Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län. Beslutsstöd

Transkript

1 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Beslutsstöd

2 PRESENTATION Vilka är vi egentligen? 2 **

3 Dagens innehåll Ca tider: Bakgrund, begrepp och (L)ABCDE samt beslutsstöd Fika Lunch på egen hand SBAR och patientfall (inkl. paus för fika på eftermiddagen) 3

4 Har ni tänkt? Åhh nej inte ett papper till Vi håller väl inte på med akutsjukvård. Jag som jobbat så länge behöver inget papper för att se om nån är sjuk.. Räknas inte min kliniska blick och min erfarenhet längre... Hur ska jag hinna göra allt innan ambulansen kommer.. Ska jag behöva släpa med mig en massa ny utrustning nu.. Känner ni igen något av detta? När ambulansen kommer så gör dom ju ändå sin bedömning 4 *

5 Har ni tänkt? Nytt papper men inte nytt arbetssätt Åhh nej inte ett papper till Strukturerad dokumentation istället för kladdpapper Finns både som app och löspapper Underlättar vid överrapportering Fördelar med att ha dokumenterade beslut 5

6 Har ni tänkt? Jag som jobbat så länge behöver inget papper för att se om nån är sjuk.. Det vet vi att ni inte behöver, men struktur är inte skadligt Den kliniska blicken har fortfarande sista ordet Beslutfattade enligt denna modell får inte överprövas av annan vårdgivare Ett dokumenterat beslut har mer tyngd om något skulle hända Likartat arbetssätt genom hela vårdkedjan 6 *

7 Har ni tänkt? Vi håller väl inte på med akutsjukvård Nej, men ni träffar akut sjuka människor Nej, men ni träffar akut sjuka Kompetensutveckling människor och att tillvarata Kompetensutveckling sjuksköterskans hela och att kompetensområde tillvarata sjuksköterskans hela Fördelar kompetensområde att alla vårdgivare pratar Fördelar samma att språk alla vårdgivare pratar samma språk 7

8 Har ni tänkt? Räknas inte min kliniska blick och min erfarenhet längre... Jo, den har till och med sista ordet Undersökningar visar att sjuksköterskans kompetens tillvaratas ännu mer efter införandet av beslutsstödet Inte istället för utan i kombination med klinisk blick En trygghet för nyare sjuksköterskor som ännu inte litar på sin kliniska blick 8 *

9 Har ni tänkt? När ambulansen kommer så gör dom ju ändå sin bedömning Beslutsstödets utfall ska följas Samma arbetsmodell kring den sjuka människan ger samverkansvinster Inte längre behov av två bedömningar 9

10 Bakgrund Beslutsstödet Är ett verktyg för ssk inom kommunal vård och omsorg Ska användas när den enskildes hälsotillstånd försämras Ger stöd för var den fortsatta vården ska bedrivas 10 *

11 Syftar till att strukturera bedömningen av den sjuka människan och optimera vårdnivån Säkrar informationsöverföringen till nästa vårdgivare 11 *

12 Funkar det då? 12

13 Lite statistik 13

14 Antalet återkommande inom en vecka från utskrivning minskar med ca 25% 14

15 Vad är det vi pratar om? 15

16 Vilken slutsats kan vi dra av det här? Fler av patienterna som inkom till Akm var sjukare (högre triagerade) Minskad risk för oplanerad återinläggning Bättre information till distriktsläkarna samt till akutmottagningen Leder till en ökad användning av kompetens som finns hos sjuksköterskan 16 *

17 Vilken slutsats kan vi dra av det här? Patienten blir omhändertagen på optimal vårdnivå Skapar trygghet i bedömningen både för sjuksköterskan anhörig och patienten Genomför en tydlig strukturerad bedömning, alla gör lika Enklare att dokumentera och följa upp Kvalitetssäkring av utförd insats 17 *

18 Begreppsförklaring 18 *

19 Beslutsstöd Visam Verktyg för SSK i kommunal vård och omsorg Används när ett hälsotillstånd hastigt försämras Checklista som ger stöd för fortsatt vård Syftet är att göra bedömningen strukturerad Vård på optimal vårdnivå Säkrad informationsöverföring *

20 Begreppet vitala funktioner Vad är vitala funktioner? Funktioner som är helt avgörande för en individs överlevnad. Andning - Cirkulation - Medvetande AF - SpO2- (O2) HF - BT - Temp RLS Vitala parametrar 20

21 ABCDE Initial bedömning enligt (L) ABCDE L: Livsfarligt läge Bedömning hur farlig en olycksplats är A: Airway Luftväg med halsrygg B: Breathing Andning C: Circulation Cirkulation D: Disability Funktionsbortfall E: Environment/Exposure Yttre påverkan, klä av patient, omgivningen (varmt rum, filtar etc) 21

22 Algoritm Initialt omhändertagande enligt algoritm En algoritm är en metodisk och exakt beskrivning av hur man löser ett problem13 22 *

23 Hypoxi Hypoxi innebär en inadekvat syrgaskoncentration i vävnaden trots tillräcklig syrgastillförsel. * 23 *

24 Dyspné Andnöd (dyspné) är en vanlig och subjektiv upplevelse. 24 *

25 BAS 25

26 RLS-85 26

27 Palliativ vård Definition enligt Socialstyrelsen: Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående. 27 *

28 SBAR Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd - status Rekommendation - åtgärd Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till att det blir fel i vården. SBAR är ett sätt att lämna och ta emot viktig information strukturerat och snabbt. 28 *

29 L ABCDE 29

30 (L) - A B C D E Principen att omhänderta patienter enligt ABCDE handlar om att systematiskt ta hand om det viktigaste först och att fastställa allvarlighetsgraden i situationen. 30

31 L Livsfarligt läge Hot och risker förekommer i alla delar av vården: Akutsjukvård Ambulanssjukvård Psykiatri Vård av personer med missbruk Vård av äldre Vård av personer med demenssjukdom 31

32 L Livsfarligt läge Du som är på plats för att bistå med hjälp, ska först se till att du själv inte hamnar i en situation där du utsätts för fara. Du ska alltid prioritera din egen säkerhet före den drabbade! Skapa lugn samt uppträd inte provocerande! Gör alltid en avvägning om du kan klara av situationen. 32

33 L Livsfarligt läge Den drabbade kan befinna sig i omedelbar närhet av fara och kräver omedelbar förflyttning eller annan åtgärd för att förhindra ytterligare skada. Exempel på Livsfarliga lägen kan vara; Risk för brand eller exponering av retande gaser Elektricitet Hotfull eller våldsam patient/anhörig Suicidförsök Hot mot vitala funktioner etc. 33

34 A Airway Andningen Luft förflyttas in i och ut ur lungorna i tillräcklig mängd för att bibehålla en lämplig nivå av syre i blodet. Respirationen Gasutbytet i alveolerna. CO2 från blodet vädras ut i utandningsluften och O2 diffunderar in i blodet, binds till hemoglobin och transporteras ut i kroppen. 34 *

35 A Airway Orsaker till hypoxi Problem i luftvägarna Problem i lungorna med gasutbytet Problem med hjärta och cirkulation 35 *

36 Vad händer vid hypoxi? Andningsfrekvensen ökar Hjärtfrekvensen ökar Cyanos i hud och slemhinnor 36 *

37 A- Airway Luftvägen, finns något hinder för luftens väg in i eller ut ur lungorna? När vi hälsar på patienten får vi ett snabbt svar, talar patienten är luftvägen fri. 37

38 Skapa fri luftväg Handen på pannan, två fingrar under hakan och böj huvudet bakåt Käkvinkellyft Haklyft Titta efter blödning, kräkning, främmande kropp Plocka bort sånt som kan blockera luftvägen (matrester, löständer) 38

39 Glöm inte halsryggen! Vid risk för nack- eller ryggskada ska patienten inte förflyttas. Nacken stabiliseras för att undvika rörelse av denna! 39

40 B- Breathing Kontrollera att patienten andas. Om ingen andning finns eller agonal andning Starta HLR Om patienten andas. HUR andas patienten? Ger patientens andning tillräcklig mängd syre till kroppens vävnader? 40

41 Se Lyssna Känn Cyanos Apikal eller basal andning Asymmetriska andningsrörelser/ hjälpmuskler/ indragningar Andningsfrekvens >25 eller <8 Andningscykel Andningsljud Auskultera lungorna Palpera bröstkorgen Saturation = eller >92% Vid känd KOL = eller >88% 41

42 Saturationsmätare Läser av hur många procent av hemoglobinet som har syrgasmolekyler bundet till sig Vid hypoxi är det brist på syrgasmolekyler och hemoglobinet blir inte mättat med syrgasmolekyler och syrgasmättnaden saturationen blir låg 42 *

43 Felkälllor vid saturationsmätning Proben sitter dåligt Starkt ljus Nagellack Perifer kyla Kolmonoxidförgiftning 43 *

44 Cirkulation Det kardiovaskulära systemet 44 *

45 C - Cirkulation Cirkulationssvikt Chock = bristande vävnadsperfusion De metabola behoven/kraven är större än tillgången. 45 *

46 C - Cirkulation Tidiga tecken är: Andningen Puls Huden (blek, kallsvettig) Sena tecken är: Blodtryck CNS 46 *

47 C - Cirkulation Olika typer av chock: Hypovolem chock (Blödningschock, dehydrering) Kardiogen chock (Sviktande/bristande pumpförmåga) Distributiv chock (Septisk chock/toxisk chock, Neurogen chock) 47

48 C - Cirkulation Hypovolem chock innebär en minskad cirkulerande volym. Exempelvis: Förlust av helblod eller Dehydrering 48

49 C - Cirkulation Patienten dör för att den cirkulerande volymen blir för liten, inte för att Hb är för lågt. Behandlingen initialt är vätska. 49

50 C - Cirkulation Kardiogen chock innebär bristande pumpförmåga. Mortalitet % 50 *

51 C - Cirkulation Behandling av kardiogen chock är helt beroende på den bakomliggande orsaken. 51 *

52 C - Cirkulation Distributiv chock innebär en felaktig fördelning/ placering av vätska. Exempelvis: Sepsis (infektion) eller Anafylaxi (allergi) 52 *

53 C - Cirkulation Septisk chock är akut cirkulationssvikt i kombination med hypotension och generell organsvikt. 53

54 C - Cirkulation Tecken på sepsis är akut insjuknande med: Sjukdomskänsla Frossa och feber Andningspåverkan Konfusion Smärta 54

55 C - Cirkulation Upptäck sepsis med hjälp av: BAS Blodtryck, systoliskt < 90 mmhg Andningsfrekvens > 30 /minut Saturation < 90 % 55

56 C - Cirkulation Behandling av septisk chock: Snabb handläggning med infarter, vätska och antibiotika. Komplettera med syrgas. 56

57 C - Cirkulation Anafylaktisk chock är en livshotande överkänslighetsreaktion som påverkar flera organ i kroppen. 57 *

58 C - Cirkulation Symtom på anafylaxi/allergisk reaktion startar oftast inom 2-15 minuter. Symtomen är: Klåda, urticaria Svullnad (angioödem) Buksmärta, kräkningar, diarré Yrsel Andningspåverkan 58 *

59 C - Cirkulation Olika stadier av anafylaxi: Initialt Progress Chock 59 *

60 C - Cirkulation Behandling av anafylaxi: Inhalation/injektion Adrenalin Antihistaminer (ex Tavegyl) Steroider (ex Betapred) 60 *

61 D Disability/Neurologi Svenska: funktionsnedsättning, alltså neurologisk funktion 61

62 D Disability/Neurologi Bedömning av vakenhetsgrad görs enligt RLS (Reaction Level Scale) 62

63 D Disability/Neurologi RLS-85 RLS 1 Vaken. RLS 2 Slö eller oklar. RLS 3 Mycket slö eller oklar Gräns för medvetslöshet RLS 4 Medvetslös. Lokaliserar. RLS 5 Medvetslös. Undandragande RLS 6 Medvetslös. Böjrörelse. RLS 7 Medvetslös. Sträckrörelse. RLS 8 Medvetslös. Ingen reaktion. 63

64 D Disability/Neurologi Vår uppgift är att i första hand bedöma: Fullt vaken Slö eller oklar Medvetslös 64

65 D Disability/Neurologi Orsakerna till medvetandepåverkan/ sänkt vakenhetsgrad kan vara många: M = Meningit eller sepsis I = Intoxikation D = Diabetes A = Andningsinsufficiens S = Subarach- eller subduralblödning 65

66 D Disability/Neurologi Stroke är blödning eller propp i hjärnan. Varje år drabbas ca personer i Sverige av stroke. 66 *

67 D Disability/Neurologi Akut insjuknande och något av följande symtom: A = Ansikte K = Kroppsdel U = Uttal T = Tid 67 *

68 D Disability/Neurologi Åtgärder vid stroke: Tidigt igenkännande och larm Omhändertagande enligt ABCDE 68 *

69 E - Exponering Undersök hela personen från topp till tå. En s.k. helkroppsundersökning. Glöm ej baksidan! Känn och kläm igenom hela kroppen för att eventuellt upptäcka skador eller tecken på skada hos den drabbade. 69

70 E - Exponering Börja undersökningen från huvudet och gå ner mot fötterna. Palpera armar, axlar, thorax, buk, höfter och ben. Notera eventuella skador och bedöm om de behöver behandlas omedelbart. Leta efter eventuella hudförändringar, tex. petekier, utslag, nya sår eller infekterade sår. 70

71 E - Exponering Skydda patienten mot nedkylning. Skydda patienten mot hårt underlag för att undvika trycksår. 71

72 Beslutsstöd 72

73 73

74 Så här använder du beslutsstödet Beslutsstödet är utformat som en checklista 74 *

75 Finns ställningstagande till palliativ vård med tillräckliga ordinationer för symtomlindring i hemmet? Om frågan besvaras med nej. Följ då beslutsstödets flöde. 75 *

76 Kontrollera samtliga vitalparametrar A,B,C,D och E enligt beslutsstödet: när samtliga parametrar är kontrollerade, följ flödet vidare. 76 *

77 Nästa steg är att bedöma orsaken till den upplevda försämringen: Bedömt tillstånd enligt sjuksköterskan, finns också nytillkomna symtomenligt det högra fältet. Utifrån kontaktorsaken. 77 *

78 Nu ska du som sjuksköterska sammanfatta din bedömning: 78 *

79 Finns särskilda läkemedel att ta hänsyn till t.ex Waran, Eliquiz m.fl, Methotrexate eller andra immunosupprimerande läkemedel? Ja eller Nej 79 *

80 Nu till sista delen av beslutsstödet, rapportering enligt SBAR. * 80 *

81 81

82 SBAR 82 *

83 Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation 83 *

84 Varför SBAR? Förebygga missförstånd och vårdskador 84 *

85 Fler användningsområden Muntlig och skriftlig kommunikation Dialogen mellan personal, patienter och deras närstående Samtliga yrkeskategorier i vården och alla vårdverksamheter kan använda SBAR 85

86 Fler användningsområden Brist i kommunikation orsakar tillbud och händelser Stor mängd kritisk information om enskilda patienter överförs. Patientsäkerheten hotas vid bristande kommunikation 86

87 S Situation Fakta som ska rapporteras under S är: ditt namn och din titel vilken avdelning/verksamhet du ringer från patientens namn patientens ålder och eventuellt även personnummer vad problemet är 87 *

88 B Bakgrund I bakgrunden ska mottagaren få en kortfattad sammanställning av relevant sjukdomshistorik (diagnos, utredningar och behandlingar) Förbered detta genom att före samtalet göra en kort sammanfattning av den historik, som du anser är relevant för det aktuella problemet. 88

89 Exempel: Patientens diagnos är... Patienten utreds för... Patientens behandlas för... 89

90 A - Aktuellt tillstånd Rapportera till exempel vitalparametrar Eventuella förändringar i patientens tillstånd som tillkommit efter tidigare undersökningar eller kontakter. Säg vad du tror problemet är. 90 *

91 Exempel: Patientens status är... Problemet verkar bero på... (infektion/neurologiskt/respiratoriskt). Jag vet inte vad problemet är men jag känner mig orolig *

92 R Rekommendation Ska mottagaren komma direkt och i så fall varför? Behöver nya prover tas eller undersökningar göras? Ska någon behandling ges? Exempel: Jag vill att du... 92

93 Om återkoppling från mottagaren medför ordination på till exempel provtagning, kontroll och/eller behandling ställ följdfrågorna: Hur ofta ska jag...? Hur länge...? När ska jag ta kontakt igen? Innan kommunikationen avslutas ställ frågorna: Finns fler frågor? är vi överens? SBAR kommunikationen är avslutad när både sändare och mottagare har bekräftat åtgärden. 93

94 Gemensam kommunikationsstruktur Skapar förutsättningar för att fokusera på det viktigaste i budskapet Öka patientsäkerheten genom att hela personalens kompetens tas till vara. 94 *

95 Att tänka på vid kommunikation med SBAR Innan du tar kontakt: Bedöm patientens vitala parametrar enligt Beslutstödet Bestäm vem det är relevant att kontakta. Om patienten har hotade vitala funktioner LARMA DIREKT 95 *

96 Statistik Innan beslutsstöd 2011 Ej tillräcklig 57% Tillräcklig 43% Upplevelsen att man har tillräcklig information ökar med ca 40% % ej tillräcklig 16% 2013 ej tillräcklig 30% Tillräcklig 70% Tillräcklig 84% 96

97 Patientfall 97

98

99 TACK! Powerpointmaterial och beslutsstöd: VARDKEDJAN/Beslutsstod/ Omsorg/Kunskapsutveckling-socialtjansten/Aldre/ SBAR: Korten finns att beställa på Sveriges kommuner och landsting. Finns här för nedladdning och beställning: Visam: 99

100 Kontakt: Therese Burman Samordnare äldrefrågor och Regional utvecklingsledare äldre Ann-Katrin Wilhelmsson Äldresamordnare Landstinget 100