Omvärldsnytt, nr. 4, Valspecial

Transkript

1 Valspecial - Innehåll De politiska partierna och folkbildningen Moderaterna (M) Folkpartiet (FP) Centerpartiet (C) Kristdemokraterna (KD) Socialdemokraterna (S) Miljöpartiet (MP) Vänsterpartiet (V) Sverigedemokraterna (SD) Omvärldsnytt, nr. 4, Valspecial De politiska partierna och folkbildningen I stort alla riksdagens partier är överens om att folkbildningen har betydelse för samhällets utveckling. De enda tydligt kritiska rösterna om folkbildning kommer från Sverigedemokraterna (SD) som motsätter sig att skattemedel ska gå till verksamheter som främjar multikulturalism och mångfald och motverkar den nationella enigheten. Det fi nns även väldigt få röster mot den grundläggande tanken om folkbildningens oberoende ställning gentemot de formella beslutsstrukturerna i samhället. Få ifrågasätter därtill vikten av ett system med generella grundbidrag till folkbildningen. I förslag och principprogram från de olika partierna handlar det oftast mer om justeringar av detaljer eller ökad/minskad betoning av olika aspekter av folkbildningens verksamheter, än om radikal omstöpning av premisserna för folkbildningens varande. I juni 2014 antog riksdagen en ny folkbildningspolitisk proposition. Folkbildningspropositionen berörs inte i detta omvärldsnytt eftersom den i tidigare nummer av omvärldsnytt har behandlats relativt ingående. Fokus ligger istället på att ge en kortfattad bild av de olika politiska partiernas inställning till studieförbunden och folkbildningen. De senaste åren har fl era av partierna antagit idéprogram eller partiprogram som skall utgöra grunden till de politiska plattformar/manifest de går till val på Dylika program är oftast ganska allmänt hållna och har funktionen av ideologisk utgångspunkt för de konkreta förslag som sedan formuleras i kommuner, landsting och riksdag/regering. Formuleringarna i programmen ger dock en god bild av de olika partiernas ambitioner och syften med olika politikområden. En tydlig trend de senaste åren är att alla partier i ökande grad betonar civilsamhällets betydelse för välfärden och samhället i stort. tudieförbunden och folkbildningen i stort är viktiga delar av civilsamhället. Därför berör partiernas skrivningar kring civilsamhället även folkbildningen i varierande grad. I syfte att ge en överskådlig bild följer nedan några exempel på hur de olika partierna valt att formulera sin inställning till civilsamhället, folkbildningen och studieförbunden. Moderaterna (M) Redan i regeringsförklaringen 2006 nämndes civilsamhällets betydelse av statsministern, tillika partiledare (M). Detta avspeglas även i Moderaternas idéprogram från 2011:

2 Moderaterna värnar människors trygghet genom att ta ansvar för att de offentliga åtagandena fungerar och genom att låta det civila samhället ta plats och vara starkt. Det arbete som dagligen utförs runtom i Sverige i idrottsföreningar, församlingar, fackföreningar och andra delar av föreningsliv och ideell sektor visar civilsamhällets bredd och betydelse. Moderaterna har sedan 2006 släppt ett antal rapporter som fokuserat på de politikområden, däribland folkbildningen, som hanteras inom riksdagens kulturutskott, den senaste 2012 med titeln Kultur Folkbildningen berörs i den rapporten: Folkbildningens särart genom den svenska utbildningens historia är tydlig. Dess unika förmåga att anpassa sig till förändringar i samhället har bidragit till att den stärkt sin ställning. Folkbildningens roll i det civila samhällets arbete mot utanförskap och för demokrati och delaktighet är central. Via Omvärldsnytt informerar Folkbildningsförbundet med ojämna mellanrum om frågor relevanta för studieförbunden. Med två undantag, vi kommer att gå igenom vårpropositionen och budgetpropositionen för att relativt snabbt analysera innehållet. Alla frågor vi tar upp är givetvis inte relevanta för alla förbund, men vi hoppas att de fl esta ska fi nna något av intresse. Vi vill gärna ha respons på innehållet och att ni berättar om det är någon särskild fråga ni vill att vi håller extra koll på framöver. Tveka inte att höra av er! (140909) Om vi förstår att rätt nyttja deras (folkhögskolornas/ studieförbundens) kunskap, stötta dem ekonomiskt men också vara tydliga i mål och utvärderingen av dessa mål kan det samlade folkbildningssverige på ett fantastiskt sätt bidra till arbete, välfärd och livslångt lärande. Alliansregeringen har slagit fast att det stöd som idag utgår till folkbildningssverige behöver utvärderas, att antalet syften och mål minskas, tydliggörs och inte minst spetsas till. Nyckelorden för regeringen är utvärdering och färre men tydligare och framförallt mätbara mål och syften. Större framtida fokus bör läggas vid innehåll och kvalité. Alliansen går 2014 till val på ett gemensamt valmanifest. I detta nämns inte studieförbunden explicit. De enda förslag med uttalad folkbildningskoppling som återfi nns i manifestet är förslagen att unga med funktionsnedsättning ska få möjlighet att delta i studiemotiverande kurser på folkhögskolor under fem månaders tid, samt den pågående satsningen på arbetsförberedande etableringskurser vid folkhögskolorna ska stärkas. Folkpartiet (FP) Folkpartiet fastställde på landsmötet hösten 2013 ett nytt partiprogram. I detta partiprogram återfi nns fl era formuleringar som lyfter fram folkbildningens betydelse för samhället: Sida 2

3 Folkbildningen är en viktig aktör i arbete med att höja kunskapsnivån i samhället. För att möta olika människors behov ska utbildningsmöjligheter som skapas av offentliga och privata aktörer kompletteras med goda villkor för den fria folkbildningen Politiken ska bidra till att det civila samhället ges goda förutsättningar. Det ska vara enkelt och uppskattat att engagera sig i en idrottsklubb, scoutklubb, folkbildningsorganisation, social hjälporganisation, intresseorganisation eller någon annan del av det civila samhället. Amatörkulturen ge möjligheter för enskild utveckling, stärker det civila samhället och blir för många även en brygga över till professionellt kulturutövade. Stödet för en levande amatörkultur kan med fördel ske via folkbildningens strukturer. FP lade 2013 även en riksdagsmotion med syfte att lyfta fram folkbildningens betydelse för människor som misslyckats med tidiga studier, människor som inte kommit ut på arbetsmarknaden, samt människor som kommer till Sverige som fl yktingar. Alliansen går 2014 till val på ett gemensamt valmanifest. I detta nämns inte studieförbunden explicit. De enda förslag med uttalad folkbildningskoppling som återfi nns i manifestet är förslagen att unga med funktionsnedsättning ska få möjlighet att delta i studiemotiverande kurser på folkhögskolor under fem månaders tid, samt den pågående satsningen på arbetsförberedande etableringskurser vid folkhögskolorna ska stärkas. Centerpartiet (C) Centerpartiet har tagit ställning för ett fortsatt starkt stöd till folkbildningen ska säkras. I mars 2013 antog Centerpartiet ett nytt idéprogram som innehåller några resonemang som berör civilsamhället och folkbildningen: Som en följd av denna folkrörelsetradition är centerpartister kooperationernas, församlingarnas, de ideella föreningarnas, biståndsorganisationernas, folkbildningens och företagarnätverkens ryggrad varthän du vänder dig i landet. Centerpartiet anser att civilsamhället åter måste få en avgörande roll som grund för samhällsbyggandet. Demografi, demokrati och Sida 3

4 människors önskan om ökad makt över sin egen vardag kräver ökat utrymme för idealitet, socialt entreprenörskap, ekonomiska föreningar och företagande. Politikens uppgift är att riva hinder och röja väg för denna utvecklingskraft. Alliansen går 2014 till val på ett gemensamt valmanifest. I detta nämns inte studieförbunden explicit. De enda förslag med uttalad folkbildningskoppling som återfi nns i manifestet är förslagen att unga med funktionsnedsättning ska få möjlighet att delta i studiemotiverande kurser på folkhögskolor under fem månaders tid, samt den pågående satsningen på arbetsförberedande etableringskurser vid folkhögskolorna ska stärkas. Kristdemokraterna (KD) I Kristdemokraternas principprogram från 2012 nämns inte studieförbunden eller folkbildningen explicit. Däremot återfi nns fl era resonemang kring civilsamhällets särart och betydelse för samhället: Människan fi nner det naturligt att bilda gemenskaper och sociala nätverk för att ta ansvar för sig själv för de sina och för sina livsvillkor. Ett vitalt föreningsliv är av stor betydelse eftersom engagemang i föreningslivet innebär demokratisk fostran och normöverföring samt att det personliga ansvarstagandet främjas. Dessutom är föreningslivet en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas. Denna civila kultur är en förutsättning för en levande demokrati, men även för samhällets ekonomiska utveckling. Det sociala kapital som fi nns i de naturliga nätverken har därmed stor betydelse för politiken och dess möjlighet att förändra samhället. Om staten, landsting/regioner eller kommuner inte respekterar det civila samhällets rättigheter att fullgöra sina uppgifter undergrävs det gemensamma bästa. När det offentliga genom lagstiftning, skatter, incitament eller pålagor tar över det civila samhällets uppgifter ökar hela samhällets sårbarhet. Ideell verksamhet ska prioriteras framför kommersiella intressen vid utformningen av statens och kommunernas fritidspolitik. Alliansen går 2014 till val på ett gemensamt valmanifest. I detta nämns inte studieförbunden explicit. De enda förslag med uttalad folkbildningskoppling som återfi nns i manifestet är förslagen Sida 4

5 att unga med funktionsnedsättning ska få möjlighet att delta i studiemotiverande kurser på folkhögskolor under fem månaders tid, samt den pågående satsningen på arbetsförberedande etableringskurser vid folkhögskolorna ska stärkas. Socialdemokraterna (S) Socialdemokraterna antog på sin partikongress i april 2013 ett framtidskontrakt och ett nytt partiprogram. I de dokumenten fi nns fl era formuleringar som berör folkbildningen. I framtidskontraktet står bl.a. att läsa: Vi vill se ett livslångt lärande där alla människor har tillgång till en högklassig utbildning genom hela livet, från förskola till högre utbildning och folkbildning, med goda möjligheter till kompetensutveckling och omskolning genom hela yrkeslivet. Folkbildningen med dess bildningssträvanden och sitt fokus på det livslånga lärandet ska utvecklas. I en socialdemokratisk kulturpolitik är amatörkulturen och det professionella kulturlivet varandras förutsättningar. I partiprogrammet återfi nns bl.a. följande: Socialdemokratin vill att varje människa som medborgare, löntagare och konsument ska ha rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. I denna strävan har fackföreningsrörelsen en central roll. Men också andra fria sammanslutningar, folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser, konsumentorganisationer, och kooperativa föreningar är viktiga för att bredda och fördjupa demokratin. All kunskapsförmedling måste ge redskapen att självständigt tolka och värdera information, se sociala sammanhang och skilja mellan fakta och värderingar. I detta arbete har den idéburna folkbildningen en central roll. Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på både bildning och utbildning, öppet och tillgänglig för alla på likvärdiga villkor. (S) lade 2013 en motion med innebörden att regeringen ska ta initiativ till årligen återkommande samtal med Sveriges kommuner och landsting (SKL) om bidragen till folkbildningen. Socialdemokraterna går 2014 till val på ett valmanifest där folkbildningen nämns ett antal gånger. Bl.a. föreslås i manifestet Sida 5

6 ett nytt kunskapslyft. I anslutning till det skrivs: Folkbildningen med dess bildningssträvanden och sitt fokus på det livslånga lärande ska utvecklas. När vart femte rekryteringsförsök misslyckas, när arbetskraftsbrist hotar i välfärden och när samhällets klyftor växer är svaret ett kunskapslyft för alla. I valmanifestet betonas även amatörkulturens betydelse för det professionella kulturlivet. Miljöpartiet (MP) Miljöpartiet antog 2013 ett nytt partiprogram. Där fi nns fl era formuleringar som betonar folkbildningens betydelse för samhället: Vi tror på folkbildningen och det livslånga lärandet. När alla får möjlighet att bidra och möjlighet att välja sin väg i livet, kan ett starkt samhälle byggas. Därför ska alla få chansen att få slutbetyg från gymnasiet, även som vuxna. En mångfald av olika organisationsformer och pedagogiska inriktningar i skolan är bra. Komvux, folkhögskolor och andra frivilliga utbildningsformer, som de studieförbunden erbjuder, är viktiga och ger möjlighet till ett livslångt lärande. Kultur- och musikskolor samt skolor och studieförbund i landets kommuner är viktiga för att barn och ungdomar ska få stifta bekantskap med olika kulturuttryck samtidigt som de utvecklar den egna kreativiteten. Alla barn ska ha möjlighet att utöva kultur inom någon form av kulturskola oavsett familjens ekonomiska förutsättningar. Kultur bidrar till landsbygdens attraktionskraft och främjar infl yttning och besöksnäring. Därför satsar vi på regional kulturverksamhet som till exempel museer och folkbibliotek. Byskolor, folkhögskolor, regionala högskolor och distansutbildningar är viktiga för möjligheten till utbildning i hela landet. Vi vill främja ett starkt föreningsliv och självorganisering i varje stadscentrum. Det görs bland annat genom tillgång till kultur, som folkbibliotek och möteslokaler. Vi tror också att det fi nns ett behov av nya folkhögskolor i Sverige, inte minst i miljonprogrammets områden. Sida 6

7 Miljöpartiet går 2014 till val med ett valmanifest där rättigheter till utbildning och bildning betonas. Dock nämns inte studieförbunden explicit. Det enda konkreta förslag som berör folkbildningen är att det föreslås att folkrörelser ska ges möjlighet att starta nya folkhögskolor. Vänsterpartiet (V) Vänsterpartiet reviderade 2012 sitt partiprogram men där nämns varken studieförbunden eller folkbildningen explicit. I det kulturpolitiska programmet från 2009 fi nns däremot ett eget avsnitt om folkbildningen. Däri står bl.a. att läsa: Studieförbunden och folkhögskolorna utgör tillsammans en av landets största kultur- scener. Folkbildningen erbjuder ett klimat som gynnar den s.k. gemensamma värde- grunden med dess syn på alla människors lika värde, på jämställdhet mellan könen och på det mångkulturella samhället, ett livslångt lärande och ett samspel mellan människor i alla åldrar. Folkbildningen ger utrymme åt människor med olika politisk tillhörighet och olika religioner lika väl som åt människor utan politisk eller religiös tillhörighet. Fritt och frivilligt är grunden. Med för många byråkratiska direktiv riskerar vi att få mer likformighet än mångfald. Det är ingen självklarhet att en ung man som kommit till Sverige som ensamt fl yktingbarn eller en kvinna från en by i en helt annan kultursfär känner sig hemma i det svenska folkbildningssystemet. Folkbildningen bör inom sig analysera situationen utifrån såväl genus- som mångfaldsperspektiv och vidta åtgärder för att ta till vara mångfalden och uppnå en bättre balans mellan män och kvinnor. Folkbildningen ska vara öppen för alla som söker sig dit samtidigt som den arbetar för att få med nya grupper utifrån ett mångfalds-, genus- och klassperspektiv. Staten ska i samtal med kommuner, regioner/landsting och folkrörelser lägga fast hur det ekonomiska ansvaret för folkbildningen ska tas och fördelas. Studieförbundens närvaro i alla kommuner ska säkras och stärkas. Vänsterpartiet går 2014 till val med en valplattform. Varken studieförbunden eller folkbildningen nämns explicit i detta. Sida 7

8 Sverigedemokraterna (SD) I Sverigedemokraternas principprogram återfi nns inte några explicita formuleringar om folkbildningen. Däremot förs det resonemang kring civilsamhället: Enskilda individers frivilliginsatser och de ideella föreningarnas, idrottslivets och de religiösa församlingarnas arbete stärker det sociala kapitalet i samhället och har en stor betydelse för bland annat kulturarvets bevarande, kunskapsutvecklingen, folkhälsan och demokratin. Precis som i fallet med familjerna består statens och kommunernas primära uppgift i att lyfta fram och stödja den ideella sektorn utan att i alltför hög grad begränsa dess handlingsfrihet. En förutsättning för att kunna erhålla stöd från det offentliga skall dock givetvis vara att den verksamhet som bedrivs är förenlig med demokratiska värderingar och en konstruktiv samhällsutveckling. Sverigedemokraterna går 2014 till val på ett valmanifest. Varken studieförbunden eller folkbildningen nämns explicit i detta. Sida 8