Möt naturen. En fallstudie

Transkript

1 Möt naturen En fallstudie rapport 5916 mars 2009

2 Möt Naturen En fallstudie NATURVÅRDSVERKET Februari 2009

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Telefon: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: Möt Naturen Projektet har genomförts av Malmö Naturskola, Söderåsens Naturskola, Södertälje Naturskola och Älvkarlebys Naturskola rapportsammanställning och texter Charlotte Lundberg förutom kap 3.2 & 4 Bo Lindvall & Charlotte Lundberg kap Stina Lindblad samt kap 3.4 Ingrid Waldenström Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2009 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2009 Illustration sid 15, Mim Tosting Fotografier: Carlotte Lundberg, förutom sid 33, Bengt Forsberg sid 54-55, Stina Lindblad, sid 38 och 65, David Skoog

4 En del av Naturvårdsverkets uppdrag är att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftsliv i Sverige. Naturupplevelser ska vara möjliga och tillgängliga för alla. Syftet är att skapa känsla för och kunskap om naturen och miljön, men också att bidra till god folkhälsa och hög livskvalité. Inom ramen för projektet Möt naturen en fallstudie har Naturskoleföreningen undersökt hur olika samhällsgrupper ser på naturen. I denna studie har därefter intervjuats. Denna rapport redovisar resultaten från detta arbete. Vår förhoppning är att den ska kunna användas som en del i en kunskapsuppbyggnad om arbetet med friluftsliv och naturkontakt för alla svenskar. Författaren står själv för erhållna resultat och slutsatser. Stockholm februari 2009 Anna Helena Lindahl T f chef för naturresursavdelningen 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Möt naturen 1.3 Naturens betydelse för människan välbefinnande 1.4 Naturskolan och naturskoleföreningen 1.5 Naturskolans arbetssätt 2 GENOMFÖRANDE 2.1 Arbetsmoment 2.2 Medverkande grupper Sveriges naturskolor Ungdomar från Malmö och Svalöv Lajvförening 2.3 Intervjumetoder Enkätintervjuer Samtalsintervjuer 2.4 Naturmöten Naturmiljöerna Aktiviteter i naturen 3 RESULTAT 3.1 Naturskolor 3.2 Ungdomar Rosengårdsskolan Intervjuer med klass 7:3 B Naturmöten i Torup och på Söderåsen Utvärderingar av naturbesöken klass 7:3 B Intervjuer med klass 7:3 A Utvärdering av naturbesöket klass 7:3 A Universitetsholmens gymnasieskola Intervjuer Naturmöten i Torup och på Söderåsen Biologiklassens utvärdering av naturbesöken Naturskolepedagogens reflektioner Intervjuer med IVIK B Naturmöten i Torup IVIK-klassens utvärdering av naturbesöket Naturskolepedagogernas reflektioner

7 3.2.3 Mellanhedsskolan Intervjuer Naturmöte i Torup Utvärdering av naturbesöket Naturskolepedagogernas reflektioner Linåkerskolan Svalöv Intervjuer Naturmöten vid Svalövssjön, i Svenstorps fälad och på Söderåsen Utvärdering av naturmötet Naturskolepedagogens reflektioner Intervjuer Naturmöten på Söderåsen och i Landskrona Utvärdering av naturmötet Naturskolepedagogens reflektioner Intervjuer Naturmöten på Hyttön Utvärdering Naturskolepedagogens reflektioner 3.4 Lajvförening Intervjuer Naturskolepedagogens reflektioner SLUTSATSER OCH DISKUSSION 4.1 Ta reda på olika samhällsgruppers syn på naturen. 4.2 Att undersöka vad olika samhällsgrupper vill ha ut av sin vistelse i naturen 4.3 Att hitta metoder och former för att få ut människan orörda och tysta naturen 4.4 Att utveckla naturpedagogiken 4.5 Att stärka och utveckla naturskoleidén i Sverige 5 REDOVISNING AV MÖT- NATUREN PROJEKTET 5.1 Naturskoleföreningens hemsida 5.2 Redovisning i Naturskoleföreningens tidskrift Bladet 5.3 Miniutställningen Efter regn kommer sol 5.4 Deltagande vid olika semiarier 5.5 Broschyren Naturmöten 6 REFERENSER BILAGOR

8 Sammanfattning Strand vid Öresund, Landskrona kommun Möt naturen är ett projekt där Naturskoleföreningen intervjuat olika grupper i samhället om deras syn på naturen. De grupper som deltagit är ungdomar från Malmö och Svalöv i Skåne, SFI -grupper från Skåne och Norrland samt lajvföreningen Enhörningen från Västerås. Ungdoms- och SFI-grupperna har intervjuats genom samtal och därefter fått möta naturen på olika platser och vid olika årstider. En enkätintervju gjordes med deltagare från lajvföreningen. I projektet förstärktes kunskapen om hur Naturen som minnesbank Många deltagare hade positiva minnen från möten med naturen. Ungdomar mindes naturlekar från dagis, picknick på Söderåsen eller när de bara var ute och njöt av naturen. För många SFI-studenter väckte besöken i olika naturtyper minnen från det egna hemlandet. Bokskogen, mossen och kärret var några naturtyper som gav hemkänsla. Igenkännandets glädje upplevdes också när vi plockade svamp eller grillade. Naturen som lekplats Från SFI - gruppen minns många naturen som en viktig lekplats i barndomen. De minns hur de klättrade, gungade eller gömde sig i träden. Forskning har visat att naturens ojämna terräng är bra för barns motoriska utveckling och en mångfaldig natur berikar barns fantasi och lek. 7

9 Naturen som mötesplats Många deltagare använde naturen som mötesplats. En plats där man har picknick eller grillar. Många kvinnor med barn från SFI-gruppen möts ute för att barnen ska få leka och få frisk luft. Naturen som motionsplats Många promenerar eller vandrar i naturen. Några cyklar. Naturen som kraftkälla Många av deltagarna uttryckte på olika sätt att naturen har en lugnande och stärkande kraft. I naturen får själen ro, man får avkoppling och man mår mindre dåligt. Naturen som skafferi ters användning som mat. Arabisk maskrosröra, albansk nässelpaj eller naturgo- perna svamp och bär i skogen. Naturen som klassrum Naturen är ett utmärkt klassrum som ökar koncentrationsförmågan och därmed ges naturskolepedagoger är en vikig resurs för att hjälpa förskolan och skolan att använda naturen som klassrum i alla ämnen. Naturen som arena för levande rollspel Lajv är en interaktiv teater som utspelas i naturen. I enkätintervjun svarade nymferna dansade i dimman på ängen, När vinden susar och alla träffas vid lägerelden och När jag såg sju rådjur som sprang förbi. Naturen som miljöfostrare Vistelse i naturen skapar respekt för livet. I naturen får man en naturkänsla och en förståelse att vi människor är helt beroende av den. Naturen gör oss en rad livsviktiga tjänster allt från fotosyntes till rent vatten och möjlighet att producera mat och värme. Skadar vi naturens resurser så skadar vi oss själva. Projektet har visat hur viktigt det är att naturen blir tillgänglig för alla. Det måste planeras mer variationsrik, vild och tyst natur där människor bor. Det är viktigt att barn i tidig ålder får leka och vara i naturen. Föräldrar och förskola har ett viktigt ansvar. Skolan måste kontinuerligt och ofta använda naturen som klassrum. I urbana miljöer med lite natur måste naturbussar och naturtåg transportera människor till naturen. Människor måste lära sig att bara vara och njuta i vilken natur som helst. Kunskap om allemansrätten måste spridas till alla. Allemansrätten som gör den svenska naturen tillgänglig måste respekteras av både besökare och markägare. Naturskolepedagoger (naturpedagoger) är idag resurser för främst förskola och skola. Deras roll kan utvecklas till att även berika naturbesöket för andra besökare och turister. Naturens stora betydelse för folkhälsan måste få större spridning i samhället. 8

10 1.1 Bakgrund Naturvårdsverket tog initiativ till att starta Sveriges första naturskola på Sö- det ca 80 naturskolor runt om i landet. Naturskoleföreningen som bildades 1985 tog över Naturvårdsverkets samordnande funktion. Det har dock genom åren visat sig nödvändigt att naturskolorna behöver ett myndighetsstöd för att kunna överleva i ekonomiska konjunkturförändringar. Ett samarbete underlättar också tillgängligheten till all den kunskap som Naturvårdsverket besitter. verket för att genomföra Möt naturen projektet. Projektet har också erhållit ekonomiskt stöd från EU/Moparkprojektet. 1.2 Möt naturen 1 Inledning Rasbrant vid Odensjön, Svalövs kommun Projektet Möt naturen är en liten fallstudie om hur några grupper i samhället ser på naturen. Följande projektinledning och mål låg som grund för utformning och genomförande av projektet. takt med naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till 9

11 hushålla med naturresurserna. 1 Genomförandet av regeringens samlade naturvårdspolitik ska delvis råda bot på detta. Här understryks bl.a. att folkbildning och kunskapsuppbyggnad är viktiga metoder för att inspirera människan att vistas mer i naturen. I arbetet 2 med att nå de nationella miljömålen är det också viktigt att människan utvecklar en känsla för naturen. Naturkänslan och kunskapen om naturen utvecklas alltid bäst i naturen. Syftet med projekten Att ta reda på några olika samhällsgruppers syn på naturen Att undersöka vad olika samhällsgrupper vill ha ut av sin vistelse i naturen Att hitta metoder och former för att få ut människan i den mer orörda och tysta naturen Att utveckla naturpedagogiken Att stärka och utveckla naturskoleidén i Sverige Naturskolepedagoger från naturskolorna i Malmö, i Södertälje, på Söderåsen och Älvkarleby deltog i projektet. Utelektion vid Svalövssjön, Svalövs kommun Idag bedrivs mycket forskning kring naturens betydelse för människans hälsa 1. En samlad naturvårdspolitik / Regeringens skrivelse 2001/02:173, Regeringskansliet. 2. Miljömålen / 2007 / Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges Miljömål 10

12 som kommit fram kring naturens positiva effekt på barns utveckling och på människor som lider av stress. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har det bedrivits forskningsprojekt där man jämfört olika utemiljöers betydelse för barns utveckling. Ett daghem som hade en utemiljö med god tillgång till natur jämfördes med ett daghem som hade mindre tillgång till natur. Resultatet visar att barn som vistades ofta i en varierad naturmiljö motiveras till lek och rörelse vilket ökar deras vighet och balanssinne. Detta ger i sin tur både ökad kondition och koncentrationsförmåga. Rörelseträning i en naturmiljö är också viktigt för att barnen ska utvecklas till harmoniska och självständiga människor. De får en bättre psykisk hälsa. Naturen är en miljö som inte ställer höga krav. Barn blir mer koncentrerade och kan ta till sig mer information. Barn som dagligen vistas ute i en naturlig miljö var också mindre sjuka än barn som var mest inne och hade lite tillgång 3 till natur. Naturen uppmanar barnen att skapa själva och att vara kreativa. Naturen ger sinnlig stimulans och berikar fantasin. Naturen talar till barnen då de fortfarande är natur. De känner sig trygga och som en del av den. därmed barnens självförtroende. Hjärnforskaren David Ingvar säger. Det är nödvändigt för våra hjärnor att vara utomhus för att de naturen bjuder på. Vi behöver de stimuli för vår hörsel, vår syn, - denna särskilda stimulans som naturen erbjuder. Naturen har också en lugnande, stärkande och läkande effekt. Ulrika Stigsdotter och Patrik Grahn har tittat på naturens betydelse för att undvika stress. Ju oftare man besökte ett naturområde desto mindre stressad kände man sig. Tillgång till parker, trädgårdar, grönområden och mera vild natur har stor betydelse för människans mentala hälsa. Att naturen har så positiv inverkan på oss förklarar miljöpsykologerna Rachel och Stephen Kaplan från universitetet i Michigan i USA så här. Vi tar in omvärlden på två olika sätt, dels genom riktad uppmärksamhet dels genom spontan uppmärksamhet. Den riktade uppmärksamheten sköter hela vardagslivet med arbete, bilresor, inköp och hemmaaktiviteter. Detta arbete kostar 11

13 mycket energi. Om man inte återhämtar sig blir man mentalt utmattad. Det som kan hindra oss från detta är att vi använder mycket spontan uppmärksamhet något, som naturen ger oss. När vi sitter i en vitsippebacke så får vi en mängd sinnesintryck som inte tar energi. Vi får en vaken vila som fyller på vårt energiförråd vilket motverkar stress och mental utmattning. 4 Rårödspågens källa i Skäralidsravinen, Klippans kommun 1.4 Naturskola och naturskoleförening Naturskolan står för en ide att lära in ute. Naturskolans pedagoger är en resurs i första hand för förskola och skola. Syftet är att hjälpa skolans lärare och elever att avvända naturen som klassrum i alla ämnen. Naturskoleföreningen är en intresseförening för människor som arbetar med utomhuspedagogik. Den anordnar kurser och sprider kunskaper och erfarenheter mellan naturskolor runt om i landet genom en hemsida, internetbrev och tidningen Bladet som kommer ut fyra gånger per år. Föreningen erbjuder också stöd till kommuner som vill starta naturskola. 12

14 1.5 Naturskolans arbetssätt Naturskolans personal använder naturen som klassrum och lärobok. Det kan vara på skolgården, i parken eller i den tysta skogen. Ibland kunskapas det projekt på datorn. Naturskolepedagogen skapar förutsättningar för deltagarna att skaffa sig kunskaper om natur och miljö på ett lustfyllt och verklighetsnära sätt. En mångfald av aktiverande metoder används. Gruppen upplever och tar, målar och sjunger, dramatiserar och hantverkar eller bara känner naturens närvaro här och nu. 13

15 Deltagarnas tankar och idéer kring det berörda temat är utgångspunkten för undervisningen. Naturskolepedagogen ställer ofta frågor som utvecklar barnens ekologiska läskunnighet, tänkande och fantasi och använder lek, spel och värderingsövningar för att deltagarna ska utveckla en miljömedvetenhet. Många naturskolor arbetar utifrån den gröna cirkeln. Naturkänsla utvecklas bäst i naturen. Att vistas i och umgås i naturen är något positivt som skapar en respekt och ödmjukhet för allt levande. Har man en känsla för naturen så blir det lättare att undanröja miljöhoten och leva mer miljövänligt. Naturen är också en utmärkt och inspirerande miljö för att lära i alla ämnen. Matte i skogen, engelska vid dammen eller historia vid stenmuren är positiva miljöer för inlärningen. Naturskolorna arbetar med förändringsarbete. Vi vill att människan ska lära sig uppskatta naturen och vi vill att människan ska leva miljövänligt. För att nå dessa mål är det viktigt att ha god kännedom om människopsykologi och hur människor fungerar i grupp. För många naturskolor är dikten Till eftertanke av Sören Kierkegaard en viktig ledstjärna. Med att föra en människa mot ett bestämt mål integrerad i hela läroplanen och inte utgöra ett separat ämne. Värdegrundad: det är centralt att de underliggande värderingarna uttalas så att de kan granskas, debatteras, testas och tillämpas. skapa tillförsikt när man tar itu med dilemman och utmaningar mot en hållbar utveckling. Metodpluralism: ord, konst, drama, erfarenhet - varierad pedagogik ska forma processerna. Deltagande beslutsfattande: de lärande deltar i beslut om hur de ska lära sig. Lokalt relevant: utbildningen tar upp såväl lokala som globala problem på det språk som de själva använder. Dessa kännetecken rimmar väl med naturskolornas arbetssätt. 14

16 2.1 Arbetsmoment En enkätinventering gjordes via internet om Sveriges naturskolors erfarenhet av arbete med nysvenskar i naturen. Olika samhällsgrupper inbjöds att deltaga i projektet. Grupperna intervjuades med enkät eller genom samtal. Naturbesök gjordes med grupperna. Efter naturbesöken gjordes en enkätutvärdering. Projektet har redovisats på olika sätt. 2.2 Medverkande grupper 2 Genomförande Rönneberga backar, Landskrona kommun Valet av medverkande grupper styrdes mycket av vilka naturskolor som deltog i projektet. Det var också viktigt att få med grupper som både kom från städer och landsbygd. Vi valde att arbeta med ungdomar från åk 6 och till gymnasiet då de inte använder sig av naturskolans resurser i samma omfattning som förskola och åk Sveriges naturskolor föreningens årsmöte i Malmö år

17 2.2.2 Ungdomar från Malmö och Svalöv I projektet arbetade vi med klasser från Universitetsholmens gymnasieskola, Rosengårdsskolan och Mellanhedsskolan i storstadskommunen Malmö samt Linåkerskolan från landsbygdskommunen Svalöv. med modersmålslärare bedrivit undervisning i hemspråk och svenska (läsa och skriva) för människor från olika delar i världen. Deltagarna kom från Afganistan, Chile, Irak, Iran, Kosowo, Kurdistan, Kuwait, Libanon, Maroco, Polen, Somalia och Thailand. De vanligaste språken var albanska, arabiska och dari. Vid naturbesöken hade Möt naturen projektet också hjälp av kulturpedagoger från Landskrona museum. Gruppen som följde med på svampmöten i barrskogen kom från Afrika, Asien, Mellanöstern och Sydamerika Lajvförening Sverok är ett ideellt ungdomsförbund som fungerar som paraplyorganisation för de ca 450 föreningar som sysslar med lajv (levande rollspel). I detta projekt deltog lajv-föreningen Enhörningen från Västerås. 2.3 Intervjumetoder I projektet insamlades fakta både genom kvantitativa och kvalitativa intervjuer. Valet av intervjumetod gjordes utifrån att grupperna skiftade i sammansättning och antal. vjun. Denna kvantitativa metod passade bra för lajvföreningen där 144 st svarade på enkäten. Enkätintervjuer gjordes även med naturskolorna. Utvärderingen efter ungdomarnas naturbesök gjordes också skriftligen. Kvalitativa samtalsintervjuer användes i intervjuerna med mindre grupper. Med SFI-eleverna genomfördes intervjuer i grupp då deltagarna kunde hjälpa varandra när det uppkom språksvårigheter. Skolungdomarna intervjuades enskilt innan naturbesöket för att undvika att de påverkade varandras svar. Två kon- snabb metod, många personer kan deltaga på olika platser och påverkan från intervjuaren undviks. Samtalsintervjuer ger fylligare och fullständigare svar samt större förståelse för hur deltagarna tänker och känner. Informationen från våra intervjuer registrerades genom egna anteckningar. 16

18 Frågorna formulerades som både slutna och öppna. I enkäten var basfrågorna formulering på grund av att informationen skulle bearbetas statistiskt. Intervjuerna genomfördes några veckor innan naturbesöket. Följande basfrågor användes i intervjuerna Enkätintervjuer tillsänt sig via datorn Samtalsintervjuer Samtalsintervjuer gjordes med ungdomar från Malmö och Svalöv samt SFI - grupper i Landskrona och Älvkarleby. också svara på dessa frågor skriftligen. Frågor vid samtal Årskurs - Åldersgrupp Kvinna - Man Vad är natur för dig? Vad är tyst natur för dig? Eventuellt ge en vetenskaplig förklaring på vad natur är. Hur ser naturen ut där du bor? I det land som du kommer ifrån eller dina föräldrar kommer ifrån? krona, Svalöv och Älvkarleby? Hur ofta är du ute i naturen? Hur länge brukar du vara ute i naturen? Vilka årstider föredrar du att vara i naturen? När var du senast ute i naturen? Vad får dig att gå ut i naturen? Vilka hinder ser du av att gå ut i naturen? Vad gör du i naturen när du är där? Vilka positiva/negativa minnen har du från naturen. Vad vill du göra när vi besöker naturen? Utvärderingsfrågor gymnasieskola, Mellanhedsskolan och Linåkerskolan svara skriftligt på följande utvärderingsfrågor. Skriv några rader om hur du upplevde naturen som vi besökte? Vilka minnen från naturbesöket tar du med dig hem? Vilka sinnen använde du mest vid naturbesöket? Vilka sinnen är viktigast för att du ska få naturupplevelser Ge förslag på hur vi kan göra tätorterna och städerna grönare? Ge förslag på vad man kan göra för att människan ska hitta till naturen? Hur använder du naturen? Är det något annat du vill framföra till oss vad gäller natur? 17

19 2.4.Naturmöten Naturmiljöerna I projektet besökte vi platser som hade stor variation av naturtyper. Andra viktiga karaktärer på miljön var tysthet, möjlighet att grilla och att olika naturak- Patrik Grahn har i sin forskning funnit att naturen ska innehålla åtta landskapskaraktärer för att tillfredställa människors olika behov av upplevelse. Dessa är vildhet, rymd, rofylldhet, artrikedom, planer, lekkaraktär, festprägel 3 och kulturprägel. Många av våra besöksområden uppfyller dessa åtta karaktärer. Landskrona Landskrona ligger vid Öresund. Både stranden och havet erbjuder norr om Landskrona ligger både tallskogen Karlslund och Glumslövs backar som man lätt når med cykel. Söderåsen Söderåsen är en 200 m hög urbergshorst i nordvästra Skåne. Området är riksobjekt för naturvård och friluftsliv. Speciellt Guldpudra intressant i detta ha stora område är den dramatiska geologin med djupa sprickdalar, lövskogsklädda sluttningar och stor variation av naturtyper. På horstens sydöstsida ligger Söderåsens nationalpark med Odensjön och Skäralidsdalen. Entrén till nationalparken i Röstånga används bl.a. av skolorna som aktivitetsrum och utställningslokal. Svalöv Svalövssjön anlades för 6 år sedan och ligger intill Svalövs skolor. I sjön har det norr om Svalövs tätort ligger Svenstorps fälad som är ett lokalt naturreservat. Den blomrika enefäladen och ädellövskogen är spännande uteklassrum liksom ruinerna efter Karatofta by. Torup 1.5 mil öster om Malmö ligger Torups naturområde. Här kan man vandra på skyltade naturstigar i bokskogen, uppleva de gamla jätteekarna eller undersöka livet i dammarna, Här ligger också naturskolans fältlokaler. Älvkarleby Blåbärsgranskogen, tallheden och Dalälven var välbesökta naturtyper i Älvkarleby. På Hyttön ligger naturskolans lokaler. 18

20 2.4.2 Aktiviteter i naturen Aktiviteterna ute i naturen bestämdes utifrån deltagarnas önskemål vid intervjun, vilken årstid det var, vilket tema som passade och utifrån hur naturmiljön såg ut. Ledarna bestämmer ramarna för naturmötet men ofta sker det oförutsedda händelser i naturen som måste uppmärksammas. Det är just detta som gör naturbesöket som ett enda stort äventyr. De aktiviteter som vi utvecklade i detta projekt var de som beskrivs nedan. Dessa metoder var inte aktuella på samma sätt för 25 år sedan då naturskolan startade. Vi informerade också ungdomsgrupperna om miljömålen. Bokskog på Söderåsen, Svalövs kommun Möten med all världens natur När vi mött människor från världens alla hörn så har vi arbetat med lika olika metoden. Vad känner du igen ifrån ditt eget lands natur här i Sverige? från ditt land. Hur skiljer sig den svenska naturen från ditt hemland? Bokskogen, mossen och kärret var naturtyper som gav hemkänsla. Det känns som jag har kommit hem sa Faza från Kosowo när vi vandrade i bokskogen eller som på mossen där Fartuun från Somalia utryckte sin glädje över att Här är det lika varmt som hemma. Joy från Thailand sken upp när hon såg - 19

21 ternas användningsområde var ett populärt tema. Här fanns en stor kunskap sorch, gul mohamadi, zira eller mozil. Våra egna importerade kryddor såsom - stam, frön och bark. Vi har också gjort andra språkresor. Många av de naturföreteelser som vi mött har översatts till deltagarnas hemspråk. Många av deltagarna kommer från länder där krig och fattigdom råder. De har mycket oro och stress i kroppen. Många av dagens ungdomar lider också av stress. Under våra naturbesök ville vi visa vilken kraft naturen har både för vår mentala och fysiska hälsa. Att sitta still och låta naturen komma till sig, att leta upp sin vackraste plats, att hitta ett naturföremål eller en plats som väcker deltagarna att känna på det tempo som råder i naturen. att trädet tittar tillbaka. Prova det! Jan Danielsson Levande rollspel i naturen Naturen ger ofta en känsla av ursprunglighet. Dess mångformighet berikar fantasin och skapandet. Lajvare använder dessa naturkaraktärer i sina rollutövningar. regler som gällde inom det naturskyddade området. Innan naturbesöket gick alla grupperna igenom allemansrätten. Reglerna i fält. När vi arbetar med begreppet allemansrätten så vill vi visa på alla de möjligheter som denna lagstadgade sedvanerätt ger. Naturligtvis är det också svenskar har inte dessa rättigheter i sina hemländer. Runt de tätorter och städer som låg i Skåne fanns lite allemansrättslig mark tillgänglig. De nationella miljökvalitetsmålen Miljömålen var inte kända på de skolor som var med i projektet. Vi informerade målen ska in i skolans undervisning måste de göras pedagogiskt tillgängliga. 20

22 Nedan görs en sammanställning av intervjuer, naturmöten och utvärderingar som de olika grupperna gjorde. Ansvarig naturskolepedagog gör också en kort 3.1 Naturskolor 3 Resultat Nackarpsdalen, Svalövs kommun Personalen vid naturskolorna i Sverige intervjuades via datornätet och på årsmötet år 2006 i Malmö. 23 naturskolor svarade på enkäten vilket är ca 25 % av alla naturskolor. Huvudfrågan var om naturskolorna inspirerar, stöttar, guidar eller på något annat sätt sprider naturpedagogiken till nysvenskar. De naturskolor som svarade på enkäten skrev att det ingick i deras ordinarie uppdrag att bakgrund deltar på samma villkor som sina kamrater. Några naturskolor bedriver projekt som är riktade till mångkulturella grupper där även familjen bjuds in. Ett sådant projekt är Skutan- Lär känna naturen som bedrivs som ett samarbete mellan förskolan Skutan och Naturskolan vid Sörmlandskusten. Syftet med projektet är att ge barnen kunskap om allemansrätten och att de ska känna sig trygga i närnaturen. Förutom att träffa barnen 21

23 3. 2 Ungdomar Rosengårdskolan Intervjuer med klass 7:3 B Eleverna intervjuades enskilt i ett sammanträdesrum på Rosengårdsskolan. Under intervjun fanns tillfälle till motfrågor och förtydligande. Vad är natur för dig? Många elever svarade att natur för dem var förknippat med färgen grön, träd, upplevt en svensk skog, Vad är tyst natur för dig? Naturen är bäst när det är tyst. Många upplever skogen som en tyst na- sjunga. av kamphundar. Några upplever ingen natur alls och vistas sällan ute. Det är nader och bilar men ingen skog. andra länder. Relationen till naturen i dessa länder varierar. Några av svaren öken. Fint i Tunisien och Jordanien. Skogar i Tyskland. Beskriv hur naturen ser ut runt din skola. där, men alla kommer inte i håg. Bulltofta rekreationsområde nämndes och Pildammsparken och Sibbarp vid havet. Hur ofta är du ute i naturen? Hur länge brukar du vara i naturen? Vilka årstider föredrar du att vara i naturen? När var du senast i naturen? ren och några har tillgång till trädgårdar. Besök i en park har skett i enstaka fall. En mamma har startat en grupp med ungdomar som regelbundet besöker naturen. De som besöker naturen brukar vara där några timmar. Alla elever är ute på sommaren. Våren och hösten nämns också. 22

24 med kompisar. Många tycker att det ska vara varmt och soligt för att man ska gå ut i naturen. Flera tycker att det är roligt att vara ute, man får frisk luft och känner sig fri. (reguljär buss) till naturen eller att vädret är kallt och regnigt. Andra hinder kan vara att man inte tycker om insekter. Några elever upplever inga hinder alls. Vad gör du i naturen när du är där? fotboll, bygger kojor, tar det lugnt, simmar, grillar, letar småkryp, tittar på och klättrar i träd, går tipsrunda eller kollar på naturen. Vilka positiva/negativa minnen har du från naturen? gjort om vi inte hade kunnat bada eller tittat på naturen. Vad vill du att vi ska göra på våra naturbesök? ar eller spela fotboll. Man nämner även att man vill promenera. Naturmöten i Torup och på Söderåsen. Vårbesök i Torups naturområde Under naturdagen arbetade vi med begrepp som allemansrätten, naturkänsla och till dig, in i naturen med alla sinnen, lär känna ett träd och håvning efter småkryp i Enebacka kärr. Elevernas tankar om att låta naturen komma till dem Det jag kände när jag satt där var avkoppling. Jag blev lugn och avslappnad. Allt oljud var borta och jag kunde höra träden, fåglarna, vinden och naturen. Efteråt var jag glad och jag kände ingen stress. Jag märkte att jag började andas lugnare i naturen. Förutom det så kändes hela situationen ovan och obekväm. Om jag hade lärt mig sådana saker när jag var mindre så hade det nog varit avkopplande. Jag hade lika gärna kunnat sitta på stan med min freestyle och inte känna stress. När jag satt stilla så kom jag nära naturen. Jag hörde fåglarnas röst. Jag blev jättelugn och glad. Man blir på bra humör. Elevernas tankar om sinnena Syn, känsel, hörsel och lukt är viktiga sinnen. Alla sinnen är viktiga på sitt vis. Skogen skulle inte vara densamma om man inte haft dessa sinnen. 23

25 Jag tycker hörseln är det viktigaste för att få en naturupplevelse. För om man inte ser och luktar så får man en känsla för naturen genom hörseln. Jag skulle kunna slappna av och glömma bort allting om jag bara hör på naturens ljud. Om jag ser på underbara utsikter i naturen så känner jag mig trygg och fri och glömmer bort hela världen. Både hörsel och synen är viktiga sinnen men även luktsinnet är viktigt för då känner jag naturen inom mig. Höstbesök på Söderåsen Vid nationalparksentrén i Röstånga utgick vår naturdag i Söderåsens national- vilka regler som gällde där. Vid Odensjön skrev eller diktade eleverna om den sägenomspunna Odensjön. Där fåglarna kvittrar Odensjön i Söderåsens nationalpark, Svalövs kommun Förr bodde vikingar vid sjön. De använde vattnet när de skulle kriga om sjön. Familjerna blev så rädda att de hoppade i sjön för de trodde att den skulle skydda dem. Men så blev det inte. Berget, vattnet och bokskogen är det som är speciellt för Söderåsens Nationalpark. Vi tittade på olika bergarter och pratade om hur rasbranterna bildats. Vi undersökte svamparnas mångfald och livet i en låga (liggande träd). 24

26 Vinterbesök i Torup En kall och snöklädd dag i mars åkte vi till Torups bokskog. Vi letade spår efter djur och tittade på hur träden såg ut på vintern. Huvudtemat för dagen var grillning. Eleverna hade förberett mat och tillsammans gjorde vi upp eld. Eldens historia och var och när man får elda var frågor vi tog en miljövänlig matsäck. Vad brukar ni grilla i ditt hemland? Köttärningar= Lahme meshwiye Kött-korv-hamburgare=kafta= kött med persilja och något mer. Kebab med tomater och lök. Potatis, tabok = sallad. (Irak) Fisk Lammkött Kyckling, Shishkebab (Irak) Nötkött i bitar på pinne. Som efterrätt grillar man majskorn. Halalkött Ibland potatis (Palestina) I vilka sammanhang brukar ni grilla? Sommaren och på hösten. Fest eller vanlig dag. När släktingar är hos varandra. Bokskogen i Torup, Malmö kommun 25