Skolornas verksamhetsberättelser

Transkript

1 Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Skolornas verksamhetsberättelser Malms skola Skräbböle skola Våno skola Sunnanbergs skola Kirjala skola Kyrkbackens skola Skärgårdshavets skola Träsk skola Iniö skola Sarlinska skolan Pargas svenska gymnasium

2 Malms skolas verksamhetsberättelse Planen förverkligades med några få undatag som framkommer här nedan. Verksamhet utanför skolan Studiebesök Studiebesök och exkursioner arrangeras som en del av undervisningen. För studiebesök och exkursioner krävs rektors godkännande på förhand. Åk 6 deltar i Företagsbyn i Egentliga Finland Företagsbyn är en inlärningsmiljö riktad till sjätteklassister om ekonomi- och arbetslivskunskap. 1 dag skolning för lärarna , material för 10h i klass och ett endags besök i Företagsbyn i Åbo för lärare och elever v.20. LK 3-6 (elever överförda till undervisning enligt verksamhetsområde) har regelbundet använt sig av möjligheten att utnyttja den sk."gratisbussen" och på så sätt kunnat åka omkring och bekanta sig med sin närmiljö på olika sätt. Inom ramen för olika projekt har också många andra klasser gjort exkursioner. Efter lektionerna i företagsfostran blev dagen i Företagsbyn en upplevelse för eleverna och även för lärarna, då de i praktiken fick agera både företagare och arbetstagare. Lägerskolor Åk 6 på lägerskola till Penasr Syd. Ansvarig lägerskolledare: Helge Wikström Ansvariga klasslärare: Carola Eneberg och Tomas Barkar Programmet på lägerskolan på Pensar Tisdag: samling i Granvik 7.45,egen skjuts dit. Båten går Framme på Pensar lägerinfo, inkvartering och lunch. Efter det har vi livräddning,sjövett,samarbetsövningar,och sång och musik i tre grupper. Med avbrott för mellanmål. Middag och fritid. Kvällsmål och kl tystnad. Onsdag: väckning 8.00 och morgonmål. Tre grupper har turvis sång och musik,paddling,skjorttryck,livräddning och sjövett. Med avbrott för mellanmål och lunch. Konsert före middagen och fritid. På kvällen bastu,korvgrillning och hantverk för den som vill. Kl tystnad. 2

3 Torsdag: FBK, första hjälp,problembana turvis i tre grupper.vi äter morgonmål, mellanmål, lunch och avslutar dagen med festmiddag. Fritid och pizzabit på kvällen. Fredag: två grupper som har historisk vandring och knep och knåp på gammalt vis. Vi packar och städar,går till förbindelsebåten och är framme i Granvik Egen skjuts hem. Från skolan kommer förutom Helge Wikström,Carola Eneberg och Tomas Barkar, Saga Isaksson tisdag-onsdag,skolhälsovårdare Maria Salo torsdag. Som föräldrar som hjälper till med programmet kommer Anders Grönroos tisdag-onsdag,peter Ekblad tisdag-torsdag,marcus Lepola torsdag-fredag,josephine Åberg torsdag-fredag,marika Engman torsdag,mariella Ramstedt torsdag. Daniel Kavander torsdagkväll-fredag morgon Krisplan för Malms skolas lägerskola Huvudansvarig för säkerheten är i första hand lägerskolkoordinatorn Helge Wikström och rektorn för Malms skola. Helge har under år 2012 genomgått skolning och vidareutbildning och ansvarar för att lärare och elever på ett tryggt sätt kan ta sig till Pensar Syd och genomgå en diger UTSKO-utbildning där. I andra hand är respektive klasslärare som följer med sina elever ansvarig för en trygg och säkert genomförbar lägerskolvecka ( 3 5 dagar). Eleverna informeras genast när de anländer till lägerplatsen om utrymningsvägar från inkvarteringen, var samling vid utrymning sker, var nödtelefoner finns, var ansvariga vuxna finns och hur de skall gå tillväga vid eventuella ormbett och fästingsbett. De får också reda på koordinaterna för lägerstället för att kunna meddela nödcentralen om exakt läge vid stora olycksfall och akuta behov av hjälp. Med på lägerskolan finns första hjälpmaterial som Helge och skolans hälsovårdare ansvarar för att är i toppskick. Vidare finns det från Pensar Syds sida första hjälpmaterial att tillgå. Under varje lägerskola strävar vi efter att undervisa eleverna i praktisk första hjälp som en programpunkt med utbildade föräldrars hjälp. Vid riktigt stor och akut fara kan man tillkalla Mediheli eller alternativt resa med taxibåt från ön till Granvik där tillkallad ambulans väntar. Vid varje tillfälle som eleverna rör sig vid stranden och bryggorna skall de ha flytväst på och minst en vuxen skall övervaka verksamheten. När eleverna ror eller paddlar är flytvästen ett måste och då skall det också finnas minst en vuxen med båt ute till havs för att garantera säkerheten. Grundlig handhygien betonas också för att inte sprida baciller eller sjukdomar och vid konstaterad sjukdom, typ feber halsont uppkastningar och diarré isoleras eleven från de andra för att undvika smitta. Därvidlag kontaktas också föräldrarna för konsultation huruvida eleven fortsätter läger-skolan eller skickas hem för att tillfriskna. Innan eleverna reser iväg på lägerskolan får föräldrarna ett digert info hem där också alla de deltagande vuxnas telefonnummer finns antecknade. Pensar Syd info@pensarsyd.com GPS-koordinater: N E Helge

4 Lägerskola för Malms skola och Pensar Syd hör nära samman. Lägerskolplatsen finns tillräckligt nära för att man skall kunna ta sig dit utan stora resurser och föräldrar kan komma på besök och också hjälpa till för en eller flere dagar. Eleverna får uppleva skärgårdsnatur i sin bästa skrud och skolas till att ta hand om varandra och ta hänsyn till natur, vuxna, gamla byggnader och lära sig områdets spännande historia. Lektionerna som har planerats har kunnat genomföras till fullo och programmet har utkristalliserats till en omtyckt och uppskattad helhet. Tack vare frivilliga föräldrar kunde vi detta år bjuda på insikt i frivilliga brandkårens verksamhet, vi fick lära oss knep och knåp på gammaldags vis. Det musikaliska som är svårt för den vanliga klassläraren blev också en succe eftersom vi hade turen att få ha Apan Anders på plats för att komponera ihop lägerskolrap. Fyra dagars lägerskola visade sig vara lämplig längd detta år för vi hann med alla planerade program och däremellan hann vi njuta av både soligt väder och simturer varje dag då inte det fanns blågröna alger. Mat och dricka fick vi fem gånger per dag och eleverna är ju alltid hungriga då de är ute i friska luften varje dag. Eleverna fick äta så mycket de vill och maten smakade jättegott varje dag med ett extra plus för festmiddagen på torsdagkväll. När det gäller krisplanen kan man konstatera att ingen olycka skedde under lägerskoldagarna. Några fästingar plockades bort och eleverna fick veta koordinaterna för platsen vid välkomstinfot på tisdagförmiddag. Första hjälp-material fanns med i vår utrustning och skolning inom området när det gäller stukningar, små blödande sår osv. fick eleverna sig till godo under hjälp av skolhälsovårdare Maria Salos och Josephine Åbergs ledning. Som helhet ett mycket lyckat koncept där eleverna nog fick ett kärt minne för livet. Helge Wikström, lägerskolkoordinator Tävlingar Skolans elever deltar i idrottsdagar och olika tävlingar arrangerade av utomstående med rektors godkännande. - skolmästerskap i olika sportgrenar - stafettkarneval - övriga tävlingar som under läsåret droppar in I oktober deltog åk 3-6 i handbollsturnering arrangerad av PIF. En lekfull turnering där alla får spela. Tanken med den är att alla skall få prova på handboll. I mars deltog åk 5-6 i SFSI:s regionala skolmästerskap i innebandy. Den sista april deltog hela skolan i fotbollsturneringen "Spela med hjärtat" tillsammans med de flesta andra skolorna i centrum. Både svenska och finska skolor deltar. En mycket välarrangerad turnering där alla får spela. I slutet av maj deltog vi i Stafettkarnevalen. Tre busslaster ivriga elever åkte iväg tillsammans med 5 lärare och ett antal föräldrar. Med fanns flera löparlag och en hejarklack. 4

5 Utöver det har det ordnats årskursvisa utedagar. På hösten en med satsning på friidrott och under vintern en med fokus på skidning. Under året har eleverna i åk 3-6 dessutom fått pröva på bowling och golf. Samarbete med övriga inrättningar Med Hem och Skola-föreningen och hemmen: Skolan stöder aktivt föräldraföreningen i dess verksamhet. Två lärarrepresentanter sitter med i föreningens styrelse. Föreningen brukar under hösten i samband med årsmötet ordna en träff för alla klassombud där rektor är närvarande. I september firar Pargas Malms HoS en gemensam Hem och Skola kväll på skolan Kvällen arrangeras i samarbete med skolan så att vänelever gemensamt har planerat aktiviteter för kvällen. Med förskolan: Alla klasser i åk 1 samarbetar med varsin förskolegrupp. I maj ordnas ett bekantningstillfälle för de nya ettorna här i skolan. Rektor/speciallärare besöker under våren alla förskolgrupper. I september kallar vi till ett möte i Malms skola där förskollärarna från läsåret träffar årets lärare i åk 1 samt rektor, speciallärare och kurator. Med Sarlinska skolan: I början av terminen ordnas en träff för klassföreståndarna för åk 7 samt alla lärare som föregående läsår hade en åk 6. Utöver detta ordas 1-2 gemensamma möten. Samarbete och lärarutbyte mellan skolorna rekommenderas varmt. I maj ordnas en bekantningsdag för åk 6 i Sarlinska skolan. Eleverna skall på så sätt få uppleva skolvardagen på högstadiet. Med Koivuhaan koulu: Lärarutbyte så att två av våra lärare en dag auskulterar hos dem och sedan auskulterar två av deras lärare hos oss. Tanken finns att det samarbetet även leder till elevkontakter. Eventuellt kunde en utedag vara gemensam för en årskurs. Även samarbete mellan språklärarna i våra skolor fortsätter och i.o.m. det också ett samarbete mellan eleverna. Församlingen Församlingen håller ca 1gång/månad morgonsamling i skolan. Vissa klasser besöker även kyrkan som studiebesök. Skolgudstjänst i decemeber och maj. I december hade vi dessutom besök av vår skolpolis, Henrik Jakobsson, som träffade eleverna i åk 5-6. Annan verksamhet untanför skolan 5

6 Biblioteksbesök för alla årskurser Åk 1 uti närmiljön, mini OS Åk 2 kyrkobesök, lantgårdsbesök, skogsdag, mini OS Åk 3 Pargas rundtur, industibesök, fullmäktigesalen, skidkul Åk 4 besöker "Fiskis", deltar i gårdsfestaktiviteter Åk 5 hembygdsmuséet, lantbruksbesök, Tuorla Åk 6 lägerskola, skidutfärd Hembygdsmuséet ordnar aktiviteter för elever i olika årskurser som vi deltar i. Ytterligare dyker det under året upp utbud på olika aktiveteter som vi deltar i med rektors godkännande. Tyngdpunktsområden och mål för läsåret Tyngdpunktsområden för enheten för svenskspråkig utbildning Gemensamma tyngdpunktsområden för de svenskspråkiga skolorna läsåret Läsprojekt För att på lång sikt förbättra inlärningsresultaten satsar skolorna på att väcka läslusten och intresset för böcker bland eleverna. Skolorna uppgör konkreta planer för hur projektet förverkligas i den egna skolan. En gemensam satsning görs 4.9. i form av en flash-mob i centrum av Pargas. Projektet uppmärksammas också i slutet av vårterminen med en gemensam satsning. Projektet utvärderas under läsåret. Pedagogisk auskultering Varje skola tar i bruk pedagogisk auskultering. Lärare auskulterar hos varandra i den egna skolan alternativt i någon annan skola, i syfte att utveckla och få tankar kring den egna undervisningen. Uppföljningen av auskulteringen görs i form av samtal och goda idéer ges vidare på t.ex. lärarmöten. It Satsningen på it i undervisningen fortsätter. Inom ramen för det pågående Skola 2.0. samlas under hösten erfarenheter av hur Googlemiljön använts bland lärare och elever, med målsättningen att sprida idéer och kunnande i kollegierna. Närmare utvärdering under rubriken Skolans egna målsättningar. Skolans egna målsättningar Den egna skolans tyngdpunktsområden Läsprojekt Det gemensamma läsprojektet är ett flerårigt projekt med målsättningen att på sikt förbättra elevernas läslust och läsförståelse så att det i sin tur ger resultat i alla läsämnen. 6

7 Vi har tillsatt en arbetsgrupp för läsprojektet som tillsammans med kollegiet skall göra en långsiktig plan för det. Gemensamma aktiviteter kring läsning för samtliga skolor: Start - flashmobben Världsboksdagen Slutkläm för läsåret är under planering. Läslusthösten i Malms skola: Röda tråden är att alla lärare är modersmålslärare. Åk 1-2 beställer Hem och Skolas material "En kvart om dagen" i vilket föräldrarna engageras. Åk 1 jobbar med flexgrupper i läsning med tanken att alla skall få läsa på sin nivå. Åk 4 har från läsårets början jobbat med Smarta läsare (Utbildningsstyrelsens material) i samarbete med biblioteket. Vi kollar lämpligheten också för åk 3. Eventuella bokanskaffningar till skolans eget bibliotek inom ramen för det. Vi utreder extern finansiering. Övergripande arbete med/tolkande av texter även i andra ämnen t.ex. historia och religion. Betonar förståelsen och tolkningen av olika texter. Inslag om satsningen på läsning i Malmsmagasinet Dokument på driven med tips om böcker som passar som högläsning inom olika teman och i olika årskurser. September Onsdag 4.9 Flash-mob tillsammans med alla skolor i Pargas Oktober Torsdag finska litteraturens dag - morgonsamling med elevernas bokhav. Efteråt läsa på olika ställen inomhus i skolan t.o.m. kl (inte i eget klassrum!). Lärarna får info på förhand om var de läser med sin klass. November Onsdag 6.11 temakväll för föräldrar om läslust v.46 Läsvecka - programmet planeras av arbetsgruppen för läsveckan. December Författarbesök för åk 3-4, Carina Wolff-Brandt Ljusläsning = lärarna läser högt i sina klasser samtidigt som ett kalenderljus brinner. Läslustvåren i Malms skola är under planering. Pedagogisk auskultering Vi kommer att inleda med årskursvis auskultering och i början ta fasta på gemensamma kriterier som vi dikuterar först årskursvis och sedan tillsammans i kollegiet. John Steinbergs bok "Lektionen är helig" kommer att användas då vi planerar vilka kriterier vi skall ta fasta på och hans tips och idéer för hur man observerar kommer vi att använda. Alla lärare uppmanas att läsa boken. It Vi fortsätter satsa på att utveckla användningen av Google-plattformen och Chromebook-datorerna och förser i år också åk 4 (används parallellt av åk 5) med personliga datorer. Inom kollegiet använder vi Google-plattformens olika delar för samarbete och kommunikation. Vi ordnar interna fortbildningar för personalen. Rastverksamheten I samarbete med Hem och Skolaföreningen införskaffas enkla rastredskap för olika sorters 7

8 lekar. Det skall bidra till att rastverksamheten blir mera mångsidig och mera tilltalande. Rastverksamheten skall inte vara ledd, men med enstaka överraskninginslag önskar vi pigga upp någon rast från personalhåll. Lena Viljanen är utsedd till ansvarig lärare för detta. Mobbningsförebyggande arbete Inom KiVa-programmet lägger vi speciell vikt på det aktivt förebyggande modellerna. Ger eleverna stöd och mod att agera vid situationer som kan uppstå. Vi vill stärka elevers självkänsla så att de vid knepiga situationer kan säga ifrån. Heidi Österman fungerar som KiVa-koordinator i skolan. Temadagar och andra specialarrangemang Vi har i skolan tillsatt arbetsgrupper och fördelat ansvarsområden så att alla lärare är engagerade. Tanken med arbetsgrupperna och ansvarsområdena är att mera jämnt dela på ansvaret och att man inte skall behöva engagera sig i allting fullt ut. Årskursvisa aktiviteter som genomförs under året Åk 1: Samarbete med förskolan, närmiljön, baka pepparkakor,biblioteksbesök, månadssång. Åk 2: Bokprat i biblioteket 1ggr/månad, tandinformation, stöpa ljus, KiVaSkola, månadssång. Åk 3: Cykeldag med Folkhälsan, ringlekar, Bibeläventyret. Åk 4: Tandinformation, ansvara för juldekorationerna. Åk 5: Lucia, pubertetsinformation med någon utomstående, KiVaSkola. Åk 6: Ringlekar, tandinformation, drog- och pubertetsinformation med någon utomstående, samarbete med Sarlinska skolan. Projektet Läslust Vi har en arbetsgrupp för läsprojektet som planerat in gemensamma månadsvisa aktiviteter inom läsning. Det syns i skolan att vi har ett läsprojekt på gång och man hör mycket bokprat bland eleverna. Verkar överlag ha påverkat eleverna så att de även läser mera på sin fritid. Om läsförståelsen har ökat bland eleverna är svårt att säga i detta skede, syns säkert på sikt. Här nedan några plock från personalens tankar om projektet: - mera prat om det lästa - sätts mera tid på läsning - lyckat projekt, syns i klasserna och i skolan - läsraster årskursvis - bokprat bland eleverna - oftare högläsning och mera systematiskt - eleverna har börjat läsa mera på fritiden - också dagstidningen har blivit mera läst - alla läser i pulpetboken regelbundet 8

9 - åk 4 jobbar med Smarta läsare = läser böcker som de kanske inte hade valt själva - lusten att läsa har ökat - en elev har skaffat hem ett Lästält - läsning även inom mofi-undervisningen Läslustvåren 2014 i Malms skola: Januari - tid för tyst läsning - eleverna dokumenterar sina lästa böcker på fotspår som limmas/tejpas fast på golv och väggar så att spåren leder från varje klassrum ner till läshörnan - boktitel, författare, läsare och vilket spår boken lämnat i läsaren dokumenteras Februari - bokcafé med vänelever - bokcafé i samband med vändagen (fr.14.2) i nedre aulan - bokbytarbord - saft och kex + uppgifter att göra Mars - tältläsning i klasserna - anskaffas tält och filtar - schema för tälten, 1 vecka i varje klass April - Öppet hus - flashmob - läsning runt omkring i skolan i samband med Öppet hus dagen - klassvis förbereda program kring den årskursvisa författaren som eleverna uppträder med i klassen under Öppet hus dagen Världsboksdagen uppmärksammas Maj - Ordboet v i skolan Ordboet Ordboet gav massor av inspiration till både elever och lärare. Pedagogisk auskultering Hösten inleddes med en egen tidsuppföljning. Det gällde bl.a. att kontrollera när eleverna var på plats, när man själv var på plats och när lektionen kunde inledas. Efter det uppföljning och diskussion i grupp. Som rektor lade jag märke till att man efter det mera gav akt på att man gick i tid till lektionerna. Under våren hade vi årskursvisa auskulteringar i klasserna. Efter genomförd auskultering skulle alla, gruppvis, ge en skriftlig utvärdering till rektor utgående från några färdiga frågor. Här nedan ett kort sammandrag av lärarnas tankar: Sammandrag av utvärderingen utgående från frågorna som fanns: Hur var det att auskultera? Givande. Konstaterade att gruppstorlekar inverkar mycket, både på lugnet och trängseln i klassen. Eleverna var väldigt naturliga när det var bekanta lärare som kom in i klassen. Hur var det att bli auskulterad? Ingen större skillnad än under en vanlig lektion. Vi upplever alla att vi är vana vid att ha andra vuxna med i klassen. Bekvämt och bra att börja såhär inom egna årskursen. Vad lärde du dig? Egentligen inget direkt p.g.a endast en lektion, men det fick till stånd en spontan diskussion kring själva klassrumsarbetet. Vi valde stoff/ämne som väckt intresse hos kollega under året->meningsfullt. 9

10 Hur kan en fortsättning se ut? Kompanjonlärarskap som pedagogisk resurs i klasser med specialbehov och som en del av samarbetet över klassgränser. Hurudana blev era diskussioner? Efter auskulteringen rörde sig diskussionerna kring fördelarna med mindre gruppstorlekar och kompanjonlärarskap. Hur kunna utnyttja de pedagogiska resurserna som finns i huset på ett annat sätt än nu. It Under våren kunde vi anskaffa chromebooks för en årskurs till så alla elever i åk 4-6 hade då tillgång till en egen data. Utvecklingen av användningen har gått bra framåt och såväl elever som lärare är nöjda. Rastverksamheten Vi har under året haft en lärare som tillsammans med ett skolgångsboträde har ansvarat för gården och rastverksamheten. Det har get fina resultat. Samarbetet med Hem och Skola har gett oss nymålade hopprutor, bunkar med rastleksaker, frisbeegolfställningar m.m. Dessutom har vi fått ett nytt, glatt målat bollplank och under året har det varit en del ledda aktiviteter under rasterna. Temadagar och andra specialarrangemang Alla dessa genomfördes planenligt. Pubertetsinformationen sköttes av Folkhälsans sexsnackare. Projekt Skolans egna utvecklingsprojekt Skolan deltar i projektet Skola 2.0 tillsammans med de övriga skolornas åk 5-6. Projektet var inkörsporten för användningen av chromebooks i undervisningen. Mycket lyckad satsning. Samarbete med andra skolor Inom ramen för projektet Skola 2.0 samarbetar vi med de övriga skolorna via träffar och över nätet. Samarbete med andra instanser Internationella samarbetsprojekt Skolans egna modeller 10

11 I samband med utvärderingsdagen i juni ordnas någon form av UUA-aktiviteter för vilka vi anhåller om medel från personalfonden. Det ordnas informella fester med jämna mellanrum. Utvecklingssamtal med alla i personalen i januari-februari. Handledning för nya lärare. Alla i personalen informeras om möjligheten till företagshälsovård och hälsogranskning. Bjuder personalen på kaffe och kaka vid terminens slut och avtackar då de som slutar. Planen förverkligades delvis. Ändring i läsårsplanen för Malms skola I vår fortbildningsplan har vi inskrivet: halv dag med tyngdpunkten på utvärdering av läsåret. Ledningsgruppen i Malms skola har planerat en studieresa till Stockholm, Vi har beviljats medel från personalfonden och Kulturfonden för resan. Utvärderingen av läsåret tar vi istället onsdag 14.5 kl Ändringen godkändes av Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion. Studieresan till Stockholm förverkligades och personalen deltog så gott som mangrant. Vi besökte Årstaskolan i Stockholm där vi fick ta del av deras satsning på it och biblioteksverksamhet. Dessutom besökte vi Specialpedagogiska skolmyndigheten som gav oss många nya infallsvinklar och tips på hur vi kan använda oss av it och olika digitala material. En mycket givande och lärorik resa som dessutom bjöd på trevlig samvaro, vilket verkligen stärker vi-andan i arbetsgemenskapen. Fortbildning Tyngdpunktsområden för fortbildningen Innevarande år ligger tyngdpunkten på läsning och läsförståelse. Den gemensamma fortbildningsdagen den , med tyngpunkt på läsning och introduktion av handboken i trestegsstödet, var mycket givande. Under året har det ordnats flera olika föreläsningstillfällen där läsning varit temat. Lärarna har aktivt deltagit i dessa. Möjligheten att få delta i Educamässan var uppskattat och lockade ett rätt stort antal deltagare. Fortbildningsplan För lärarna: halv dag med tyngdpunkten på planering av läsåret heldag med läsning, skrivning och trestegsstöd som tema 11

12 En hel dag eller två eftermiddagar - valfritt, men med rektors godkännande halv dag med tyngdpunkten på utvärdering av läsåret För skolgångsbiträdena: hel dag gemensam för alla skolgångsbiträden i Pargas(skolkuratorn ordnar) 12.8 hel dag, förmiddagen med om läsårsplaneringen, eftermiddagen planering tillsammans med rektor deltar i utvärderingen av läsåret Utöver dessa obligatoriska fortbildningar kan man med rektors godkännande delta i annan extern fortbildning. Planen förverkligades delvis. Utvärderingsdagen förverkligades , kvällstid, och åkte vi till Stockholm på vår studieresa. Utöver detta har lärarna aktivt deltagit i olika fortbildningar, bl.a. slöjd och matematik var mycket uppskattde kurser. Utvärdering Läsårets utvärderingar Elevbedömningen: På hösten, i oktober-november, hålls utvecklingssamtal med alla elever och deras föräldrar i årskurserna 2-6. Föräldrar till eleverna i åk1 får en inbjudan att under en dag delta i undervisningen. I februari har läraren samtal med ettornas föräldrar och åk 2-6 får en mellanrapport. I slutet av läsåret får alla elever ett läsårsbetyg. Utvärdering av olika teman och projekt: Arbetsgrupperna utför utvärdering bland personal och elever i samband med temaveckor och projekt. Personlig utvärdering av olika aktuella saker: I samband med personalens utvecklingssamtal i januari-februari Läsårsutvärdering: Årligen återkommande bland lärare, skolgångsbiträden, kanslist och vaktmästare. Ordnas som en skild dag, måndagen den 2 juni 2014, för hela personalen. Skrivs in i verksamhetsberättelsen. Planen förverkligades delvis. Läsårsutvärderingen gjordes Inlärningsresultaten i matematik och modersmål 12

13 Kartläggningar som görs vid Malms skola Läs- och skrivfärdigheter: Åk 1 Under inskolningsperioden: Kjell Staffans Läsprotokoll ( för att kartlägga bokstavskännedom och avkodning Den fonologiska medvetenheten kan noggrannare utredas med hjälp av Bornholmstestet. En enkel kartläggning av eventuella talsvårigheter kan genomföras ( April: DLS bas för skolår 1 och 2 (läslust, läsning och skrivning) Åk 2 Februari: DLS för skolår 2-3 (ordförståelse, samma ljud) KSS diktamen 2 (rättstavning) Frida och djuren-kartläggning i läsförståelse för årskurs 2 (läsförståelse) (utkommer i januari 2014) Åk 3 Oktober: DLS för skolår 2-3 (läsförståelse, rättstavning, ordförståelse, samma ljud) Åk 5 Oktober: Ida och Filip - kartläggning av läsförståelse i årskurs 5 (läsförståelse) KSS diktamen 5 (rättstavning) DLS för skolår 4-6 (ordförståelse, läshastighet) Matematikfärdigheter Åk 1 aug./sept. & jan./febr. & april/maj LukiMat:s bedömning av lärandet i matematik ( Åk 2 aug./sept. & jan./febr. & april/maj LukiMat:s bedömning av lärandet i matematik ( Åk 3 September: MAKEKO. Prov i det centrala lärostoffet i matematik för årskurserna 1-9 Vid behov kan ytterligare utredning göras med RMAT Test av räknefärdighet hos elever i åldern 9-12 år Åk 5 September: MAKEKO. Prov i det centrala lärostoffet i matematik för årskurserna 1-9 Vid behov kan ytterligare utredning göras med RMAT Test av räknefärdighet hos elever i åldern 9-12 år 13

14 Vid behov kan färdigheterna hos elever i andra årskurser (4 och 6) kartläggas. Likaså kan vidare kartläggningar vid behov genomföras med ytterligare kartläggningsinstrument utöver ovan nämnda. Alla screeningtest görs i ett samarbete mellan specialläraren och klassläraren. Resultaten delges vårdnadshavarna vid behov. Makeko i åk 5 kan med fördel gås igenom tillsammans med eleven. Elevernas trivsel Eleverna svarar varje år på en trivselförfrågan i skolan som förhoppningsvis kan hjälpa oss i vårt förebyggande arbete mot mobbning. I år kommer eleverna i åk 4-6 att svara på Trivselprofilen som gjorts i samarbete mellan Utbildningsstyrelsen och Tammerfors universitet. Eleverna i åk 1-3 svara på en i skolan årligen återkommande förfrågan om skoltrivseln. Alla lärare gör sociogram i sina klasser ett par gånger/läsår. Elevernas delaktighet via klassmöten och elevråd är viktig. Sådant som kom upp under fjolåret undersökning som vi i år kommer att lägga extra vikt vid är: - att eleverna upplever att de inte vet och inte heller kan påverkar skolans regler - att eleverna upplever att klasskamraterna hjälper varandra i olika skoluppgifter men inte i lika stor utsträckning då det kommer till att gå emellan mobbning mellan klasskamrater. Malms skolans trivselprofil sammandrag Utbildningsstyrelsens undersökning Trivselprofilen gjordes under mars månad 2014, av åk 4-6. Antalet elever som svarade var 146 st. Jag kan konstatera att Malms skolas resultat i de flesta frågor ligger jämt med eller just över medelnivån, i jämförelse med hela landets skolor. Avvikelserna är små (5-15%) men kan ses i att Malms skolas elever är mer positiva över t ex arbetsmängd, läsordningen, arbetsro, trivsam skolbyggnad och trivsel på skolgård (t o m 18 %). Städning, speciellt WC och inomhustemperatur var områden där Malms skolas elever hade svarat mer negativt än hela landet i snitt. (Städning av WC har gått aningen upp jämfört med ifjol). Fortfarande uppskattar eleverna att det är lätt att få tid hos vår hälsovårdare, Maria Salo (15% över hela landets åsikt). Maria Salo har också fått ta del av resultaten från den här undersökningen. 14

15 Teorin från ifjol om att eleverna mognar och därigenom har en mera positiv syn på saker ju högre ålder stämmer inte in då vi ser på årets resultat. Däremot kan vi se en årskurs, som vi nu kunnat följa i tre år, som genomgående visar en mer negativ åsikt än de andra i de flesta frågorna. I frågan om mobbning är svaren genomgående mer positiva än hela landets. Eleverna upplever att klasskamraterna hjälper varandra i olika skoluppgifter men inte lika mycket i svåra frågor eller då det kommer till att bryta mobbning mellan klasskamrater. Det här blir klart ett viktigt tema på kommande KiVa-lektionerna nästa läsår. Som KiVa kordinator kan jag konstatera att vi under läsåret endast haft 3 mobbningsfall till utredning i teamet. Det är väldigt få. Fortfarande hade positiva åsikterna om skolans regler och delaktigheten i att göra upp regler ett lägre procenttal än hela landet. (I noggrannare studie ser man att en del klasser har betydligt högre och en del betydligt lägre än hela landet). Vi ska igen en gång uppmärksamma ordningsreglerna, under det kommande läsåret, i enlighet med den nya elevvårdsplanen som tas i bruk Ur se skriftliga kommentarerna för vad som borde förbättras, är en typisk kommentar kortare skoldagar, längre raster och ingen mobbning. En beskrivande kommentar på frågan vad är bäst med din skola har jag valt: den är stor, man får mat och man får lära sig saker. Möjligheten till lämplig klubbverksamhet upplevde eleverna som dålig, men då kan noteras att ca ⅔ av åk 4-6 deltog i stafettkarnevalsklubben som hölls i april-maj, då undersökningen gjordes i mars. Klasslärarna har fått ta del av sina egna klassers svar för att begrunda och kunna ta i beaktande vissa frågor i kommande diskussioner. Glädjande nog har största delen av personalen svarat på undersökningen i år. 40/44 personer svarade under mars månad Även Malms skolas personalsvar är mera positiva än hela landets personalåsikter. Mycket positivt upplevs arbetskamraterna, lätt att komma överens med kolleger, rektorn, elever och föräldrar, att ha vänner, att bli accepterad. Största delen känner att de uppmuntras till att säga sin åsikt men i svaren om att känna sig uppskattad i sitt arbete och att vara en person som räknas är svaren aningen under de landsomfattande. Malms skolas personal har ett stark känsla av att de kan jobba självständigt och enbart positiva svar på frågan ifall de får stöd av rektorn och av arbetskamraterna och också i frågan om att skolarbetet intresserar mig. Ventilationen och lämplig temperatur i klassrummen är övriga frågor som inte fungerar bra i Malms skola, likaså upplevs städningen som undermålig. 15

16 Trivselenkäten för de lägre årskursrena, som vi gör själva, pekade på liknande resultat. Detta läsår deltog vi inte i KiVa-Skolas utvärderingg Heidi Österman KiVa-kordinator i Malms skola Kort föräldraenkät (inte samma år som omfattande) Planen förverkligades delvis. I maj gjordes en föräldraenkät där vi ville höra föräldrarnas åsikter om skolans verksamhetskultur inför arbetet med den nya läroplanen som skall börja skrivas, LP Sammanställningen av den är ännu ogjord. Skolans utvärdering av kvaliteten Utvecklingsområde 1: Läsprojektet Mål:Att förbättra elevernas läslust och läsförståelse Metoder: Utvecklas under året Ansvarspersoner: Saga Isaksson, Nea Kronberg, Linda Strandberg-Lehtinen, Susanne Båge, Heidi Österman, Lena Viljanen Utvärdering: Sker under läsåret Utvecklingsområde 2: Pedagogisk auskultering Mål: Att uppskatta sig själv och sitt eget arbete men att också kritiskt kunna granska sig själv och på så sätt utveckals i sitt lärarskap. Metoder: Auskultering årskursvis med färdigt fastställda kriterier för auskulteringen. Ansvarsperson: Saga Isaksson + skolutvecklingsgruppen Utvärdering: Genom diskussioner i kollegiet under året Utvärderingen är inskriven under rubriken: Tyngdpunktsområden och mål för läsåret / Skolans egna målsättningar. Läroplanen (kvalitetskort 5) Allmän läroplan för den grundläggande utbildningen i Pargas stad Implementering Läroplanen är vårt arbetsredakap - inte böckerna. Årskursvis samplanering varje vecka där man planerar undervisningen tillsammans. Skolans mål beträffande hur läroplanen genomförs 16

17 Varje lärare är skyldig att bekanta sig med läroplanen och alla vet att det är den som är styrdokumentet för vår undervisning. Diskussioner förs under samplaneringen och på lärarmöten samt under utvecklingssamtalet som rektor håller med personalen i januari-februari. Undervisning och undervisningsarrangemang (kvalitetskort 6) Flexibel grundläggande utbildning Övrigt i anslutning till hur undervisningen är ordnad Gemensamma undervisningsarrangemang med andra skolor Samarbete med Sarlinska skolan i ett Läsa sagor-projket. Ung företagsamhet i gymnasiet ordnar en bok- och läsklubb för åk 3. Samarbete vid stadieövergångar Med förskolan: Alla klasser i åk 1 samarbetar med varsin förskolegrupp. I maj ordnas ett bekantningstillfälle för de nya ettorna här i skolan. Rektor/speciallärare besöker under våren alla förskolgrupper. I september kallar vi till ett möte i Malms skola där förskollärarna från läsåret träffar årets lärare i åk 1 samt rektor, speciallärare och kurator. Med Sarlinska skolan: I början av terminen ordnas en träff för klassföreståndarna för åk 7 samt alla lärare som föregående läsår hade en åk 6. Utöver detta ordas 1-2 gemensamma möten. Samarbete och lärarutbyte mellan skolorna rekommenderas varmt. I maj ordnas en bekantningsdag för åk 6 i Sarlinska skolan. Eleverna skall på så sätt få uppleva skolvardagen på högstadiet. Skolans mål beträffande samarbetet vid stadieövergångarna Att göra övergången från ett stadium till ett annat så smidig som möjligt för eleven. 17

18 Samarbetet fungerade planenligt. Verksamhet för främjande av trygghet och trivsel Mobbningsförebyggande plan samt Plan för det svenskspråkiga elevvårdarbetet KiVa-skola Skolfreden utlystes och samtidigt hade vi en presentation av hela personalen så att alla elever vet hur många vuxna som finns i skolan. Genomgång av skolans ordningsregler i alla klasser. Nolltolerans. Elevernas delaktighet via elevrådet och vänelevsverksamhet. Gemensam morgonsamling varje vecka. Skolans mål beträffande mobbning, våld och missbruk Målsättningen är att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier. Morgon-/eftermiddagsverksamhet (kvalitetskort 12) Morgon- och eftermiddagsvård I Malms skola har vi både morgon- och eftermiddagsverksamhet i skolans regi. Rektor ansvarar för verksamheten och Karin Björkkvist är ansvarig ledare för eftermiddagsverksamheten. Övrig personal är en del av de skolgångsbiträden som arbetar i skolan. Klubb- och fritidsverksamhet (kvalitetskort 13) Under året ordnas följande klubbar i skolan: Läsklubb för åk3, Ung företagsamhet från gymnasiet Läxklubb, Catharina Gäddnäs Lekfinska för åk2, Peggy Wallin Stafettkarnevalsklubb, några av skolans lärare 18

19 Läsklubben drog väldigt få deltagare men efter några uppmaningar från hem- och skolhåll fick vi ett tillräckligt antal deltagare så att den kunde genomföras. Läxklubben blev så populär att den utvidgades till flera ggr i veckan och Annika Stubb engagerades som en ledare till. Samma gällde för lekfinskan så där kom Annika Norrgård in som den andra dragaren. Stafettkarnevalsklubben var mycket populär och i samband med den blev det också en Hejarklacksklubb. Skolans mål beträffande klubbverksamheten Erbjuda eleverna kompletterande eftermiddagsverksamhet. Läxklubben som stöd för elever som behöver det. Delaktighet och inflytande (kvalitetskort 8) Inför elevrådsmötena håller alla klasser ett klassmöte och ger sina tankar åt elevrådsrepresentanterna som för fram dem på elevrådsmötet. Skolans mål beträffande delaktighet och inflytande Att eleverna skall få känna sig delaktiga och veta att deras röst hörs. Tyngdpunkten på utveckling och skoltrivsel. Vi har haft ett aktivt elevråd som bl.a. ordnade med en bytesdag. Då fick eleverna, under övervakning, byta leksaker, böcker m.m. De har också aktivt deltagit i planeringen av skolgården och rastaktiviteterna. Samarbete Hem-Skola (kvalitetskort 9) Förbundet Hem och Skola Samarbete på skol- och årskursnivå 19

20 Varje klass håller minst två föräldramöten under läsåret, varav det ena kan ske via utvärderingssamtal. Höstens första möte håller hela årskursen gemensamt så att rektor inleder med aktuell information om läsåret och därefter samlas man klassvis.i alla klasser väljer man klassföräldrar. Åk 4 arrangerar Gårdsfest i maj och åk 5 står för glöggservering på julfesten Båda för att dryga ut lägerskolkassan. I mars ordnas ett föräldramöte för de nya ettornas föräldrar. Malmsmagasinet ser vi som en viktig kontaktlänk till hemmen. I åk 1-3 har vi veckobrev eller motsvarande, i vilka föräldrarna får information om den kommande veckans program. Flera lärare har också egna sidor på nätet för klassen via vilka man får information om klassens aktiviteter. Wilma är den främsta kanalen för kontakten mellan hem och skola. Via Wilma kan vi informera och hålla kontakt med föräldrarna över nätet. Till hem där man inte är Wilma-anslutna, ges papperskopior på allmän info som getts via Wilma. Samarbete på klassnivå Föräldramöten klassvis på våren. Flera klasser arrangerar familjeaktiviteter under året. Samarbete på familjenivå I november ordnas utvärderingssamtal för åk2-6 där elev och vårdnadshavare deltar. Vårdnadshavare till elever i åk1 besöker skolan en dag i november för att se barnets skolmiljö och få ett samtal med klassläraren. Föräldrar kallas till elevvårdsmöte om deras barn skall diskuteras. Om en elev inte dyker upp då skoldagen börjat och ingen anteckning finns i Wilma kontaktar läraren hemmet för att utreda frånvaron. Den fysiska lärmiljön (kvalitetskort 10) Utvecklingsbehov för skolans lärmiljö Utrymmesbristen blir en utmaning inför nästa läsår. Datasalen behöver göras om till ett klassrum och då behöver vi fundera på hur vi förverkligar IT-undervisningen. Även det ena utrymmet som nu används för morgon- och eftermiddagsverksamheten behövs som undervisningsutrymme. 20