Verksamhetsberättelse och Kvalitetsredovisning 2011

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och Kvalitetsredovisning 2011 Aranäsgymnasiet

2 Utges av [Klicka här och skriv Månad och År]

3 Inledning I skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande erhålls bestämmelser kring det systematiska kvalitetsarbete som skall genomföras av huvudman samt på skolenhetsnivå. Huvudprincipen är att verksamheten systematiskt och kontinuerligt skall planeras, följas upp och utvecklas samt att detta skall dokumenteras. Verksamhetschefen upprättar årligen en övergripande rapport över verksamhetens arbete samt hur man uppfyllt kommunfullmäktiges prioriterade mål samt nämndens resultatmål och direktiv. Verksamhetschefen har huvudansvaret för att de kommunala målen tas om hand i planeringen och uppföljningen. Som underlag för uppföljningen används bland annat rektorernas enhetsspecifika kvalitetsrapporter.

4

5 Innehåll 1 Presentation av verksamheten Viktiga händelser under året Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Verksamhetens mål 2011 och förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning 9 3 Förutsättningar Elever Personal Verksamhetens ledning Materiella resurser Ekonomiska förutsättningar Arbetet i verksamheten Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Rektors ansvar Elevenkäter Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Uppföljning av nämndens resultatmål och direktiv Nämndens resultatmål Nämndens direktiv Medarbetarenkät Internationellt arbete Uppföljning av likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling 24 8 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Bedömning av måluppfyllelse Åtgärder för förbättring och ökad måluppfyllelse

6

7 1 Presentation av verksamheten Aranäsgymnasiet har funnits som gymnasieskola sedan År 2006 stod den nuvarande, ombyggda skolan med teater färdig. Skolan fick genom denna ombyggnation en nödvändig storleks- och verksamhetsanpassning. Skolans lokaler inrymmer ca 1600 elevplatser och det faktiska elevtalet ligger på ca 1400 elever. Antalet anställda är ca 200 stycken. Skolan är modernt utrustad och ända sedan inflyttningen i den nya byggnaden har varje lärare haft tillgång till egen, bärbar dator. Under åren tilldelas alla elever vid starten av årskurs 1 en bärbar dator. I samband med detta sker en utbyggnad av skolans trådlösa nätverk. Aranäsgymnasiet är indelat i fyra skolenheter med en rektor vid varje enhet. En verksamhetschef är ansvarig för samordning mellan enheterna och ett antal övergripande funktioner, bland annat stöd till skolenheterna vad avser elevhälsa, administration, bibliotek mm. De fyra skolenheterna inrymmer ämnesövergripande lärararbetslag som, med något undantag, är formade runt de olika programmen. Nedan redovisas programmen med benämningar enligt Gy2011, vilka startat under hösten Skolenheterna är Enhet 1: Gymnasiesärskola, Naturvetenskapsprogrammet (två inriktningar) och Vård- och Omsorgsprogrammet Enhet 2: Samhällsvetenskapsprogrammet (tre inriktningar - ett lärararbetslag per inriktning) och Humanistiska programmet (två inriktningar) Enhet 3: Bygg- och Anläggningsprogrammet, Idrottsprogrammet (tidigare specialutformat program, endast årskurs 2 och 3), Introduktionsprogrammet (fyra inriktningar) och Teknikprogrammet (tre inriktningar). Enhet 4: Barn- och fritidsprogrammet (tre inriktningar), Estetiska programmet (fem inriktningar) samt International Baccalaurate. 1.1 Viktiga händelser under året Arbetet under året har präglats av förberedelser för och uppstart av gymnasieprogrammen i Gy2011. Det har, bland annat, inneburit en satsning på kompetensutveckling i nya ämnesplaner, bedömningskriterier, ny betygsskala och de nya programmålen. Innehållet i nya ämnesplaner har också inneburit behov av kompetensutveckling inom en del kursmoment, i befintliga ämnen och kurser. 7

8 Det har vidare inneburit en del förändringar i lärararbetslagens sammansättningar. Lärararbetslagen har jobbat med olika typer av lösningar och planeringar, t ex temadagar, för att uppnå de nya programmålen. Under året har ansökningar till Vård- och Omsorgscollege samt Teknikcollege skickats in. Ansökan till Teknikcollege har godkänts. Samtliga elever i årskurs 1 på gymnasieskolan har erhållit egen bärbar dator i anslutning till skolstarten. Då samtliga ettor under vårterminen 2011 erhöll bärbara datorer, så har nu både årskurs 1 och 2 detta. I arbetslag och ämnen pågår utveckling av den datorstödda undervisningen, bland annat med prov av eböcker. Utbildningen för tio lärare (specialpedagogisk introduktionskurs) slutfördes under året. Anpassning av antalet utbildningsplatser har gjorts även detta år för att bättre passa elevernas sökbild. En utbildningslägenhet har skapats för samnyttjande mellan VO och gysär. Rektor för gysär har varit delaktig i remissvaren för Den nya gymnasiesärskolan. En ansökan om miljöcertifiering av skolan har lämnats in. Två rektorer deltar i den statliga rektorsutbildningen i Karlstad Universitets regi. Tre lärare per arbetslag har genomfört en coachingutbildning. 1.2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Denna kvalitetsredovisning har ställts samman med de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar som grund. Underlag som nyttjas därvid är medarbetarenkäter, elevenkäter, kursutvärderingar, program- och ämnesutvärderingar, Skolverkets statistik samt egeninhämtade upplysningar. Efter sammanställning har kvalitetsredovisningen varit föremål för diskussion på arbetsplatsträffar, lokal samverkansgrupp samt skolkonferens. Inom gymnasiesärskolan har kvalitetssäkring av utbildningen genomförts med hjälp av scanning av elevernas resultat vid tre olika tillfällen. 8

9 2 Verksamhetens mål 2011 och förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Elevrekrytering Aranäsgymnasiet har inför läsåret 2011/2012 rekryterat en något ökad andel av tillgängliga årskurs 9-elever. Inför 9:ornas val gjordes, tillsammans med Elof Lindälvs gymnasium, besök vid flertalet av grundskolorna inom kommunen för att informera om de nya gymnasieprogrammen. Osäkerheten om hur eleverna i valet av gymnasieutbildning skulle uppfatta de nya gymnasieprogrammen var stor. Det nya humanistiska programmet fick under det första året inget stort genomslag men tydligast har nedgången på yrkesprogrammen varit. Det är en nationell trend. Den debatt och därmed osäkerhet kring högskolebehörighet på yrkesprogrammen som följde i kölvattnen av detta kan antas ha bidragit till nedgången. Betyg och bedömning Under våren 2011 genomfördes gemensamma studiedagar med Elof Lindälvs gymnasium kring de nya ämnesplanerna och betygskriterierna. Ämnesgrupperna har i juni 2011 haft studiedag för att planera de nya kurserna. Under hösten 2011 och studiedag med temat formativ bedömning genomförts. Arbetet med betyg och bedömning kommer att fortsätta under läsåret 2011/2012. Elevnärvaro Under året genomfördes en undersökning genom elevhälsoteamets försorg, där det klarlades vilka faktorer som påverkar elevernas tendens till skolk och vilka faktorer som motverkar skolk. Undersökningen har presenterats och diskuterats i lärararbetslagen. Vidare har ett system kopplat till vårt schema inskaffats där vårdnadshavaren direkt kan meddelas vid skolk. Elevfrågor/elevärenden avhandlas vid arbetslagmöte varje vecka. Budgetanpassning 9

10 Inför budgetåret 2011 reducerades skolans budget. Skolan avsåg redan före ingången av budgetåret att kompensera en del av reduceringen genom uttag ur den reservfond skolan har byggt upp under en serie av år. Uttaget ur fonden kommer dock att bli större än vad som avsågs, varför en del ytterligare anpassningar behöver göras inför Gy2011 Implementeringen av Gy2011 har gått mycket bra. Aranäsgymnasiet har under hela processen legat väl i fas avseende planering och därmed nödvändiga beslut. De programprojektgrupper som skapades under läsåret 2010/2011, med uppgift att planera inför starten av de nya programmen, övergick vid läsårsstarten 2011/2012 till att vara de nya arbetslagen. Mycket av planeringen har kretsat kring tolkning av examensmål och ämnesplaner samt arbete med timplaner men dessutom har entreprenöriellt lärande givits stort utrymme. I detta sammanhang skall personalens arbetsinsatser lyftas fram. Kvalitetsmätning gysär Arbetet med ett mätverktyg för att mäta elevernas nöjdhet på gymnasiesärskolan har fortsatt under året. Bedömningen är att ett verktyg kan användas, som planerat, från och med år

11 3 Förutsättningar 3.1 Elever Antal elever, läsåret 2010/2011 Program Flickor Pojkar Totalt Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet 91 Estetiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Individuella programmet International Baccalaureate Specialutformat program Gymnasiesärskolan (individuellt program) Totalt Personal Personal, läsåret 2010/2011 Skolan Riket Totalt 199 Heltidstjänster 123,5 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 85,5 75 Antal lärare/100 elever 8,9 8,1 Lärare vid skolan rekryteras med målsättningen att enbart lärare med uttagen examen (behöriga lärare) ska anställas. I samband med anställning av vikarier har detta inte alla gånger kunnat hållas, främst beroende på avsaknad av behöriga sökande. Skälen är många gånger att de tjänster som erbjuds i dessa fall ej är attraktiva (låg tjänstgö- 11

12 ringsgrad, etc). Mätt i andel genomförd undervisning kommer mängden undervisning genomförd av obehöriga, att vara låg. På skolan har vi organiserat skolkuratorer, skolsköterskor, skolpsykolog, del av våra speciallärare samt fritidsledare i ett elevhälsoteam. Till detta knyts även studie- och yrkesvägledare (de sistnämnda har ej sin anställning på skolan). Skolan har två utbildade bibliotekarier. 3.3 Verksamhetens ledning Skolans ledning är organiserad med verksamhetschef och fyra rektorer med ansvar för varsin skolenhet Varje skolenhet består av två till fyra av de program som finns på skolan. Antalet program varierar, bland annat mot bakgrund av programmens storlek. Kring varje program (i något fall inriktning på program) finns ett lärararbetslag med lärare från flertalet ämnen och kurser på programmet/inriktningen. Under verksamhetschefen lyder skolans elevhälsoteam och servicegrupp med övrig personal men dessa arbetar i stor utsträckning mot skolans sektorer. 3.4 Materiella resurser Skolan har goda materiella förutsättningar. Skolans lokaler möjliggör stora variationer i det pedagogiska upplägget av undervisningen. Skolan har ett, med såväl litteratur som datorer, välutrustat bibliotek. Vidare skapar lokalerna en mycket bra fysisk arbetsmiljö för såväl personal som elever, vilket också visar sig i de årliga enkätundersökningarna. Skolan har också en mycket god materiell standard vad avser undervisningsmateriel. Ett utvecklingsområde har varit datortillgängligheten för eleverna. Under läsåret 2009/2010 påbörjades i liten skala ett försök med en bärbar dator till varje elev. Detta försök har permanentats och nu erhåller varje elev en bärbar dator i anslutning till skolstarten i årskurs. Således är i nuläget alla elever i årskurs 1 och 2 utrustade på detta sätt och från och med läsåret 2012/2013 kommer alla elever att ha en bärbar dator. Detta innebär att endast ett fåtal datasalar kommer att finnas kvar för undervisning kurser som kräver särskilt kraftfulla datorer. 12

13 3.5 Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna har förändrats i och med lagen om lika villkor (samma ersättning till skolor oavsett huvudman). För Aranäsgymnasiets del har detta inneburit en krympt ram, vilken skolan kommer att anpassa sig till under det/de kommande åren. 13

14 4 Arbetet i verksamheten 4.1 Gymnasieskolan Mycket av arbetet under året har, som nämnts ovan, kretsat kring uppstarten av Gy2011. Arbetet har förflutit väl och uppstarten har gått mycket bra. Arbetsbelastningen har dock varit hög för personalen. Osäkerheten inför hur det nya programutbudet skulle uppfattas av årskurs 9-eleverna var hög och den elevnedgång som står för handen gjorde planeringen inför höstterminens start svårprognosticerad. Skolan har dock lyckats rekrytera en större andel av tillgängliga nior än tidigare. Yrkesprogrammen har haft svårigheter att nå upp till förutvarande volymer och även det humanistiska programmet har detta första år blivit litet, mätt i antal elever. Under året har två projekt med flexibla lärformer startats. Det ena projektet har individen som utgångspunkt och har resulterat i Utsikten. Avsikten är att elever ska kunna läsa kurser i annan takt än den som erbjuds normalt. Det andra projektet har som mål att lärararbetslaget ska ta ansvar för en större del av planeringen av utbildningen på programmet än vad som annars är regel. Arbetslaget ska härvid själva förfoga över de resurser som traditionellt skolledningen planerar eller fördelar. Det förtjänar också att nämnas i sammanhanget, att ett flertal arbetslag prövar nya sätt att anpassa undervisning och redovisningar efter elevernas olika behov och förutsättningar. Den bärbara datorn är en viktig del i detta arbete. Flera arbetslag har under året arbetat med projekt, ofta ämnesövergripande, med tema kring bland annat hållbar utveckling. Ett flertal projekt har genomförts i samverkan med näringslivet. Skolan har under året deltagit i ett tiotal internationella utbyten, dels med språkundervisning som utgångspunkt men också med kulturella eller historiska utgångspunkter. FN-rollspelet har genomförts av Samhällsvetenskapsprogrammet (och lär enligt obekräftade uppgifter nu vara Sveriges största). Under året, och delvis kopplat till Gy2011, har rutiner och arbetsgång avseende elevärenden förfinats. Delvis förändrade mötesstrukturer i elevärenden är en del av detta. 4.2 Gymnasiesärskolan 14

15 Gymnasiesärskolan har börjat kvalitetssäkrar utbildningen genom att scanna av eleverna inom svenska, matematik och kommunikation/socialt samspel. Detta ska göras ht åk 1, åk 3 samt vt åk 4. Inom gymnasiesärskolan har också arbete kring att få eleverna att växa stått i fokus. 15

16 5 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 5.1 Kunskaper Slutbetyg och behörighet, läsåret 2010/2011 Resultatmått Kommunen Riket Genomsnittlig betygspoäng 13,2 14,2 13,8 14,2 14,2 13,7 14,1 - därav kvinnor 13,9 14,7 14,4 14,8 14,9 14,4 14,8 - därav män 12,4 13,4 13,1 13,3 13,2 13,0 13,3 - därav elever med sv bakgr 13,3 14,2 13,9 14,3 14,2 13,7 14,2 - därav elever med utl bakgr 12,3 13,6 12,2 11,7 12,7 13,0 13,3 Grundl. behörighet till univ. och högsk.studier 77,6 85,5 83,5 85,1 87,9 88,3 87,1 - % av alla kvinnor 81,5 86,6 87,4 87,6 89,8 88,6 90,2 - % av alla män 72,4 83,8 78,6 81,3 85,4 88,0 83,9 - % av elever med sv bakgr 77,7 85,5 83,6 85,9 88,6 88,9 88,0 - % av elever med utl bakgr 85,7 72,2 80,4 Andel elever med reducerat program 4,8 5,8 4,4 0,4 - % av alla kvinnor 7,3 5,5 5,7 0,3 - % av alla män 0,5 - % av elever med sv bakgr 5,0 5,8 4,2 0,4 - % av elever med utl bakgr 0,5 Andel elever med utökat program 17,3 12,5 6,6 19,0 8,6 26,1 41,7 - % av alla kvinnor 13,5 7,8 18,4 8,8 24,2 39,4 - % av alla män 22,4 19,7 9,9 20,0 8,2 28,0 44,0 - % av elever med sv bakgr 16,9 12,5 6,7 18,3 8,9 26,3 40,8 - % av elever med utl bakgr 48,2 16

17 Genomsnittligt betygspoäng Grundläggande behörighet till högskola/universitet Program Flickor Pojkar Tot. Flickor Pojkar Tot. Kommunen Riket Barn- och fritid 12, Bygg 13, Estetiskt 14,0 12,7 13, Naturvetensk. 16,3 15,1 15, Omvårdnads. 14, Samhällsvetensk. 15,3 12,9 14, Teknik 16,0 15,3 15, Specialutformat Totalt 14,9 13,2 14, Andel elever med minst betyg G Eng A Est- Idr o MaA Na A Re A Sam Sv A Sv B Kar- Kar- Proj verks hälsa A ämne 1 ämne 2 arb Barn- och fritid ,0 90,0 60,0 90,0 100,0 100,0 80,0 100,0 100,0 50,0 Bygg 96,6 96,6 100,0 100,0 86,2 86,2 89,7 96,6 86,2 100,0 100,0 100,0 Estetiskt 100,0 97,3 86,5 100,0 94,6 89,2 97,3 100,0 91,9 97,3 97,3 86,5 Naturvetensk. 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Omvårdnads. 97,1 97,1 88,2 97,1 100,0 100,0 97,1 100,0 91,2 100,0 100,0 94,1 Samhällsvetensk. 100,0 100,0 98,4 98,4 97,5 96,7 99,2 99,2 97,5 97,5 95,1 95,1 Teknik 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 98,1 98,1 100,0 98,1 100,0 96,2 98,1 S:a Nationella program 99,4 99,1 95,1 98,8 96,0 95,7 97,8 99,4 95,1 98,8 97,2 94,1 Specialutf progr 100,0 87,8 91,8 100,0 89,9 98,0 93,9 98,0 93,9 87,8 Totalt 99,5 97,6 94,6 98,9 95,2 96,0 97,3 99,2 94,9 98,8 97,2 93,3 Statistiken visar att en svag trend mot högre betygsgenomsnitt och en högre andel direkt behöriga till högskolestudier håller i sig. Det finns dock skillnader på programnivå att beakta. Under läsåret 2010/2011 har, bland annat på samhällsvetenskapsprogrammet, det återkommande fenomenet att pojkar får lägre genomsnittliga betygspoäng än flickor uppmärksammats. Att hitta arbetssätt och förhållningssätt som förbättrar pojkarnas resultat har diskuterats. Förhållandet kvarstår dock fortfarande. 17

18 Vid naturvetenskapsprogrammet har ämnesövergripande arbetspass skapats. Under dessa arbetar eleverna med förmågor utgående från Gy2011. Vård- och omsorgsprogrammet fortsätter sitt arbete med upplevelse- och inlärningsbaserat lärande, vilket får antas vara ett av skälen till att programmet ligger väl till i nationella jämförelser. Ett antal diskussioner kring rutiner för stödinsatser av olika slag och arbetet runt åtgärdsprogram har förts under året. Utsikten har skapats med start från början av läsåret 2011/2012 för elever som kan/behöver läsa kurser i andra takter men där också stöd/extra lektioner kan erbjudas. Eleverna vid Individuella programmet/introduktionsprogrammen arbetar vidare med UF-företag och har under året gjort anpassningar inför starten av Gy2011 och de nya introduktionsprogrammen. På gymnasiesärskolan har ny enkät prövats. Denna kommer att tillämpas från och med Elevernas ansvar och inflytande Det arbete som gjorts under de senare åren avseende klassråd, kursutvärderingar mm, får antas ha medverkat till att värdet på dessa faktorer i elevenkäter har ökat. Skolan har tryckt på vikten av att klassråden genomförs och dokumenteras. Här finns dock ytterligare arbete att göra, då tendenser ibland kan finnas att detta inte upplevs som viktigt. Vi har också under några år arbetat ytterligare systematiskt med att ge eleverna bra introduktioner till deras kurser för att öka möjligheten för eleverna att kunna utöva elevinflytande. Utvärdering av kurser har gjorts digitalt med mätverktyget UTV5. Detta behöver dock ges ytterligare tid för att bli helt bra. Eleverna behöver ha tillgång till egen dator och materialet behöver kompletteras med kursspecifika frågor. 5.3 Utbildningsval arbete och samhällsliv Flera av programmen på skolan har täta kontakter och samarbete med omgivande näringsliv. Nedan följer några exempel. Teknikprogrammet har haft samarbete med fastighetsförvaltaren EKSTA med miljö och energisnåla hus som tema. Samhällsvetenskapsprogrammet har haft ett samarbete med fastighetsförvaltaren Aranäs AB och därvid arbetat med olika 18

19 frågeställningar inom företaget. Elever från flera program har haft UF-företag och i några fall vunnit priser. Slutligen nämns här samarbetet med olika lokala företag inom projektet Affärsnytta och sociala medier, där elever mött lokala företagare och visat hur olika typer av sociala medier kan användas för, till exempel, marknadsföring. 5.4 Bedömning och betyg Som ovan nämnts har betygsskillnaden mellan pojkar och flickor uppmärksammats. Diskussioner om orsaker, förhållningssätt och arbetsformer har förts vid några av programmen. Andra satsningar som har gjorts är: Ökning av deltagandet i idrottsundervisningen vid VO Jämförelser mellan kursbetyg och nationella prov har gjorts. Samrättning av nationella prov har gjorts i några ämnen för att bekräfta lärarens bedömning. Samtal om formativ bedömning har också kopplats till detta. Under hösten har skolan under en studiedag arbetat med formativ bedömning och detta bedöms få ett brett genomslag på skolan. 5.5 Rektors ansvar Rektorernas uppdrag vid Aranäsgymnasiets fyra skolenheter har under året präglats av förberedelserna för och uppstarten av gymnasium Samtidigt som Gy2011 startats, också som ett projekt inom Förvaltningen för Gymnasie- och vuxenutbildning, så har ett flertal olika utvecklingsarbeten genomförts. Rektors uppföljning av verksamheten har blivit tydligare och rektor har valt olika områden inom sin enhet att utveckla och jobba med. Exempel är: Uppföljning av betygsstatistik Elever i behov av stöd Kompetensutveckling Samverkan genom ämnesintegrering Formativ bedömning Rektors ansvar har också diskuterats med utgångspunkt från den nya skollagen. 19

20 5.6 Elevenkäter Gymnasieskolan Årets (maj 2011) elevenkät följer i stort samma mönster som de senare åren. Eleverna är fortsatt nöjda med sin utbildning. Eleverna känner sig trygga på skolan men anmäler att de dåligt känner till hur skolan jobbar mot kränkningar. Trots att värdet ökat sedan mätningen 2010 måste detta även fortsatt vara ett förbättringsområde för skolan och vara ett viktigt inslag i den årliga planen för likabehandling. Elevinflytandet har ökat i förhållande till året innan, även med avseende på klassråden. Siffrorna är dock fortsatt låga i förhållande till utfallet av övriga mätta områden i enkäten och bör således vara, även fortsatt, ett utvecklingsområde Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan fortsätter arbetet med att utveckla sitt enkätmaterial. Målet med arbetet är att ta fram ett verktyg, anpassat till gymnasiesärskolan, för att mäta elevernas nöjdhet. Verktyget ska vara färdigt

21 6 Uppföljning av nämndens resultatmål och direktiv 6.1 Nämndens resultatmål Kunskap och goda studieresultat Andelen gymnasieelever med slutbetyg från kommunens gymnasieskolor med grundläggande behörighet till högskola/universitet ska öka till 93 % år 2013 Åtgärder för att nå målet Arbetet under året har koncentrerats kring ämnesplaner och betygskriterier kopplat till Gy2011. I detta arbete har såväl arbetsformer som bedömning varit centralt. Flera studiedagar har använts till detta arbete och det kommer att fortsätta under Resultat Bemötande/Tillgänglighet Strävansmålet är att alla i skolan ska känna att de får ett gott bemötande. Under planperioden är målet att index för gott bemötande ska uppgå till 8,0 år 2014 Åtgärder för att nå målet Målet får anses vara i princip nått. BITT-arbetet kommer dock att fortsätta även under Resultat. Mätresultaten ligger runt 7,4-8,3 Ekonomi Budgetföljsamhet. Budget i balans Åtgärder för att nå målet Den månatliga uppföljningen av utfallet behöver förstärkas och snabbare reaktion på dessa prognoser är nödvändiga. Resultat. Skolan har under året haft ett stort underskott, vilket dock redan inledningsvis avsetts belasta skolans resultatfond. Underskottet bedöms dock bli större än beräknat. 21

22 Inflytande Eleverna ska känna att de har inflytande i skolan. Inflytandeindex ska öka till 7,0 år 2014 Åtgärder för att nå målet Målet är nått Resultat. 6, Nämndens direktiv 2011 Uppdrag BITT Flexibelt lärande Kommentar Aranäsgymnasiet har under läsåret 2010/2011 genomfört enhetsvisa arbeten kring BITT Aranäsgymnasiet har under året startat två projekt; ett projekt avser flexibelt lärande på individnivå och ett projekt, omfattande tre arbetslag, på arbetslagsnivå. Dessa har beskrivits ovan. 6.3 Medarbetarenkät 2011 Resultaten i årets medarbetarenkät visar på flera punkter ett något lägre resultat än året innan. Exempel på områden med lägre resultat är arbetsmiljö, motivation samt ansvar och delaktighet. Under året har personalen signalerat än hög arbetsbörda. Flera medarbetare har också drabbats av den omorganisation, till exempel byte av arbetslag, som varit följd av införandet av Gy2011 och de beslut som varit följde av denna reform. Resultatet av enkäten kommer under inledningen av 2012 att diskuteras på arbetsplatsträffar och med fackliga förtroendemän och skyddsombud. 22

23 6.4 Internationellt arbete Under året har nedan förtecknade internationella projekt genomförts till en kostnad av totalt ca mkr. Projekt Program/Ämne Verksamhet Antal deltagare Köpenhamn NV åk 1 Studieresa i fysik 5+63 Rom European Youth Parliament Språkgrupp Italienska och Latin SP/Int åk 2 Språk- och kulturresa till Rom Internationellt kulturutbyte i Dorf Mecklenburg Bryssel SP/Int åk 3 Studieresa till Bryssel 6+66 Berlin Historia/IB Resa till Berlin med historia som grund St Petersburg SP Kultur- och samhällsutbyte m skola 316 i St Petersburg Grimsby IB Språk- och CAS-utbyte med IB-skolan i Grimsby Grimsby IB Språk- och CAS-utbyte med IB-skolan från Grimsby Montendre Språkgrupp Franska Språkresa till Montendre. EU-bidrag Granada Språkgrupp Spanska Språkresa till Granada 2+16 E-twinning, förberedande besök ES Kulturellt samarbete med Frankrike 1 (plus 2 EUfinansierade) Scandiavian School of Brussels SP/Int åk 2 Två elever studerar åk 2 på SSB i Bryssel 0+2 FN-rollspel SP åk 2 och 3 Internationellt spel

24 7 Uppföljning av likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplanen med årlig plan har reviderats under året. Arbetet har genomförts så att både elever och personal varit delaktiga i arbetet via arbetsplatsträffar, lokal samverkansgrupp, klassråd samt skolkonferens. Under året kan vi konstatera att en större andel av eleverna känner till hur skolan arbetar mot kränkningar. Andelen som svarar att de gör det är dock fortfarande låg. Andelen elever som känner sig trygga är fortsatt mycket hög. Enstaka fall av kränkningar förekommer dock. För skolan måste det även fortsatt vara av synnerlig vikt att eleverna ges kunskap om innebörden av kränkningar och diskrimineringar. Lika viktigt är det att eleverna uppmanas att rapportera även sina misstankar om kränkningar, så att dessa kan tas om hand av skolans personal omedelbart. Dessa två sistnämnda punkter bör beaktas i årlig plan för likabehandling även

25 8 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 8.1 Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att skolan når huvuddelen av de uppsatta målen. Det finns dock ett antal utvecklingsområden att kraftsamla kring under det/de kommande året/åren. Dessa områden är: Fortsatt arbete kring betyg och bedömning, bland annat med återkommande kunskaps- och betygsskillnad mellan pojkar och flickor, fortsatt analys av kopplingar mellan kursprov och kursbetyg samt fortsatt arbete runt nya betygskriterier i Gy2011. Ett fortsatt arbete för att ytterligare öka och stärka elevernas inflytande behövs. Eleverna måste känna att deras inflytande är önskvärt, viktigt och att det har betydelse. Detsamma gäller utvecklandet och användandet av UTV för kursutvärderingar. Elevernas kunskap om skolans arbete mot kränkningar är även för kommande år ett utvecklingsområde. Elevenkäten för gymnasiesärskolan ska färdigställas för att kunna användas 8.2 Åtgärder för förbättring och ökad måluppfyllelse Arbete runt betyg och bedömning ska fortsätta med tyngdpunkt på betygskriterier i Gy2011 och formativ bedömning. Vikten av klassråd och kursutvärderingar behöver ytterligare förtydligas. Även elevrådsarbetet ska stöttas. Även under det/de kommande året/åren måste arbetet med genomgång för alla elever av skolans likabehandlingsplan fortsätta. Planen ska gås igenom med samtliga elever på skolan i samband med läsårsstarten. Härvid ska begrepp förklaras och vikten av att rapportera, även misstänkta, fall av kränkningar. Arbetet med gymnasiesärskolans enkätverktyg slutförs under våren