Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk"

Transkript

1 Beslut Kunskapsskolan Bagaregatan Nyköping (14) Dnr: :1853 Kunskapsskolan i Sverige AB Box Stockholm Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Skola: Kunskapsskolan Nyköping Skolhuvudman: Kunskapsskolan i Sverige AB Områden som måste åtgärdas: Skolan måste säkerställa att elevens val anordnas på ett sådant sätt att det överensstämmer med författningarnas krav (9 kap. skollagen, 1 a kap. 7 förordningen om fristående skolor). Områden som behöver förbättras: Skolan bör utveckla formerna för hur elever och deras vårdnadshavare informeras om vad språkvalet innebär, till exempel inför framtida yrkesliv och studier. Skolan behöver säkerställa att tydlig information ges till elever och deras vårdnadshavare om samtliga alternativ som ska erbjudas inom ramen för språkvalet samt att eleverna ges möjlighet att välja mellan dessa. Skolan bör analysera orsakerna till avhoppen från moderna språk samt utarbeta en plan över vilka insatser och åtgärder skolan kan göra för att öka motivationen och minska avhoppen. Skolan bör se till att målspråken används i högre grad samt på ett mer medvetet sätt under lektionerna i moderna språk. Skolan bör se till att eleverna i högre utsträckning får ett reellt inflytande på utbildningens utformning och innehåll. Skolan behöver säkerställa att stödundervisning eller andra former av särskilt stöd ges till alla elever i moderna språk som befaras att inte nå målen eller av andra skäl har behov av stöd. 1

2 Uppföljning Skolinspektionen följer upp de krav på åtgärder som granskningen resulterat i. Även områden att förbättra följs upp. Senast den 30 september 2010, ska huvudmannen för Kunskapsskolan Nyköping lämna en redovisning till Skolinspektionen i Linköping. Redovisningen ska beskriva såväl vidtagna som planerade åtgärder. Ange Skolinspektionens diarienummer (Dnr: 2009:1853) vid kommunikation med myndigheten angående granskningen. Inledning Skolinspektionen har genomfört en granskning av Kunskapsskolan Nyköping avseende elevdeltagande i moderna språk samt undervisningens ändamålsenlighet. Skolan besöktes under hösten 2009 och vid besöket deltog undervisningsråd Rigmor Jonsson och undervisningsråd Eva Lönnefelt. Skolinspektionens kvalitetsgranskning omfattar 40 grundskolor och granskningen inriktas på skolornas förmåga att motivera elever till studier i moderna språk samt skolornas förmåga att ge eleverna förutsättningar att tillägna sig språkstudierna och att nå målen med utbildningen. Det mål med utbildningen i moderna språk som granskningen fokuserar är målet att utveckla den kommunikativa förmågan. Med moderna språk avses här franska, spanska och tyska. Syftet med granskningen är att, genom skolors ökade kunskaper om vilka faktorer som är framgångsrika för språkstudier, bidra till ett ökat elevdeltagande. Följande frågeställningar bildar kvalitetsgranskningens utgångspunkt; Arbetar skolan aktivt och medvetet för att motivera elever till studier i moderna språk samt för att minska avhoppen? Prioriteras den kommunikativa förmågan i språkundervisningen? Anpassas språkundervisningen till elevernas förutsättningar, intressen och behov? Detta beslut baseras på den dokumentation som skolan lämnat till Skolinspektionen samt samtal, intervjuer och klassrumsobservationer som genomförts på plats. Skolinspektionen har träffat och intervjuat skolchefen, grupper av elever; både elever som läser ett modernt språk och elever som läser ett alternativ till modernt språk, samt en lärargrupp bestående av de undervisande lärarna i moderna språk på skolan (totalt tre lärare). Efter skolbesöket har Kunskapsskolans speciallistlärare i moderna språk (ansvarig för utvecklingsfrågor centralt inom Kunskapsskolan) telefonintervjuats. Dessutom har den lärare som utför studie- och yrkesvägledningsfunktionen på skolan fått besvara ett antal frågor. Inspektörerna har även deltagit som observatörer under sju språklektioner (=kommunikationspass), samt gjort besök i workshops, vid redovisningstillfällen och träffat elever på språkredaktionen. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerade på annat sätt, har använts. 2

3 Skolinspektionens iakttagelser vid Kunskapsskolan Nyköping Kunskapsskolan Nyköping är en fristående skola som bedriver verksamhet för årskurs 6 till årskurs 9 (6 9) med 384 elever, 218 flickor och 166 pojkar. På Kunskapsskolan Nyköping finns innevarande läsår fem basgrupper i årskurs 6 respektive 8 och fyra basgrupper i årskurs 7 respektive 9. Skolan har elever som står i kö för att få börja där. Skolan är centralt belägen i Nyköpings innerstad och tar emot elever från centralorten med omnejd, men många elever pendlar också från närliggande kommuner. Endast ett par elever har annat modersmål än svenska. Nyköpings kommun erbjuder för närvarande elever i kommunala skolor att läsa franska, spanska och tyska i årskurs 7 9. I kommunen pågår en diskussion om att förändra organisationen till 6 9-skolor för att kunna erbjuda moderna språk från årskurs 6. Tidigare har kommunen under en period erbjudit språkval från årskurs 6. Detta innebär att Kunskapsskolan Nyköping är den enda skolan som erbjuder språkval från årskurs 6. Det finns i Nyköping 28 kommunala grundskolor, varav fem är 7 9-skolor, samt fem fristående skolor med företrädesvis Waldorf- eller Montessori-inriktning. Nyköping erbjuder gymnasieutbildning i fyra kommunala skolor, sju fristående och en landstingsdriven gymnasieskola. Kunskapsskolan Nyköping arbetar enligt koncernens pedagogiska grundkoncept. Centralt i detta är att elevens mål och strategier sätts i centrum samt att alla elever ska erbjudas en personligt utformad utbildning. Elevens eget ansvarstagande är en viktig faktor för framgång i studierna då eleven i stor utsträckning arbetar självständigt med material ur skolans webbportal Kunskapsporten. Alla ämnen är indelade i steg eller kurser och Kunskapsporten stödjer kurserna med material indelat i olika svårighetsgrader. Inom moderna språk finns det för närvarande 35 steg, som har samma innehåll för de tre språken. Eleven väljer till stor del själv nivå och studietakt i utbildningen. En viktig del i den pedagogiska modellen är också personlig handledning varje vecka då elevens studiesituation, ambition och studieteknik diskuteras med handledaren. I moderna språk deltar eleverna i två lärarledda kommunikationspass à 40 minuter i veckan, vilket dock i praktiken blir kortare eftersom schemat är lagt utan pauser mellan lektionerna. Därutöver kan eleven, ibland efter inrådan av den personliga handledaren, välja att gå till workshops och arbeta självständigt. Där finns också språklärare till hands. Eleverna kan också välja att sitta i språkredaktionen och arbeta självständigt. Likaså finns, framför allt i de första åren, ett system med studiegrupper där ett par elever, som befinner sig på ungefär samma nivå eller steg, samarbetar med uppgifterna. Under kommunikationspassen består grupperna huvudsakligen av elever från en årsgrupp men där kan också vara äldre elever som läser språket inom elevens val eller yngre elever som har en snabbare studiegång. Kommunikationspassen ägnas åt genomgångar av nya moment, till exempel grammatikgenomgångar och spel men även åt enskilt eller parvis arbete med stegen. Framför allt i årskurs 6 arbetar man mer sammanhållet för att eleverna ska lära sig hur man arbetar med stegen. När eleven anser sig färdig med ett steg bokar eleven in en tid för redovisning med någon av språklärarna. Vart femte steg innehåller en projektredovisning och då tillkommer även hör- och läsförståelse. 3

4 Eleverna som blivit antagna till skolan väljer inför årskurs 6 bland de moderna språken, eftersom skolan förväntar sig att alla provar på att läsa ett modernt språk. Läsåret 2009/10 (läsårets början) läste 100 procent av alla elever i årskurs 6 vid skolan ett modernt språk. Tabell 1. Andel elever (procent) som läser moderna språk och totalt antal elever efter kön och årskurs Läsår 2006/07 Läsår 2007/08 Läsår 2008/09 Läsår 2009/10 Tot 1 Fl 2 Po 3 Tot 1 Fl 2 Po 3 Tot 1 Fl 2 Po 3 Tot 1 Fl 2 Po 3 Åk 6 Antal elever Andel elever (procent) som läser moderna språk Åk 7 Antal elever Andel elever (procent) som läser moderna språk Åk 8 Antal elever Andel elever (procent) som läser moderna språk Åk 9 Antal elever Andel elever (procent) som läser moderna språk Källa: Skolans uppgifter =totalt inom årskursen, 2= flickor inom årskursen, 3=pojkar inom årskursen Tabell 1 visar att det vid läsårets början 2009 var 72 procent av eleverna i årskurs 9 som studerade språk, vilket är en betydligt högre andel jämfört med tidigare år. I nuläget kan vi emellertid inte veta hur många av eleverna som kommer att välja att avbryta sina studier under läsåret. De tre senaste läsåret uppvisar stora likheter på Kunskapsskolan Nyköping när det gäller hur många elever som läser moderna språk. De senaste tre åren har samtliga elever börjat läsa språk i sexan, de flesta fortsätter i sjuan, medan avhoppen blir vanligare i åttan och nian, i synnerhet när det gäller pojkarna. Att döma av uppgifterna för läsåren 2006/ /09 är det endast cirka hälften av eleverna i årskurs 9 som har fullföljt sina studier i moderna språk att jämföra med 62 procent i riket. Av dessa elever är flickorna klart överrepresenterade. De elever som, mot förväntan, inte väljer ett modernt språk i årskurs 6 samt de elever som efter en tid väljer att avbryta sina studier i ett modernt språk har engelska eller svenska som språkval. Läsår 2009/10 läser 97 procent av alla elever i årskurs 7 ett modernt språk. Följaktligen läser 3 procent engelska. Andel elever i årskurs 8 som läser engelska eller svenska var 19 procent. Motsvarande siffra för årskurs 9 är 28 procent. Vid jämförelse med de två senaste läsåren framgår att andelen elever som avbryter sina studier uppgår till ungefär 50 procent, där pojkarna är tydligt överrepresenterade. 4

5 Tabell 2. Resultat för elever i årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde* Kunskapsskolan i Nyköpings kommun Samtliga skolor i kommunen Riket ,0 220,4 238,1 227,7 202,4 209,6 Andel (%) som nått målen i alla ämnen* Andel (%) behöriga till gymnasieskolan* Andel (%) elever som har studerat moderna språk i årskurs 9** Andel (%) av dem som har studerat moderna språk, som har nått målen i ämnet** Källa: Skolverkets officiella statistik *Resultat för alla elever i årskurs ** Avser endast elever som läst moderna språk som språkval. Tabell 2 visar att andelen elever som nått målen i alla ämnen läsåret 2008/09 på Kunskapsskolan Nyköping och andelen elever som är behöriga till nationella program är högre än för både kommunens skolor och riket, så även skolans genomsnittliga meritvärde. Tabellen visar också att andelen elever som studerat moderna språk vid Kunskapsskolan är något högre än för genomsnittet i Nyköpings skolor, men betydligt lägre än snittet för riket för läsåret 2008/09. Arbetar skolan aktivt och medvetet för att motivera elever till studier i moderna språk samt för att minska avhoppen? Alla elever i grundskolan ska göra ett aktivt språkval. Det språkvalet kan innebära studier i ett modernt språk. Med modernt språk menas här i första hand tyska, franska eller spanska. Språkvalet kan också innebära att eleven i stället för ett modernt språk väljer undervisning i svenska eller engelska, teckenspråk eller undervisning i det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i. Grundprincipen för språkvalet ska vara att eleven väljer ett modernt språk. De andra valmöjligheterna ska ses som alternativ till ett modernt språk. Skolan bör således aktivt arbeta för att motivera elever att först och främst välja men också att fortsätta studier i moderna språk. Alla elever och vårdnadshavare ska informeras om vad de olika alternativen inom språkvalet innebär samt ges en reell möjlighet att välja ett modernt språk. 5

6 För att säkra kvaliteten i utbildningen ska skolan tillhandahålla språklärare med rätt kompetens, ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Detta är också viktiga förutsättningar för att motivera eleverna till språkstudier. För att upprätthålla en god kvalitet i språkundervisningen och för att göra valet av moderna språk attraktivt krävs det bland annat att skolan ständigt prövar och utvärderar undervisningsmålen, följer upp och utvärderar resultaten avseende deltagande och avhopp samt prövar och utvecklar nya metoder. Det övergripande företagsmålet för Kunskapsskolan i Sverige är att alla elever ska läsa moderna språk från årskurs 6 samt att en högre andel än i riket ska fullfölja sina språkstudier till och med årskurs 9. Därtill ska en högre andel av eleverna nå betygsstegen Väl godkänt och Mycket väl godkänt än för riket i genomsnitt. Skolan inbjuder skriftligen Nyköpings alla elever i årskurs 5 och deras vårdnadshavare till ett möte i november eller december där skolan presenteras. Vid det tillfället nämner man också att ambitiösa elever kan få möjlighet att åka på en språkresa till sitt målspråksland i årskurs 9. När eleverna blivit antagna till skolan inbjuds elever och vårdnadshavare till skolans Öppet hus, som hålls i början av året. Årskurs 6 till 8 har vanlig verksamhet med workshops, föreläsningar, och kommunikationspass, men det finns också olika stationer att gå runt till och äldre elever är gruppledare och guidar. På språkstationerna har man hängt upp bilder och elevarbeten och försöker ge ett intryck av språket och dessutom berättar elever och lärare om vinsterna med att läsa språk. Språklärarnas uppfattning är att eleverna i årskurs 5 tar mer intryck av vad de äldre eleverna säger än vad de vuxna försöker förmedla. Studie- och yrkesvägledare är inte delaktig i någon information beträffande moderna språk och allmänt anses eleverna för unga för att informeras om de fördelar språkstudier kan ge i form av meritpoäng vid ansökan till högre studier. Vid Öppet hus-tillfället presenteras inte det alternativa språkvalet utan skolan utgår ifrån att alla elever ska välja ett modernt språk. I maj har skolan glassfest och de blivande eleverna kommer till skolan där de bland annat får se bokbord med de olika språkvalsalternativen. I samband därmed får eleverna en blankett för att göra sitt språkval. På denna blankett kryssar eleven i vilket av de moderna språken han eller hon väljer i första och andra hand. De alternativa språkvalen nämns inte på blanketten och inte heller någon information om meritpoäng. Denna blankett skrivs inte under av vare sig elev eller vårdnadshavare. Skolinspektionen vill i sammanhanget påpeka att skolan måste säkerställa att alla elever och deras vårdnadshavare ges information om samtliga alternativ som ska erbjudas inom ramen för språkvalet samt ge eleverna möjlighet att välja bland dessa. Detta gäller bland annat språken svenska och engelska. Om elever under årskurs 6 eller början av årskurs 7 önskar byta sitt språkval till ett annat modernt språk, möter det inga hinder. Tvärtom underlättar skolan för eleven att komma framåt i det nya språket. Elever, som bedöms ha problem med att klara sina steg för att bli godkända i svenska, engelska eller matematik, tillåts tämligen direkt lämna sitt språkval. De har då lämnat in en omvalsblankett där vårdnadshavare undertecknat och lärare och handledare lämnat kommentarer. 6

7 Skolchefen fattar beslutet om bytet. Inte heller vid detta tillfälle ges någon information om meritpoäng. Vad dessa elever erbjuds i stället för det moderna språket är att förutom sina ordinarie kommunikationspass i engelska eller svenska även delta i de kommunikationspass med förstärkt engelska eller svenska som erbjuds. Eleven har också möjlighet att själv välja, eller via sin handledares rekommendation, att delta i workshops där de arbetar mer eller mindre på egen hand men under överinseende av en lärare. Det framkommer också att en elev kan hoppa av sina studier i moderna språk för att i stället få mer tid till det ämne som handledare och elev finner nödvändigt. Elever som klarar målen i engelska och svenska, men antyder att de skulle vilja sluta med franskan, spanskan eller tyskan säger sig språklärarna pusha under kommunikationspass och eleven rekommenderas att lägga in fler pass med workshops. Dessutom finns systemet med studiegrupper, där elever som befinner sig på någorlunda samma steg, uppmanas arbeta tillsammans och hjälpas åt med studierna. Man försöker motivera eleven till att fortsätta med sitt språk. Det blir en process från det eleven önskar avbryta språkstudierna, diverse stödåtgärder och föräldrakontakter till dess skolchefen till sist godkänner bytet och det registreras hos koordinatorn. Bytesblanketten undertecknas av eleven, vårdnadshavarna och handledare och skolan säger sig informera om systemet med meritpoäng under denna process, men det ges ingen information om meritpoäng på bytesblanketten. Om eleven vill byta bort sitt språkval finns på Kunskapsskolan dessutom en möjlighet där eleven kan få fortsätta sina språkstudier men inom ramen för elevens val. I skolans informationsmaterial Bilaga - språkval och elevens val KSAB framgår följande: En elev som i år 8 eller början på år 9 märker att han/hon kommer att få svårt att nå målen för språkval eller i något av ämnena engelska eller svenska kan välja att avsluta sina studier i moderna språk. Föräldrarna informeras om eventuella konsekvenser som detta avslut medför och beslutet dokumenteras. Om eleven sedan vill kan han/hon välja att börja läsa moderna språk som elevens val. Har eleven redan gjort steg 10 gör eleven om projekt 5 och 10 för en bedömning i ämnet elevens val. Blå pist på steg 10 ger betyget G, röd pist ger betyget VG och svart pist ger betyget MVG. De mål att uppnå, samt de betygskriterier, som gäller för moderna språk är i kursplanen uppdelade på två nivåer beroende på om eleven läser språket inom ramen för språkvalet eller inom ramen för elevens val. Den högre nivån gäller för språkvalet. Det betyg som eleven erhåller ger dock samma meritpoäng inför intagning till gymnasieskolan oavsett om eleven läst språket som språkval eller som elevens val. En elev som först läst språket som språkval i ett eller två år och sedan får betyg efter kraven som gäller för elevens val kan därigenom få en fördel vid intagning till gymnasiet. En fristående skola som sätter betyg ska följa grundskoleförordningens bestämmelser om betyg. Det är elevens svårigheter att nå målen i moderna språk som ger eleven möjlighet att avbryta studierna i språkvalet för att istället ta upp dem på en lägre nivå, inom ramen för elevens val. Om en elev befaras att inte nå målen ska elevens behov av stöd utredas. Visar utredningen att behov av särskilt stöd finns ska åtgärdsprogram upprättas och stödundervisning eller annan form av särskilt stöd ska ges eleven. 7

8 Enligt grundskoleförordningen syftar elevens val till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i. Bestämmelsen i grundskoleförordningen är inte tillämplig för fristående skolor men är vägledande. En fristående skola som har valt att anordna elevens val ska använda elevens val på det sätt som avses i grundskoleförordningen. Att avbryta studier i språkval i ett senare skede för att istället läsa samma språk inom ramen för elevens val är inte en sådan breddning och fördjupning av ett ämne som elevens val är avsett att användas till. Merparten av eleverna som avbryter sitt språkval gör det för att få mer tid till sitt stegarbete i andra ämnen och väljer inte att fortsätta sitt språk inom elevens val. Det finns för dem möjlighet att boka in ett pass med förstärkning i engelska eller svenska per vecka, om de har svårt att nå målen i dessa ämnen. I övrigt kan eleven, i samråd med handledaren, disponera den tid som frigörs till de ämnen eleven önskar, enligt Kunskapsskolans målstyrda system. Det finns även ett antal elever som inom elevens val påbörjar studier i ett språk som de inte läst tidigare (det vill säga ett nybörjarspråk). Eleverna får under de inledande stegen följa med på kommunikationspassen i årskurs 6, men brukar sedan fortsätta sina studier med elever från sin egen åldersgrupp. Kunskapsskolan Nyköping har tre lärare som leder kommunikationspassen i moderna språk. Två lärare undervisar i spanska, en vardera i franska och tyska. Två av lärarna, varav en är vikarie under en barnledighet, är senarelärare och den tredje saknar 6 poäng för att få ut examen som senarelärare. Franskläraren har ämnesbehörighet med 57 poäng i franska men hon undervisar även i spanska där hon endast har ett par poäng. Spanskläraren, som även undervisar i musik, har gått lärarutbildning i naturorienterande och samhällorienterande ämnen samt är behörig i spanska. Tyskläraren, som är vikarie, är utbildad SO-lärare men har läst kursen Språk för näringslivet på universitetsnivå och även bott och arbetat i Tyskland. Det är enbart i franska som kraven på formell ämnesbehörighet uppfylls. Skolchefen uppger dock att han är nöjd med situationen och att de generellt inte har problem med att rekrytera lärare, även om det inte är helt lätt att få tag på språklärare. Läraren ska inte bara vara ämnesspecialist utan även fungera som personlig handledare och allmänhandledare. En av lärarna har varit anställd på skolan sedan den startade 2003, en anställdes 2007 och den senaste år På skolan finns ytterligare en språklärare som för närvarande finns till hands vid workshops och som eleverna även kan välja att göra examinationer för. Lärarna på Kunskapsskolan Nyköping har till viss del fått stöd av skolan till utbildning i sina ämnen, i form av tid och bidrag till litteratur. Vid något tillfälle har någon lärare åkt på kurs i målspråkslandet och lärarna förväntas anordna och följa med på den språkresa till målspråkslandet som används som stipendium för ambitiösa språkelever. Inom Kunskapsskolorna i Sverige förekommer varje termin en dag för gemensam kompetensutveckling och där ingår kompetensutveckling inom ämnet. Inom Kunskapsskolan AB finns en specialistlärare med ansvar för att vidareutveckla ämnet. Det förekommer även ett visst samarbete mellan språklärarna på skolorna i Nyköping. Enligt det rullande konferensschemat finns tid avsatt för ämneskonferenser varannan vecka då lärarna på skolan kan samarbeta. 8

9 Det finns ett språkklassrum för spanska och ett som delas av franskan och tyskan. I dessa rum finns elevarbeten och affischer på väggarna, kartor över målspråksländerna. Likaså finns två datorer, ljudanläggning och tv/dvd samt tillgång till lexikon. Dessa lokaler används för kommunikationspassen. För övriga delar av språkstudierna används lokalerna runt omkring och en speciell språkredaktion har inrättats med bord, stolar och datorer. Likaså finns det inglasade studieplatser av varierande storlek där elever kan arbeta. Tillgången till datorer gör att eleverna kommer åt Kunskapsporten, där det stegmaterial som innehåller mål, uppgifter, resurser, ord och fraslistor kan hämtas. I Kunskapsporten finns även tillgång till interaktiva ordövningar samt filmsekvenser med till exempel hörövningar. Traditionella läromedel används endast som bredvidläsning vid några enstaka tillfällen, till exempel när man är färdig med sitt steg. Utöver detta används autentiskt material som inhandlas under de språkresor som företas, exempelvis tidskrifter, tidningar och filmer. I de dokument som Skolinspektionen tagit del av finns statistik över antalet deltagare i moderna språk de senaste fyra åren på Kunskapsskolan Nyköping. Man för ingen särskild statistik över antalet avhopp i moderna språk eller när avhoppen sker. I intervjuerna framkommer att man har en uppfattning om situationen, men att man inte systematiserat materialet. Det har hittills inte skett någon analys och det har således inte funnits någon strategi för utvärdering och uppföljning av statistiken på lokal nivå. Av skolans statistik framgår att avhoppen från årskurs 6 till årskurs 9 är många och framför allt är det pojkarna som hoppar av. Enligt Kunskapsskolans pedagogiska idé är det eleven själv som sätter upp mål för hur långt han eller hon vill nå och till viss del gör eleven sitt eget schema. Kommunikationspassen är spridda över veckan. Vid det 15 minuter långa personliga handledningssamtalet varje vecka går eleven och handledaren igenom studiesituationen och eleven får vid behov hjälp med planeringen. Vid dessa tillfällen uppdagas om eleven har problem med att klara av sina studier, likaså har språklärarna kunskap om hur det går för eleven och anar när eleven börjar fundera på att hoppa av. Lärarna försöker enligt egen utsago stötta och stimulera på kommunikationspass och workshops. De kan också lägga in förstärkningspass och göra workshops obligatoriska för eleven. Vid utvecklingssamtalen, som sker i början av varje termin, diskuterar elev, vårdnadshavare och handledare studiesituationen och utvärderar och omformulerar eventuellt målen. Språklärarna upplever att inte alla handledare anser att moderna språk är ett viktigt ämne och för att klara ut en studiesituation är det vanligt att man föreslår att studierna i moderna språk ska avbrytas. Enligt språklärarna har språken ingen hög status på skolan. När eleverna känner att de får svårt att hinna med kurser och steg, i framför allt SO och NO, känns det lockande att sluta läsa språk. Likaså sker många avhopp när eleverna fått sina första betyg. Har eleven problem att nå godkänt resultat i engelska, svenska eller matematik får de byta språkval direkt. Även om bristande ork, enligt skolchefen, inte är något skäl för byte, medger han att i slutänden kan en elev genom att inte arbeta med sitt språkval driva saken till sin spets så att ett avbrott av språkstudierna blir enda alternativet. 9

10 Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Kunskapsskolan i viss utsträckning arbetar för att motivera elever till studier i moderna språk och för att minska avhoppen. Skolan bör utveckla formerna för hur elever och deras vårdnadshavare informeras om vad språkvalet innebär, till exempel inför framtida yrkesliv och studier. Vidare bör skolan säkerställa att elever och deras vårdnadshavare får information om samtliga alternativ som ska erbjudas inom ramen för språkvalet, däribland svenska och engelska. Skolan måste även säkerställa att elevens val anordnas på ett sådant sätt att det överensstämmer med författningarnas krav. Kunskapsskolan Nyköping försöker få alla elever att prova på att läsa språk men en stor andel cirka 50 procent - av eleverna, framför allt pojkar, väljer att avbryta sina studier. Skolan som helhet, inte bara språklärarna, behöver analysera hur elevernas språkintresse kan vidmakthållas. Skolan behöver vidta åtgärder då det gäller upprättande av statistik, samt inte minst uppföljning och utvärdering gällande deltagande i och avhopp från moderna språk. Denna uppföljning bör även ur ett genusperspektiv beakta vad Kunskapsskolan kan göra för att motivera framför allt pojkar till studier i moderna språk. Prioriteras den kommunikativa förmågan i språkundervisningen? Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och att vidga perspektivet på omvärlden och på olika kulturer. Ämnet moderna språk syftar också till att eleven ska vidmakthålla och utveckla sin lust och förmåga att lära sig språk. Utbildningens strävansmål när det gäller den kommunikativa förmågan handlar om att eleven ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att; förstå talat språk i olika sammanhang/delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation. Vidare ska eleven ges möjlighet att utveckla sin förmåga att; uttrycka sina egna tankar samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter/läsa olika slags texter för upplevelser, information och kunskap. Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin förmåga att skriftligt och muntligt i olika sammanhang kunna berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter. Detta förutsätter att det i undervisningen finns utrymme för eleverna att träna sin läs- och skrivförmåga och sin förmåga att lyssna och förstå samt att tala och göra sig förstådd. För att det ska finnas en reell möjlighet till detta måste kursplan och läroplan vara utgångspunkt för undervisningen, det måste finnas en medveten användning av målspråket i klassrummet, eleverna måste ges goda möjligheter att skriftligt och muntligt uttrycka sig på målspråket samt att öva sig att uppfatta någon annans uttryck. Vidare krävs att arbetssätt och arbetsformer samt klimatet i klassrummet främjar en utveckling av den kommunikativa förmågan. Kunskapsskolan Nyköping menar att kurs- och läroplan är utgångspunkt för undervisningen på skolan, eftersom språkinlärningen utgår från koncernens koncept med ett ämnestorn, indelat i 35 steg. Ämnestornet utgår mycket tydligt och konsekvent från kommunikativa färdigheter och vilka mål som ska uppnås anges på konkret nivå för varje steg. Eleverna är väl förtrogna med dessa mål, medan de däremot inte verkar vara helt medvetna om kursplanernas mer övergripande utbildningsmål. Kunskapsskolans arbetssätt innebär att eleverna ska ta personligt ansvar för sina studier, bli självständiga och själva planera sina studier med olika typer av lektioner. Skolan anser att eleverna 10

11 får ta så mycket ansvar de är mogna för, vilket innebär att en del elever själva ska komma till sina lärare under workshops och be om hjälp. Målspråket används i liten utsträckning i språkrummen på Kunskapsskolan Nyköping. Vid Skolinspektionens klassrumsobservationer talades det vid de flesta besöken inte mycket franska, spanska eller tyska under kommunikationspassen och det görs enligt eleverna i ännu mindre utsträckning under workshops och andra aktiviteter. Det varierar i vilken grad lärarna använder målspråket, mellan målspråk och årskurser. Lärarna säger själva att det finns kommunikationspass där det inte yttras ett enda ord på målspråket. Även vid tillfällen där målspråket används i högre utsträckning än annars, sker det i låg grad och då oftast parallellt med svenskan. Muntliga instruktioner ges genomgående på svenska och alla mål och skriftliga instruktioner inom ämnestornsoch stegmaterial, som Skolinspektionen tagit del av, är skrivna på svenska. Vid observationstillfällena arbetade eleverna till viss del med kommunikativa uppgifter och eftersom de är placerade vid småbord i språkrummet sker viss kommunikation mellan dem på målspråket. Framför allt är det när läraren tilltalar eleverna som några ord sägs på målspråket. Eleverna får sällan lyssna på sitt målspråk under kommunikationspassen eftersom dels traditionella texter inte förekommer i någon större utsträckning och dels att eleverna sällan lyssnar på dialogerna. När de själva ska lyssna är det via datorerna och då med hjälp av talsyntes. Både elever och lärare menar att ljudkvaliteten är dålig och att det därför kan vara svårt att uppfatta bland annat skillnader i intonation. Under kommunikationspassen varierar man mellan helklass, par- eller gruppövningar och enskilt arbete, där både muntliga och skriftliga moment ingår. Vid dessa tillfällen ägnar sig eleverna även åt en del arbete med stegen. I intervjuerna framkom exempel på användning av autentiskt material i form av filmer samt tidningar och tidskrifter. Trots en mycket tydlig kommunikativ inriktning i stegen finns det faktorer som bidrar till att arbetssätt och arbetsformer inte är kommunikativa. Eleverna på Kunskapsskolan har relativt kort schemalagd lektionstid med de två kommunikationspassen, vilket kan medföra att de inte hör mycket av målspråket, likaså talas målspråken inte i hög grad av lärarna. Eleverna har få tillfällen att höra andra röster på målspråken än lärarnas. Elevernas eget arbete utförs ofta individuellt och målspråket blir sällan arbetsspråk. Vid examinationstillfällena, som sker individuellt eller i mindre grupper, får dock eleven god möjlighet att uttrycka sig på målspråket samt uppfatta vad andra säger. Ett tillåtande klimat i klassrummet är en förutsättning för att eleverna på ett bra sätt ska kunna utveckla sin kommunikativa förmåga. Det allmänna intrycket vid besöken på Kunskapsskolan Nyköping är att det finns ett sådant klimat. Under kommunikationspassen observerades att lärarna uppmuntrar eleverna att våga uttrycka sig på målspråket och att eleverna inte blir rättade då de uttrycker sig. Men samtidigt observerar inspektörerna att det i några grupper finns elever som till väldigt liten del deltar i undervisningen och även, i vissa fall, uttrycker en negativ attityd till ämnet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Kunskapsskolan i viss utsträckning arbetar med att prioritera den kommunikativa förmågan i undervisningen. Skolan har visserligen en mycket tydlig kommunikativ inriktning i stegarbetet i moderna språk, men skolan bör vidareutveckla det praktiska arbetet så att arbetsformerna blir mer kommunikativa. Målspråket behöver i högre grad användas på 11

12 ett medvetet sätt. Trots arbetsuppgifter där eleverna ges möjlighet att uttrycka sig på målspråket och ett mycket tillåtande klimat så begränsas främjandet av den kommunikativa förmågan då målspråket används i liten omfattning på lektionerna. Anpassas undervisningen till elevernas förutsättningar, intressen och behov? För att skapa motivation hos elever är det viktigt att undervisningen upplevs meningsfull. Det är också viktigt att eleverna får vara delaktiga i planeringen och utvärderingen av sitt eget lärande. Eftersom elever har olika förmågor och sätt att lära blir det nödvändigt att i undervisningen skapa förutsättningar att möta elevernas olika behov. Motivation, meningsfullhet och variation i undervisningens utformning är viktiga faktorer för framgång i språkstudierna. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Detta gäller alla elever, såväl de som är i behov av särskilt stöd som elever i behov av särskilda utmaningar. Lärarna ska organisera och genomföra arbetet så att eleverna utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Skolan ska ta ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. Elevgrupperna varierar mellan 12 och 27 elever, men i allmänhet har de ett tjugotal elever. Många elever som läser moderna språk på Kunskapsskolan Nyköping och som Skolinspektionen varit i kontakt med anser att det är viktigt eller mycket viktigt att lära sig ett nytt språk förutom engelska. Eleverna ser framför allt nyttan med ett nytt språk i det praktiska livet i form av att kunna kommunicera vid resor eller andra kontakter med målspråkslandet. Eleverna förefaller inte vara medvetna om möjligheten till extra meritpoäng i samband med framtida gymnasiestudier. En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande är att de känner till målen i kursplanen. Eleverna på Kunskapsskolan Nyköping känner i varierande grad till kursplanens mål men är å andra sidan mycket väl förtrogna med målen för det steg de just nu arbetar med och vad de ska kunna där. Likaså har de möjlighet till full insyn i de kommande stegen. I intervjuer med lärarna framkommer att de har god insikt om elevernas skilda kunskapsnivåer och sätt att lära. Många elever väljer att läsa spanska och därför har man bildat två grupper i årskurserna 7 och 9 samt tre grupper i årskurs 6 och 8. I dessa grupper nivågrupperas eleverna. Skolinspektionen vill i sammanhanget uppmärksamma skolan på att nivågrupperingar inte bör bli permanenta och förhindra elevers möjligheter att nå alla betygssteg. Med stegsystemet är inte bara elevens språklärare utan även de andra språklärarna och elevens personliga handledare medvetna om hur långt eleven har kommit i sin progression. Mycket av arbetet är individuellt och bedrivs i elevens egen takt, även om man försöker få elever som befinner sig på samma steg att samarbeta. Lärarna gör vissa gemensamma genomgångar om sådant de vet vållar eleverna problem. Genomgångar av exempelvis grammatik blir då repetition för en del elever, andra har precis behov av detta medan det för andra elever ligger längre fram i deras studiekurs. 12

13 Enligt Kunskapsskolans koncept med en manual för varje ämne framgår det för moderna språk vad som till stor del bör vara innehållet i kommunikationspassen. Men lärarna tar hänsyn till vad de märker att eleverna just då har behov av och hjälper dem med detta. Eleverna sätter själva upp sitt mål (= vilket steg) de ska ha klarat av i år 9, ett mål som dock kan revideras vid de olika utvecklingssamtalen. Läxor i traditionell mening förekommer inte på Kunskapsskolan utan eleverna lägger själva upp sitt arbete, vet hur de ligger till och om de behöver arbeta extra för att nå sina mål. Genom konceptet med olika steg, där till exempel steg 20 motsvarar betyget G i årskurs 9, kan eleven alltid arbeta vidare mot högre mål. Har eleven kommit upp till steg 30 finns det ytterligare steg för gymnasieskolan. Ambitiösa och duktiga elever stimuleras även med möjligheten att i årskurs 9 få följa med på den årliga resan till målspråkslandet. Lärarna går ofta runt i klassrummet till respektive elevbord och förhör sig om eleverna behöver hjälp och eleverna får även redovisa en del vid dessa tillfällen. I övrigt bokar man in en tid för redovisning med läraren eller någon annan språklärare. Eleverna (individuellt eller i en liten grupp) redovisar sitt steg muntligt och skriftligt, och lämnar ibland in sina steghäften till läraren för rättning och bedömning. Vid projektstegen, vart femte steg och som avslutning på ett block, testas dessutom höroch läsförståelse. På projektstegen har eleven viss möjlighet till eget inflytande genom att själv välja inriktning på den förelagda uppgiften och på vilket sätt uppgiften ska redovisas. Elevernas måluppfyllelse på stegen registreras i EDS, skolans elevdokumentationssystem. Där framgår det i ämneskommentaren vad som eventuellt saknas och det kan också finnas förslag på hur eleven kan förbättra sina färdigheter. Elever, handledare och vårdnadshavare har via dator tillgång till dessa uppgifter och kan använda detta för att lägga upp de personliga studierna, eventuellt med fler obligatoriska pass. Skolan utvärderar i slutet av varje läsår verksamheten i sin helhet och där får eleverna även uttala sig om lärarna, men det finns ingen särskild kontinuerlig utvärdering av undervisningen i moderna språk. Kursplaneringen sker från centralt håll och eleverna kan i mycket begränsad omfattning påverka undervisningens innehåll och har således i begränsad utsträckning ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Det framkom vid intervjuerna med eleverna att arbetet med stegen efter ett tag upplevs som enahanda och som en elev uttryckte det, det tar aldrig slut. Om elever på Kunskapsskolan Nyköping riskerar att inte nå målen i sitt moderna språk försöker språklärarna och elevens personliga handledare ordna en personlig studieväg med till exempel fler obligatoriska pass i workshops där det finns tillgång till språklärare. Det kan också ordnas speciella obligatoriska förstärkningspass om många elever behöver detta. Skolan erbjuder elever i årskursena 8 och 9 att fortsätta läsa sitt språk inom elevens val med en annan kravnivå som ett annat alternativ. Skolinspektionen vill i sammanhanget påpeka att skolan inte systematiskt får låta elever byta till alternativet elevens val i stället för att erbjuda dem stöd inom språkvalet. Skolan har, enligt skolchefen, ingen erfarenhet av elever med behov av specialpedagogiska hjälpmedel, men det är upp till varje ämneslärare och handledare att identifiera den typen av elever. Samtidigt betonar han, att om behovet uppstår, brukar handledare och vårdnadshavare samarbeta och vara flexibla för att hitta lämpliga lösningar. 13

14 Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att undervisningen på Kunskapsskolan Nyköping i viss utsträckning anpassas till elevernas förutsättningar, intressen och behov. Skolan behöver se till att de elever som befaras att inte nå målen får det stöd de har rätt till inom språkvalet. Skolan måste även säkerställa att elevens val anordnas på ett sådant sätt att det överensstämmer med författningarnas krav. Eleverna har inflytande över i vilken takt de skall bedriva sina studier, men har mycket begränsat inflytande över vad de skall arbeta med. Motivation är en viktig faktor för framgång i studierna och då måste eleverna i större utsträckning vara delaktiga i planering och utformning av undervisningen än de är nu. På Skolinspektionens vägnar Elisabeth Ahlgren Enhetschef Helena Boëthius Utredare I ärendets slutliga handläggning har också deltagit utredarna Stina Johansson och Britta Seeger. 14

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Beslut Vålbergsskolan Nors skolområde 660 50 Vålberg 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Karlstad kommun 651 84 Karlstad Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Skola; Vålbergsskolan

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Beslut Furutorpskolan Vannebergavägen 36 288 32 Vinslöv 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Hässleholms kommun Stadshuset 281 80 Hässleholm Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6. Moderna språk

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6. Moderna språk Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6 Moderna språk Skolinspektionens rapport 2010:6 Diarienummer 40-2009:1853 Stockholm 2010 Bildbåry: Bananastock Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6 Innehåll 1. Sammanfattning

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kyrkskolan i Nynäshamns kommun avseende undervisningen i matematik i grundskolan

Kvalitetsgranskning av Kyrkskolan i Nynäshamns kommun avseende undervisningen i matematik i grundskolan 1 (15) Nynäshamns kommun Stadshusplatsen 1 149 81 Nynäshamn Kvalitetsgranskning av Kyrkskolan i Nynäshamns kommun avseende undervisningen i matematik i grundskolan Innehåll Helhetsbedömning 1 Syfte och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Synpunkter på förslag till nya ämnesplaner m.m. inom ramen för Gy 2011

Synpunkter på förslag till nya ämnesplaner m.m. inom ramen för Gy 2011 Skolverket 106 20 Stockholm 1 (5) Synpunkter på förslag till nya ämnesplaner m.m. inom ramen för Gy 2011 Sammanfattning Skolinspektionen har gått igenom Skolverkets förslag till ämnesplaner för Svenska

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2000:219 Utkom från trycket den 3 maj 2000 utfärdad den 30 mars 2000. Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk

Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk rapport från lärarnas riksförbund Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk Lärarnas Riksförbund November 2013 2 Innehåll

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 ger en heltäckande bild av hur språkundervisning är uppbyggd i 32 europeiska länder.

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Språk en väg in i arbetslivet. En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop September 2011

Språk en väg in i arbetslivet. En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop September 2011 Språk en väg in i arbetslivet En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop September 2 Förord Lärarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv vill tillsammans uppmärksamma

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Språk på sparlåga. Rapport från Lärarnas Riksförbund

Språk på sparlåga. Rapport från Lärarnas Riksförbund Språk på sparlåga Språk på sparlåga Innehåll Inledning 3 Lärarnas Riksförbunds slutsatser 5 Undersökningsmetod 8 Bakgrundsfrågor 9 Frågeblock A1 22 Frågeblock A2 - grundskola 22 Frågeblock A2 - gymnasieskola

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Beslut 2009-06-10 Dnr: 2008:376 1 (8) Laholms kommun Humlegången 6 312 80 Laholm Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Bakgrund Vuxenutbildningen

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Stockholms Internationella Restaurangskola i Stockholms kommun Theducation AB Box 5066 121 16 JOHANNESHOV 1 (11) Tillsyn vid Stockholms

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer