Möt naturen. En fallstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möt naturen. En fallstudie"

Transkript

1 Möt naturen En fallstudie rapport 5916 mars 2009

2 Möt Naturen En fallstudie NATURVÅRDSVERKET Februari 2009

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Telefon: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: Möt Naturen Projektet har genomförts av Malmö Naturskola, Söderåsens Naturskola, Södertälje Naturskola och Älvkarlebys Naturskola rapportsammanställning och texter Charlotte Lundberg förutom kap 3.2 & 4 Bo Lindvall & Charlotte Lundberg kap Stina Lindblad samt kap 3.4 Ingrid Waldenström Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2009 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2009 Illustration sid 15, Mim Tosting Fotografier: Carlotte Lundberg, förutom sid 33, Bengt Forsberg sid 54-55, Stina Lindblad, sid 38 och 65, David Skoog

4 En del av Naturvårdsverkets uppdrag är att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftsliv i Sverige. Naturupplevelser ska vara möjliga och tillgängliga för alla. Syftet är att skapa känsla för och kunskap om naturen och miljön, men också att bidra till god folkhälsa och hög livskvalité. Inom ramen för projektet Möt naturen en fallstudie har Naturskoleföreningen undersökt hur olika samhällsgrupper ser på naturen. I denna studie har därefter intervjuats. Denna rapport redovisar resultaten från detta arbete. Vår förhoppning är att den ska kunna användas som en del i en kunskapsuppbyggnad om arbetet med friluftsliv och naturkontakt för alla svenskar. Författaren står själv för erhållna resultat och slutsatser. Stockholm februari 2009 Anna Helena Lindahl T f chef för naturresursavdelningen 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Möt naturen 1.3 Naturens betydelse för människan välbefinnande 1.4 Naturskolan och naturskoleföreningen 1.5 Naturskolans arbetssätt 2 GENOMFÖRANDE 2.1 Arbetsmoment 2.2 Medverkande grupper Sveriges naturskolor Ungdomar från Malmö och Svalöv Lajvförening 2.3 Intervjumetoder Enkätintervjuer Samtalsintervjuer 2.4 Naturmöten Naturmiljöerna Aktiviteter i naturen 3 RESULTAT 3.1 Naturskolor 3.2 Ungdomar Rosengårdsskolan Intervjuer med klass 7:3 B Naturmöten i Torup och på Söderåsen Utvärderingar av naturbesöken klass 7:3 B Intervjuer med klass 7:3 A Utvärdering av naturbesöket klass 7:3 A Universitetsholmens gymnasieskola Intervjuer Naturmöten i Torup och på Söderåsen Biologiklassens utvärdering av naturbesöken Naturskolepedagogens reflektioner Intervjuer med IVIK B Naturmöten i Torup IVIK-klassens utvärdering av naturbesöket Naturskolepedagogernas reflektioner

7 3.2.3 Mellanhedsskolan Intervjuer Naturmöte i Torup Utvärdering av naturbesöket Naturskolepedagogernas reflektioner Linåkerskolan Svalöv Intervjuer Naturmöten vid Svalövssjön, i Svenstorps fälad och på Söderåsen Utvärdering av naturmötet Naturskolepedagogens reflektioner Intervjuer Naturmöten på Söderåsen och i Landskrona Utvärdering av naturmötet Naturskolepedagogens reflektioner Intervjuer Naturmöten på Hyttön Utvärdering Naturskolepedagogens reflektioner 3.4 Lajvförening Intervjuer Naturskolepedagogens reflektioner SLUTSATSER OCH DISKUSSION 4.1 Ta reda på olika samhällsgruppers syn på naturen. 4.2 Att undersöka vad olika samhällsgrupper vill ha ut av sin vistelse i naturen 4.3 Att hitta metoder och former för att få ut människan orörda och tysta naturen 4.4 Att utveckla naturpedagogiken 4.5 Att stärka och utveckla naturskoleidén i Sverige 5 REDOVISNING AV MÖT- NATUREN PROJEKTET 5.1 Naturskoleföreningens hemsida 5.2 Redovisning i Naturskoleföreningens tidskrift Bladet 5.3 Miniutställningen Efter regn kommer sol 5.4 Deltagande vid olika semiarier 5.5 Broschyren Naturmöten 6 REFERENSER BILAGOR

8 Sammanfattning Strand vid Öresund, Landskrona kommun Möt naturen är ett projekt där Naturskoleföreningen intervjuat olika grupper i samhället om deras syn på naturen. De grupper som deltagit är ungdomar från Malmö och Svalöv i Skåne, SFI -grupper från Skåne och Norrland samt lajvföreningen Enhörningen från Västerås. Ungdoms- och SFI-grupperna har intervjuats genom samtal och därefter fått möta naturen på olika platser och vid olika årstider. En enkätintervju gjordes med deltagare från lajvföreningen. I projektet förstärktes kunskapen om hur Naturen som minnesbank Många deltagare hade positiva minnen från möten med naturen. Ungdomar mindes naturlekar från dagis, picknick på Söderåsen eller när de bara var ute och njöt av naturen. För många SFI-studenter väckte besöken i olika naturtyper minnen från det egna hemlandet. Bokskogen, mossen och kärret var några naturtyper som gav hemkänsla. Igenkännandets glädje upplevdes också när vi plockade svamp eller grillade. Naturen som lekplats Från SFI - gruppen minns många naturen som en viktig lekplats i barndomen. De minns hur de klättrade, gungade eller gömde sig i träden. Forskning har visat att naturens ojämna terräng är bra för barns motoriska utveckling och en mångfaldig natur berikar barns fantasi och lek. 7

9 Naturen som mötesplats Många deltagare använde naturen som mötesplats. En plats där man har picknick eller grillar. Många kvinnor med barn från SFI-gruppen möts ute för att barnen ska få leka och få frisk luft. Naturen som motionsplats Många promenerar eller vandrar i naturen. Några cyklar. Naturen som kraftkälla Många av deltagarna uttryckte på olika sätt att naturen har en lugnande och stärkande kraft. I naturen får själen ro, man får avkoppling och man mår mindre dåligt. Naturen som skafferi ters användning som mat. Arabisk maskrosröra, albansk nässelpaj eller naturgo- perna svamp och bär i skogen. Naturen som klassrum Naturen är ett utmärkt klassrum som ökar koncentrationsförmågan och därmed ges naturskolepedagoger är en vikig resurs för att hjälpa förskolan och skolan att använda naturen som klassrum i alla ämnen. Naturen som arena för levande rollspel Lajv är en interaktiv teater som utspelas i naturen. I enkätintervjun svarade nymferna dansade i dimman på ängen, När vinden susar och alla träffas vid lägerelden och När jag såg sju rådjur som sprang förbi. Naturen som miljöfostrare Vistelse i naturen skapar respekt för livet. I naturen får man en naturkänsla och en förståelse att vi människor är helt beroende av den. Naturen gör oss en rad livsviktiga tjänster allt från fotosyntes till rent vatten och möjlighet att producera mat och värme. Skadar vi naturens resurser så skadar vi oss själva. Projektet har visat hur viktigt det är att naturen blir tillgänglig för alla. Det måste planeras mer variationsrik, vild och tyst natur där människor bor. Det är viktigt att barn i tidig ålder får leka och vara i naturen. Föräldrar och förskola har ett viktigt ansvar. Skolan måste kontinuerligt och ofta använda naturen som klassrum. I urbana miljöer med lite natur måste naturbussar och naturtåg transportera människor till naturen. Människor måste lära sig att bara vara och njuta i vilken natur som helst. Kunskap om allemansrätten måste spridas till alla. Allemansrätten som gör den svenska naturen tillgänglig måste respekteras av både besökare och markägare. Naturskolepedagoger (naturpedagoger) är idag resurser för främst förskola och skola. Deras roll kan utvecklas till att även berika naturbesöket för andra besökare och turister. Naturens stora betydelse för folkhälsan måste få större spridning i samhället. 8

10 1.1 Bakgrund Naturvårdsverket tog initiativ till att starta Sveriges första naturskola på Sö- det ca 80 naturskolor runt om i landet. Naturskoleföreningen som bildades 1985 tog över Naturvårdsverkets samordnande funktion. Det har dock genom åren visat sig nödvändigt att naturskolorna behöver ett myndighetsstöd för att kunna överleva i ekonomiska konjunkturförändringar. Ett samarbete underlättar också tillgängligheten till all den kunskap som Naturvårdsverket besitter. verket för att genomföra Möt naturen projektet. Projektet har också erhållit ekonomiskt stöd från EU/Moparkprojektet. 1.2 Möt naturen 1 Inledning Rasbrant vid Odensjön, Svalövs kommun Projektet Möt naturen är en liten fallstudie om hur några grupper i samhället ser på naturen. Följande projektinledning och mål låg som grund för utformning och genomförande av projektet. takt med naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till 9

11 hushålla med naturresurserna. 1 Genomförandet av regeringens samlade naturvårdspolitik ska delvis råda bot på detta. Här understryks bl.a. att folkbildning och kunskapsuppbyggnad är viktiga metoder för att inspirera människan att vistas mer i naturen. I arbetet 2 med att nå de nationella miljömålen är det också viktigt att människan utvecklar en känsla för naturen. Naturkänslan och kunskapen om naturen utvecklas alltid bäst i naturen. Syftet med projekten Att ta reda på några olika samhällsgruppers syn på naturen Att undersöka vad olika samhällsgrupper vill ha ut av sin vistelse i naturen Att hitta metoder och former för att få ut människan i den mer orörda och tysta naturen Att utveckla naturpedagogiken Att stärka och utveckla naturskoleidén i Sverige Naturskolepedagoger från naturskolorna i Malmö, i Södertälje, på Söderåsen och Älvkarleby deltog i projektet. Utelektion vid Svalövssjön, Svalövs kommun Idag bedrivs mycket forskning kring naturens betydelse för människans hälsa 1. En samlad naturvårdspolitik / Regeringens skrivelse 2001/02:173, Regeringskansliet. 2. Miljömålen / 2007 / Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges Miljömål 10

12 som kommit fram kring naturens positiva effekt på barns utveckling och på människor som lider av stress. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har det bedrivits forskningsprojekt där man jämfört olika utemiljöers betydelse för barns utveckling. Ett daghem som hade en utemiljö med god tillgång till natur jämfördes med ett daghem som hade mindre tillgång till natur. Resultatet visar att barn som vistades ofta i en varierad naturmiljö motiveras till lek och rörelse vilket ökar deras vighet och balanssinne. Detta ger i sin tur både ökad kondition och koncentrationsförmåga. Rörelseträning i en naturmiljö är också viktigt för att barnen ska utvecklas till harmoniska och självständiga människor. De får en bättre psykisk hälsa. Naturen är en miljö som inte ställer höga krav. Barn blir mer koncentrerade och kan ta till sig mer information. Barn som dagligen vistas ute i en naturlig miljö var också mindre sjuka än barn som var mest inne och hade lite tillgång 3 till natur. Naturen uppmanar barnen att skapa själva och att vara kreativa. Naturen ger sinnlig stimulans och berikar fantasin. Naturen talar till barnen då de fortfarande är natur. De känner sig trygga och som en del av den. därmed barnens självförtroende. Hjärnforskaren David Ingvar säger. Det är nödvändigt för våra hjärnor att vara utomhus för att de naturen bjuder på. Vi behöver de stimuli för vår hörsel, vår syn, - denna särskilda stimulans som naturen erbjuder. Naturen har också en lugnande, stärkande och läkande effekt. Ulrika Stigsdotter och Patrik Grahn har tittat på naturens betydelse för att undvika stress. Ju oftare man besökte ett naturområde desto mindre stressad kände man sig. Tillgång till parker, trädgårdar, grönområden och mera vild natur har stor betydelse för människans mentala hälsa. Att naturen har så positiv inverkan på oss förklarar miljöpsykologerna Rachel och Stephen Kaplan från universitetet i Michigan i USA så här. Vi tar in omvärlden på två olika sätt, dels genom riktad uppmärksamhet dels genom spontan uppmärksamhet. Den riktade uppmärksamheten sköter hela vardagslivet med arbete, bilresor, inköp och hemmaaktiviteter. Detta arbete kostar 11

13 mycket energi. Om man inte återhämtar sig blir man mentalt utmattad. Det som kan hindra oss från detta är att vi använder mycket spontan uppmärksamhet något, som naturen ger oss. När vi sitter i en vitsippebacke så får vi en mängd sinnesintryck som inte tar energi. Vi får en vaken vila som fyller på vårt energiförråd vilket motverkar stress och mental utmattning. 4 Rårödspågens källa i Skäralidsravinen, Klippans kommun 1.4 Naturskola och naturskoleförening Naturskolan står för en ide att lära in ute. Naturskolans pedagoger är en resurs i första hand för förskola och skola. Syftet är att hjälpa skolans lärare och elever att avvända naturen som klassrum i alla ämnen. Naturskoleföreningen är en intresseförening för människor som arbetar med utomhuspedagogik. Den anordnar kurser och sprider kunskaper och erfarenheter mellan naturskolor runt om i landet genom en hemsida, internetbrev och tidningen Bladet som kommer ut fyra gånger per år. Föreningen erbjuder också stöd till kommuner som vill starta naturskola. 12

14 1.5 Naturskolans arbetssätt Naturskolans personal använder naturen som klassrum och lärobok. Det kan vara på skolgården, i parken eller i den tysta skogen. Ibland kunskapas det projekt på datorn. Naturskolepedagogen skapar förutsättningar för deltagarna att skaffa sig kunskaper om natur och miljö på ett lustfyllt och verklighetsnära sätt. En mångfald av aktiverande metoder används. Gruppen upplever och tar, målar och sjunger, dramatiserar och hantverkar eller bara känner naturens närvaro här och nu. 13

15 Deltagarnas tankar och idéer kring det berörda temat är utgångspunkten för undervisningen. Naturskolepedagogen ställer ofta frågor som utvecklar barnens ekologiska läskunnighet, tänkande och fantasi och använder lek, spel och värderingsövningar för att deltagarna ska utveckla en miljömedvetenhet. Många naturskolor arbetar utifrån den gröna cirkeln. Naturkänsla utvecklas bäst i naturen. Att vistas i och umgås i naturen är något positivt som skapar en respekt och ödmjukhet för allt levande. Har man en känsla för naturen så blir det lättare att undanröja miljöhoten och leva mer miljövänligt. Naturen är också en utmärkt och inspirerande miljö för att lära i alla ämnen. Matte i skogen, engelska vid dammen eller historia vid stenmuren är positiva miljöer för inlärningen. Naturskolorna arbetar med förändringsarbete. Vi vill att människan ska lära sig uppskatta naturen och vi vill att människan ska leva miljövänligt. För att nå dessa mål är det viktigt att ha god kännedom om människopsykologi och hur människor fungerar i grupp. För många naturskolor är dikten Till eftertanke av Sören Kierkegaard en viktig ledstjärna. Med att föra en människa mot ett bestämt mål integrerad i hela läroplanen och inte utgöra ett separat ämne. Värdegrundad: det är centralt att de underliggande värderingarna uttalas så att de kan granskas, debatteras, testas och tillämpas. skapa tillförsikt när man tar itu med dilemman och utmaningar mot en hållbar utveckling. Metodpluralism: ord, konst, drama, erfarenhet - varierad pedagogik ska forma processerna. Deltagande beslutsfattande: de lärande deltar i beslut om hur de ska lära sig. Lokalt relevant: utbildningen tar upp såväl lokala som globala problem på det språk som de själva använder. Dessa kännetecken rimmar väl med naturskolornas arbetssätt. 14

16 2.1 Arbetsmoment En enkätinventering gjordes via internet om Sveriges naturskolors erfarenhet av arbete med nysvenskar i naturen. Olika samhällsgrupper inbjöds att deltaga i projektet. Grupperna intervjuades med enkät eller genom samtal. Naturbesök gjordes med grupperna. Efter naturbesöken gjordes en enkätutvärdering. Projektet har redovisats på olika sätt. 2.2 Medverkande grupper 2 Genomförande Rönneberga backar, Landskrona kommun Valet av medverkande grupper styrdes mycket av vilka naturskolor som deltog i projektet. Det var också viktigt att få med grupper som både kom från städer och landsbygd. Vi valde att arbeta med ungdomar från åk 6 och till gymnasiet då de inte använder sig av naturskolans resurser i samma omfattning som förskola och åk Sveriges naturskolor föreningens årsmöte i Malmö år

17 2.2.2 Ungdomar från Malmö och Svalöv I projektet arbetade vi med klasser från Universitetsholmens gymnasieskola, Rosengårdsskolan och Mellanhedsskolan i storstadskommunen Malmö samt Linåkerskolan från landsbygdskommunen Svalöv. med modersmålslärare bedrivit undervisning i hemspråk och svenska (läsa och skriva) för människor från olika delar i världen. Deltagarna kom från Afganistan, Chile, Irak, Iran, Kosowo, Kurdistan, Kuwait, Libanon, Maroco, Polen, Somalia och Thailand. De vanligaste språken var albanska, arabiska och dari. Vid naturbesöken hade Möt naturen projektet också hjälp av kulturpedagoger från Landskrona museum. Gruppen som följde med på svampmöten i barrskogen kom från Afrika, Asien, Mellanöstern och Sydamerika Lajvförening Sverok är ett ideellt ungdomsförbund som fungerar som paraplyorganisation för de ca 450 föreningar som sysslar med lajv (levande rollspel). I detta projekt deltog lajv-föreningen Enhörningen från Västerås. 2.3 Intervjumetoder I projektet insamlades fakta både genom kvantitativa och kvalitativa intervjuer. Valet av intervjumetod gjordes utifrån att grupperna skiftade i sammansättning och antal. vjun. Denna kvantitativa metod passade bra för lajvföreningen där 144 st svarade på enkäten. Enkätintervjuer gjordes även med naturskolorna. Utvärderingen efter ungdomarnas naturbesök gjordes också skriftligen. Kvalitativa samtalsintervjuer användes i intervjuerna med mindre grupper. Med SFI-eleverna genomfördes intervjuer i grupp då deltagarna kunde hjälpa varandra när det uppkom språksvårigheter. Skolungdomarna intervjuades enskilt innan naturbesöket för att undvika att de påverkade varandras svar. Två kon- snabb metod, många personer kan deltaga på olika platser och påverkan från intervjuaren undviks. Samtalsintervjuer ger fylligare och fullständigare svar samt större förståelse för hur deltagarna tänker och känner. Informationen från våra intervjuer registrerades genom egna anteckningar. 16

18 Frågorna formulerades som både slutna och öppna. I enkäten var basfrågorna formulering på grund av att informationen skulle bearbetas statistiskt. Intervjuerna genomfördes några veckor innan naturbesöket. Följande basfrågor användes i intervjuerna Enkätintervjuer tillsänt sig via datorn Samtalsintervjuer Samtalsintervjuer gjordes med ungdomar från Malmö och Svalöv samt SFI - grupper i Landskrona och Älvkarleby. också svara på dessa frågor skriftligen. Frågor vid samtal Årskurs - Åldersgrupp Kvinna - Man Vad är natur för dig? Vad är tyst natur för dig? Eventuellt ge en vetenskaplig förklaring på vad natur är. Hur ser naturen ut där du bor? I det land som du kommer ifrån eller dina föräldrar kommer ifrån? krona, Svalöv och Älvkarleby? Hur ofta är du ute i naturen? Hur länge brukar du vara ute i naturen? Vilka årstider föredrar du att vara i naturen? När var du senast ute i naturen? Vad får dig att gå ut i naturen? Vilka hinder ser du av att gå ut i naturen? Vad gör du i naturen när du är där? Vilka positiva/negativa minnen har du från naturen. Vad vill du göra när vi besöker naturen? Utvärderingsfrågor gymnasieskola, Mellanhedsskolan och Linåkerskolan svara skriftligt på följande utvärderingsfrågor. Skriv några rader om hur du upplevde naturen som vi besökte? Vilka minnen från naturbesöket tar du med dig hem? Vilka sinnen använde du mest vid naturbesöket? Vilka sinnen är viktigast för att du ska få naturupplevelser Ge förslag på hur vi kan göra tätorterna och städerna grönare? Ge förslag på vad man kan göra för att människan ska hitta till naturen? Hur använder du naturen? Är det något annat du vill framföra till oss vad gäller natur? 17

19 2.4.Naturmöten Naturmiljöerna I projektet besökte vi platser som hade stor variation av naturtyper. Andra viktiga karaktärer på miljön var tysthet, möjlighet att grilla och att olika naturak- Patrik Grahn har i sin forskning funnit att naturen ska innehålla åtta landskapskaraktärer för att tillfredställa människors olika behov av upplevelse. Dessa är vildhet, rymd, rofylldhet, artrikedom, planer, lekkaraktär, festprägel 3 och kulturprägel. Många av våra besöksområden uppfyller dessa åtta karaktärer. Landskrona Landskrona ligger vid Öresund. Både stranden och havet erbjuder norr om Landskrona ligger både tallskogen Karlslund och Glumslövs backar som man lätt når med cykel. Söderåsen Söderåsen är en 200 m hög urbergshorst i nordvästra Skåne. Området är riksobjekt för naturvård och friluftsliv. Speciellt Guldpudra intressant i detta ha stora område är den dramatiska geologin med djupa sprickdalar, lövskogsklädda sluttningar och stor variation av naturtyper. På horstens sydöstsida ligger Söderåsens nationalpark med Odensjön och Skäralidsdalen. Entrén till nationalparken i Röstånga används bl.a. av skolorna som aktivitetsrum och utställningslokal. Svalöv Svalövssjön anlades för 6 år sedan och ligger intill Svalövs skolor. I sjön har det norr om Svalövs tätort ligger Svenstorps fälad som är ett lokalt naturreservat. Den blomrika enefäladen och ädellövskogen är spännande uteklassrum liksom ruinerna efter Karatofta by. Torup 1.5 mil öster om Malmö ligger Torups naturområde. Här kan man vandra på skyltade naturstigar i bokskogen, uppleva de gamla jätteekarna eller undersöka livet i dammarna, Här ligger också naturskolans fältlokaler. Älvkarleby Blåbärsgranskogen, tallheden och Dalälven var välbesökta naturtyper i Älvkarleby. På Hyttön ligger naturskolans lokaler. 18

20 2.4.2 Aktiviteter i naturen Aktiviteterna ute i naturen bestämdes utifrån deltagarnas önskemål vid intervjun, vilken årstid det var, vilket tema som passade och utifrån hur naturmiljön såg ut. Ledarna bestämmer ramarna för naturmötet men ofta sker det oförutsedda händelser i naturen som måste uppmärksammas. Det är just detta som gör naturbesöket som ett enda stort äventyr. De aktiviteter som vi utvecklade i detta projekt var de som beskrivs nedan. Dessa metoder var inte aktuella på samma sätt för 25 år sedan då naturskolan startade. Vi informerade också ungdomsgrupperna om miljömålen. Bokskog på Söderåsen, Svalövs kommun Möten med all världens natur När vi mött människor från världens alla hörn så har vi arbetat med lika olika metoden. Vad känner du igen ifrån ditt eget lands natur här i Sverige? från ditt land. Hur skiljer sig den svenska naturen från ditt hemland? Bokskogen, mossen och kärret var naturtyper som gav hemkänsla. Det känns som jag har kommit hem sa Faza från Kosowo när vi vandrade i bokskogen eller som på mossen där Fartuun från Somalia utryckte sin glädje över att Här är det lika varmt som hemma. Joy från Thailand sken upp när hon såg - 19

21 ternas användningsområde var ett populärt tema. Här fanns en stor kunskap sorch, gul mohamadi, zira eller mozil. Våra egna importerade kryddor såsom - stam, frön och bark. Vi har också gjort andra språkresor. Många av de naturföreteelser som vi mött har översatts till deltagarnas hemspråk. Många av deltagarna kommer från länder där krig och fattigdom råder. De har mycket oro och stress i kroppen. Många av dagens ungdomar lider också av stress. Under våra naturbesök ville vi visa vilken kraft naturen har både för vår mentala och fysiska hälsa. Att sitta still och låta naturen komma till sig, att leta upp sin vackraste plats, att hitta ett naturföremål eller en plats som väcker deltagarna att känna på det tempo som råder i naturen. att trädet tittar tillbaka. Prova det! Jan Danielsson Levande rollspel i naturen Naturen ger ofta en känsla av ursprunglighet. Dess mångformighet berikar fantasin och skapandet. Lajvare använder dessa naturkaraktärer i sina rollutövningar. regler som gällde inom det naturskyddade området. Innan naturbesöket gick alla grupperna igenom allemansrätten. Reglerna i fält. När vi arbetar med begreppet allemansrätten så vill vi visa på alla de möjligheter som denna lagstadgade sedvanerätt ger. Naturligtvis är det också svenskar har inte dessa rättigheter i sina hemländer. Runt de tätorter och städer som låg i Skåne fanns lite allemansrättslig mark tillgänglig. De nationella miljökvalitetsmålen Miljömålen var inte kända på de skolor som var med i projektet. Vi informerade målen ska in i skolans undervisning måste de göras pedagogiskt tillgängliga. 20

22 Nedan görs en sammanställning av intervjuer, naturmöten och utvärderingar som de olika grupperna gjorde. Ansvarig naturskolepedagog gör också en kort 3.1 Naturskolor 3 Resultat Nackarpsdalen, Svalövs kommun Personalen vid naturskolorna i Sverige intervjuades via datornätet och på årsmötet år 2006 i Malmö. 23 naturskolor svarade på enkäten vilket är ca 25 % av alla naturskolor. Huvudfrågan var om naturskolorna inspirerar, stöttar, guidar eller på något annat sätt sprider naturpedagogiken till nysvenskar. De naturskolor som svarade på enkäten skrev att det ingick i deras ordinarie uppdrag att bakgrund deltar på samma villkor som sina kamrater. Några naturskolor bedriver projekt som är riktade till mångkulturella grupper där även familjen bjuds in. Ett sådant projekt är Skutan- Lär känna naturen som bedrivs som ett samarbete mellan förskolan Skutan och Naturskolan vid Sörmlandskusten. Syftet med projektet är att ge barnen kunskap om allemansrätten och att de ska känna sig trygga i närnaturen. Förutom att träffa barnen 21

23 3. 2 Ungdomar Rosengårdskolan Intervjuer med klass 7:3 B Eleverna intervjuades enskilt i ett sammanträdesrum på Rosengårdsskolan. Under intervjun fanns tillfälle till motfrågor och förtydligande. Vad är natur för dig? Många elever svarade att natur för dem var förknippat med färgen grön, träd, upplevt en svensk skog, Vad är tyst natur för dig? Naturen är bäst när det är tyst. Många upplever skogen som en tyst na- sjunga. av kamphundar. Några upplever ingen natur alls och vistas sällan ute. Det är nader och bilar men ingen skog. andra länder. Relationen till naturen i dessa länder varierar. Några av svaren öken. Fint i Tunisien och Jordanien. Skogar i Tyskland. Beskriv hur naturen ser ut runt din skola. där, men alla kommer inte i håg. Bulltofta rekreationsområde nämndes och Pildammsparken och Sibbarp vid havet. Hur ofta är du ute i naturen? Hur länge brukar du vara i naturen? Vilka årstider föredrar du att vara i naturen? När var du senast i naturen? ren och några har tillgång till trädgårdar. Besök i en park har skett i enstaka fall. En mamma har startat en grupp med ungdomar som regelbundet besöker naturen. De som besöker naturen brukar vara där några timmar. Alla elever är ute på sommaren. Våren och hösten nämns också. 22

24 med kompisar. Många tycker att det ska vara varmt och soligt för att man ska gå ut i naturen. Flera tycker att det är roligt att vara ute, man får frisk luft och känner sig fri. (reguljär buss) till naturen eller att vädret är kallt och regnigt. Andra hinder kan vara att man inte tycker om insekter. Några elever upplever inga hinder alls. Vad gör du i naturen när du är där? fotboll, bygger kojor, tar det lugnt, simmar, grillar, letar småkryp, tittar på och klättrar i träd, går tipsrunda eller kollar på naturen. Vilka positiva/negativa minnen har du från naturen? gjort om vi inte hade kunnat bada eller tittat på naturen. Vad vill du att vi ska göra på våra naturbesök? ar eller spela fotboll. Man nämner även att man vill promenera. Naturmöten i Torup och på Söderåsen. Vårbesök i Torups naturområde Under naturdagen arbetade vi med begrepp som allemansrätten, naturkänsla och till dig, in i naturen med alla sinnen, lär känna ett träd och håvning efter småkryp i Enebacka kärr. Elevernas tankar om att låta naturen komma till dem Det jag kände när jag satt där var avkoppling. Jag blev lugn och avslappnad. Allt oljud var borta och jag kunde höra träden, fåglarna, vinden och naturen. Efteråt var jag glad och jag kände ingen stress. Jag märkte att jag började andas lugnare i naturen. Förutom det så kändes hela situationen ovan och obekväm. Om jag hade lärt mig sådana saker när jag var mindre så hade det nog varit avkopplande. Jag hade lika gärna kunnat sitta på stan med min freestyle och inte känna stress. När jag satt stilla så kom jag nära naturen. Jag hörde fåglarnas röst. Jag blev jättelugn och glad. Man blir på bra humör. Elevernas tankar om sinnena Syn, känsel, hörsel och lukt är viktiga sinnen. Alla sinnen är viktiga på sitt vis. Skogen skulle inte vara densamma om man inte haft dessa sinnen. 23

25 Jag tycker hörseln är det viktigaste för att få en naturupplevelse. För om man inte ser och luktar så får man en känsla för naturen genom hörseln. Jag skulle kunna slappna av och glömma bort allting om jag bara hör på naturens ljud. Om jag ser på underbara utsikter i naturen så känner jag mig trygg och fri och glömmer bort hela världen. Både hörsel och synen är viktiga sinnen men även luktsinnet är viktigt för då känner jag naturen inom mig. Höstbesök på Söderåsen Vid nationalparksentrén i Röstånga utgick vår naturdag i Söderåsens national- vilka regler som gällde där. Vid Odensjön skrev eller diktade eleverna om den sägenomspunna Odensjön. Där fåglarna kvittrar Odensjön i Söderåsens nationalpark, Svalövs kommun Förr bodde vikingar vid sjön. De använde vattnet när de skulle kriga om sjön. Familjerna blev så rädda att de hoppade i sjön för de trodde att den skulle skydda dem. Men så blev det inte. Berget, vattnet och bokskogen är det som är speciellt för Söderåsens Nationalpark. Vi tittade på olika bergarter och pratade om hur rasbranterna bildats. Vi undersökte svamparnas mångfald och livet i en låga (liggande träd). 24

26 Vinterbesök i Torup En kall och snöklädd dag i mars åkte vi till Torups bokskog. Vi letade spår efter djur och tittade på hur träden såg ut på vintern. Huvudtemat för dagen var grillning. Eleverna hade förberett mat och tillsammans gjorde vi upp eld. Eldens historia och var och när man får elda var frågor vi tog en miljövänlig matsäck. Vad brukar ni grilla i ditt hemland? Köttärningar= Lahme meshwiye Kött-korv-hamburgare=kafta= kött med persilja och något mer. Kebab med tomater och lök. Potatis, tabok = sallad. (Irak) Fisk Lammkött Kyckling, Shishkebab (Irak) Nötkött i bitar på pinne. Som efterrätt grillar man majskorn. Halalkött Ibland potatis (Palestina) I vilka sammanhang brukar ni grilla? Sommaren och på hösten. Fest eller vanlig dag. När släktingar är hos varandra. Bokskogen i Torup, Malmö kommun 25

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Känslor och tankar om naturen

Känslor och tankar om naturen Känslor och tankar om naturen I Ur och Skur i skola och på fritidshem är en av Friluftsfrämjandets verksamheter och har utvecklats sedan 1995. Med utgångspunkt från Läroplan grundar sig pedagogiken och

Läs mer

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE Emma Pålsson och Bo Lindvall 9 mars 2009 i Pildammsparken Vi träffar Stock och Stens

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen Herrängens skola Sida 1 (5) Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen PP: Skogen Vi använder oss av skogen där eleven ska ges möjlighet att Träna sin motorik, balans och kroppsuppfattning Utveckla

Läs mer

Miljöplan för Torpets Förskola

Miljöplan för Torpets Förskola Miljöplan för Torpets Förskola 2015-2016 Reviderad 2016-01-07 Torpets miljöplan På Torpets Förskola ska vi sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN 1 Det bästa är att få ha egna idéer och att få säga vad vi tycker och vill. 2 Innehållsförteckning Vad är Urban X? Projektarbete med elever på Kirsebergsskolan

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Diane Tullson Vad handlar boken om? Boken handlar om Liam och Tej som ska iväg och åka snowboard (bräda). Plötsligt voltar bilen och rullar ner för en brant backe. Liam

Läs mer

Lägerutvärdering VETTRA 2016

Lägerutvärdering VETTRA 2016 Lägerutvärdering VETTRA 2016 26 juni-4 augusti 2016 Utvärdering 7-dagars läger (läger 1,3 och 4), Vettra 2016 Förmågor: (Före och efter lägret, skalan 1-5 där 1=lägst, 5=högst) Tänka positivt Före 3,40

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Grön Flagg 2006-2007

Grön Flagg 2006-2007 Grön Flagg 2006-2007 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbetat med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 06-07 hade vi valt att fortsätt Grön Flagg- och miljö arbetet med tema Skogen. Skogen/skogarna

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

SOCIOTOPVÄRDEN snabbmanual 2005-06-10

SOCIOTOPVÄRDEN snabbmanual 2005-06-10 Ba Bad bada simma sola vid badplats Exempelord och avgränsningar: bada, plaska, simma Att bada och plaska vid anordnad eller naturlig badplats, inte temporära anläggningar som privata upplåsbara bassänger

Läs mer

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

Elevintervjuer, resultat

Elevintervjuer, resultat Elevintervjuer, resultat Bilaga 1 1. Har du någon kompis som inte går på din skola? Ja Nej Drottninghögsskolan 9 1 Svensgårdsskolan 6 0 2. Var bor din bästa kompis? Nära Långt bort Drottninghögsskolan

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Aktiva Ute Malmö Naturskola Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Lägerutvärdering FLATÖN 14

Lägerutvärdering FLATÖN 14 Lägerutvärdering FLATÖN 14 Läger 1 (22-28/6) Utvärdering 2014 års VVDS läger 1; 22 juni-28 juni Förmågor före och efter lägret (Skalan är 1-5 där 1 är lägst och 5 högst) Före (37) Efter (32) Självkänsla

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013

Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013 Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013 I Ur och Skur förskolan ska sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten och kretsloppstänkandet hos barnen

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Lärarmaterial. Erik blir hjälte. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Erik blir hjälte. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik och hans pappa som ska campa. När de kommer fram med husvagnen vill Erik bada, men pappa vill sätta upp tältet först. Erik

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA. En magiskt dimension i små barns lärande

FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA. En magiskt dimension i små barns lärande FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA En magiskt dimension i små barns lärande FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA Så här är vår vecka för t ex 3-5-åringar på Fjädern: Den första dagen i traditionell förskolemiljö med mycket

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak,

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Bilaga 1 Barnens avfallsplan

Bilaga 1 Barnens avfallsplan 34 Bilaga 1 Barnens avfallsplan Bakgrund Inför arbetet med avfallsplanen 2016-2019 bjöds ett antal referensgrupper in för att diskutera hur de berörs av avfallsfrågor. I en grupp träffade vi bland annat

Läs mer

"Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen

Magiska tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen Guidad barnmeditation för harmoni och inre styrka "Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen www.helenespjut.se Du är unik och värdefull känn det!... 4 Varför guidad meditation?...

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de?

Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de? Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de? Sök var för sig naturföremål som beskriver er själva. Visa sedan föremålen för varandra och berätta varför ni

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Gabriella Wejlid & Jenny Åkerman Goda Hjärningar! 32 aktiviteter som gör dig både lyckligare och smartare Brain Books

Gabriella Wejlid & Jenny Åkerman Goda Hjärningar! 32 aktiviteter som gör dig både lyckligare och smartare Brain Books Gabriella Wejlid & Jenny Åkerman Goda Hjärningar! 32 aktiviteter som gör dig både lyckligare och smartare Brain Books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2008 Gabriella Wejlid & Jenny

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.

Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika. Naturskola Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika. Genom att naturskolan erbjuder för- och grundskolor möjlighet till utomhusundervisning i den egna närmiljön ges möjlighet för ett plats-

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Barnen som går på Bäret (1-3år) bor på en vacker ö, Tranholmen. Runt omkring finns otrolig vacker natur.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

EN BRA START I LIVET FRILUFTS FRÄMJANDET I FÖRSKOLAN. Stockstudsare på äventyr

EN BRA START I LIVET FRILUFTS FRÄMJANDET I FÖRSKOLAN. Stockstudsare på äventyr EN BRA START I LIVET FRILUFTS FRÄMJANDET I FÖRSKOLAN Stockstudsare på äventyr HEMLIGHETEN ÄR ATT STIMULERA ALLA SINNEN VÅRT MÅL ÄR ATT SKAPA VÄRLDENS BÄSTA HINKHÄLLARE, PÖLPLASKARE OCH BARKBRAKARE Det

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden Skydda skogen runt knuten Den tätortsnära skogens värden EN PROMENAD I DIN NÄRSKOG ger dig både avkoppling och motion. Du njuter av tystnaden, vilar hjärnan och blir befriad från vardagsstressen. Du hämtar

Läs mer

Linköpings naturskola

Linköpings naturskola Linköpings naturskola Program för höstterminen 2012 Linköpings naturskola Naturskolan hjälper er med upplevelserik undervisning i skolans ämnen utomhus. Vi håller lektioner i de omväxlande natur- och trädgårdsmiljöerna

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll. Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Utomhuspedagogik En naturlig del i undervisningen på fritids och skola SÄTRA SKOLA I SANDVIKEN

Utomhuspedagogik En naturlig del i undervisningen på fritids och skola SÄTRA SKOLA I SANDVIKEN Utomhuspedagogik En naturlig del i undervisningen på fritids och skola SÄTRA SKOLA I SANDVIKEN Utomhuspedagogik en väl fungerande samarbetsform mellan fritidspedagoger och lärare. En naturlig undervisningsform

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Sinnenas stig GNESTA

Sinnenas stig GNESTA Sinnenas stig GNESTA Välkommen till denna promenad där du ska få en sinnesupplevelse samtidigt som du får en härlig vandring i Gnestas vackra miljö. Fokus är på DIG och dina sinnen, tanken är att du ska

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: Att Mima Hösten Att Mima Vintern RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim Former & Fantasi Kroppens Fantasi Did I Really? Hej! Vi har under de senaste fem åren arbetat

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Rådet består av en representant från

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje AL Publishing Välkomna Hit En pedagogisk familjebok för nyanlända om livet i Sverige koncept och text illustrationer och omslag grafisk formgivning Josephine

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

ALLEMANS. Övningar om allemansrätten, årskurs 7-9. Elevmaterial och kopieringsunderlag

ALLEMANS. Övningar om allemansrätten, årskurs 7-9. Elevmaterial och kopieringsunderlag ALLEMANS Övningar om allemansrätten, årskurs 7-9 Elevmaterial och kopieringsunderlag 1 Tankar om allemansrätten Tänk efter vad du känner till om allemansrätten och svara på frågan: Vad tänker du på när

Läs mer

Arbeta vidare i skolan

Arbeta vidare i skolan Arbeta vidare i skolan, Björnö Bilaga 9:1 Arbeta vidare i skolan Jämför ditt liv med Doris (historia) Läs eller lyssna på berättelsen om Doris och jämför ditt liv med Doris barndom i Ramsviken. Här är

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Bo 2011-5 år slutar Fsk.Södra

Bo 2011-5 år slutar Fsk.Södra Bo 2011-5 år slutar Fsk.Södra Filter: [Hattstugan] Utförd av: Birger Ivarsson(birger.ivarsson@avesta.se) Organisationsnamn: Avesta kommun An svar: 15 An inbjudna respondenter (via e-post): 0 Procentandel

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10 Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Vänersborg - lokala värden

Vänersborg - lokala värden Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt

Läs mer