De faller utanför # 9. Studenter glömdes bort i IT-rapport till rektor. En kväll på kolonilotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De faller utanför # 9. Studenter glömdes bort i IT-rapport till rektor. En kväll på kolonilotten"

Transkript

1 Illustration: Katarina Seth Uppsala studentkårs tidning. Grundad # 9 12/9 2/ / Att humanister ska bli försäljare betyder inte att de ska bli bilhandlare. 24/ Ett slags sugande muskelrörelse med läpparna; används som uttryck för en känsla... 24/ Kompbandet bjuder på en organisk köttighet som är 1974 snarare än Studenter glömdes bort i IT-rapport till rektor 06 07/NYHETER Data- och systemvetarstudenten Peter Hörnell trodde inte sina ögon när han i somras läste slutsatsen i Rapport till rektor IT vid Uppsala universitet. Där står att den arbetsgrupp där han deltagit som studeranderepresentant är överens om att IT-verksamheten även i fortsättningen bör bedrivas vid två separata institutioner med olika lokalisering. I själva verket tycker Peter Hörnell precis tvärtom att all IT-utbildning bör vara samlad på Polacksbacken. Jag blev förvånad, eftersom Lars Magnusson (tidigare vicerektor, som skrivit rapporten, reds anm.) var väl medveten om våra åsikter. Samtidigt var det heller inte direkt första gången vi blivit bortglömda i den här processen, säger han. Foto: Hanna Strandberg Foto:Gusten Holm POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA De faller utanför En kväll på kolonilotten 16 17/REPORTAGET Vi har alltid tyckt det är roligt med växter, så steget till att skaffa en lott var inte långt, säger Caroline Loohufvud. Sedan tre år varvar hon och pojkvännen Anders Carlborg studierna med att påta i trädgårdslandet i kolonilottsområdet Hällbyvallsodlarna / DEBATT Linda är gravid i nionde månaden och går som skuggdoktorand på en institution vid Uppsala universitet. Louise läser till präst och är mamma till tioåriga Ebba /NYHETER Båda vet de hur svårt det kan vara att klara ekonomin när man står utanför de sociala och ekonomiska skyddsnäten. Studenter idag är en heterogen grupp, där en tredjedel har passerat trettio och fler än var femte har barn. Men systemet har inte hunnit ikapp. Fortfarande ses studenten som ung och sorglös, i början av de tjugo. Enligt Socialstyrelsen är var femte student idag fattig och Sveriges fattigaste barn är just barn till studenter. SAMARBETE ÄR BRA FÖR SFS«ORÄTTVIS KRITIK MOT UUS«

2 Ergo #9 / 2008 LEDARE / 03 DET OBJEKTIVA STUDENTINTRESSET Vilken roll spelade universiteten för Sveriges förhållande till nazismen och Nazityskland under andra världskriget och vilka blev konsekvenserna på lång sikt? Det var ämnet för en debatt inför en fullproppad sal X i universitetshuset härom veckan. En utgångspunkt för diskussionen var paneldeltagaren Ola Larsmos bok Djävulssonaten. Ur det svenska hatets historia. Boken handlar om det så kallade Bollhusmötet i februari 1939, då en majoritet av de närvarande Uppsalastudenterna röstade för att anta en protest mot Medicinalstyrelsens planer på att ge arbetstillstånd till ett tiotal judiska läkare. Episoden har blivit känd som en skamfläck i Uppsala studentkårs historia. Vad fick studenterna att hamna så snett den där kvällen för snart 70 år sedan? Ingen som var där, menar Larsmo, kunde undgå att märka den antisemitism som vissa talare uttryckte. Men det officiella argumentet mot att ta emot flyktingarna var att svenska medicinare riskerade att förlora arbetstillfällen. Man försökte alltså få ställningstagandet att framstå som rent studentfackligt. Frågan fördes upp på agendan av högerextrema studentgrupper. De hade under hösten provocerats av att radikala studentrepresentanter hade vädjat till regeringen om en generösare flyktingpolitik och ville nu återställa balansen, som Larsmo uttrycker det. Framgångsrikt använde de det retoriska greppet att tala om det objektiva studentintresset i motsats i till känslotänkande, för att vinna gehör för sin egen hatiska ideologi. MOTSÄTTNINGEN MELLAN en studentfacklig linje och ett bredare samhälleligt engagemang har fortsatt att dyka upp i nya skepnader. På 1960-talet gällde striden uttalanden mot Sovjetunionens ockupation av Tjeckoslovakien och USA:s krig i Vietnam; förra läsåret debatterades om arbetarklass eller det mindre ideologiskt laddade studieovan bakgrund bör användas i kårens åsiktspolitiska dokument. I sin bok följer Ola Larsmo trådarna från Bollhusmötet framåt i tiden, till de kalla vindar som blåste i Sverige i början av 1990-talet. Som vaktmästare på dåvarande Humanistcentrum (idag Ekonomikum) noterade han hur klottret på toaletterna, som tidigare mest handlat om sex, plötsligt hade blivit rasistiskt. I februari 1992 proklamerade Sveriges förenade studentkårer en tyst minut för Jimmy Ranjbar, som mördats av lasermannen. Uppsala studentkår deltog dock inte eftersom det inte ansågs vara studentfråga. Vilken beredskap har kåren idag om en främlingsfientlig opinion åter växer sig stark i Sverige och i Uppsalas studentvärld? Vågar man säga ifrån, eller går principen om att bara ta ställning för det objektiva studentintresset först? HEJ STUDENT! Namn: Erika Karlsson. Pluggar: Till lärare. Hur många terminer i Uppsala: Det här är min åttonde. Här sitter jag och pluggar: Mest hemma, men ibland i Karin Boye-biblioteket. Här slappar jag: Hemma och hos vänner. Här shoppar jag kläder i Uppsala: Gina Tricot och H&M blir det med tanke på studiestödet. Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Jag har inte så mycket onödigt i kylskåpet. Bästa nationsrestaurangen: Snerikes har goda hamburgare och även bra lax. Senast köpta kurslitteratur: En meteorologibok i våras. Bästa utgång i Uppsala: Värmlands Klubb 054. Här semestrar jag helst: Det blir inte att resa bort så mycket på semestern, men London och Spanien reser jag gärna till. Här äter jag lunch: Gärna buffé på en asiatisk restaurang eller Cupidos sallader. Tränar: Inte på nåt ställe eller gym, utan jag cyklar och promenerar mycket och ibland gör jag nån armhävning och situps hemma på mitt studentrumsgolv. Ska dock köpa hantlar. Ser på: TV, gärna komedier och såpor så att jag inte behöver tänka så mycket utan kan slappna av. Lyssnar på: Blandad musik och radio. Favoritprodukt på Systemet: Vitt vin och päroncider....och på Apoteket: Där finns så mycket bra saker, men tandkräm och tandtråd är favoriter. Bästa budgetmaten: Havregrynsgröt med mosad banan och kanel. Värsta korridorminnet: När min besökande kompis välte balsamvinäger över hela köksgolvet. Det är svårt att torka upp kan jag berätta. När hon skulle hämta golvmoppen blev det något fel på duschen, som sprutade vatten över henne och halva badrummet. Som tur var ville min korridorare blir av med balsamvinägern och vårt golv blev väldigt rent. Det gör jag helst en ledig söndag: Sover länge, äter brunch på Göteborgs och slappar på stan och sen blir det filmkväll. Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Gusten Holm red@ergo.us.uu.se REDAKTÖR Hanna Strandberg red@ergo.us.uu.se SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: (endast boende i Uppsala) berglin HÖSTEN 2008 UTKOMMER ERGO: #10 3/10 #11 17/10 #12 30/10 #13 21/11 #14 12/12

3 DEBATT / 04 Ergo #9 / 2008»POSITIVT ATT SFS SAMARBETAR MED ANDRA ORGANISATIONER«Självklart ska vi samarbeta med Föreningen svenska läromedel i frågor där vi tycker lika, skriver Sveriges förenade studentkårers (SFS) ordförande Moa Neuman i ett svar till Piratstudenterna. Iförra numret av Ergo tycker Mårten Fjällström från Piratstudenterna och Mattias Bjärnemalm från Ung Pirat att det är dags för Uppsala studentkår att börja fundera över medlemskapet i SFS eftersom vi enligt dem skulle vara köpta av i upphovsrättslobbyn i allmänhet och av Föreningen svenska läromedel (FSL) i synnerhet. Skribenterna tar upp ett uttalande jag gjorde i DN, där jag säger att hälften av studenterna under förra våren avstod från att köpa kurslitteratur då de inte hade råd och att man därför tvingar studenterna till en olaglig handling. Det gjorde jag för att påvisa att studiemedlet måste höjas. Studenters ekonomi är en fråga som SFS fått upp på den politiska dagordningen och för två år sedan fick studentrörelsen fram en höjning av studiemedlen med 300 kr i månaden. Dessutom vallöften om att mer väntar. Moa Neuman. Vallöften som SFS inte låter falla i glömska. Visst har SFS samarbetat med lobbyorganisationen FSL. Vi har till exempel gjort ett seminarium ihop på temat om vem som får synas i läromedlen ur ett mångfaldsperspektiv. Att söka samarbete med andra organisationer är positivt för en påverkansorganisation som SFS. Att samarbeten mellan SFS och andra organisationer ibland förenklas av»i SFS ÄR DET MEDLEMS- KÅRERNA SOM SÄTTER AGENDAN. VI VILL GÄRNA ATT UPPSALA STUDENTKÅR FORTSÄTTER ATT VARA MED OCH FORMA DEN.«personliga kontakter måste ses som en styrka. För självklart ska SFS samarbeta med FSL i de frågor där vi tycker lika, precis på samma sätt som vi gärna samarbetar med Piratpartiet i samma läge. Lobbyboken från FSL som skribenterna tar upp, Varför dog Bellman har aldrig varit SFS julklapp till kårerna. När Mattias Bjärneman var en del av Uppsala studentkårs presidium fick de varsitt ex som blivit över efter SFS styrelsemöte i Uppsala. Vi håller med skribenterna om att det behövs en stark och enad studentrörelse, en röst som kan vråla ut studenternas gemensamma åsikter. I SFS är det medlemskårerna som sätter agendan. Vi vill gärna att Uppsala studentkår fortsätter att vara med och forma den. Moa Neuman Ordförande, SFS Hanna Mörck. BETÄNK NYTTAN AV SFS«När Uppsala studentkår tar ställning till fortsatt medlemskap i SFS är det väl värt att betänka nyttan av SFS, skriver före detta vice kårordförande Hanna Mörck. Uppsala studentkår betalar 15 kronor per student och termin till SFS. För den nätta summan får Uppsalas studenter en nationell studiebevakning. Det innebär bland annat att frågan om höjt studiemedel bevakas och att studenternas sociala skyddsnät i samhället ses över i och med regeringens studiesociala utredning. SFS tittar också på kommande studenters möjligheter att ta sig in på universitet och högskola, exempelvis hur antagningar till master- och forskarutbildningen ska vara rättvis och gynna även de grupper som vanligen inte läser vidare. Sist men inte minst arbetar SFS för att ett avskaffat kårobligatorium ska bli så bra som möjligt för studenterna. Det innebär att obligatoriet, för SFS del, gärna får avskaffas, men bara om det görs så att kårerna kan fortsätta att driva studenternas intressen inom universitetet. nina hemmingsson»sfs ARBETAR FÖR ATT ETT AVSKAFFAT KÅROBLIGATO- RIUM SKA BLI SÅ BRA SOM MÖJLIGT FÖR STUDENT- ERNA.«Det här sista är viktigt! Studenterna behöver påverka sin utbildning för att den ska bli så bra som möjligt och för att göra detta på bästa sätt så behöver studenterna en organisation där de kan få finansiering, know-how och en struktur som kopplar samman studenter från olika delar av universitetet. Studenterna behöver kåren. Hanna Victoria Mörck Vice kårordförande 2007/08 Ledamot i SFS styrelse 2008/09

4 Ergo #9 / 2008 DEBATT / 05»KÅREN BEHÖVER LÖPANDE SKÖTSEL OCH UTVECKLING«motion och hälsovård Att kåren strävar efter en väl fungerande organisation betyder inte att den är introvert, skriver Klas-Herman Lundgren och Jonas Boström, UUS, i ett debattsvar till Roshan Rydell Kahandaliyanage. S-studenters Roshan R. Kahandaliyanage oroar sig över UUS intresse för kårens organisation. Vi i UUS anser dock att kårledningen har ett stort ansvar för den organisation man driver. Kåren är nämligen inte en pappersorganisation, utan en levande och omfattande organisation som behöver löpande skötsel och utveckling. Först då kan den generera ett effektivt utnyttjande av medlemmarnas avgifter, en god synkronisering av arbetet med politiska frågor och en god kontakt med studenterna.»det ÄR AV YTTERSTA VIKT INFÖR KÅROBLIGATORIETS EVENTUELLA AVSKAFFAN- DE ATT KÅREN ARBETAR MED DEN STORA INTERNA OMSTÄLLNING SOM DETTA KAN MEDFÖRA.«UUS anser att det är av yttersta vikt inför kårobligatoriets eventuella avskaffande att kåren arbetar med den stora interna omställning som detta kan medföra. Gör vi det inte nu kommer det att vara försent! En väl fungerande organisation betyder dock inte att kåren blir introvert. Kårens ledning håller minst lika hög närvaro i medierna som förra året och arbetar med många stora frågor på flera plan. En effektiv kår måste hantera organisationsfrågorna samtidigt som man driver resten av verksamheten på en minst lika hög nivå som tidigare. Om organisationen mår bra så blir resultatet bra. Kåren kommer även att utöka verksamheten genom fler ansvarsområden och arbetsgrupper, såsom den nya miljögruppen SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språkgranska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 22/9. för att öka antalet studenter som driver vår kår framåt. Kritiken om vaga valfrågor påminner om den kritik som Barack Obama möts av när han föreslår förändring. Ja, förändring är ibland svår att kvantifiera, men ibland måste man tro att förändring i sig är en sak värd att kämpa för. Våra valfrågor är målsättningar, som att lunchlokalerna skall vara bra eller att alla tentor ska vara anonyma. Sedan får kårstyrelsen i samråd med kårens övriga förtroendevalda konkretisera hur den ska arbeta med detta och hur höga målen skall vara. Därtill kan man fråga sig hur s-studenters valfrågor höjt studiemedel, mer lärarledd tid och mer kvalificerad praktik skiljer sig från vad kåren redan arbetat med eller från vad UUS och de andra partierna också ställer sig bakom. UUS tycker att Kåren ska lyssna på studenterna. DET är vad vi faktiskt tror på. Kåren existerar i slutändan endast för sina medlemmar och om kåren inte lyssnar på deras åsikter, hur kan den då berättiga sin existens? Vi tycker att kåren ibland har ägnat sig åt alltför introverta debatter, såsom den här, eller drivit frågor utan tydlig koppling till studenterna. Sådana tendenser vill vi motverka, kåren kan bättre! Vi i UUS vill förbättra intagandet av åsikter genom att genomföra en stor studentundersökning, arbeta för ett bättre kårval, ett bättre informationsflöde, en bättre campusnärvaro och undvika infekterade ideologiska återvändsfrågor.»kritiken OM VAGA VAL- FRÅGOR PÅMINNER OM DEN KRITIK SOM BARACK OBAMA MÖTS AV NÄR HAN FÖRESLÅR FÖRÄNDRING.«Roshan tar även upp könssammansättningen av UUS-listan till kårvalet. Denna låg nära 50/50 när det nära listans slutdatum dök upp fler manliga intresserade som vi valde att inte bortkvotera. UUS tror nämligen, till skillnad från S-studenter, inte att vi skulle bli ett bättre parti av att porta dessa. I kårstyrelsen har vi från UUS lika många män som kvinnor. Kåren har även valt fler kvinnor än män till att arbeta på kontoret och som studiebevakare. UUS är väl medvetna om problemet med att fler män än kvinnor engagerar sig i fullmäktige. Vi tror ytterst starkt på jämlikhet och jämställdhet och på att vi i UUS kan driva en jämlik och jämställd studentpolitik. Vi tänker arbeta för en studentnära politik och vi hoppas bevisa för Roshan att UUS faktiskt kan leverera tillfredsställande svar på frågorna. Jonas Boström, partiordförande UUS Klas-Herman Lundgren, ledamot UUS Dags för anmälan! SERIER/CUPER ht 08 anmäl ditt lag nu! CUP/Fotboll utomhus 4 5/10. SERIE/ Innebandy Volleyboll Fotboll inomhus Start v 41. Anmälan senast 25/9 via Stallets eller Svettis reception. Kursstart! STUDENTHÄLSAN/ HÄLSOVÅRD Våga tala Yttrandeträning. Start 8/10 och 13/10. Gå en kurs i Afro! För dig som vill bli afroinstruktör eller lära dig mer om afro! Lördag 20/9 kl Pris 375 kr för studenter. Anmälan via Stallets/Svettis reception eller direkt på Stresshantering Tidspress, krav och måsten... Stanna upp! Öka din självkännedom minska din stress. Start 7/10 och 8/10. Öka ditt självförtroende stärk din självkänsla Bli mer säker i dig själv genom övningar, gruppsamtal och hemuppgifter. Start 9/10 och 21/10. För ytterligare information och anmälan, se eller kontakta Studenthälsans mottagning tel SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel STALLET Dag Hammarskjölds väg 58 tel STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 tel

5 06 / NYHETER Ergo #9 / 2008 Deras åsikt uteslöts Studeranderepresentanterna Peter Hörnell och James Blevins fick inte vara med i den referensgrupp som under våren tog fram underlag till en rapport om forskning och utbildning inom IT vid Uppsala universitet. I den färdiga rapporten till rektor nämndes inte ens deras åsikter. Jag beklagar att det blev så, säger tidigare vicerektor Lars Magnusson, som nu har lovat att omarbeta rapporten. Data- och systemvetenskap tillhör Institutionen för informationsvetenskap vid Samhällsvetenskapliga fakulteten och samsas med inriktningar som medie- och kommunikationsvetenskap och statistik. En ologisk indelning, tycker den nyutexaminerade studenten Peter Hörnell. Vi har väldigt lite gemensamt med dem. Det vore bättre om vi var tillsammans med de andra IT-utbildningarna ute på Polacksbacken. Därför trodde han inte sina ögon när han i somras läste slutsatsen i Rapport till rektor IT vid Uppsala universitet. Där står att den arbetsgrupp där han deltagit som studeranderepresentant är överens om att IT-verksamheten även i fortsättningen bör bedrivas vid två separata institutioner med olika lokalisering. Tvärt emot Peter Hörnells åsikt, alltså. Jag blev förvånad, eftersom Lars Magnusson var väl medveten om våra åsikter. Samtidigt var det heller inte direkt första gången vi blivit bortglömda i den här processen. Under vårterminen kämpade han för att få utöva sin rätt att påverka sin utbildnings framtid, och han är mycket besviken på universitetets bemötande. Att det ska vara så här svårt att få komma med i en grupp där man egentligen borde ta emot oss med öppna armar är bedrövligt, säger han. DET VAR PÅ ETT MÖTE med institutionsstyrelsen i januari som Peter Hörnell fick veta att rektor Anders Hallberg hade uppdragit åt dåvarande vicerektor Lars Magnusson att leda en arbetsgrupp med uppgiften att föreslå förbättringar av situationen på Institutionen för informationsvetenskap och dess samverkan med Institutionen för informationsteknologi på Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Bakgrunden till uppdraget var den kritik som riktades mot institutionen i forskningsutvärderingen Kvalitet och förnyelse. Bland annat ansågs forskningen vara för svag. Bedömarna pekade också på problem med indelningen av universitetets IT-verksamhet. Peter Hörnell kontaktade Lars Magnusson och begärde att få delta i gruppen. Det kändes viktigt att få vara med eftersom frågan i allra högsta grad berörde vår utbildning, säger han. Magnusson var positiv till begäran och James Blevins (till vänster) och Peter Hörnell tycker inte att de fick det inflytande de hade rätt till under utredningen av IT-verksamheten vid Uppsala»ATT DET SKA VARA SÅ HÄR SVÅRT ATT FÅ KOMMA MED I EN GRUPP DÄR MAN EGENTLIGEN BORDE TA EMOT OSS MED ÖPPNA ARMAR ÄR BEDRÖVLIGT.«Peter Hörnell och doktoranden i statistik James Blevins utsågs till studeranderepresentanter från kåren. Sedan blev det tyst. Först blev jag jätteglad över att vi hade fått komma med. Men efter det hände ingenting och veckorna gick. För att ta fram underlag till rapporten tillsattes en referensgrupp med representanter för de båda berörda institutionerna. När Peter Hörnell på omvägar hörde talas om den nya gruppen begärde han att få medverka även där, men då tog det stopp. Lars Magnusson, som vid tillfället var sjukskriven, hänvisade honom till Samhällsvetenskapliga fakultetens dåvarande dekanus Berit Hagekull. Hon nekade studentrepresentanterna tillträde till referensgruppen. Huvudskälet var att de stora inre motsättningarna på institutionen gjorde gruppens arbete känsligt, säger hon. I det inledande skedet diskuterades personalärenden. Då vore det nästan oetiskt att ha studenter med. Jag bedömde också att vi skulle påskynda arbetet om vi inte drog in för många i gruppen. Peter Hörnell tyckte inte att den förklaringen dög. Det var av största vikt att vi fick vara med i ett så tidigt skede som möjligt. Via e-post försökte han bestämma träff med Berit Hagekull för att diskutera frågan men fick svaret att hon inte såg poängen med ett sådant möte eftersom vårt (de två vicerektorernas och mitt) beslut i det här fallet är genomdiskuterat och oåterkalleligt. PETER HÖRNELL tog också hjälp av Uppsala studentkårs dåvarande vice ordförande Hanna Mörck, som utan framgång försökte övertala gruppen att släppa in studeranderepresentanterna. Hon menar att det inte var förenligt med Högskoleförordningen att utesluta dem. Jag kan förstå att gruppen hade bråttom, men det saknar relevans rent ju-

6 Ergo #9 / 2008 NYHETER / 07 i rapport till rektor HÖGSKOLEFÖRORD- NINGEN 3 KAP. 9 Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Om beslut inte skall fattas eller beredning genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredningen. Han säger att det framgick vid mötet att studeranderepresentanterna hade en annan ståndpunkt. Jag vill minnas att Peter Hörnell använde ordet katastrof. Men trots att Magnusson alltså kände till att studenterna inte delade hans uppfattning ger rapporten intrycket av att hela gruppen stod bakom förslaget. Studeranderepresentanterna fick inte heller se rapporten innan den skickades till rektor. Jag beklagar, det var fel. Jag tar på mig ansvaret för att det blev så här, säger han. Efter ett möte med Uppsala studentkår har Lars Magnusson lovat att skriva en ny rapport där studenternas synpunkter finns med. Men då vill han att de väljer någon av de tänkbara lösningar som redan har presenterats av referensgruppen. Det är rimligt att de tar ställning till något av de alternativ som finns. Men Peter Hörnell, som har avslutat sina studier, vill att de nuvarande studeranderepresentanterna på hans program ska få tid att sätta sig in i ärendet först. Det känns fel att jag ska bestämma över deras framtid. universitet. Nu ska de ta ställning till om de vill gå vidare med en anmälan till Höskoleverket. ridiskt. Att utesluta studenterna med motiveringen att känsliga personalärenden ska diskuteras är bara löjligt. Man måste kunna lita på en student lika mycket som på någon annan. Riktigt känsliga ärenden går också att sekretessbelägga, säger hon. Berit Hagekull menar dock att Högskoleförordningen följdes i och med att studenterna fick vara med och ta ställning till det underlag som referensgruppen tog fram. De ställdes utanför referensgruppens arbete men fick ta del av resultaten och komma med synpunkter. Den 10 mars redovisade referensgruppen en första pm. Därefter fick gruppen det förnyade uppdraget att mera konkret utreda möjligheterna för ett ökat samarbete inom IT-området mellan Lars Magnusson. Foto: Tommy Westberg samhällsvetenskaplig och teknisk- naturvetenskaplig fakultet, i första hand gällande grundutbildningen. Inte Foto: Gusten Holm heller nu fick studeranderepresentanterna tillträde. I EN ANDRA PM, färdigställd den 25 maj, presenterades flera alternativa lösningar på hur samarbetet kan förbättras och en beskrivning av de olika lösningarnas konsekvenser. I början av juni höll Lars Magnussons grupp ett möte där deltagarna diskuterade vad som skulle stå i rapporten. Magnusson själv förordade det alternativ som skulle komma att bli förslaget i rapporten till rektor, nämligen att IT-verksamheten även i fortsättningen bedrivs vid separata institutioner med skilda lokaler men med ett utökat samarbete, i första hand gällande utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. De båda fakultetsnämnderna föreslås inrätta ett särskilt samarbetsorgan. PETER HÖRNELL och James Blevins ska nu ta ställning till om de vill gå vidare med en anmälan till Högskoleverket. Från kårens sida är en anmälan inte aktuell, säger Daniel Fredriksson, vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor. Jag är förstås missnöjd med hanteringen av ärendet men efter samtalet med Lars Magnusson accepterar vi den föreslagna lösningen och Magnussons ursäkt. Vi ser det som positivt att universitetet kan erkänna fel. Han vill dock poängtera att kåren inte accepterar att studenter utesluts ur grupper som de enligt lag har tillträde till. Att leka med tolkningar av juridiken och påstå att att man följt högskoleförordningen med motiveringen att studenterna har fått reagera på uppkomna förslag är olämpligt. Om en liknande situation uppkommer igen kommer vi definitivt överväga en anmälan. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

7 8 / NYHETER Ergo #9 / 2008 NYHETER I KORTHET Skydd för friska tänder Har du inte varit hos tandläkaren på ett tag kan det vara dags nu. Den 1 juli i år kom nämligen en tandvårdsreform som gör det billigare för vuxna att sätta sig i stolen igen. Tandvårdsbidraget ges som en check till alla vuxna som fyllt 20 år. Är du mellan 20 och 29 år får du 600 kronor i bidrag vartannat år. Mellan 30 och 74 år får du endast 300 kronor. I samband med reformen införs också ett högkostnadsskydd, ett system för referenspriser och en prisportal på internet, för lättare jämförelse mellan olika tandläkare. Högkostnadsskyddet innebär att kostnader mellan och kronor ersätts med 50 procent och kostnader över kronor ersätts med 85 procent. Du betalar alltså bara fullt ut för tandvård upp till kronor, efter det subventioneras kostnaderna av staten. NÄR VAR DU HOS TANDLÄKAREN SENAST? Oskar Gunnarsson, alias Anden i flaskan. Nollningstider Utklädda till Zorro vandrade ett helt gäng nya nollor nedför Carolinabacken i mask och cape den 27 augusti. Strax utanför Carolina Rediviva stod smurfarna och väntade på faddrarnas slutliga omdömen. Men den mest iögonfallande varelsen som smög runt det stora biblioteket var Anden i flaskan, från topp till tå blå. Omgiven av Alladin i massupplaga och flankerad av ett par, tre magdansöser i haremsbyxor drogs han, sekunden efter det att bilden är tagen, nedför backen Läkarprogrammet byggs ut Regeringen föreslår i sin budgetproposition en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen fram till 2013, med start nästa år. För Uppsalas del betyder det att läkarutbildningen byggs ut med 13 nya nybörjarplatser nästa år och sammanlagt 71,5 platser under hela fyraårsperioden. Bakgrunden till satsningen är att den stora efterfrågan på läkare bedöms hålla i sig i framtiden. Idag klaras behovet till stor del med hjälp av läkare som är utbildade utomlands. KARIN ERICSSON Jag var hos tandläkaren förra julen. Jag har hört talas om reformen och kommer definitivt gå oftare om jag får 600 spänn i brevlådan! Som det är nu har jag avstått från att gå när jag känt att jag inte haft råd. JOHAN LUNDIN Jag var hos tandläkaren i somras. Jag tror inte den nya reformen kommer att påverka mina tandläkarbesök. Jag har aldrig avstått från att gå och kommer heller inte att gå oftare nu. Två kort i ett Den som väntar på att ännu en upplaga av det gamla vanliga kårleget ska dimpa ner i brevlådan får vänta förgäves i höst. Istället får Uppsala studentkårs medlemmar (som har betalat sin kåravgift) ett nytt, integrerat termins- och rabattkort som har tagits fram i samarbete med företaget Mecenat. Det behövs precis som tidigare när du skriver tenta, registrerar dig på kurser och går på nation och ger dessutom rabatter på bio, flyg, tåg och mycket annat. ELLINORE JOHANSSON Det var några månader sedan. Jag kommer inte att gå till tandläkaren mer bara för att det blir billigare. Jag går när jag behöver och har inte avstått tidigare. KRISTINA LITTMARCK Senaste besöket var i maj. Det är dyrt att gå till tandläkaren och därför har jag inte gått så ofta som jag borde. Nu kommer det nog bli oftare. KARL ZÖTTERMAN Förra våren var jag hos tandläkaren. Jag tror inte att jag kommer gå oftare än tidigare, då jag aldrig avstått på grund av pengar Sventon Thure KÅRVALSKOD PUW567 GILTIGT TOM VT 08 FÖR TENTAMEN UPPSALA STUDENTKÅR NATION Ergo rättar Tryckfelsnisse var framme i förra numret av Ergo. Östgöta nations vidare utveckling av Vigilante heter Studio Dicore och inget annat. Klubben har en bred musikrepertoar och bygger på arrangörernas populärkulturella livsstilsmagasin som kan hittas på: SFS vill ha lön till alla doktorander En del av regeringens forskningssatsning borde gå till doktorandlöner. Det tycker Sveriges förenade studentkårer, SFS, som också påminner om att inte glömma bort grundutbildningen. Sammanlagt närmare 15 miljarder kronor extra till forskningen under de kommande fyra åren. Det var beskedet när partiledarna från alliansregeringen presenterade sin kommande forskningssatsning på Biomedicinskt centrum i Uppsala. Medicin, teknik och klimat är prioriterade områden. SFS doktorandkommitté välkomnar satsningen och hoppas att en del av pengarna används till att ge alla doktorander riktiga löner, vilket man bedömer skulle kosta omkring 400 miljoner kronor per år. Idag är situationen för doktorander som försörjer sig på stipendier och utbildningsbidrag så otrygg att många ställs inför valet att göra en forskarkarriär eller att bilda familj. Det gör att samhället förlorar många potentiellt goda forskare. Dessutom tror jag att doktorander presterar bättre resultat om de har en trygg inkomst, säger Martin Persson, vice ordförande i doktorandkommittén. SFS hoppas också att regeringen visar samma handlingskraft på utbildningssidan som man gjort vad gäller forskningen. Det grundutbildningen behöver är en rejäl kvalitetssatsning så att alla studenter kan garanteras minst 15 timmars undervisningstimmar i veckan, säger SFS ordförande Moa Neuman. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

8 10 / NYHETER Ergo #9 / 2008 Den gamla bilden av studenten som ung och sorglös, i början av de tjugo och utan ansvar och förpliktelser, är förlegad. Studentgruppen består idag av människor med mycket skiftande bakgrund och civilstånd, en tredjedel har passerat tjugoårsåldern och fler än var femte har barn.»jag kallade föräldrapenningen Jag träffar Linda på Konditori Fågelsången en eftermiddag i september. Linda är 28 år och i nionde månaden. Det är hennes första barn och hon riktigt strålar av lycka. Linda och hennes sambo har försökt få barn länge och i februari blev hon så äntligen gravid. Jag vill inte vänta med att försöka få barn tills jag är över 30. Chanserna att bli gravid avtar snabbt och jag vill inte riskera att stå där en dag utan möjlighet att få barn. Barn är en gåva man får, inte något man skaffar! Linda har läst en naturvetenskaplig utbildning och därefter gått ett år på forskarskola. Under andra terminen på forskarskolan hamnade hon på den institution hon är kvar på idag, ett och ett halvt år senare. På institutionen har hon varit aktiv i ett flertal projekt under denna tid, utan att bli registrerad som doktorand. Linda är alltså skuggdoktorand. Hennes handledare har inte haft resurser att finansiera hennes forskarutbildning och hon har därför fått gå på olika stipendier. Till skillnad från utbildningsbidrag, som ges till registrerade doktorander, får man inte behålla stipendiet under föräldraledigheten, vilket man får med utbildningsbidraget. I och med att Linda inte är registrerad som doktorand står hon utanför de ekonomiska trygghetssystem som ska skydda människor när de blir sjuka eller gravida. Lindas sambo, som tidigare arbetat och har en sjukpenninggrundande inkomst, ska till hösten påbörja en utbildning på universitetet. En utbildning han sökt till under en väldigt lång tid och nu kommit in på. Både Linda och hennes sambo var överens om att han skulle tacka ja till platsen. Därmed kommer han inte att kunna få ut någon föräldrapenning. Tack vare att han tar fullt studiemedel kommer han dock att kunna behålla sin sjukpenninggrundade inkomst vilande under studietiden, men som student har han inte rätt till föräldraledighet, eftersom föräldraledighet endast gäller arbetstagare. Föräldrapenning betalas bara ut till personer som är föräldralediga. Därför kommer Lindas sambo inte att få någon ersättning alls för vård av barn, under tiden han studerar. LINDA KOMMER ATT få grundbeloppet på 180 kronor om dagen innan skatt. Därtill får hon barnbidrag, som idag ligger på kronor i månaden. Hennes pojkvän som studerar får ut kronor. Tillsammans kommer de att ha runt kronor att röra sig med per månad när skatten är dragen. Jag oroar mig inte så mycket över pengar, sådant brukar lösa sig, säger Linda. Men jag känner olust inför att gå som skuggdoktorand. Ska jag stanna kvar på institutionen så vill jag bli registrerad. Linda känner sig osäker på om hon vill fortsätta sin forskarkarriär. Tanken på att hoppa av är stark. På Ofvandahls hovkonditori möter jag ett par dagar senare Louise Callenberg. Hon är 30 år och mamma till tioåriga Ebba. Louise blev gravid hösten efter gymnasiet, då hon gick en självfinansierad fotoutbildning på Folkuniversitetet i Göteborg. När hon fick reda på att hon var gravid beslöt hon sig för att inte fortsätta på termin två, utan istället ta arbete som bartender i Åre tillsammans med Ebbas pappa. Eftersom Louise inte hann arbeta tillräckligt länge innan Ebba föddes fick hon lägsta ersättning från Försäkringskassan. Efter skatt hade hon 34 kronor om dagen att leva på utöver barnbidraget. Det var ett väldigt pusslande för att få ekonomin att gå ihop, då Louise hade ärvt pengar från sin farfar och därför inte var berättigad försörjningsstöd. Samtidigt som Louise var hemma med Ebba gick hennes sambo en lärlingsutbildning och kunde inte bidra med några större summor till hushållet. Jag kallade föräldrapenningen fikabidraget, för att det inte räckte till mer än en kopp kaffe och en bulle per dag, säger SKUGGDOKTORAND En skuggdoktorand är en student som, utan att vara antagen till forskarutbildningen, följer forskarutbildningskurser och/eller utför avhandlingsrelaterat forskningsarbete samtidigt som institutionen planerar att studenten senare ska antas till forskarutbildning. Stipendier räknas inte som överhoppningsbar tid och därför förlorar skuggdoktorander sin sjukpenninggrundande inkomst och hamnar utanför de ekonomiska trygghetssystemen som gäller vid till exempel föräldraledighet och sjukdom. STUDIEMEDEL Studiebidraget ligger på 643 kronor per vecka och studielånet på kronor. För studenter med ett barn utgår ett tilläggsbidrag på 123 kronor per vecka vid heltidsstudier. Vid flerbarnsfödsel höjs summan. Tilläggsbidraget delas mellan föräldrarna om båda studerar, och påverkar inte ett eventuellt bostadsbidrag. Beroende på omständigheterna kan du även ha rätt till tilläggslån och merkostnadslån. Enligt fribeloppet får du tjäna kronor under det första halvåret och kronor under det andra utan att studiemedlen minskas, om du studerar på heltid (år 2008). Om du inte har studiemedel under samtliga veckor du studerar nollställs din tidigare upparbetade sjukpenninggrundade inkomst hos Försäkringskassan. FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING OCH BARNBIDRAG Föräldraförsäkringen består av föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Föräldrapenningen baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten och för att få en sådan måste du ha arbetat i minst 240 dagar i följd närmast barnets födelse. Om du inte har gjort det kan du få föräldrapenning enligt grundnivån, som är 180 kronor per dag.barnbidraget ligger på kronor per månad och barn. Flerbarnstillägg ges vid fl er barn än ett. Som förälder har du rätt att ta ut 480 dagar (180 dagar extra per barn vid fl erbarnsfödsel), varav 390 (90) med full föräldrapenning och 90 (90) med lägstanivån. En förälder kan avstå alla dagar, med undantag för 60, till den andre. Tillfällig föräldrapenning ges med 10 dagar per barn, att ta ut under barnets/ barnens första 60 dagar, detta gäller dock inte studerande.

9 Ergo #9 / 2008 NYHETER / 11 Studenter idag en heterogen grupp fikabidraget«louise med ett snett leende. Utan mina föräldrar hade det aldrig gått. Tack vare dem kunde vi köpa barnvagn och annat nödvändigt till Ebba. Ett par år efter föräldraledigheten började Louise läsa religionsvetenskap A i Göteborg och snart hoppade hon på teologie kandidatprogrammet. Hon bodde då själv med Ebba i Lysekil och pendlade 25 mil om dagen. Efter B-kursen i religionsvetenskap tog Louise studieuppehåll för att börja arbeta på ett raffinaderi. Hon ville få igång ekonomin och slippa pendla. Vid den här tiden tog hon med sig Ebba på en tvåveckors semester till Italien. Det var oerhört värdefull tid vi fick tillsammans under resan. Dessutom kände jag mig stolt över att kunna försörja mig själv och mitt barn. Ebba brukade ofta fråga varför vi inte hade frukt hemma. Vad skulle jag svara henne, jag hade ju inte råd att köpa någon. Det var tungt och därför kändes det extra bra att kunna ta med henne på semester. BOSTADSBIDRAG Studenter mellan 18 och 29 år, samt studenter med barn, har rätt att söka bostadsbidrag. Bidraget baseras bland annat på familjestorlek, inkomst och boendekostnader. Tjänar du mer än kronor om året (80 procent av studiemedlet räknas in) sänks bostadsbidraget. Bostadsbidraget för barnfamiljer består av bidrag för bostadskostnader, ett särskilt bidrag för de barn som bor hemma och ett umgängesbidrag för de barn som bor hemma ibland. Louise återgick så småningom till studierna och C-kursen i religionsvetenskap. Sommaren därefter jobbade hon på ett konfirmationsläger, när hon plötsligt började känna sig väldigt trött och orkeslös. Jag ignorerade tecknen. Tänkte att symptomen nog försvinner om jag jobbar på hårdare. Tröttheten kom nämligen bara under lediga stunder och jag kopplade ihop det med att jag förmodligen inte mådde bra av att vara ledig när det egentligen var precis tvärtom. Jag kände att jag ville vara en bra mamma och förebild för Ebba, särskilt eftersom jag var student, så jag jobbade på. FÖRSÖRJNINGSSTÖD Du måste stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket innebär att du som student inte är berättigad försörjningsstöd under terminerna. Däremot kan du ha rätt till försörjningsstöd under sommaruppehåll från studierna. Du får inte ha några andra möjligheter till ekonomiskt stöd, till exempel a-kassa och föräldrapenning, men undantag kan göras om detta stöd inte räcker. Du får heller inte ha några ekonomiska tillgångar som är lätta att komma åt. Biståndet beräknas individuellt och har du barn kan du få stöd till barnomsorgsutgifter. EN DAG GICK DET inte längre. Louise drabbades av gravt fysiskt utmattningssymptom och blev sjukskriven i ett år. Terapi och sjukgymnastik hjälpte henne att återfå krafterna och idag är hon inne på sin åttonde termin på teologie kandidatprogrammet. Hon har suttit som ordförande för Uppsala studentkår under läsåret 2007/2008 och hon är gift med Per, som hon träffade på konfirmationslägret. Eftersom hon har jobbat i perioder har hon nu rätt till tilläggslån från CSN. Tillsammans med det nya barntillägget och en man som arbetar heltid ser ekonomin bra ut. Det är en enorm skillnad på min ekonomiska situation idag jämfört med tidigare. Det gör mycket att vara två. Det som stör mig är att man inte tänker på barnets situation när man beslutar om föräldraförsäkring och föräldraledighet. Barnen ska aldrig behöva påverkas negativt för att deras föräldrar väljer att skaffa sig chanser i form av utbildning. Enligt Socialstyrelsen är barn till studenter Sveriges fattigaste barn. Är det rimligt? frågar sig Louise. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Linda heter egentligen något annat i verkligheten. A-KASSA Studerandevillkoret avskaffades 1 januari Den överhoppningsbara tiden har sänkts till fem år. Det är inte längre möjligt att få a- kassa under loven; studierna måste vara helt avslutade. För att kvalifi cera dig för a- kassa måste du arbeta minst 80 timmar i månaden under ett halvår. ILLUSTRATION: KATARINA SETH KÄLLOR: CSN, Swedbank, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, rapporten Utbildning straffbart? (Saco studentråd samt Uppsalas, Umeås och Stockholms studentkårer). Enligt en enkätundersökning genomförd av Centrala Studiestödsnämnden ser den ekonomiska situationen för studenter på det stora hela bra ut, men vissa grupper har det svårare. Det gäller främst personer av utländsk härkomst som studerar på grundskolenivå och personer med barn, oavsett härkomst. Dessa grupper har det betydligt svårare ekonomiskt än sina kurskamrater, som även de får kämpa för att få ekonomin att gå ihop. Rapporten från CSN bygger på enkätsvaren från studenter, som fått svara på hur de upplever sin studiesociala och -ekonomiska situation. Swedbank publicerade i våras en undersökning om studenters ekonomi som visar att överskottet för en ensamstående student efter nödvändig konsumtion minskat med 300 kronor i fast penningvärde per studiemånad. Alltså en utveckling rakt motsatt den för arbetstagare under samma period, som fått en reell förbättring med kronor per månad. Då har Swedbank ändå räknat med att en genomsnittsstudent har rätt till bostadsbidrag på 700 kronor i månaden, vilket långt ifrån alla studenter har. Bostadsbidrag baseras på inkomst per år och en tredjedel av de studenter som fått bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga, enligt Försäkringskassan. När återbetalningsbeskedet kommer kanske studenten återgått till sina studier och står utan medel att kunna betala tillbaka pengarna. Idag har 14 procent av Sveriges studenter bostadsbidrag. Swedbanks slutsats är att en ensamstående student med fullt studiemedel och bostadsbidrag under en studiemånad idag har drygt 200 kronor kvar att spendera efter nödvändig konsumtion. Har man inte rätt till bostadsbidrag går ekonomin på minus och någon form av extrainkomster krävs för att få det att gå ihop. FÖR STUDENTER SOM ARBETAR vid sidan av studierna kan CSN:s fribelopp innebära att de inte får ut fullt studiemedel och därför förlorar på att arbeta, eftersom jobbet ofta tar mycket tid från studierna. Inte alla studenter som vill ha ett extrajobb får det; i Uppsala finns nästan studenter. Alla studenter har dessutom inte möjlighet att jobba extra. Inom vissa utbildningar är den obligatoriska närvaron nästan 40 timmar per vecka och då är inte självstudier inräknade. Förutsättningarna är alltså inte lika för alla studenter, ens om de hade varit i samma ålder och haft samma civila status, vilket de inte har. Enligt Socialstyrelsen är var femte student idag att betrakta som fattig (år 2003), det motsvarar ungefär studenter i Sverige. Främst är det de stigande boendekostnaderna som spelar in. Den genomsnittliga studenten betalar idag 40 procent av sitt studiemedel i hyra, jämfört med ungefär 20 procent för tjugo år sedan. Många har en betydligt högre hyra än så. Endast procent av studenterna bor i särskilda studentbostäder. Hälften av studenterna avstår från att köpa kurslitteratur och var fjärde student har övervägt att hoppa av studierna på grund av ekonomiska svårigheter. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se

10 Ergo #9 / 2008 NYHETER / 13 Kaxighet och säljsnack utlovas på humanistdagen Humanister behövs! Med den parollen anordnas den första gemensamma arbetsmarknadsdagen någonsin för humaniorastudenter vid Uppsala universitet den 16 september. Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria och en namnkunnig försvarare av humaniora i den offentliga debatten, inleder arbetsmarknadsdagen. Jag vill lära ut lite kaxighet till humanisterna. Humaniora är inget ofarligt intresse, utan ett viktigt redskap för att tolka, omvärlden, analysera och sätta delarna i ett sammanhang. Det är något att vara stolt över, säger hon. Att humaniora skulle vara mindre yrkesinriktat än andra områden är en vanföreställning, menar Karin Johannisson. Vi har två doktorander på min institution som har fått jobb innan de hunnit disputera, den ena på Kulturdepartementet och den andra på Försvarets forskningsanstalt. Sådana konkreta exempel vill jag lyfta fram. I våras medverkade du i en debattartikel med budskapet att universitetens huvuduppgift inte är att fundera på hur studenterna ska bli så attraktiva som möjligt för arbetsgivarna. Tvekade du inför att delta i det här evenemanget? Nej. Jag gillar inte när ordet anställbarhet upprepas som ett mantra gång på gång. Men det betyder inte att universitetet ska sluta samverka med samhället utanför, tvärtom. Roffen Engström, författare till boken Marknadsföring för kulturarbetare och en bakgrund som konstnär, kommer att tala om vikten av att lära sig sälja sin kompetens. Ord som får vissa akademiker och människor inom kultursektorn att rysa, vet han av erfarenhet. Många tycker att det är motbjudande och blir förbannade. När vi har fått byta några ord är folk oftast med på vad jag menar, men det är klart att nackhåren reser sig på alla som vill ha ett vanligt, lugnt och tryggt arbete. De som anställer humanister är ju ofta själva humanister. Kan det inte vara kontraproduktivt med för mycket försäljarattityd om arbetsgivarna känner samma motvilja mot kommersiella processer som de arbetssökande? Jo, många hatar verkligen säljsnacket. Då gäller det att anpassa sitt språkbruk till mottagaren, att tala med bönder på bönders vis och med lärde män på latin, som det heter. Att humanister ska bli försäljare betyder inte att de ska bli bilhandlare. Men man måste ändå vara medveten om vad det är man gör man säljer sin kompetens. KRISTINA HELGESSON KJELLIN, studierektor på Institutionen för kulturantropologi, är en av de ansvariga för arbetsmarknadsdagen. Hon tror att arbetsmarknaden kan framstå som otydlig för många studenter inom humaniora. Det är sällan man ser en jobbannons med texten vi söker en antropolog. Det känns som att många studenter undrar rätt mycket vad det ska bli av deras studier. Hon hoppas kunna förmedla till studenterna att arbetsmarknaden för humanister inte är hopplös, även om vägen till jobben inte alltid är spikrak. Sedan kan man önska att fler arbetsgivare skulle se vikten av humaniora men det kan ju inte vi påverka. Däremot kan vi peka på de möjligheter som ändå finns. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Karin Johannisson vill göra humanisterna kaxigare. Foto:Staffan Claesson Roffen Engström ska lära dem sälja sin kompetens. Foto:Privat Humanisternas arbetsmarknadsdag Var: Kemikum, Engelska parken När: 16 september kl Efter Karin Johannissons och Roffen Engströms framträdanden följer arbetsmarknadspresentationer, då bland annat journalister, arkivarier, utvärderare, antropologer och etnologer berättar om sina karriärvägar. Arrangörer är Historisk-fi losofi ska fakulteten i samarbete med Studenter och arbetsmarknad. Studenter välkomnades med trolleri Uppsala som smältdegel, utbildningsstad och källa till kunskapsutbyte mellan studenter, forskare och företag. Budskapet till de nya studenterna var glasklart: Ta vara på tiden i Uppsala! Tusentals recentiorer fyllde aulan i universitetshuset på reccemottagningen fredagen den 29 augusti. Konferencier var magikern Johan Ståhl och talade gjorde Uppsala universitets rektor Anders Hallberg, kommunfullmäktiges ordförande Lars Bäcklund, samt studentkårens nye ordförande Klas-Herman Lundgren, som välkomnade de nya studenterna. Mellan pelarna i universitetshusets trapphall trängdes Studenthälsan och kåren tillsammans med olika nationsföreningar och alla de nya studenter som börjar läsa vid universitetet i höst. Som vanligt bjöds det på godis och information vid de många borden. Den stora, tudelade trappan var full av unga människor, som stod, satt eller tryckte sig mot väggen för att inte bli snubblade på. Katharina Dörenberg, 19 år och Karin Brink, 20 år, var två av dem som satt och väntade på att mottagningen skulle börja. Båda har växt upp i Uppsala och vet därför mer om studentlivet än de flesta recentiorer, men verkade trots det lika spända och förväntansfulla som alla andra. Katharina Dörenberg, som läste samhällsvetenskaplig inriktning på gymnasiet kommer i höst att läsa det naturvetenskapliga basåret på Uppsala universitet. Det känns som en bra idé att skaffa sig den naturvetenskapliga behörigheten också, för då kan jag välja vilket program som helst sedan, när jag väl bestämmer mig för vad jag vill plugga. Karin Brink läste samhällsprogrammet med inriktning språk och i höst börjar hon på lärarprogrammet. Jag vill bli lågstadielärare i ämnena svenska och matematik. Mest för att jag tycker om barn, men även för att jag tycker att det är jättekul med matte. Mina kompisar brukar säga att jag skulle passa som lärare... KATHARINA DÖRENBERG har redan gått med i en nation men Karin Brink har inte bestämt sig ännu. Båda tjejerna tycker att mässan i trapphuset, med all information om studentlivets val och kval, är viktig så här i början av studietiden och båda verkar sugna på att gå med i någon förening. Värmlands Nationskör framförde ett mycket uppskattat nummer, följt av Snerikes Hornboskap på blås och Uppsala Akademiska Orkester, med cellosolisten Moa Pontén i spetsen. Kårens nye ordförande Klas-Herman Lundgren avslöjade sin avundsjuka på recentiorerna för att de har studietiden framför sig. Liksom Ameli Frenne, Curator Curatorum, uppmanade han de nya att ta vara på tiden i Uppsala. Något som även konferencieren Johan Ståhl tog fasta på: Ta ett A4 när ni kommer hem och skriv ner vad ni vill ha ut av Uppsalatiden. Sätt upp tydliga mål. Tänk efter före, det är mitt råd. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Tusentals nya studenter besökte universitetshusets mottagning. Foto: Hanna Strandberg

11 14 / NYHETER Ergo #9 / 2008 Ett ögonblick... Gustav Dahlgren, förman för Lundaspexarna, som snart besöker Uppsala med sin uppsättning av 100-årsjubilerande Uarda. Hur har förberedelserna gått? Ensemblen är laddad och många ser fram emot att komma igång. Vi har kommit långt med förberedelserna inför fredagen 19 september och allting går enligt planerna. Vad handlar det stora spexet om? Två studenter har ställt till det för sig. Den ene har spelat bort sin stamfaders mumie på kortspel. Samtidigt har prinsessan Uarda funnit lille Moses i Nilens vass. Översteprästen beskyller henne för att själv ha fött barnet för att därmed kunna lägra prinsessan och ta makten. Han väcker dock Faraos vrede och blir avrättad, mumifierad och får vila hos de minst sagt levnadsglada mumierna. Men vem är egentligen Moses far? Och hur ska det gå med den bortspelade mumien? Vem får prinsessans hand? På vilket sätt är det aktuellt år 2008? Uarda skrevs år 1908, vilket ger oss 100-års jubileum i år. Detta har firats på bred front i Lund. Vi har haft en utställning om spexet på museum i centrala Lund. Man har skrivit en jubileumsbok, som innehåller flera historier om hur spexet har satt sin prägel på Lund och andra delar av Sverige. Denna jubileumsbok kommer man att kunna ha möjlighet att köpa i Uppsala i samband med vår föreställning. Naturligtvis hade vi ett utökat antal föreställningar i våras, där omkring personer kom och tittade på spexet, bland andra H.K.H. Kronprinsessan Viktoria. Vad kan Uppsalaborna förvänta sig av årets uppsättning? Manuset till Uarda försöker man ändra så lite som möjligt. Vissa ändringar har dock genomförts, vilket har bidragit till att publiken får uppleva ett klassiskt, traditionellt spex som är lite snabbare och roligare än tidigare uppsättningar. Hur känns det att komma till Uppsala och spela? Jag tycker att det ska bli mycket roligt att komma upp till Uppsala och ge er vårt moderspex. Jag har själv inte varit i Uppsala, förutom med förberedelserna inför uppsättningen, men jag är övertygad om att Lund och Uppsala har mycket gemensamt och jag hoppas att spexet ska ge er mycket nöje! TEXT: ELLEN PERSSON FOTO: PRIVAT FRÅGA KÅRJURISTERNA Har du juridiska funderingar som du har ställts inför under din studietid? Kårjuristerna är juridikstuderande och svarar på allmänna juridiska frågor. Om du har en fråga du vill ställa till dem, kontakta dem via mejl: karjurist@us.uu.se, eller telefon: på deras telefontid onsdagar Inga frågor publiceras i Ergo utan frågeställarens tillstånd. FRÅGA: Jag har skrivit en tenta två gånger och fått underkänt. Jag tycker att jag borde ha fått mer poäng på tentan än jag fått och vill överklaga. Vad kan jag göra nu? SVAR: De flesta myndighetsbeslut går att överklaga men betyg är ett undantag. När det gäller betyg så har förvaltningslagen, 20, stadgat att inte ens en motivering behöver anges, vilket annars är huvudregeln vid myndighetsbeslut. Däremot så har du enligt samma paragraf rätt att vid varje betygsättning få en motivering till varför du fått ett visst betyg OM du själv frågar efter det. Det första du ska göra är alltså att begära en motivering av ditt betyg från din examinator. Den motiveringen kan du sedan använda för att begära att din examinator omprövar ditt betyg, vilket är nästa steg. Omprövning sker av samma enhet som tagit beslutet från första början, dvs i detta fall examinator. Har du begärt och fått en omprövning och trots det anser att du fått ett felaktigt betyg eller att examinationen gått oriktigt till kan du vända dig till Uppsala universitets betygsombudsmän. Betygsombudsmännen gör då en utredning och om de anser det skäligt ger de institutionen en rekommendation att ändra betyget. Betygsombudsmännen kan alltså själva inte ändra ett betyg, utan endast ge rekommendationer. Har du fått underkänt på en tentamen två gånger har du också enligt högskoleförordningen 6 kap. 22 paragrafen, rätt att få byta examinator. Per Löwdin Humaniora skärskådas Härförleden gav SISTER, Institutet för studier av utbildning och forskning, ut en rapport, om humanistisk forskning: nutida villkor och framtida förutsättningar. Det är givande, om än stundvis beklämmande, läsning. Författarna Lars Geschwind och Karin Larsson gör en empirisk djupdykning i humaniorans villkor. De kartlägger resursläget med hjälp av offentlig statistik, analyserar hur resurserna används genom fallstudier, och studerar nydisputerade humanisters villkor. Svensk humaniora är, konstateras det, svältfödd. Sverige satsar betydligt mindre på humaniora än Danmark och Norge. Dessutom har anslagen urholkats. Nominella anslagsökningar äts upp av inflationen till den grad att anslagen faktiskt blivit mindre sedan Att anslagen krymper beror delvis på att staten dogmatiskt förutsätter att universiteten årligen ska höja produktiviteten. Humanisterna far särskilt illa på grund av att de är ytterst beroende av fakultetsanslagen. De enda externa finansiärerna av betydelse är Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond. Konkurrensen är knivskarp. Vetenskapsrådet beviljar knappt var tionde ansökan om forskningsanslag. När det gäller forskarassistenttjänster, nästa steg i forskarkarriären, ligger beviljandegraden på 6,5 procent. Kartläggningen av hur humanisterna hanterar de knappa anslagen är ytterst intressant. De gamla väl etablerade universiteten vårdar sig om bredd och mångfald medan de nya universiteten satsar på att profilera sig inom smala områden. De förra utmärker sig också genom att de dekaner och andra nyckelpersoner uppfattar sig som kollegiala valda företrädare för verksamheten snarare än som chefer som styr och ställer. DE NYDISPUTERADE humanisterna har det kämpigt Deras situation behandlas i ett särskilt kapitel, under rubriken Himmel och helvete. Den kraftiga expansionen av forskarutbildningen har inte motsvarats av någon postdoktoral satsning. Humanister som disputerar möts därför ofta av en obefintlig arbetsmarknad. Fyrtio procent är deltidanställda, och anställningsformerna är ytterst osäkra. Ofta framstår dessa som ett ständigt parerande av villkoren i lagen om anställningsskydd (LAS). En nydisputerad säger: LAS har gjort mig deltidsarbetslös, då mitt universitet inte längre vågar ge mig tidsbegränsade förordnaden. En annan berättar om hur LAS medför att visstidsanställda vid Stockholms universitet inte får arbeta där längre än två år. Detta innebär att vikarier som fått nytt förordnande termin för termin slängs ut på gatan efter 2 år. RÖRLIGHETEN MELLAN UNIVERSITETEN framstår som minimal. Det upplevs som svårare att få arbete vid ett annat lärosäte än där man disputerade. Utlysningarna uppfattas innehålla höga och framför allt alltför snäva krav när det gäller meriter. Det anses vara lättare att med hjälp av etablerade kontakter hålla sig kvar vid sin institution och där försöka få en tjänst. Det blir därför naturligt att man fortsätter vid samma lärosäte, där några får forska men de flesta hänger kvar som vikarier eller timlärare. Tilltron till den traditionella meriteringen, som går ut på att producera forskning i toppklass, verkar svikta. Många uppfattar det som att inlasningar dominerar, som att vissa personer handplockas, och tjänstebeskrivningarna skräddarsys för den som man vill ha. Tanken med sakkunnigförfarandet är att man ska anställa den mest meriterade. Här konstaterar Geschwind och Larsson ironiskt att överraskande ofta återfinns den personen vid det egna lärosätet. 80 procent av dem som anställs som forskarassistenter har disputerat vid samma lärosäte. Arbetsmarknaden utanför akademin drar knappast. De som söker sig bort från universiteten verkar göra det först när de konstaterat att karriären inom akademin har nått vägs ände. Att lämna akademin tycks för de flesta främst handla om ett nödvändigt måste för försörjning, en sista utväg snarare än en alternativ karriärmöjlighet. Antalet nydisputerade överstiger vida de befintliga forskningsresurserna och post-dok-tjänsterna. Slutsatsen blir, att antingen är det för mycket folk i systemet eller för lite pengar. Svensk humaniora har länge varit satt på undantag. Risken för förslumning är uppenbar. Frågan inställer sig: förmår de kraftiga anslagsökningar regeringen aviserat vända utvecklingen?

12 16 / REPORTAGE Ergo #9 / 2008 Anders Carlborg gräver i grönsakslandet medan flickvännen Caroline Loohufvud ser på. Kålrötter i konkurrens Att studera betyder plugg, pubar och påtande i landen. I alla fall om man har kolonilott, en avkopplingsmetod som sprider sig. Och grönsakerna knappar in på pastan i popularitet. N är Ergo hälsar på vid kolonilottsområdet Hällbyodlarna är Caroline Loohufvud i full färd med att skörda och bunta ihop rödbetor. Hon studerar samhällsgeografi vid Uppsala universitet och sambon Anders Carlborg läser vid SLU. Tillsammans har de sedan tre år tillbaka kolonilott och är nu mitt uppe i höstskörden. 30 olika sorters grönsaker frodas på den 150 kvadratmeter stora kolonilotten. Här växer allt från potatis, bondbönor och mangold till vitlök och tomater. Mellan trädgårdslanden löper broar av plank och mitt på täppan ståtar vinbärsbuskar. Tanken på en kolonilott har alltid funnits med någonstans i bakhuvudet. Vi har alltid tyckt det är roligt med växter, så steget till att skaffa en lott var inte långt. Jag tycker det ligger något meditativt i att rensa ogräs, man liksom rensar skallen samtidigt. I tentatider är det jätteskönt att cykla ut hit, säger Caroline Loohufvud. Som nykomlingar på kolonilottsområdet var paret yngst, de flesta andra kolonisterna hade hunnit fylla både 50 och 60 år. Nu har det hunnit tillkomma mycket folk i 30-årsåldern och studentkompisar har inspirerats till att själva skaffa trädgårdsland. Om det beror på en ny grön våg eller bara att unga människor upptäckt kolonilotter är svårt att säga. I dag bor Anders Carlborg och Caroline Loohufvud i en studentlägenhet på Rackarberget. Där fungerar det fint att driva upp vårens sticklingar på balkongen, och i köket finns det gott om plats. Tidigare bodde båda två i korridor. Folk tyckte nog att man var lite gubbig som höll på och påtade i landen och grejade. Och de började väl undra när vi ockuperade korridorköket för storkok av rotsaker, säger Anders Carlborg. I korridoren försvann den hemkokta rabarbermarmeladen snabbt. Efter lite prat om hur man får rabarber att växa bra, med gödsel och då gärna i form av utspädd urin, gav sig rabarbertjuven iväg lika kvickt som han dykt upp. Caroline och Anders är helt självförsörjande på kolhydratsidan och till middag blir det ofta grönsaksröror, rostade rotsaker och gratänger. En klassiker hemma i köket hos studentparet Carlberg Loohufvud är spenatsoppa, fast gjord på mangold istället. En bit morot i soppan sätter sötman. MAN BLIR KREATIV MED MATLAGNINGEN. Första året på kolonilotten beräknade vi fel på sådden av kålrötter och fick 60 stycken. Då behövdes en rejäl nypa fantasi för att det inte skulle bli enformigt, säger Anders Carlborg. Nytt på lotten i år är pumporna. De kommer att bli fina prydnader på höstens fester, konstaterar Caroline Loohufvud glatt. Kompisarna blir alltid så glada när vi bjuder på middag. De tycker väl att man är lite knäpp i huvudet som håller på och odlar, men tycker nog det är rätt charmigt också och att det är spännande att vi odlar ingredienserna själva. Även om vännerna uppskattar hemodlat grönt kan studenter ibland ha en tendens att vara enkelspåriga när det gäller kosten. Det är liksom inrotat att pasta och ketchup måste vara huvudfödan. Även om folk skulle få kålrötter helt gratis

13 REPORTAGE / 17 Ergo #9 / 2008 En pumpa lyser grön under de skuggande bladen. Foto: Hanna Strandberg Gröna recept Rotsaker är ett matigt alternativ till pasta. Oavsett om man skördat dem på egen hand eller tar en tur till torget finns massa vitaminer och slantar att tjäna in. God mat som är snäll mot studentplånboken. Alla recept beräknade för 4 personer Rödbetssoppa 6 rödbetor 3 potatisar 2 gula lökar 2 vitlöksklyftor 1 morot 1 rejäl klyfta vitkål 1 liter buljong gjord på tärning 1 msk vinäger Skylten markerar början på koloniområdet. med pasta skulle de ändå inte äta dem. Det kan vara ett väldigt inkört tankesätt med maten, säger Caroline Loohufvud. Att ha kolonilott tar mindre tid än man tror, en tur ut till odlingarna varannan dag är lagom. Vi plockar upp grönsakerna lite efterhand sådär, det är ingen panik. Att det skulle vara dyrt att ha en lott är också en fördom. Då tänker man nog på kolonistugor som kostar flera hundra tusen. Den här kolonilotten går på 320 kronor för ett helår, säger Anders Carlborg. På vårarna när andra studenter lyser albylvita får Anders Carlborg och Caroline Loohufvud ibland frågan om de varit utomlands. Då är det bonnabrännan som slagit till, några timmar på kolonilotten slår pressande i solstolen med hästlängder. Och ibland tar de en promenad ut till koloniområdet bara ändå, en skön motvikt till stressen som ligger i att plocka studiepoäng. Böcker och plugg är verkligen så långt bort man kan komma från växande. Det är ett annat mer fysiskt tankesätt i odlandet. Klart man får jord under naglarna och blir skitig om knäna, men det är otroligt roligt, säger Caroline Loohufvud. Hon börjar stoppa cykelkorgen full av nyskördad zucchini, det börjar bli dags att trampa hem till Rackarberget och vardagen. Med skillnaden att kurslitteraturen nu tragglas lättare efter en dos av kolonilivets vitamininjektion. KARIN JUNIANDER Hitta kolonilotten I Uppsala med omnejd finns ett antal olika kolonilottsföreningar. För dig som vill ha pinfärsk potatis till valborgs-sillen eller dekorera studentlyan med blommor från egen täppa. För den som vill slå på stort finns koloniträdgårdsföreningar med stugor, detta kräver dock lite kapital eftersom man köper stugan men hyr tomtmarken. Å andra sidan får du då en sommarstuga med cykelavstånd från city! Kolonilotten är mer prisvänlig och kostar på de flesta ställen under 500-lappen för ett helt år. Här är några platser i Uppsala där kolonilotter finns: Ekeby Flogsta Gränby Gottsundagipen Hällbyodlarna (Stabby) Ultuna På många platser är väntetiden kort till åkerlappen, men först till kvarn gäller och kölistan kan gå snabbt. FOR är en förkortning för Fritidsodlingens Riksorganisation. På deras webbplats får du tag i kontaktperson till närmaste koloniområde plus massor av tips och råd för trädgården: Hacka lök och vitlök, fräs på i kastrull. Häll på buljongen. Skiva moroten tunt och lägg ner ihop med den strimlade vitkålen, strimlade rödbetor och strimlad potatis. (Osthyvel funkar fint att strimla med) Koka soppan under lock tills grönsakerna är nästan mjuka. Krydda med vinäger och ät tillsammans med gräddfil och saltgurka. Rödbetsbiffar 5 kokta rödbetor 5 potatisar 1 gul lök 1 ägg 2 msk ströbröd Salt Koka rödbetor och potatis, låt svalna. Finhacka och fräs löken. Skala rödbetorna och riv dem på rivjärn, skala och mosa potatisen. Blanda rödbetor, potatis och lök i en skål ihop med ägg, ströbröd och salt. Låt smeten svälla i en kvart. Smält smör eller olja i stekpanna, klicka ut smeten och platta ut till lagom stora biffar. Stek ett par minuter på varje sida på svag värme. Passar bra ihop med kokt potatis till. Potatissoppa 6 stora potatisar 3 normalstora purjolökar 1, 5 liter buljong på tärning 1 dl grädde Salt & peppar Hackad gräslök Strimla purjon och lägg i kastrull med tunt skivad, rå potatis. Slå över hälften av buljongen och koka under lock i 30 minuter. Vispa soppan och koka upp igen. Rör ner grädde och krydda med salt och peppar. Garnera med gräslök. Ät och njut höstens mesta soppa!

14 Ergo #9 / 2008 NYHETER / 19 På vakt mot orättvisor bland doktorander Vi driver alla doktoranders frågor doktorandens behov ska stå i centrum. Det säger Petra Hansson, ny ordförande för kårens doktorandnämnd. Ergo träffar Petra Hansson ett par veckor innan hon tillträtt. Hon har inte hunnit läsa in sig på alla sakfrågor än, men har grundläggande koll på det mesta från sina två år som ledamot i nämnden. Varför ville du ha uppdraget? Jag blev tillfrågad och blev jättesmickrad över det. Arbetet vi har gjort i doktorandnämnden har varit väldigt roligt och konstruktivt och har känts proffsigt. I grunden hänger nog mitt engagemang ihop med mitt gamla jobb som lärare: om eleverna inte mår bra påverkas kvalitet och resultat negativt. Samma sak gäller för doktorander. Vilken konkret påverkanskraft har doktorandnämnden? Vi har en röst som är ganska stark, tycker jag. Det verkar finnas ett intresse från universitetets sida för doktorandernas åsikter, det är viktigt. Har du något exempel på när er röst verkligen har gjort skillnad? Skuggdoktorandfrågan har vi jobbat väldigt aktivt med, och där har det hänt saker. Är den färdigbehandlad nu? Nej, den måste ständigt bevakas. Nu har den kommit upp till ytan, men det vore farligt att säga att arbetet är över. Vilka doktorandfrågor brinner du särskilt för? Handledningsfrågan är alltid viktig. Doktoranders rätt att undervisa och gå den pedagogiska utbildningen och doktoranders hälsa och psykiska och fysiska arbetsmiljö är två andra. Högskoleverkets undersökning Doktorandspegeln visar bland annat att en av fyra kvinnliga doktorander har blivit negativt särbehandlad på grund av kön och att en av tio har blivit sexuellt trakasserad. Siffrorna har inte förbättrats på fem år. Kommentar? Det är beklämmande. Till en del tror jag det beror på gamla strukturer; förändringar tar tid. Men det är bra att det görs sådana här undersökningar så att man kommer ihåg att ständigt prata om problemet. Din företrädare Mattias Wiggberg skrev i våras att manskön går före kompetens i akademin. Håller du med? Jag håller med, men inte alltid och inte i alla fall. Om man ska ha möjlighet att förändra tror jag det är viktigt att både se till strukturella och individuella orättvisor på grund av kön. Mer ur doktorandspegeln: fyra av tio doktorander tycker att de får för lite handledning. Handledningsfrågan är viktig för oss. Det handlar både om tiden och om kvaliteten på handledningen. Alla doktorander är inte lika, därför är det viktigt att diskutera sig fram till vilken handledning som passar. Det måste finnas en dialog mellan handledare och doktorand. Är det tillräckligt lätt att byta handledare idag? Det kan jag inte svara på. Men jag vet att det har blivit lättare eftersom frågan har drivits. Inom vissa ämnen erbjuder Uppsala universitet sämre villkor för doktorander två års utbildningsbidrag innan man blir anställd än andra universitet. Påverkar det här UU:s konkurrenskraft? Doktorandtjänst för alla är en viktig fråga. Om den påverkar konkurrenskraften är svårt att avgöra. Det finns ju tyvärr en gammal struktur som säger att det är en ynnest att få doktorera då kan man späka sig och leva på sämre villkor... Hur skiljer sig villkoren mellan fakulteterna åt? En viktig skillnad mellan att till exempel doktorera i naturvetenskap och humaniora är att naturvetaren ofta ingår i en forskargrupp och är en del i ett sammanhang på ett mer självklart sätt, man är inte ensam. Samtidigt kan det kanske göra att man släpper lite på villkoren, man tänker att vi har det ju så bra här i vår grupp. Antalet utländska doktorander har ökat kraftigt på tio år och utgör nu 27 procent av doktoranderna vid svenska lärosäten. Vad ser du för vinster eller faror med det? Jag tycker att utbyten är något positivt och berikande för alla. Men att många utländska studenter har varit skuggdoktorander är såklart negativt. Om man kommer hit och får sämre villkor än man fått om man hade varit från Uppsala är internationalisering inte något alltigenom gott. Uppsala universitet har drygt doktorander och varje år disputerar ungefär 400 personer. Är det en lagom siffra, när många av dem går ut i arbetslöshet? Det kan jag i nuläget inte svara på. Men frågan om karriärvägar är jätteviktig, den kommer vi att fortsätta driva. Det handlar också om hur man ser på kunskapens värde. Ska all kunskap vara nyttig, Petra Hansson är doktorandnämndens nya ordförande. ska doktoranden vara ett led i samhällsmaskineriet, eller finns det ett värde i sig i den kunskap som faktiskt kommer fram, hur smal den än är? Det är en politisk fråga. Men det handlar samtidigt om individer som har lagt ned fyra, fem år av sina liv. Ja. Det är viktigt att man redan som doktorand får kunskap om hur arbetsmarknaden efteråt ser ut, för att kunna välja om man vill gå utbildningen. Det är ju mycket jobb man lägger ner. Hur mycket jobbar du själv en vecka? Jag försöker att inte jobba mer än 40 timmar. Men det gör jag alltid. Tar du semester? Ja. Det tror jag är jätteviktigt. Precis som lärare i skolan tar man ju som doktorand hem arbete hela tiden, det finns en tendens att jobba för mycket i hela utbildningssystemet. Men man är ingen robot, och jag tror att kvaliteten på forskningen blir bättre om man säger till sig själv att ta ledigt. Hur lätt är det att hitta doktorandrepresentanter idag? Jag tror att det ser ganska olika ut. Det här är något vi vill jobba med, att synliggöra och underlätta det doktorandfackliga arbetet. Foto: Hanna Lundquist När tror du att de sista pappersavhandlingarna trycks? Aldrig, hoppas jag! Jag är en biblioteksfantast, även om det finns en konflikt med klimatfrågan. HANNA LUNDQUIST Doktorandnämnden består av företrädare för varje fakultetsdoktorandråd. Nämnden bevakar forskarutbildningsfrågor lokalt och nationellt. Doktorandnämndens fokusfrågor kommande år: Doktoranders arbetsmiljö, arbetsvillkor, stress och hälsa. Handledning (kvalitet och kvantitet) Villkor för undervisning och pedagogisk kompetens. Petra Hansson doktorerar i didaktik på ämnet utbildning för hållbar utveckling och har en bakgrund som gymnasielärare. Fritiden ägnar hon gärna åt kultur i olika former. Annons 4-spalt 60 mm

15 Ergo #9 / 2008 NYHETER / 20 FORSKNING PÅGÅR Våld mot mamma gör barnet sjukt För barn som växer upp under knappa sociala och ekonomiska förhållanden kan det utbredda våldet mot kvinnor vara förödande. Barnläkaren Kajsa Åsling Monemi har i sin doktorsavhandling undersökt situationen för barn till kvinnor som utsätts för olika typer av våld i Nicaragua och Bangladesh. V åld innebär inte nödvändigtvis slag och sparkar. Fysiskt våld är det man först tänker på när man hör ordet våld, men även känslomässig misshandel gör stor skada. Ett kontrollerande beteende likaså. För att inte tala om det sexuella våld som många kvinnor utsätts för i relationer och äktenskap. Med begreppet våld menas i avhandlingen alla de former av behandling som på något sätt kränker och/eller skadar den utsatta kvinnan. Vidare tänker nog många främst på kvinnan som misshandlas, men även barnen lider oerhört mycket av familjevåldet. Även om de inte själva utsätts på ett direkt sätt, så påverkas de indirekt. De växer sämre om mamman utsatts för våld. Våld som sker just nu har inte större påverkan på barnen än våld som skett tidigare under livet. Har man en gång utsatts väntar man bara på nästa slag, vilket leder till stor otrygghet i relationen även om våldet avstannat. Däremot spelar typen av våld roll och man kan se att en kombination av olika typer av våld ger allvarligare konsekvenser, säger Kajsa Åsling Monemi, specialistläkare i barnmedicin och verksam vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Målet med avhandlingen var att undersöka konsekvenserna av våld mot kvinnor för barns hälsa och överlevnadsstatistik i två olika kulturella miljöer. Data kommer från fyra kvantitativa studier, där de medverkande representerar den genomsnittliga befolkningen, och visar att familjevåld får allvarliga konsekvenser. Diarrésjukdomar och luftvägsinfektioner, framför allt lunginflammation, förekommer i högre grad hos barn till misshandlade mödrar och står för en stor del av dödsfallen. I Nicaragua kunde man se att barn till mödrar som utsatts för fysiskt våld löpte en fördubblad risk att dö innan fem års ålder. I de fall mödrarna även utsatts för sexuellt våld var risken hela sex gånger högre. I Bangladesh var resultaten likartade, med den skillnaden att barnadödligheten endast ökade bland flickor vars mammor hade en utbildning motsvarande minst ett par års grundskola, varför är ännu oklart. I samtliga fyra Kajsa Åsling Monemi undersöker barns hälsa i våldsamma uppväxtmiljöer. studier var förekomsten av våld hög; mellan 37 och 69 procent av kvinnorna hade någon gång varit utsatta. Det finns två förklaringsmodeller till resultaten från studien, en som berättar vad som händer under graviditeten och en som förklarar vad som händer då barnet väl är fött, säger Kajsa Åsling Monemi, som i sin roll som barnläkare alltid utgår från barnets behov. Under graviditeten påverkas barnet av moderns stresshormoner och efter födseln av den utsatta kvinnans minskade förmåga att knyta an till, och ta hand om, barnet. Dessa kvinnor lever under ett ständigt hot och vågar kanske inte ens söka vård när barnet blir dåligt. FÖR BARN I FATTIGA uppväxtmiljöer är det extra viktigt att inte ytterligare problem tillstöter, i form av till exempel våld. Kajsa Åsling Monemi menar att en sådan här studie kan vara till hjälp vid påverkansarbete mot olika myndigheter, i länder där kvinnans roll är underordnad mannens. Det är viktigt att kunna visa upp vetenskapligt belagda fakta, för att få beslutsfattare och andra att förstå varför våld är farligt och hur farligt det faktiskt är. Man måste titta på mammans hälsa i samband med att man utvärderar barnets. Slutligen hoppas Kajsa Åsling Monemi att hennes avhandling inte feltolkas, så att den misshandlade mamman skuldbeläggs. Det är ju ett välkänt faktum att det inte bara är att gå ifrån en partner som brukar våld, då våldet ofta pågått länge och börjat långsamt, genom känslomässig nedbrytning. Kvinnans självkänsla är ofta så pass skadad att hon behöver hjälp att lämna den destruktiva relationen och i länder som Nicaragua och Bangladesh finns inte sådana möjligheter. Dessutom riskerar kvinnan i dessa länder att förlora sina barn om hon lämnar sin man. Det är givetvis inte bara kvinnor i fattiga länder som utsätts för våld. Problemet är stort världen över. Skillnaden är att konsekvenserna för barnet skiljer sig åt beroende på den sociala och ekonomiska situationen. I Sverige påverkas inte barnets hälsa i samma utsträckning, men man kan se att hemmiljön påverkar andra aspekter av barnets liv. Ett exempel är det sociala samspelet med andra människor, ett annat är resultat i skolan, avslutar Kajsa Åsling Monemi. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Kajsa Åsling Monemi försvarar sin avhandling The Impact of Violence Against Women on Child Growth, Morbidity and Survival Studies in Bangladesh and Nicaragua den 17 september. Foto: Hanna Strandberg KRÖNIKA KRISTIN REHNQVIST Kristin Rehnqvist läser journalistik på JMK och sänder Kulturkoftan på Studentradion. För feg för ett fuck Sexuellt frigjord? Ja, i alla fall snabb när kondoma-mera kommer och delar ut gratisgummin. Självklart vill jag ha. Åh, vad bra. Glatt packar jag ner en bunt i väskan. Vilken föreställning! Att gå från span till handling på dansgolvet är det nämligen desto sämre med. Trögtänkt och fånig står jag där när någon fin med fräknar närmar sig. Till brädden fylld av vin och feghet gör jag mig besviket flirtlös. För tyvärr, att man tacksamt tar emot en kondom innebär inte att man är bra på att få användning för den. Excuse me, are you Chines? Wow, vilka saftiga vader du har. Var du med i H&M-katalogen 2002? MINST EN av följande konstiga raggningsrepliker hämtade ur verkligheten har fungerat utmärkt på mig. Uppenbarligen kan man säga ungefär vilken idiotisk sak som helst med framgång. Ett spartanskt Hej räcker också långt, ändå förmår jag mig sällan att gå fram till den jag vill. Raggningsfeg eller raggningslat? I vilket fall en jämställdhetsblockerande mes. För självklart har detta en politisk dimension: att systematiskt överlämna initiativtagande till en andra part är ett beteende som kommer att ge konsekvenser långt utanför både nationsklubbar och kärleksliv. Därför dags för en ny strategi: hellre ragga som en knäppgök än som ett sjåp.»att MAN TACKSAMT TAR EMOT EN KONDOM INNE- BÄR INTE ATT MAN ÄR BRA PÅ ATT FÅ ANVÄNDNING FÖR DEN«I våras läste jag Neil Strauss numera klassikerförklarade raggningshandbok The Game. På ett ultramanligt och vidrigt sätt tipsar han där om tekniker innehållande allt ifrån drömtydning till trolleri. För krångligt och könsstereotypt, tyckte jag, och raggade varken mer eller jämställdare efter att jag läst klart. Det är inte metod, utan mod som saknas. Jag är feg, inte verbalt inkompetent. KANSKE ÄR DET bara en portion hederlig anfallsretorik vi mesar skulle behöva. Välj valfri kommersiell actionfilm, och det finns nästan alltid en ledargestalt som eggar upp sin trupp innan offensiven. Dansgolvet ingen krigszon, men sällan skulle några motiverande vrål sitta så bra som just där. För egentligen är det ju så enkelt. Tänk attack hälsa på ditt span. Som man raggar får man ligga. Nu kör vi.

16 22 / KULTUR Ergo #9 / 2008 ESSÄ Motståndets roman. Tänk om de stora verken i de döda vita männens litterära kanon kunde skrivas om? Den post-viktorianska romanen Fingersmith bryter ned den manliga diskursen inifrån, skriver Malin Nauwerck. Att vara litteraturvetare bygger fortfarande på tillägnandet av en kunskap om en företrädesvis manlig litterär tradition: en kanon som växt fram genom sekler av vad som kan uppfattas som litteraturhistoriska övergrepp på kvinnliga författare genom förlust, förstörelse, censur eller undervärderingar av kvinnors texter. Denna kanon har kritiserats, försvarats och reviderats; feministiska litteraturforskare har genom ett omfattande litteraturhistoriskt arbete vaskat fram en kvinnolitterär tradition som efterhand, åtminstone delvis, har införlivats i kanon. En kritisk inställning till vilka verk företrädesvis skrivna av döda, vita män som har kommit att räknas till den litterära kanon, representerar alltså ett sätt att göra motstånd mot litterära konventioner. Men en annan ingång är att läsa dessa texter företrädesvis skrivna av döda, vita män som de inte har blivit lästa förut: att läsa against the grain. I The Resisting Reader (1978) lanserar litteraturvetaren Judith Fetterley idén om en motståndets läsning. Den västerländska litteraturen är manlig, den tillåter inte kvinnor att delta och den gör anspråk på universalitet, samtidigt som den definierar denna universalitet i specifikt manliga termer. Detta resulterar i att läsaren lär sig tänka som en man, identifiera sig med manliga tolkningar och att acceptera manliga värderingssystem som legitima. Därför, skriver Fetterley, är det första steget inom den feministiska kritiken att bli en resisting reader, istället för en assenting reader detta genom att läsa mot tidigare tolkningar och mot förmodad författarintention. Ebba Witt-Brattström diskuterar begreppet resisting reader i Ur könets mörker etc. (2003). Androcentrisk litteratur är ett effektivt sexualpolitiskt instrument, menar hon, eftersom den inte tillåter kvinnan att söka skydd i sin skillnad, sin kvinnliga särart, och liksom man har sökt i litteraturhistoriens och litteraturkritikens tomrum efter en kvinnolitterär tradition, tycks det vara i utrymmet mellan raderna man letar efter kvinnans skydd, skillnad och kvinnliga särart i den litterära texten. Det kvinnliga uttrycket och det kvinnliga språket kännetecknas alltså i första hand av en frånvaro (av den manliga närvaron) och blir därför en brist eller ett tomrum. Och écriture féminine, idén om ett typiskt kvinnligt skriftspråk, företrädd av bland andra Julia Kristeva och Hélène Cixous, vill ofta hävda att det subversiva står att finna i periferin, i icke-existensen, i tomrummet och i skuggan. Men tänk om motståndet inte måste komma därifrån, tänk om periferin flyttades in i centrum. Om det dunkla blev upplyst, om de litterära verken, till skillnad från vad Fetterley skriver, verkligen kunde skrivas om om man kunde överföra tanken om en resisting reader på tanken om en resisting novel. Denna mot- När Sarah Waters läsare har vänt ett par sidor i Fingersmith, känner hon snart att det är någonting som inte stämmer. Fingersmith Sarah Waters Virago, Malin Nauwerck är litteraturvetare. Texten bygger på hennes magisteruppsats Inspärrad i marginalen, mellan sidorna, innanför pärmarna metafiktivt motstånd i Sarah Waters Fingersmith. ståndets text, denna omskrivning av historien, tycker jag mig se i Sarah Waters postviktorianska roman Fingersmith (2002). Fingersmith utspelar sig i 1800-talets England, under den långa period mellan 1837 och 1901 som är döpt efter drottning Viktoria och som länge betraktades som en period av skenhelig fromhet och absolut sexuell repression. Berättelsen är förankrad i den doftande, förgyllda och ruttna värld som har beskrivits hos Charles Dickens, William Thackeray och Charlotte och Emily Brontë. Till sin form är Fingersmith tydligt inspirerad av den så kallade sensationsromanen en rafflande typ av berättelse ofta skriven av kvinnor om kvinnor, som på alla sätt uppförde sig oregerligt och orespektabelt mördade sina äkta män, blev galna och rymde hemifrån. Men när Sarah Waters läsare har vänt ett par sidor i Fingersmith, känner hon snart att det är någonting som inte stämmer. Berättandet är traditionellt, gestalterna och miljöerna bekanta läsaren känner igen dem. Och ändå känner hon inte igen dem. Världen som den skildras hos Waters blir inte bara igenkänd, den blir sedd på nytt: She had a jug of warm water for me, and she came and set my fire; then she reached beneath the bed and took the chamber-pot, and emptied it into her bucket of slops, and wiped it clean with a damp cloth that hung against her apron. Hur nära kvinnan tillåts läsaren att komma i 1800-talets kanoniserade roman? När läser vi om pottor under sängarna, om menstruation, smink och saliv? Och om hur flickorna krusade håret med en varm tång, efter att först ha fuktat det med sockervatten, för att få lockarna att hålla längre? Förutom en perception som sätter kvinnan i hela sin kroppslighet under förstoringsglaset, skiljer sig Fingersmith från den traditionella 1800-talsromanen, eftersom kvinnan görs till dubbel huvudrollsinnehavare. Det är en lesbisk relation som utgör romanens narrativa drivfjäder: [Kissing Maud] was like kissing the darkness. As if the darkness had life, had a shape, had taste. Was warm and glib. Her mouth was still, at first. Then it moved against mine. Then it opened. I felt her tounge. I felt her swallow. I felt Ur mörkret skrivs den lesbiska kvinnan fram. Sådana explicita skildringar av homosexualitet är förmodligen ännu svårare att återfinna i 1800-talets välkända romaner. Att på ett självklart sätt skriva ut det tidigare outsagda vänder på föreställningarna och gör att romanens värld blir queer och att heterosexualiteten förpassas till periferin. Det särpräglade i Sarah Waters stil ligger i denna varseblivning som både tycks förankrad i någonting välbekant och i någonting främmande. Denna Främmandegöring eller förvridning hos Sarah Waters beror på ett mycket enkelt faktum: hos Waters är kvinnan det första könet. Visserligen har kvinnor varit det första könet hos många författare före Waters och visserligen tende- rar använda grepp att med tiden förlora sin effekt, men främmandegöringseffekten beror inte enbart på förekomsten av grepp utan på den funktion de har i texten. Kvinnors villkor och deras sexualitet i en traditionellt manlig form, kvinnan som det första könet där hon vanligtvis inte är det, skapar en stark effekt av någonting nytt och tidigare oupptäckt. Men vad som gör Fingersmith ännu mer intressant, är att själva romanen syftar tillbaka på det motstånd som den i sig är ett uttryck för. Fingersmith, som till sist mynnar ut i ett kvinnligt författarskap, är en roman som tematiserar läsande och skrivande, och som därmed drar uppmärksamhet till sin egen fiktiva status och egna fiktiva förutsättningar. Fingersmith kan läsas som ett återerövrande av skriften och litteraturen, och detta tar sig uttryck på flera plan: för det första är perceptionen i romanen förvriden genom att det tidigare osynliga synliggörs, för det andra är tematiken förvriden genom att en queer värld flyttas från periferin in i centrum, för det tredje kommenteras litteraturens möjligheter att skapa en utväg för och ett synliggörande av kvinnan (framför allt den kvinnliga läsaren och den kvinnliga författaren) genom romanens metafiktiva element. Det man kan konstatera, utifrån Fingersmith som exempel, är alltså att det subversiva inte alltid måste hänga samman med det odefinierade och formlösa. Tvärtom har Sarah Waters genom ett maktens språk, i dess ständiga allusioner på erkända litterära verk, lyst upp det dunkla inifrån, satt ord på det stumma och skrivit ut tystnaden mellan raderna. Mörkret får genom Waters liv, kropp, smak. Hennes text blir ett sätt att operera inom den manliga diskursen och därmed dekonstruera den. Därför utmanar också Fingersmith en traditionell feministisk litteraturkritik som menar att språket av princip är förtryckande och att skriften således aldrig kan vara kvinnans. Detta är att bryta ny litterär mark och att bryta ny mark, om något, brukar anses vara ett kriterium för att ett verk ska upptas i den litterära kanon. SKRIV TILL ERGOS ESSÄSIDA! Skriv en essä med din uppsats eller ditt examensarbete som underlag och skicka in till oss på Ergo! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språk granska manus. E-posta till cred@ergo.us.uu.se.

17 24 / RECENSIONER Ergo #9 / 2008 Betygen sätts i skala 0 5 Vetenskapliga fördomar Det bästa ur Nordisk familjebok [Ruin] Ett slags sugande muskelrörelse med läpparna; används som uttryck för en känsla på så sätt, att läpparna tryckas emot något lefvande väsen eller ett ting. Så definieras en kyss i Nordisk familjebok från 1920-talet. Detta och andra exempel på tokigheter, fördomar och förändringar i värderingar kan man läsa i Det bästa ur Nordisk familjebok. Nordisk familjebok gavs ut mellan 1876 och 1899 och skulle vara en encyklopedi som vilade på vetenskaplig grund och där innehållet var lättfattligt framställt. Men vetenskapligt framtagna fakta visar sig ofta snarare vara samhällsvärderingar eller åsikter. Om kleptomani står det att hos kvinnor kunna dessa degenerationsdrag anfallsvis påkomma i sammanhang med hafvandeskap, menstrution o.s.v. Många exempel i boken handlar om medicin, sex och kultur, eftersom texterna inom de ämnena snabbt blivit inaktuella. Melankoli beskrivs poetiskt som en dödande kall vind genom själen, och visst är det svårt att vara vetenskaplig när man beskriver känslor. Därför kan ett skönlitterärt verk från en annan tid kännas aktuellt och relevant medan en encyklopedi från samma tid är fånig eller stötande. Även om vissa definitioner är fördomsfulla eller oväsentliga, imponeras man ändå av människans vilja att sätta ord på saker, känslor och företeelser. Det är som om man beskriver sin värld för en utomjording och inte ville förutsätta någonting, men det blir ändå så att man tar väldigt mycket för givet. Man inser också att de här definitionerna var de gängse bara några generationer tillbaka, och det har påverkat hur samhället formats. Det bästa ur Nordisk familjebok innehåller ingen analys, bara de urklippta citaten från uppslagsboken, men i förordet påpekas att vi själva ofta tror oss vara ganska fria från fördomar. Och det är precis det som gör det roligt. Men är våra egna definitioner egentligen mer opartiska och nyanserade än de vi skrattar åt? Det bästa ur Nordisk familjebok är rolig att läsa även om den väl snarast är en presentbok eller en coffee table book. Jag skulle vilja ha lite mer analys, men det skulle bli en helt annan bok eller kanske en c-uppsats om hur definitionen av världen förändras genom tiderna? MUSIK Slutar på topp Esbjörn Svensson Trio Leucocyte (Act Music) KLARA JOHANSSON Jag vet inte riktigt om man ska se det som positivt eller negativt att E.S.T gjorde sitt bästa album innan Esbjörn Svensson dog i en dykolycka i somras. Å ena sidan slutade de på topp, å andra känns Leucocyte snarare som början på något nytt än en avslutning, vilket gör olyckan än mer tragisk. När skivan spelades in i januari förra året improviserades alla låtar fram från scratch i studion, något som trion aldrig gjort tidigare, men som uppenbarligen passade dem ypperligt. Musiken kränger sig fram genom melankoli och eufori och ljudlandskapen känns både ödsliga och fulla av märkliga livsformer på samma gång. Leucocyte är ett annat namn för vita blodkroppar och kriget finns där liksom oroande hoten och instängdheten. Men albumet når ut också. Öppnar upp sig mot en hel jazzvärld, så som den måste låta om många år och kanske inom en snar framtid. Oavsett om det är positivt eller inte, så är Leucocyte en värdig slutpunkt för en av den moderna jazzens stora stjärnor. FILM Överraskande relationer Patrik 1,5 Regi: Ella Lemhagen Premiär: 12 september på SF Bio. ANDREAS JAKOBSSON Genomproffsig countrypoprock Linda Malmström Shine On (Moody Maraccas) Linda Malmström & the Red Valley band country/pop/rock fördomsfulle jag ser framför mig en vän flicka med akustisk gitarr, framförandes söta ballader. Oj, vad fel jag har! Linda Malmström är the real shit. Genomproffsig countrypoprock helt utan kommersiellt smör (kompbandet bjuder på en organisk köttighet som är 1974 snarare än 2008). Malmström lyckas tack vare sin gripande röst måla svärta på det egentligen ärtigt käcka Johnny Cash-svänget i Hellride, och när hon väl sätter sig ner med den akustiska, känns det verkligen som en fuktig Lousiana-solnedgång, snarare än det Uppsala som är Linda Malmströms reella hemvist. Lägg därtill en målande, finurlig lyrik som kräver sin mottagares uppmärksamhet jag kapitulerar inför svänget, melodikänslan, övertygelsen och Lindas sensuella, svåremotståndliga röst. A Vintage Prayer kastar sig problemfritt upp till 2008-topp-10. DANIEL REICHBERG När jag fick höra vad Patrik 1,5 handlar om undrade jag varför i hela världen man inte stoppat projektet redan på skisstadiet. Det är en av de minst originella filmidéer man kan tänka sig. Filmen handlar om det äkta paret Göran och Sven som äntligen fått godkännande att bli adoptivföräldrar. När de ska hämta sin nya son Patrik visar det sig att han inte alls är 1,5 år som de trott utan 15 år. Myndigheterna har helt enkelt gjort en felkommatering i beslutsbrevet. Till råga på allt är 15-åringen en ungdomsbrottsling som suttit på de flesta ungdomsanstalter i detta land. Så fort filmen startar är dock allt förlåtet och alla dåliga tankar borta. Man sugs in i filmen omedelbart och blir verkligt intresserad av hur det ska gå. Trots att man redan under förtexterna har räknat ut allt som kommer hända i filmen och att alla så kallade vändningar kommer helt väntade kan man inte låta bli att engageras, beröras och skratta. Filmen bjuder verkligen på stora känslor och många goda skratt. Gustaf Skarsgård och Torkel Petersson är fantastiska som svenssonbögar, helt klart årets kärlekspar på svenska biodukar! Framför allt är de inte så typiskt castade som homosexuella nästan alltid är på film. Tom Ljungman som spelar adoptivsonen Patrik gör också en riktigt trovärdig och rörande insats. Trots det mediokra manuset, som hon för övrigt har skrivit själv, lyckas Ella Lemhagen med timing och känslighet hitta helt rätt ton filmen igenom. Hon lyckas till och med komma undan med kavalkaden av klichéer som man överöses med under hela filmen. Lemhagen har gjort en rakt igenom mänsklig film som helt klart är en av de bästa svenska feelgoodfilmerna jag sett på länge. NICLAS GILLBERG Fascinerande osannolikt Bedragaren Regi: Åsa Blanck & Johan Palmgren Fyrisbiografen Ungerns olympiska simframgångar i Barcelona 1992 slutade med en skandal. Landslagets ledare György Zemplenyi rymde efter tävlingarna med en stor del av simförbundets tillgångar och efterlystes av Interpol. Några år senare dyker en mystisk ärkebiskop från Vatikanstaten upp i Malmö. Han strör pengar omkring sig och gör sig ett namn i stadens restaurangliv. Åsa Blancks och Johan Palmgrens långfilmslånga dokumentär berättar en historia som både känns kittlande osannolik och märkligt otidsenlig. I Bedragaren kombineras myten om den klassiske äventyraren med sjuklig mytomani och sjaskiga skumraskaffärer. Mr Z (som Zemplenyi kallas) lyckas byta bransch med en frekvens som framstår som förvånansvärd i vår högt specialiserade samtid. Här har vi en man som handlar med konst och diamanter, som tränar elitsimmare utan att vara simkunnig och utövar sitt falska prästerskap med katolska attiraljer av butterickssnitt och går iland med det. Förklaringen ligger i offren. Bedragaren är inte så mycket en film om en fascinerande person som en betraktelse över de som låtit sig luras. Girighet och godtrogenhet är givetvis förklaringar som florerar i filmen, men främst verkar Mr Z ha varit en man, som med sin excentriska och exotiska identitet, besuttit en förbluffande attraktionskraft. Det är påfallande ofta med gott humör som hans före detta kompanjoner och vänner runt om i världen minns honom. Filmen presenteras som en dokumentär thriller. Spänningsmomenten må vara få, men filmarnas jakt efter den märklige man som lurat 15 malmöbor på tusentals kronor är medryckande. Blanck och Palmgren har sinne för udda miljöer och färgstarka figurer det visade de inte minst i skolfilmen Vikarien förra året. Där fanns också ett underliggande ärende. Bedragaren är i högre grad en skröna, fast fortfarande från verkligheten. Och det är väl också det som är den allra största behållningen med filmen. Att den fantastiska hemvideon, där en katolsk ärkebiskop iklädd solglasögon viger ett skånskt par, en gång spelats in på fullaste allvar, och att det ungerska simlaget faktiskt en gång tränades av en nattklubbsägare med skräck för vatten. PER VESTERLUND Mr. Z är en tvivelaktig vigselförättare i Bedragaren. Foto: Folkets Bio

18 RECENSIONER / 25 Ergo #9 / 2008 Betygen sätts i skala 0 5 I Wanted visar sig James McAvoy i själva verket vara en övernaturligt begåvad lönnmördare. Kontorsnissar med hävdelsebehov Wanted Regi: Timur Bekmanbetov Premiär: 12 september på SF Bio Mer än någonting annat är den moderna actionfilmen en verklighetsflykt för unga, känslomässigt hämmade män med extremt hävdelsebehov. Så kan det heta när man vill förringa den högljudda och fartfyllda form av underhållning som toppar biolistan. Sällan har väl en film omfamnat den schablonbilden med sådan uppenbar entusiasm och hjärndöd tveklöshet som Wanted. Ta bara den här storyn: Den evigt ursäktande kontorsnissen och allas hackkyckling Wesley får en dag, när han står närmare desperationens avgrund än vanligt, reda på att han inte alls är någon vanlig dönicke, utan i själva verket en övernaturligt begåvad lönnmördare. Fast på de godas sida förstås. Han får reda på att hans Annons 4-spalt 60mm pappa, som han aldrig har träffat, var medlem i ett hemligt brödraskap som tar livet av folk för världens välgång. Pappan har mördats av en avfälling och det är nu sonens tur att hämnas och, tja, rädda världen. Det finns knappast en enda scen i filmen som inte först och främst är en cool specialeffekt. Är det inte slowmotion så går det i rasande fart, allt lika hysteriskt och maxladdat. Antingen fryser man bilden på någon extra tuff rörelse eller så pulserar och vibrerar bildrutan i takt med dånande ljudmattor. Precis som sin huvudperson är Wanted ett intill bristningsgränsen överspänt spektakel och för folk som gillar sånt är det inte så illa alls. Till en början är det faktiskt ganska roligt. I en film vars visuella signatur är avlossade pistolkulor som antingen böjer sig i luften eller krockar med motståndarens i en härlig smäll borde kanske skådespelare vara av underordnad betydelse. Inte i Wanted, minsann. James McAvoy har uppskattats i både Atonement och Last King of Scotland och, av målgruppen rimligen, som faunen i första Narnia-filmen. Foto: UIP Som Wesley försöker han fylla det stora tomrum där filmens hjärta borde vara och ror det nästan i land. Då ska man veta att han har fler repliker i stil med vad i helvete är det som händer?! än någon i mannaminne. Scenerna med resten av den prestigefyllda ensemblen (Morgan Freeman och Terence Stamp) känns mest som tv-spelsintron. Angelina Jolie övertygar dock. Hon har en stillhet i spelet som fascinerar och så kan hon ju det här med att slå an en stilfull pose med pistol i hand. Plus: coola tatueringar. Timur Bekmanbetov fyllde ryska megasuccéer som Nattens väktare med politisk satir men lyckas inte behålla den udden i sin Hollywooddebut. Hans film låtsas på ett synnerligen sökt vis stå upp för hunsade kontorsslavar världen över, men lyckas inte ens kännas som en efterbliven kusin till Fight Club. Visst, det säger sig självt att en film där självförverkligande är att spränga splattiga hål i skallar lider av en uppriktig brist på respekt för mänskligt liv, men sin kärnpublik måste man väl ändå respektera? CHRISTOFFER OLOFSSON

19 Ergo #9 / 2008 KALENDARIUM / 27 VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa Ergo kommer den 3/10. Lämningsdatum till nästa nummer är 23/9. E-post: red@ergo.us.uu.se Tel: Fax: För studentföreningarna är 21/9 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga Klara Johansson. E-post: info@us.uu.se Tel: Fax: ROCK & POP 12/9 Orange: Klubb Modem /9 Reginateatern: The Ukulele Orchestra of Great Britain. 13/9 Orange: Indyklubben. 18/9 Bistro Hijazz: Ingela Jansson Combo 18 20/9 Reginateatern: American Tunes - Gunnar Danielsson & Trio X. 20/9 Velvet, V-Dala nation: The Embassy. 24/9 Reginateatern: P4 LAJV Geebee /9 Reginateatern: Wiehe & Werup. 27/9 Kulturoasen: Elvis Presley Autumn Ballroom. 3/10 Katalin: Ewa Eastwood. JAZZ & BLUES 12/9 Bistro Hijazz: Black Label Blues Band. 13/9 Bistro Hijazz: Kulturnatten. 13/9 Katalin: Kulturnatten. 14/9 Kulturoasen: Thomas Arnesen. 19/9 Katalin: John Ben Berger & Martin Sörbom. 19/9 Bistro Hijazz: Tre vid lampan. 20/9 Bistro Hijazz: Power Play. 21/9 Reginateatern: Lola s. 26/9 Bistro Hijazz: Bolonjazz. 27/9 Bistro Hijazz: Funky Oswald. 28/9 Kulturoasen: Ulf Werre Johansson. FOLKLIKT 13/9 Bror Hjorths Hus: Solospel på nyckelharpa med Magnus Holmström. Bror Hjorthföreningens folkmusikstipendiat Begränsat antal platser. Förköp. 20/9 Kulturoasen: Frifot. 21/9 Kulturoasen: Ulrika Öhlund. 25/9 Bistro Hijazz: Root63. 2/10 Bistro Hijazz: Afro-trad/ modern. 3/10 Bistro Hijazz: Grass Dancer. KLASSISKT & KÖR 3 & 10/10 Operagodis med Hedman och Yondt. Reginateatern. KONST & UTSTÄLLNINGAR Bror Hjorths Hus: Kulturnatten. 13/9. Hertha Hanson Inatt korsar vi gränsen. Bror Hjorthföreningens teckningsstipendiat Vernissage 13/9. T o m 5/10. Kaleido konsthantverk: Annica Danielsson Almén (medlem), keramik. T o m 14/9. Lisa Malmgren Åberg (medlem), silver. 20/9 19/10. Uppsala konstmuseum: Måna Grivner, Teckningar, målningar, skulpturer och animerad fi lm. T o m 14/9. Highlights Verk ur museets samlingar, del I. T o m 21/9. Highlights, del II. T o m 28/9. Uppsala stadsbibliotek: Årets bild Sveriges största och äldsta fototävling. T o m 21/9. Svenska fotobokspriset. T o m 21/9. Fint med frimärken? 22 27/9. Svensk bokkonst. 22/9 5/10. Modemedveten eller medvetet mode. Invigning 29/9. T o m 5/10. Gottsundabiblioteket: Mellan himlen och jorden Yasseman Tourang, en resande fågel mellan Uppsala och iranska öknen (del 2). T o m 17/9. Museum Gustavianum: Moln konst, väder och vetenskap. T o m 14/9. På lika villkor? CHF 20 år. T o m 14/9. Vikingatida Aros. T o m 3/11. TEATER & SCEN Uppsala stadsteater: Shima Niavarani är en übermensch, premiär 12/9 på Ettan. Zorro, premiär 19/9 på Stora scenen. Gösta Berlings saga, premiär 20/9 på Lilla scenen. Tjuven, nypremiär 3/10. Reginateatern: Den starkaste fi sken, premiär 25/9. Ges även 2, 9 & 16/10. Lunch Cabaret Andrea Guertsen, 26/9. Sex söker ett skratt Komikeralliansen, 28/9. Helge Skoog, 1/10. Pusseldrömmar Carl Einar Häckner, 2/10. FÖREDRAG & DEBATT 13/9 Ett annat liv. P O Enquist och Kerstin Hulter samtalar om livet och den nya boken. Universitetshuset kl /9 Väder från syndafl oden till utsläppsrättigheter. Museum Gustavianum kl /9 En linje över Kina. Med Marcus Haraldsson. Stadsbiblioteket kl Entré 40 kr. 16/9 SurfaLugnt En kampanj om säkerhet på Internet. Stadsbiblioteket kl /9 Crossing perspectives on gender and physics. Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet. 18/9 Mitt Amerika med Owe Thörnqvist. Ihresalen, Engelska Parken kl /9 Kvinnovåld genom tiderna och i sagorna. Med Shokoufeh Taghi, Ph.D. Stadsbiblioteket kl /9 Du skulle ha gäss! Med Ingrid Sjöstrand. Stadsbiblioteket kl Entré 40 kr. 24/9 Människan, Naturen & Gud. Med Kerstin Andersson, doktor i etik. Stadsbiblioteket kl /9 Universitetets likabehandlingsarbete seminarium för anställda. BMC, sal B22 kl /9 Nyheter i Studentportalen. Kyrkogårdsgatan 2 C kl /9 Demokratin och monarkin. Med Henrik Arnstad och Patrik Åkesson. Moderator är Mattias Frihammar. Stadsbiblioteket kl /9 Mitt Amerika med Barbro Osher. Geijersalen, Engelska Parken kl /9 Revitalizing American Studies: Who? Where? How? Geijersalen, Engelska Parken kl /9 Frimärkets Dag Tema: moderna svenska serietecknare. Stadsbiblioteket kl /9 Frontiers in The New Biology. Rudbecksalen /9 Välkommen på Bio PUB. Restaurang Trean, Hamnesplanaden 3 kl /9 Historien om Aralsjön. Med Ak Welsapar. Stadsbiblioteket kl /10 Morgondagens internetanvändning. Kyrkogårdsgatan 2 C kl ÖVRIGT 13/9 Kulturnatten. Stadsbiblioteket kl 11 16, /9 Lundaspexarna gästspelar i Universitetsaulan. Universitetshuset kl , 3 & 4/10 Ordsprak 2008 Poetry Jam! på Reginateatern. Studentpris: 60 kr. STUDENT FÖRENINGAR Botaniska sektionen 14/9, kl 9.00: Exkursion. Under ledning av Anders Svensson besöker vi Vedyxatippen för att leta spännande ruderatväxter och adventiver. Kanske hittar vi någon ny art för landskapet? Samling vid Biotopia, Vasagatan 4, kl för gemensam bilfärd, eller vid parkeringsfi ckan och bommen vid Vedyxatippen kl för den som hittar dit själv. Dynamicus 17/9 kl 18: Dynamicuskväll på Hotel Linné. Lär känna din personalvetarförening! Gröna studenter i Uppsala 11/9 kl 18: Vad är grön ideologi? Långsiktighet, livskvalitet och lika behandling. Grön Ungdoms språkrör Maria Ferm diskuterar utgångspunkterna för den gröna ideologin. Miljöpartiet i Uppsalas kansli på Kungsängsg /9 kl 18.30: Kårens miljögrupp har uppstartsmöte. Kom för att veta mer om hur du engagerar dig och vad gruppen gör. På Uppsala Studentkår på Övre Slottsgatan 7. 15/9 kl 18: Debatt om Miljöpartiets krav på utträde ur EU ska det slopas eller inte? Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet förespråkar ett slopande och debatterar mot riksdagsledamot Ulf Holm som vill behålla kravet. Miljöpartiet i Uppsalas kansli på Kungsängsg /9 kl 16.30: Möte om Gröna Studenter i Uppsalas kårpolitik. Är du intresserad av att veta mer om vilka frågor Gröna Studenter driver som kårparti, träffa våra ledamöter i kårfullmäktige och kårstyrelsen eller vill du lyfta någon särskild fråga som du tycker vi borde arbeta med? Kom då till Uppsala Studentkår på Övre Slottsgatan 7. 22/9 kl 18.30: Kårens miljögrupp har möte. På Uppsala Studentkår på Övre Slottsgatan 7. 24/9 kl 18: Claes Pile pratar om vindkraft. Miljöpartiet i Uppsalas kansli på Kungsängsg 12. 1/10 kl Lissabonfördraget vad innebär det egentligen? Grön Ungdoms språkrör Jakop Dalunde pratar om EU och de förändringar som Lissabonfördraget innebär. Miljöpartiet i Uppsalas kan sli på Kungsängsg 12. Juridiska föreningen Varje dag 10 16: Jontes café har öppet. 20/9 (preliminärt): Utbildningsdag och terminens första ämbetsmannafest, Jontes. 21/9: Skojig städdag för ämbetsmännen på Jontes /9: Nordisk Vecka Uppsala, våra nordiska systerföreningar besöker oss, Jontes. 25/9: Justitiekansler Göran Lambertz håller ett föredrag på engelska i samband med Nordisk Vecka. 27/9: Juridiska föreningens årsbal, Stockholms nation. Kårens miljögrupp Tillsammans skapar vi ett miljövänligare universitet. 3/9, 11/9 och 22/9 kl 18.30: Möte i kårhuset. Kontakta miljogrupp@gmail.com om du har några frågor. Philochoros Måndagar kl 19:30: Nybörjarkurs i folkdans, Norrlands nation. Onsdagar kl 19:30: Ordinarie dansträning, Norrlands nation. Första schemalagda nybörjarträningen är den 29/9. Anmälan till nybörjarträningen har startat, se hemsidan. 1/10 Årsmöte, Norrlands nation, kl Se hemsidan student.uu.se/studorg/philochoros för mer info. Piratstudenterna Piratöl torsdagar på V-Dalas pub. Piratfi ka söndagar på Värmlands Söndagsfi ka S:t Ansgars kyrka. Kyrkan på Studentvägen Söndag: 09:30 Laudes, 10:00 Högmässa, kyrkfrukost, 21:30 Completorium Måndag: 07:30 Laudes, 21:30 Completorium Tisdag: 07:30 Mässa, 21:30 Completorium Onsdag: 07:30, Laudes, 20:00 Mässa, fi ka Torsdag: 07:30 Laudes, 21:30 Completorium Fredag: 08:30 Mässa Lördag: 10:00 Mässa, 18:00 Vesper. För mer info se ansgar.nu eller kontakta oss, informator@ansgar.nu Uppsala Studenters Filmstudio 18/9 kl 19: Eastern Promises av David Cronenberg 18/9 kl 21: Dr Caligaris kabinett av Robert Wiene 25/9 kl 19: Pingpongkingen av Jens Jonsson 2/10 kl 19: Stilla liv av Jia Zhang-Ke 2/10 kl 21: Mala Noche av Gus Van Sant. Alla visningar på Slottsbiografen. Mer info på uu.se/studorg/usf/ Uppsala Studentradio 98,9 Studentradion 98,9 är Uppsalas största studentmedium. Varje termin letar vi efter nya medarbetare! Är du sugen på att göra radio? Är du sugen på att göra något spännande reportage? Eller den där speciella intervjun du har tänkt på att man borde göra? Har du en programidé eller en reportageidé, eller vill du först se hur radio görs? Vi tar hand om dig på vilket stadium i idé/tankeprocessen du än befi nner dig. Besök för mer info, eller hör av dig på rekryterin g@studentradion.com. OBS! Den 17:e september kl 15:00-17:00 är du även hjärtligt välkommen till vår invigningsfest på Studentradion, då vi även bjuder på något gott! Vi håller till på bottenplanet i Ekonomikum, på kortsidan mot Luthagsesplanaden. Studentradion 98,9 hör du varje vardag mellan på frekvensen 98,9 och via där vi kommer ha sändningar dygnet runt. Studentradion 98,9 sänder kultur-, nöjes-, musik- och samhällsprogram samt håller dig uppdaterad på de senaste studentnyheterna och det bästa nationslivet. Välkommen till oss på Studentradion 98,9! UppSjö 12/9 kl 18.18: Aspirantgunrum Grindstugan Universitetskyrkan Stilla mässa, varje onsdag, kl 18, Helga Trefaldighets kyrka. Regnbågsmässa, 21 sep, kl 18, Helga Trefaldighets kyrka. Filmkväll V för vendetta, 25 sep, kl , Missionskyrkan. Utrikespolitiska föreningen 15/9: The Good, the Evil, the Ugly Amongst President Candidates and Election Campaigns, Joakim Nilsson, Doktorand Statsvetenskap vid Lunds Universitet, Universitetshuset sal IV, kl /9: Bli aktiv-träff! Vill du veta mer om föreningen eller engagera dig: kom till Uplands nation, kl /9: The Dag Hammarskjöld Lecture 2008, Can the International Community Meet Challenges Ahead of Us?, Martti Ahtisaari, Finlands president, Observera att inget insläpp kommer ske efter kl Universitetshusets aula kl /9: The New Scramble for Africa - The Roles of China and India, Samir Amin, Third World Forums generaldirektör, i samarbete med Nordiska Afrika Institutet, Frälsningsarmén kl /9: The Responsibility to Protect A Double-Edged Sword, Dennis Halliday, the UN Humanitarian Co-ordinator in Iraq, Phyllis Bennis, Journalist Specializing in Middle East and the United Nations issiues, Piona Dove, Director of the Transnational Institute in Amsterdam. Kalmars nation kl /9: Water for Peace, Malin Falkenmark, Professor i hydrologi vid Stockholms internationella vatteninstitut, Snerikes nation kl /10: Sweden s Role in Promoting Stability in the Greater Middle East, Bob Silverman, Förenta Staternas vice ambassadör, Universitetshuset, sal IV kl

20 28 / NATIONERNA Ergo #9 / 2008 STOCKHOLMS Södermanlands-Nerikes nation S:t Olofsgatan 16, Uppsala. 5/10 Städdag Städning i fyra timmar berättigar till en gratis sexa på kvällen! Dessutom ett steg närmare personalfesten! 7/20 Landskap med start GOTLANDS 12/9 Recentiorsgasque! 3/10 Cityslabb Lunch Mån Fre 11:30 13:15 Pub Tis, Ons Avgång Tor Holmiana Tor 18dk Utgång Tor Sunday s Sön Mottagningstider Mån, Tis, Fre Ons Tor Stockholms Nation - Är det tävling, vinner vi! SÖDERMAN- LANDS-NERIKES 21/9 Städdag kl Sexa på kvällen som tack för städningen! 22/9 Landskap I kl i festsalen, prick! 26/9 Kräftskiva Ät kräftor, bär hatt med nyp i! 3/10 Sångboksfest Ta med sångboken och sjung för glatta livet! 11/10 Seniorförenings höstfest Nätverk, Nöje, Nostalgi 18/10 Herrmiddag Damernas tur att hålla skiva för männen 25/10 Hornboskapens gasque Vår orkester fi rar 165 år 27/10 Landskap II kl i festsalen, prick!! Restaurang från kl varje dag Klubb Tuesdays by Snerikes, alla tisdagar fram till kl med 3 Dansgolv Klubb Bombs over Snerikes, alla fredagar fram till kl House och HipHop med bl.a Tom Falk Bordsbokning: bordsbokning@snerikes.se Expeditionstid: Mån Fre tis & tors Q Peter q@snerikes.se 2Q Rebecka q@snerikes.se 3Q Lars q@snerikes.se Snerikes den bäskaste av nationer GÖTEBORGS 12/9: Reccegasque! Gasquen för alla recentiorer som på hösten går av stapeln ihop med Smålands nation. 17/9: Höstlandskap 18.00, sexa serveras efteråt. 3/10: Cityslabb Samarbetet Stockeborg fi ras även detta år med ett slabb, denna gång på Götebors nation. Tid: 18dk. Klädsel: Udda kavaj. Pris: Kommer senare 4/10: Citygasque Uppsalas största stadsnation Göteholm lever en kväll per år, och då fi ras den med dunder och brak. I år kommer gasquen äga rum på Stockholms nation kl 18dk. Klädsel: Kavaj. Pris kommer senare. Pub se hemsidan för information Söndagsbrunch Öppnar inom kort Tel Mottagningstider Mån Ons samt Tors Göteborgs nation, reccen själv får välja. GÄSTRIKE- HÄLSINGE 13/9 Har du jobbat fyra gånger på sommarrestaurangen eller uthyrningarna under sommaren? Belöningen för ditt slit är personalfest 18 dk denna dag. Anmälan sker till 3Q. 17/9 Klubb Polaroid , fyra timmars dans, dans, dans! Pop, indie och lite till. 24/9 DIST är tillbaka! Vår hårdrockande goding bjuder på Seven Nautical Miles och Sankt Erik. Lite svartare, lite spetsigare, lite mer. 27/9 Lördagsrestaurangen såklart, men denna afton vegetarisk. 2 Gröna Rum och Kök med en hälsosam meny i högsta klass! Boka bord hos 3Q. 1/10 Klubb Polaroid. Pub Ghuben: månd lör 18 01, söndagar Lördagsfika: lördagar Lördagsrestaurang Två Rum och Kök: lördagar Boka bord hos 3Q på eller 3q@ghnation.se Mottagningstid månd tors 11 13, tors Q Thor: , 1q@ghnation.se 2Q Christian: , 2q@ghnation.se 3Q Ina-Maria: , 3q@ghnation.se KXM David: , kxm@ghnation.se GH-ger muskler i både kropp och själ 25/9 Sångboksgenomsjungning Ett fantastiskt roligt tillfälle att lära sig sångerna i nationens sångbok i glada vänners lag. Anmälan till 1Q. 1/10 Nationssammankomst 1 Medlemsmöte då vi väljer nya ämbetsmän. Kom och gör din röst hörd! Vi börjar kl 19, och när vi är färdiga följer en underbar sexa, som är gratis för alla nationens nya recentiorer. 4/10 Damsupé Damsupén arrangeras av nationens herrar och är enbart för damerna. Släppet är öppet för alla och håller på till kl 04. Inskrivningen är öppen mån och tors 16 20, tis, ons och fre Ta med antagningsbesked, fotolegitimation och 370 kr kontant. Pub Djäknen Uppsalas mysigaste pub. Öppet tis tors 18 24, fre lör Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap, öppet måndagar Mottagningstider 1Q & 2Q mån 15 17, tis ons 11 13, tor Tfnnr: 1Q , 2Q och uthyrningsfrågor , 3Q VÄSTGÖTA Varmt välkomna till den vackraste av nationer, önskar Oskar, Emma och Sofia 12/9 Reccegasque kl /9 Lördasgfika /9 Söndagsfika /9 Lördagsfika /9 Söndagsfika /9 Landskap Expen open mån ons 11 13, tors Bettys öppet från tis tors och fre Helgfika öppet från lör sön /9 Reccegasque tillsammans med Göteborgs nation. Varmt välkomna! 13/9 Kulturnatt Ät äkta, småländsk husmanskost i puben och besök vår kulturförmans egen utställning om utvandringen till Amerika. 27/9 Clap to this! Uppsalas bästa live-klubb återkommer för första gången för terminen, missa inte det! Öppet till 02, mer information kommer senare. Pub Hyttan: Måndag Torsdag Fredag Fredagslyx: Varje fredag Fika: Lördagar Onsdagsquiz I puben med de allvetande quizmastrarna, varje vecka från kl. 19 Biblioteket läsplatser vardagar kl 10 17, utlåning mån kl Glasblåsarna övar sön kl Innebandy i Katedralskolan sön Kören sjunger klockan mån kl Syjuntan syr och knypplar tis kl Inskrivning mån fredag 11 16, torsdagar även kvällsöppet Kuratorsexpeditionen har öppet mån ons kl & tors kl Besöksadress: S:t Larsgatan 5 Tel: E-post: 1Q@smalands.nation.uu.se Bordsbokning: 3q@smalands.nation.uu.se För hyra av festvåningen: 3q@smalands.nation.uu.se Gotlands, din flykt från verkligheten här är allt en dröm SMÅLANDS Smålands - i nationens intresse Annons 4-spalt 60mm

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Det är inte ideologier som styr på kåren

Det är inte ideologier som styr på kåren Styrelsen. Mikaela Peltz, Zakarias Pante och Katarina Nilsson representerar Socialdemokraterna, Moderaterna och Pedagogerna. Det är inte ideologier som styr på kåren Medier och politiker på riksnivå har

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Vad händer om jag förlorar jobbet? Ett utbildningsmaterial om a-kassa

Vad händer om jag förlorar jobbet? Ett utbildningsmaterial om a-kassa Vad händer om jag förlorar jobbet? Ett utbildningsmaterial om a-kassa 1 INNEHÅLL Ordlista... 3 När du har ett jobb... 4 Intervju med Samir... 5 Om du förlorar ett jobb... 6 7 Intervju med Anna... 8 Första

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Yttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29).

Yttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29). Yttrande Dnr 20160056 TCO Yttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29). har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående betänkandet Trygghet

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2010 1 2 Välkommen till CSN I den här broschyren kan du läsa om studiemedel för studier i Sverige. Studiemedel är pengar du kan söka för att studera. En del av pengarna är bidrag

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

Efter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400.

Efter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400. Detta är det första häftet i delmomentet pengar Det kommer att bli prov på pengar sedan (se planering) Betygsmatrisens relevanta rader: 1-4 Våra pengar 1 Vad är pengar? Gör pengar oss lyckliga? Gör pengar

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Din lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm

Din lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm Din lön GillSans Trygga studier Light 35/36 GillSans studielivspolitiska Light 24/26 ställningstaganden Dags att förbättra studenternas Gill Sans Regular situation 16/17, cirkelns storlek 48x48 mm Dags

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Policy och föreskrifter för studentinflytande vid Lunds universitet

Policy och föreskrifter för studentinflytande vid Lunds universitet FÖRESKRIFTER 1 2012-09-13 Dnr LS 2011/762 Rektor Policy och föreskrifter för studentinflytande vid Lunds universitet Detta dokument träder i kraft 2013-01-01. Det ersätter Riktlinjer för studentinflytande

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez Jag heter Antonio och jag arbetar som tandläkare. En tandläkare hjälper människor med deras tänder. Om du inte går till tandläkaren så kommer du att få hål i tänderna och väldigt ont. Att gå till tandläkaren

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport Till dig som är student Studietiden är för många en fantastisk tid med frihet, möjligheter och inspiration. Samtidigt innebär det ett

Läs mer

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Lektion 5-2016 Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Dagens dikt Idag är det onsdag. Vi studerar svenska. Igår var det tisdag och det regnade inte. Då studerade vi också svenska. men

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Välkommen till Studentkåren Malmö

Välkommen till Studentkåren Malmö Välkommen till Studentkåren Malmö makt över alla beslut Studenterna på en högskola har rätt till inflytande över allt som kan påverka dem. Studenter är med och röstar i alla beslutsorgan. Studenter träffar

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Socialförsäkringarna för studenten Socialförsäkringarnas grundläggande principer och finansiering: Arbetsgivaravgifter

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev

en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev SUBSTANTIV Övning 1 Substantiv (s. 3) - kursen den - läraren hon/han/hen - språket det - korridoren den - telefonen den - universitetet det ett foto - det en buss - den en turist - hon/han/hen en adress

Läs mer

Dina rättigheter som student. En praktisk översiktsguide för dig som är student vid Stockholms universitet

Dina rättigheter som student. En praktisk översiktsguide för dig som är student vid Stockholms universitet Dina rättigheter som student En praktisk översiktsguide för dig som är student Studenträttigheter Det är inte alltid lätt att hålla reda på vilka rättigheter du har som student. Därför har Stockholms universitets

Läs mer

Följebrev till Proposition 4: Uttalande om studenters boendekostnader och ekonomi

Följebrev till Proposition 4: Uttalande om studenters boendekostnader och ekonomi P Handläggare: Styrelsen Datum: 0-0- Dnr: O-/ 0 Följebrev till Proposition : Uttalande om studenters boendekostnader och ekonomi Bakgrund En trygg studietid kräver ett tryggt boende med hyror anpassade

Läs mer

Välkommen till Uppsala!

Välkommen till Uppsala! Välkommen till Uppsala! Reccekommittén vill hjärtligen inte bara gratulera dig som blivit antagen till Sveriges bästa juristutbildning, utan även välkomna Dig till landets bästa studentstad. Innan du slängs

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Förslag på arbetsgång

Förslag på arbetsgång Denna lektion är hämtad ur Jobb i sikte av Lena Sundberg Holmberg och Katarina Stolpe för sfi kurs C D, grundläggande sas eller arbetsmarknadsutbildningar. Jobb i sikte har övningar inför arbetslivet eller

Läs mer

Studenters sommarekonomi

Studenters sommarekonomi Studenters sommarekonomi 1 Studenter förväntas att i första hand klara sin försörjning genom de allmänna studiemedlen. Under sommaren utgår inget studiemedel och det är då upp till studenterna själva att

Läs mer

Välkommen till Uppsala!

Välkommen till Uppsala! Välkommen till Uppsala! Reccekommittén vill gratulera till antagningen till Sveriges ledande Juristprogram på Sveriges, i särklass, främsta universitet. Juristutbildningen innehåller nio terminer och snart

Läs mer

jonas karlsson det andra målet

jonas karlsson det andra målet jonas karlsson det andra målet noveller wahlström & widstrand 064802Det andra målet.orig.indd 3 12/21/06 3:03:00 PM Wahlström & Widstrand www.wwd.se Jonas Karlsson 2007 Tryck: GGP Media GmbH, Tyskland

Läs mer

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se

Läs mer

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet Regler för studentinflytande vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2015-12-22 Dnr: FS 1.1-1950-15 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor 2013-08-20 Typ av dokument: Beslutad av:

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Familjer och förändring. 22 april 2015

Familjer och förändring. 22 april 2015 Familjer och förändring 22 april 2015 Fem familjer som står framför ett stort beslut Vilka konsekvenser kommer beslutet att ha för familjen? Tänk på familjens alternativkostnad vad kostar alternativen:

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom.

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom. 1. Santos hade nu spelat för klubben ungdomslag i två år och trivdes oerhört bra med sitt nya liv. Han fick i princip hålla på med det han älskade från morgon till kväll. Ja, de hade ju lite skola också

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Anmälan mot Lunds universitet angående ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning

Anmälan mot Lunds universitet angående ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning Lunds universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Juridiska avdelningen Anna Sandström BESLUT 2010-11-29

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer