ÅRSBERÄTTELSE 2014 Kommunikationsverkets årsberättelse 2014

Transkript

1 ÅRSBERÄTTELSE 2014 Kommunikationsverkets årsberättelse 2014

2 Generaldirektörens tillbakablick Bästa läsare av årsberättelsen! Det är en glädje för mig att få berätta om vad år 2014 innebar för Kommunikationsverket och hela kommunikationssektorn. Såväl externa mätare för resultatmål och bedömningar från intressentgrupperna som mätare för välmående på arbetsplatsen visar att år 2014 var ett utmärkt år. Tillgång till kommunikationstjänsterna utvecklades positivt år Utbudet av snabba bredbandsabonnemang ökade och rentav 95 procent av hushållen hade tillgång till mobilt bredband med en nominell hastighet på 30 Mbit/s vid slutet av året. Abonnemangshastigheterna ökade samtidigt: cirka 73 procent av abonnemangen klarade en hastighet på minst 10 Mbit/s vid årets slut. Cybersäkerhetscentret inledde verksamheten vid Kommunikationsverket i början av Centret fokuserade på att utveckla en sammanställd lägesbild samt samarbetsnätverk och upptäcktsförmågan. För att förbättra användarnas kännedom lanserade verket fem temamånader som gällde elektroniska bedrägerikampanjer, integritetsskydd samt informationssäkerhet i WLAN-nät, terminalutrustning, molntjänster och lösenord. Kommunikationsverket fortsatte förhandlingar om UHF-frekvenser som används för tv-sändningar i det markbundna tv-nätet och kom överens om användningen av frekvenserna med grannländerna. Det möjliggör att nätkoncessionerna för följande koncessionsperiod för det markbundna tv-nätet kan, som planerats, beviljas fyra riksomfattande, två delvis riksomfattande och ett regionalt distributionsnät. Verkets frekvensplanering bidrog till att Rundradion fick fyra frekvenser samtidigt som sjutton nya frekvenser anvisades för kommersiell koncessionsberoende radioverksamhet. Tillgång till information om kommunikationstjänster förbättrades genom MONITORitjänsten. MONITORi är en tjänst som baserar sig på geografisk information och erbjuder information om utbudet och funktionen av internet, telefon, post, tv och radio. År 2015 fortsätter verket att reglera kommunikationsmarknader genom att ingripa i olägenheter på marknaderna, men också genom att skapa förutsättningar för marknaderna och att främja marknadernas funktion. Europeiska kommissionens projekt för den digitala inre marknaden är en stor utmaning och möjlighet. Åtgärderna i denna strategi gäller bland annat tele- och mediereglering, integritetsskydd, cybersäkerhet och dataägarskap. Vid samhällsomfattande telefoni- och bredbandstjänster satsade verket på att införa lindrigare reglering i samarbete med teleföretag och organisationer som representerar användare. Den ekonomiska tillsynen koncentrerade sig på fasta accessnät, marknaden för tv- och radiosändningstjänster samt samtrafik i mobilnätet. Asta Sihvonen-Punkka Kommunikationsverkets generaldirektör ÅRSBERÄTTELSE

3 Mångsidigare utbud av kommunikationstjänster Kommunikationsverkets målsättning är en trygg och smidig kommunikation för alla i Finland. Denna målsättning kan uppnås genom att utöva tillsyn över kommunikationsmarknaden och att främja kommunikationsmarknadens funktion med styr- och regleringsmedel. År 2014 främjade Kommunikationsverket ett mångsidigare utbud av kommunikationstjänster genom att modigt ingripa i olägenheter på kommunikationsmarknaden, genom att utveckla reglering av betydande marknadsinflytande och genom att delta i beredningen av kommunikationsministeriets omfattande lagprojekt till informationssamhällsbalk. Kommunikationsverket undersökte de största teleföretagens prissättning på marknaden för tillträde till det fasta nätet (accessnät) och fastställde de kostnadsbaserade rimliga maximipriserna för fiber- och kopparförbindelser. För att bedöma maximipriserna undersökte verket de kostnader som orsakas bolagen bl.a. med hjälp av inspektioner hos flera teleföretag. Detta var nödvändigt för att de företagsspecifika uppgifternas tillförlitlighet kunde säkerställas. Beslutsförslag om maximipriser offentliggjordes för samråd hos teleföretagen i oktober. Vid slutet av oktober utfärdade högsta förvaltningsdomstolen dock sitt beslut där den konstaterade att fastställande av maximipriser var i strid med dåvarande kommunikationsmarknadslag. Beredningen av besluten om maximipriser avbröts utan att det meddelades några slutliga beslut. Priserna på accessnät (abonnentförbindelser) förblev enligt Kommunikationsverkets uppfattning på en oskälig nivå. Mot slutet av året förutsatte Kommunikationsverket att företagen vidtar åtgärder för att sänka priserna. Teleföretagen ombads också respons vad gällde att fastställa maximipriser, principer som användes vid bedömningen av prissättningen och information om åtgärder som företagen själv tänkte vidta i ärendet. Prissänkningen till en kostnadsorienterad nivå fortsätter år 2015 genom efterhandsövervakning. Kommunikationsverket analyserade samtidigt såväl läget på marknaden för samtalsterminering i mobilnätet som på marknaden för tv- och radiotjänster. Regleringsförslagen om betydande marknadsinflytande meddelades i januari De slutliga besluten meddelas efter det nationella och internationella samrådet och Europeiska kommissionens granskning under år Samtidigt bedömer Kommunikationsverket för första gången också behovet för reglering av maximipriser för marknaderna i fråga. Tv-frekvenser till trådlös kommunikation För att säkerställa frekvensresurser för tvverksamheten har Kommunikationsverket under året fortsatt förhandlingar om frekvenser med grannländerna och nått önskat resultat med Sverige. En överenskommelse med Ryssland och Estland nåddes redan under tidigare år. Frekvensresurserna möjliggör att nätkoncessioner för följande koncessionsperiod kan beviljas som avsett och att tv-teknologiövergången frekvenstekniskt sätt kan fortsätta som planerat. Under året möjliggjorde Kommunikationsverket utvidgningar av täckningsområden för kommersiella radiostationer. Rundradion beviljades fem nya frekvenser. Sex nya frekvenser beviljades för riksomfattande och regional koncessionsberoende användning av kommersiella radiostationer. Därutöver användes 11 nya frekvenser för att bilda åtta nya frekvenshelheter. Det genomfördes även effektökningar för bättre hörbarhet åt kommersiella radiostationer på olika regioner. År 2014 koordinerade Kommunikationsverket de behövliga frekvenserna för Aalto-1- satelliten som planerades på Aaltouniversitetet. Finlands första satellit sänds upp hösten 2015 och den kommer att användas för vetenskaplig utveckling av rymd- och mätteknik. I satellitprojektet ÅRSBERÄTTELSE

4 deltar finländska experter på rymdfrågor också från andra universitet och industrin. Kommunikationsverket inledde ett projekt om framtidens mobilkommunikationssystem, s.k. 5G-radiosystem samt om tekniska och frekvensfrågor om dem i syfte att främja och stödja det nationella utvecklingsarbetet på dessa system. Genom att anvisa nya frekvensband för utvecklingsarbetet får industrin inom området en möjlighet att testa och genomföra pilotförsök på dessa system i Finland. Utredningen av frekvensfrågorna för 5G-radiosystem är också en del av verkets förberedelser för ITU:s världsradiokonferens som ordnas år Enligt de preliminära planerna kommer man där att besluta om den globala harmoniseringen av frekvenser för dessa radiosystem. Kommunikationsverket deltar aktivt i det europeiska LSA-arbetet och beviljade radiotillstånd för LSA-testmiljön. Tillståndspliktig delning av frekvenser (LSA - Licenced Shared Access) är en ny metod vars avsikt är att svara på mobiloperatörernas ökande datatrafik och frekvensbehov som följd av ökningen genom att tillåta samanvändning så att den primära användaren av frekvenser bevarar sina verksamhetsförutsättningar samtidigt som mobilanvändning får fler frekvenser. På basis av försöken har det konstaterats att överföring av användare av olika typer t.ex. mellan olika radioteknologier lyckas i enlighet med LSA-konceptet. I testmiljön har man också gjort störningsmätningar för att säkerställa störningsfri funktion. Tillgången till snabba trådlösa bredbandsnät blev möjlig i en stor del av landet när de teleföretag som vann koncessioner i frekvensauktionen 2013 byggde ut sina nät på 800 MHz. Ett nytt LTE-mobilnät togs i användning i Finland på 450 MHz år Nätet, som tidigare använt en äldre CDMA-teknik, övergick till LTE-teknik som en av de första aktörerna i hela världen. På grund av ändringar i tekniken och i användningen av frekvenser utförde Kommunikationsverket flera fältmätningar och omfattande störningsberäkningar i samarbete med nätoperatören Ukkoverkot Oy för att skydda de PMR-nät som fanns på intilliggande frekvensområden. Arbetet blev klart i oktober, radiotillståndet med basstationsspecifika begränsningar beviljades och den nya koncessionshavaren inledde de teknologiska förändringarna, och det nya LTEnätet togs i drift i november. Kommunikationsverkets radiofrekvensföreskrift, och föreskriften om radiosändare som befriats från kravet på tillstånd, uppdaterades under året. Föreskrifterna gör det möjligt för konsumenter och för näringslivet att använda nya trådlösa tillämpningar och teknologier. Radiomikrofoner på 1,8 GHz samt basstationer för GSM1800-, UMTS2100- och LTE1800-radiosystem, placerade ombord på luftfartyg, samt basstationer för GSM1800-radiosystem, placerade ombord på fartyg, befriades från kravet på tillstånd. Under året beviljade Kommunikationsverket en kortvarig radiokoncession för närmare 90 orter och 65 koncessioner för kortvarig televisionsverksamhet. Kortvariga tvkoncessioner utnyttjades bl.a. för att visa FM-ligamatcher i ishockey på parallella kanaler. Kommunikationsverket började använda en ny TIKU-applikationsmiljö som utvecklats inom lägesbildsprojektet. Denna miljö kan användas för insamling och behandling av regionalt exakta uppgifter om kommunikationstjänster i form av geografisk information på ett enhetligt sätt. På verkets webbplats publicerades samtidigt den nyaste versionen av MONITORitjänsten som tillhandahåller information om betydande störningar som teleoperatörerna underrättat Kommunikationsverket om samt om den regionala tillgången till tv och radio, posttjänster, bredbandsprojekt och utbudet av telefon- och bredbandsabonnemang på områden där det finns en utsedd operatör som ska tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Vid utvecklingen av TIKU-applikationsmiljön och MONITORi-tjänsten var man också förberedd för en ny uppgift som informationssamhällsbalken medförde Kommunikations- ÅRSBERÄTTELSE

5 verket. Denna uppgift gäller att samla in information om tillgången till nättjänster och kommunikationstjänster, kvalitet och priser samt att informera om dessa. Kommunikationsverket offentliggjorde under året 30 artiklar om verksamhetsmiljön och 53 statistiska uppdateringar. De beskrev på ett mångsidigt sätt hur kommunikationstjänster används, hur de fungerar och hur de utvecklas. Allt innehåll finns på finska, svenska och engelska och det finns även en sammanställd publikation i form av årsöversikt. Informationssamhällsbalken, som trädde i kraft i januari 2015, medförde ändringar i anmälningsskyldigheten för utövare av televerksamhet och programverksamhet samt leverantörer av betal-tv-tjänster och beställ-tv-tjänster. Jämfört med den tidigare skyldigheten för televerksamhet gäller de nya skyldigheterna flera aktörer. Syftet med skyldigheterna är att ge information om aktörer för Kommunikationsverkets styrnings- och tillsynsbehov. Kommunikationsverket offentliggör också på sina webbsidor en förteckning över utövare som lämnat en anmälan. Under 2014 förberedde Kommunikationsverket sig för de nya skyldigheternas ikraftträdande genom att förnya de elektroniska anmälningsblanketterna och registret över verksamhetsutövare så att de motsvarar de nya skyldigheterna. Kommunikationsverket förberedde sig för åtgärder med vilka det tog över ansvaret för FinICT, ett forskningsnätverk som kommunikationsministeriet tidigare koordinerat. Kommunikationsverket tilldelar teleföretagen de telefonnummer, koder och prefix som de behöver. På så sätt får alla teleföretag en rättvis tillgång till numren. Samtidigt garanteras att det finns en tillräcklig mängd telefonnummer som dessutom är harmoniserade. Under året utfärdade Kommunikationsverket 356 beslut om numrering i telenät. Fi-domännamn År 2014 beviljades nya domännamn och det totala antalet giltiga domännamn ökade med cirka 14 procent. Kommunikationsverket avgjorde cirka 100 krav på fi-domännamn som eventuellt hade kränkt rättigheterna för innehavare av skyddade namn och märken. Fi-rotnamntjänsten klarade sig utan avbrott som skulle ha stört domännamnens funktion. Fi-rotens funktionssäkerhet utvecklades bl.a. genom att börja använda en begränsning för blockeringsattack i den primära namnservern och genom att främja placeringen av rotnamnservern i FICIX. För detta ändamål skaffades det servrar och förhandlades med de olika parterna om arrangemangen för routning av trafik. Det treåriga domännamnsprojektet, som har samband med informationssamhällsbalkens ändringar i domännamnsverksamheten, framskred som planerat. Arbetet med föreskriften om domännamn och motiveringspromemorian blev färdigt och information till intressentgrupperna om ändringens verkningar påbörjades. Även de tekniska ändringarna i domännamnssystemet framskred i gott samarbete och i avtalad tidtabell med den tekniska leverantören. Domännamnssystemet behöver förnyas för att det ska bli i överensstämmelse med de nya processerna och handlingsmönstren. ÅRSBERÄTTELSE

6 Bättre tillgång till grundläggande kommunikationstjänster Kommunikationsverket främjade byggande av snabba bredbandsnät Inom ramen för projektet Bredband för alla fortsatte Kommunikationsverket att bevilja statligt stöd för byggande av snabba bredbandsnät i glesbygden. Bredbandsprojektet framskred rekordsnabbt under år Det meddelades över 70 stödbeslut och beviljades cirka 25 miljoner euro. Antalet utbetalningsbeslut var över 30 och den utbetalda stödsumman uppgick till drygt 8 miljoner euro. Dessutom gav verket 17 utlåtanden som talar för att stöd beviljas för sådana projekt som de regionala NTMcentralerna svarar för. Även kontroller som hänför sig till projekten startade under året. Vid slutet av året hade Kommunikationsverket beviljat cirka två tredjedelar av det tillgängliga bredbandsstödet, dvs. cirka 45 miljoner euro. Det byggda optiska fibernätet omfattar drygt kilometer och uppskattningsvis över nya hushåll i glesbygdsområden har fått tillgång till det snabba bredbandet. För andra gången utredde verket tillgången till och utvecklingen av det snabba bredbandet för hela Finland. I hela landet blev tillgången till det snabba bredbandet på mer än 30 Mbit/s cirka nio procent bättre. Tillgången till optisk fiber ökade från 41 procent till 46 procent. Tillgången till trådlöst bredband omfattade rentav cirka 95 procent av befolkningen vid slutet av året. Bastjänster Varje finländskt hem och företag har rätt att få ett grundläggande telefon- och bredbandsabonnemang. Alla har också rätt att få postens bastjänster och motta minst allmännyttiga tv- och radiotjänster samt tvoch radiotjänster som tjänar allmänintresset. Kommunikationsverket säkerställer att dessa skyldigheter för samhällsomfattande tjänster fullgörs på ett jämlikt sätt överallt i Finland. Telefoni- och bredbandstjänster Kommunikationsverket satsade kraftigt på att utveckla regleringen av samhällsomfattande tjänster som avser telefoni- och bredbandstjänster i samarbete med teleföretag och organisationer som företräder användare. Det nya förfarandet vid utseende av leverantörer av samhällsomfattande tjänster är mera fokuserat och dessutom lindrigare. På basis av den årliga tillsynen av samhällsomfattande tjänster fäste verket uppmärksamhet vid bl.a. prisnivån av samhällsomfattande tjänster. Principerna för bedömning av ett skäligt pris förnyades med tanke på informationssamhällsbalkens ikraftträdande så att tyngdpunkten allt mer ska läggas vid användarens synvinkel. Genom informationssamhällsbalken omfattar regleringen av samhällsomfattande tjänster nu även katalog- och nummertjänster, dvs. kontaktinformationstjänster. Kommunikationsverket började bereda bedömningsprinciperna för dessa tjänster. Samarbetet mellan företag som levererar tjänsterna i fråga och användarorganisationer var tätt också i detta fall. Mot slutet av året utarbetade Kommunikationsverket, på begäran av kommunikationsministeriet, en teknisk och ekonomisk utredning som ska vara bakgrundsmaterial för bedömning som gäller behov och möjligheter att höja den nominella hastigheten för bredbandet inom ramen för samhällsomfattande tjänster. Posttjänster Mot slutet av 2014 genomförde Kommunikationsverket den årliga konsumentundersökningen för att ta reda på användarnas tillfredsställelse med samhällsomfattande posttjänster. Undersökningen gällde bland annat konsumenternas nöjdhet med prissättning, transporthastighet för brev och avståndet mellan verksamhetsstället och konsumentens hem. Konsumenterna var fortfarande nöjda med posttjänsterna, hel- ÅRSBERÄTTELSE

7 hetsvitsordet var 3,9 på skalan 1-5. Mest kritiska var konsumenterna mot prissättning av pakettjänster. Vid slutet av våren hade Itella stora problem i att genomföra utdelningen fem dagar i veckan såsom krävs i postlagen. Kommunikationsverket beslöt att utöva närmare tillsyn över Itellas utdelning för resten av året. Utdelningen blev normal under slutet av året och det förekom inte längre sådana problem som på våren. Kommunikationsverkets enhet för obeställbara brev i Jyväskylä hanterade cirka försändelser som inte kunde frambefordras. Antalet är mycket större än året innan. Tv- och radiotjänster Kommunikationsverket behandlar ett stort antal kontakter som handlar om olika slags problem i mottagningen av tv-sändningar. År 2014 var basstationerna på 800 MHz och vindkraftverken nya orsaker till problem. Ofta var det kundernas bristfälliga antennsystem som visade sig vara orsaken till problemen i tv-mottagningen. Radiostörningarnas eller skuggområdenas andel av de anmälda problemen är liten. Kommunikationsverket har meddelat åtta beslut som hänför sig till misstänkta skuggområden och utrett några tiotal radiostörningar som misstänks ha samband med tvmottagningen. Verket har också utrett oenigheter som hänför sig till att avhjälpa störningar som LTE-näten på 800 MHz orsakar. Kommunikationsverket säkerställer att alla i Finland kan ta emot de tv-tjänster som specificerats i koncessioner genom att övervaka att nätoperatörer och innehavare av programkoncessioner följer de uppställda täckningsskyldigheterna. Nätoperatör för kanalknippena A, B och C är skyldig att bygga ett nät på ett skuggområde som omfattar över 50 personer och vars diameter är 20 km. Utifrån utredningar och fältmätningar konstaterades att det på fyra orter finns ett skuggområde där nätoperatören är skyldig att bygga ett nät. I de övriga fyra fallen konstaterades problemen bero på att invånarna har fel typ av apparat eller fel riktade antennsystem. I dessa fall ålades operatören att erbjuda tillräcklig rådgivning i enlighet med koncessionsvillkoren. Verket övervakade också att invånarna får tv-signalen på ett alternativt distributionssätt, oftast över satellitmottagning, om en skugga gällde enstaka hushåll. År 2014 utredde Kommunikationsverket i samarbete med VTT vilka effekter vindkraftverken kan ha på tv-mottagningen via antenn och på mobilnäten. Resultaten kommer att utnyttjas i det fortsatta arbetet för att säkerställa tjänsternas kontinuitet. Eftersom bristfälliga antennsystem oftast är orsaken till konsumenternas problem i tvmottagningen, meddelade Kommunikationsverket vid början av år 2014 en föreskrift som gäller tv-mottagningsantenner. Antennmontörer och konsumenter har informerats aktivt om föreskriftens krav. ÅRSBERÄTTELSE

8 Kommunikationsverket stärker den nationella informationssäkerheten Cybersäkerhetscentret stödjer den nationella informationssäkerheten genom att utveckla en lägesbild av cybersäkerheten och samarbetsnätverk, genom inspektioner och godkännanden av informations- och kommunikationssystem, genom att främja beredskapen hos teleföretagen samt genom att producera informationssäkerhetstjänster till statsförvaltningen. De centrala uppgifterna under året var sammanställning av högklassig lägesbild och utveckling av samarbetsnätverk, upptäcktsförmåga, teknisk styrning, övervakning och beredskap samt personalens kompetens. Efter det att Cybersäkerhetscentrets verksamhet startat till fullo utvecklas Kommunikationsverket till en nationellt och internationellt uppskattad cybersäkerhetsmyndighet som tillhandahåller allt mångsidigare informationssäkerhetstjänster. Tillgängligheten av kommunikationsnät och -tjänster var god Antalet rapporterade långvariga fel av klass A som varar över sex timmar var två. Under året rapporterade teleföretagen till Kommunikationsverket om 14 fel och störningar av klass A (berör hundratusentals användare), 46 fel och störningar av klass B (berör tiotusentals användare) och 96 fel och störningar av klass C (berör tusentals användare). Antalet fel av klass A minskade med 6 år 2014 jämfört med En orsak till minskningen är att inga betydande störningar uppkom i kommunikationsnäten på grund av stormar i fjol. Fel av klass A gällde tv- och radiosändningar (6), mobilnätet (4), bredbandstjänster (3) samt e-posttjänster och övriga kommunikationstjänster (1). Största delen av de informationssäkerhetsrelaterade kontakter som Kommunikationsverket behandlade år 2014 baserade sig på frivilliga anmälningar från tredje parter. Teleföretagen ska utifrån en lagstadgad anmälningsskyldighet informera Kommunikationsverket om betydande kränkningar av informationssäkerheten för nättjänster och kommunikationstjänster och om sådana mot dessa tjänster riktade informationssäkerhetshot som teleföretagen har kännedom om. Under 2014 anmäldes 29 informationssäkerhetsincidenter till Kommunikationsverket. Av incidenterna gällde 12 sårbarheter, 9 blockeringsattacker och 5 dataintrång. Under 2014 behandlade Kommunikationsverket över 200 kontakter från kunder i frågor som gällde integritetsskyddet, identifieringstjänster och olika långvariga störningar. För det mesta har frågorna blivit lösta med kundrådgivning. Vid behov har man dock även vidtagit övervaknings- och styrningsåtgärder. Utifrån säkerhetsavtalet mellan de nordiska länderna har Kommunikationsverket tillsammans med de övriga behöriga myndigheterna i Norden berett ett avtalsarrangemang som möjliggör utbyte av sekretessbelagd elektronisk information. Avsikten är att arrangemanget fastställs vid början av Arrangemanget underlättar och snabbar upp starten av enstaka projekt för utbyte av information. Kommunikationsverket har också deltagit i beredningen av nya säkerhetsavtal som svarar mot statsförvaltningens och näringslivets behov. År 2014 tog Kommunikationsverket emot 13 begäran om bedömningar och inspektioner av informationssystem från statsförvaltningen. Antalet ökade med tre från året innan. Kommunikationsverket inspekterade helt eller delvis alla datasystem inom statsförvaltningen och företag som kräver godkännande med tanke på internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet. Under året godkände Kommunikationsverket fyra informationssäkerhetsprodukter. Dessa gällde utvidgning av teleterminalutrustning samt krypterings- och dataraderingsprodukter. ÅRSBERÄTTELSE

9 Den 11 november 2014 utsågs Kommunikationsverket till PRS-myndighet (Public Regulated Service) för Galileosatellitpositioneringssystem. PRS-tjänsten är reserverad för användare som bemyndigats av statsförvaltningen för applikationer som i synnerhet kräver tjänstens kontinuitet i alla förhållanden. Myndighetens uppgift är att förvalta och övervaka innehavet och användningen av PRS-utrustningen och, vid behov, tillverkningen av PRS-mottagare. Kommunikationsverket har den 6 oktober 2014 godkänt KPMG IT Certifiering Ab att för viss tid vara ett bedömningsorgan i enlighet med lagen om bedömningsorgan för informationssäkerhet. Det egentliga godkännandet gavs den 2 februari År 2014 inledde två nya företag proceduren för att bli ett bedömningsorgan. Kommunikationsverket har i samarbete med teleföretag utfärdat en rekommendation om på vilket sätt företaget ska underrätta användare om när en kommunikationstjänst har en internationell anknytning. Enligt Kommunikationsverkets tidigare utredning genomför en del av teleföretagen sina kommunikationstjänster helt eller delvis i länder utanför Finland eller med hjälp av tjänster som tillhandahålls av utländska företag. Därför kan genomförandet av tjänsterna omfattas av regler som skiljer sig från Finlands lagstiftning och som användarna av tjänsterna ska få information om. Med hjälp av sådan information kan användaren själv bedöma vilka eventuella hot som är förknippade med kommunikationen och behandlingen av identifieringsuppgifter. Sammanställning av högklassig lägesbild för cybersäkerheten Den lägesbild för cybersäkerheten som Kommunikationsverket har skapat baserar sig på de fall verket har behandlat och på verkets egna informationskällor. Lägesbildsinformationen har distribuerats som offentliga översikter och som översikter avsedda för en begränsad grupp av mottagare. Kommunikationsverket har följt de betydande informationssäkerhets- och störningsfenomenens effekter samt avhjälpande av dem med särskilda rapporter. Kommunikationsverkets riktade distribution når inte bara statsförvaltningens centrala aktörer utan också över 300 centrala försörjningsberedskapskritiska företag. Vid behov har lägesbild också distribuerats till individuella organisationer som är föremål för ett visst begränsat informationssäkerhetshot. De offentliga lägesbildsprodukter som Kommunikationsverket publicerade år 2014 omfattar 3 varningar, 106 Informationssäkerhet nu!-artiklar och 136 sårbarhetsmeddelanden. Varningarna har gällt sårbarheter som upptäcktes i OpenSSL, Shellshock och Wordpress 3. Kommunikationsverket har dessutom publicerat tre delårsöversikter och Cybersäkerhetscentrets årsöversikt. Under året hade Kommunikationsverket fem temamånader som gällde olika elektroniska bedrägerikampanjer, integritetsskydd samt informationssäkerhet i WLAN-nät, terminalutrustning, molntjänster och lösenord. Kommunikationsverket har också gett flera hundra intervjuer till medierna om olika informationssäkerhets- och störningssituationer och verkets representanter har deltagit i flera nationella och internationella seminarier som talare. Utveckling av samarbetsnätverk I enlighet med ett avtal som ingåtts mellan Kommunikationsverket och Försörjningsberedskapscentralen fortsatte man erbjuda informationssäkerhetstjänster åt försörjningsberedskapskritiska aktörer. Kommunikationsverket och Försörjningsberedskapscentralen har också utvidgat sitt samarbete år 2014 för att även omfatta främjandet av SOPIVA-rekommendationer som stödjer kontinuitetshanteringen. Syftet med rekommendationerna är att sprida god kontinuitetshanteringspraxis inom samarbetsnätverken samt att för sin del säkerställa att företagens egen verksamhet kan fortsätta utan störningar. I enlighet med avtalet mellan finansministeriet och Kommunikationsverket har ÅRSBERÄTTELSE

10 Kommunikationsverket fortsatt att tillhandahålla statsförvaltningen GovCERT- och GovHAVARO-tjänsterna. Erfarenheterna av samarbetet var positiva och projekten fortsätter år Kommunikationsverket har aktivt deltagit i nationella och internationella informationssäkerhetsnätverk som en aktör som möjliggör utbyte av information och delning av information med andra deltagare. De viktigaste internationella samarbetstrupperna är EGC som består av europeiska CERTaktörer samt de nordiska regleringsmyndigheternas gemenskap för utbyte av information. De viktigaste nationella grupperna för utbyte av information omfattar CERT-VTR-gemenskapen som stödjer utbyte av information mellan säkerhetsmyndigheterna, samt CERT- och eciparbetsgrupper som i synnerhet är avsedda för försörjningsberedskapskritiska företag. Utveckling av upptäcktsförmågan HAVARO, ett system som upptäcker och varnar för informationssäkerhetskränkningar, är en av Kommunikationsverket producerad tjänst för att söka spår på aktiviteter som äventyrar informationssäkerheten hos utvalda kundorganisationers nättrafik. En hel del nya försörjningsberedskapskritiska företag och aktörer inom statsförvaltningen anslöt sig till tjänsten år Det förbättrade tjänstens förmåga att upptäcka allvarliga informationssäkerhetskränkningar som organisationer som utnyttjar systemet kan vara utsatta för. Med hjälp av tjänsten har man fått värdefull kompletterande information om flera informationssäkerhetsincidenter under året. Informationen har utnyttjats när man skapat en lägesbild av cybersäkerheten. Kommunikationsverkets Autoreporter-tjänst samlar in uppgifter om skadliga program som gäller finländska nät från tillförlitliga utländska källor och rapporterar dessa till nätadministratörerna för fortsatta åtgärder. Under år 2014 behandlade tjänsten ungefär rapporter om Finland. Kommunikationsverket utredde aktivt möjligheterna att ansluta nya informationskällor till systemet. Kommunikationsverket har uppgraderat HAVARO- och Autoreporter-systemen för att förbättra upptäcktsförmågan och för att möjliggöra behandlingen av den alltmer ökande informationsmängden. Kommunikationsverkets interna system har också utvecklats för att effektivera behandlingen av det existerande informationsmaterialet. ÅRSBERÄTTELSE

11 Kommunikationsverket skärper den tekniska styrningen och övervakningen Samtidigt som informationssamhällsbalken behandlades i riksdagen beredde Kommunikationsverket de ändringar i sina föreskrifter som balken förutsatte så att föreskrifterna kunde träda i kraft samtidigt som lagen. Dessutom tydliggjordes grupperingen av föreskrifterna och det totala antalet föreskrifterna minskade. I en del av föreskrifterna gjordes avsevärda ändringar med vilka det var möjligt att lindra den reglering och de kostnader som riktar sig mot teleföretag och fastighetsägare. Alla behövliga ändringar i föreskrifterna genomfördes inom utsatt tid, tack vare teleföretagens deltagande och gott samarbete. Ur den tekniska övervakningens synvinkel karakteriserades år 2014 av upprepade fel i glesbygder. Kommunikationsverket ingrep aktivt i situationer där en enskild störning kunde hindra alla kommunikationsmöjligheter för en viss grupp av konsumenter. Särskild uppmärksamhet fästes vid situationer där nödtrafiken äventyrades inom ett visst område. Dessa problem har beaktats vid prioriteringen av tyngdpunkterna för tillsyn år Beredskap Arbetet i samarbetsgruppen för störningssituationer (Häty) blev reguljärt år Gruppen sammanställde en förteckning över kontaktuppgifter för kontrollrum hos centrala teleföretag och elbolag för effektivare koordinering vid störningar. Under året utarbetades även en prioritetsförteckning över teleföretagens nätkomponenter. Förteckningen möjliggör återhämtning av effektmatningen först till de system som är mest kritiska för funktionen av teleföretagets tjänster. Enligt erfarenheterna har gruppen förbättrat det operativa samarbetet mellan myndigheterna och de mest centrala aktörerna inom tele- och elbranschen under störningar i kommunikationsnäten. Kommunikationsverket redde också ut de största teleföretagens beredskapsplanering. På basis av erfarenheterna är det möjligt att bedöma om det finns behov av att ålägga teleföretagen skyldigheter som avser beredskapsplanering. Övervakning av frekvensanvändningen Som en del av den tekniska övervakningen utredde och avhjälpte Kommunikationsverket sammanlagt 149 radiostörningar, av vilka cirka 60 procent gällde tv-mottagning eller mobilnät. Åtta av de avhjälpta störningarna var radiostörningar i nöd- och säkerhetstrafiken och fem av dem var skyndsamma. Otillåtna förstärkare som förorsakat störningar i mobilnät ledde i fem fall till begäran om utredning till polisen. Styrning och övervakning gällde också användning av frekvenser i sex sportevenemang med internationell tv-bild. Som en del av övervakningen av att villkoren i nätkoncessioner iakttas följde verket aktivt med hur operatörerna avhjälpte problem i tv-mottagningen när näten på 800 MHz infördes. Under året avhjälpte operatörerna över radiostörningar, av vilka några tiotals meningsskiljaktigheter medlades av Kommunikationsverket. De största utmaningarna har gällt konsumenternas och antennmontörernas omedvetenhet om att det kan förekomma problem på deras ort. Kommunikationsverket fäster särskild uppmärksamhet vid operatörernas information. Verket meddelade även beslut i åtta fall som gällde misstänkta skuggområden för markbunden tv. Radio- och teleterminalutrustningars överensstämmelse med krav övervakades genom granskningar och mätningar. Problem åtgärdades snabbt. Kommunikationsverket deltog i en europeisk tillsynskampanj där man utredde överensstämmelsen för mobilnätens repeatrar. Dessutom har Kommunikationsverket genom tekniska mätningar ÅRSBERÄTTELSE

12 utrett överensstämmelsen för trådlösa väderstationer och maritima VHF-telefoner. Trådlösa väderstationer har orsakat radiostörningar som förhindrar fjärrstyrd låsning i bilar. Kommunikationsverket utfärdade försäljningsförbud för utrustningar som inte stämmer överens med uppställda krav, och föreslog preciseringar i en europeisk standard för väderstationer för att förhindra störningar. Antalet granskningar av ljudradiosändare under året var fortfarande stort och uppgick till 70. Kommunikationsverket moderniserade sin utrustning och skaffade mobila och fasta mottagare för mätningar och utredning av radiostörningar samt för automatiserad programkontroll. Föreskriften om granskning av radiosändare som medför stora risker för störningar reviderades. Granskningsförfarandet tillämpas nu förutom på ljudradiosändare också på televisionssändare och radar för vilka innehavare av radiotillstånd också kan välja en dokumentbaserad granskning. Antalet granskningar av ljudradiosändare under året var fortfarande stort och uppgick till 87. Markbunden tv-verksamhet Markbunden tv-verksamhet på UHFområdet övergår till DVB-T2- distributionsteknik i faser från och med år Orsaken till teknikförändringen är att frekvensområdet 700 MHz överförs till mobilt bredband i enlighet med det kommunikationspolitiska programmet för elektroniska medier, som godkändes år 2012, samt internationella riktlinjer. Övergången medför att det görs frekvensändringar på UHF-området redan före år Ändringarna förutsätter att antennförstärkarna i fastigheter med centralantenn måste avstämmas på nytt eller förnyas av en antennmontör. Enskilda konsumenter måste göra en ny kanalsökning. DVB-T2-tekniken möjliggör en effektivare användning av frekvenser, ett större utbud av tv-kanaler och HD-sändningar i det markbundna tv-nätet. För konsumenterna förutsätter mottagningen av tjänsterna att konsumenternas apparater är kompatibla med den nya DVB-T2-tekniken. För att säkerställa att allt fler konsumenter har kompatibla apparater och att frekvensändringarna inte medför olägenheter för konsumenter och husbolag har Kommunikationsverket under året tagit en aktiv roll som kommunikationskoordinator i teknologiövergången. Under året har verket också säkerställt att alla kommunikationsparter har deltagit i överenskomna kommunikationsåtgärder som riktade sig till konsumenter, detaljisthandel, antennentreprenörer och fastigheter med centralantennsystem. Kommunikationsverket bidrog också självt aktivt till kommunikationsåtgärderna år Verket deltog i branschens gemensamma tv-kampanjer, utvecklade aktivt den gemensamma webbplatsen hdtv-opas.fi och genomförde egna kampanjer såväl i de tryckta medierna som i webbmedierna. För köpare av en ny tv-apparat publicerade Kommunikationsverket tillsammans med Konkurrens- och konsumentverket en broschyr som distribuerades till affärer som säljer hushållsapparater och till detaljistkedjor. Registret över luftfartygs automatiska nödradiosändare Genom ändringen av luftfartslagen överfördes ansvaret för att upprätthålla registret över luftfartygs automatiska nödradiosändare och skyldigheten att lämna ut uppgifter om det vid olyckor till Kommunikationsverket hösten I registret införs uppgifter om finska luftfartygs automatiska nödradiosändare. Vid olycksfall börjar nödradiosändaren sända en signal som ett globalt satellitnätverk upptäcker. På basis av signalen och därtill anknutna registeruppgifter som fås av Kommunikationsverket kan efterspaningsåtgärderna genast riktas till rätt område och räddningsmyndigheterna kan kontakta luftfartygets ägare. Uppgifter om luftfartyget i registret är bl.a. färg, typ och ägare. ÅRSBERÄTTELSE

13 Verksamhetsmiljö Kommunikationsverket samarbetade fortfarande intensivt såväl globalt som i Europa. Kommunikationsverket deltog i Internationella teleunionens (ITU) konferens i Sydkorea. Ett rekordantal på deltagare från 171 ITU-medlemsstater deltog i generalförsamlingen som varade i tre veckor. Generalförsamlingen valde direktörerna samt medlemsstaterna till Internationella teleunionens råd och kom överens om ITUs ekonomi- och verksamhetsplan. Konferensen godkände också resolutioner som gällde bl.a. internets styrning och spårning av civil luftfart. Nationella ställningstaganden till ITUs frågor bereddes i kommunikationsministeriets arbetsgrupp och i Kommunikationsverkets tekniska WRC 2015-arbetsgrupp. Kommunikationsverket deltog också i arbetet i ITU:s tekniska undergrupper som beredde konferensen. Den största satsningen hänförde sig till punkten i agendan för följande världsradiokonferens och gällde globalt harmoniserade frekvenser för trådlösa bredbandsnät i framtiden. Kommunikationsverket deltog också aktivt i förberedelserna för specificering av användningsvillkor för det nya 700 MHz frekvensområdet för trådlösa bredbandsnät. Cybersäkerhetscentret fortsatte att samarbeta aktivt med andra informationssäkerhets- och IT-brottsutredare. Samarbetet uppnådde goda resultat vid koordineringen av flera betydande fall av kränkning av informationssäkerheten. Vad gäller det internationella samarbetet i domännamn, var Kommunikationsverket en aktiv deltagare i CENTR, rådet för europeiska nationella toppdomänsregister, samt i ICANN, organisationen för förvaltning av toppdomäner på internet. Kommunikationsverket spelade en aktiv roll i EU:s kommunikationskommitté, radiospektrumkommitté och i gruppen för radiospektrumpolitik. Gruppen för radiospektrumpolitik har berett bl.a. ställningstaganden till ärenden som behandlas i följande världsradiokonferens i oktober 2015, behov för trådlösa stamnät för för framtidens trådlösa bredbandsnät (bl.a. 5G) samt framtiden för UHF-tvfrekvensområdet ( MHz). Kommunikationsverket representerade Finland i flera av Europeiska unionens råds och kommissions organ och expertgrupper samt i övriga internationella organ och expertgrupper som behandlar informationssäkerhetsärenden antingen ensamt eller som stöd för den nationella säkerhetsmyndigheten. Kommunikationsverket deltog även i samarbetet mellan europeiska regleringsmyndigheter ansvariga för informationssäkerhetsärenden både på europeisk och på nordisk nivå. I juni var Kommunikationsverket värd i ett samarbetsmöte som sammankallats av ENISA och som behandlade utbyte av säkerhetsinformation mellan regleringsmyndigheterna. Kommunikationsverket var aktivt inom EGC som är en samarbetsgrupp för europeiska statliga CERT-aktörer. Samarbetet var särskilt livligt i fråga om lägesbildskoordineringen för skadliga program och analys av skadliga program. Dessutom deltog Kommunikationsverket i EU:s och NATO:s samarbetsövningar. Samarbetet i det samnordiska CERT-nätverket intensifierades ytterligare under året. Kommunikationsverkets personal deltog i flera internationella informationssäkerhetsseminarier som talare. Kommunikationsverket deltog också i Europeiska post- och telesammanslutningens (CEPT) arbetsgrupper. CEPT:s kommitté för elektronisk kommunikation (ECC) godkände flera rapporter och rekommendationer om användningen av frekvenser och numreringen i telenät samt flera beslut om harmoniserad användning av frekvenser. Under året var Kommunikationsverket aktivt i organets för europeiska reglerings- ÅRSBERÄTTELSE

14 myndigheter för elektronisk kommunikation (BEREC) verksamhet både i tillsynsnämnden och på expertnivå. De centrala temana i BEREC:s arbete var behandling av kommissionens förslag till förordning om den digitala inre marknaden samt deltagande i beredning av marknadsrekommendationen. Under året gav BEREC flera yttranden om en s.k. andra fas av undersökningen enligt artikel 7 i ramdirektivet. Yttrandena gällde förslag till beslut om betydande marknadsinflytande som de nationella regleringsmyndigheterna hade notifierat. Kommunikationsverket deltog i BEREC:s expertgrupp som beredde ett yttrande om den estländska regleringsmyndighetens utkast till beslut om betydande marknadsinflytande. Kommunikationsverket arrangerade BEREC:s contact network -möte i Helsingfors i november. Kommunikationsverket deltog i gruppen för EU-tillsynsmyndigheter inom området för audiovisuella medietjänster (European Regulators Group for Audiovisual Media Services ERGA) som inrättades i mars 2014 och spelade en roll vid igångsättandet. Kommunikationsverket fortsatte att förhandla med grannländerna om att överföra frekvenserna på 700 MHz till mobilkommunikation från år 2017 med tanke på både mobilanvändningen och ersättande tvfrekvenser. De uppnådda avtalen hjälper att garantera att det finns tillräckliga frekvensresurser för tv-verksamheten även i framtiden. Samarbete med intressenterna och hantering av kundrelationer Syftet med Kommunikationsverkets arbete med intressenter är att bidra till uppnåendet av verkets strategiska målsättningar och resultatmål. Verket utarbetade riktlinjer och principer för hantering av externa intressenter som är de centrala verktygen vid utvecklingen av samarbetet. Kommunikationsverket deltog i en gemensam intressentgruppsundersökning inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Den allmänna imagen av Kommunikationsverket var fortfarande god och vitsordet blev lite bättre: från 3,70 år 2013 till 3,77 år 2014 på skalan 1-5. Kommunikationsverket är en expertmyndighet vars verksamhet baserar sig på personalens kunskaper och sakkunnighet. I intressentundersökningen fick verket det högsta vitsordet 4 för personalens expertis. Under föregående år startade Kommunikationsverket ett utvecklingsarbete med kärnprocesser där den verksamhet som kunderna ser står i centrum. Som kärnprocesser definierades främjande av elektroniska kommunikationstjänster, övervakning av kommunikationsnät och -tjänster, säkerställande av cybersäkerheten samt kontakter från kunder och rådgivning. Övergången till DVB-T2-tv-teknik har betytt ett omfattande samarbete med nätoperatörer, utövare av programverksamheten och andra myndigheter och organisationer. Deras representanter har deltagit i en projektgrupp för kommunikation om övergången som tillsattes under Kommunikationsverkets ledning. Verket har regelbundet deltagit också i mötena av HDTV-forumets kommunikationsgrupp inom tv- och radiosektorn. Evenemang för intressenter Kommunikationsverket arrangerade fyra omfattande evenemang för sina intressenter. De gällde informationssäkerhet, radiofrekvenser, kommunikationsmarknader och domännamn. Temana för Radiofrekvensdagen år 2014 var informationssamhällsbalkens verkningar på frekvensförvaltningen, förberedelserna för världsradiokonferensen 2015, frekvensförvaltningens elektroniska tjänster, vindkraftverkens effekter på radiosystem, framtida ändringar i tv-verksamheten och information om dem samt tillgång till och användning av trådlösa bredbandsnät i Finland. Kommunikationsmarknadsdagens tema var "Konsument i centrum". I detta halvdagsseminarium behandlades verkets ÅRSBERÄTTELSE

15 mångsidiga uppgifter vid främjande av konsumentens ställning. Informationssäkerhet nu!-seminariets huvudtema var att utforma en lägesbild och vad det betyder för ledningen av organisationens verksamhet. I seminariet fick Fingrid Oyj erkännande för främjande av elektronisk kommunikation då det ser till säkerheten i sin verksamhet på ett exemplariskt sätt. Temat för domännamnsdagen var den kommande registry-registrarmodellen och övriga ändringar som informationssamhällsbalken betyder för domännamnsverksamheten. Samarbetsgrupper Kommunikationsverkets delegation, som omfattar alla de centrala intressentgrupperna, sammanträdde två gånger under året. I mötena behandlades bland annat utvecklingen av kommunikationsmarknaden, Kommunikationsverkets resultatmål och deras utfall samt aktuella tillsynsärenden som var aktuella för intressentgrupperna.. Den tidigare arbetsgruppen för tekniska föreskrifter för kommunikationsnät har utvidgats så att den nu täcker den tekniska styrningen för hela verket. Arbetsgruppen är ett samarbetsforum för Kommunikationsverket, teleföretagen och övriga intressentgrupper. På grund av den stränga tidtabellen för föreskriftsändringar sammanträdde gruppen tre gånger år Arbetsgruppen för Reglering höll fyra möten under På agendan var en hel del aktuella ärenden, bland annat prissättningsmetoder för accessnät och utvecklingen av dem, högsta förvaltningsdomstolens avgöranden om accessnät, Kommunikationsverkets riktlinjer för kostnadsorienterad prissättning, informationssamhällsbalken och dess inverkan på SMP-regleringen, Europeiska kommissionens marknadsrekommendation, tidtabellen för pågående SMPprocesser samt den uppdaterade färdplanen för SMP-regleringen. I Regleringsgruppen arrangerades också ett separat temamöte om utvecklingen av ickediskrimineringsskyldigheter och tillsyn över dem. Konsumentarbetsgruppen, som är en av verkets regelbundna arbetsgrupper, sammanträdde två gånger under året. I mötena diskuterades med representanterna för teleföretag och konsumentorganisationer om aktuella ärenden som hänförde sig till konsumenternas rättigheter, bl.a. om ändringar som informationssamhällsbalken medför. Cybersäkerhetscentret sköter sina uppgifter i nära samarbete med de inhemska aktörerna på branschen. Verket arrangerade sina intressentgrupper flera evenemang som gällde informationssäkerhet, samarbete under störningar och bedömningsorgan för informationssäkerhet. ÅRSBERÄTTELSE

16 Ekonomi och resurser Välmående i arbetet fortsatte positivt. V Under året började effektiviseringen av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster på Kommunikationsverket så att verket flyttade vissa tjänster till Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. Som resultat av samverkansförhandlingar flyttar tre personer från Kommunikationsverket till Valtori under Kommunikationsverket startade även ett annat projekt som syftar till att införa statens gemensamma processer för ekonomioch personalförvaltning och ett informationssystem (KIEKU) som stödjer dessa. KIEKU-systemet tas i drift den 1 januari Under 2014 lanserade Kommunikationsverket en ny modell för den allmänna introduktionen för nyanställda och för utvecklingen av kunskaper, det s.k. Vivi-körkortet. Vivi-körkortet ökar personalens kompetens och kännedom om verkets verksamhet och hjälper de anställda att bekanta sig med kommunikationsministeriets förvaltningsområde, statsförvaltningen och den allmänna tjänstemannarätten. Kommunikationsverket startade också ett projekt för utvecklingen av lönesystemet. Syftet är att projektet ska vara färdigt under år Personalens arbetshälsa var god under året. Enligt VM Baro-undersökningen var personalens arbetstillfredsställelse bättre än inom den övriga statsförvaltningen. Kommunikationsverkets helhetsvitsord för välmående i arbetet i den årliga VM Baroundersökningen som omfattar alla organisationer inom statsförvaltningen steg från 3,6 till 3,7, vilket är bättre än medelvärdet för hela statsförvaltningen. Kommunikationsverkets organisation 2015 ÅRSBERÄTTELSE

17 Ekonomin i balans Kommunikationsverket täcker största delen av kostnaderna med de intäkter som ämbetsverket samlar in. Frekvensavgifterna för radiosändare, avgifterna för numrering i kommunikationsnätet och domännamnsavgifterna utgör de största intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. Verket får också avtalsbaserade intäkter för att producera informationssäkerhetstjänster på basis av avtal med Försörjningsberedskapscentralen samt för att producera informationssäkerhetstjänster för aktörer inom statsförvaltningen på basis av avtal med finansministeriet. Intäkterna för kommunikationsmarknadsavgiften, dataskyddsavgiften, postförmedlingens tillsynsavgift samt tillsynsavgiften för televisions- och radioverksamhet är intäkter av skattenatur. Kostnaderna som motsvarar dessa intäkter har beaktats i fastställandet av anslag enligt omkostnadsmoment och utgör därför en del av nettokostnaderna. Kostnadsramen innehåller ett budgetanslag som beviljats för omkostnader för Cybersäkerhetscentrets verksamhet, för bredbandsuppgifter samt för hyra och driftkostnader för tillfälliga utrymmen. Även den ersättning som debiteras statens televisions- och radiofond för skötseln av fonden räknas som intäkter från den avgiftsbelagda verksamheten. Fördelning av intäkterna av den avgiftsbelagda verksamheten enligt typ av avgift (euro) Frekvensavgifter Avgifter för numrering av kommunikationsnäten Avgifter för domännamn på internet Övrika avgifter Ersätting ur statens televisions- och radiofond Sammanlagt ÅRSBERÄTTELSE

18 Fördelning av avgifter av skattenatur enligt typ av avgift (euro) Kommunikationsmarknadsavgifter Dataskyddsavgifter Tillsynsavgifter för postförmedlingen Tillsynsavgifter för tv- och radioverksamhet Certifikatavgifter Sammanlagt Ämbetsverkets totala kostnader (euro) Material, förnödenheter och varor Personalkostnader Hyror Inköp av tjänster Övriga kostnader Kapitalkostnader Sammanlagt ÅRSBERÄTTELSE