KARLEBY STADS GYMNASIE- UTVECKLINGSRAPPORT 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARLEBY STADS GYMNASIE- UTVECKLINGSRAPPORT 2010"

Transkript

1 KARLEBY STADS GYMNASIE- UTVECKLINGSRAPPORT

2 1. INLEDNING... 3 Uppdrag för gruppen för utveckling av gymnasieutbildningen... 3 Behovet av att utveckla gymnasiet och utvecklingspotentialen... 4 Aspekter som påverkar utvecklingen av gymnasieverksamheten UTVECKLINGSGRUPPENS VERKSAMHET UTVECKLINGSINRIKTNINGAR TRE SCENARIER... 9 Nytt scenario: Övergripande förening av krafter Ett enhetligt gymnasium med tre linjer... 9 Utredning av IB-gymnasiestudier ARBETET MED ATT UTVECKLA GYMNASIERNA PÅ RIKS- OCH LANDSKAPSNIVÅ Utvecklingsarbetet på landskapsnivå RIKTLINJER FÖR OCH DELOMRÅDEN INOM ARBETET FÖR UTVECKLING AV GYMNASIET Förbättring av gymnasieutbildningens attraktivitet Uppföljning av gymnasiets attraktivitet Utveckling av ett mångsidigare kursutbud och av pedagogiken Optimal sammansättning av elevgrupper och förbättring av produktiviteten Utveckling av lärandemiljön Effektivisering av elevhandledningen och förbättring av gemenskapen Lokallösningar och deras inverkan på grundutbildningen Lösningsalternativ för gymnasiets ledningssystem Förbättring av tjänsterna inom specialundervisningen och elevvården Särskilda frågor beträffande utvecklingen av det svenska gymnasiet Uppföljning av och rapportering om utvecklingsarbetet IB-gymnasieverksamheten eller den engelska linjen SAMMANFATTNING BILAGOR KARTLÄGGNING AV TILLSTÅNDET MED DET ENHETLIGA GYMNASIET: KOKKOLAN YHTEISLYSEON LUKIO OCH LÄNSIPUISTON KOULU KARTLÄGGNING AV TILLSTÅNDET MED DET ENHETLIGA GYMNASIET: KIVINIITYN KOULU JA LUKIO

3 1. INLEDNING Uppdrag för gruppen för utveckling av gymnasieutbildningen För att förbereda kommunsammanslagningen av Karleby stad samt Kelviå, Lochteå och Ullava kommuner tillsattes 2008 arbetsgruppen för bildningsväsendet, som organiserades i flera underarbetsgrupper. Arbetsgruppen för gymnasieutbildningen, som bestod av gymnasierektorerna, fick i uppdrag att sammanställa Karleby stads gymnasieutredning under läsåret Gymnasieutredningen blev klar Arbetsgruppen bestod av Raimo Lammi, Ulla-Maija Latvala, Markku Anttila, Panu Kela och Greger Englund. I gymnasieutredningen granskas gymnasieutbildningens bakgrund, nuläge och prognoser. Rapporten består av en statistikdel och en SWOT-analys av de olika alternativen för genomförande av gymnasieutbildningen. I bakgrunden finns uppgifter om ett minskat elevantal i daggymnasierna. Antalet gymnasieelever har minskat under hela 2000-talet, och enligt prognoserna förväntas denna trend fortsätta. I gymnasieutredningen utreddes sex olika alternativ som grund för utvecklingen. Arbetsgruppen stannade för ett alternativ enligt en centraliserad modell där den finska gymnasieutbildningen kopplas till ett gymnasium och den svenska utbildningen sker separat från denna, precis som i dag. Gymnasieutredningen behandlades i utbildningsnämnden och För gymnasieutredningen begärdes utlåtanden av gymnasiernas lärarkårer och elevkårer, och man har satt sig in i utlåtandena. I gymnasieutredningen och utlåtandena dyker flera utvecklingsobjekt upp. I det fortsatta arbetet måste man fokusera på dessa. Utbildningsnämnden beslöt att tillsätta en grupp för utveckling av gymnasiet som ska fortsätta utvecklingsarbetet. Till gruppen för utveckling av gymnasiet utsågs som representanter för utbildningsnämnden Lea Kippo-Kovasin, Seppo Mutka, Sirpa Orjala och Marlén Timonen, från bildningscentralen Peter Johnson, Per-Olof Nyström och Jussi Kainulainen, som representanter för gymnasiet Greger Englund, Raimo Lammi, Ulla-Maija Latvala, Markku Anttila, Kimmo Korkeamäki, Anneli Kauppi, Nina Hansén och Katariina Kallio- 3

4 Muuraiskangas, ordförandena för gymnasiernas direktioner Marlén Timonen och Sari Innanen samt som OAY:s representant Heikki Jaakonaho. Vid behov tilläts inbjudna experter på utvecklingsgruppens möten. Utifrån gymnasieutredningen och utlåtandena omfattar arbetet med utveckling av gymnasieverksamheten följande centrala områden: 1. höjning av gymnasieutbildningens attraktivitet 2. utveckling av ett mångsidigare kursutbud och av pedagogiken 3. optimal sammansättning av elevgrupperna och förbättrad produktivitet 4. utveckling av lärandemiljön 5. effektivisering av elevhandledningen och förbättrad gemenskap 6. lokallösningar och deras inverkan på grundundervisningen 7. lösningsalternativ för gymnasiets ledningssystem 8. förbättrad specialundervisning och förbättrade tjänster inom elevvården 9. särskilda frågor beträffande utvecklingen av det svenska gymnasiet 10. uppföljning av och rapportering om utvecklingsarbetet. Förutom dessa objekt bör man inom utvecklingsarbetet stärka samarbetet på landskapsnivå i fråga om utbildningen på andra stadiet inom ramen för det avtal som slutits samt tillsammans med de regionala aktörerna inleda utredningar där grunderna för valen av utbildning utreds och de regionala utbildningsinriktningarna utvecklas. Ett samtidigt genomförande av de tio utvecklingsområdena inom ramen för en tillräcklig tidsplan ger möjligheter till systematisk utveckling av gymnasieverksamheten. Om enbart ett område i taget utvecklas, finns det en risk för att de förväntade resultaten inte uppnås trots utvecklingsinsatserna, eftersom strukturen på något annat utvecklingsområde kan vara alltför styv. När det gäller utvecklingsverksamhet kan det överlag konstateras att organisationens verksamhet med tiden tenderar att återgå till utgångsläget och att utvecklingsinsatsen går till spillo om enbart en faktor eller en sekundär faktor utvecklas. Behovet av att utveckla gymnasiet och utvecklingspotentialen Behovet av att utveckla gymnasiet uppkom å ena sidan till följd av den omvärdering av servicestrukturen som gjordes efter Karleby kommunsammanslagning 2009 och som har 4

5 granskats i gymnasieutredningen och å andra sidan till följd av de förändrade verksamhetsbetingelserna för andra stadiets utbildning. Under 2000-talets första decennium har gymnasiets attraktivitet försvagats såväl på riksnivå som i Karleby och Mellersta Österbotten. Orsakerna till detta är många, och de har behandlats ur många olika perspektiv i den lokala gymnasiediskussionen. Likadana utvärderingar eller utredningar har genomförts i kommuner som har berörts av kommunsammanslagningen (exempelvis Jyväskylä och Kajana) samt i kommuner och städer där elevantalen snabbt minskat (exempelvis S:t Michel) eller där kommunens ekonomiska problem har varit stora (exempelvis Uleåborg och Lahtis). Under de senaste tio åren har utvecklingen av elevantalet i de gymnasier som drivs av Karleby stad visat en nedgång på mer än 20 procent. Ett centralt mål i utvecklingsarbetet för gymnasierna är att öka gymnasiets attraktivitet så att den nedåtgående trenden inte fortsätter och att åtminstone stabilisera det nuvarande elevantalet. En förändring i gymnasiets servicestruktur mot ett sammanslaget gymnasium effektiviserar resursutnyttjandet så att det uppstår en utvecklingspotential. Med detta avses differensen mellan de elevspecifika nettokostnaderna och statsandelen då kostnaderna beräknas enligt den förmånligaste gymnasieenheten. Koncentreringen av gymnasieverksamheten till en enhet som kunde fungera enligt nivån på det i dag förmånligaste gymnasiet KYL skulle således ge de nödvändiga ekonomiska tilläggsresurserna för genomförandet av de utvecklingsåtgärder som presenteras längre fram i denna rapport. I ett senare skede kan det också ses som att utvecklingspotentialen blir större då gymnasiets attraktivitet och elevantal ökar. Tabell 1: Tilläggsresurser, dvs. utvecklingspotential, som fås med hjälp av en förändring i strukturerna. Utvecklingspotential 1. Om de elevspecifika kostnaderna ligger på den förmånligaste enhetens nivå Ökning av statsandelen då elevantalet ökar: /elev. Gymnasiets utvecklingspotential 5

6 Behovet av att utveckla gymnasieverksamheten i Karleby grundar sig också på den strategi som godkänts av Karleby stad (statsfullmäktige ) samt på bildnings- och undervisningsväsendets strategimål Reformen av gymnasiets servicestruktur ingår också som ett projekt i Karleby stads produktivitetsprogram (stadsstyrelsen ). Aspekter som påverkar utvecklingen av gymnasieverksamheten Utvecklingen av gymnasiet påverkas av flera olika aspekter som bör beaktas och vara i balans sinsemellan. Det centrala är att finna lösningar som är hållbara med tanke på framtiden. Aspekterna påverkar varandra och är sinsemellan beroende. Kvaliteten på gymnasieundervisningen och lärandemiljön påverkar gymnasiets attraktivitet. Elevernas serviceaspekt påverkar i sin tur gymnasiets attraktivitet. Om eleverna är nöjda med servicen, får det en positiv inverkan på attraktiviteten. Då det gäller fortlöpande utveckling förenas både de ovan nämnda aspekterna och de utbildningspolitiska målen. Personalaspekten omfattar både kvalitativa mål och i synnerhet undervisningspersonalens intressebevakning. Ur huvudmannens, dvs. utbildningsarrangörens perspektiv betonas den ekonomiska aspekten och också de operativa samt utbildningspolitiska målen. I riktlinjerna för utvecklingen av gymnasiet förverkligas som bäst en balans mellan de olika aspekterna, och lösningen fokuserar på framtiden. Det centrala är att lägga märke till utvecklingsarbetets och -målens mångformighet och det övergripande greppet. Detta är en förutsättning för att lyckas. 6

7 Bild 1. Aspekter som påverkar utvecklingen av gymnasiet. HUVUDMAN- NENS- BESLUTS- FATTARENS ASPEKT UNDERVIS- NINGENS OCH LÄRANDE- MILJÖNS KVALITET GYMNASIETS ATTRAKTIVITET PERSONAL- PERSPEKTIV PERS- PEKTIV ELEVERNAS SERVICE- ASPEKT. RIKS- TÄCKANDE UTBILDNINGS- POLITISKA ASPEKTER REGIONAL LOKAL ASPEKT ENLIGT FORTLÖPANDE UTVECKLING- PERSPEKTIV 2 UTVECKLINGSGRUPPENS VERKSAMHET Då gruppen för utveckling av gymnasiet inledde sin verksamhet upptäckte man att tidsplanen var för snäv på grund av frågans betydelse och mångskiftande karaktär. Man beslöt att skjuta upp sammanställningen av mellanrapporten till det sista mötet 2009 för att få tillräckligt med tid att sätta sig in i de faktorer som anknyter till utvecklingen av 7

8 gymnasieundervisningen. Hösten 2009 sammanträdde utvecklingsgruppen totalt fyra gånger, 22.9, 5.10, 3.11 och Dessutom bereddes gruppen möjlighet att bekanta sig med Vaasan lukio i samband med Kiviniityn lukios studiebesök i november Utbildningsnämnden behandlade gymnasiets utvecklingsfrågor vid sitt möte , då utkastet till mellanrapport antecknades för kännedom, och utvecklingsgruppen fick i uppdrag att fortsätta att utreda möjligheterna för IBgymnasieverksamhet som en del av utvecklingsarbetet. Dessutom beslöt nämnden att ordna en aftonskola om frågan. Våren 2010 inleddes med ett studiebesök till Järvenpään lukio för nämndens ledamöter och gruppen för utveckling av gymnasiet. Gruppen för utveckling av gymnasiet fortsatte finslipningen av mellanrapporten vid sitt möte , och ordnades en aftonskola dit nämndens ledamöter och avdelningsmedlemmarna inbjöds. Elevrepresentanter för samtliga fyra gymnasier i Karleby var också närvarande. Utvecklingsgruppen hade också beslutat genomföra en tilläggsutredning av IBgymnasieverksamheten och gett arbetsgruppen i uppdrag att besöka IB-gymnasierna i Uleåborg och Vasa. Utvecklingsgruppens mellanrapport uppdaterades, och nämnden för utbildning och fostran behandlade utvecklingsgruppens mellanrapport vid sitt möte Utifrån detta fortsätter arbetsgruppen sitt arbete enligt den rådande utvecklingsinriktningen. Också stadsstyrelsen informerades om mellanrapporten vid mötet Under våren sammanträdde gruppen ytterligare 6.4, 3.5, 17.5 och Totalt sammanträdde gruppen för utveckling av gymnasiet nio gånger, fyra gånger på hösten och fem gånger på våren. Dessutom ordnades en aftonskola då mellanrapporten färdigställdes Vid sammanställningen av slutrapporten under det sista mötet nådde utvecklingsgruppen inte enighet om rapporten. Arbetsgruppen beslöt att slutrapporten ska läggas fram som utvecklingschefens förslag till nämnden för utbildning och fostran, och senare för kännedom till stadsstyrelsen. Dessutom påpekades det att utvecklingsgruppen kommer under sin fullmäktigeperiod att följa upp utvecklingsåtgärderna och, om behov uppstår, att uppdatera utvecklingsplanen enligt utvecklingsprocessen (se s.17). 8

9 3 UTVECKLINGSINRIKTNINGAR TRE SCENARIER Utifrån gymnasieutredningen stannade man för tre alternativa scenarier: 1) Den nuvarande modellen (mer information: Gymnasieutredning kap , s. 25) Det nuvarande gymnasienätet och dess förvaltning bevaras. 2) Centraliserad modell Förenade krafter (mer information: Gymnasieutredning kap , s. 26) Den finska gymnasieutbildningen sammanslås på ett verksamhetsställe, den svenska fortsätter som tidigare. 3) Utökat samarbete med utbildningssamkommunen Två värdar (mer information Gymnasieutredning kap 3.2.5, s.31) Inom gymnasieutbildningen utökas samarbetet med Mellersta Österbottens utbildningssamkommun, bland annat genom att överföra gymnasieverksamheten i Kelviå till utbildningssamkommunen. Alla tre scenarier fick understöd, men precis som i gymnasieutredningen beslöt man att tillämpa den centraliserade modellen, förenade krafter, som utvecklingsinriktning. Nämnden för utbildning och fostran godkände beslutet vid sitt möte / 22: 1. att godkänna mellanrapporten av gruppen för utveckling av gymnasiet som vägledande dokument för arbetsgruppens fortsatta arbete 2. att skicka mellanrapporten och gymnasieutredningen av gruppen för utveckling av gymnasiet för kännedom till stadsstyrelsen 3. att be utvecklingsgruppen lämna sin slutrapport senast i juni Nytt scenario: Övergripande förening av krafter Ett enhetligt gymnasium med tre linjer Efter diskussionen utifrån de tre scenarierna dök det upp en ny typ av förslag enligt vilket all (såväl finsk som svensk) gymnasieutbildning i Karleby stad ska sammanslås för att på detta sätt skapa ett enhetligt attraktivare gymnasium. Förutom de finska och svenska 9

10 linjerna ska gymnasiet omfatta en engelsk linje eller en IB-linje. Den svenska avdelningen behandlade frågan vid sitt möte och föreslog att den finska och svenska förvaltningen ska bevaras i det enhetliga gymnasiet och att den engelska linjen eller IB-linjen ska lyda under den svenska avdelningen. På detta sätt skulle det nya gemensamma Kokkolan lukio veterligen vara det enda trespråkiga gymnasiet i Finland, och förutom stor publicitet ansågs detta även medföra attraktivitet både regionalt och på riksnivå. Gruppen utvecklade efter en ingående diskussion idén om en modell med ett enhetligt gymnasium med tre linjer och stannade för en mer övergripande modell som utvecklingsinriktning för gymnasiet. Modellen innebär en sammanslagning av både den finska och svenska gymnasieundervisningen på samma verksamhetsställe, dock så att den finska och svenska förvaltningen hålls isär. I det sammanslagna gymnasiet börjar man dessutom utveckla en linje där undervisningsspråket är engelska och där den svenska sidan ansvarar för förvaltningen. Detta trespråkiga gymnasium ska stödja stadens internationaliseringsstrategi och mångkulturella profil genom att erbjuda en naturlig fortsättning på det språkprogram som inleds i för- och grundutbildningen samt på den svenska språkbadsundervisningen och CLIL-undervisningen på engelska. Det mångsidiga språkutbudet ska resultera i att elevernas praktiska språkkunskaper stärks, framför allt genom en ökad användning av engelska, och därigenom medföra nytta i studier på högre nivå med kursutbud och litteratur också på engelska. Dessutom ska detta skapa en grund för internationellt studentutbyte när man är en bit på väg med studierna. Då gymnasierna slås samman stärks de tidigare attraktionsfaktorerna i gymnasieutbildningen i Karleby. Dessa finns inom idrott (projektet Keski-Pohjanmaan Urheiluakatemia), musik, konst och naturvetenskaper. Vid sitt möte fastställde nämnden för utbildning och fostran riktlinjer i denna stil för utvecklingsarbetet. Utredning av IB-gymnasiestudier 10

11 Man beslöt att utreda detaljer och bakgrundsinformation i anknytning till inrättandet av en IB-linje. Med IB-gymnasiestudier avses det internationella, globala gymnasiesystem som upprätthålls av The International Baccalaureate Organisation (IBO). The International Baccalaureate Organisation grundades på 1960-talet och är en oberoende, internationell organisation med huvudkvarter i Genève, Schweiz. Huvuddelen av förvaltningsverksamheten är förlagd till Cardiff, Wales. I dag finns det mer än IBskolor i cirka 115 olika länder. I Finland finns det för närvarande 15 IB-gymnasier där undervisningen sker inom en separat linje. IB-gymnasiet (IB Diploma Programme) avslutas med en gymnasieexamen som är känd och ansedd i hela världen och som ger behörighet för fortsatta studier vid universitet och annan utbildning på högre nivå. I Finland jämställs IB-examen med studentexamen. Uppgifterna i IB-examen sammanställs och prestationerna bedöms centralt vid examenskontoret (Curriculum and Assessment Centre), som finns i Cardiff. Rätt att inrätta ett IB-gymnasium ansöks hos IBO, som också övervakar skolverksamheten. Varje IBgymnasium har en IB-koordinator (IB Coordinator) som håller kontakt med IBO och ser till att principerna för IB-verksamheten iakttas i skolan. Enligt undervisnings- och kulturministeriets bedömning är det osannolikt att ett IB-tillstånd kan erhållas, men man förhåller sig positivt till ett trespråkigt gymnasium. Enbart ett IBtillstånd har beviljats efter 2006, och specialgymnasietillstånd enbart för Pohjois-Haagan urheilulukio. Dessutom bör det noteras att IB-gymnasierna och de andra specialgymnasierna inte längre får förhöjd statsandel. Ekonomiskt och operativt sett ska det sålunda vara lönsammare och lättare att erbjuda kurser i engelska på något annat sätt än i form av en IB-linje. Ett tillstånd för att ordna IB-gymnasiestudier skulle alltså kräva ett positivt beslut av både IBO och undervisnings- och kulturministeriet, varför IB-alternativet inte verkar realistiskt i detta skede. Utvecklingsgruppen tillsatte ändå en arbetsgrupp som ska utreda IB-alternativet och besöka IB-gymnasiet i Uleåborg. Arbetsgruppens åsikter om förutsättningarna för ett IB-gymnasium i Karleby var följande: Det är mycket osannolikt att ett tillstånd för ett IB-gymnasium fås, och den enda möjligheten är att sluta ett samarbetsavtal med IB-gymnasiet i antingen Vasa eller Uleåborg så att Karleby fick en filial till IB-gymnasiet. En IB-filial till Uleåborg eller Vasa 11

12 skulle innebära att statsandelen tillfaller undervisningsväsendet i Uleåborg i stället för Karleby, eftersom eleverna skulle vara inskrivna i det administrerande gymnasiet. Med tanke på ekonomin är detta en negativ faktor och svarar inte på utmaningen att attraktiviteten i fråga om gymnasieverksamheten i Karleby borde ökas. Dessutom är kursutbudet i IB-gymnasiet mycket teoretiskt samt blir andelen språkval liten, vilket inte motsvarar det tidigare presenterade målet om en ökning av språkvalen och studiemöjligheterna som en attraktionsfaktor. Arbetsgruppen beslutar att förkasta alternativet med ett IB-gymnasium i detta skede samt att söka en utvecklingsinriktning utifrån Karlebys befintliga styrkor, dvs. den svenska språkbadsundervisningen och den engelska CLIL-undervisningen inom grundundervisningen. 12

13 4 ARBETET MED ATT UTVECKLA GYMNASIERNA PÅ RIKS- OCH LANDSKAPSNIVÅ Samtidigt har undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp för utveckling av gymnasieutbildningen inlett sin verksamhet, och enligt undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsplan (KESU) stärks gymnasiets uppgift som en allmänbildande och för fortsatta studier förberedande inriktning. För utvecklingen av utbildningen sammanställs åtgärdsförslag före Den arbetsgrupp som bereder förslagen diskuterar bland annat - gymnasieutbildningens allmänna mål - gymnasieutbildningens attraktivitet - tryggandet av gymnasieutbildningens tillgänglighet - konsekvenserna av internationaliseringsstrategin - dimensioneringen och finansieringen av utbildningen - behovet av att organisera studiehandledning, specialundervisning och annan stödverksamhet - utvecklingen av studentexamen Arbetsgruppens arbete pågår fortfarande, men enligt den information man har fått har det förts allmänna diskussioner om omfattningen av allmänbildningen, gymnasieutbildningens tillgänglighet och kursantalet. Det ska alltså noteras att samma områden inom gymnasieutvecklingen granskas såväl på riksnivå som på lokal nivå i Karleby. Undervisnings- och kulturministeriets och Finlands Gymnasistförbunds rapport Lukion Suunta 2009 (Gymnasietrender 2009) färdigställdes under hösten. Enligt denna anser största delen av gymnasieeleverna att det borde finnas större valfrihet i gymnasiet, och en tredjedel anser att det totala antalet obligatoriska kurser är alltför högt. Gymnasiets timfördelning och grunderna för undervisningsplanen förnyas i början av följande regeringsperiod utifrån ovan nämnda rapport av undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp. Också av denna orsak är det motiverat att gymnasieutbildningens servicestruktur i Karleby kan lösas innan det nya lokala arbetet med undervisningsplanen inleds. 13

14 Utvecklingsarbetet på landskapsnivå För utvecklingen av samarbetet inom utbildningen på andra stadiet i Mellersta Österbotten pågår projektet Toisen asteen yhteys ( Kontakt av andra graden ), där en utbildningsstrategi på landskapsnivå bereds och samarbetsavtalen mellan utbildningsarrangörerna uppdateras. Den gemensamma beredningen har resulterat i ett nytt utkast till samarbetsavtal för utbildningen på andra stadiet. Syftet med detta är att i organiseringen av utbildningen komma överens om utvecklingen och samverkan i fråga om det inbördes samarbetet och samarbetet mellan arrangörerna av den allmänbildande utbildningen på andra stadiet, dvs. gymnasieutbildningen, och arrangörerna av yrkesutbildningen. Avtalet ersätter det tidigare avtalet om utbildningssamarbete på andra stadiet, som trädde i kraft Avtalsutkastet är ett ramavtal som är mer övergripande än det tidigare och som kompletteras med bilaterala avtal. Ett centralt mål i avtalet är att man genom samarbetet förbättrar möjligheterna för eleverna på andra stadiet att flexibelt göra individuella val som stöder elevernas förutsättningar för arbetslivet och fortsatta studier. Samma parter ansvarar fortfarande för ordnandet av utbildningen, dvs. de kommunala gymnasierna inom området ansvarar för gymnasieutbildningen, förvaltningen och studiehandledningen. På motsvarande sätt ansvarar enheterna inom Mellersta Österbottens utbildningssamkommun, Mellersta Österbottens konservatorium och Kaustisen evankelinen opisto för yrkesutbildningen, förvaltningen och studiehandledningen. Avtalet träder i kraft och gäller tills vidare. För verkställigheten av ikraftträdandet krävs ett beslut som vunnit laga kraft av styrelsen för varje avtalspart. I utlåtandet av nämnden för utbildning och fostran framläggs att avtalsutkastet stärker de nuvarande samarbetsförhållandena inom utbildningen på andra stadiet och utvecklingen i fråga om samverkan inom utbildningen samt klarlägger hur samarbetet ska administreras. Vid sitt möte / 42 fattade nämnden för utbildning och fostran följande beslut: 1. att i sitt utlåtande framlägga att avtalsutkastet stärker de nuvarande samarbetsförhållandena inom utbildningen på andra stadiet och utvecklingen i fråga om samverkan inom utbildningen samt klarlägger hur samarbetet ska administreras 14

15 2. att för sin del godkänna avtalsutkastet 3. att föreslå för stadsstyrelsen att avtalsutkastet godkänns 4. att utvecklingen av och avtalsgrunden för det regionala samarbetet i fråga om den svenska gymnasieutbildningen ges i uppdrag åt gruppen för utveckling av gymnasiet. Också det regionala samarbetet kräver redan i detta skede en lösning för servicestrukturen inom gymnasieutbildningen i Karleby. Yrkesgymnasieverksamheten och de framtida åtgärderna för att utveckla denna ingår i ett bredare arbete för utveckling av andra stadiet där man bland annat kommer att utreda dimensioneringen av hela andra stadiet. Utbildningssamkommunen planerar som bäst en flyttning av yrkesgymnasiet till nya lokaler på ett campusområde år Samarbetet på hela andra stadiet och med yrkesutbildningen anses vara viktigt och bör fördjupas i framtiden. Bild 2: Mellersta Österbottens andra stadiets utbildningsutbud 15

16 5 RIKTLINJER FÖR OCH DELOMRÅDEN INOM ARBETET FÖR UTVECKLING AV GYMNASIET Enligt det uppdrag som gruppen för utveckling av gymnasiet har finns det tio centrala utvecklingsområden inom utvecklingsarbetet, och dessutom ska möjligheterna för IBgymnasieverksamheten utredas. I planen för genomförandet av utvecklingen ska först nuläget för varje delområde utredas, därefter ska målbilden beskrivas och åtgärderna för att uppnå målbilden fastställas och schemaläggas samt de ansvariga instanserna definieras. Som en förenande faktor i fråga om delområdena inom utvecklingen har utvecklingsgruppen definierat en vision för utvecklingen av gymnasieverksamheten i Karleby stad: Karleby stads gymnasieverksamhet erbjuder studier som ur elevens perspektiv är attraktiva, intressanta och mångsidiga i en tidsenlig lärandemiljö. Gymnasiet fungerar som en enhetlig trespråkig gemenskap som utvecklas och stärker personalens kompetens och samhörighet. Eleverna får stöd genom tillräcklig personlig och högkvalitativ studiehandledning samt elevvård. Enligt följande beskrivning av utvecklingsprocessen är en väsentlig del av genomförandefasen en utvärdering där man följer upp hur utvecklingsarbetet fortskrider och lyckas, och på motsvarande sätt upprätthålls engagemanget för planen och löser man de problem som dyker upp på genomförandesidan. 16

17 Fritt formulerad översättning: Genomförandeplaner: Objekt, uppgifter och framgångskriterier GENOMFÖRANDE Upprätthållande av engagemanget UTVÄRDERING Granskning av hur processen fortskrider PLANERING Problemlösning SITUATIONSBE- DÖMNING Granskning av framgången INVENTERING RAPPORTERING INLEDNING Gymnasieutredningen (3/2009) om gymnasieverksamheten i Karleby kan ses som en lägesbedömning utifrån vilken planeringen av utvecklingen inleddes inom gruppen för utveckling av gymnasiet. 17

18 Denna rapport av gruppen för utveckling av gymnasiet fastställer objekten, uppgifterna och framgångskriterierna i genomförandeplanen. Då utvecklingsprocessen fortskrider ska utvecklingsgruppen bedöma genomförandet av utvecklingsplanen samt övervaka engagemanget för planen och lösningarna på de problem som dyker upp. På motsvarande sätt ska man i utvärderingen se till att utvecklingsplanen fortskrider och lyckas. Slutligen görs en inventering och rapportering av utvecklingsarbetet. Enligt principen om fortlöpande utveckling behövs också en ny utvärdering av läget i det skede då alla utvecklingsåtgärder genomförts eller då det skett en betydande förändring i verksamhetsbetingelserna. 18

19 5.1 Förbättring av gymnasieutbildningens attraktivitet Beskrivning av nuläget I Karleby har gymnasieutbildningens attraktivitet försvagats under hela 2000-talet, och i dag väljer 42 procent av åldersklassen gymnasiestudier i stället för 50 procent, som är målet. Utgångspunkten är att hela utvecklingen av gymnasieundervisningen börjar från en förbättring av attraktiviteten. Med stöd av följande tabeller presenteras bland annat prognosen för åldersklassernas utveckling, utvecklingen av elevantalet i gymnasierna och antalet förstahandssökande till gymnasiet per nybörjarplats och gymnasium i Karleby. Tabell 1a: Årsklassernas storlek inom den grundläggande utbildningen, åk 1-9 ( och Tabell 1b: Åldersklassen år; storleken i Karleby Åldersklassernas storlek inom den grungl. utbilningen, åk1-9 ( ) Enligt statistikcentralens rapporter. 19

20 Av tabellen framgår en nedgång i åldersklasserna då det i Mellersta Österbotten uppstår en ännu hårdare konkurrens om elever inom utbildningen på andra stadiet. Därför bör gymnasieverksamheten i Karleby förstärkas och attraktiviteten förbättras. I annat fall hotas de separata enheterna eller hela utbildningsformen, eftersom hela yrkesutbildningens attraktivitet och antalet nybörjarplatser kan bedömas ligga kvar på nuvarande höga nivå. Tabell 2: Utvecklingen av antalet stadsandelselever inom Karleby stads gymnasieundervisning på 2000-talet. Skolans namn Karleby svenska gymnasium Kiviniityn lukio Kokkolan yhteislyseon lukio Lucina Hagmanin lukio (*inkl. antalet ämnesstuderande) * 66 Vuxenlinjen vid Kokkolan yhteislyseon lukio Kokkolan ammattilukio Totalt Totalt antal statsandelselever i gymnasiet, svenska Totalt antal statsandelselever i gymnasiet, finska Antal statsandelselever i gymnasiet, samtliga Totalt antal statsandelselever i daggymnasierna, exkl. vuxenlinjen Utvecklingen av gymnasiets attraktivitet bör följas upp utifrån den indikatorinformation som fås utifrån den gemensamma elevantagningen. I urvalssystemet KOULUTA gör den elev som avslutar grundskolan fem val, av vilka det viktigaste är förstahandsvalet, dvs. det alternativ som eleven väljer som det första. Även om en ung person som söker till gymnasiet börjar studera enligt det andra eller tredje valalternativet, ger förstahandsvalet den bästa indikationen på gymnasiets popularitet och attraktivitet. Uppföljning av gymnasiets attraktivitet I indikatorinformationen ska sökandena inom och utanför Karleby skiljas åt. Med tanke på Karleby stads undervisningsväsen och den lokala allmänbildande utbildningskanalen är det viktigt att följa med hur många ungdomar som avslutar grundskolan i Karleby som i första hand söker en gymnasieplats vid ett gymnasium i Karleby. Jämförelseuppgifterna kan tas som utgångspunkt. 20

Samarbetsstrategin för andra stadiets utbildning i Mellersta Österbotten

Samarbetsstrategin för andra stadiets utbildning i Mellersta Österbotten Samarbetsstrategin för andra stadiets utbildning i Mellersta Österbotten 1 Bakgrund Samarbetet mellan utbildningens upprätthållare fick sin början redan på 1990-talet i samband med försöket med utbildning

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011. utlåtande angående förslagen från arbetsgruppen som bereder åtgärder för utveckling av gymnasieutbildningen

L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011. utlåtande angående förslagen från arbetsgruppen som bereder åtgärder för utveckling av gymnasieutbildningen L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011 Undervisnings- och kulturministeriet/ Enheten för allmänutbildning PB 29 00023 STATSRÅDET Referens: Er begäran om utlåtande 21.12.2010/45/040/2010 utlåtande angående

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta 4.9.

Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta 4.9. Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta 4.9.2015 Härmä Regeringsprogrammet: KOMPETENS OCH UTBILDNING Mål och hur de mäts

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8 Nämnden Svenska rum 26.05.2016 Sida 1 / 8 759/2016 12.01.00.00 50 Utlåtande om fullmäktigemotionen om ett regionalt språkförsök i Esbo Beredning och upplysningar: Outi Saloranta-Eriksson, tel. 09 816 52345

Läs mer

Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna i Karleby 2014-2017 DEL 1 KVALITATIVT UTVECKLANDE

Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna i Karleby 2014-2017 DEL 1 KVALITATIVT UTVECKLANDE Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna i Karleby 2014-2017 DEL 1 KVALITATIVT UTVECKLANDE Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna i Karleby 2014-2017 Innehåll Bakgrund strategisk utgångspunkt 3

Läs mer

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest Föregångarskap Åtgärder 2014 2015 2016 KokoHelaGrani Projektet genomför under åren 2014 16 bildningssektorns andel i IT-strategin som fullmäktige godkände år 2013. Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Hörandetillfälle för medborgarinstituten. Helsingfors Annika Bussman

Hörandetillfälle för medborgarinstituten. Helsingfors Annika Bussman Hörandetillfälle för Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Förnyandet av strukturer inom andra stadiets utbildning och fri bildning Grundar sig på hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin samt

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2011 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125 Skolstadga Godkänd av stadsfullmäktige 27.09.2016, 125 Träder ikraft 01.11.2016 Innehåll Skolstadga för Mariehamns stad... 3 Allmänt... 3 Bildningsnämndens verksamhetsidé... 3 Skoldistrikt... 3 Skolskjutsar...

Läs mer

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Porvoo - Borgå Utbildning Den trygga inlärningsstigen Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Den trygga och enhetliga inlärningsstigen I Borgå vill man trygga barn och ungdomars

Läs mer

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN INNEHÅLL 1. Målen för säkerhetsplanen, innehållet i åtgärdsprogrammet, de ansvariga personerna för

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft Sibbo Lovisa Kotka Borgå Innehållsförteckning 1. Uppgörandet av läroplanen................................ 1 2. Läroplanens innehåll....................................

Läs mer

Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2011

Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2011 1(24) Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2011 Statistikcentralen har förnyat höstens datainsamling gällande anordnar- och läroanstaltsnivå. Blanketten Uppgifter på anordnarnivå

Läs mer

Nedläggning av Nummi-Pusulan lukio

Nedläggning av Nummi-Pusulan lukio Stadsfullmäktige 165 09.12.2015 Nedläggning av Nämnden för fostran och utbildning 4.11.2015 125 Stadsstyrelsen beslutade den 5 oktober 2015 i 359 att återförvisa ärendet om gymnasienätverket för ny beredning

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk

Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (6) 22.12.2016 56/2016 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2016 Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk Statens specialunderstöd för att tidigarelägga,

Läs mer

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79 1 DEL B, BILAGA 2 DEL B GYMNASIER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER I/1 Uppgiftsrelaterad lön 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. 4 04 04 01 7 Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-

Läs mer

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Målgrupp och genomförande Ett slumpvist urval på 2000 personer bland OAJ:s medlemmar

Läs mer

Beviljande av tilläggsanslag för timresursen inom nämnden för fostran och utbildning

Beviljande av tilläggsanslag för timresursen inom nämnden för fostran och utbildning Stadsfullmäktige 18 17.02.2016 Beviljande av tilläggsanslag för timresursen inom nämnden för fostran och utbildning Nämnden för fostran och utbildning 27.1.2016 11 Stadsfullmäktige krävde vid behandlingen

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

1 Ordinarie (förordnande tills vidare) 2 Visstidsanställd (inte vikarie) 3 Vikarie för tjänst/befattning 4 Tjänstledig 5 Deltidspensionerad

1 Ordinarie (förordnande tills vidare) 2 Visstidsanställd (inte vikarie) 3 Vikarie för tjänst/befattning 4 Tjänstledig 5 Deltidspensionerad LÄRARSPECIFIK BLANKETT Lärare inom grundläggande utbildning och gymnasieutbildning 2008 Lärarens uppgifter A. Lärarens efternamn B. Lärarens förnamn D. Anställningsförhållandets karaktär i den här läroanstalten

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2009 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 11 november 2005 Nr 864 865 INNEHÅLL Nr Sidan 864 Lag om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen om kamp mot korruption tjänstemän i

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

REKTORS BESLUT 120/2012 1 (5) 15.6.2012. Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD

REKTORS BESLUT 120/2012 1 (5) 15.6.2012. Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD REKTORS BESLUT 120/2012 1 (5) 15.6.2012 Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD Rekryteringsförbudets bakgrund och syften Helsingfors universitets

Läs mer

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration Fullmäktige 85 14.12.2015 Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration 431/05.11.00/2013 SOCHVUTS 83 Social- och hälsovårdsutskottet 18.11.2013 Beredare: Social-

Läs mer

2 495,07 2 471,52 4 03 04 01 7 utbildning/gymnasieundervisning

2 495,07 2 471,52 4 03 04 01 7 utbildning/gymnasieundervisning KT Cirkulär 11/2015, bilaga 2 Löner och arvoden inom UKTA från 1.1.2016 DEL A Allmän del Förhör av privatelev ( 25) 36,05 DEL B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning

Läs mer

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet Programmet Den nya grundskolan Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet Grundskolan förnyas. Aktuella utmaningar är en ökande ojämlikhet i utbildningen och

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt 1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun

Läs mer

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott Planen uppgjord Datum 15/2 2013 Justering av uppbyggnaden Datum 21/3 2013 Formell justering Datum 28/3 2013 Godkännande av planen Datum 17/4 2013 Godkänd i andra stadiets utbildningsnämnds sektion Datum

Läs mer

Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby

Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby Nämnden för utbildning och fostran, svenska sektionen 40 29.09.2015 Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby 379/00/01/02/2015 OPESVS 40 beredare: skoldirektör Per-Olof Nyström, tfn

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 2/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Helsingfors stad Protokoll 2/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/ Helsingfors stad Protokoll 2/2013 1 (9) 12 Servicenätet i Västra Distriktet HEL 2013-002831 T 00 01 01 Beslut Föredragande Bakgrunden beslutade att be om utlåtande av direktionen för skolorna i Västra

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/ Helsingfors stad Protokoll 1/2015 1 (9) 7 Begäran om direktionernas utlåtanden om förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen HEL 2014-014319 T 12 00 01 Beslut Behandling Svenska sektionen

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Centrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen

Centrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

Läroplan för grundundervisning i bildkonst

Läroplan för grundundervisning i bildkonst Läroplan för grundundervisning i bildkonst Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande konstundervisning

Läs mer

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

Vi7 workshop

Vi7 workshop Vi7 workshop 4-5.9.2015 Innehåll UBS Vi7 LP 1.8.2016 Mitt gymnasium Arbetssätt Det lokala läroplansarbetet Ge en tydlig grund för gymnasiets lokala läroplansarbete Digitalt läroplansverktyg som utbildningsanordnarna

Läs mer

Fakta om ungdomsgarantin

Fakta om ungdomsgarantin 9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Plan för skolnätet i Sibbo kommun

Plan för skolnätet i Sibbo kommun 1 Plan för skolnätet i Sibbo kommun Ställningstagande av styrgruppen för skolnätet 13.12.2010 UTGÅNGSLÄGE Framtidens servicenät och serviceproduktion bygger på kvalitet både pedagogiskt och strukturellt.

Läs mer

INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS STADS UTBILDNINGSVÄSEN Godkänd av stadsfullmäktige den 27 augusti 2014

INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS STADS UTBILDNINGSVÄSEN Godkänd av stadsfullmäktige den 27 augusti 2014 3 09 01.1 INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS STADS UTBILDNINGSVÄSEN Godkänd av stadsfullmäktige den 27 augusti 2014 1 Verksamhetsområde Helsingfors stads utbildningsnämnd, nämndens finska respektive svenska sektion

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO 39 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå Statsrådet har fastställt planen för utveckling av utbildning och forskning åren 1999-2004. I utvecklingsplanen

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl 1 Sammanträdestid: Onsdagen den, kl. 15.00 Sammanträdesplats: Kronoby gymnasium 14 Sammanträdets öppnande 3 15 Val av protokollsjusterare 3 16 Godkännande av föredragningslistan samt komplettering med

Läs mer

Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning

Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning Projektledare Sanna Vahtivuori-Hänninen sanna.vahtivuori-hanninen@minedu.fi Programmet Den nya

Läs mer

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 2016-2017 www.inga.fi www.eftis.fi www.oph.fi Lagstiftningen är en trygghet för varje barn Ett av de viktigaste målen för morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde. Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)

Läs mer

Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016)

Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016) KT Cirkulär 11/2015 bilaga 3 1 (5) Freund Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016) Ändringar som inte ändrar tolkningen

Läs mer

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Anneli Sihvo Studentexamensnämnden Om terminologi En studerande, (gymnasie)elev

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 43/

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 43/ ANSÖKNINGSMEDDELANDE 43/2013 1 10.4.2013 Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2013 Allmänbildande utbildning Statsunderstöd för utveckling och differentiering av lärmiljöerna Statsunderstöd för användning av informations-

Läs mer

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro Beslut 2011-03-17 Dnr 44-2010:4175 Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro Beslut Tillsyn i Hannaskolan 2011-03-17 2 (7) Dnr 44-2010:4175 Stiftelsen Hannaskolan Tillsyn

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 2420/00.01.01/2014 Stadsstyrelsen 167 2.6.2014 74 Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar:

Läs mer

Löner och arvoden i UKTA fr.o.m. 1.2.2010 UKTA 2010 2011

Löner och arvoden i UKTA fr.o.m. 1.2.2010 UKTA 2010 2011 KA 1 (13) Löner och arvoden i UKTA fr.o.m. 1.2.2010 UKTA 2010 2011 Del A Allmän del Arvoden Förhör av privatelev ( 25) 34,10 /gång Del B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

Riktlinjer för bildningen 2020

Riktlinjer för bildningen 2020 Riktlinjer för bildningen 2020 FINLANDS KOMMUNFÖRBUNDS BILDNINGSPOLITISKA PROGRAM Finlands Kommunförbund Utbildning och kultur BILDER: Kari Nuutinen ISBN 978-952-213-709-8 (häftad) ISBN 978-952-213-710-4

Läs mer

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 Motion 1: Kursvitsord i frivilliga gymnasiekurser På samma sätt som en studerande frivilligt kan välja en fördjupad eller tillämpad kurs i gymnasiet, skall den

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Yrkesskolorna i Borgå

Yrkesskolorna i Borgå BORGÅ Tillsättande av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad. Yrkesskolorna i Borgå Amisto Inveon Prakticum Porvoo International College (Point) Utredning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING

Läs mer

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Partnerskapsträff i Vasa 2-3.12 2009 Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Trender och tendenser..... Yrkesutbildningens växande popularitet Dualismen övergår i ett enhetligt (gränslöst) utbildningssystem

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 2220/01.01.01/2013 Stadsstyrelsen 254 16.9.2013 140 Fråga om etnisk diskriminering vid rekrytering Beredning och upplysningar: Kimmo Sarekoski, tfn 09 816 22525 E-post

Läs mer