem är ni mera än välkomna att kontakta studentkårens socialpolitiska sekreterare med utrikesärenden. Även i Survival Guiden finns det information. Sjukhus och hälsostationer kan debitera fullt pris av utlänningar som inte har permanent uppehållstillstånd och FPA-kort. Vissa undantag finna. Medborgare i de nordiska länderna har rätt till samma hälsoservice som de som är permanent bosatta i Finland Medborgare av ETA-länder har rätt till akut sjukvård till samma kostnader som permanent bosatta i Finland om de har sjukförsäkring i sitt hemland. Detta kan bevisas med en sk E111 blankett. Ämnesstuderande och studerande vars studier kan räknas in i en examen i ett annat EU-land, kan få en E128 blankett som berättigar honom/henne till bredare vård. Finland har skrivit avtal med vissa länder angående sjukförsäkring. Medborgare från länder utanför EU och som avtal inte finns med måste ha privat sjukförsäkring. Information om detta får man från Kåren och CIMO (Center for International Mobility) MILJÖ OCH SORTERING Studentbyn erbjuder avfallssorteringsmöjligheter och det är viktigt att poängtera åt utbytesstuderande att man i Finland sorterar avfall. På introduktionsveckan delas det ut mera grundläggande information men det är bra om tutorn förklarar vad som skall i vilket sopkärl (framför allt att inte lägga blandavfall i sopkärl för specialavfall). Finland har kommit ganska långt gällande sortering och miljötänkande och för många utbytesstuderande kan det vara första gången de kommer i kontakt med sortering. Därför är det viktigt att motivera till miljötänkande genom att lära dem sortera.

24 JURISTHJÄLP Hjälp i juridiska frågor kan fås på måndagar och torsdagar mellan kl. 18 och 19 på TYY:s kansli (Rektorsåkersgatan 3), eller under samma tider på telefonnumret Även Internationella träffpunkten erbjuder juridisk hjälp i frågor angående uppehållstillstånd, diskriminering, våldsdåd etc, varje onsdag mellan kl. 10 och 12 (International Meeting Point, Stortorget 3.) Det går även bra att kontakta Kåren som kan hjälpa dig vidare i dylika fall. RELIGION Era tutorbarns religion är någonting ni verkligen måste ta i beaktande. Här i Finland är det inte så vanligt att man går till kyrkan men utomlands spelar religionen ofta en mycket viktig roll. Utbudet på engelska gudstjänster i Åbo är inte så bra. Till studentprästen Peter Gustavson kan man vända sig i alla frågor rörande livet, studier och framförallt religion. Ifall ert tutorbarn funderar om någonting rörande religion eller gudstjänster så be dem kontakta Peter. Peter är språkkunnig så det borde inte bli något problem. Studentprästen har mottagnin gpå kårkansliet tisdagar kl , tel Andra tider är han anträffbar per telefon eller AKADEMI INFO Nycklar till Akademin Nycklar till Akademin fås från Åbo Akademis kassa i Gripen. Studerande har rätt att få nycklar till dataklasserna och till sin egen institution. För att få en nyckel skall man fylla i en blankett med institutionsföreståndarens namnteckning. Nyckeln kostar ca 35 av vilket man får tillbaks ca 25 då nyckeln återlämnas.

25 Vett och etikett i dataklasser Dataklasserna vid ÅA är främst till för arbete. Det kan vara bra att berätta för sin tutorgrupp att man i en allmän dataklass måste respektera andras arbetsro. Det är ovanligt i andra delar av världen med dataklasser som de vi har i Finland och därför vet inte alla automatiskt hur man skall uppföra sig i dem. Berätta om finländska seder som t ex att inte socialisera i dataklasser. Visa också hur utbytesstuderande kan läsa när föreläsningar börjar, alltså då dataklassen äe upptagen genom att se på läsordningen utanför dataklassdörren. Fusk Att det är förbjudet att fuska vid Åbo Akademi, liksom vid alla universitet är någonting ni kan påminna era tutorbarn om. NUNTII Nuntii är ett elektroniskt nyhetsbrev (mailing-lista) som riktar sig till utbytes- samt examensstuderande, tutorer och andra som är intresserade av att veta vad som händer i Åbo för/med utländska studerande. I nyhetsbrevet informerar internationella enheten, Kåren samt ESN-utskottet om aktuella saker som t ex akademisk informtion, kursändringar, studiesociala frågor, happenings och händelsekalendrar med information om fester, jobberbjudanden, vad som händer i Åbo samt annat intressant. Nuntii listan är en s.k. majordomo lista vilket betyder att man själv måste ansluta samt annullera sin e-post adress på listan. Detta är inte svårt men det är viktigt att se till att ALLA ÅA-utbytesstuderande samt tutorerna själv finns med på listan.

26 Man ansluter sig till listan på följande sätt: To Cc : Subject: Message text----- subscribe nuntii Mycket viktigt! Lämna subject tomt. Inget annat får stå i mejlet utom subscribe nuntii. Då utbytesstudenten åker hem är det likaså viktigt att de annulerar nyhetsbrevet. Detta görs på samma sätt förutom att meddelandet i detta fall är unsubscribe nuntii. To :majordomo@abo.fi Cc : Subject: Message text----- unsubscribe nuntii INFORMATION Survival-guiden uppdateras årligen och delas ut åt alla tutorer och utbytesstuderande. Den hittas även på nätet på I den kan man hitta information om så gott som allting man kan tänkas behöva veta. Det är bra att gå igenom den tillsammans med utbytesstudenten så att denna lär sig använda den. Survival guiden är ett verkligt hjälpmedel under den tid man över lever i Finland. Bekanta er med den! Kårkalendern kommer ut i början av september. I kårkalendern finns information om studentkåren, studentkårsmedlemskap och förmåner. Där finns alla viktiga telefonnummer samt information om t ex tidsbeställningen på studenthälsan. Dessutom finns många traditionella studentfester utmärkta. ALKOHOLANVÄNDNING För många finländare är socialt umgänge ganska beroende av alkohol. Andra länder har liknande dryckeskulturer, men folk brukar inte supa offentligt till den grad man gör här. För många utlänningar kan det vara lite chockerande att se just hur pass fulla folk blir på t ex vappen eller på sitzar. Alkisarna på parkbänkar kan också bli en otrevlig överraskning. Lite varning om alkoholvanor kan alltså vara på sin plats. Påpeka att berusade människor inte brukar vara farliga, och understryk för dina tutorbarn att ingen tar illa upp om de inte vill dricka alkohol på finländskt vis eller överhuvudtaget. Ingen kan tvinga dem att supa om de inte vill eller inte trivs med det. Ändå är sitzkultur något som många utlänningar uppskattar. Det är ganska speciellt för den finlandssvenska kulturen och är en del av det typiska studielivet här. ESN brukar ordna sitzar där det lärs ut sitzkultur på engelska. Att sitza utan alkohol är såklart acceptabelt, och borde gå att fixa.

27 Message Text unsubscribe nuntii ALLMÄNT Lär gärna era tutorbarn genast några ord på både finska och svenska. Det lönar sig kanske också att förklara var det vanligen talas svenska och att då man gör affärer på stan går det oftast till på finska. Viktiga ord kan till exempel vara tack, hej, ursäkta osv. HEMLÄNGTAN För en del av dem som kommer hit är det första gången de är hemifrån, de har kanske bott med sina föräldrar hittills. Att konstant höra ett främmande språk runtomkring sig är också stressigt och kan utlösa stark hemlängtan. Om du märker att någon av utbytesstudenterna har hemlängtan finns det olika sätt att gå till väga. Det är bra att försöka tala om hemlängtan. För vissa hjälper det redan att få berätta om sina föräldrar, syskon, flick- och pojkvänner, sin hemort etc. Att få visa bilder och märka att någon är intresserad och på så sätt hitta trygghet. För andra är det viktigt att skapa kontakter till egna landsmän, att få tala sitt eget språk med personer från samma kultur. På detta sätt hittar dessa personer vilostunder från allt det nya och jobbiga omkring dem. Det är dock viktigt att dessa personer när de väl är redo också skall ha möjlighet att träffa och lära känna andra nationaliteter och framförallt finländare. De som har hemlängtan trivs inte nödvändigtvis så bra först. Det är mycket viktigt att speciellt dessa personer kommer med på välkomstfesten och stuguveckoslutet så att de får träffar människor och får vänner. Då man hittat sina första vänner lättar ofta hemlängtan. Försök satsa lite extra tid på dem som kanske har lite svårare att skapa kontakter. Varje år är det någon som åker hem av olika orsaker. Det är helt OK att åka hem. Om någon genast i början meddelar att den vill åka hem är det bäst att föra honom/henne till internationella enheten där de kan diskutera närmare varför personen vill åka hem. Ofta hjälper en diskussion och känslan av att man har någon att tala med.

28 e-post: stkar utrikessekre 12. Att vara tutor Jag har varit tutor två gånger hittills och jag har trivts med det väldigt bra. Jag har fått träffa en massa nya människor och lära mig mycket om andras kulturer och levnadssätt. Det som jag inte hade väntat mig var, att jag också lärde mig en massa nytt om vår egen kultur. Igenom att utbytesstudenterna har frågat så mycket om varför vi finländare gör så och så, har jag blivit tvungen att fundera över och ta reda på mera saker om vår kultur. Ta en sån sak som att vi tar av oss skor inomhus. En utbytesstudent som jag hade bjudit hem till mig, hade hört om denna sed och tog den väldigt bokstavligt. Han tog av sig skorna redan utanför ytterdörren och steg sedan in. Maten är också något som alla kommer att fråga om - eller klaga på. Varför dricker finländare så mycket mjölk? Vad är knäckebröd? Varför äter man lunch redan kl.12 och middag kl.17? Massor med frågor och det är bara att försöka svara på dem så gott man kan. Överlag kan jag säga, att det är roligt att vara tutor, men studierna led nog lite av det. Det är ju så roligt att umgås med utlänningarna... Agneta Sundman