KARLEBY STADS GYMNASIE- UTVECKLINGSRAPPORT 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARLEBY STADS GYMNASIE- UTVECKLINGSRAPPORT 2010"

Transkript

1 KARLEBY STADS GYMNASIE- UTVECKLINGSRAPPORT

2 1. INLEDNING... 3 Uppdrag för gruppen för utveckling av gymnasieutbildningen... 3 Behovet av att utveckla gymnasiet och utvecklingspotentialen... 4 Aspekter som påverkar utvecklingen av gymnasieverksamheten UTVECKLINGSGRUPPENS VERKSAMHET UTVECKLINGSINRIKTNINGAR TRE SCENARIER... 9 Nytt scenario: Övergripande förening av krafter Ett enhetligt gymnasium med tre linjer... 9 Utredning av IB-gymnasiestudier ARBETET MED ATT UTVECKLA GYMNASIERNA PÅ RIKS- OCH LANDSKAPSNIVÅ Utvecklingsarbetet på landskapsnivå RIKTLINJER FÖR OCH DELOMRÅDEN INOM ARBETET FÖR UTVECKLING AV GYMNASIET Förbättring av gymnasieutbildningens attraktivitet Uppföljning av gymnasiets attraktivitet Utveckling av ett mångsidigare kursutbud och av pedagogiken Optimal sammansättning av elevgrupper och förbättring av produktiviteten Utveckling av lärandemiljön Effektivisering av elevhandledningen och förbättring av gemenskapen Lokallösningar och deras inverkan på grundutbildningen Lösningsalternativ för gymnasiets ledningssystem Förbättring av tjänsterna inom specialundervisningen och elevvården Särskilda frågor beträffande utvecklingen av det svenska gymnasiet Uppföljning av och rapportering om utvecklingsarbetet IB-gymnasieverksamheten eller den engelska linjen SAMMANFATTNING BILAGOR KARTLÄGGNING AV TILLSTÅNDET MED DET ENHETLIGA GYMNASIET: KOKKOLAN YHTEISLYSEON LUKIO OCH LÄNSIPUISTON KOULU KARTLÄGGNING AV TILLSTÅNDET MED DET ENHETLIGA GYMNASIET: KIVINIITYN KOULU JA LUKIO

3 1. INLEDNING Uppdrag för gruppen för utveckling av gymnasieutbildningen För att förbereda kommunsammanslagningen av Karleby stad samt Kelviå, Lochteå och Ullava kommuner tillsattes 2008 arbetsgruppen för bildningsväsendet, som organiserades i flera underarbetsgrupper. Arbetsgruppen för gymnasieutbildningen, som bestod av gymnasierektorerna, fick i uppdrag att sammanställa Karleby stads gymnasieutredning under läsåret Gymnasieutredningen blev klar Arbetsgruppen bestod av Raimo Lammi, Ulla-Maija Latvala, Markku Anttila, Panu Kela och Greger Englund. I gymnasieutredningen granskas gymnasieutbildningens bakgrund, nuläge och prognoser. Rapporten består av en statistikdel och en SWOT-analys av de olika alternativen för genomförande av gymnasieutbildningen. I bakgrunden finns uppgifter om ett minskat elevantal i daggymnasierna. Antalet gymnasieelever har minskat under hela 2000-talet, och enligt prognoserna förväntas denna trend fortsätta. I gymnasieutredningen utreddes sex olika alternativ som grund för utvecklingen. Arbetsgruppen stannade för ett alternativ enligt en centraliserad modell där den finska gymnasieutbildningen kopplas till ett gymnasium och den svenska utbildningen sker separat från denna, precis som i dag. Gymnasieutredningen behandlades i utbildningsnämnden och För gymnasieutredningen begärdes utlåtanden av gymnasiernas lärarkårer och elevkårer, och man har satt sig in i utlåtandena. I gymnasieutredningen och utlåtandena dyker flera utvecklingsobjekt upp. I det fortsatta arbetet måste man fokusera på dessa. Utbildningsnämnden beslöt att tillsätta en grupp för utveckling av gymnasiet som ska fortsätta utvecklingsarbetet. Till gruppen för utveckling av gymnasiet utsågs som representanter för utbildningsnämnden Lea Kippo-Kovasin, Seppo Mutka, Sirpa Orjala och Marlén Timonen, från bildningscentralen Peter Johnson, Per-Olof Nyström och Jussi Kainulainen, som representanter för gymnasiet Greger Englund, Raimo Lammi, Ulla-Maija Latvala, Markku Anttila, Kimmo Korkeamäki, Anneli Kauppi, Nina Hansén och Katariina Kallio- 3

4 Muuraiskangas, ordförandena för gymnasiernas direktioner Marlén Timonen och Sari Innanen samt som OAY:s representant Heikki Jaakonaho. Vid behov tilläts inbjudna experter på utvecklingsgruppens möten. Utifrån gymnasieutredningen och utlåtandena omfattar arbetet med utveckling av gymnasieverksamheten följande centrala områden: 1. höjning av gymnasieutbildningens attraktivitet 2. utveckling av ett mångsidigare kursutbud och av pedagogiken 3. optimal sammansättning av elevgrupperna och förbättrad produktivitet 4. utveckling av lärandemiljön 5. effektivisering av elevhandledningen och förbättrad gemenskap 6. lokallösningar och deras inverkan på grundundervisningen 7. lösningsalternativ för gymnasiets ledningssystem 8. förbättrad specialundervisning och förbättrade tjänster inom elevvården 9. särskilda frågor beträffande utvecklingen av det svenska gymnasiet 10. uppföljning av och rapportering om utvecklingsarbetet. Förutom dessa objekt bör man inom utvecklingsarbetet stärka samarbetet på landskapsnivå i fråga om utbildningen på andra stadiet inom ramen för det avtal som slutits samt tillsammans med de regionala aktörerna inleda utredningar där grunderna för valen av utbildning utreds och de regionala utbildningsinriktningarna utvecklas. Ett samtidigt genomförande av de tio utvecklingsområdena inom ramen för en tillräcklig tidsplan ger möjligheter till systematisk utveckling av gymnasieverksamheten. Om enbart ett område i taget utvecklas, finns det en risk för att de förväntade resultaten inte uppnås trots utvecklingsinsatserna, eftersom strukturen på något annat utvecklingsområde kan vara alltför styv. När det gäller utvecklingsverksamhet kan det överlag konstateras att organisationens verksamhet med tiden tenderar att återgå till utgångsläget och att utvecklingsinsatsen går till spillo om enbart en faktor eller en sekundär faktor utvecklas. Behovet av att utveckla gymnasiet och utvecklingspotentialen Behovet av att utveckla gymnasiet uppkom å ena sidan till följd av den omvärdering av servicestrukturen som gjordes efter Karleby kommunsammanslagning 2009 och som har 4

5 granskats i gymnasieutredningen och å andra sidan till följd av de förändrade verksamhetsbetingelserna för andra stadiets utbildning. Under 2000-talets första decennium har gymnasiets attraktivitet försvagats såväl på riksnivå som i Karleby och Mellersta Österbotten. Orsakerna till detta är många, och de har behandlats ur många olika perspektiv i den lokala gymnasiediskussionen. Likadana utvärderingar eller utredningar har genomförts i kommuner som har berörts av kommunsammanslagningen (exempelvis Jyväskylä och Kajana) samt i kommuner och städer där elevantalen snabbt minskat (exempelvis S:t Michel) eller där kommunens ekonomiska problem har varit stora (exempelvis Uleåborg och Lahtis). Under de senaste tio åren har utvecklingen av elevantalet i de gymnasier som drivs av Karleby stad visat en nedgång på mer än 20 procent. Ett centralt mål i utvecklingsarbetet för gymnasierna är att öka gymnasiets attraktivitet så att den nedåtgående trenden inte fortsätter och att åtminstone stabilisera det nuvarande elevantalet. En förändring i gymnasiets servicestruktur mot ett sammanslaget gymnasium effektiviserar resursutnyttjandet så att det uppstår en utvecklingspotential. Med detta avses differensen mellan de elevspecifika nettokostnaderna och statsandelen då kostnaderna beräknas enligt den förmånligaste gymnasieenheten. Koncentreringen av gymnasieverksamheten till en enhet som kunde fungera enligt nivån på det i dag förmånligaste gymnasiet KYL skulle således ge de nödvändiga ekonomiska tilläggsresurserna för genomförandet av de utvecklingsåtgärder som presenteras längre fram i denna rapport. I ett senare skede kan det också ses som att utvecklingspotentialen blir större då gymnasiets attraktivitet och elevantal ökar. Tabell 1: Tilläggsresurser, dvs. utvecklingspotential, som fås med hjälp av en förändring i strukturerna. Utvecklingspotential 1. Om de elevspecifika kostnaderna ligger på den förmånligaste enhetens nivå Ökning av statsandelen då elevantalet ökar: /elev. Gymnasiets utvecklingspotential 5

6 Behovet av att utveckla gymnasieverksamheten i Karleby grundar sig också på den strategi som godkänts av Karleby stad (statsfullmäktige ) samt på bildnings- och undervisningsväsendets strategimål Reformen av gymnasiets servicestruktur ingår också som ett projekt i Karleby stads produktivitetsprogram (stadsstyrelsen ). Aspekter som påverkar utvecklingen av gymnasieverksamheten Utvecklingen av gymnasiet påverkas av flera olika aspekter som bör beaktas och vara i balans sinsemellan. Det centrala är att finna lösningar som är hållbara med tanke på framtiden. Aspekterna påverkar varandra och är sinsemellan beroende. Kvaliteten på gymnasieundervisningen och lärandemiljön påverkar gymnasiets attraktivitet. Elevernas serviceaspekt påverkar i sin tur gymnasiets attraktivitet. Om eleverna är nöjda med servicen, får det en positiv inverkan på attraktiviteten. Då det gäller fortlöpande utveckling förenas både de ovan nämnda aspekterna och de utbildningspolitiska målen. Personalaspekten omfattar både kvalitativa mål och i synnerhet undervisningspersonalens intressebevakning. Ur huvudmannens, dvs. utbildningsarrangörens perspektiv betonas den ekonomiska aspekten och också de operativa samt utbildningspolitiska målen. I riktlinjerna för utvecklingen av gymnasiet förverkligas som bäst en balans mellan de olika aspekterna, och lösningen fokuserar på framtiden. Det centrala är att lägga märke till utvecklingsarbetets och -målens mångformighet och det övergripande greppet. Detta är en förutsättning för att lyckas. 6

7 Bild 1. Aspekter som påverkar utvecklingen av gymnasiet. HUVUDMAN- NENS- BESLUTS- FATTARENS ASPEKT UNDERVIS- NINGENS OCH LÄRANDE- MILJÖNS KVALITET GYMNASIETS ATTRAKTIVITET PERSONAL- PERSPEKTIV PERS- PEKTIV ELEVERNAS SERVICE- ASPEKT. RIKS- TÄCKANDE UTBILDNINGS- POLITISKA ASPEKTER REGIONAL LOKAL ASPEKT ENLIGT FORTLÖPANDE UTVECKLING- PERSPEKTIV 2 UTVECKLINGSGRUPPENS VERKSAMHET Då gruppen för utveckling av gymnasiet inledde sin verksamhet upptäckte man att tidsplanen var för snäv på grund av frågans betydelse och mångskiftande karaktär. Man beslöt att skjuta upp sammanställningen av mellanrapporten till det sista mötet 2009 för att få tillräckligt med tid att sätta sig in i de faktorer som anknyter till utvecklingen av 7

8 gymnasieundervisningen. Hösten 2009 sammanträdde utvecklingsgruppen totalt fyra gånger, 22.9, 5.10, 3.11 och Dessutom bereddes gruppen möjlighet att bekanta sig med Vaasan lukio i samband med Kiviniityn lukios studiebesök i november Utbildningsnämnden behandlade gymnasiets utvecklingsfrågor vid sitt möte , då utkastet till mellanrapport antecknades för kännedom, och utvecklingsgruppen fick i uppdrag att fortsätta att utreda möjligheterna för IBgymnasieverksamhet som en del av utvecklingsarbetet. Dessutom beslöt nämnden att ordna en aftonskola om frågan. Våren 2010 inleddes med ett studiebesök till Järvenpään lukio för nämndens ledamöter och gruppen för utveckling av gymnasiet. Gruppen för utveckling av gymnasiet fortsatte finslipningen av mellanrapporten vid sitt möte , och ordnades en aftonskola dit nämndens ledamöter och avdelningsmedlemmarna inbjöds. Elevrepresentanter för samtliga fyra gymnasier i Karleby var också närvarande. Utvecklingsgruppen hade också beslutat genomföra en tilläggsutredning av IBgymnasieverksamheten och gett arbetsgruppen i uppdrag att besöka IB-gymnasierna i Uleåborg och Vasa. Utvecklingsgruppens mellanrapport uppdaterades, och nämnden för utbildning och fostran behandlade utvecklingsgruppens mellanrapport vid sitt möte Utifrån detta fortsätter arbetsgruppen sitt arbete enligt den rådande utvecklingsinriktningen. Också stadsstyrelsen informerades om mellanrapporten vid mötet Under våren sammanträdde gruppen ytterligare 6.4, 3.5, 17.5 och Totalt sammanträdde gruppen för utveckling av gymnasiet nio gånger, fyra gånger på hösten och fem gånger på våren. Dessutom ordnades en aftonskola då mellanrapporten färdigställdes Vid sammanställningen av slutrapporten under det sista mötet nådde utvecklingsgruppen inte enighet om rapporten. Arbetsgruppen beslöt att slutrapporten ska läggas fram som utvecklingschefens förslag till nämnden för utbildning och fostran, och senare för kännedom till stadsstyrelsen. Dessutom påpekades det att utvecklingsgruppen kommer under sin fullmäktigeperiod att följa upp utvecklingsåtgärderna och, om behov uppstår, att uppdatera utvecklingsplanen enligt utvecklingsprocessen (se s.17). 8

9 3 UTVECKLINGSINRIKTNINGAR TRE SCENARIER Utifrån gymnasieutredningen stannade man för tre alternativa scenarier: 1) Den nuvarande modellen (mer information: Gymnasieutredning kap , s. 25) Det nuvarande gymnasienätet och dess förvaltning bevaras. 2) Centraliserad modell Förenade krafter (mer information: Gymnasieutredning kap , s. 26) Den finska gymnasieutbildningen sammanslås på ett verksamhetsställe, den svenska fortsätter som tidigare. 3) Utökat samarbete med utbildningssamkommunen Två värdar (mer information Gymnasieutredning kap 3.2.5, s.31) Inom gymnasieutbildningen utökas samarbetet med Mellersta Österbottens utbildningssamkommun, bland annat genom att överföra gymnasieverksamheten i Kelviå till utbildningssamkommunen. Alla tre scenarier fick understöd, men precis som i gymnasieutredningen beslöt man att tillämpa den centraliserade modellen, förenade krafter, som utvecklingsinriktning. Nämnden för utbildning och fostran godkände beslutet vid sitt möte / 22: 1. att godkänna mellanrapporten av gruppen för utveckling av gymnasiet som vägledande dokument för arbetsgruppens fortsatta arbete 2. att skicka mellanrapporten och gymnasieutredningen av gruppen för utveckling av gymnasiet för kännedom till stadsstyrelsen 3. att be utvecklingsgruppen lämna sin slutrapport senast i juni Nytt scenario: Övergripande förening av krafter Ett enhetligt gymnasium med tre linjer Efter diskussionen utifrån de tre scenarierna dök det upp en ny typ av förslag enligt vilket all (såväl finsk som svensk) gymnasieutbildning i Karleby stad ska sammanslås för att på detta sätt skapa ett enhetligt attraktivare gymnasium. Förutom de finska och svenska 9

10 linjerna ska gymnasiet omfatta en engelsk linje eller en IB-linje. Den svenska avdelningen behandlade frågan vid sitt möte och föreslog att den finska och svenska förvaltningen ska bevaras i det enhetliga gymnasiet och att den engelska linjen eller IB-linjen ska lyda under den svenska avdelningen. På detta sätt skulle det nya gemensamma Kokkolan lukio veterligen vara det enda trespråkiga gymnasiet i Finland, och förutom stor publicitet ansågs detta även medföra attraktivitet både regionalt och på riksnivå. Gruppen utvecklade efter en ingående diskussion idén om en modell med ett enhetligt gymnasium med tre linjer och stannade för en mer övergripande modell som utvecklingsinriktning för gymnasiet. Modellen innebär en sammanslagning av både den finska och svenska gymnasieundervisningen på samma verksamhetsställe, dock så att den finska och svenska förvaltningen hålls isär. I det sammanslagna gymnasiet börjar man dessutom utveckla en linje där undervisningsspråket är engelska och där den svenska sidan ansvarar för förvaltningen. Detta trespråkiga gymnasium ska stödja stadens internationaliseringsstrategi och mångkulturella profil genom att erbjuda en naturlig fortsättning på det språkprogram som inleds i för- och grundutbildningen samt på den svenska språkbadsundervisningen och CLIL-undervisningen på engelska. Det mångsidiga språkutbudet ska resultera i att elevernas praktiska språkkunskaper stärks, framför allt genom en ökad användning av engelska, och därigenom medföra nytta i studier på högre nivå med kursutbud och litteratur också på engelska. Dessutom ska detta skapa en grund för internationellt studentutbyte när man är en bit på väg med studierna. Då gymnasierna slås samman stärks de tidigare attraktionsfaktorerna i gymnasieutbildningen i Karleby. Dessa finns inom idrott (projektet Keski-Pohjanmaan Urheiluakatemia), musik, konst och naturvetenskaper. Vid sitt möte fastställde nämnden för utbildning och fostran riktlinjer i denna stil för utvecklingsarbetet. Utredning av IB-gymnasiestudier 10

11 Man beslöt att utreda detaljer och bakgrundsinformation i anknytning till inrättandet av en IB-linje. Med IB-gymnasiestudier avses det internationella, globala gymnasiesystem som upprätthålls av The International Baccalaureate Organisation (IBO). The International Baccalaureate Organisation grundades på 1960-talet och är en oberoende, internationell organisation med huvudkvarter i Genève, Schweiz. Huvuddelen av förvaltningsverksamheten är förlagd till Cardiff, Wales. I dag finns det mer än IBskolor i cirka 115 olika länder. I Finland finns det för närvarande 15 IB-gymnasier där undervisningen sker inom en separat linje. IB-gymnasiet (IB Diploma Programme) avslutas med en gymnasieexamen som är känd och ansedd i hela världen och som ger behörighet för fortsatta studier vid universitet och annan utbildning på högre nivå. I Finland jämställs IB-examen med studentexamen. Uppgifterna i IB-examen sammanställs och prestationerna bedöms centralt vid examenskontoret (Curriculum and Assessment Centre), som finns i Cardiff. Rätt att inrätta ett IB-gymnasium ansöks hos IBO, som också övervakar skolverksamheten. Varje IBgymnasium har en IB-koordinator (IB Coordinator) som håller kontakt med IBO och ser till att principerna för IB-verksamheten iakttas i skolan. Enligt undervisnings- och kulturministeriets bedömning är det osannolikt att ett IB-tillstånd kan erhållas, men man förhåller sig positivt till ett trespråkigt gymnasium. Enbart ett IBtillstånd har beviljats efter 2006, och specialgymnasietillstånd enbart för Pohjois-Haagan urheilulukio. Dessutom bör det noteras att IB-gymnasierna och de andra specialgymnasierna inte längre får förhöjd statsandel. Ekonomiskt och operativt sett ska det sålunda vara lönsammare och lättare att erbjuda kurser i engelska på något annat sätt än i form av en IB-linje. Ett tillstånd för att ordna IB-gymnasiestudier skulle alltså kräva ett positivt beslut av både IBO och undervisnings- och kulturministeriet, varför IB-alternativet inte verkar realistiskt i detta skede. Utvecklingsgruppen tillsatte ändå en arbetsgrupp som ska utreda IB-alternativet och besöka IB-gymnasiet i Uleåborg. Arbetsgruppens åsikter om förutsättningarna för ett IB-gymnasium i Karleby var följande: Det är mycket osannolikt att ett tillstånd för ett IB-gymnasium fås, och den enda möjligheten är att sluta ett samarbetsavtal med IB-gymnasiet i antingen Vasa eller Uleåborg så att Karleby fick en filial till IB-gymnasiet. En IB-filial till Uleåborg eller Vasa 11

12 skulle innebära att statsandelen tillfaller undervisningsväsendet i Uleåborg i stället för Karleby, eftersom eleverna skulle vara inskrivna i det administrerande gymnasiet. Med tanke på ekonomin är detta en negativ faktor och svarar inte på utmaningen att attraktiviteten i fråga om gymnasieverksamheten i Karleby borde ökas. Dessutom är kursutbudet i IB-gymnasiet mycket teoretiskt samt blir andelen språkval liten, vilket inte motsvarar det tidigare presenterade målet om en ökning av språkvalen och studiemöjligheterna som en attraktionsfaktor. Arbetsgruppen beslutar att förkasta alternativet med ett IB-gymnasium i detta skede samt att söka en utvecklingsinriktning utifrån Karlebys befintliga styrkor, dvs. den svenska språkbadsundervisningen och den engelska CLIL-undervisningen inom grundundervisningen. 12

13 4 ARBETET MED ATT UTVECKLA GYMNASIERNA PÅ RIKS- OCH LANDSKAPSNIVÅ Samtidigt har undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp för utveckling av gymnasieutbildningen inlett sin verksamhet, och enligt undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsplan (KESU) stärks gymnasiets uppgift som en allmänbildande och för fortsatta studier förberedande inriktning. För utvecklingen av utbildningen sammanställs åtgärdsförslag före Den arbetsgrupp som bereder förslagen diskuterar bland annat - gymnasieutbildningens allmänna mål - gymnasieutbildningens attraktivitet - tryggandet av gymnasieutbildningens tillgänglighet - konsekvenserna av internationaliseringsstrategin - dimensioneringen och finansieringen av utbildningen - behovet av att organisera studiehandledning, specialundervisning och annan stödverksamhet - utvecklingen av studentexamen Arbetsgruppens arbete pågår fortfarande, men enligt den information man har fått har det förts allmänna diskussioner om omfattningen av allmänbildningen, gymnasieutbildningens tillgänglighet och kursantalet. Det ska alltså noteras att samma områden inom gymnasieutvecklingen granskas såväl på riksnivå som på lokal nivå i Karleby. Undervisnings- och kulturministeriets och Finlands Gymnasistförbunds rapport Lukion Suunta 2009 (Gymnasietrender 2009) färdigställdes under hösten. Enligt denna anser största delen av gymnasieeleverna att det borde finnas större valfrihet i gymnasiet, och en tredjedel anser att det totala antalet obligatoriska kurser är alltför högt. Gymnasiets timfördelning och grunderna för undervisningsplanen förnyas i början av följande regeringsperiod utifrån ovan nämnda rapport av undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp. Också av denna orsak är det motiverat att gymnasieutbildningens servicestruktur i Karleby kan lösas innan det nya lokala arbetet med undervisningsplanen inleds. 13

14 Utvecklingsarbetet på landskapsnivå För utvecklingen av samarbetet inom utbildningen på andra stadiet i Mellersta Österbotten pågår projektet Toisen asteen yhteys ( Kontakt av andra graden ), där en utbildningsstrategi på landskapsnivå bereds och samarbetsavtalen mellan utbildningsarrangörerna uppdateras. Den gemensamma beredningen har resulterat i ett nytt utkast till samarbetsavtal för utbildningen på andra stadiet. Syftet med detta är att i organiseringen av utbildningen komma överens om utvecklingen och samverkan i fråga om det inbördes samarbetet och samarbetet mellan arrangörerna av den allmänbildande utbildningen på andra stadiet, dvs. gymnasieutbildningen, och arrangörerna av yrkesutbildningen. Avtalet ersätter det tidigare avtalet om utbildningssamarbete på andra stadiet, som trädde i kraft Avtalsutkastet är ett ramavtal som är mer övergripande än det tidigare och som kompletteras med bilaterala avtal. Ett centralt mål i avtalet är att man genom samarbetet förbättrar möjligheterna för eleverna på andra stadiet att flexibelt göra individuella val som stöder elevernas förutsättningar för arbetslivet och fortsatta studier. Samma parter ansvarar fortfarande för ordnandet av utbildningen, dvs. de kommunala gymnasierna inom området ansvarar för gymnasieutbildningen, förvaltningen och studiehandledningen. På motsvarande sätt ansvarar enheterna inom Mellersta Österbottens utbildningssamkommun, Mellersta Österbottens konservatorium och Kaustisen evankelinen opisto för yrkesutbildningen, förvaltningen och studiehandledningen. Avtalet träder i kraft och gäller tills vidare. För verkställigheten av ikraftträdandet krävs ett beslut som vunnit laga kraft av styrelsen för varje avtalspart. I utlåtandet av nämnden för utbildning och fostran framläggs att avtalsutkastet stärker de nuvarande samarbetsförhållandena inom utbildningen på andra stadiet och utvecklingen i fråga om samverkan inom utbildningen samt klarlägger hur samarbetet ska administreras. Vid sitt möte / 42 fattade nämnden för utbildning och fostran följande beslut: 1. att i sitt utlåtande framlägga att avtalsutkastet stärker de nuvarande samarbetsförhållandena inom utbildningen på andra stadiet och utvecklingen i fråga om samverkan inom utbildningen samt klarlägger hur samarbetet ska administreras 14

15 2. att för sin del godkänna avtalsutkastet 3. att föreslå för stadsstyrelsen att avtalsutkastet godkänns 4. att utvecklingen av och avtalsgrunden för det regionala samarbetet i fråga om den svenska gymnasieutbildningen ges i uppdrag åt gruppen för utveckling av gymnasiet. Också det regionala samarbetet kräver redan i detta skede en lösning för servicestrukturen inom gymnasieutbildningen i Karleby. Yrkesgymnasieverksamheten och de framtida åtgärderna för att utveckla denna ingår i ett bredare arbete för utveckling av andra stadiet där man bland annat kommer att utreda dimensioneringen av hela andra stadiet. Utbildningssamkommunen planerar som bäst en flyttning av yrkesgymnasiet till nya lokaler på ett campusområde år Samarbetet på hela andra stadiet och med yrkesutbildningen anses vara viktigt och bör fördjupas i framtiden. Bild 2: Mellersta Österbottens andra stadiets utbildningsutbud 15

16 5 RIKTLINJER FÖR OCH DELOMRÅDEN INOM ARBETET FÖR UTVECKLING AV GYMNASIET Enligt det uppdrag som gruppen för utveckling av gymnasiet har finns det tio centrala utvecklingsområden inom utvecklingsarbetet, och dessutom ska möjligheterna för IBgymnasieverksamheten utredas. I planen för genomförandet av utvecklingen ska först nuläget för varje delområde utredas, därefter ska målbilden beskrivas och åtgärderna för att uppnå målbilden fastställas och schemaläggas samt de ansvariga instanserna definieras. Som en förenande faktor i fråga om delområdena inom utvecklingen har utvecklingsgruppen definierat en vision för utvecklingen av gymnasieverksamheten i Karleby stad: Karleby stads gymnasieverksamhet erbjuder studier som ur elevens perspektiv är attraktiva, intressanta och mångsidiga i en tidsenlig lärandemiljö. Gymnasiet fungerar som en enhetlig trespråkig gemenskap som utvecklas och stärker personalens kompetens och samhörighet. Eleverna får stöd genom tillräcklig personlig och högkvalitativ studiehandledning samt elevvård. Enligt följande beskrivning av utvecklingsprocessen är en väsentlig del av genomförandefasen en utvärdering där man följer upp hur utvecklingsarbetet fortskrider och lyckas, och på motsvarande sätt upprätthålls engagemanget för planen och löser man de problem som dyker upp på genomförandesidan. 16

17 Fritt formulerad översättning: Genomförandeplaner: Objekt, uppgifter och framgångskriterier GENOMFÖRANDE Upprätthållande av engagemanget UTVÄRDERING Granskning av hur processen fortskrider PLANERING Problemlösning SITUATIONSBE- DÖMNING Granskning av framgången INVENTERING RAPPORTERING INLEDNING Gymnasieutredningen (3/2009) om gymnasieverksamheten i Karleby kan ses som en lägesbedömning utifrån vilken planeringen av utvecklingen inleddes inom gruppen för utveckling av gymnasiet. 17

18 Denna rapport av gruppen för utveckling av gymnasiet fastställer objekten, uppgifterna och framgångskriterierna i genomförandeplanen. Då utvecklingsprocessen fortskrider ska utvecklingsgruppen bedöma genomförandet av utvecklingsplanen samt övervaka engagemanget för planen och lösningarna på de problem som dyker upp. På motsvarande sätt ska man i utvärderingen se till att utvecklingsplanen fortskrider och lyckas. Slutligen görs en inventering och rapportering av utvecklingsarbetet. Enligt principen om fortlöpande utveckling behövs också en ny utvärdering av läget i det skede då alla utvecklingsåtgärder genomförts eller då det skett en betydande förändring i verksamhetsbetingelserna. 18

19 5.1 Förbättring av gymnasieutbildningens attraktivitet Beskrivning av nuläget I Karleby har gymnasieutbildningens attraktivitet försvagats under hela 2000-talet, och i dag väljer 42 procent av åldersklassen gymnasiestudier i stället för 50 procent, som är målet. Utgångspunkten är att hela utvecklingen av gymnasieundervisningen börjar från en förbättring av attraktiviteten. Med stöd av följande tabeller presenteras bland annat prognosen för åldersklassernas utveckling, utvecklingen av elevantalet i gymnasierna och antalet förstahandssökande till gymnasiet per nybörjarplats och gymnasium i Karleby. Tabell 1a: Årsklassernas storlek inom den grundläggande utbildningen, åk 1-9 ( och Tabell 1b: Åldersklassen år; storleken i Karleby Åldersklassernas storlek inom den grungl. utbilningen, åk1-9 ( ) Enligt statistikcentralens rapporter. 19

20 Av tabellen framgår en nedgång i åldersklasserna då det i Mellersta Österbotten uppstår en ännu hårdare konkurrens om elever inom utbildningen på andra stadiet. Därför bör gymnasieverksamheten i Karleby förstärkas och attraktiviteten förbättras. I annat fall hotas de separata enheterna eller hela utbildningsformen, eftersom hela yrkesutbildningens attraktivitet och antalet nybörjarplatser kan bedömas ligga kvar på nuvarande höga nivå. Tabell 2: Utvecklingen av antalet stadsandelselever inom Karleby stads gymnasieundervisning på 2000-talet. Skolans namn Karleby svenska gymnasium Kiviniityn lukio Kokkolan yhteislyseon lukio Lucina Hagmanin lukio (*inkl. antalet ämnesstuderande) * 66 Vuxenlinjen vid Kokkolan yhteislyseon lukio Kokkolan ammattilukio Totalt Totalt antal statsandelselever i gymnasiet, svenska Totalt antal statsandelselever i gymnasiet, finska Antal statsandelselever i gymnasiet, samtliga Totalt antal statsandelselever i daggymnasierna, exkl. vuxenlinjen Utvecklingen av gymnasiets attraktivitet bör följas upp utifrån den indikatorinformation som fås utifrån den gemensamma elevantagningen. I urvalssystemet KOULUTA gör den elev som avslutar grundskolan fem val, av vilka det viktigaste är förstahandsvalet, dvs. det alternativ som eleven väljer som det första. Även om en ung person som söker till gymnasiet börjar studera enligt det andra eller tredje valalternativet, ger förstahandsvalet den bästa indikationen på gymnasiets popularitet och attraktivitet. Uppföljning av gymnasiets attraktivitet I indikatorinformationen ska sökandena inom och utanför Karleby skiljas åt. Med tanke på Karleby stads undervisningsväsen och den lokala allmänbildande utbildningskanalen är det viktigt att följa med hur många ungdomar som avslutar grundskolan i Karleby som i första hand söker en gymnasieplats vid ett gymnasium i Karleby. Jämförelseuppgifterna kan tas som utgångspunkt. 20

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014 Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014 Serviceområdet för svenskspråkig fostran och undervisning Inom resultatområdet

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY Verksamhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Handikapprådets sammansättning 2013... 3 Sammanträden... 4 Utlåtanden, förslag, ställningstaganden, meddelanden och

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Gymnasiediplomet. Slöjd

Gymnasiediplomet. Slöjd Gymnasiediplomet Slöjd 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll 1 Allmänna utgångspunkter 3 2 Slöjdstudier i gymnasiet 3 Erkännande av kunnande 4

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Beslut: Förslaget omfattades

Beslut: Förslaget omfattades PROTOKOLL 8.12.2011 Styrelsemöte 18/2011 Plats Ålands hotell- och restaurangskola Tid 18.00 21.00 Närvarande Jesper Eliasson, ordförande Karin Holmberg Anita Husell-Karlström Pernilla Söderlund Ulf-Peter

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UTBILDNINGS-[ OCH FRITIDS]CENTRALEN [Stadganden finns i instruktion för bildnings- och fritidscentralen]

INSTRUKTION FÖR UTBILDNINGS-[ OCH FRITIDS]CENTRALEN [Stadganden finns i instruktion för bildnings- och fritidscentralen] 1 Ändring godkänd av stge 18.6.2002 Ändring godkänd av stge 9.9.2004 Ändring godkänd av stge 13.1.2005 Ändring godkänd av stge 28.6.2006 Ändring godkänd av stge 18.5.2009 INSTRUKTION FÖR UTBILDNINGS-[

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Instruktion för Yrkesakademin i Österbotten Godkänd av samkommunstyrelsen 08.10.2014 112

Instruktion för Yrkesakademin i Österbotten Godkänd av samkommunstyrelsen 08.10.2014 112 Instruktion för Yrkesakademin i Österbotten Godkänd av samkommunstyrelsen 08.10.2014 112 1 Namn och verksamhetsorter Läroanstaltens namn är Yrkesakademin i Österbotten. Verksamhet bedrivs inom samkommunens

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2008 Läroanstaltstyp Utlandsskola Folkhögskola

Läs mer

Scenario för den yrkesinriktade specialundervisningen och yrkesstarten vid Ålands gymnasium/ålands yrkesgymnasium

Scenario för den yrkesinriktade specialundervisningen och yrkesstarten vid Ålands gymnasium/ålands yrkesgymnasium Scenario för den yrkesinriktade specialundervisningen och yrkesstarten vid Ålands gymnasium/ålands yrkesgymnasium Bakgrund: Utlåtande från arbetsgruppen för utveckling och samordning mellan de yrkesinriktade

Läs mer

Till protokolljusterare valdes Merja Piipponen och Christel Lax. Antecknas för kännedom, inga åtgärder.

Till protokolljusterare valdes Merja Piipponen och Christel Lax. Antecknas för kännedom, inga åtgärder. VAASAN SEURAKUNTAYHTYMÄ Kokous 19.1.2012 klo 16.30 Sivu 1 Sammanträdet inleddes med ett besök i de planerade diakonilokalerna i Hallipatruuna Oy:s byggnad på Magasinsgatan 12. Fastighetschef Mikko Päällysaho

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera Informationshäfte till föräldrar, elever med flera INTERNATIONAL BACCALAUREATE (IB) IB Global Education är programmet för dig som vill vara med och skapa en bättre värld! Det är en utbildning för er som

Läs mer

Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2015

Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2015 Anvisningar 1(26) Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2015 Användning av uppgifterna Uppgiftslämnare Med blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå insamlas uppgifter

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Innehåll Syfte och verksamhet... 3 Mandatperiod 3 Ungdomsfullmäktigeval... 3 Ekonomi..... 5 Mötespraxis... 5 Utträde ur ungdomsfullmäktige. 5 Ungdomsfullmäktiges styrelse

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Justitiekanslersämbetets arbetsordning Justitiekanslersämbetets arbetsordning Given i Helsingfors den 17 december 2007 Med stöd av 12 2 mom. lagen om justitiekanslern i statsrådet (193/2000) och 3 statsrådets förordning om justitiekanslersämbetet

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Vasa stads rekryteringsprogram

Vasa stads rekryteringsprogram Vasa stads rekryteringsprogram REKRYTERINGSARBETSGRUPPENS RAPPORT Inledning Stadsdirektören tillsatte 4.10.2004 en arbetsgrupp för att klarlägga och utveckla ett fungerande rekryteringsprogram för staden.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015. VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi

FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015. VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015 VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi Företagarakademin Företagarakademin det naturliga valet för företagare i Österbotten! Företagarakademin riktar sig till företagare

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx. BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998 Utbildningsanordnarens namn Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt dag.månad.xxxx xxx/430/xxxx TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING Undervisningsministeriet

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

1 Uppgiftsrelaterad grundlön för rektorer och biträdande rektorer. 2 Grundlön för lärare som ger grundundervisning i musik

1 Uppgiftsrelaterad grundlön för rektorer och biträdande rektorer. 2 Grundlön för lärare som ger grundundervisning i musik 1 DEL F, BILAGA 10 DEL F MUSIKLÄROANSTALTER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER I/1 Uppgiftsrelaterad lön 1 Uppgiftsrelaterad grundlön för rektorer och biträdande rektorer 4 08 01 00 2 Den uppgiftsrelaterade grundlönen

Läs mer

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

185 Inledning Ordförande Sture Skogberg öppnade mötet och hälsade alla välkomna.

185 Inledning Ordförande Sture Skogberg öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Protokoll 19.11.2012 Styrelsemöte 17/2012 Plats Ålands gymnasium, Neptunigatan 21 Tid 18.30 20.45 Närvarande Sture Skogberg, ordförande Anita Husell-Karlström, viceordförande Stig Grönlund Annika Karlsson

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

vill du utveckla dig själv och ditt företag?

vill du utveckla dig själv och ditt företag? vill du utveckla dig själv och ditt företag? Låt oss hjälpa. Svenskspråkiga utbildningsdagar, utbildningsprogram och examina Praktisk utbildning för arbetslivets krav Rastor erbjuder ett brett urval av

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Nedan följer en sammanställning av möjligt material till stöd för utvärdering enligt Virvatuli-modellen. I tabellerna ges också exempel på

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Kommunala samverkansavtalet om Gymnasieutbildning

Kommunala samverkansavtalet om Gymnasieutbildning Kommunala samverkansavtalet om Gymnasieutbildning i Västerbottens län 2011-01- 01 Samverkande kommuner: Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman,

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Bästa nyhetsbrevsläsare 1/2015

Bästa nyhetsbrevsläsare 1/2015 I detta nyhetsbrev berättar vi om gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning, ibruktagandet av egrunder, utbyggnaden av ansöknings- och antagningstjänsten för vuxna sökande och om marknadsföringen

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde 1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE 1 Avtalets tillämpningsområde Detta avtal är ett avtal om det arbetarskyddssamarbete som avses i 23 1 och 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet

Läs mer

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan splaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan Grafisk planering Fastställda av Yrkesteam Inveon Kultur 28.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL 1. KLASSEN!

VÄLKOMMEN TILL 1. KLASSEN! VÄLKOMMEN TILL 1. KLASSEN! ANMÄLAN TILL DEN SVENSKSPRÅKIGA GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN OCH ANSÖKAN TILL EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN I KARLEBY STAD 2014-2015 ANMÄLAN TILL DEN SVENSKSPRÅKIGA GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

Läs mer