Vidgade vyer & starkare självkänsla. Tre år med EU-programmet Ungdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vidgade vyer & starkare självkänsla. Tre år med EU-programmet Ungdom"

Transkript

1 Vidgade vyer & starkare självkänsla Tre år med EU-programmet Ungdom 1

2 Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar inom fyra verksamhetsområden: Vi fördelar bidrag och arbetar med metodutveckling inom ungas Fritid och föreningsliv samt inom Internationellt ungdomsutbyte. Vi stödjer utvecklingen av Kommunal ungdomspolitik och följer upp den Nationella ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen 2003 projektledare Johan Lycke/Lisa Modée text Lena Nordlund textgranskning Ingrid Bohlin grafisk form Christián Serrano omslagsfoto Charlotte Gawell tryckeri Kristianstads Boktryckeri AB distribution Ungdomsstyrelsen, Ringvägen 100, Box 17801, Stockholm tfn fax e-post webbplats 2

3 Inledning Genom EU-programmet Ungdom kan alla unga mellan 15 och 25 år delta i internationella utbyten, oavsett vilka förutsättningar de har. Unga som av sociala, ekonomiska eller kulturella skäl har färre möjligheter att skaffa sig internationella erfarenheter prioriteras inom programmet. EU-programmet Ungdom startade år 2000 och pågår till och med år På tre år har mer än svenska ungdomar deltagit i programmet och över 500 svenska ledare gått utbildningar och gjort studiebesök. I Sverige är Ungdomsstyrelsen EU:s programkontor och fördelar bidrag. Under våren 2003 har Ungdomsstyrelsen på uppdrag av Utbildningsdepartementet genomfört en kvalitativ utvärdering som bygger på intervjuer med ungdomar och ungdomsledare om hur programmet fungerat och vad det har inneburit för dem. I utvärderingen har 31 ungdomar och 13 ungdomsledare intervjuats. Den fullständiga rapporten går att hämta från Ungdomsstyrelsens webbplats: 3

4 4 foto: Charlotte Gawell

5 Det finns fem olika delprogram: Ungdomsutbyten: Ungdom för Europa. Det delprogram som ger stöd till utbyten mellan ungdomsgrupper från olika länder i Europa. Deltagarna ska vara mellan 15 och 25 år och utbytet ska pågå under 1 3 veckor Europeisk volontärtjänst: Ungdomar mellan 18 och 25 år kan söka enskilt stöd för att bo och arbeta i ett annat land från sex månader upp till ett år. Ungdomsinitiativ: En grupp ungdomar kan söka bidrag för egna projekt som pågår lokalt under 3 12 månader. Projekten ska bygga på deras egna idéer och ungdomarna själva ska vara projektledare, organisatörer och drivande. Programsamverkan: Möjligheter till samverkan mellan EU-programmet Ungdom och utbildningsprogrammen Sokrates och Leonardo da Vinci. Ledare inom till exempel fritids- och utbildningsområdet kan skapa gemensamma projekt för unga. Stödaktiviteter: Ledare och andra som vill ordna en verksamhet som stämmer med målen för EU-programmet Ungdom kan arrangera och delta i olika stödaktiviteter. Det kan vara seminarier, studiebesök med mera. Inom delprogrammet stödaktiviteter erbjuds också många olika typer av utbildningar. 5

6 BYGGA VIDARE Som deltagare kan man bygga vidare på de olika delprogrammen med olika projektidéer. Exempelvis genom att först delta i ett ungdomsutbyte och sedan dra i gång ett ungdomsinitiativ. Efter detta kan man söka stöd för olika nätverksprojekt och internationell samverkan med andra som har deltagit och organiserat projekt inom programmet. När volontärtjänsten är avslutad finns det möjlighet att fortsätta med ett projekt inom Framtidssatsning. Där kan den tidigare volontären utveckla egna idéer. Det kan till exempel handla om personlig utveckling, informationsprojekt och att förbättra de egna möjligheterna på arbetsmarknaden. 6

7 foto: Charlotte Gawell 7

8 Internationellt utbyte ger självförtroende och självinsikt Ungdomsledare kan använda sig av ungdomsutbyten som en medveten metod i arbetet med unga. Ungdomsutbyten ger mycket i form av informellt lärande och ledarnas stöd behövs för att de unga ska se kopplingen och själva inse hur mycket de har lärt sig av utbytet. Utvärderingen visar att när unga deltar i ungdomsutbyte, volontärtjänst eller Ungdomsinitiativ ger det positiva resultat. Många har fått ökad studiemotivation och arbetslösa ungdomar har fått arbete eller gått vidare till högskolestudier efter att ha varit volontärer, säger Lisa Modée, projektledare för utvärderingen på Ungdomsstyrelsen. Det vanligaste är att göra ungdomsutbyten med deltagare från två länder. Flertalet av de ungdomsledare som intervjuades i utvärderingen har dock gjort utbyten med deltagare från tre eller flera länder och är på något sätt involverade i Europeisk volontärtjänst. Det betyder att en förening, organisation eller kommun sänder iväg svenska ungdomar som volontärer och/eller tar emot ungdomar från olika länder som volontärer. Några få har sänt iväg korttidsvolontärer, det vill säga ungdomar som av olika skäl inte kan vara ute så lång tid som 6 till 12 månader. Några av ungdomarna som intervjuades har efter volontärtjänsten gjort en framtidssatsning. Flertalet av de intervjuade ledarna har varit handledare för ett ungdomsinitiativ och har organiserat egna stödaktiviteter. En av dem har till exempel arrangerat ett internationellt seminarium om unga arbetslösa i sin kommun. 8

9 METOD FÖR LÄRANDE För ungdomsledarna har internationella projekt haft en positiv inverkan på arbetet med ungdomar. Flera använder programmet som en metod för informellt lärande och för att visa de egna ungdomarna att det finns något för dem. En chef berättar: Anledningen till att vi började jobba internationellt var att se om det skulle funka som verktyg för ungdomar att komma tillbaka till skolan. Det internationella utbytet har gett dem väldigt mycket. Det är ett av de bättre verktygen i ungdomsarbetet. De ungdomar som har det tuffare än andra, det är dem det kommer till godo. På vissa orter är EU-programmet Ungdom välkänt bland de unga. De kommer spontant till ledarna och frågar om de kan få vara med nästa gång eller åka ut som volontärer. POSITIVA EFFEKTER Genom EU-programmet Ungdom har ungdomar till exempel fått möjlighet att växa som personer, möta andra ungdomar, jobba i grupp, hitta sin identitet, övervinna rädslor och utmana sig själva att självständigt driva projekt och förverkliga egna idéer i sin kommun. Rent konkret har i en del fall ungdomsutbyte lett till att nya mötesplatser för unga skapats. Ungdomar har också på egen hand startat föreningar för att hjälpa För många av ungdomarna innebar utbytet att de nu kan tänka sig att i framtiden åka utomlands för att plugga eller jobba. Det är ett stort steg för en person som inte varit utomlands överhuvudtaget före utbytet. 9

10 andra på orten att komma iväg. Medverkan i ungdomsinitiativ har gett de intervjuade en unik chans att driva ett projekt kring ett eget initierat tema. För ledarna har det varit viktigt att de genom EU-programmet Ungdom kunnat erbjuda internationella möjligheter för unga, till exempel volontärtjänst för arbetslösa ungdomar eller ungdomsutbyte och ungdomsinitiativ för unga som inte tror att det finns något för dem. Att kunna göra något för att hjälpa unga är en stor drivkraft i arbetet för ledarna och gör att de vill fortsätta. En projektledare säger: Ungdomar som från början var deppiga arbetssökande har vuxit som människor när de kommer tillbaka från volontärtjänsten. Det ger en otrolig bekräftelse i jobbet. De har idéer. De vill göra saker! Det är så kul. Att ta emot volontärer är också positivt. Mötet mellan volontären och de svenska ungdomarna gör att de får perspektiv på sina liv. De ser att det finns andra, inte så mycket äldre än de själva, som vågar resa ensamma till ett annat land. PERSONLIG UTVECKLING Ungdomsutbyten betyder mycket för ungdomar som annars inte har möjlighet att åka utomlands. De ungdomar som deltagit känner sig utvalda och förutom själva vistelsen utomlands har utbytet många andra positiva effekter. Det betyder mycket för deras personliga utveckling och förståelse för andra människor och kulturer. De har blivit nyfikna på andra länder och hur man lever där. De är nu mer beredda att röra på sig och kan tänka sig att studera eller jobba utomlands. Internationella erfarenheter värderas högt i Sverige och ungdomarna får en annan status än tidigare. Ledarna kan tydligt se och beskriva hur ungdomarna utvecklats genom de internationella erfarenheterna. En fritidsledare säger: Man ser hur ungdomarna utvecklas. Från dag ett till den sista dagen under ett utbyte har det hänt så mycket. Man ser hur de förändras. Det är därför vi fortsätter. Utbytet utvecklar de unga så mycket personligen att man nästan kan ta på det. 10

11 Ungdomarna själva har svårare att prata om sin personliga utveckling. Men det har ändå kommit fram intressanta tankar kring vad utbytet betytt för dem. En kille säger: Jag vill jobba med ungdomar så att de inte sabbar skolan som jag gjorde, att de inte gör samma misstag som jag. Hjälpa dem som håller på att börja strula med skolan så att de hamnar på rätt spår igen. Jag har sagt att om det blir en tjänst ledig så skulle jag gärna jobba i ett sånt här projekt. VÅGAR SÄGA FEL Ungdomar som har deltagit i ungdomsutbytet är mycket positiva till att utveckla sina språkkunskaper. De har nu haft chansen att testa sina kunskaper och det har gått mycket bättre än någon hade förväntat sig. Deltagarna kunde göra sig förstådda, även om de ibland fick ta till både armar och ben eller få hjälp av sina ledare. Det faktum att flera av ungdomarna i andra länder var sämre på engelska än de svenska gjorde i många fall att svenskarna vågade mer. De vågade ta risken att göra bort sig och prova sig fram och de märkte att det inte spelade någon roll om de råkade säga fel. Flera av ungdomarna framhåller att, även om de inte är så bra på engelska, så har de blivit bättre och de vågar också mer när de kan få hjälp om de behöver. Genom att delta i utbyten där man både tar emot en grupp hemma och reser till den andra gruppens hemland, tvåvägsutbyten, får de goda relationer med ungdomar i Europa och andra länder. Här har flera positiva effekter framkommit. Ungdomarna vågar prata mer med varandra andra gången de ses och det ökar språkkunskaperna. Volontärerna som varit i ett annat land mellan 6 och 12 månader har i många fall lärt sig behärska engelska och ytterligare ett språk. Att ha blivit säkrare på språk är något som har påverkat ungas självbild och självförtroende positivt. Man lär sig ju engelska, i början kan man knappt prata känns det. Fastän man vet hur det är för man har ju läst det i skolan. Dagen efter så bara flyter det på och då kommer det automatiskt. 11

12 12 foto: Charlotte Gawell

13 För första gången känner jag mig svensk Under ganska lång tid arbetar ungdomarna med förberedelser inför utbytet och träffar ungdomar som de inte spontant skulle ha umgåtts med annars. Barriären mellan olika grupper bryts under projektets gång. I stället upplever de att de har fler likheter än de tidigare varit medvetna om. Svenskarna får upp ögonen för hur det är att vara utlämnad i ett annat land och de visar mer förståelse för till exempel invandrarnas situation. De kan då också ta till sig andra kulturer, vilket är ett av målen med programmet Ungdom. Plötsligt kan de se på kulturella likheter och skillnader mellan Sverige och andra länder på ett nytt sätt. En ung tjej berättar: Det som är skillnad är att man lever efter olika förutsättningar. En del har det jättefattigt men jag tror inte att man är olika som person. Det är hur man lever som är olika. De kanske inte har lika fina hus som vi men vi har typ samma intressen, killar och sånt. Genom att berätta för andra bearbetas erfarenheterna. Ofta är det svårt för unga att själva se att det finns ett värde i all informell kunskap de har fått. Här behöver de få stöd av vuxna. Genom att informera andra ungdomar och vuxna om sitt projekt har flera av ungdomarna utvecklats och förbättrat sina relationer till samhället, till exempel skolan. En tjej berättar: Eftersom jag har varit ute och pratat om det efteråt så har det verkligen gått in att jag har lärt mig något. Det hade nog varit lite svårt annars tror jag. Att informera andra har gett ungdomarna perspektiv på sina egna erfarenheter och sin kultur. En kille med invandrarbakgrund säger: För första gången känner jag mig svensk. En tjej med svensk bakgrund berättar: Jag vet nu hur det är att komma till ett annat land där jag inte kan uttrycka mig. Jag förstår folk bättre hemma som väljer att prata sitt eget språk. 13

14 Man har verkligen lärt känna sig själv mycket mer och lärt sig ta ansvar och respektera andra och deras åsikter. Man kan inte bara göra som man själv vill. VÄRLDSMEDBORGARE Utvärderingen visar tydligt att ungdomsutbyten leder till att unga människor får kunskaper om och förståelse för andra kulturer. De har fått syn på sig själva och sin egen kultur genom att möta andra. Sverige blir alltmer mångkulturellt och det är viktigt med interkulturella erfarenheter och kunskaper. Ungdomarna som har deltagit i ungdomsutbyten säger att de känner samhörighet med andra unga i Europa och världen. Det finns hos svenska ungdomar ofta en skeptisk inställning till EU men utbytet har påverkat bilden av EU på ett positivt sätt. Även om ungdomarna känner sig som världsmedborgare snarare än EUmedborgare. En kille säger: Alla människor på jorden är liksom ett folk, vi är likadana allihop. Jag tycker detta med länder är fel. Det är egentligen bara en enda stor jordglob och vi bor på den och vi är likadana allihop. Europé och europé. Fan, jag känner mig som en del av världen i stället! UNGDOMSLEDARE VIKTIGA Ungdomsledarna har stor betydelse för hur mycket utbytet kan ge ungdomarna. Därför behöver även de handledning och kompetensutveckling. Inom programmet finns det möjlighet för ledare att gå kurser eller att exempelvis åka på förberedande besök, hitta nya samarbetspartner som man ska besöka utomlands. Grundläggande språkkunskaper är också en självklar nödvändighet för att deltagarna ska kunna få ut något av utbytet. Förberedelsearbetet och efterarbetet är A och O för hur mycket ungdomarna ska lära sig av utbytet. Med målmedvetna ledare som jobbar med informellt lärande lotsas ungdomarna framåt. 14

15 Bryta vanans makt och se möjligheter Ungdomsledare har också, förutom till informellt lärande, använt sig av EU-programmet Ungdom som en metod för integration mellan grupper av olika ungdomar. I utbytena försöker ungdomsledarna till Det var bra på flera sätt.våra svenska Europé och europé. Fan, jag känner mig exempel engagera ungdomar som inte ungdomar träffade plötsligt andra från som en del av känner varandra och som inte har sam- samma stadsdel som de aldrig tidigare världen i stället! arbetat tidigare, exempelvis unga som umgåtts med. När vi besökte Belgien kommer från olika bostadsområden, förra sommaren fick de också se skillskolor eller fritidsgårdar. naden i ungdomskulturer och skillnaden I Skarpnäck utanför Stockholm driver mellan storstadsliv och landsortsliv, säger man ett sådant projekt. Jonathan. Jonathan Alexander, ungdomsledare I Belgien är ungdomarna mycket mer i Skarpnäcks församling och ledare för aktiva själva. De tar initiativ till olika projektet berättar om ett utbyte mellan projekt medan ungdomar i Sverige är 15 unga och två ledare från Sverige och vana vid att det är vuxna som ordnar lika många från Belgien. Grupperna har aktiviteter. träffats två gånger. En gång i Belgien och Plötsligt fick våra ungdomar se att nu i somras här i Sverige. det finns möjligheter att själv hitta på vad Ungdomarna från Belgien kommer från man ska göra på fritiden. Vi har mycket ett litet samhälle i norra Belgien medan natur och parker här och frågan är vad vi de svenska är från förorten Skarpnäck, gör av de möjligheterna. Jag hoppas att söder om Stockholm. Det är ungdomar ungdomsutbytet ska öppna ögonen så som inte bara kommer från olika länder att våra ungdomar ska se möjligheter och utan också från helt olika miljöer. bryta vanans makt. 15

16 Det viktigaste med ungdomsutbytet tycker jag är att visa de svenska ungdomarna vilka otroliga möjligheter de har här TANKAR VÄCKS De frågor de belgiska ungdomarna ställde när de var här nu i somras väckte tankar och funderingar hos de svenska ungdomarna. Det viktigaste med ungdomsutbytet tycker jag är att visa de svenska ungdomarna vilka otroliga möjligheter de har här, att de ska lära sig att ta tillvara dessa. När ungdomarna ser den egna situationen genom andras ögon får man något att jämföra med. Under ungdomsutbytet i Sverige fick de svenska deltagarna till exempel visa sina belgiska gäster vad som finns att göra för ungdomar i storstan. Vi måste komma ifrån att ledarna ska göra allt. Det är viktigt att de unga ser att de kan fixa saker själva om de anstränger sig, men det tar tid. När vi började projektet fick jag göra nästan allt själv, men den här gången har de haft idéer om hur vi ska ta emot belgarna. Det är positivt. För vår del har utbytet med Belgien också lett till att en våra unga åkte som volontär till Belgien förra året och nu vill en belgisk flicka komma hit, säger Jonathan. Alla ungdomar har inte förmågan att ta för sig på egen hand. Genom ett ungdomsutbyte kan man få chansen, att som medlem i en grupp träffa andra unga från en annan kultur, få uppleva den och öva sig att tala engelska fast man kanske inte är särskilt duktig. Det stärker självkänslan. 16

17 Det tar lång tid att ändra inställning men gradvis börjar nu även våra ungdomar kunna ta egna initiativ, inspirerade av vad de har sett att de belgiska kan göra. Nu har de frågat efter andra projekt inom EU och jag har sagt att om de har en bra projektidé kommer jag att hjälpa dem att jobba för den, säger Jonathan. RIVA MURAR Jocke Theodoridis, är ungdomsledare i Hagalund, Solna. Ett område känt för sina blå höghus och fritidsverksamheten kallas också Blue Hill. I sommar har här skett ett utbyte mellan Sverige, Spanien, Lettland och Danmark. Engelska är arbetsspråket. Syftet är att riva murar, dels mellan de svenska ungdomarna som bor i området och dels mellan olika kulturer. Det är bra för våra unga att lära känna nya människor. Det har de nytta av i framtiden också, menar Jocke. Vi har olika workshopar och program varje dag för att nya relationer ska kunna skapas. Det finns workshopar i musik, dans, video med mera. En dag delade vi upp ungdomarna i tre grupper så att svenska ungdomar tog hand om besökarna och visade dem runt i Stockholm. Våra ungdomar fick vara guider och sedan sammanstrålade hela gänget. Nu hoppas svenskarna att detta projekt ska leda vidare så att de i sin tur kan besöka de deltagande länderna. Förra året reste vi till Danmark med en grupp danstjejer. Det var tio från Råsunda, ett område med villor och äldre bostadshus, och tio från Hagalund, ett höghusområde. Det var ett sätt att bryta indelningen i stadsdelar, att avdramatisera och få unga från olika miljöer att träffas. Nu kommer Råsundatjejerna hit för att hälsa på Amal som är danslärare hos oss. Plötsligt är det inte lika främmande med Hagalund längre. 17

18 KOMMUNICERA MED DANS Amal Lehtinen är danslärare och deltog i förra årets projekt och även detta. Hon undervisar en grupp med ungdomar när vi hälsar på ungdomsutbytet i Hagalundsskolan. Det är viktigt att man förbereder ungdomarna på de kulturella skillnaderna innan. När våra gäster kom hit började vi direkt att arbeta praktiskt med dansövningar för dem som hade valt det. Det är ett bra sätt att direkt få igång kommunikationen, säger Amal. Dana, 17 år, Maija, 16 år, Zanda, 21 år och Zane, 17 år kommer alla från Lettland och deltar med iver i street danceworkshopen. Det är kul. Idag har vi dansat i fyra timmar så nu är man lite matt, skrattar Maija. Ungdomarna som deltar är i de flesta fall runt 17 år. Bland de spanska ungdomarna finns de som är äldst i utbytet, 23 till 24 år. Vi har fokus på de olika aktiviteterna och vi vill också riva åldersmurar. De äldre får lite mer ansvar i workshopgrupperna och det fungerar bra, säger Jocke. Francis Gomez, 17 år från Danmark tycker att ungdomsutbyte är ett bra sätt att få reda på hur folk tänker och fungerar utomlands. Han är med i videoworkshopen och har redan visat sig vara mycket talangfull. Han redigerar det som hittills filmats och när deltagarna åker hem får de med sig en film från veckan som har varit. 18

19 När det inte blir som man tänkt sig Ungdomsutbyten och volontärtjänst kan vara en utmaning och fungerar inte alltid som planerat. Men även utbyten som inte har varit helt lyckade kan leda till goda resultat i slutändan. Ett exempel är det utbyte med Italien som Tegelhuset i Rosengård i Malmö hade. Det här var inte ett helt lyckat utbyte eftersom så mycket skilde deltagarna åt, både intressen, ålder och annat. Men det positiva är att många av våra ungdomar gärna vill åka ut igen, som exempelvis volontärer denna gång. De har kommit över spärren och vågar nu resa utomlands. Dessutom har föräldrarna påverkats av detta och nu kan även flickor få resa utomlands eftersom man har sett att det gått bra, säger Anna-Karin Lövgren, ungdomsledare. Inför Italienresan var det många samtal med en del familjer för att deras flickor skulle få komma med. Föräldrarna kan se att andra har vågat och att ungdomarna mått bra av det och vuxit av sina erfarenheter. Då öppnas möjligheter. Våra ungdomar är sådana som annars inte har chansen att komma iväg på traditionella utbyten eller språkresor. De ser inte ens möjligheten att göra sådant. Det har förändrats. Nu kommer även andra ungdomar som hört talas om utbyten och vill göra sådana, säger Anna-Karin. Hon berättar också om hur 19

20 viktigt det är att arbeta långsiktigt med ungdomsutbyten och göra det till en del av det dagliga arbetet. Vi har nu en grupp tjejer som planerar att så småningom göra ett utbyte med en grupp utomlands, men de tar det stegvis för att få med sina föräldrar på idén. FÖREDRAG I SKOLAN Anna-Karin ser många fördelar med att arbeta med utbyten. Vi samarbetar med skolorna och har kommit överens om att ungdomarna får ledigt om de håller ett föredrag eller på annat sätt redovisar vad de har varit med om inför klassen/skolan. Det har många bra effekter. Dels växer deras självförtroende, de har varit med om något annorlunda och får berätta det. Dels blir andra ungdomar intresserade och tänker om han kan komma iväg så kan väl jag det med, menar Anna-Karin. VÅGA STÄLLA KRAV Utvärderingen visar att deltagandet i programmet har lett till positiva resultat. Ungdomsledare använder bland annat EU-programmet Ungdom för att arbetslösa ungdomar och elever på det individuella gymnasieprogrammet ska lära sig projektarbete i ett internationellt sammanhang. Det är viktigt att våga ställa krav på både handledare och ungdomar. Det är ingen semesterresa det är fråga om. 20

21 Tegelhuset gjorde till exempel detaljerade utvärderingar av hur arbetsgruppen fungerade. Det har lett till en snabb metodutveckling. En del ledare har nu gått utbildningar för att lära sig att jobba med grupper i internationella sammanhang. Det är viktigt att vara väl förberedd så att man inte som ledare själv går in i en kulturchock eller blir en del av en kulturkrock. Det finns metoder för att förebygga sådant. Det är viktigt att våga ställa krav på både handledare och ungdomar. Det är ingen semesterresa det är fråga om, säger Anna-Karin. En annan lärdom är att det gäller att hjälpa ungdomarna att hålla kontakt med utbytesprojektets ungdomar. Att de känner till varandras namn, mejlar, chattar, skickar foton och liknande. Om man har mycket kontakt med de andra deltagarna före utbytet kan man undvika en hel del irritation. Det har vi lärt oss av Italien-projektet. De var dåliga på att besvara våra frågor och så här i efterhand kan jag tycka att vi borde ha dragit öronen åt oss och ställt in det hela. Dålig respons kan man se som en varningssignal, säger Anna-Karin. Hon tycker att man ska ta in ungdomsutbyten mer som en arbetsmetod än att se varje utbyte som en begränsad aktivitet. De flesta ungdomsledare är utbildade i att få unga att arbeta i grupp och att leda trygghetsövningar. Samma metoder kan användas när man jobbar med utbyten. En viktig uppgift för ungdomsledare är ju att ta vara på ungdomarnas idéer och hjälpa till att förverkliga dem. Fakta: I studien framgår att många unga tack vara ungdomsutbyten har: fått ökat självförtroende blivit mer vidsynta lärt sig planera och ta ansvar lärt sig respektera andra åsikter lärt sig kompromissa för att kunna samarbeta. 21

22 22 foto: Charlotte Gawell

23 Volontärtjänst i Västeuropa öppnar för jobb i Sverige Många unga som har varit volontärer inom EU-programmet Ungdom får sin första arbetslivserfarenhet utomlands. När de kommer hem till Sverige igen går de vidare till studier eller arbete. Unga som har varit långtidsarbetslösa tidigare går inte tillbaka till arbetslöshet eller socialbidrag. Efter volontärtjänsten finns också möjlighet att utveckla ett eget projekt med hjälp av delprogrammet Framtidssatsning. DET HÄNDER MYCKET MED VOLONTÄRERNA NÄR DE ÄR BORTA En projektledare berättar: Några av dem som har varit ute bor i andra länder idag. Alla tolv som vi skickade ut mellan 2000 och 2003 har jobb eller studerar idag. Två av dem har genomfört en Framtidssatsning. Den målgrupp som vi har jobbat med har haft en internationell bakgrund.vi har velat trycka på hur viktigt det är att de har fått en annan internationell erfarenhet. Det väger tungt om de har genomfört volontärtjänst i England, Tyskland eller Spanien. Ju mer västerländsk, desto bättre. Jag har skickat ut ungdomar som kommer från Iran, Bangladesh och Uganda. Som volontärer kommer de bort från det ungdomsliv de har haft i Sverige. Utanför Sverige upptäcker de hur svenska de är. Ironiskt nog har erfarenheterna av att vara volontär i ett västerländskt land varit precis det som behövdes för att dessa ungdomar skulle kunna ta sig in i det svenska samhället. En västerländsk arbetslivserfarenhet gör att svenska arbetsgivare värderar dem mer positivt. Trots att de har vuxit upp i miljonprogramområden med all världens nationaliteter räckte inte dessa erfarenheter för att de skulle få ett arbete tidigare. 23

24 Det var en fantastisk chans och den vill jag ge andra nu RÄTT PLATS FÖR RÄTT PERSON Joel Holmqvist jobbar på Boomerangprojektet i Karlstad, ett ungdomsprojekt som drivs av arbetssökande ungdomar och projektledare i Karlstad. Huvuduppgiften är att hjälpa och uppmuntra ungdomar i deras sökande efter jobb och att hjälpa dem att åka iväg utomlands i de olika projekt som finns inom EU. Jag är själv gammal volontär. Det var så jag kom in i Boomerang. Jag var sjukskriven nästan ett år när jag fick möjlighet att åka till Grekland som volontär under ett halvår. Det är viktigt att hitta rätt plats för den enskilda som ska åka via EUprogrammet Ungdom. Själv var jag tidigare musiker men blev tvungen att sluta på grund av en hörselskada. Jag fick tinnitus i en variant med svår ljudöverkänslighet och var sjukskriven i Sverige. Sedan fick jag chansen att åka iväg som volontär till en liten grekisk by på landsbygden och lära mig hantverket att bygga musikinstrument. Jag fick syssla med musik utan att utsättas för ljud som jag inte klarade just då. I början var det blandade intryck men det var en bra organisation som både ville lära ut och lära sig. Vi hade stort utbyte av varandra. Jag bodde i ett område som var tätbefolkat av volontärer. Det var roligt. Jag träffade många olika nationaliteter. Inte bara från Grekland utan också från Frankrike, Spanien, Baltikum med flera. Det var en fantastisk chans och den vill jag ge andra nu. Det går att hitta guldkorn för var och en, menar Joel. 24

25 MERIT I ARBETSLIVET Han berättar att på Boomerang anstränger de sig mycket för att hitta rätt volontärplats för rätt person. Det ger mer för både personen och organisationen. Min målsättning är att hjälpa andra till samma sak och ge dem stöd till utveckling. Vi har 20 praktikanter i projektet. Det är långtidsarbetslösa som har får förberedande utbildning och arbetspraktik. Via ungdomsprogrammet och programmet Interpraktik (som handläggs av Internationella programkontoret) får de chansen att komma utomlands. Vi arbetar med ungdomar som har begränsade möjligheter på grund av fysiska handikapp eller av sociala skäl. Boomerang har funnits i 1,5 år i Karlstad och har ett nära samarbete med den lokala arbetsförmedlingen och Ungdomsstyrelsen. Det går väldigt bra. Våra ungdomar kommer i väg och när de kommer hem kommer de i gång med utbildning, praktik eller arbete. Att vara volontär menar Joel ger helt andra erfarenheter än att vistas utomlands på andra sätt. Jag har rest förut men som volontär blir det en annan situation. Att ta del av deras värld och tankar fick mig att vilja delta och inse att integration handlar om mycket mer än ren kunskap. Det här projektet för arbetslösa ungdomar där de får bli volontärer utomlands ger en utbildning av annat slag. Vi lär oss att bli mer vidsynta och medvetna om att det finns en omvärld. Erfarenheterna som volontärtiden för med sig, bara detta att arbeta i en annan miljö, visar att man är mer öppen och aktiv än andra och det ger större möjligheter i arbetslivet hemma. Dels personlig utveckling, dels att arbetsgivare ser det som en stark merit att man har varit volontär utomlands. Det är en bonus som egentligen ligger utanför EU:s mål med programmet, säger Joel. 25

26 Volontärer blir förebilder Som volontär måste man kunna klara sig själv. Detta ställer stora krav både på språkkunskaper, initiativ förmåga och social förmåga. Volontärerna Det är tveksamt om volontärprogrammet invandrare här. Volontärerna fungerar fungerar som levande exempel på idag når alla ungdomar. De som har som levande exempel på vad man kan vad man kan göra och vad som finns. bättre förutsättningar och kan tillvarata göra och vad som finns. De hjälper till att sina egna intressen är överrepresente- driva kaféverksamhet på skolan och på rade. fritidsgården. Men ändå är volontärverksamheten till En utbildningschef säger: nytta för de ungdomar som har det sämre Det är otroligt positivt för våra ungställt på olika sätt. Volontärerna blir ofta domar att ha dem här. Volontärerna bor förebilder för dessa ungdomar och hjälper här på elevhemmet eller i anslutning till till i olika former av ungdomsverksamhet. verksamheten. Våra ungdomar tvingas Så här berättar en fritidsassistent: prata engelska, det är positivt för deras Volontärer i daglig verksamhet, det utveckling. De ser också att det finns har hjälpt mig mycket. Det finns många möjligheter utomlands och vi alla får lära oss om andra länder. Vi får perspektiv på oss själva. Volontärerna kommer nära ungdomarna, det är väldigt positivt. 26

Målet är mer än resan

Målet är mer än resan Målet är mer än resan vinster med internationellt ungdomssamarbete vinster 1med internationellt ungdomssamarbete Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Tre år med EU-programmet Ungdom

Tre år med EU-programmet Ungdom ISSN: 1651-2855 ISBN: 91-89050-55-X Tre år med EU-programmet Ungdom En studie kring programmets effekter åren 2000 2003 UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2003:7 Förord På uppdrag av Europeiska kommissionen har

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20

Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20 Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20 Antal Poäng 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 14/14 52/70 2. Jag har fått fler

Läs mer

Internationella projekt

Internationella projekt Internationella projekt i ett ungdomspolitiskt perspektiv 1 Del 7 i serien Hej kommun! Kontakta gärna oss om du har frågor: tfn: 08-462 53 50 e-post: info@ungdomsstyrelsen.se Källor: Ungdomsstyrelsens

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012 VETA MER OM EU Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europeiska kommissionen drar igång en ny strategi för att främja tillväxten och öka sysselsättningen i de kulturella och kreativa sektorerna. Strategin

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Juni 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Juni 2012 VETA MER OM EU EU:s klimatåtgärder Klimatförändringen är en av de viktigaste frågorna just nu och EU har tänkt omfatta energi- och klimatpaket med de ambitiösa målen för 2020. Man kallar det ClimateAction

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Globala Kronobergs. Faktablad EVS. Komma igång

Globala Kronobergs. Faktablad EVS. Komma igång Globala Kronobergs Faktablad EVS Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Globala Kronoberg är ett internationellt center som drivs av Nätverket SIP. Vi koordinerar

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

1) Kön. 2) Hur fick du först reda på kommunens satsning på sommarjobb?

1) Kön. 2) Hur fick du först reda på kommunens satsning på sommarjobb? ) Kön Tjej 55 Kille 58 Annat 2 3 4 5 6 7 2) Hur fick du först reda på kommunens satsning på sommarjobb? Kommunens hemsida Skolan Kompisar via min kontaktperson Medlem där Möjligheternas plats Känner arbetsgivaren

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Globala Kronobergs. Faktablad EVS. Komma igång

Globala Kronobergs. Faktablad EVS. Komma igång Globala Kronobergs Faktablad EVS Komma igång Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Globala Kronoberg är ett internationellt center som drivs av Nätverket SIP. Vi koordinerar

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Transnationellt utbyte Reggio Emilia

Transnationellt utbyte Reggio Emilia CREARE VIVERE Transnationellt utbyte Reggio Emilia Rapport från resa 16 20 mars 2014 Reflektioner från resan till Reggo Emilia med deltagare från Sunne kommun, Torsby kommun och Munkfors kommun genom EU-projektet

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

UTMANING SOM METOD. En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun. Motala Vadstena Samordningsförbund

UTMANING SOM METOD. En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun. Motala Vadstena Samordningsförbund UTMANING SOM METOD En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun Motala Vadstena Samordningsförbund Vad är MODD? MODD är ett projekt som med stöd av medel från Europeiska Socialfonden (ESF) drivs

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s

Läs mer

i EUROPA PROGRAMMET Unga på väg Delta i vår Euroquiz och vinn priser varje dag!

i EUROPA PROGRAMMET Unga på väg Delta i vår Euroquiz och vinn priser varje dag! Delta i vår Euroquiz och vinn priser varje dag! i EUROPA PROGRAMMET Unga på väg Morgon Torsdag 29 November 2012 Alla projekt som presenteras har finansierats av EU-program för utbildning, yrkesutbildning,

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Huset,

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Roligaste Sommarjobbet 2014

Roligaste Sommarjobbet 2014 Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet på hälsouniversitetet, Linköpings universitet, campus Norrköping. 2. Vilket universitet,

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION

Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION Jag har lärt mig att tänka på att alla inte har samma förutsättningar som vi i Sverige och att man ska ta vara på sina möjligheter. Man tjänar ingenting på att

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Augusti 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL Augusti 2012 VETA MER OM EU EU:s strukturfonder Ungefär en tredjedel av EU:s budget går till EU:s strukturfonder. Det övergripande syftet med strukturfonderna är att minska skillnader i utvecklingsnivån mellan olika

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Emma Olsson Ida Persson Samhällsvetarprogrammet för lärande, utveckling och kommunikation 2008-06-02 Inledning När

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg Seminarier Spår A Mötesplats på väg På en attraktiv mötesplats händer det saker. På en bra mötesplats är ungdomarna delaktiga och lär sig saker. Det gäller bara att få ihop det. Under detta spår får du

Läs mer

Drop-in 4 dropouts Hur fungerar ungdomsprogrammet Drop-in 4 dropouts? Personalens övriga schema

Drop-in 4 dropouts Hur fungerar ungdomsprogrammet Drop-in 4 dropouts? Personalens övriga schema Drop-in 4 dropouts Hur fungerar ungdomsprogrammet Drop-in 4 dropouts? Programmet kommer att vara till för ungdomar mellan 16-20 år. Det kommer att sträcka sig under 8-10 veckor, 2 dagar/vecka - tisdagar

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld.

En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld. En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld. Nio Nepalesiska kvinnor får chansen att utbilda sig i ett yrke, som hittills helt och hållet har varit förbehållet män. Kvinnor från hela världen ställer

Läs mer

Årsredovisning Globala Kronoberg 2011

Årsredovisning Globala Kronoberg 2011 Årsredovisning Globala Kronoberg 2011 Nätverket SIP är en paraplyorganisation för ideella föreningar och sociala företag som grundades år 2000. Vi har vår bas i Växjö och våra projekt har social inriktning

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3 Innehåll 1. Syfte... 1 2. Metod och urval... 1 3. Analys... 1 3.1 ACT now for climate justice och kunskapshöjning 1 3.2 Aktivisternas övriga aktiviteter... 1 3.3 Aktivisternas engagemang... 2 3.3 Aktivisternas

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race!

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race! Före tag 1 En guide till Ungdoms Leader - där ungdomar kan köra sitt eget race! Innehållsförteckning Sid 3 Ungdomar inom Leader Sid 5 U-lag, vad ska ett sådant göra? Sid 6 Vad måstefinnas för att skapa

Läs mer

Praktikrapport ht 2011

Praktikrapport ht 2011 Praktikrapport ht 2011 Praktikant: Sanna Friberg Utbildning: Utvecklingsstudier E-mail: sannafriberg@hotmail.com Praktikplats: Individuell Människohjälp, lokalkontoret i Stockholm Adress: Västgötagränd

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten

Läs mer

Matsesgården. Linda Forsman m.fl. har trädgårdsföreställningar på Matsesgården. Foto: Sanna Wikström, GD. 372 505 kr

Matsesgården. Linda Forsman m.fl. har trädgårdsföreställningar på Matsesgården. Foto: Sanna Wikström, GD. 372 505 kr Matsesgården Linda Forsman m.fl. har trädgårdsföreställningar på Matsesgården. Foto: Sanna Wikström, GD Projektägare: Korda Art Productions, ideell förening Projektledare: Linda Forsman Kommun: Hedemora

Läs mer

fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.

fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter. Projektbeskrivning Projektetsnamn: Berätta! Sökande: De Ungas Sommarakademi på Konstepidemin, Göteborg Kontaktperson: Sofia Åhrman, projektledare 0708-144104, sofia@konstepidemin.se, Adress: Konstepidemin,

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering

Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering - Film >> - Presentationer - Utvärdering - Kommentarer 18 frågor 11 frågor 5.3.2013 A. RESAN a. utveckla min kommunikationsförmåga

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Vill du stärka unga tjejers självbild?

Vill du stärka unga tjejers självbild? Vill du stärka unga tjejers självbild? Alla förtjänar en förebild! Med det här häftet vill Stjärnjouren inspirera er som jobbar med unga tjejer och vill stärka deras självbild. Vi bjuder här på godbitar

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -

Läs mer

Ella New Leaders Kommunikationsmanual. En introduktion till projektet New Leaders

Ella New Leaders Kommunikationsmanual. En introduktion till projektet New Leaders Ella New Leaders Kommunikationsmanual En introduktion till projektet New Leaders Syftet med New Leaders var att utveckla en metod som skulle kunna användas av organisationer i Europa som var intresserade

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer