Aktiviteter riktade mot internationalisering i skolarbetet

Transkript

1 Aktiviteter riktade mot internationalisering i skolarbetet En kartläggning av gymnasieskolors verksamhet i Göteborgsregionen Arbetsmaterial Martin Hagvall och Helena Jonsson GR Utbildning

2 Aktiviteter riktade mot internationalisering i skolarbetet En kartläggning av gymnasieskolors verksamhet i Göteborgsregionen Arbetsmaterial Martin Hagvall och Helena Jonsson GR Utbildning 1 Inledning Utbildningsgruppen har efterlyst en kartläggning av de aktiviteter i regionen som är riktade mot internationalisering i skolarbetet. Information om hur genomförda resor finansieras har också efterfrågats. Det största utrymmet i denna rapport är knuten till kartläggning av aktiviteter. I ett särskilt avsnitt (Kapitel 4 Finansiering) berörs finansiering av aktiviteter i allmänhet och av resor i synnerhet. Eftersom området är stort och skolorna är många har en avgränsning fått göras, nämligen den att lägga koncentrationen på gymnasieskolorna i regionen. På det sättet kan en mer genomgripande bild av området visas. Det är givetvis möjligt att genomföra en motsvarande (och då betydligt mer omfattande) kartläggning av grundskolors verksamhet. Kartläggningen har fokuserat på information som bidrar till en övergripande bild av arbetet i regionen. Således är det ingen djuplodande undersökning med syfte att systematiskt mäta, värdera och/eller jämföra skolornas verksamhet. Ett diskussionsunderlag bifogas dock i slutet av rapporten med några frågeställningar, som har framkommit under kartläggningen (Kapitel 5 Diskussion). Att i en större undersökning mer systematiskt mäta skolors insatser inom internationalisering är naturligtvis möjligt om så önskas, t.ex. med koppling till frågor kring kvalitet i skolans verksamhet. En viktig fråga är förstås vad som avses med aktiviteter riktade mot internationalisering i skolarbetet. Vi har valt att till undersökningen notera sådana aktiviteter som någon av de berörda (företrädare för skolor och/eller för GR Utbildnings arbete med internationalisering) har funnit skäl att inkludera, varken fler eller färre. Detta innebär förstås att verksamheter av väldigt varierande slag inkluderas. Det innebär också att eventuella aktiviteter, som kanske av utomstående skulle betraktas som del av internationalisering, inte återfinns här såvida de inte har nämnts. 2 Metod Kartläggningen har utgjorts av två kompletterande komponenter. Detta har skett för att få en så heltäckande bild som möjligt av genomförda aktiviteter. Den första utgår från den 1

3 verksamhet (projekt) som GR Utbildning aktivt medverkar till och som skolor deltar i. Metoden för att få fram ett relevant underlag om skolors deltagande har bestått i en genomgång av den information som har tillhandahållits av GR Utbildnings verksamhetsgrupp Internationellt forum. Eftersom denna information har varit samlad och lättåtkomlig har skriftliga handlingar enkelt kunnat sammanställas och har i några fall kompletterats med frågor till berörda projektledare. Den andra komponenten utgår från den verksamhet som gymnasieskolor redovisar. Metoden för att få fram ett relevant underlag har här varit en kontakt med varje skola. Skolan har fått möjlighet att lämna en nulägesbeskrivning med information om vilka aktiviteter som för närvarande är på gång och hur finansieringen på området ser ut. Kontakt har först tagits med skolans rektor. Rektorn har sedan valt om han eller hon besvarar frågorna personligen, eller vidarebefordrar frågan till lämplig kontaktperson, t.ex. ansvarig person för internationalisering på skolan. Förutom kontakt per telefon har ibland även dialog förts per . Kompletterande information har hämtats på skolors webbplatser och det har även förekommit att skolor har skickat tryckt material. Alla gymnasieskolor som presenteras i Vad ska jag välja har kontaktats, med undantag från naturbruksgymnasierna av vilka endast två skolor har kontaktats. 3 Resultat Nedan redogörs för resultatet, uppdelat i de två komponenter, som har ingått i undersökningen. Redovisningen är en sammanfattande beskrivning, med några exempel (dvs. alla data/ projekt har inte inkluderats av utrymmesskäl). 3.a Komponent 1: GR Utbildnings projekt Genom verksamhetsgruppen Internationellt forum bedriver GR Utbildning olika verksamheter/ projekt varav flera är inom internationalisering. I detta arbete ingår t.ex. regelbunden kontakt med skolor och olika slags insatser kring t.ex. information och erfarenhetsutbyte. På detta sätt är GR Utbildning involverad (även indirekt) i många av de aktiviteter som skolorna har redovisat i samband med kartläggningen (se 3.b Komponent 2: Skolors information, nedan; mer information om dessa aktiviteter inkluderas därför inte i detta avsnitt). GR Utbildning är också en direkt aktör, som dels skapar arenor till vilka skolor inbjudes (t.ex. seminarier, resor och skolövergripande rollspel), dels agerar katalysator, handledare och i många fall även initiativtagare till verksamheter som förankras och genomförs i skolors egen organisation och lärande (t.ex. FN-rollspel, temadagar Värd för Världen). I detta avsnitt redogörs kortfattat för skolors medverkan i några sådana huvudprojekt. Verksamheten har på ett tidigt stadium haft en nationell dimension (t.ex. FN-rollspelen) eftersom tjänsterna har efterfrågats av och levererats till målgrupper i andra delar av landet. Idag förstärks dessa insatser av det nationella Sida-uppdraget Den Globala Skolan och andra uppdrag knutna till aktörer såsom t.ex. Skolverket och regeringens EU 2004-kommitté. Men det är specifikt Göteborgsregionens skolors medverkan i sådana insatser som har varit intressant för kartläggningen. 2

4 Seminarier och nätverk I denna kategori ingår organiserade aktiviteter för informations-, ide- och erfarenhetsutbyte, som arrangeras av GR Utbildning med främst skolpersonal som deltagare. Mellan 10 och 20 sådana aktiviteter per år har under de senaste åren arrangerats i regionen med inriktning internationalisering. Detaljerad information i form av deltagarlistor har inte funnits tillgänglig, men det står klart att verksamheten har god spridning. Lärare och skolledare från de flesta kommunala gymnasieskolor, och flera av friskolorna, deltar i dessa aktiviteter. Resor GR Utbildning genomför Den globala resan (Sida-uppdrag) till länder såsom t.ex. Nicaragua, Kenya, Indien, Bangladesh, samt därtill en särskild studieresa till FN i New York. Till resorna knyts förberedande och efterföljande insatser i Sverige och resan betraktas som ett strategiskt skolutvecklingsprojekt. Under de senaste åren har många av regionens gymnasieskolor deltagit: Angeredsgymnasiet, Burgårdens Utbildningscentrum, Frölundagymnasiet, Hulebäcksgymnasiet, Hvitfeldtska gymnasiet, Kortedala Kunskapscentrum, Lerums gymnasieskola, Lindholmens gymnasium, Nösnäsgymnasiet, Polhemsgymnasiet och Porthälla gymnasium. FN-rollspel på skolor FN-rollspelen består av en längre tids (flera månader) ämnesövergripande förberedelser av olika slag, som sedan kulminerar i ett rollspel av Förenta Nationerna på skolan. GR Utbildning har under de senaste åren samarbetat med följande nio gymnasieskolor i regionen i projektet: Burgårdens Utbildningscentrum, Elof Lindälvskolan, Fässbergsgymnasiet, Hvitfeldtska gymnasiet, Lerums gymnasieskola, Polhemsgymnasiet, Porthälla gymnasium, Sigrid Rudebecksgymnasiet och Den Seglande Gymnasieskolan. Ytterligare skolor genomför egna projekt av liknande slag medan andra har involverats under tidigare år, vilket innebär att antalet skolor som har arbetat med metoden på den egna skolan uppgår till ca. 15 stycken. Skolövergripande metodprojekt med rollspel Dessa projekt utgör oftast en kombination av ett större rollspel och en föregående läroprocess, som involverar olika skolor (lärare och elever). Exempel på detta är FNGR (FNrollspel i Göteborgsregionen), som äger rum på Hvitfeldtska gymnasiet varje år och EUGR (EU-rollspel i Göteborgsregionen), som ägde rum i samband med EU-toppmötet i juni EUGR föregicks av en särskild gymnasiekurs med elever från olika skolor. Listan över skolor som under de senaste åren har medverkat i dessa satsningar är ganska omfattande men återges här i sin helhet: Alströmergymnasiet, Aranäsgymnasiet, Burgårdens Utbildningscentrum, Elof Lindälvskolan, Frölundagymnasiet, Fässbergsgymnasiet, Hulebäcksgymnasiet, Hvitfeldtska gymnasiet, Ingrid Segerstedts gymnasium, Kortedala Kunskapscentrum, Lerums gymnasieskola, LM Engströms gymnasium, Munkebäcksgymnasiet, Nösnäsgymnasiet, Göteborgs Högre Samskola, Schillerska gymnasiet och Sigrid Rudebecksgymnasiet. 3

5 Temadagar Värd för världen Genom Värd för världen (Sida-uppdrag) omvandlas en skola under två dagar till en global mötesplats med olika aktiviteter. Temadagarna föregås av ett omfattande arbete som involverar skolledning, lärare och elever. Några skolor som under senare år har genomfört Värd för världen är Ale gymnasium, Kortedala Kunskapscentrum, Lerums gymnasieskola och Elof Lindälvskolan. 3.b Komponent 2: Skolors information Av samtliga 52 skolor som kontaktades under kartläggningen har tre valt att inte svara. Åtta skolor har svarat, men meddelat att de av olika anledningar inte bedriver någon form av internationaliseringsarbete. Kvaliteten på det som inrapporterats från de olika skolorna är mycket skiftande. Vissa har gjort en ingående redogörelser med exakta kostnadskalkyler, medan andra har valt att göra en enklare variant med en kort beskrivning av mer berättande karaktär. Underlaget har indelats i kategorier enligt nedan. Internationella inslag i skolan I denna kategori anges sådant som har med internationalisering att göra, men som utövas under skolans tak. Bland sådana aktiviteter ingår projekt såsom FN-rollspel och Värd för Världen, men information om dessa aktiviteter har utelämnats här eftersom verksamheten ju har återgivits tidigare i rapporten (se ovan). Kongahällagymnasiet har haft eget EU-rollspel och FN-arrangemanget Navigera. Aranäsgymnasiet deltar i European Youth Parliament, ett ungdomsparlament (diskussionsforum, workshops) i Wales. Cirka fyrtio elever och tio lärare från länderna Danmark, Frankrike, England, Tjeckien och Sverige deltar. Ale gymnasium har aktiviteter kring FN-dagen, som anordnas av eleverna själva. Så sker även på Katrinelundsgymnasiet. I det sistnämnda fallet är det ett resultat av att man tidigare hade FN-rollspel (i samarbete med GR Utbildning). Ytterligare skolor som på ett eller annat sätt uppmärksammar FN-dagen är Hulebäcksgymnasiet, Krokslättsgymnasiet och Munkeröds Utbildningscentrum. Exempel på andra internationella inslag i skolan finns exempelvis på Hvitfeldtska, där övningsföretag med internationell anknytning bedrivs. Till Lerums Gymnasieskola kommer en nordisk författare på besök och man håller även en internationell vecka på skolan. Internationella kvinnodagen uppmärksammas på Krokslättsgymnasiet och på Porthälla har man en Latinamerikansk dag. Polhemsgymnasiet erbjuder Rysslandskunskap och Europakunskap på schemat och på Hulebäcksgymnasiet finns ämnet Världskunskap. På Elof Lindälvs gymnasium finns förberedande kurser för Cambridgecertifikat samt en marknadsföringskurs på engelska. Sigrid Rudebecks Gymnasium låter ca sextio elever om året göra ett större skriftligt vetenskapligt arbete kring en internationell politisk konflikt. 4

6 Donnergymnasiet har arrangemang på Nobeldagen med tillhörande nobelfest på kvällen. På samma skola anordnar en grupp elever själva med flyktingbakgrund på skolan en Att vara flykting-dagen. På Flora Dekor Blomsterskola och Munkeröds Utbildningscentrum bjuder man in demonstratörer från Holland, Norge och Tyskland. Samarbete eller kontakter med annat land Flertalet av regionens gymnasieskolor har någon form av kontakt med andra länder. Det kan röra sig om allt från brevväxling till stora nätverk. Många gånger rör det sig om samarbete över branschgränser, som exempelvis att restaurang- eller floristskolor i olika länder bedriver projekt tillsammans. Det är inte ovanligt att samarbeten under resans gång utvecklas till elev- och lärarutbyten. Samarbeten och kontakter finns mestadels runt om i Europa, men det förekommer även att länder utanför Europa är med. Exempel på detta är Nicaragua, Kina, USA, Sydafrika, Japan och Kenya. Två exempel på intressanta samarbeten, som för närvarande pågår, kan nämnas. Slottsbergsgymnasiet medverkar i projektet Grow Through Experiental Activities/Social Skills. Det är ett s.k.youth action-projekt som koordineras av Coimbra, Portugal. Övriga inblandade parter är redan nämnda Slottsbergsgymnasiet, Lyngåskolen (Danmark) och Promi (Spanien). Syftet med projektet är främst att utarbeta metoder för att fördjupa och förstärka elevers sociala förmåga. Åtta elever från varje skola arbetar med samma kurser under ett läsår. Eleverna möts sedan på femdagars läger i respektive land; de ses med andra ord fyra gånger och det sker under ett och samma läsår. Virtueprojektet bedrivs på Nösnäsgymnasiet. Det startade som ett samverkansprojekt mellan de tre universiteten Baltimore, Bergen och Göteborg. Nösnäsgymnasiet deltar i projektet med en naturvetarklass och två lärare. Genom CD-skivor som placeras i havet studeras och analyseras beväxning. Genom analysarbetet studeras bakomliggande teorier som förklarar det komplicerade skeende i våra hav och kustnära miljöer. De mätningar som görs redovisas bl. a. på videokonferenser länderna emellan. Utbyte mellan lärare och elever kan under året komma att aktualiseras. Elevutbyten Det är relativt vanligt med elevutbyten på regionens gymnasieskolor, särskilt mellan länder i Europa. Skolor med ett stort antal medverkande elever är Ale gymnasium, Hvitfeldtska gymnasiet, Ester Mosessons gymnasium, Aranäsgymnasiet, Porthällagymnasiet, Den Seglande Gymnasieskolan, Göteborgs Högre Samskola och Kitas Gymnasium. Exempel på länder som skolorna åker till eller tar emot elever från är Tyskland, Frankrike, England, Spanien, USA, Ryssland, Ungern, Finland, Italien, Österrike och Belgien. Den seglande gymnasieskolan på Öckerö har av naturliga skäl ett brett utbyte med flera skolor runt om i världen, eftersom de besöker så många platser under seglingarna. Ett mycket intressant utbyte har exempelvis inletts med lärare och elever, som lever i minoritet utan eget språk, på en skola i Marocko. 5

7 Studieresor och språkresor Många av regionens gymnasieskolor åker på studie- och språkresor av olika slag. Bland sådana aktiviteter ingår förstås Den globala resan, men information om denna aktivitet har utelämnats här eftersom verksamheten ju har återgivits tidigare i rapporten (se ovan). Det mest förekommande är resor runt om i Europa; det är inte lika vanligt att resa till nordiska länder och resor som går till länder utanför Europa har, förutom Den globala resan, endast gjorts på Hulebäcksgymnasiet. Det är kursen Världskunskap B-kurs med fältstudier, som har varit både i Japan och Kenya och för tillfället söker pengar för att kunna åka till Sydafrika. I Europa går många resor till Frankrike, England och Tyskland, eftersom elever och lärare ofta åker till det land där det språk man studerar talas. Det händer också att man åker till Spanien och Italien i samma syfte. Exempel på andra ganska vanligt förekommande studieresor är Balderfärder med besök i koncentrationsläger, studiebesök på fabriker m.m. (beroende vilket program som berörs) och AEHT-resor ett slags tävlingsarrangemang för turist- och hotellprogram i Europa. Till de nordiska länderna går resorna inte lika ofta, men de förekommer. Ett exempel på projekt som för närvarande är på gång inom Nordenområdet är Trekungagymnasiets Nordenprojekt där lärare i Sverige, Norge och Danmark träffas i varandras länder. Språkaktiviteter Här följer några exempel på olika aktiviteter som har koppling till språk, men som inte ligger inom den ordinarie språkundervisningen. Polhemsgymnasiet är med i ett s.k. Sokrates Linguaprojekt, ett projekt som handlar om att öka intresset för germanska språk. På Tjörns gymnasieskola finns en språkassistent, främst behjälplig för tyskundervisning, men även disponibel för skolans alla program. Likaså finns det en språkassistent, här kallad lingua-assistent, på Ester Mosessons gymnasium. Kitas Gymnasium och Kungsbacka Internationella Gymnasium har språklärare som endast undervisar i sitt eget modersmål. På Alströmergymnasiet finns ett antal föreläsningar på engelska. Hvitfeldtska gymnasiet bedriver, i tre olika NV-klasser, delar av undervisningen på franska, tyska och engelska. På Hvitfeldtska har man även öppnat upp språkvalen på hela skolan. Det finns dessutom möjligheter att ta universitetspoäng i tyska och franska. Internationell APU Följande gymnasieskolor har redovisat att de bedriver internationell APU (arbetsplatsförlagd utbildning): Ale gymnasium, Burgårdens Utbildningscentrum, Hvitfeldtska gymnasiet, Lindholmens gymnasium, August Kobbs Slottsbergsgymnasiet, Elof Lindälvskolan, Tjörns gymnasieskola, Flora Dekor Blomsterskola och Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium (GTG). På SKFs Tekniska Gymnasium bedrivs internationell sommarpraktik. Dessutom kan nämnas att Munkeröds Utbildningscentrum har en egen skola i Norge där flera av eleverna väljer att göra sin praktik. 6

8 APU-utbyten kan omfatta allt från två till fyrtio elever per skola. Vanligtvis omfattar den internationella APUn ett särskilt program på skolan; Handelsprogrammet, Affärsprogrammet, Turismprogrammet och Hotell- och restaurangprogrammet är exempel på vanligt förekommande program. Ett par skolor betonar vikten av att förlägga APU i länder med bra företagskontakter. Exempel på länder i vilka det i dag finns möjlighet att göra sin APU är Frankrike, Tyskland, England, Spanien, Ungern, Polen, Estland, Belgien, Österrike, Cypern, Irland och Holland. Biståndsarbete De skolor som bedriver någon form av biståndsarbete är Alströmergymnasiet, Lindholmens gymnasium, Munkebäcksgymnasiet och Öckerö gymnasium. Alströmergymnasiet samlar ihop pengar för att röja minfält i forna Jugoslavien; Lindholmens Internationella förening har insamlingar för Sierra Leone; Munkebäcksgymnasiets internationella förening gör insamlingar till Etiopien, och slutligen; Öckerö gymnasium arbetar med Operation dagsverke för en pojkskola på Cap Verde. De två förstnämnda skolorna har nämnt att deras mål är att få resa till de platser där de ägnar sig åt biståndsarbete, och att kontakterna så småningom skall leda till utbyte mellan lärare och elever. Läraraktiviteter I denna kategori redovisas sådant som har med lärares utbyten, fortbildning och samarbeten att göra. Några skolor, som enligt undersökningen har många aktiviteter för lärare, är Burgårdens Utbildningscentrum, Lindholmens gymnasium och Fässbergsgymnasiet. Burgården är exempelvis med i Creative Approaches to Learning, en fortbildningskurs för lärare, och i ett Comeniusprojekt med inriktning på didaktik och biologi. Lindholmens gymnasium medverkar i ett så kallat Mobility-projekt, där tio lärare deltar. Fyra lärare från samma skola har varit i olika delar av Europa för att förbereda ett plåt- och svetsprojekt där målet är att plåt- och svetsutbildningen skall EU-certifieras. På Fässbergsgymnasiet skall en lärargrupp på cirka sju personer resa till England för att knyta kontakter där. Dessutom är skolan med i Jasonprojektet, ett stort samarbetsprojekt mellan ett antal amerikanska universitet, europeiska instanser och Universeum. Arbete sker i virtuella klassrum, varifrån man följer amerikansk forskning. Projektet är knutit till två klasser och sju lärare. 7

9 4 Finansiering Här redogörs för information som har erhållits angående skolors finansiering av aktiviteter i allmänhet och av resor i synnerhet (kring internationalisering). Den vanligaste metoden för finansiering av projekt är att söka bidrag från Internationella Programkontoret. De bidrag som är möjliga att få härifrån täcker vanligtvis halva kostnaden för en aktivitet och därmed får skolan bidra med resterande del. De typer av bidrag som oftast nämns är Leonardo da Vinci (för yrkesutbildning och kompetensutveckling) och Sokrates (EUs program för samarbete på alla nivåer inom utbildningsområdet). Internationell APU, arbetsplatsförlagd utbildning, finansieras enligt skolorna antingen genom Leonardo da Vinci eller Skolverket. Det går att söka medel på flera olika sätt, men många skolor uppger att de själva bidrar med en stor del av kostnaden. Kontaktpersoner från Elof Lindälvs gymnasium och Aranäsgymnasiet berättar att Kungsbacka kommun år 2000 gav dem ett större tilläggsanslag, och att mycket av det internationella arbetet som bedrivs på skolorna hade varit omöjligt förutan detta bidrag. Exempel på externa aktörer, som har finansierat resor är Svenska Kommunförbundet, Skolverket, Internationella Programkontoret, SAAB, Sida, Svenska Institutet och Föreningen Norden, som ger bidrag för en Balderresa varje år. Utöver detta finns en mängd olika stipendier som skolan eller den enskilde eleven kan söka. På Polhemsgymnasiet uppger man att det brukar gå att få ihop ca 500 kronor per elev från stipendiefonder för studieresor. Förutsättningen är dock att någon arbetar aktivt med att söka medel. Andra exempel på finansiering av resor är naturbruksgymnasiet Nuntorp, där resor bekostas ur skolans budget samt att eleverna själva arbetar ihop pengar på skolan. Frölundagymnasiet har hittills bekostat alla resor själva eftersom de inte har erhållit medel vid ansökningar. Kungsbacka Internationella Gymnasium uppmuntrar sina elever att själva söka stipendier. På Sigrid Rudebeck gymnasium bekostas samtliga resor av elever/föräldrar, med vissa subventioner från skolan. Det finns olika sätt att öronmärka pengar till internationalisering. Nösnäsgymnasiet bidrar t.ex. med 300 kronor per elev för samtliga resor ingående i skolans internationaliseringsplan; för samtliga resor ansöks även medel via Skolverket och EU. Flera av regionens gymnasieskolor låter eleverna själva betala en viss del för resor. Åsikter om huruvida detta är rätt tillvägagångssätt eller inte skiljer sig åt på de olika skolorna. 8

10 5 Diskussion Det har under arbetet med kartläggningen väckts några tankar/ frågeställningar som här återges. O Det ser ut att vara en högre aktivitetsnivå på de kommunala gymnasieskolorna än på de fristående. En förklaring till detta kan vara av de fristående skolorna är nya. Flera av friskolorna har under samtal betonat att de anser att organisationen först måste sätta sig. O De flesta aktiviteter som skolorna själva har redovisat är knutna till Europa (särskilt EU). Endast en liten del av arbetet handlar om eller bedrivs i utomeuropeiska ( t o m icke-eu-) länder eller berör internationella frågor ur ett globalt perspektiv. Flera undantag finns självfallet (t.ex. i form av de projekt som GR Utbildning initierar). Det verkar även vara sällsynt att besöka eller på annat sätt arbeta med de nordiska länderna. O De skolor som har en särskild person utöver rektor, som arbetar med ansvar för internationalisering, uppvisar generellt fler/ större aktiviteter och är mer engagerade i insatser för att söka externa medel för projekt. O Det går inte att finna något motsatsförhållande mellan skolor som aktivt bidrar med egen finansiering till projekt och skolor som söker externa medel. Tvärtom ser detta ut att gå hand i hand, dvs. skolor, som är aktiva inom internationalisering, såväl bidrar med egna medel för aktiviteter som söker och får externa bidrag. Till detta kommer naturligtvis det förhållande att externa medel ofta förutsätter egen kompletterande finansiering. O Resor med språklärare och klasser till länder, i vilka språket talas, är vanligt förekommande. O Internationell APU är mycket populärt. Skolor som ännu inte har kommit igång med aktiviteter kring internationalisering talar ofta om detta som ett första steg. O Samarbete mellan olika skolor i regionen kring internationalisering omnämns nästan aldrig och ser ut att vara mycket ovanligt. I tydlig kontrast till detta står dock GR Utbildnings projekt (t.ex. de skolövergripande metodprojekten med rollspel) som involverar skolor i gemensamma satsningar. Någon direkt motsvarighet bland övriga aktiviteter har dock inte kunnat finnas. O Flera skolor har, ofta i mycket positiva ordalag, redogjort för sin medverkan i projekt som GR Utbildning har initierat (t.ex. FN-rollspelen, som omnämns som otroligt populärt på skolan och Den globala resan, som ju även skolledare medverkar i och har funnit mycket berikande). Samtidigt återfinns bland GR Utbildnings projekt flera, som skolledare eller internationaliseringsansvariga inte har hänvisat till, trots att skolan har medverkat i dessa (detta kan förstås ha många olika förklaringar). O Denna kartläggning har fokuserat på konkreta aktiviteter som skolorna genomför/ deltar i och därmed varken på organisatoriska förutsättningar på skolan eller på mål och ambitioner. Det kan dock noteras att flera av de skolledare, som vi har talat med, har beskrivit strategiska processer eller visioner och ambitioner på området. Alströmergymnasiet, t.ex., har redogjort för hur varje sektor har en eller flera lärare med ansvar för internationalisering. Dessa lärare ingår tillsammans med rektorerna i 9

11 skolans internationaliseringsgrupp, som driver verksamheten. Polhemsgymnasiet har redogjort för vilken betydelse som skolans FN-rollspel har för deras arbete. Kitas gymnasium har betonat vikten av utbyten i EU-länderna där våra elever ju kommer att röra sig i framtiden. O Internationalisering är i de flesta fall en viktig företeelse på skolan. Skolorna beskriver, ofta entusiastiskt och allvarligt, vilken verksamhet som bedrivs. En mycket grov uppskattning ger vid handen att ca gymnasieelever deltar aktivt i sådana insatser varje år i Göteborgsregionens 13 kommuner. 10