Argumentera mera! #2/2015. Mohammad Fazlhashemi:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Argumentera mera! #2/2015. Mohammad Fazlhashemi:"

Transkript

1 #2/2015 LÄRASTOCKHOLM Mohammad Fazlhashemi: Argumentera mera! Ny kunskap med lärarledd forskning Kinesiska språket tecken i tiden Proffsigt ledarskap ger studiero Dags att sluta med handuppräckning

2

3 INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD FOTO: BJÖRN TESCH STOCKHOLM #2/2015 Vinnare av Svenska Publishingpriset 2009, 2011 och LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, , stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, , Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Alice Härdin, Helene Lumholdt, Marianne Hühne von Seth, Monika Sidén, Ann Turlock och Ingela Ösgård. Ansvarig utgivare: Ann Hellenius. Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Edita, Falun, ISSN Upplaga: exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på 21 Många menar att kinesiskan kommer att ta över som dominerande världsspråk i framtiden. Vi har träffat Meisang Fredmark som undervisar i kinesiska på tre av stadens skolor och också har skrivit läromedel i ämnet. FOTO: MARC FEMENIA ILLUSTRATION: MIA NILSSON FOTO: ROBERT BLOMBÄCK Antalet lärare som forskar om sin egen pedagogiska vardag har ökat stadigt och resulterat i ny kunskap om elevernas lärande. Hur kan vi förbättra studieron för eleverna? Nya klassrumsobservationer visar att lärarnas ledarskap har en avgörande betydelse. På hantverksprogrammet vid S:t Eriks gymnasium kan man bland annat utbilda sig till florist. Följ med till blommornas värld! DESSUTOM... Omslag: Professor Mohammad Fazlhashemi fotograferad av Ulrica Zwenger. Ta med klassen till Skansens djur och natur 4 Stort intresse för kollegialt lärande 9 Behovet av nya lärare ökar kraftigt 10 Krönika: Sluta med handuppräckning! 13 Emil Aron, 19, utvecklas enormt på ISSR 14 Lång intervju med Mohammad Fazlhashemi 15 ABC ger stöd i föräldrarollen 29 Enkät: Hur fungerar föräldrakontakterna? 30 Så fördelas skattepengarna till skolan 31 Nämnd & Nytt 32 3 LÄRA #2/2015

4 DJUR OCH NATUR I SKOLAN Med klassen på Skansen TEXT: HELENE LUMHOLDT FOTO: ROBERT BLOMBÄCK En outnyttjad resurs för Stockholms skolor, tyckte Skansenpedagogen Jens Djupa om sin arbetsplats. Han kontaktade utbildningsförvaltningen, som höll med. Nu kan alla stadens grundskolor besöka Skansens djur och natur alldeles gratis. Om en angripare klämmer till över en paddas vårtiga rygg utsöndras ett vitt giftigt sekret. En hund som tar ett paddbett vill inte göra det igen. Den kan till och med dö av sitt misstag. Det och väldigt mycket mer får den tredjeklass från Kungsholmens grundskola veta under sitt tredje besök på Skansen. Tillsammans med läraren Jörgen Näslund har de tidigare haft en lektion om djur i vintertid och en annan om skogens träd. Våra skolprogram är anpassade efter skolans läroplaner, berättar Skansenpedagogen Jens Djupa som håller i besöket. Han projektanställdes 2011 för att bygga upp pedagogiken för det då sprillans nya Lill- Skansen. 4 LÄRA #2/2015 Jag tog kontakt med utbildningsförvaltningen direkt för att få en referensgrupp med lärare från vårt närområde. Parallellt med det tittade vi inom Skansen på hur andra djurparker arbetar med pedagogiken. De upptäckte att både Köpenhamns Zoo och Universeum i Göteborg har mycket bra samarbeten med sina respektive utbildningsförvaltningar. Något för Skansen att ta efter, tyckte Jens Djupa, och det höll Stockholms stads utbildningsförvaltning med om. Vi var en outnyttjad resurs för skolorna i undervisningen om djur och natur, säger han. Via utbildningsförvaltningen anställdes Helena Breine som pedagog på Skansen för att precis som Jens Djupa ta emot klasser från Stockholms stad. >> Nellie Friedman Ahlström och djurvårdaren Nadja Janssen i vårsolen på Skansen.

5 DJUR OCH NATUR I SKOLAN Skräckblandad förtjusning. Tredjeklassarna Eli Roos och Adam Hedberg från Kungsholmens grundskola har fått syn på några slingrande varelser. 5 LÄRA #2/2015

6 DJUR OCH NATUR I SKOLAN >> Men också för att vara med och vidareutveckla Skansens utbud så att det ännu bättre passar in i läroplanen, säger Jens Djupa. Samarbetet har utmynnat i ett projekt som löper från hösten 2014 och hela 2015 ut. Det ger alla stadens 147 kommunala grundskolor chansen att boka upp till åtta besök per skola inom området djur och natur på Skansen gratis. Därefter betalar skolorna hälften av ordinarie pris. Målet för oss är att ha 700 lektioner under det här året, berättar Jens Djupa. Vid vårt besök är nordiska smådjur temat för lektionen. För en lektion är besöket att räkna som. Det börjar till och med i Lill-Skansens sal för pedagogisk verksamhet. Till smådjuren räknas ormar, ödlor och gnagare, och Jens Djupa visar bilder och presenterar lite fakta och kuriosa om de olika djuren. Som att hasselsnoken äter huggorm och att råttors favoritföda faktiskt är ost. Efter tio minuter är dags för det viktigaste, det som skiljer den här lektionen från en vanlig. Besöket hos djuren som bor i nybyggda, fräscha och spännande miljöer. Eleverna ser snokarna, med de vita fläckarna i nacken, smidigt slingra sig uppför grenar i sitt stora terra- >> Skansenpedagogen Jens Djupa tillsammans med Adam Hedberg (mitten) och Alexia Hemmingsson. 6 LÄRA #2/2015

7 DJUR OCH NATUR I SKOLAN Nä, den var faktiskt inte så slemmig! Nadja Janssen visar majsormen för (från vänster) Eli Roos, Cornelia Oretoft och Nathalie Shabo. >> rium, ser rödsorken hamstra paprikafrön och sedan gräva ner dem i marken. Och de får kika på de vackert mönstrade bitar av skinn som sandödlan ömsat. De får också se när djurvårdaren Nadja Janssen matar paddor med levande syrsor, krypa i råttgrottan och gå ner i tunneln där man kan se abborrar simma runt under vattnet. Målet är att lärarna ska se Skansen som en naturlig del i undervisningen inom djur och natur. Var lär man sig bäst, i skolans läroböcker eller här, mitt bland djuren? frågar Jens Djupa retoriskt. 7 LÄRA #2/2015 Våra skolprogram är anpassade efter läroplanen. Jörgen Näslund är säker. Här finns allt som vi talar om i klassrummet på plats. Djuren, växterna, träden och så finns den kompetenta personalen, pedagoger med en spetskunskap som jag inte har, säger han. Eleverna lyssnar intresserat på Jens Djupa och Nadja Janssen och ställer många frågor: Vilken är den starkaste ormen? Hur länge kan paddor vara under vatten? Kan man verkligen se utanpå en orm vad den har ätit? Ja, det kan man faktiskt, säger Nadja Janssen och förklarar hur ormar hakar av sin under- >>

8 DJUR OCH NATUR I SKOLAN Matilda Ajgeldinger-Nordqvist fascineras av den vandrande pinnen från Filippinerna. >> käke och på så vis får ett enormt gap. En liten smal snok kan svälja en mus i ett helt stycke. Den sväljer musen hel och så kanske man bara ser svansen sticka ut ur munnen, säger hon och eleverna skruvar på sig och ger ljudligt uttryck för obehaget inför den bild hon målar upp. Fyrtio upplevelserika och kunskapstäta minuter senare, samlas eleverna igen i skolsalen. Tillsammans går de igenom sina nya kunskaper och Jens Djupa skriver ned stödord bredvid bilderna på den interaktiva skrivtavlan. Jag mejlar de här anteckningarna till lärarna efter besöket. Då har de dem att utgå 8 LÄRA #2/2015 Boka minst två veckor i förväg via telefon Uppge att ni kommer från en av Stockholms stads skolor. Varje skola har rätt till åtta gratisbesök, därefter betalar man halva priset. Läs mer på ifrån när de ska jobba vidare. Det vet jag att lärarna uppskattar, säger han. Just när orken börjar tryta får eleverna till sist möta några djur som visserligen inte ingått i dagens lektion om nordiska smådjur, men som också bor på Lill-Skansen. Ett av dem är Polarn, en majsorm som snällt låter sig klappas av ivriga händer. Ett annat: ett alldeles häpnadsväckande vackert, grönglänsande vandrande blad. Det är med fascinationen över naturens mirakel som både elever och lärare lämnar Skansen för den här gången. n

9 VI VAR DÄR Kollegialt lärande på tapeten Inför det nya Skolforskningsinstitutets start har ett 40-tal forskare kartlagt aktuell skolforskning och tagit fram rekommendationer för institutets arbete. En slutsats är att det behövs nya sätt att sammanställa och sprida forskningsresultat till yrkesverksamma lärare. Den 1 januari i år sjösattes Skolforskningsinstitutet, vars uppgifter är att sammanställa och sprida kunskap som kan bidra till skolutveckling samt att initiera praktiknära forskning. I Vetenskapsrådets projekt Skolforsk har ett 40-tal forskare tagit fram råd och rekommendationer som ska ligga till grund för institutets arbete. Den 28 januari presenterades slutsatser från de 16 olika delprojekten under en heldagskonferens med 500 deltagare från hela landet. Forskargrupperna redogjorde i rask takt för sina respektive områden och många punktlistor passerade på projektordukarna under dagen. Karin Rönnerman, professor vid Göteborgs universitet, och Lill Langelotz, universitetslektor vid Högskolan i Borås, hade undersökt vilka forskningsfrågor som är relevanta för lärare. Vårt val föll på att studera frågeställningar som doktorander sökt svar på i de forskarskolor där lärarexamen var en särskild behörighet, förklarade Karin Rönnerman. Forskarna har gått igenom 101 avhandlingar från tre olika forskarskolor mellan 2001 och 2014 samt intervjuat lärare på väg in i masterstudier eller forskarutbildning om deras forskningsintressen. Merparten av avhandlingarna rörde grundskola och drygt hälften behandlade på något sätt undervisningspraktiken. De yrkesverksamma lärare som deltog i fokusgruppsintervjun var särskilt intresserade av att undersöka kollegialt lä- 9 LÄRA #2/2015 rande, vilket forskarna såg som ett tecken på att forskningsfrågor hänger ihop med aktuella skoldiskussioner. Karin Rönnerman och Lill Langelotz efterlyste mer forskning av och med lärare men konstaterade samtidigt att det redan finns svensk skolforskning med relevans för praktiken. Vi behöver fundera på vad som händer med resultaten av lärares forskning. Hur tas de emot av huvudmännen som bekostar studierna? Efterfrågas resultaten? Hur får de spridning i praktiken? frågade Karin Rönnerman. En annan forskargrupp presenterade en översikt inom området specialpedagogik och inkludering, bland annat om den sociala situationen för elever i behov av stöd. Inkludering har blivit en ledstjärna i arbetet med elever i skolsvårigheter. Samtidigt visar statistik från Skolverket att antalet särskilda undervisningsgrupper ökar, sa Kerstin Göransson, docent vid Mälardalens högskola, som ansvarat för delstudien. Hon förklarade att de flesta studier om den sociala situationen för elever som behöver särskilt stöd är väldigt personfokuserade i stället för att inrikta sig på faktorer i skolmiljön. Generellt framkommer i dessa studier att elever i behov av särskilt stöd tenderar att ha en sämre social situation än andra elever, med färre vänner och mindre samspel med klasskamraterna. Samtidigt visar forskningen att de inte per automatik har en marginaliserad och stigmatiserad roll, sa Kerstin Göransson och efterlyste mer forskning om vilka miljöfaktorer, till exempel arbets sätt och typ av skola, som leder till en bättre social situation för elever i svårigheter. I de sammanfattande råden till Skolforskningsinstitutet betonades att samspelet mellan forskning och skolpraktik är komplext. Nya strukturer för att sam- Det finns mycket relevant praktiknära skolforskning som inte utnyttjas tillräckligt i dag, säger Lill Langelotz. manställa och sprida kunskaper behöver byggas upp, där lärare är involverade och det finns utrymme för både kritisk dialog och långsiktighet. En av deltagarna på konferensen var Katarina Arkehag, chef för utbildningsförvaltningens forsknings- och utvecklingsenhet i Stockholms stad. Hon menade att det nya Skolforskningsinstitutet fyller ett tomrum. Flera av seminarierna betonade att man inte kan ha för stor tilltro till linjär forskningsspridning utan det behövs infra strukturer som skapar möjligheter för interaktion mellan forskning och praktik. Det gav mig bekräftelse på att vi är på rätt väg i vårt forsknings- och utvecklingsarbete i Stockholm. n ANNELIE DREWSEN Ladda ner publikationen Forskning och skola i samverkan från FOTO: SUSS WILÉN

10 FRAMTIDENS SKOLA Behovet av lärare växer Stockholm växer snabbt och behovet av lärare bara ökar. I grundskolan behövs drygt 800 nya lärare per år fram till 2022, men utbildningsförvaltningen satsar samtidigt stort på de lärare som redan arbetar i stadens skolor. Vi har höga ambitioner hos oss ska varje elev och lärare få möjlighet att nå toppen av sin förmåga. Våra lärare är viktiga och gör ett väldigt bra jobb och vi arbetar på många plan för att behålla dem och samtidigt rekrytera nya, säger Lena Holmdahl, tillförordnad utbildningsdirektör. En viktig uppgift för utbildningsförvaltningen är att stärka och utveckla bilden av skolan och staden som en god arbetsgivare. Det görs både genom en kontinuerlig utveckling av verksamheten och genom den yrkesstolthet som chefer och medarbetare förmedlar. Vi har ett stort utbud av kompetensförsörjning och två olika karriärspår: dels för lärare, dels för dem som vill bli chefer. Vi jobbar också med att förbättra arbetsmiljön och höja lönerna. Våra lärare är vår viktigaste resurs, nu och i framtiden, säger Lena Holmdahl. Inom utbildningsförvaltningen pågår ett intensivt arbete på alla nivåer för att säkerställa kompetensförsörjningen av lärare. Till grund för det arbetet ligger en strategi som utbildningsnämnden antog i juni Vi måste fundera på hur vi blir attraktiva som arbetsgivare för dagens studenter, säger grundskoledirektör Håkan Edman. En ny rapport från utbildningsförvaltningen, Perspektiv på kompetensförsörjning av lärare, visar att många ungdomar vill bli lärare men samtidigt hålla dörrarna öppna, vilket gör att flera väljer bort lärarutbildningen. Rapporten visar också att arbetsgivare i andra branscher saknar kunskap om lärarnas kompetens och att endast sex procent av de lärare som lämnat yrket kan tänka sig att återvända till det i framtiden. De tre studier som redovisas i rapporten är en del av vårt arbete för FOTO: ULRICA ZWENGER att säkra kompetensförsörjningen av lärare. Syftet är att öka kunskapen och kvalitets säkra framtida beslut, säger Lena Holmdahl. Samtidigt visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund att andelen toppstudenter som vill bli lärare ökar, men de som söker till naturvetenskap, teknik och språk är fortfarande för få. Till vissa språk var det bara tre förstahandssökande. I Stockholms stads grundskolor är behovet av nya lärare drygt 800 per år fram till 2022, och för gymnasiet växlar behovet av lärare mellan 170 och 240 per år under perioden De främsta orsakerna är att antalet elever ökar kraftigt med 15 procent inom grundskolan och närmare 20 procent inom gymnasieskolan samtidigt som många lärare går i pension. Grundskoledirektör Håkan Edman är väl medveten om läget. Vi måste se oss i spegeln och fundera på hur vi blir attraktiva för studenterna. Det handlar om att vara en bra arbetsgivare med bra ledare och en organi- >> 10 LÄRA #2/2015

11 FRAMTIDENS SKOLA >> sation som hänger med i tiden, säger Håkan Edman. Inom grundskolan är behovet av lärare likartat inom de flesta ämnen men med särskild tonvikt på behöriga särskollärare. Geografiskt är behovet också ganska jämnt fördelat över hela staden, samtidigt som det är svårare att rekrytera till vissa områden. Störst är bristen i de områden som växer mest. Det beror både på det geografiska läget och på att det där finns skolor med stora utmaningar. De skolorna måste bli mer offensiva i sin rekrytering och där kan lönen vara ett skarpt instrument. Den centrala förvaltningen har en stor uppgift i att stödja våra ledare med kompetens utveckling och handledning. Ledarskapet är oerhört viktigt, inte minst för yngre människor som är i den positionen att de kan välja chef, säger Håkan Edman. Stockholms stads skolor konkurrerar dessutom med andra skolhuvudmän i länet som står inför samma utmaningar. Håkan Edman menar att både skolorna och förvaltningen i stort måste utveckla kanaler för att nå lärare, men han betonar också vikten av att de som arbetar inom skolan talar väl om verksamheten. Att vara en modern arbetsplats är också att vara en attraktiv arbetsgivare. Naturligtvis är löneutvecklingen fortsatt viktig liksom det kollegiala lärandet och möjligheterna att göra karriär. Vi måste erbjuda spännande jobb tillsammans med lärare och elever. Håkan Edman talar om nödvändigheten av att fånga in lärarstudenterna. Att ta emot VFU-studenter är ett sätt. Andra är samarbetet med lärarutbildningen, Rebel Learners och Settmässan. Varför ska en ung människa i dag välja läraryrket? När jag är högtidlig brukar jag citera devisen som jag såg på en skola i Filip- pinerna: Be proud you are a teacher, the future depends on you. Det är svårt att se någon viktigare samhällsinsats än att vara lärare. Samtidigt finns det andra aspekter som glädjen i att umgås med unga människor dagligen. Det gör att man lever i den tid som är, säger Håkan Edman. n MONIKA SIDÉN Rapporten Perspektiv på kompetensförsörjning av lärare finns att ladda ner från Pedagog Stockholm. Där finns också information om vad Stockholms stad erbjuder lärare och skolledare i form av kompetensutveckling och karriärmöjligheter. ILLUSTRATION: HANS VON CORSWANT 11 LÄRA #2/2015

12 FORSKNING OCH UTVECKLING Ny kunskap med lärarledd forskning Hur kan så många elever uppleva att naturvetenskap är så tråkigt när vi lärare vet att det kan vara så intressant? Det var den enkla utgångspunkten när en liten grupp NO-lärare, som träffats på initiativ av utbildningsförvaltningen, beslöt sig för att tillsammans hitta en forskningsuppgift kring frågan. FOTO: MARC FEMENIA Det tog några år, i början med möten bara en gång i månaden, innan gruppen fick grepp om både ett projekt och en metod, berättar Helena Danielsson Thorell, lektor på Kungsholmens gymnasium, och Carina Andersson, förstelärare på Äppelviksskolan. De båda, tillsammans med förstelärarna Anders Jonsson på Kungsholmens gymnasium och Andreas Holst på Abrahamsbergsskolan, bestämde sig slutligen för att låta elever genomföra en laboration kring strålning. Inte med någon av de egna klasserna eller i den egna skolan, utan i laborationslokaler på annan ort. Gruppen sökte och fick pengar genom Stockholm Teaching and Learning studies (STLS), ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet för att stödja lärarledda forskningsprojekt. För att få en uppfattning om huruvida lärarens intention med laborationen verkligen gick fram, studerades den ur elevernas perspektiv. Elevernas uppgift var att mäta hur strålning förändrades när allt tjockare lager av aluminiumfolie användes för att begränsa strålningen. Med hjälp av ljudinspelningar från vanliga mobiler och anteckningar följde lärarna/observatörerna elevernas arbete. Sammanlagt genomfördes fem laborationer med olika elever och vid två tillfällen ändrades detaljer i laborationerna. Om eleverna får ta större eget ansvar så använder de sig av sina förmågor på ett bättre sätt, konstaterar Carina Andersson (till vänster) och Helena Danielsson Thorell. Så i den sista omdesignade laborationen fick eleverna en tydlig ram där de fick klart för sig hur utrustningen fungerar. Därefter fick de en öppen uppgift så att de själva kunde styra över vad de gjorde, berättar Carina Andersson. Syftet var att göra laborationen mer inkluderande så att eleverna får sin nyfikenhet och experimentlust väckt. Vi upptäckte att när eleverna fick ett eget större ansvar så kunde de använda sig av sina förmågor, säger Helena Danielsson Thorell och berättar att eleverna till exempel började experimentera och fundera på om det skulle vara möjligt att få ner strålningen till noll. Transkriptet, där all kommunikation mellan eleverna har skrivits ner ordagrant, har lärarna sedan analyserat i gruppen. Som lärare har man en bild av sina elever, men som observatör en helt annan som det är svårt att få syn på i det egna klassrummet. Som observatörer såg vi hur lärare och handledare agerade och insåg att de ibland störde elevernas tankegångar, säger Carina Andersson. Så en lärdom för mig som lärare är att mer lämna eleverna i fred och kanske lyssna i stället för att ställa frågor, även om det som sker i klassrummet kan uppfattas som kaosartat. Helena Danielsson Thorell påpekar att metoden med både transkription och egna noteringar under laborationen har varit viktig för resultatet. Vi har ju inte lärt oss genom att iaktta, utan genom att analysera transkripten, det vill säga elevernas diskussion och kommunikation med varandra. Om vi i stället hade valt att filma hade vi hamnat helt fel; det hade varit ett störningsmoment och vi hade lagt märke till andra saker. Carina Andersson tycker att det har varit härligt att få grotta ner sig i enskilda laborationer. Det går inte att tillämpa vid varje laborationstillfälle, men jag har ändå lärt mig att se mer. >> 12 LÄRA #2/2015

13 KRÖNIKA >> Sedan har det varit väldigt positivt att få träffa lärare från olika skolor och att vi har varit lärare både från högstadiet och gymnasiet, säger Helena Danielsson Thorell som redan dragit i gång ett nytt lite mindre forskningsprojekt på den egna skolan. Jessica Berggren, lektor i engelska, är koordinator och samordnare för forsknings- och utvecklingsprojekten inom STLS. Hon konstaterar att verksamheten med lärare som beforskar sin vardag har ökat stadigt de senaste åren. För fem år sedan var vi sju lärare/ koordinatorer och professor Ingrid Carlgren från Stockholms universitet i den vetenskapliga ledningen. I dag är vi 17 koordinatorer och tre forskare från Stockholms universitet i den vetenskapliga ledningen. Totalt har vi 14 projekt i gång som pågår mellan ett och två år. STLS består av sju ämnesdidaktiska nätverk. För första gången var alla nätverk representerade vid en informationsträff i februari för lärare intresserade av att delta och driva ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt läsåret 2015/ lärare deltog, så intresset är stort. Många kom med egna idéer som de ville bolla, säger Jessica Berggren. Hon berättar att det finns två olika typer av forskningsprojekt att delta i. I det ena kan lärarna på en skola själva ta initiativ till något specifikt område som de vill beforska. Det måste finnas utrymme för lärarna att avsätta en dag i veckan för projektet. Det andra är ramprojekt som STLS initierar med de olika nätverken och där lärare från flera skolor kan medverka. Den som ansöker om att delta ska kunna avsätta en halv dag per vecka för projektet. Skolans rektor kan ansöka om medel från utbildningsförvaltningen för deltagande lärare. De vanligaste ämnena att forska inom är matematik, samhällsvetenskap och naturvetenskap och teknik, berättar Jessica Berggren. Vi efterlyser fler projekt som rör elever på låg- och mellanstadiet och projekt inom yrkes- och karaktärsämnena. n INGELA ÖSGÅRD SIGNERAT: ALICE HÄRDIN Sluta med handuppräckning! Det sägs att fysikern Max Planck blev avrådd från att studera fysik av sin lärare. Han tyckte nämligen att det mesta redan var upptäckt. Planck bestämde sig detta till trots för att vända upp och ned på de etablerade teorierna om fysik och gick sedan till historien som en av upphovspersonerna bakom kvantteorin. Jag funderar på hur jag ska locka fram fler Plancks i min klass. Hur får jag dem att tro på idéer som ingen annan tror på? Hur får jag dem att fundera över sådant som står utanför min egen fantasi? Kanske handlar det om inställningen till att inte veta. I skolan är detta nästan alltid något dåligt, kan man inte svaret så går frågan vidare till någon annan. Vi ska självklart förmedla vedertagen kunskap, men att inte veta behöver inte vara ett misslyckande. Det kan också vara något som väcker nyfikenhet och ger nya idéer, som att se en karta med vita fläckar eller höra om en outforskad planet. Ett bra exempel på hur man kan väcka elevernas nyfikenhet på resonemang snarare än rätt svar är att sluta med handuppräckning. Skaffa en burk med namnlappar för dragning eller använd en slumpgenerator på datorn. På det sättet får alla vara med i diskussionen, inte bara de som vet svaret. Det kan verka hjärtlöst att elever som inte vet ska behöva svara på frågan, men det är bara hjärtlöst om det är det som är poängen. Om vi i stället lägger fokus på resonemang kommer även elever som inte vet Rätt Svar att kunna vara stolta över sina svar. Lyckas man med detta så ger det spännande diskussioner där eleverna resonerar sig fram och kommenterar varandras idéer samtidigt som det inte blir lika obehagligt att ha fel. Ett annat sätt är att ta med eleverna i sin egen process. Allting behöver inte vara elevnära eller ens relevant. Dina elever kanske vill lära sig om något helt annat, kanske något som inte ens du har en aning om! Så låt dem. Gör en utflykt till ett ämne som varken du eller dina elever känner till. Hur ska ni gå till väga? Var ska ni börja? Vilka ord och begrepp behöver ni lära er innan? Förhoppningsvis kommer dina elever med egna sätt att hitta lösningen. Om vi ska ge oss i kast med att undersöka Sverige på 1930-talet vill vi lärare oftast slå upp det på nätet, men en elev kanske snarare frågar sin farmor. I matematiken är det naturligt att lära eleverna att resonera sig fram och öva genom till exempel problemlösning. Ett liknande arbetssätt kan användas i fler ämnen och är möjligen det närmaste vi kommer verkligheten. Det är ytterst sällan vi i vardagslivet ställs inför så konkreta och oflexibla frågor som i skolan. Om vi på allvar vill att eleverna ska utvecklas så mycket som möjligt räcker inte det som vi lärare vet, och mycket kommer antagligen inte ens att vara sant om tio år. Därför måste vi lära ut hur man inte vet fast på rätt sätt. Max Planck belönades 1918 med Nobel priset i fysik för sina banbrytande idéer. Hans lärare blir framför allt ihågkommen genom anekdoter som denna. ALICE HÄRDIN ÄR NYBLIVEN POLITICES KANDIDAT OCH LÅGSTADIELÄRARE 13 LÄRA #2/2015

14 MIN SKOLA Här utvecklas man enormt EMIL ARON, 19 IB-PROGRAMMET PÅ ISSR FOTO: ROBERT BLOMBÄCK Jag är född i Estland, har engelska som andraspråk och svenska som tredjespråk. För mig passade ISSR bra då det ger en bra användning för engelskan, men det är också en god grund för framtiden. Eleverna kommer från hela världen. Det är lätt och berikande att träffa nya människor eftersom vi har språket gemensamt, och det sätt som IB-programmet är upplagt på gör det tacksamt att vara social och öppen. Lärarna fungerar mer som mentorer och diskussionspartner än i den traditionella skolan. Det är högt tempo, men vi får lära oss effektiv stresshantering under det första året. Filantropi, kreativitet, nytänkande, hobbyer och regelbunden träning är en viktig del av vår utbildning. Det är nästan så att de flesta kommer att minnas den delen mest eftersom den hjälper till att hantera stressen. Jag och en grupp vänner har varit i Israel och spelat in en dokumentärfilm. Vi intervjuade före detta utbildningsministern som var med när Israel och PLO skrev under Osloavtalet. Man får lära sig mycket och utvecklas enormt som person och världsmedborgare. Jag har planerat min framtid brett. Jag kan tänka mig att arbeta som revisor inom IT. Helst vill jag jobba med språk eftersom jag är polyglott, eller inom administration. Just nu arbetar jag också som administrativ assistent på kommunikationsstaben i Stadshuset. n BERÄTTAT FÖR ANN TURLOCK ISSR står för The International School of the Stockholm Region. IB-programmet (International Baccalaureate) är en internationell, högskoleförberedande gymnasieutbildning. 14 LÄRA #2/2015

15 SAMTALET Vi måste bemöta argumenten Med islam i klassrummet kan såväl rasism som våldsbejakande islamism blossa upp. Då måste lärare rusta sig med kunskaper för att visa att islam kan vara en modern och feministisk religion, menar Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi. TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER 15 LÄRA #2/2015 Han jobbar hemma i dag, Uppsalaprofessorn Mohammad Fazlhashemi. Från en villa i en Stockholmsförort, där stegen dämpas av persiska mattor, kan han titta ut över snön och över frusna rådjur som nafsar i mossan. Mohammad Fazlhashemi är en av Sveriges mest efterfrågade experter när det gäller islam. Sedan terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris i januari har han framträtt många gånger i medierna, men redan innan var han ofta anlitad. Hans auktoritet är svårslagen: han är både troende muslim och forskare med en objektiv och ständigt kritisk blick på islams mest ortodoxa yttringar. Han skriver i sin bok Vems islam att han känner lika stort avstånd till jihadister som till främlingsfientliga nationalister. Inte bara medierna vänder sig gärna till Mohammad Fazlhashemi, utan han föreläser också regelbundet för lärare och lärarstudenter. Vad har du själv för ingångar till skolan? Jag har inte gått i skola i Sverige utan hade just tagit studenten när jag kom hit från Iran Men jag hade ju den personliga kontakten när barnen gick i skolan. Då kom de hem med sina frågor. Islam handlade det ofta om, från och med högstadiet. Vilken bild lärarna hade och vilken bild som gavs i skolböcker. Vad kunde det vara för bilder? I en lärobok från gymnasietiden stod det att för muslimer finns ingen fri vilja, allt är förutbestämt. Då frågade mina barn: stämmer det? Jag trodde inte att det stod så i skolboken, men det gjorde det faktiskt. Så jag var tvungen att gå igenom hela frågan om den fria viljan och vilka uppfattningar som har funnits i den. Och i dag, vad har du som forskare för kontakter med skolan? Jag blir inbjuden att hålla föredrag och svara på frågor som lärarna har samlat på sig. Just sådana frågor var faktiskt starten på boken Vems islam. Jag gjorde en frågebank med alla frågor som jag fick under sådana framträdanden och sedan tänkte jag att det här måste jag göra någonting av. Är det mest religionslärare som vänder sig till dig? Det är SO-lärare och religionslärare men även kuratorer och rektorer. Lärarna måste ha någon form av beredskap för de frågor som ställs när de möter elever som kommer från muslimska hem eller identifierar sig som muslimer. Vad är det för frågor? Efter varje terrorattack ökar fientligheten mot islam och då finns det engagerade lärare som vill hantera det på bästa sätt. Jag hade kontakt med en lärare från Halmstad häromdagen som sa: Efter det som har hänt i Paris och vad terrorgruppen IS har ställt till med så >>

16 SAMTALET 16 LÄRA #2/2015

17 SAMTALET >> möter jag elever med muslimsk bakgrund som är oroliga, och jag märker själv att det finns en fientlighet mot dem vad ska jag göra?. Hon undrade om man kan bjuda in gruppen Svenska muslimer för fred och rättvisa för att samtala om de här frågorna. Ja, det kan du göra, svarade jag, det är en grupp som kan visa att det finns skillnad mellan extremistiska jihadister och unga muslimer i Sverige som väljer en fredlig väg. Andra frågor handlar om att bemöta föräldrar som vill hindra sina barn från att delta i olika aktiviteter. Det kom upp på en konferens för rektorer nyligen, att det händer att föräldrar kräver att deras barn ska undantas från till exempel simning, idrott, sexualundervisning eller vissa historielektioner som kanske handlar om staten Israels grundande. Mitt svar var: följ läroplanen. Lärarförbundens mottagningstjänst för etikfrågor får ibland frågor från medlemmar som har med islam att göra. Den typiska är: En flicka i klassen har en förälder som kommer från Mellanöstern. Hon vill att jag ska behandla henne som de andra men pappan vill att hon ska slippa idrott för att hon inte ska behöva duscha med andra. Jag vill helst respektera flickans vilja men pappan är mycket bestämd. Vad ska jag göra? Det problemet har jag mött. En skola i Umeå hade många elever som inte ville delta i de gemensamma duschningarna, så de byggde duschutrymmen med bås. De elever som ville slippa duscha med andra kunde duscha där. Men här var ju grejen att flickan ville vara som alla andra. Vi lever i en samförståndsdemokrati i Sverige där man ska respektera minoriteters rättigheter utan att ge avkall på demokratiska principer. Om det är duschningen som är problemet så går det att lösa med bås. Men om pappan vill att hon ska slippa idrott så kan man inte tillgodose det, för idrott är viktigt för barnens hälsa. Hur brukar stämningen vara när du svarar på frågor? Blir det spänningar, kommer det islamofobiska åsikter? Nej, sådant kommer oftast anonymt efter varje medialt framträdande. Eller när jag håller offentliga föreläsningar, då kan det komma personer som är väldigt aggressiva. Och i sociala medier. Jag har stängt mitt Facebookkonto. Hur man än säger att jag bryr mig inte så blir man påverkad. Är det högerextremister som är aggressiva? Ja. 17 LÄRA #2/2015 Går det att jämföra före detta ärkebiskopen K G Hammar med pingstpastorn Åke Green? Båda är kristna. Och jihadister? Ungefär en tredjedel. De undrar hur jag kan vara professor i islamisk teologi och inte reagera när de drar ner profeten i smutsen. Det är mer förebrående kommentarer, inte direkta hot. Jag har mött muslimer som menar att man inte ska kritisera islamisk extremism öppet. Då undrar jag: varför inte det då? Det handlar om att ge utlopp för det fria kritiska tänkandet. Du undervisar lärarstudenter också. Vad vill du ge dem? Det viktigaste är en insikt i att tolkningen av religionen är mångfasetterad och tar form från de miljöer där den befinner sig. Tycker du att lärarstudenter de som inte har dig som lärare alltså får tillräckliga och tillräckligt mångfasetterade kunskaper om islam? Det som brister är hur man problematiserar denna typ av frågor. Kjell Härenstam, numera pensionerad professor i religions pedagogik, har skrivit en avhandling som heter Skolboksislam och som visar att bilden av islam i svenska skolböcker har varit negativ och tendentiös. Den kom redan 1993, men sedan fick han i uppdrag av Skolverket att göra en följdstudie för att se om det skett någon förändring. Han visade att man har börjat gå ifrån vi-ochdom-tänkandet för att i stället peka på gemensamma beröringspunkter mellan till exempel kristendomen, judendomen och islam. Men fortfarande kan man stöta på väldigt onyanserade föreställningar om vad islam är och hur muslimerna är som enhetligt kollektiv. Har man som lärarstudent inte fått problematisera denna typ av föreställningar, och inte fått med sig bilden av den mångfasetterade tolkningstraditionen, då blir det svårt. När jag möter mina studenter säger jag så här: Går det att jämföra före detta ärkebiskopen K G Hammar med pingstpastorn Åke Green, som har beskrivit homosexualitet som en cancersvulst? Båda är kristna. Då reagerar studenterna med att fråga sig hur man kan jämställa våldsbejakande jihadister med till exempel muslimska feminister. Kan man jämföra en saudiarabisk rättslärd, som säger att kvinnor inte får köra bil därför att de kan skada sina äggstockar, med den imamutbildade islamologiprofessorn Amina Wadud, som håller predikningar för könsblandade grupper och vill ta tillbaka begreppet jihad för att använda det ur ett genusperspektiv? Hon är muslimsk feminist. Är du det? Ja, i viss bemärkelse är jag nog det, jag är för jämställdhet mellan könen. Jag stödjer Amina Waduds kamp och det hon gör. >>

18 SAMTALET >> Om vi tar exemplet terrorattacken mot Charlie Hebdo, hur ska en lärare berätta om den för sina elever? Jag tror inte att man ska sticka under stol med att de som ställde till den här fruktansvärda massakern var ungdomar från muslimska hem som hade inspirerats av en våldsbejakande ideologi. De gjorde detta i islams namn, men den typen av våld riktar sig inte bara mot icke-muslimer utan i mycket större omfattning mot muslimer. Sedan kan man granska satirteckningarna och säga att det där är bara skämt, men det där är sexistiskt och det där är rasistiskt. Yttrandefriheten är inte total, den har begränsningar, till exempel i lagen om hets mot folkgrupp. Man kan också titta på vad forskningen säger om de människor som dras till de våldsbejakande ideologierna. Vad är det som gör att de utför massakrerna och terrordåden? Oavsett om det handlar om de här terroristerna eller om dem som sprängde abortkliniker i USA på 1990-talet så är det människor som känner sig missnöjda med någonting i världen. En annan gemensam nämnare är att de inte hyser något förtroende för det demokratiska samhället. 18 LÄRA #2/2015 Eleverna konfronteras med bilder av islam som ligger långt från den fredspräglade religion som läroböckerna talar om. Nästa steg är att de måste komma i kontakt med en ideologi som legitimerar bruket av våld. Högerkristna i USA kom i kontakt med präster som tyckte att vi måste förebygga mordet på det ofödda barnet genom att spränga abortkliniker och döda abortläkare och sjuksköterskor. De våldsbejakande jihadisterna tar fram religiösa argument för att mörda och terrorisera och sprida skräck bland människor. Och deras budskap är också: Oavsett hur ni gör, hur bra medborgare ni än är, så kommer ni att bli diskriminerade, ni kommer inte att få några jobb. Då skapar man en grogrund för att en individ kan glida åt det hållet. Många elever kan inte relatera till abortmotståndet i USA. Ta attentat mot moskéer i Sverige. I skolans värdegrund heter det att skolan ska uppmuntra skilda uppfattningar i olika frågor. Hur ska lärare tänka när det gäller elever som ifrågasätter grundläggande värden, oavsett om det är religion eller yttrandefrihet? Oavsett vad man kritiserar så får det aldrig övergå i det som ibland kallas hate-speech eller något som kan klassas som främlingsfientlighet, antisemitism, rasism eller sexism. >>

19 SAMTALET >> Hur ska lärare förhålla sig till risken att elever attraheras av militant islamism? IS och liknande grupper är väldigt skickliga på att exponera ungdomar för fruktansvärda filmsekvenser och bilder av hur mördarregimen i Damaskus bränner kvinnor och barn levande med till exempel oljefatsbomber. IS säger: Titta, ingen gör någonting, när ska du ta ditt ansvar?. Jag tror att man som lärare måste resonera att okej, är svaret på ondska grövre ondska?. Det finns säkert unga som säger att det är enda sättet. Då måste man jobba med synen på demokrati och de möjligheter som demokrati erbjuder. Humanitära insatser, skapa opinion mot regimen i till exempel Syrien, sittstrejka framför FN eller vad det kan vara. Allt som är icke-våld. 19 LÄRA #2/2015 Lärarna måste lära sig att kryssa mellan ytterligheter. De behöver en religionsdidaktisk metod för att möta de motsatta bilderna. Sedan kan man inte säga till eleverna att det ni tror på är tomtar och troll, kasta bort det och kom hit och bli som vi det tar de inte till sig. Man måste göra det jobbiga arbetet att bemöta de religiösa argumenten. Ungdomarna själva är dåligt pålästa, men jag har träffat religiösa ledare som säger att när de tar avstånd från IS så kommer en skur av sms och Twitter- och Facebookinlägg av unga som säger att IS hänvisar till den och den versen i Koranen eller det och det uttalandet från profeten. Så vi måste bygga upp ett batteri av religiösa argument för att kunna bemöta det. Det är viktigt att visa på alternativa tolkningar, med hänvisning till islams historia och till teologiska förklaringar. Vi har engagerade teologer i Malmö som gör det, alltså imamer. Jag skulle kommentera en rekryteringsvideo från IS som sändes i SVT:s Aktuellt där unga människor gick runt och sa: Våra liv ligger i Guds händer. De gav alltså uttryck för en fatalistisk uppfattning, och det är något som vederlades utifrån ett religiöst perspektiv redan på 700-talet, då teologerna sa att om man följer den logiken faller hela idén om dome dagen, för vid domedagen ska människan ställas till svars för sina handlingar och därför kan de inte vara förutbestämda av Gud. Så man bemöter den fatalistiska uppfattningen med ett argument som har sin grund i muslimsk teologi. För att domedagen är viktig i islam? Bland det viktigaste. Det står ordagrant i Koranen att människorna kommer att ställas till svars en och en för sina handlingar. Kan man som icke-muslimsk lärare få med muslimska elever på sådana tolkningar? Jag tror faktiskt det, för det handlar om kunskap. Lärarna måste läsa på, så att de kan svara? Ja, precis. Ett problem kan ju vara lärares egna fördomar mot islam. Har du något begrepp om hur medvetna lärare är om att de kan ha sådana? Lärarkandidater säger ofta att de har haft en hel del förutbestämda uppfattningar om islam. Ett inslag i utbildningen är därför att vi jämför till exempel bilden av Jesus, Maria och Abraham i Koranen med den som finns i Nya och Gamla testamentet. Då kan de se att det finns många likheter. Berättelsen om Marias bebådelse i Koranen är till stora delar densamma som den kristna. I Vems islam skriver du att när du var ny i Sverige sökte du efter beröringspunkter mellan svensk och muslimsk kultur. Vad hittade du som kan vara användbart för lärare? >>

20 SAMTALET >> Kulturer har inte byggts som monoliter, alltså utan påverkan utifrån andra kulturer, utan de har ju påverkat och påverkar fortfarande varandra. Om man kan visa det har man vunnit mycket. Jag träffade till exempel turkar som blev så fascinerade av Stadshuset i Stockholm för att det påminde dem om osmansk arkitektur. Sedan träffade jag en konstvetare, Karin Ådahl, och hon sa att det stämmer, Stadshusets arkitekt var påverkad av osmansk arkitektur. Värmlands museum i Karlstad hade för två år sedan en intressant utställning utifrån boken 1001 inventions. Där har tredje eller fjärde generationens ungdomar i Storbritannien gått igenom vetenskapshistorien för att visa på uppfinningar som har gjorts av muslimska vetenskapsmän. Det är sådant som vi i dag tar för givet, som medicinska instrument eller förklaringar av ögats anatomi, och som har gått vidare till den europeiska civilisationen. Och jag som är idéhistoriker försöker ju, från ett filosofiskt och teologiskt perspektiv, visa på att det har förekommit mycket kontakter. Diskussionerna som kristna kyrko fäder förde under högmedeltiden var nästan en exakt kopia av de diskussioner som muslimska teologer förde redan på 800-talet. De kom hit via Spanien som var under muslimskt styre fram till år Du skriver också om det du kallar svensk islam. Är det något som är tillräckligt enhetligt för att det ska gå att beskriva hur ser religionen ut för en ung svensk muslim i dag? Min poäng är, som en känd muslimsk mystiker sa: islam är som ett klart vatten som formas av det kärl det hamnar i. Det finns en bok, Samtidsislam unga muslimer i Malmö och Köpenhamn, av islamologen Jonas Otterbeck. Han har intervjuat unga vuxna som kommer från muslimska hem. För en del av dem är religion ingenting som de vill befatta sig med, men så finns det de som har en religiös identitet den är inte hela deras identitet men en del av den. Och när han frågar hur de utformar den biten av identiteten så svarar de att det gör de genom att navigera mellan det nya de har mött här. Finns det någon gräns? Finns det några yttre attribut som man måste behålla för att över huvud taget få kalla sig muslim? Kan man äta fläskkött, kan man dricka alkohol, kan man ha sex utan att vara gift och samtidigt ha en trovärdighet som muslim? Alla de exemplen finns. Men blir man betraktad som muslim av andra muslimer då? 20 LÄRA #2/2015 Inte nödvändigtvis. Både bokstavstrogna traditionalister och högerextrema grupper har en väldigt tydlig bild av vad islam är och hur muslimer är. Men man måste acceptera att tolkningen av islam kan se ut på så många olika sätt. Det viktiga är att individen själv säger att han tror på en Gud och att Mohammed är hans sändebud och att grunden för den islamska läran kan hittas i Koranen; sedan gör var och en sina egna tolkningar. Vad tror du om islams roll i framtidens svenska skola? Lärarna har en stor utmaning framför sig. Många blir villrådiga när de ska lägga upp sin undervisning om islam i ljuset av vad som sker i världen och vilka reaktioner det får. Både lärare och elever konfronteras med bilder av islam som en religion som ger utrymme för våld och terrorism, bilder som ligger långt från den fredspräglade religion som läroböckerna talar om. Så lärarna måste lära sig att kryssa mellan ytterligheter. De behöver en religionsdidaktisk metod för att möta de motsatta bilderna. Då kan de få perspektiv på hur och av vem religionen inte bara islam kan användas för att motivera våld, och på hur och av vem religionen ses som grund för fred, tolerans och gemenskap. n Vid domedagen ska människan ställas till svars för sina handlingar och därför kan de inte vara förutbestämda av Gud. Mohammad Fazlhashemi, professor vid Uppsala universitet, har bland annat givit ut böckerna Tro eller förnuft i politisk islam (2011) och Vems islam (2012).

21 FOTO: BJÖRN TESCH PROFILEN Sverige behöver inte fler ekonomer. Sverige behöver unga människor som kan kinesiska, säger Meisang Fredmark. Tecken i tiden Hennes mål är att skicka så många svenska ungdomar som möjligt till universitet i Kina. Men att Meisang Fredmark skulle bli lärare var långt ifrån självklart. En nedlagd fabrik i Kista och de olympiska spelen i Peking hjälpte henne att hitta sin livsuppgift. Åttondeklassarna på Kungsholmens grundskola droppar in i klassrummet några minuter innan lektionen börjar. På tavlan växer kinesiska tecken fram. Meisang Fredmarks handled rör sig elegant: uppifrån och ner, från vänster till höger, horisontala streck före vertikala. Rörelserna sitter i sedan hon var barn och gick i skolan i Nanjing 20 mil väster om Shanghai. Året var 1966 och kulturrevolutionen hade precis inletts. Jag var fem år och förstod inte vad som hände. På gatorna var det rörigt. I skolan fick vi recitera Mao och hade röda band på armen, berättar Meisang Fredmark. De kommande tio åren växte personkulten kring Mao Zedong, samtidigt som en våldsam politisk utrensning genomfördes. Allt gammalt skulle bort, såväl idéer som föremål. Tempel och kulturföremål slogs sönder. Människor deporterades till landsbygden för kroppsarbete. Bonden var idealet. Många unga fick aldrig gå i skolan, men Meisang Fredmark hade tur. Hennes far var militär i folkets befrielsearmé vilket gjorde att familjen inte drabbades lika hårt som många andra. Pappa blev skickad till landet för att omskola sig till bonde, men min mamma vägrade att följa med. I tio år tog modern ensam hand om sina fyra döttrar, som bara träffade sin far på loven. Vi åkte cykeltaxi ut på landet där vi badade i sjöar och fångade krabbor, minns Meisang Fredmark. Hennes barndomsminnen är ljusa, trots att de är sprungna ur ett mörkt >> 21 LÄRA #2/2015

22 PROFILEN >> kapitel i Kinas historia. Nu i efterhand beskriver hon kulturrevolutionen som galenskap. Många miste livet i kaoset. Folk slog ihjäl varandra. I dag är människor mer utbildade. Det skulle aldrig hända igen, men när Mao pekade åt ett håll gick alla dit. Mao dog 1976 och lämnade ett sargat folk och samhälle efter sig. Åren som följde genomfördes en rad reformer och det blev återigen möjligt att studera på MEISANG FREDMARK Aktuell: Just klar med en lärarhandledning till kursbok 1 i kinesiska för Liber. Ingick i expertgruppen när Skolverket tog fram en reviderad kursplan i kinesiska. Gör: Undervisar i kinesiska på Abrahamsbergsskolan, Kungsholmens grundskola och Thorildsplans gymnasium samt på Näsbydalsskolan i Täby. Rektor för lördagsskolan Ruiqing. Bor: I Barkarby. Gillar: Flitiga elever. Ogillar: Krånglande datorer. På lediga stunder: Umgås med min man och mina två döttrar. Läser: Fackböcker i pedagogik, Mo Yan, Kalle Anka. Lyssnar på: Lionel Richie. Bästa lärarminne: Språkresa till Inre Mongoliet med mina elever, organiserad av lördagsskolan. FOTO: BJÖRN TESCH universitetet. Meisang Fredmark var en av få som klarade antagningsproven. Hon studerade engelska i Peking. Det var första gången jag hörde Beatles! Några år senare kom hon till Sverige som tolk åt ett företag som skulle köpa begagnad produktionsutrustning i Västerås. Där träffade hon ingenjören Lars Fredmark. Efter studier i svenska och företagsekonomi fick Meisang Fredmark jobb på Ericsson, där även maken arbetade. ITbranschen växte så det knakade. I Kista byggde Ericsson en fabrik för integrerade kretsar till mobiltelefoner för över en miljard kronor. Så kom millennieskiftet och IT-bubblan sprack. I dag hittar du inte ett spår av den fabriken, den är jämnad till marken. Kina tog över, sammanfattar Meisang Fredmark utvecklingen. Som en följd uppstod tanken på att bli lärare. Det här landet behöver inte fler ekonomer. Sverige behöver unga människor som kan kinesiska. Meisang Fredmark började arbeta som lärare 2007 när intresset för kinesiska ökade inför OS i Peking året därpå. För att bli behörig var hon tvungen att läsa kinesiska på universitetet. Lärarexamen har dröjt, men nu är äntligen den sista uppsatsen avklarad. Som behörig lärare i kinesiska är hon eftertraktad. Det finns bara 58 legitimerade lärare i det ämnet och intresset för språket växer. I dag erbjuder ett 50-tal grundskolor och något fler gymnasieskolor kurser i språket. Hösten 2014 kom en reviderad kursplan, som ett led i att stärka intresset för kinesiska, och Meisang Fredmark satt med i expertgruppen när den togs fram. Den reviderade kursplanen tar hänsyn till att det tar tid att bemästra kinesiskans tecken, som inte hör samman med talspråket på samma sätt som alfabetisk skrift. Kinesiska är ett svårt språk men inte omöjligt. Jag värdesätter varje elev som vågar komma in i klassrummet. Om de vågar så vågar jag. Men det är för få som vågar, säger Meisang Fredmark. I dag sitter sju elever i hennes klassrum. Salen är överdimensionerad, men Meisang Fredmark bygger effektivt upp ett mindre rum kring sig och eleverna, dit bara den som förstår kinesiska har tillträde. Där inne tilltalas hon lăoshī, vilket ordagrant betyder gammal, vis mästare. Vad duktiga ni är, väldigt bra uttal. Nästan alla tänkte på grammatiken, tid och plats före verb, säger Meisang Fredmark i ett av få inskott på svenska. Metodiskt avverkar hon talövningar, repetition av tecken, högläsning och skrivuppgifter. Hon fördelar ordet och ser till att alla kommer till tals. Koncentrationen är hög trots att lektionen är lång. Det är spännande att läsa kinesiska eftersom det är så annorlunda. Jag förstår det mesta på lektionen, säger Anthony Gicho, som vill fortsätta att läsa kinesiska på gymnasiet. Det är inte självklart att han kommer att kunna göra det. När elevunderlaget sviktar lägger gymnasieskolor ner kurser. Meisang Fredmark berättar att hon har startat en kvällskurs för elever hon undervisat på grundskolan som inte kunnat läsa vidare på gymnasiet. Jag ger inte upp, vi måste fixa det här, säger hon. Denna vilja att tänja på sig själv och söka lösningar på vartenda problem som dyker upp är utmärkande för Meisang Fredmark. Hennes hängivenhet för det kinesiska språket tycks sakna gränser. Hon har medvetet valt att arbeta på flera skolor för att nå så många elever som möjligt. När hon inte undervisar skriver hon läromedel, driver en kinesisk lördagsskola och tar fram lärarhandledningar till Utbildningsradions filmer på kinesiska. På loven tar hon med sig elever till universitetet för att prata kinesiska. Jag är galen, skrattar hon och förklarar att hon har valt att prioritera sitt arbete. En god natts sömn och lite mindre städning hemma gör att hon orkar. Som lärare i kinesiska försöker hon sätta sig in i vilka svårigheter svenska elever möter. Det allra svåraste är uttalet. På kinesiska finns fyra olika toner. Om ordet för lärare betonas fel blir betydelsen gammalt bajs i stället för vis mästare, förklarar Meisang Fredmark med ett skratt. Lösningen är att tala målspråket så mycket som möjligt i klassrummet. >> 22 LÄRA #2/2015

23 PROFILEN >> Det är svårt att bara prata kinesiska. Jag har arbetat med mig själv i sex år och märker att eleverna börjar säga rätt. En annan svårighet är att lära sig kinesiska tecken. För att klara av att läsa en vanlig dagstidning bör man känna till omkring tecken. Under grundskolans kurser hinner eleverna lära sig några hundra. För att underlätta inlärningen skiljer man därför mellan passiva och aktiva tecken. Passiva tecken ska eleverna kunna läsa, säga och skriva digitalt. Aktiva tecken ska man även kunna skriva för hand. Meisang Fredmark använder mobilen för att eleverna ska få träna på att skriva tecken. Antingen kan man rita tecknet med sitt finger, streck för streck. Eller så skriver man det på pinyin kinesisk skrift med latinska bokstäver, där bokstäverna står för ljuden i orden och får förslag på olika kinesiska tecken. Det senare fungerar även på dagens datorer. På dagens lektion skriver dock eleverna för hand. En och en går de fram till tavlan. Meisang Fredmark står alldeles intill, följer pennans trevande rörelser med blicken och ser till att strecken kommer i rätt ordning. För att eleverna bättre ska minnas nya tecken berättar hon inlevelsefullt om vad de betyder. Som liten förstod jag inte ett smack av varför tecknen såg ut som de gjorde, det var här i Sverige jag insåg det! Cecilia Lindqvists Augustprisbelönade bok Tecknens rike var en ögonöppnare för många kineser och fick en rad efterföljare i Kina. Boken beskriver de bilder som kinesiska tecken är uppbyggda av genom att följa Kinas historia årtusenden tillbaka. Jag har tagit över stafettpinnen från Cecilia Lindqvist om att föra över teckenkunskap till mina elever. Jag vill följa dem och se dem bli verksamma i yrkeslivet. Hittills har 22 stycken fortsatt att läsa kinesiska på universitet utomlands, säger Meisang Fredmark och berättar om en flicka som just nu studerar vid Cambridge. Hon kallar mig sin kinesiska mamma. Meisang Fredmark ler och packar ihop whiteboardpennor, läroböcker och datorn. Om några dagar reser hon till Kina för att fira det kinesiska nyåret. Mina föräldrar bor kvar i Nanjing, i en lägenhet med golvvärme. Det är första gången på 28 år som jag ska fira nyår tillsammans med dem. n ANNELIE DREWSEN FOTO: BJÖRN TESCH Som behörig kinesisklärare är Meisang Fredmark eftertraktad. Det finns bara 58 legitimerade lärare i kinesiska i Sverige. 23 LÄRA #2/2015

24 STUDIERO Proffsigt ledarskap A och O för studiero Lätt att säga studiero. Svårare att åstadkomma i en handvändning. Det finns dock ett framgångsrecept som fungerar, och det handlar inte om att förbjuda mobiltelefonerna. En lektion kan se ut på lika många sätt som det finns lektioner. I ett klassrum ringer en mobil. I ett annat har några elever glömt sitt arbetsmaterial. I ett tredje förstår eleverna inte lärarens genomgång. Studiero är enligt många rapporter en bristvara i den svenska skolan. Så också i Stockholm, enligt stadens egna brukarundersökningar. Bara ungefär hälften av eleverna i grundskolan och på gymnasiet tycker att de får arbetsro på lektionerna. Fem grundskoleutvärderare och två gymnasieutvärderare fick uppdraget av utbildningsförvaltningen att presentera förslag på insatser och åtgärder. De har hösten 2014 gjort observationer i sammanlagt nästan 400 klassrum på 17 skolor för att ta tempen på arbetsklimatet. Deras rapporter är nu färdigställda och bygger på klassrumsbesöken och på samtal med lärare, elever och rektorer. Gunnel Eriksson och Jonas Flodmark är två av grundskoleutvärderarna och deras slutsats är att ledarskapet i klassrummet är helt avgörande. Men vad är studiero? Vi har formulerat en egen definition: alla elever ska ges förutsättningar att fokusera på lärandet enskilt eller i grupp, säger Gunnel Eriksson. Hon ger exempel på vad eleverna tycker ger studiero. Det kan handla om att ha en fast plats i klassrummet. Eller att läraren agerar om det blir stökigt. Grundskoleeleven tycker också att det är viktigt att man inte pratar i munnen på varandra. Men generellt har vi inte sett så stora problem som brukarundersökningarna indikerar. Tvärtom är arbetsro det normala, säger Jonas Flodmark. De brister som ändå finns i någon mån på alla de besökta skolorna har oftast sitt ursprung i den enskilde lärarens ledarskap. Den professionelle läraren står för tillitsfullt arbetsklimat, tydligt ledarskap, tydliga strukturer, motivation av eleverna, anpassning av lektionerna och en optimal lärmiljö. Variation och balans i undervisningen är viktiga faktorer. Går det för långsamt tycker eleverna att det blir tråkigt och då kan det uppstå störningar, säger Gunnel Eriksson. Varken hon eller kollegerna ser störningsmomenten som roten till det onda, utan som symptom på att ledarskapet inte fungerar som det ska. En sen ankomst stör sannolikt inte arbetsron om läraren fortsätter lektionen utan avbrott för att tillrättavisa eleven som kommer för sent, tror Jonas Flodmark. Då är det värre med klassrum som har svängdörr, att andra vuxna på skolan bryter lektionen för att konsultera läraren eller tala med någon elev. Det händer till och med att föräldrar dyker upp oanmälda i klassrummet. Utöver läraren har rektor en nyckelroll. Det finns skolor där eleverna inte fått veta resultatet av brukarundersökningen och lärarna inte fått veta vad som förväntas av dem med anledning av siffrorna. Grundskoleutvärderarna har inte sett att elevernas mobiltelefoner påverkar studieron i någon större utsträckning. Många skolor använder sig av mobildagis för att eleverna inte ska frestas att släppa uppmärksamheten för att skicka sms eller mejl. Finns telefonerna trots allt inom räckhåll är det lärarens uppgift att skapa ett arbetsklimat där eleverna självmant prioriterar lektionen före mobilen. Den slutsatsen drar också de båda gymnasieutvärderarna Katarina Willstedt och Lena Lindgren, även om mobiltelefoner upplevs som ett större problem på gymnasiet än i grundskolan. I en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund uppgav 46 procent av gymnasielärarna störande föremål i klassrummet som ett av de största problemen, medan motsvarande siffra för lärarna i årskurs 7 9 var 37 procent. Gymnasieutvärderarnas definition av studiero är att eleverna kan koncentrera sig i en miljö där det råder lugn och ro utan störningar. De har studerat 18 enheter på nio gymnasieskolor under hösten Mestadels var det lugnt i klassrummen. Utvärderarna noterar att >> 24 LÄRA #2/2015

25 STUDIERO ILLUSTRATION: MIA NILSSON >> gymnasie eleverna kan lägga en annan innebörd i begreppet studiero än den gängse. Oro för framtiden eller stress är faktorer som gymnasister tycker påverkar deras studiero. Vi ser att många elever är väldigt splittrade i dag och lärarnas ledarskap utmanas hela tiden, säger Lena Lindgren. De refererar till forskaren Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet som 2013 undersökte vilka beteenden som gymnasielärare uppfattade som mest besvärande i klassrummet. I topp hamnade sysslolöshet, otillåtet prat och att inte passa tider. Gymnasieutvärderarna delar Samuelssons uppfattning att lösningen inte 25 LÄRA #2/2015 är hårdare regler och förbud utan att skapa delaktighet och involvera eleverna. Det allra viktigaste är att vara en självklar och lyhörd ledare och ha förmågan att skapa goda relationer. Därtill att man kan möta många elevers behov av struktur, säger Katarina Willstedt. Både grundskole- och gymnasieutvärderarna är överens om att en väg till ökad studiero är det kollegiala lärandet. På Thorildsplans gymnasium har försteläraren Tova Rasmusson i uppdrag att särskilt arbeta med studieron i klassrummen. Hon har genomfört en pilotstudie i tre klasser, där eleverna har svarat på en enkät om vad de själva behöver för att uppleva studiero. Enkäten har sedan följts upp med klassrumssamtal och det har lett till ökad förståelse för kamraternas behov, så vi har redan sett en positiv effekt. Tanken är att vi ska arbeta så här på hela skolan, men det är ännu i sin linda, säger Tova Rasmusson. Utvärderarnas rapporter kommer nu att presenteras på analysseminarier inom utbildningsförvaltningen. Målet är att de nya kunskaperna ska fortplanta sig ut i skolorna som en del i de utvecklingsprojekt som redan pågår. n MARIANNE HÜHNE VON SETH

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Ekvationer på film ger motivation

Ekvationer på film ger motivation tema Nya arbetssätt Häggviksskolan, Sollentuna Ekvationer på film ger motivation När matteläraren Ove Engström fick en ny sjua förra hösten var han bekymrad över deras mattekunskaper. Det är han inte längre.

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Vi tror olika!! Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma? "Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

Copyright Brottsanalys 2015

Copyright Brottsanalys 2015 Copyright Brottsanalys 2015 BROTTSA ALYS 1 (2) Åtta kommuner tar avstånd från Islamiska staten Sveriges 20 största kommuner, förutom Göteborgs kommun, fick frågan om de tar avstånd från väpnad jihad och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

År 2006 hittade jag av en slump boken Rika matematiska problem inspiration

År 2006 hittade jag av en slump boken Rika matematiska problem inspiration Ulrihca Malmberg Att göra rika problem rika Att använda rika problem och utnyttja deras potential är inte helt lätt. Här behandlas några svårigheter och problem som visat sig och som varit utgångspunkt

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic SIDAN 1 Boken handlar om: Det är dags för ramadan. Detta år ska Ayse också få prova på, att fasta. Mamma säger, att Ayse får fasta några timmar varje dag, men hon bestämmer sig för att fasta hela dagarna.

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 Att leda ett lag Christer Dreberg Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 1 Sammanfattning Att leda ett lag är ett väldigt brett område. Jag har valt att söka efter grunder för att nå framgång. Hur stort inflytande

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer