Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Transkript

1 Beslut Kunskapsskolan Bagaregatan Nyköping (14) Dnr: :1853 Kunskapsskolan i Sverige AB Box Stockholm Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Skola: Kunskapsskolan Nyköping Skolhuvudman: Kunskapsskolan i Sverige AB Områden som måste åtgärdas: Skolan måste säkerställa att elevens val anordnas på ett sådant sätt att det överensstämmer med författningarnas krav (9 kap. skollagen, 1 a kap. 7 förordningen om fristående skolor). Områden som behöver förbättras: Skolan bör utveckla formerna för hur elever och deras vårdnadshavare informeras om vad språkvalet innebär, till exempel inför framtida yrkesliv och studier. Skolan behöver säkerställa att tydlig information ges till elever och deras vårdnadshavare om samtliga alternativ som ska erbjudas inom ramen för språkvalet samt att eleverna ges möjlighet att välja mellan dessa. Skolan bör analysera orsakerna till avhoppen från moderna språk samt utarbeta en plan över vilka insatser och åtgärder skolan kan göra för att öka motivationen och minska avhoppen. Skolan bör se till att målspråken används i högre grad samt på ett mer medvetet sätt under lektionerna i moderna språk. Skolan bör se till att eleverna i högre utsträckning får ett reellt inflytande på utbildningens utformning och innehåll. Skolan behöver säkerställa att stödundervisning eller andra former av särskilt stöd ges till alla elever i moderna språk som befaras att inte nå målen eller av andra skäl har behov av stöd. 1

2 Uppföljning Skolinspektionen följer upp de krav på åtgärder som granskningen resulterat i. Även områden att förbättra följs upp. Senast den 30 september 2010, ska huvudmannen för Kunskapsskolan Nyköping lämna en redovisning till Skolinspektionen i Linköping. Redovisningen ska beskriva såväl vidtagna som planerade åtgärder. Ange Skolinspektionens diarienummer (Dnr: 2009:1853) vid kommunikation med myndigheten angående granskningen. Inledning Skolinspektionen har genomfört en granskning av Kunskapsskolan Nyköping avseende elevdeltagande i moderna språk samt undervisningens ändamålsenlighet. Skolan besöktes under hösten 2009 och vid besöket deltog undervisningsråd Rigmor Jonsson och undervisningsråd Eva Lönnefelt. Skolinspektionens kvalitetsgranskning omfattar 40 grundskolor och granskningen inriktas på skolornas förmåga att motivera elever till studier i moderna språk samt skolornas förmåga att ge eleverna förutsättningar att tillägna sig språkstudierna och att nå målen med utbildningen. Det mål med utbildningen i moderna språk som granskningen fokuserar är målet att utveckla den kommunikativa förmågan. Med moderna språk avses här franska, spanska och tyska. Syftet med granskningen är att, genom skolors ökade kunskaper om vilka faktorer som är framgångsrika för språkstudier, bidra till ett ökat elevdeltagande. Följande frågeställningar bildar kvalitetsgranskningens utgångspunkt; Arbetar skolan aktivt och medvetet för att motivera elever till studier i moderna språk samt för att minska avhoppen? Prioriteras den kommunikativa förmågan i språkundervisningen? Anpassas språkundervisningen till elevernas förutsättningar, intressen och behov? Detta beslut baseras på den dokumentation som skolan lämnat till Skolinspektionen samt samtal, intervjuer och klassrumsobservationer som genomförts på plats. Skolinspektionen har träffat och intervjuat skolchefen, grupper av elever; både elever som läser ett modernt språk och elever som läser ett alternativ till modernt språk, samt en lärargrupp bestående av de undervisande lärarna i moderna språk på skolan (totalt tre lärare). Efter skolbesöket har Kunskapsskolans speciallistlärare i moderna språk (ansvarig för utvecklingsfrågor centralt inom Kunskapsskolan) telefonintervjuats. Dessutom har den lärare som utför studie- och yrkesvägledningsfunktionen på skolan fått besvara ett antal frågor. Inspektörerna har även deltagit som observatörer under sju språklektioner (=kommunikationspass), samt gjort besök i workshops, vid redovisningstillfällen och träffat elever på språkredaktionen. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerade på annat sätt, har använts. 2

3 Skolinspektionens iakttagelser vid Kunskapsskolan Nyköping Kunskapsskolan Nyköping är en fristående skola som bedriver verksamhet för årskurs 6 till årskurs 9 (6 9) med 384 elever, 218 flickor och 166 pojkar. På Kunskapsskolan Nyköping finns innevarande läsår fem basgrupper i årskurs 6 respektive 8 och fyra basgrupper i årskurs 7 respektive 9. Skolan har elever som står i kö för att få börja där. Skolan är centralt belägen i Nyköpings innerstad och tar emot elever från centralorten med omnejd, men många elever pendlar också från närliggande kommuner. Endast ett par elever har annat modersmål än svenska. Nyköpings kommun erbjuder för närvarande elever i kommunala skolor att läsa franska, spanska och tyska i årskurs 7 9. I kommunen pågår en diskussion om att förändra organisationen till 6 9-skolor för att kunna erbjuda moderna språk från årskurs 6. Tidigare har kommunen under en period erbjudit språkval från årskurs 6. Detta innebär att Kunskapsskolan Nyköping är den enda skolan som erbjuder språkval från årskurs 6. Det finns i Nyköping 28 kommunala grundskolor, varav fem är 7 9-skolor, samt fem fristående skolor med företrädesvis Waldorf- eller Montessori-inriktning. Nyköping erbjuder gymnasieutbildning i fyra kommunala skolor, sju fristående och en landstingsdriven gymnasieskola. Kunskapsskolan Nyköping arbetar enligt koncernens pedagogiska grundkoncept. Centralt i detta är att elevens mål och strategier sätts i centrum samt att alla elever ska erbjudas en personligt utformad utbildning. Elevens eget ansvarstagande är en viktig faktor för framgång i studierna då eleven i stor utsträckning arbetar självständigt med material ur skolans webbportal Kunskapsporten. Alla ämnen är indelade i steg eller kurser och Kunskapsporten stödjer kurserna med material indelat i olika svårighetsgrader. Inom moderna språk finns det för närvarande 35 steg, som har samma innehåll för de tre språken. Eleven väljer till stor del själv nivå och studietakt i utbildningen. En viktig del i den pedagogiska modellen är också personlig handledning varje vecka då elevens studiesituation, ambition och studieteknik diskuteras med handledaren. I moderna språk deltar eleverna i två lärarledda kommunikationspass à 40 minuter i veckan, vilket dock i praktiken blir kortare eftersom schemat är lagt utan pauser mellan lektionerna. Därutöver kan eleven, ibland efter inrådan av den personliga handledaren, välja att gå till workshops och arbeta självständigt. Där finns också språklärare till hands. Eleverna kan också välja att sitta i språkredaktionen och arbeta självständigt. Likaså finns, framför allt i de första åren, ett system med studiegrupper där ett par elever, som befinner sig på ungefär samma nivå eller steg, samarbetar med uppgifterna. Under kommunikationspassen består grupperna huvudsakligen av elever från en årsgrupp men där kan också vara äldre elever som läser språket inom elevens val eller yngre elever som har en snabbare studiegång. Kommunikationspassen ägnas åt genomgångar av nya moment, till exempel grammatikgenomgångar och spel men även åt enskilt eller parvis arbete med stegen. Framför allt i årskurs 6 arbetar man mer sammanhållet för att eleverna ska lära sig hur man arbetar med stegen. När eleven anser sig färdig med ett steg bokar eleven in en tid för redovisning med någon av språklärarna. Vart femte steg innehåller en projektredovisning och då tillkommer även hör- och läsförståelse. 3

4 Eleverna som blivit antagna till skolan väljer inför årskurs 6 bland de moderna språken, eftersom skolan förväntar sig att alla provar på att läsa ett modernt språk. Läsåret 2009/10 (läsårets början) läste 100 procent av alla elever i årskurs 6 vid skolan ett modernt språk. Tabell 1. Andel elever (procent) som läser moderna språk och totalt antal elever efter kön och årskurs Läsår 2006/07 Läsår 2007/08 Läsår 2008/09 Läsår 2009/10 Tot 1 Fl 2 Po 3 Tot 1 Fl 2 Po 3 Tot 1 Fl 2 Po 3 Tot 1 Fl 2 Po 3 Åk 6 Antal elever Andel elever (procent) som läser moderna språk Åk 7 Antal elever Andel elever (procent) som läser moderna språk Åk 8 Antal elever Andel elever (procent) som läser moderna språk Åk 9 Antal elever Andel elever (procent) som läser moderna språk Källa: Skolans uppgifter =totalt inom årskursen, 2= flickor inom årskursen, 3=pojkar inom årskursen Tabell 1 visar att det vid läsårets början 2009 var 72 procent av eleverna i årskurs 9 som studerade språk, vilket är en betydligt högre andel jämfört med tidigare år. I nuläget kan vi emellertid inte veta hur många av eleverna som kommer att välja att avbryta sina studier under läsåret. De tre senaste läsåret uppvisar stora likheter på Kunskapsskolan Nyköping när det gäller hur många elever som läser moderna språk. De senaste tre åren har samtliga elever börjat läsa språk i sexan, de flesta fortsätter i sjuan, medan avhoppen blir vanligare i åttan och nian, i synnerhet när det gäller pojkarna. Att döma av uppgifterna för läsåren 2006/ /09 är det endast cirka hälften av eleverna i årskurs 9 som har fullföljt sina studier i moderna språk att jämföra med 62 procent i riket. Av dessa elever är flickorna klart överrepresenterade. De elever som, mot förväntan, inte väljer ett modernt språk i årskurs 6 samt de elever som efter en tid väljer att avbryta sina studier i ett modernt språk har engelska eller svenska som språkval. Läsår 2009/10 läser 97 procent av alla elever i årskurs 7 ett modernt språk. Följaktligen läser 3 procent engelska. Andel elever i årskurs 8 som läser engelska eller svenska var 19 procent. Motsvarande siffra för årskurs 9 är 28 procent. Vid jämförelse med de två senaste läsåren framgår att andelen elever som avbryter sina studier uppgår till ungefär 50 procent, där pojkarna är tydligt överrepresenterade. 4

5 Tabell 2. Resultat för elever i årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde* Kunskapsskolan i Nyköpings kommun Samtliga skolor i kommunen Riket ,0 220,4 238,1 227,7 202,4 209,6 Andel (%) som nått målen i alla ämnen* Andel (%) behöriga till gymnasieskolan* Andel (%) elever som har studerat moderna språk i årskurs 9** Andel (%) av dem som har studerat moderna språk, som har nått målen i ämnet** Källa: Skolverkets officiella statistik *Resultat för alla elever i årskurs ** Avser endast elever som läst moderna språk som språkval. Tabell 2 visar att andelen elever som nått målen i alla ämnen läsåret 2008/09 på Kunskapsskolan Nyköping och andelen elever som är behöriga till nationella program är högre än för både kommunens skolor och riket, så även skolans genomsnittliga meritvärde. Tabellen visar också att andelen elever som studerat moderna språk vid Kunskapsskolan är något högre än för genomsnittet i Nyköpings skolor, men betydligt lägre än snittet för riket för läsåret 2008/09. Arbetar skolan aktivt och medvetet för att motivera elever till studier i moderna språk samt för att minska avhoppen? Alla elever i grundskolan ska göra ett aktivt språkval. Det språkvalet kan innebära studier i ett modernt språk. Med modernt språk menas här i första hand tyska, franska eller spanska. Språkvalet kan också innebära att eleven i stället för ett modernt språk väljer undervisning i svenska eller engelska, teckenspråk eller undervisning i det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i. Grundprincipen för språkvalet ska vara att eleven väljer ett modernt språk. De andra valmöjligheterna ska ses som alternativ till ett modernt språk. Skolan bör således aktivt arbeta för att motivera elever att först och främst välja men också att fortsätta studier i moderna språk. Alla elever och vårdnadshavare ska informeras om vad de olika alternativen inom språkvalet innebär samt ges en reell möjlighet att välja ett modernt språk. 5

6 För att säkra kvaliteten i utbildningen ska skolan tillhandahålla språklärare med rätt kompetens, ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Detta är också viktiga förutsättningar för att motivera eleverna till språkstudier. För att upprätthålla en god kvalitet i språkundervisningen och för att göra valet av moderna språk attraktivt krävs det bland annat att skolan ständigt prövar och utvärderar undervisningsmålen, följer upp och utvärderar resultaten avseende deltagande och avhopp samt prövar och utvecklar nya metoder. Det övergripande företagsmålet för Kunskapsskolan i Sverige är att alla elever ska läsa moderna språk från årskurs 6 samt att en högre andel än i riket ska fullfölja sina språkstudier till och med årskurs 9. Därtill ska en högre andel av eleverna nå betygsstegen Väl godkänt och Mycket väl godkänt än för riket i genomsnitt. Skolan inbjuder skriftligen Nyköpings alla elever i årskurs 5 och deras vårdnadshavare till ett möte i november eller december där skolan presenteras. Vid det tillfället nämner man också att ambitiösa elever kan få möjlighet att åka på en språkresa till sitt målspråksland i årskurs 9. När eleverna blivit antagna till skolan inbjuds elever och vårdnadshavare till skolans Öppet hus, som hålls i början av året. Årskurs 6 till 8 har vanlig verksamhet med workshops, föreläsningar, och kommunikationspass, men det finns också olika stationer att gå runt till och äldre elever är gruppledare och guidar. På språkstationerna har man hängt upp bilder och elevarbeten och försöker ge ett intryck av språket och dessutom berättar elever och lärare om vinsterna med att läsa språk. Språklärarnas uppfattning är att eleverna i årskurs 5 tar mer intryck av vad de äldre eleverna säger än vad de vuxna försöker förmedla. Studie- och yrkesvägledare är inte delaktig i någon information beträffande moderna språk och allmänt anses eleverna för unga för att informeras om de fördelar språkstudier kan ge i form av meritpoäng vid ansökan till högre studier. Vid Öppet hus-tillfället presenteras inte det alternativa språkvalet utan skolan utgår ifrån att alla elever ska välja ett modernt språk. I maj har skolan glassfest och de blivande eleverna kommer till skolan där de bland annat får se bokbord med de olika språkvalsalternativen. I samband därmed får eleverna en blankett för att göra sitt språkval. På denna blankett kryssar eleven i vilket av de moderna språken han eller hon väljer i första och andra hand. De alternativa språkvalen nämns inte på blanketten och inte heller någon information om meritpoäng. Denna blankett skrivs inte under av vare sig elev eller vårdnadshavare. Skolinspektionen vill i sammanhanget påpeka att skolan måste säkerställa att alla elever och deras vårdnadshavare ges information om samtliga alternativ som ska erbjudas inom ramen för språkvalet samt ge eleverna möjlighet att välja bland dessa. Detta gäller bland annat språken svenska och engelska. Om elever under årskurs 6 eller början av årskurs 7 önskar byta sitt språkval till ett annat modernt språk, möter det inga hinder. Tvärtom underlättar skolan för eleven att komma framåt i det nya språket. Elever, som bedöms ha problem med att klara sina steg för att bli godkända i svenska, engelska eller matematik, tillåts tämligen direkt lämna sitt språkval. De har då lämnat in en omvalsblankett där vårdnadshavare undertecknat och lärare och handledare lämnat kommentarer. 6

7 Skolchefen fattar beslutet om bytet. Inte heller vid detta tillfälle ges någon information om meritpoäng. Vad dessa elever erbjuds i stället för det moderna språket är att förutom sina ordinarie kommunikationspass i engelska eller svenska även delta i de kommunikationspass med förstärkt engelska eller svenska som erbjuds. Eleven har också möjlighet att själv välja, eller via sin handledares rekommendation, att delta i workshops där de arbetar mer eller mindre på egen hand men under överinseende av en lärare. Det framkommer också att en elev kan hoppa av sina studier i moderna språk för att i stället få mer tid till det ämne som handledare och elev finner nödvändigt. Elever som klarar målen i engelska och svenska, men antyder att de skulle vilja sluta med franskan, spanskan eller tyskan säger sig språklärarna pusha under kommunikationspass och eleven rekommenderas att lägga in fler pass med workshops. Dessutom finns systemet med studiegrupper, där elever som befinner sig på någorlunda samma steg, uppmanas arbeta tillsammans och hjälpas åt med studierna. Man försöker motivera eleven till att fortsätta med sitt språk. Det blir en process från det eleven önskar avbryta språkstudierna, diverse stödåtgärder och föräldrakontakter till dess skolchefen till sist godkänner bytet och det registreras hos koordinatorn. Bytesblanketten undertecknas av eleven, vårdnadshavarna och handledare och skolan säger sig informera om systemet med meritpoäng under denna process, men det ges ingen information om meritpoäng på bytesblanketten. Om eleven vill byta bort sitt språkval finns på Kunskapsskolan dessutom en möjlighet där eleven kan få fortsätta sina språkstudier men inom ramen för elevens val. I skolans informationsmaterial Bilaga - språkval och elevens val KSAB framgår följande: En elev som i år 8 eller början på år 9 märker att han/hon kommer att få svårt att nå målen för språkval eller i något av ämnena engelska eller svenska kan välja att avsluta sina studier i moderna språk. Föräldrarna informeras om eventuella konsekvenser som detta avslut medför och beslutet dokumenteras. Om eleven sedan vill kan han/hon välja att börja läsa moderna språk som elevens val. Har eleven redan gjort steg 10 gör eleven om projekt 5 och 10 för en bedömning i ämnet elevens val. Blå pist på steg 10 ger betyget G, röd pist ger betyget VG och svart pist ger betyget MVG. De mål att uppnå, samt de betygskriterier, som gäller för moderna språk är i kursplanen uppdelade på två nivåer beroende på om eleven läser språket inom ramen för språkvalet eller inom ramen för elevens val. Den högre nivån gäller för språkvalet. Det betyg som eleven erhåller ger dock samma meritpoäng inför intagning till gymnasieskolan oavsett om eleven läst språket som språkval eller som elevens val. En elev som först läst språket som språkval i ett eller två år och sedan får betyg efter kraven som gäller för elevens val kan därigenom få en fördel vid intagning till gymnasiet. En fristående skola som sätter betyg ska följa grundskoleförordningens bestämmelser om betyg. Det är elevens svårigheter att nå målen i moderna språk som ger eleven möjlighet att avbryta studierna i språkvalet för att istället ta upp dem på en lägre nivå, inom ramen för elevens val. Om en elev befaras att inte nå målen ska elevens behov av stöd utredas. Visar utredningen att behov av särskilt stöd finns ska åtgärdsprogram upprättas och stödundervisning eller annan form av särskilt stöd ska ges eleven. 7

8 Enligt grundskoleförordningen syftar elevens val till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i. Bestämmelsen i grundskoleförordningen är inte tillämplig för fristående skolor men är vägledande. En fristående skola som har valt att anordna elevens val ska använda elevens val på det sätt som avses i grundskoleförordningen. Att avbryta studier i språkval i ett senare skede för att istället läsa samma språk inom ramen för elevens val är inte en sådan breddning och fördjupning av ett ämne som elevens val är avsett att användas till. Merparten av eleverna som avbryter sitt språkval gör det för att få mer tid till sitt stegarbete i andra ämnen och väljer inte att fortsätta sitt språk inom elevens val. Det finns för dem möjlighet att boka in ett pass med förstärkning i engelska eller svenska per vecka, om de har svårt att nå målen i dessa ämnen. I övrigt kan eleven, i samråd med handledaren, disponera den tid som frigörs till de ämnen eleven önskar, enligt Kunskapsskolans målstyrda system. Det finns även ett antal elever som inom elevens val påbörjar studier i ett språk som de inte läst tidigare (det vill säga ett nybörjarspråk). Eleverna får under de inledande stegen följa med på kommunikationspassen i årskurs 6, men brukar sedan fortsätta sina studier med elever från sin egen åldersgrupp. Kunskapsskolan Nyköping har tre lärare som leder kommunikationspassen i moderna språk. Två lärare undervisar i spanska, en vardera i franska och tyska. Två av lärarna, varav en är vikarie under en barnledighet, är senarelärare och den tredje saknar 6 poäng för att få ut examen som senarelärare. Franskläraren har ämnesbehörighet med 57 poäng i franska men hon undervisar även i spanska där hon endast har ett par poäng. Spanskläraren, som även undervisar i musik, har gått lärarutbildning i naturorienterande och samhällorienterande ämnen samt är behörig i spanska. Tyskläraren, som är vikarie, är utbildad SO-lärare men har läst kursen Språk för näringslivet på universitetsnivå och även bott och arbetat i Tyskland. Det är enbart i franska som kraven på formell ämnesbehörighet uppfylls. Skolchefen uppger dock att han är nöjd med situationen och att de generellt inte har problem med att rekrytera lärare, även om det inte är helt lätt att få tag på språklärare. Läraren ska inte bara vara ämnesspecialist utan även fungera som personlig handledare och allmänhandledare. En av lärarna har varit anställd på skolan sedan den startade 2003, en anställdes 2007 och den senaste år På skolan finns ytterligare en språklärare som för närvarande finns till hands vid workshops och som eleverna även kan välja att göra examinationer för. Lärarna på Kunskapsskolan Nyköping har till viss del fått stöd av skolan till utbildning i sina ämnen, i form av tid och bidrag till litteratur. Vid något tillfälle har någon lärare åkt på kurs i målspråkslandet och lärarna förväntas anordna och följa med på den språkresa till målspråkslandet som används som stipendium för ambitiösa språkelever. Inom Kunskapsskolorna i Sverige förekommer varje termin en dag för gemensam kompetensutveckling och där ingår kompetensutveckling inom ämnet. Inom Kunskapsskolan AB finns en specialistlärare med ansvar för att vidareutveckla ämnet. Det förekommer även ett visst samarbete mellan språklärarna på skolorna i Nyköping. Enligt det rullande konferensschemat finns tid avsatt för ämneskonferenser varannan vecka då lärarna på skolan kan samarbeta. 8

9 Det finns ett språkklassrum för spanska och ett som delas av franskan och tyskan. I dessa rum finns elevarbeten och affischer på väggarna, kartor över målspråksländerna. Likaså finns två datorer, ljudanläggning och tv/dvd samt tillgång till lexikon. Dessa lokaler används för kommunikationspassen. För övriga delar av språkstudierna används lokalerna runt omkring och en speciell språkredaktion har inrättats med bord, stolar och datorer. Likaså finns det inglasade studieplatser av varierande storlek där elever kan arbeta. Tillgången till datorer gör att eleverna kommer åt Kunskapsporten, där det stegmaterial som innehåller mål, uppgifter, resurser, ord och fraslistor kan hämtas. I Kunskapsporten finns även tillgång till interaktiva ordövningar samt filmsekvenser med till exempel hörövningar. Traditionella läromedel används endast som bredvidläsning vid några enstaka tillfällen, till exempel när man är färdig med sitt steg. Utöver detta används autentiskt material som inhandlas under de språkresor som företas, exempelvis tidskrifter, tidningar och filmer. I de dokument som Skolinspektionen tagit del av finns statistik över antalet deltagare i moderna språk de senaste fyra åren på Kunskapsskolan Nyköping. Man för ingen särskild statistik över antalet avhopp i moderna språk eller när avhoppen sker. I intervjuerna framkommer att man har en uppfattning om situationen, men att man inte systematiserat materialet. Det har hittills inte skett någon analys och det har således inte funnits någon strategi för utvärdering och uppföljning av statistiken på lokal nivå. Av skolans statistik framgår att avhoppen från årskurs 6 till årskurs 9 är många och framför allt är det pojkarna som hoppar av. Enligt Kunskapsskolans pedagogiska idé är det eleven själv som sätter upp mål för hur långt han eller hon vill nå och till viss del gör eleven sitt eget schema. Kommunikationspassen är spridda över veckan. Vid det 15 minuter långa personliga handledningssamtalet varje vecka går eleven och handledaren igenom studiesituationen och eleven får vid behov hjälp med planeringen. Vid dessa tillfällen uppdagas om eleven har problem med att klara av sina studier, likaså har språklärarna kunskap om hur det går för eleven och anar när eleven börjar fundera på att hoppa av. Lärarna försöker enligt egen utsago stötta och stimulera på kommunikationspass och workshops. De kan också lägga in förstärkningspass och göra workshops obligatoriska för eleven. Vid utvecklingssamtalen, som sker i början av varje termin, diskuterar elev, vårdnadshavare och handledare studiesituationen och utvärderar och omformulerar eventuellt målen. Språklärarna upplever att inte alla handledare anser att moderna språk är ett viktigt ämne och för att klara ut en studiesituation är det vanligt att man föreslår att studierna i moderna språk ska avbrytas. Enligt språklärarna har språken ingen hög status på skolan. När eleverna känner att de får svårt att hinna med kurser och steg, i framför allt SO och NO, känns det lockande att sluta läsa språk. Likaså sker många avhopp när eleverna fått sina första betyg. Har eleven problem att nå godkänt resultat i engelska, svenska eller matematik får de byta språkval direkt. Även om bristande ork, enligt skolchefen, inte är något skäl för byte, medger han att i slutänden kan en elev genom att inte arbeta med sitt språkval driva saken till sin spets så att ett avbrott av språkstudierna blir enda alternativet. 9

10 Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Kunskapsskolan i viss utsträckning arbetar för att motivera elever till studier i moderna språk och för att minska avhoppen. Skolan bör utveckla formerna för hur elever och deras vårdnadshavare informeras om vad språkvalet innebär, till exempel inför framtida yrkesliv och studier. Vidare bör skolan säkerställa att elever och deras vårdnadshavare får information om samtliga alternativ som ska erbjudas inom ramen för språkvalet, däribland svenska och engelska. Skolan måste även säkerställa att elevens val anordnas på ett sådant sätt att det överensstämmer med författningarnas krav. Kunskapsskolan Nyköping försöker få alla elever att prova på att läsa språk men en stor andel cirka 50 procent - av eleverna, framför allt pojkar, väljer att avbryta sina studier. Skolan som helhet, inte bara språklärarna, behöver analysera hur elevernas språkintresse kan vidmakthållas. Skolan behöver vidta åtgärder då det gäller upprättande av statistik, samt inte minst uppföljning och utvärdering gällande deltagande i och avhopp från moderna språk. Denna uppföljning bör även ur ett genusperspektiv beakta vad Kunskapsskolan kan göra för att motivera framför allt pojkar till studier i moderna språk. Prioriteras den kommunikativa förmågan i språkundervisningen? Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och att vidga perspektivet på omvärlden och på olika kulturer. Ämnet moderna språk syftar också till att eleven ska vidmakthålla och utveckla sin lust och förmåga att lära sig språk. Utbildningens strävansmål när det gäller den kommunikativa förmågan handlar om att eleven ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att; förstå talat språk i olika sammanhang/delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation. Vidare ska eleven ges möjlighet att utveckla sin förmåga att; uttrycka sina egna tankar samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter/läsa olika slags texter för upplevelser, information och kunskap. Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin förmåga att skriftligt och muntligt i olika sammanhang kunna berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter. Detta förutsätter att det i undervisningen finns utrymme för eleverna att träna sin läs- och skrivförmåga och sin förmåga att lyssna och förstå samt att tala och göra sig förstådd. För att det ska finnas en reell möjlighet till detta måste kursplan och läroplan vara utgångspunkt för undervisningen, det måste finnas en medveten användning av målspråket i klassrummet, eleverna måste ges goda möjligheter att skriftligt och muntligt uttrycka sig på målspråket samt att öva sig att uppfatta någon annans uttryck. Vidare krävs att arbetssätt och arbetsformer samt klimatet i klassrummet främjar en utveckling av den kommunikativa förmågan. Kunskapsskolan Nyköping menar att kurs- och läroplan är utgångspunkt för undervisningen på skolan, eftersom språkinlärningen utgår från koncernens koncept med ett ämnestorn, indelat i 35 steg. Ämnestornet utgår mycket tydligt och konsekvent från kommunikativa färdigheter och vilka mål som ska uppnås anges på konkret nivå för varje steg. Eleverna är väl förtrogna med dessa mål, medan de däremot inte verkar vara helt medvetna om kursplanernas mer övergripande utbildningsmål. Kunskapsskolans arbetssätt innebär att eleverna ska ta personligt ansvar för sina studier, bli självständiga och själva planera sina studier med olika typer av lektioner. Skolan anser att eleverna 10

11 får ta så mycket ansvar de är mogna för, vilket innebär att en del elever själva ska komma till sina lärare under workshops och be om hjälp. Målspråket används i liten utsträckning i språkrummen på Kunskapsskolan Nyköping. Vid Skolinspektionens klassrumsobservationer talades det vid de flesta besöken inte mycket franska, spanska eller tyska under kommunikationspassen och det görs enligt eleverna i ännu mindre utsträckning under workshops och andra aktiviteter. Det varierar i vilken grad lärarna använder målspråket, mellan målspråk och årskurser. Lärarna säger själva att det finns kommunikationspass där det inte yttras ett enda ord på målspråket. Även vid tillfällen där målspråket används i högre utsträckning än annars, sker det i låg grad och då oftast parallellt med svenskan. Muntliga instruktioner ges genomgående på svenska och alla mål och skriftliga instruktioner inom ämnestornsoch stegmaterial, som Skolinspektionen tagit del av, är skrivna på svenska. Vid observationstillfällena arbetade eleverna till viss del med kommunikativa uppgifter och eftersom de är placerade vid småbord i språkrummet sker viss kommunikation mellan dem på målspråket. Framför allt är det när läraren tilltalar eleverna som några ord sägs på målspråket. Eleverna får sällan lyssna på sitt målspråk under kommunikationspassen eftersom dels traditionella texter inte förekommer i någon större utsträckning och dels att eleverna sällan lyssnar på dialogerna. När de själva ska lyssna är det via datorerna och då med hjälp av talsyntes. Både elever och lärare menar att ljudkvaliteten är dålig och att det därför kan vara svårt att uppfatta bland annat skillnader i intonation. Under kommunikationspassen varierar man mellan helklass, par- eller gruppövningar och enskilt arbete, där både muntliga och skriftliga moment ingår. Vid dessa tillfällen ägnar sig eleverna även åt en del arbete med stegen. I intervjuerna framkom exempel på användning av autentiskt material i form av filmer samt tidningar och tidskrifter. Trots en mycket tydlig kommunikativ inriktning i stegen finns det faktorer som bidrar till att arbetssätt och arbetsformer inte är kommunikativa. Eleverna på Kunskapsskolan har relativt kort schemalagd lektionstid med de två kommunikationspassen, vilket kan medföra att de inte hör mycket av målspråket, likaså talas målspråken inte i hög grad av lärarna. Eleverna har få tillfällen att höra andra röster på målspråken än lärarnas. Elevernas eget arbete utförs ofta individuellt och målspråket blir sällan arbetsspråk. Vid examinationstillfällena, som sker individuellt eller i mindre grupper, får dock eleven god möjlighet att uttrycka sig på målspråket samt uppfatta vad andra säger. Ett tillåtande klimat i klassrummet är en förutsättning för att eleverna på ett bra sätt ska kunna utveckla sin kommunikativa förmåga. Det allmänna intrycket vid besöken på Kunskapsskolan Nyköping är att det finns ett sådant klimat. Under kommunikationspassen observerades att lärarna uppmuntrar eleverna att våga uttrycka sig på målspråket och att eleverna inte blir rättade då de uttrycker sig. Men samtidigt observerar inspektörerna att det i några grupper finns elever som till väldigt liten del deltar i undervisningen och även, i vissa fall, uttrycker en negativ attityd till ämnet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Kunskapsskolan i viss utsträckning arbetar med att prioritera den kommunikativa förmågan i undervisningen. Skolan har visserligen en mycket tydlig kommunikativ inriktning i stegarbetet i moderna språk, men skolan bör vidareutveckla det praktiska arbetet så att arbetsformerna blir mer kommunikativa. Målspråket behöver i högre grad användas på 11

12 ett medvetet sätt. Trots arbetsuppgifter där eleverna ges möjlighet att uttrycka sig på målspråket och ett mycket tillåtande klimat så begränsas främjandet av den kommunikativa förmågan då målspråket används i liten omfattning på lektionerna. Anpassas undervisningen till elevernas förutsättningar, intressen och behov? För att skapa motivation hos elever är det viktigt att undervisningen upplevs meningsfull. Det är också viktigt att eleverna får vara delaktiga i planeringen och utvärderingen av sitt eget lärande. Eftersom elever har olika förmågor och sätt att lära blir det nödvändigt att i undervisningen skapa förutsättningar att möta elevernas olika behov. Motivation, meningsfullhet och variation i undervisningens utformning är viktiga faktorer för framgång i språkstudierna. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Detta gäller alla elever, såväl de som är i behov av särskilt stöd som elever i behov av särskilda utmaningar. Lärarna ska organisera och genomföra arbetet så att eleverna utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Skolan ska ta ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. Elevgrupperna varierar mellan 12 och 27 elever, men i allmänhet har de ett tjugotal elever. Många elever som läser moderna språk på Kunskapsskolan Nyköping och som Skolinspektionen varit i kontakt med anser att det är viktigt eller mycket viktigt att lära sig ett nytt språk förutom engelska. Eleverna ser framför allt nyttan med ett nytt språk i det praktiska livet i form av att kunna kommunicera vid resor eller andra kontakter med målspråkslandet. Eleverna förefaller inte vara medvetna om möjligheten till extra meritpoäng i samband med framtida gymnasiestudier. En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande är att de känner till målen i kursplanen. Eleverna på Kunskapsskolan Nyköping känner i varierande grad till kursplanens mål men är å andra sidan mycket väl förtrogna med målen för det steg de just nu arbetar med och vad de ska kunna där. Likaså har de möjlighet till full insyn i de kommande stegen. I intervjuer med lärarna framkommer att de har god insikt om elevernas skilda kunskapsnivåer och sätt att lära. Många elever väljer att läsa spanska och därför har man bildat två grupper i årskurserna 7 och 9 samt tre grupper i årskurs 6 och 8. I dessa grupper nivågrupperas eleverna. Skolinspektionen vill i sammanhanget uppmärksamma skolan på att nivågrupperingar inte bör bli permanenta och förhindra elevers möjligheter att nå alla betygssteg. Med stegsystemet är inte bara elevens språklärare utan även de andra språklärarna och elevens personliga handledare medvetna om hur långt eleven har kommit i sin progression. Mycket av arbetet är individuellt och bedrivs i elevens egen takt, även om man försöker få elever som befinner sig på samma steg att samarbeta. Lärarna gör vissa gemensamma genomgångar om sådant de vet vållar eleverna problem. Genomgångar av exempelvis grammatik blir då repetition för en del elever, andra har precis behov av detta medan det för andra elever ligger längre fram i deras studiekurs. 12

13 Enligt Kunskapsskolans koncept med en manual för varje ämne framgår det för moderna språk vad som till stor del bör vara innehållet i kommunikationspassen. Men lärarna tar hänsyn till vad de märker att eleverna just då har behov av och hjälper dem med detta. Eleverna sätter själva upp sitt mål (= vilket steg) de ska ha klarat av i år 9, ett mål som dock kan revideras vid de olika utvecklingssamtalen. Läxor i traditionell mening förekommer inte på Kunskapsskolan utan eleverna lägger själva upp sitt arbete, vet hur de ligger till och om de behöver arbeta extra för att nå sina mål. Genom konceptet med olika steg, där till exempel steg 20 motsvarar betyget G i årskurs 9, kan eleven alltid arbeta vidare mot högre mål. Har eleven kommit upp till steg 30 finns det ytterligare steg för gymnasieskolan. Ambitiösa och duktiga elever stimuleras även med möjligheten att i årskurs 9 få följa med på den årliga resan till målspråkslandet. Lärarna går ofta runt i klassrummet till respektive elevbord och förhör sig om eleverna behöver hjälp och eleverna får även redovisa en del vid dessa tillfällen. I övrigt bokar man in en tid för redovisning med läraren eller någon annan språklärare. Eleverna (individuellt eller i en liten grupp) redovisar sitt steg muntligt och skriftligt, och lämnar ibland in sina steghäften till läraren för rättning och bedömning. Vid projektstegen, vart femte steg och som avslutning på ett block, testas dessutom höroch läsförståelse. På projektstegen har eleven viss möjlighet till eget inflytande genom att själv välja inriktning på den förelagda uppgiften och på vilket sätt uppgiften ska redovisas. Elevernas måluppfyllelse på stegen registreras i EDS, skolans elevdokumentationssystem. Där framgår det i ämneskommentaren vad som eventuellt saknas och det kan också finnas förslag på hur eleven kan förbättra sina färdigheter. Elever, handledare och vårdnadshavare har via dator tillgång till dessa uppgifter och kan använda detta för att lägga upp de personliga studierna, eventuellt med fler obligatoriska pass. Skolan utvärderar i slutet av varje läsår verksamheten i sin helhet och där får eleverna även uttala sig om lärarna, men det finns ingen särskild kontinuerlig utvärdering av undervisningen i moderna språk. Kursplaneringen sker från centralt håll och eleverna kan i mycket begränsad omfattning påverka undervisningens innehåll och har således i begränsad utsträckning ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Det framkom vid intervjuerna med eleverna att arbetet med stegen efter ett tag upplevs som enahanda och som en elev uttryckte det, det tar aldrig slut. Om elever på Kunskapsskolan Nyköping riskerar att inte nå målen i sitt moderna språk försöker språklärarna och elevens personliga handledare ordna en personlig studieväg med till exempel fler obligatoriska pass i workshops där det finns tillgång till språklärare. Det kan också ordnas speciella obligatoriska förstärkningspass om många elever behöver detta. Skolan erbjuder elever i årskursena 8 och 9 att fortsätta läsa sitt språk inom elevens val med en annan kravnivå som ett annat alternativ. Skolinspektionen vill i sammanhanget påpeka att skolan inte systematiskt får låta elever byta till alternativet elevens val i stället för att erbjuda dem stöd inom språkvalet. Skolan har, enligt skolchefen, ingen erfarenhet av elever med behov av specialpedagogiska hjälpmedel, men det är upp till varje ämneslärare och handledare att identifiera den typen av elever. Samtidigt betonar han, att om behovet uppstår, brukar handledare och vårdnadshavare samarbeta och vara flexibla för att hitta lämpliga lösningar. 13

14 Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att undervisningen på Kunskapsskolan Nyköping i viss utsträckning anpassas till elevernas förutsättningar, intressen och behov. Skolan behöver se till att de elever som befaras att inte nå målen får det stöd de har rätt till inom språkvalet. Skolan måste även säkerställa att elevens val anordnas på ett sådant sätt att det överensstämmer med författningarnas krav. Eleverna har inflytande över i vilken takt de skall bedriva sina studier, men har mycket begränsat inflytande över vad de skall arbeta med. Motivation är en viktig faktor för framgång i studierna och då måste eleverna i större utsträckning vara delaktiga i planering och utformning av undervisningen än de är nu. På Skolinspektionens vägnar Elisabeth Ahlgren Enhetschef Helena Boëthius Utredare I ärendets slutliga handläggning har också deltagit utredarna Stina Johansson och Britta Seeger. 14