EXAMENSARBETE. Avhoppen i språkvalet årskurs 7-9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Avhoppen i språkvalet årskurs 7-9"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2007:025 Avhoppen i språkvalet årskurs 7-9 Lina Johansson Stina Wiklundh Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap 2007:025 - ISSN: ISRN: LTU-LÄR-EX--07/025--SE

2 Avhoppen i språkvalet årskurs 7 9 en kvalitativ studie Lina Johansson och Stina Wiklundh Luleå Tekniska Universitet, ht 2006 Institutionen för Utbildningsvetenskap Handledare: Britt-Marie Yttling-Fink/Maria Vedin

3 Abstrakt Det huvudsakliga temat i denna studie är avhoppen från språkvalet i årskurs 7 9 samt elevers och lärares förslag för att uppnå en ökad motivation för ämnet. Denna studie har genomförts genom att intervjua elever och lärare på två skolor i Piteå. Intervjuerna har ägt rum vid två olika tillfällen oberoende av varandra. Studien visar att lärarna överlag efterlyser högre status för språkvalet samtidigt som eleverna anser att det enda språket som är viktigt att kunna förutom modersmålet är engelska, så länge man inte har planer på att åka utomlands. Förbättringar såsom fler och mer varierade undervisningsmetoder efterlystes unisont av både elever och lärare för att öka elevernas motivation. Båda grupperna var överens om att införandet av ny metodik och didaktik i språkämnet skulle innebära att fler elever skulle hålla kvar vid sitt språkval under längre tid.

4 Förord Vi vill rikta ett stort tack till alla som har varit inblandade i tillkomsten av detta arbete: våra respondenter vid intervjutillfällena, det vill säga de elever och lärare som deltog ute vid skolorna. Utan er hade inte detta arbete varit möjligt. Ett innerligt tack! våra handledare vid Luleå Tekniska Universitet, Annbritt Palo, Marie Nordlund och framför allt Britt-Marie Yttling-Fink och Maria Vedin, för alla kloka råd och allt tålamod som ni har haft med oss och våra frågeställningar. Ni har varit mycket värdefulla i vår skrivprocess. våra familjer, som vid många tillfällen har sett oss intensivt arbetande vid datorn utan möjlighet till social gemenskap så länge detta skrivande pågick. än en gång, tack allesammans! Luleå 2007, Stina Wiklundh Lina Johansson

5 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Bakgrund och syfte Bakgrund Motivation Tidigare forskning Syfte. 6 3 Undersökningens genomförande Metod Utmärkande för den kvalitativa metoden Intervjuer: gruppintervjuer och enskilda intervjuer Bandspelare och anteckningar Intervjuguiden Urval Rekrytering till intervjuerna Forskningsetiska principer Resultat Elevernas intervjuer Lärarnas intervjuer Reliabilitet och validitet Diskussion Källförteckning. 19 Bilaga.. 21

6 1 Inledning Vi är blivande språklärare och under våra praktikperioder har vi fått ta del av kommentarer från skolpersonal att avhoppen från tyska, franska och spanska blir allt vanligare. Situationen anses så allvarlig att både Skolverket och Myndigheten för skolutveckling har företagit granskningar om hur situationen verkligen ser ut på skolorna angående dessa avhopp. I Skolverkets undersökning Språkvalet i grundskolan en pilotundersökning från 2000 kan man läsa att trots intentionerna i Lpo94 till ett förstärkt språkprogram har inte eleverna blivit så uthålliga som det var tänkt, [m]er än var femte elev, vanligtvis en pojke, har avbrutit sina språkstudier under högstadiet och valt att gå till lokala tillvalskurser (s. 3). Även statistik publicerad från Statistiska Centralbyrån styrker det faktum att elevgrupperna med annat val än språkvalet bara ökar. Sverige tillhör numera EU och alla EU-medborgare uppmuntras att lära sig två främmande språk (Europeiska kommissionen, Fakta och siffror om EU och dess invånare, 2006:71). Även i Europas förslag till grundlag framhålls vikten av framtida språkkunskaper för alla Europas medborgare, [m]ålen för unionens insatser skall vara att utveckla den europeiska dimensionen inom utbildningen särskilt genom undervisning i och spridning av medlemsstaternas språk (EU-kommissionen, Europas grundlag, Framtidskonventets förslag till konstitution för EU, 2004:160). I ett pressmeddelande från den Europeiska kommissionen (2005a) uppmanar kommissionen medlemsstaterna att förbättra språkutbildningen inom EU. Slagordet är ju fler språk du kan desto mer människa blir du (vår översättning) och med detta konstaterar kommissionen att språkkunskaper är viktiga för EU-medborgare, särskilt på grund av den arbetskraftsrörlighet som förväntas att komma samt för att öka konkurrenskraften inom EU. För att tillse att språkkunskaperna verkligen ökar inom medlemsstaterna föreslår kommissionen upprättandet av lokala arbetsplaner. Planerna ska innehålla förbättringar av språklärarnas utbildning samt tidig språkinlärning så att fler skolämnen kan läras ut på ett främmande språk. Avslutningsvis tar Lpo94 också upp vikten av ett internationellt perspektiv i skolan och där utgör framtida språkkunskaper en viktig del för framtidens EU-medborgare. Det finns verkligen starka argument för att eleverna ska fortsätta sina språkval och incitamenten för att stärka språkkunskaperna är många: trots detta fortsätter avhoppen att öka i den svenska skolan. Vilka kan då orsakerna vara till att elever tappar motivationen för fortsatta studier i moderna språk? Vad skulle motivera dem att fortsätta att läsa ett modernt språk? Det är svaren på dessa frågor som är det centrala i denna studie. Olika uttryck används för att benämna språkvalet i tyska, franska och spanska. En del kallar det helt enkelt språkval, andra kallar det moderna språk eller B-språk. För att förenkla förståelsen av vårt arbete vill vi förklara att när dessa uttryck används är det tyska, franska och spanska vi menar. Språkvalet i engelska är ett uttryck som är relativt nytt och som delvis motsvarar det som tidigare kallades svensk-engelska eller engelsk-svenska

7 2. Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund I Grundskoleförordningen 2 kap. 17 står att läsa följande: Som språkval skall erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. I samma förordning 2 kap. 18 kan man läsa, Som språkval för en elev skall i stället för språk enligt 17 erbjudas följande språk, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det, - det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i, - svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning i svenska som andraspråk, - svenska för elever som i övrigt får undervisning i svenska, - engelska eller - teckenspråk. Denna skrivning har skapat en del problem ute i skolorna. Eleverna har möjlighet att välja om de vill läsa ett modernt språk eller om de till exempel vill läsa teckenspråk, förutsatt att det finns minst fem elever som väljer samma språk. Många elever väljer ett modernt språk vid sitt första val, antingen i årskurs 6 eller 7, men fler och fler hoppar av sina språkvalsstudier under årskurs 7-9, och oftast till förmån för engelska som språkval: Det har blivit så att massvis av elever väljer engelsk-svenska av taktiska skäl, hävdar Cissela Carlin i ett pressmeddelande publicerat i Skolvärlden (2005), lärarnas egen facktidskrift (Lärarnas Riksförbund, LR). Med taktiska skäl kan menas att engelska är ett av tre huvudämnen i skolan som man måste ha godkänt i för att kunna söka vidare till gymnasiet. De andra två är svenska och matematik. Taktiska skäl kan också vara att av 17 skolämnen i grundskolan räknas enbart 16 av dem när man ska söka in till gymnasieskolan. Det är alltså inte alla betyg som måste räknas med inför valet till gymnasieskolan. Eleven kan välja bort ett betyg av de totalt 17 som avgångsbetyget från årskurs 9 innehåller. Avhoppen kan tyda på att eleverna bedömer det vara viktigare att lägga sin tid på sådant de anser sig behöva för att gå vidare med sina studier. Det som kan anses vara motsägelsefullt är att samtidigt som eleverna ges möjligheten att välja om de vill eller inte vill läsa ett modernt språk, framhäver skolans styrdokument vikten av språkkunskaper i den kommande internationaliseringen, [e]tt internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser (Lpo94). Kursplanen för moderna språk (2006) i grundskolan betonar också värdet av att ha kunskaper i flera språk och hur betydelsefullt det är för bland annat internationella kontakter och en alltmer internationaliserad arbetsmarknad. Intentionerna från EU är att EU-medborgarna ska kunna ytterligare två språk förutom modersmålet. Det man kan fråga sig är om det överhuvudtaget är fel att ge elever denna valmöjlighet, då det kan tyckas strida mot deras möjligheter att få en framtid med ännu större valmöjligheter än vad de får om de bara läser svenska och engelska? Ovanstående är visserligen en intressant frågeställning värd att fördjupa sig i men tyvärr ryms den inte i denna begränsade studie. Eleverna själva är antagligen inte medvetna om förhållandet kring de faktiska bestämmelserna kring språkvalet och utbildningens framtidsvisioner

8 2.1.1 Motivation Eftersom en av de frågeställningar vi har behandlat i vårt arbete har med motivation att göra fann vi att det var relevant att försöka utreda vad som i vetenskaplig mening menas med motivation och vilka de grundläggande drivkrafterna kan vara. Ordet motiv kommer från latinet och har med motor att göra, och betyder ungefär drivkraft. Motiv och motivation är det som ger oss bränsle för att handla och fortsätta att göra något. Att motivera människor innebär att man släpper loss inre krafter hos dem. Motiv är inre reaktioner på behov (behov och motivation är två sidor av samma sak) och resultatet av ett samspel mellan upplevda, inlärda och medfödda behov som i sin tur är ett mer eller mindre tvång att ändra ett tillstånd av fysisk eller psykisk spänning därav den drivkraft till förändring som motiven rymmer. En del motiv är biologiska (mat, värme), andra är inlärda (självkänsla, prestationsmotiv) och vissa är en kombination mellan dem (känslomässig trygghet, tillhörighet), Individ och grupp (Nilsson, 1993:37). När man talar om motivation skiljer man ofta mellan inre och yttre motivation. Aktiviteten, inlärningen eller arbetsprocessen hålls levande genom intresse för saken, lärostoffet eller handlingen i sig. Yttre motivation däremot betyder att aktiviteten eller inlärningen hålls levande därför att individen hoppas att få en belöning eller att uppnå ett mål som egentligen är ovidkommande i sig (Imsen, 2000:278). Skolaspirationer och yrkesval är emellertid inte bara något som springer ut från ett inre personligt behov av självförverkligande. Det är i hög grad beroende av vilket slags stöd man har från andra, särskilt från hemmet, och vilket slags värdeskala den miljö man tillhör lägger på framtiden. (Imsen, 2000:289) Prestationsmotivation är beteckningen på den önskan vi har att utföra något som är bra i förhållande till en eller annan kvalitetsnorm. En individ som är starkt motiverad att prestera något vill klara av utmaningar, inte bara för att uppnå fördelar eller status utan också rätt och slätt för att göra ett bra arbete. I vårt arbete framlade eleverna att det ingenting fanns som skulle ha kunnat motivera dem att fortsätta med sina språkstudier. I och med att de hade den inställningen hölls inte heller inlärningen levande. Inte ens en språkresa var tillräckligt lockande för att eleverna genom yttre motivation skulle ha viljan att fortsätta sina språkstudier. Eftersom våra informanter genomgående inte hade motivation för sina språkstudier och som vi redan har konstaterat är motiv ett uttryck för ett inre behov hos den enskilda människan. Vid flertalet av intervjuerna framkom att eleverna inte såg något behov av ytterligare språkkunskaper och därigenom skapades inte heller motivation för studierna

9 2.1.2 Tidigare forskning Problemet med avhoppen i språkvalet i grundskolans senare år är sedan tidigare berört i såväl C-uppsatser/examensarbeten som i olika studier och undersökningar, men de största enskilda undersökningarna vilka har legat närmast vårt syfte är utförda av Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. En av undersökningarna vi refererar till i vår studie är Språkvalet i grundskolan en pilotstudie (2000) vilket är en undersökning som Skolverket företog i några skolor i Hammarö, Visby och Motala med syfte att ta reda på hur väl intentionerna i Lpo94 kring ökade språkkunskaper hade fallit ut. Lpo94 hade medfört en rejäl förstärkning av ett andra främmande språk jämfört med föregående läroplan Lgr80. Den andra undersökningen vi hänvisar till är Attitydundersökning om språkstudier i grundskola och gymnasieskola (2003) utförd av verket för Skolutveckling och den undersökningen kommer vi att presentera mer ingående längre fram i vårt arbete. Övriga undersökningar vi refererar till är Ulla Ambursleys examensarbete/c-uppsats, English and other languages (2006) samt studien Vad händer med de moderna språken? (2005) utförd av Marianne Molander Beyer, Göteborgs universitet. Framförallt den senare studien ligger vårt arbete nära i syftet när den tar upp frågeställningen [h]ur kan vi motivera ungdomar och vuxna att lära sig fler språk? (s.160). En viktig del i förstärkningen av Lpo94 handlade om det ökade timantalet i språkvalet samt att det inte nu var möjligt att välja annan lokal tillvalskurs som inte hade språkinriktning. Undersökningen Språkvalet i grundskolan en pilotstudie (2000) visade att trots det nya språkprogrammet låg andelen elever som hoppade av sina språkstudier ungefär på samma nivå som tidigare, dvs. runt 20 % av eleverna, och antalet elever som gick över från B-språk till svenska/engelska bara ökade. De elever som intervjuades och tillhörde gruppen med svenska/engelska berättade att anledningarna till avhoppen kunde vara antingen att de behövde förstärkning i just svenska eller engelska eller att de tyckte att B-språket var tråkigt och meningslöst. De lärare i svenska/engelska som intervjuades var av en annan åsikt, nämligen att B-språk inte var något krav för att komma in på gymnasieskolans studieförberedande program och därför var inte eleverna intresserade av att lägga ner tid på ett ämne som kräver ett stort engagemang. Intentionerna i Lpo94 är alltså att förstärka språkvalet och att fler elever väljer ett andra främmande språk och står kvar vid sitt val. Möjligheten att välja något annat än just språk finns inte, men engelska och svenska är ju också språk och möjligheten att fördjupa sig i dessa finns. Visserligen har antalet elever som tidigt valde att läsa moderna språk ökat med den nya läroplanen, men avhoppen är fortfarande lika många och tenderar att bli ännu fler. De elever som avbryter sina språkvalstudier går över till svensk-engelska men inte enbart för att de behöver förstärkning i just dessa ämnen, utan valet är ofta taktiskt gjort eftersom de inte behöver läsa ett modernt språk för att komma in på gymnasiet. På uppdrag av Skolverket gjorde Myndigheten för skolutveckling en undersökning för att följa upp denna utveckling vilket resulterade i studien Attitydundersökning om språkstudier i grundskola och gymnasieskola (2003). Skolorna som medverkade i undersökningen låg i Kiruna, Malmö, Sala och Stockholm, representerat av Kista och Lidingö. Här följer några av de kommentarer som framlades i studien

10 En majoritet av de tillfrågade eleverna hade prövat på språkstudier i årskurs 6. Den vanligaste spontana kommentaren till varför man valde ett visst språk var: [v]i fick prova på olika språk i 6:an och jag tyckte att xxx verkade roligast. I denna studie framkom också från elevhåll att avhoppen från språkvalet vanligtvis ägde rum inför årskurs 8. Eleverna framhöll också skillnaden mellan att behöva kunna ett språk och kan vara bra att kunna. I detta sammanhang tyckte de att engelska behöver man kunna men ytterligare språk är inte nödvändigt att kunna. Majoriteten av eleverna hävdade att naturligtvis skulle det vara roligt att behärska ytterligare ett språk men framtiden får utvisa om de kommer att läsa ett nytt språk, i sådana fall skulle det vara för kommande studier eller för vistelse utomlands. Efter avhoppet från språkvalet valde flertalet elever att delta i undervisning svensk-engelska i stället. I studien talade eleverna om stora och heterogena klasser, stökiga lektioner och ostrukturerad undervisning. Flertalet elever sade att de sällan hade läxor. Beslutsfattarna inom skolan, förvaltningschefer och skolledare, ansåg att någon form av utlandsvistelse kunde vara en viktig del för att motivera eleverna att fortsätta sina språkstudier. Språkens låga status i förhållande till de natur- och samhällsvetenskapliga ämnena hade också här stor betydelse när det gällde elevernas motivation inför språkvalet samt att språken inte var obligatoriska. Här kan läggas till att studien Vad händer med de moderna språken?(2005) även den pekar i samma riktning: [v]i har ett system som inte premierar avancerade studier. Samhällsvetare och naturvetare väljer bort språk, liksom de väljer bort högre kurser i matematik och fysik. MVG i matlagningskurs, körkortsteori eller massage väger tyngre än ett VG i en avancerad tyskkurs vid antagning till utbildning för blivande civilingenjörer (2005:160). Lärarna i studien Attitydundersökning om språkstudier i grundskola och gymnasieskola (2003) framhöll bristen på motivation som den mest avgörande faktorn till varför elever väljer att hoppa av från sitt språkval. De menade också att det är förödande för språkundervisningen att språken har fått en svagare ställning på gymnasiet vilket leder till taktiska val och sjunkande status för språken. En lärare hävdade att avhoppen signalerar att något är fel med språkundervisningen och att man måste göra något åt orsakerna till detta, vilka de nu är. I studien Vad händer med de moderna språken?(2005) tar gymnasielärarna också upp frågan att språken bör göras obligatoriska samt att språkstudier måste värderas högre även i grundskolan. Största bekymret verkar vara att motivera eleverna att läsa ett modernt språk. Eleverna håller med om att det är bra att kunna ytterligare ett språk förutom svenska och engelska, men de ser inte den absoluta nödvändigheten av att kunna ett tredje språk. Lärarna och beslutsfattarna är överens om att den låga status som språken innehar i gymnasieskolan har återverkningar på grundskolan. Varken Skolverket eller Myndigheten för skolutveckling verkar dock ha tagit upp frågan med eleverna om det finns något som skulle kunna motivera dem att fortsätta att läsa ett modernt språk

11 2.2 Syfte Syftet med detta arbete är att ta reda på vad de bakomliggande orsakerna till avhoppen från språkvalet kan vara samt vad elever och lärare själva har för förslag som skulle kunna öka elevernas motivation till fortsatta språkvalstudier. Det är utifrån följande frågeställningar vårt föreliggande arbete formar sig: - Varför avbryter en del elever sitt språkval i tyska, franska och spanska i årskurs 7-9? - Vad skulle motivera dessa elever att fortsätta med sitt språkval. - Skulle ett obligatorium av språkvalet vara motiverande för eleverna? 3. Undersökningens genomförande 3. 1 Metod Metod är ett vittomfattande begrepp. Mathilda White Riley säger följande: Samhällsvetenskaplig metod omfattar både organisering och tolkning av information som hjälper oss att få en bättre förståelse av samhället (Holme & Solvang, 1997:13). En metod är alltså ett redskap, ett sätt att lösa problem och komma fram till ny kunskap. Allt som kan bidra till att uppnå dessa mål är en metod. Det betyder inte, att alla metoder är lika hållbara eller tål en kritisk prövning lika bra. Om en metod ska kunna användas i ett samhällsvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete måste bland annat följande grundkrav vara uppfyllda Det måste finnas en överensstämmelse med den verklighet som undersöks. Man måste göra ett systematiskt urval av information. Man ska kunna utnyttja informationen på bästa sätt. Resultaten ska presenteras på sådant sätt att andra kan kontrollera och granska hållbarheten. Resultaten ska möjliggöra ny kunskap och medvetenhet om de samhälleliga förhållanden man står inför för att detta ska kunna leda till ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete och till ökad förståelse (Holme & Solvang, 1997:13). 3.2 Utmärkande drag för den kvalitativa metoden När vårt arbete påbörjades beslöt vi oss för att använda den kvalitativa intervjun som metod för att söka svar på de frågeställningar vi fann relevanta kring avhoppen från språkvalet. Metoden valdes eftersom den ger utrymme för den rent personliga kontakten mellan intervjuaren och informanten vilket är viktigt när man vill ha svar på frågor som inte alltid kan besvaras med enbart ett svar. Följande kriterier är utmärkande för den kvalitativa metoden: - 6 -

12 1. Följsamhet: forskaren eftersträvar bästa möjliga återgivning av den kvalitativa variationen. 2. Riklig information om få undersökningsenheter; går på djupet. 3. Osystematiska och ostrukturerade observationer, t ex djupintervju eller intervjumall utan fasta frågor eller svarsalternativ. 4. Man intresserar sig för det säregna, det unika eller det eventuellt avvikande. 5. Närhet till det levande: insamlingen av information sker under betingelser som ligger nära den verklighet man vill undersöka. 6. Man intresserar sig för samanhang och strukturer. 7. Beskrivning och förståelse. 8. Deltagare eller aktör: forskaren observerar fenomenet inifrån. Han vet om att han påverkar resultaten genom det faktum att han är närvarande. Han kan även deltaga som aktör. 9. Jag-du-relation mellan forskaren och den undersökte. (Holme & Solvang, 1997:78) Eftersom intervjun som metod bygger på frågor innebär det att vi är hänvisade till individens villighet att svara på dessa frågor vilket också medför att det är av yttersta vikt att skapa en stämning av förtroende mellan oss och informanten. Det allra viktigaste för oss som intervjuare var att initialt klargöra vårt syfte med intervjun. Likaså var det viktigt för oss att informera på vilket sätt individens bidrag kommer att användas, om det är konfidentiellt eller ej. All denna information gav vi informanterna innan de började svara på våra frågor. Viktigt var också att tänka på att vid intervjun kommer motivationen ofta att påverka den personliga relationen som uppstår mellan oss och informanterna under själva intervjun och avgörande var därför vilken stämning vi lyckades skapa vid intervjutillfällena. Eftersom kvalitativa intervjuer har så gott som alltid en låg grad av standardisering, det vill säga frågorna som intervjuaren ställer ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord, Forskningsmetodikens grunder (Patel & Davidson, 2003:78). Syftet med den kvalitativa intervjun är att upptäcka och identifiera egenskaper hos något. Detta innebär att man aldrig i förväg kan formulera svarsalternativ för respondenten eller avgöra vad som är det sanna svaret på en fråga (Patel & Davidson, 2003:78). I en kvalitativ intervju är intervjuaren och intervjuperson båda medskapare i ett samtal. För att intervjun ska bli så lyckad som möjligt bör intervjuaren hjälpa intervjupersonen att i samtalet bygga upp ett meningsfullt och sammanhängande resonemang om det studerade fenomenet (dito, 2003:78). Vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning eftersom frågeställningen kring språkvalen i grundskolan har många infallsvinklar och behöver belysas ur många olika perspektiv. Vi valde att intervjua lärare och elever för att få en inblick i hur språkvalet fungerar ute i verksamheten. Intervjuerna genomfördes på två olika sätt, några elever intervjuades i grupper på 5-6 personer, dels genomfördes enskilda intervjuer med totalt 5 elever. Intervjuerna som - 7 -

13 genomfördes i grupp ägde rum vid två olika tillfällen och spelades in. Detta tillvägagångssätt möjliggjorde för oss att vid senare tillfälle kunna gå tillbaka och lyssna på detaljer. Anteckningar fördes vid de enskilda intervjuerna. Alla lärarintervjuer gjordes enskilt. Några av dessa intervjuer bandades och övriga utfördes med hjälp av anteckningar Gruppintervjuer och enskilda intervjuer Som vi tidigare nämnt har vi genomfört en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av intervjuer. Vi valde att arbeta med intervjuer eftersom en intervju liknar mycket ett samtal: Ett samtal är också ett möte mellan människor [ ]. De som möts vill få ut något av de gemensamma diskussionerna, utbytet av fakta och beskrivning av erfarenheter (Kylén, 2004:17). Vid intervjutillfällena ville vi att eleverna skulle känna att våra intervjuer var personliga och öppna. Elever och lärare skulle känna att vi förde ett samtal angående ett dilemma som de är medvetna om och som för en del kan till och med vara ett bekymmer. Patel & Davidson menar att frågorna som man ställer i en kvalitativ intervju ger intervjupersonen möjligheten att svara med egna ord (2005:78). Intervjuerna som vi har utfört har skett i grupp, enskilt samt vid olika tillfällen. Detta har inte varit ett medvetet val, utan mer en konsekvens av elevernas och lärarnas olika scheman och deras möjlighet att kunna medverka vid intervjutillfällena. Gruppintervjuer och enskilda intervjuer är två olika metoder med både fördelar och nackdelar. Enligt Trost kan fördelarna med gruppintervjuer vara möjligheten till aktivitet inom gruppen under intervjuns gång vilken kan leda till nya idéer som kan vara av värde för den fortsatta studien (2005:25). Däremot kan en gruppintervju medföra att den domineras av de som är pratsamma medan de tystlåtna inte alltid kommer till tals (dito:45). En annan risk är att deltagarna lätt samlas kring en åsikt som är lämplig i situationen (dito:26). Enskilda intervjuer kan ha fördelen att vara av trygg karaktär eftersom den intervjuade kan känna frihet när han säger sin mening då den som intervjuar har fullständig tystnadsplikt, vilket kan vara svårt när intervjun görs i grupp (dito:25). Övergripande för alla intervjuer, oavsett om de görs i grupp eller enskilt, är att visa förståelse för intervjupersonen och respektera dennes känslor och attityder. Det är också viktigt att komma ihåg att vi talar inte enbart med kroppen utan vi använder oss också av kroppsspråk, ansiktsmimik och gester (Patel & Davison, 2003:78) Bandspelare och anteckningar Här handlar det än en gång om fördelar och nackdelar med de båda metoderna, men skillnaden är mer av den karaktär att resultatet i sig inte påverkas av valet av metod, utan det handlar mer som Trost uttrycker det, om vad den som intervjuar föredrar (2005:53). Användningen av bandspelare kan vara praktiskt i intervjusituationen eftersom den som intervjuar kan fokusera på vad som sägs under intervjuns gång, både på frågorna och på svaren. En annan fördel är att efter intervjutillfället kan man lyssna på det inspelade bandet upprepade gånger för att kunna skriva vad som har sagts. Nackdelen är att det är tidskrävande att spola fram och tillbaka för att hitta detaljer (Trost, 2005:54) - 8 -

14 En bra metod är också att föra anteckningar, men man får vara medveten om att det kan kännas lite obekvämt för den som blir intervjuad att anteckningar förs ibland och ibland inte och detta kan skapa en misstänksamhet hos den intervjuade eftersom han eller hon inte alltid vet vad han/hon sagt som uppfattats som intressant, galet eller konstigt. För båda metoderna gäller det dock att så fort som möjligt efter intervjuns slut föra anteckningar rörande sådant som kan ha förekommit under intervjun såsom irritation eller preliminära tolkningar (Trost, 2005:55) Intervjuguiden En intervjuguide (se bilaga) är ett frågeformulär med i förväg formulerade frågor. Dessa kan vara allt för detaljerade eller tar upp endast de stora frågeområdena (Trost, 2003:50). Vi har valt att endast ta upp de stora frågeområdena för att få en grundläggande struktur på intervjuerna och samtidigt har utrymme lämnats för ytterligare frågeställningar och funderingar kring språkvalet. Kylén framhåller att [s]amtalet och mötet med en person ger oss de bästa förutsättningarna för att få fram hur den intervjuade tänker och känner. Vi kan ställa följdfrågor för att rätt förstå vad de vill berätta för oss (2004:9). När vi planerade intervjuerna ville vi ge våra informanter möjligheten att kunna vidareutveckla de frågeställningar som kom fram vid intervjuerna. Försiktighet var dock ledordet vid utformningen av frågorna, som Kylén påpekar, för att intervjun inte skulle styras av våra egna förväntningar (2004:61). 3.3 Urval Två högstadieskolor i Piteå kommun har medverkat i undersökningen. Utifrån vårt syfte har vi valt att intervjua elever som går årskurs 9 i grundskolan och som har engelska som språkval, eftersom det är i denna grupp som de elever som har hoppat av språkvalet befinner sig då dessa skolor bara kan erbjuda engelska som tillval. Lärarna som har deltagit i undersökningen undervisar antingen i tyska, franska, spanska eller engelska som språkval. Sammanlagt har 15 elever och 5 lärare deltagit i intervjuerna, vilka har ägt rum ute i skolorna Rekrytering till intervjuerna Vi tog kontakt med några lärare på de valda skolorna och bad om tillåtelse att genomföra intervjuerna. Eftersom eleverna är minderåriga rekommenderades vi även att tillfråga skolledarna för ett godkännande, vilket vi gjorde och vi fick lov att gå vidare med undersökningen. De lärare vi initialt tog kontakt med hjälpte oss att rekrytera andra lärare för att få ett större underlag till vårt arbete. I skola A rekryterades eleverna med hjälp av lärarna. Där hjälpte dessa oss att få till stånd en blandning av elever utifrån våra önskemål för att få en så stor spridning som möjligt avseende studiemotivationen. I skola B fick eleverna anmäla sig frivilligt till undersökningen. Alla de intervjuade lärarna tillfrågades först om de hade möjlighet att delta i våra intervjuer

15 3.4 Forskningsetiska principer Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning består av fyra krav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren måste informera de berörda om syftet med den aktuella forskningen; samtyckeskravet innebär att deltagarna i undersökningen har rätt att bestämma över sin medverkan; konfidentialitetskravet i sin tur säger att åtgärder måste vidtas för att försvåra för utomstående att identifiera enskilda individer eller grupper av individer (s.13) och slutligen nyttjandekravet, som går ut på att de insamlade uppgifterna om enskilda personer får enbart användas för forskningsändamål. Inför våra intervjuer informerade vi både eleverna och lärarna vad vår studie hade för syfte och betonade, som Patel & Davidson råder, hur viktig deras roll och medverkande var för vår studie och för att kunna få till stånd en förändring (2003:70). Vissa av de medverkande eleverna valdes ut av lärarna enligt våra önskemål medan andra anmälde sig frivilligt, men i båda fall tillfrågades eleverna och lärarna om de ville medverka och ingen hade något emot det. Vi informerade också om att inga personliga uppgifter, varken elevernas eller lärarnas, skulle lämnas ut och att deras utsagor skulle användas enbart för att föra studien framåt. I samma anda har vi valt att i detta arbete kalla dessa skolor för skola A och Skola B. I skola A genomfördes intervjuerna med grupper av elever och enskilt med lärare. Alla samtal bandades. I skola B utfördes intervjuerna enskilt för både elever och lärare och anteckningar fördes. 4 Resultat När vi skulle påbörja analysen av de intervjusvar vi hade fått fick vi ta ställning till två huvudsakliga former för textanalys: helhetsanalys och delanalys (Holme & Solvang, 1997:141). Helhetsanalys innebär att vi ser till helheten i den insamlade informationen. Intervjuerna får en mening först när de sätts in i det sammanhang i vilket de gjordes. Vi väljer ut vissa teman och problemområden som vi sedan arbetar med; andra aspekter berör vi inte. /.../ Utifrån enskilda påståenden bygger vi sedan genom analysen upp en tolkning av den företeelse vi undersöker (dito, 1997:141). Vid värderingen av svaren använde vi enskilda påståenden som sedan fick underbygga vår analys. När vi sedan förmedlar vårt resultat måste det vara engagerande det gäller både innehåll och form. Att använda sig av citat från intervjuerna brukar vara ett bra sätt. Citaten har också en annan funktion: de ska dokumentera de uppfattningar vi ger uttryck för (dito, 1997:144). När vi sedan redovisade elev- och lärarintervjuerna använde vi citat från intervjuerna för att styrka det som i övrigt hade sagts vid varje frågeställning. Intervjuerna är utförda på två högstadieskolor i Piteå kommun. Vi har valt våra informanter i årskurs 9 för att få den senare delen av grundskolan som perspektiv till varför de har valt att avstå från att läsa tyska, franska eller spanska. Några elever som var med i studien deltog frivilligt och några elever, som hade valt att avstå från sitt språkval plockades ut av lärare. Inför varje intervjutillfälle upplyste vi informanterna om att vad de sade till oss var och skulle förbli strikt konfidentiellt. Uppgifterna som kom fram vid intervjuerna skulle enbart användas som underlag i vårt föreliggande arbete

16 De 15 eleverna som har utgjort underlag till denna studie studerar i årskurs 9 vid två av kommunens skolor. De språk som kan väljas för närvarande är tyska, franska och spanska. Introduktionen till respektive språk sker i årskurs 6 där endera av terminerna ägnas åt franska alternativt tyska eller spanska och sedan byter man under nästkommande termin till tyska, franska eller spanska. Allt för att eleverna ska få en mjuk start i ämnet. Sedan gör eleverna ett val inför årskurs 7 och då väljer man om man ska läsa ytterligare något språk eller inte läsa något språk alls förutom engelska. För att understryka elevernas och lärarnas resonemang kommer vi att använda några citat som framkom under våra intervjuer. 4.1 Elevernas intervjuer Varför har du valt att inte läsa ett modernt språk som tyska, franska eller spanska? Elevernas vanligaste förekommande svar på denna fråga var att det var för tråkigt samtidigt som de inte kunde se behovet av att kunna ett tredje språk. Huvudorsaken till varför de hade valt att inte läsa ytterligare ett språk var att de ansåg engelskan vara det enda språk, förutom svenska, som är viktigt att kunna. Ytterligare en anledning kunde vara att språkvalet var tidskrävande och man prioriterade andra ämnen före språket, Jag läste tyska i början men det blev så krävande, jag läste i ett och ett halvt år. Jag prioriterar andra ämnen mycket mer än vad jag prioriterar språk. Det är bättre att bli bättre på engelska. Engelskan kan man ju använda överallt. När avbröt du dina språkvalstudier och varför? Den stora trenden angående avhoppen i språkvalet verkade vara att byta inför årskurs 8. Mindre vanligt var att byta till engelska som språkval redan inför årskurs 7, alltså direkt efter prövoperioden. Orsaken till dessa avhopp berodde till största delen på hur mycket tid man var beredd att lägga ner på skolarbetet. Eleverna hade också svårt att se att de i framtiden kommer att ha behov av kunskaper i tyska, spanska eller franska. Om man inte vet vad man ska göra i framtiden är det svårt att i nuläget avgöra vad man ska satsa på Om man ska jobba utomlands är det bra att kunna språket, men det vet man ju inte nu. De går att plugga när man blir äldre. Är det viktigt att kunna andra språk förutom modersmålet och engelska? Här svarade eleverna att det inte var viktigt, det räckte med att kunna engelska för att resa eller jobba utomlands. De poängterade också skillnaden mellan det roliga i att kunna ett tredje språk jämfört med vikten av att kunna ytterligare ett språk. Eleverna tyckte det vore roligt att kunna behärska lite grann av ett tredje språk, men de tyckte inte att det var viktigt. Många framhöll att det skulle vara roligt att prova på andra språk än franska och tyska, exempelvis

17 ryska eller kinesiska, men bara för att kunna lite grann, inte för att satsa på dem inför framtiden. Det skulle vara roligt att lära sig lite av andra konstiga språk, men jag vill ändå inte satsa på språk. Om man drömmer om att jobba utomlands då skulle man satsa på det, men inte annars. En faktor som en del elever nämnde som orsak till varför de inte ansåg att det var viktigt med andra språk och som vi uppfattade som väldigt intressant var att deras föräldrar hade läst tyska eller franska i skolan och att föräldrarna numera inte kom ihåg mer av språket än några enstaka hälsningsfraser. Orsaken till att de inte kom ihåg språket var att de aldrig hade haft användning för det. Tyska, franska och spanska är valbara ämnen. Hur skulle du ställa dig om språket blev obligatoriskt? På denna fråga var de flesta eleverna rörande överens om att ifall språket blev obligatoriskt då skulle de satsa mer på det, framför allt om de fick räkna alla betyg i alla ämnen de har i skolan. Flertalet av eleverna framhöll att även om det inte var så svårt att få ett godkänt då det räcker att vara med på lektionerna och att vara uppmärksam, hade de valt att hoppa av för att det var för tråkigt. Om språkvalet hade varit obligatoriskt då hade jag fortsatt mina studier. Man vill ju alltid göra sitt bästa. Vad skulle motivera dig att läsa ett modernt språk? Tyvärr verkade det inte finnas mycket som hade kunnat motivera dessa elever att fortsätta med sitt språkval i nuläget, men de hade dock några förslag till vad skolan kunde göra för att förbättra språkvalet. Oftast handlade det om att ha en annan typ av undervisning än den som används idag. Språkvalet handlar mest om grammatik tyckte de, olika blad med övningar, glosor och textöversättningar. Stavning och skrivning är inte så viktigt tyckte eleverna och där ansåg de också att lärarna var för petiga. Eleverna efterlyste mer praktiskt arbete, de vill lära sig att tala och kommunicera och kunna använda situationsanpassade fraser och meningar Grammatiken är inte rolig, man kanske kan göra det roligare på nåt sätt. Mer praktiskt arbete i stället för att bara sitta och skriva. Samtidigt förstår eleverna att i längden skulle det inte vara tillräckligt för språkutvecklingen med enbart fraser och meningar och att man är tvungen att utveckla grammatiken, men att detta kunde ske först i årskurs 8 eller 9. Ytterligare förslag till förbättringar var att starta med ett tredje språk samtidigt som man började med engelska, alltså i årskurs 2 eller 3. En del tyckte att det skulle kännas mer naturligt på så sätt. Alla elever var dock mycket nöjda med språkvalet engelska. Dessa lektioner gav dem det de behövde. De var inte stökigare än andra lektioner och eleverna försökte påverka sina betyg i den ordinarie kursen i engelska, där såg de nyttan av det jobb de lade ner på skolarbetet

18 4.2 Lärarnas intervjuer Vad tror du är anledningen till att eleverna avbryter sina språkstudier? På denna fråga svarade lärarna att för de yngre eleverna i årskurs 6 7, handlar det ofta om att de har gjort ett kompisval, de väljer det som kompisen som man gärna vill vara tillsammans med har valt, tills de upptäcker att det kanske inte var så lyckat eller att de helt enkelt inte klarar av det, för alla elever klarar inte av att läsa språk Man får inte bortse från kompisval. Man tänker först på det och inte på språket i sig. Man får inte förbise den sociala biten. Men då är det så att många väljer språk över sin förmåga. För de äldre eleverna däremot, de som går i årskurs 8 eller 9, handlar det först och främst om ett taktiskt val. Motivationen inför skolarbetet avtar för många elever och eftersom språkvalet är ett ämne som går att välja bort väljer eleverna en lättare väg som underlättar deras skolvardag. Att motivationen avtar kan ha olika orsaker. Bland annat nämnde lärarna elevernas situation utanför skolan. Många elever idrottar och utövandet av en sport är tidskrävande vilket medför att flera av dessa elever helt enkelt inte orkar med skolarbetet. Men detta var bara ett exempel poängterade lärarna, de menade att det finns flera faktorer som kan ligga bakom elevernas minskade motivation inför skolarbetet. Skulle du vilja att språkvalet i tyska/franska/spanska blev obligatoriskt? Varför/varför inte? I denna fråga gick meningarna isär. Obligatoriskt i den meningen att språket får högre status och att eleverna får någon form av bonus i form av extrapoäng för det arbete de lägger ner är att föredra ansåg flertalet av lärarna, men möjligheten till engelska som språkval för de elever som inte klarar av ytterligare ett språk måste finnas kvar, om än i annan form. Det enda rätta är att det blir obligatoriskt och helst en nivågruppering så att en del kan få en lättare variant och de som vill kan få en mer avancerad. Vi kommer alltid att ha elever som inte fixar språk. Engelska som språkval måste finnas kvar, men då måste man ha en annan sorts undervisning, riktad mot svagpresterande elever. Lärarna var inte nöjda med upplägget av det engelska språkvalet. Som det är idag kan man säga att det finns olika kategorier av elever: dels de som behöver stöd för att överhuvudtaget få ett betyg i den ordinarie kursen engelska (och det är främst till dem språkvalet i engelska är riktad). dels de elever som klarar sig bra i den ordinarie kursen i engelska och som enbart satsar på engelska språket. en tredje grupp som har bra betyg i den ordinarie kursen i engelska och som också skulle klara av att läsa ytterligare ett språk, men av olika anledningar inte känner sig motiverade. Lärarna hävdade att fastän det inte brukar vara svårt att motivera eleverna att lära sig engelska, är det några som söker sig till språkval engelska för att de tror att de får en lättare skolvardag och inte behöver prestera så mycket. Detta är också något som måste förändras om hela situationen kring språkvalet ska förändras till det bättre. Lektionerna ska till viss del vara

19 styrda för många elever klarar inte av det ansvaret att på egen hand arbeta för att få ett bättre betyg i den ordinarie kursen i engelska. De kanske inte ens vet vad de behöver göra för att uppnå det. Eftersom det är en stor spridning i dessa grupper, allt från svagpresterande elever till de som är duktiga, vore det bra med en nivågruppering. Upplägget på engelskan måste förändras. Det ska vara styrda lektioner utan utrymme för flum. Nivågruppera eftersom det är ett stort spektrum från de allra svagaste till de som är duktiga, samt gruppera eleverna så att det fungerar socialt. Det är inte tillfredsställande som det är nu. Vad tror du skulle motivera eleverna att fortsätta med sitt språkval? Lärarna var överens om att undervisningen i språkvalet måste ändras om man ska lyckas behålla eleverna i dessa grupper. Eleverna är mest intresserade av att lära sig att tala språket och lärarna menade att undervisningen måste förändras mot fler tala- och lyssnaaktiviteter i klassrummet. De flesta lärarna var också för en nivågruppering i språkvalet. Några menade också att någon form av bonus borde utgå för de elever som håller fast vid sitt språkval i form av extrapoäng eller möjligtvis en språkresa. Betyg skulle motivera dem att fortsätta att läsa, sen kanske man behöver krydda med att de får åka utomlands, det är en morot för många. 5 Reliabilitet och validitet Med validitet menas trovärdighet, det vill säga för att en fråga ska vara giltig ska den mäta det den är avsedd att mäta. Reliabilitet i sin tur innebär, för att en mätning ska vara tillförlitlig måste den vara konstant. Med det menas att alla intervjuare frågar på samma sätt eller att situationen är så lika som möjligt vid alla intervjutillfällen. Begreppen validitet och reliabilitet härstammar ursprungligen från den kvantitativa metodologin. Trovärdigheten i kvalitativa studier är svårare att bevisa eftersom kvalitativ forskning behandlar förändringar och processer hos människor, vilka inte går att mäta på samma sätt som i kvantitativ forskning (Trost, 2005:112). Patel & Davidson menar att för att försöka uppnå en hög validitet i en kvalitativ undersökning skall rätt företeelse studeras och som forskare skall man ta hänsyn till hela forskningsprocessen, allt från hur idén uppkom till att reflektera över hur grimaser och kroppsspråk under intervjusituationen ska tolkas när resultatet av datainsamlandet ska redovisas (2003:104)

20 För att kontrollera säkerheten och stabiliteten i vårt arbete har vi använt oss av Kyléns råd vilka består av några frågor som man som forskare bör ställa sig: 1. Har vi sammanställt data så att vilja och intentioner från uppgiftslämnarna har kommit fram på ett rättvisande sätt? 2. Hur har de metoder och källor vi använt påverkat de data vi har fått in? 3. Hade vi fått samma resultat oberoende av vem som hade samlat uppgifterna? 4. Hade vi fått samma resultat om data samlats in vid olika tillfällen? 5. Har vi fått homogena data, det vill säga uppgifter som avser samma företeelse, samma ärende, samma situation? (2004:140ff). Med hänsyn tagen till dessa råd kan vi konstatera att vi har fått in relevant data från våra respondenter och att vi har tagit hänsyn till intryck i form av kroppsspråk, grimaser och dylikt. Att intervjuerna har skett vid olika tillfällen tror vi inte har påverkat respondenternas svar. Tillämpningen av gruppintervjuer eller enskilda intervjuer kan visserligen ha påverkat elevernas svar, men vi tror dock att eftersom svaren från de elever som intervjuades enskilt ändå inte skilde sig nämnvärt från de svar vi fick från eleverna som intervjuades i grupp, anser vi att vårt arbete besitter en hög grad av validitet och reliabilitet. 6 Diskussion Hela vår studie handlar huvudsakligen om två frågeställningar rörande språkvalet, vilka orsakerna är till att eleverna avbryter sitt språkval under högstadiet, samt vad som eventuellt skulle kunna motivera dem att fortsätta sitt språkval. Problematiken kring avhoppen från språkvalet har varit känd sedan några år tillbaka. Resultaten från undersökningarna som Skolverket och Myndigheten för skolutveckling gjorde i början av 2000-talet pekade åt ett håll, allt fler elever hoppade av sitt språkval. Som orsak till avhoppen var de mest signifikativa att de upplevde att språkvalet var tråkigt och de ansåg att de klarade sig med engelska. I studien English and other languages (2006) utförd av Ulla Ambursley framhöll eleverna vikten av att kunna andra språk men att det faktiskt räcker med engelska eftersom man klarar sig överallt med den vilket också stärker det faktum att engelska språket i elevernas ögon har en övergripande ställning. Lärarna och skolledarna var av en annan uppfattning, eleverna valde bort språk av taktiska skäl eftersom språken hade för låg status på gymnasiet. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi förstått att läget ute i skolorna är oförändrat. Med tanke på gällande styrdokument, intentionerna i Lpo94 att förstärka språkvalet samt uppdraget från EU att stödja medborgarna i att läsa två språk förutom modersmålet ter sig avhoppen i språkvalet som görs i årskurs 7-9 mycket motsägelsefulla. Eleverna ges möjlighet att välja om de vill eller inte vill läsa ett modernt språk samtidigt som rådande styrdokument, läroplan samt direktiv från EU framhåller vikten av språkkunskaper i den alltmer utbredda internationaliseringen. Vi kan konstatera att det som kommit fram under våra intervjuer med elever och lärare överensstämmer väl med resultatet av både Skolverkets undersökning Språkvalet i grundskolan en pilotstudie (2000) och Attitydundersökning om språkstudier i grundskola

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6. Moderna språk

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6. Moderna språk Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6 Moderna språk Skolinspektionens rapport 2010:6 Diarienummer 40-2009:1853 Stockholm 2010 Bildbåry: Bananastock Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6 Innehåll 1. Sammanfattning

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Beslut Vålbergsskolan Nors skolområde 660 50 Vålberg 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Karlstad kommun 651 84 Karlstad Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Skola; Vålbergsskolan

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Förstärkning eller förvaring?

Förstärkning eller förvaring? LÄRARPROGRAMMET Förstärkning eller förvaring? En studie om språkvalsalternativet engelska i grundskolan. Terese Henriksson Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011 Handledare: Mirja Betzholtz Institutionen

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk

Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk Pernilla Rosell Steuer, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Eller: Finns det en framtid för lärarutbildningar i moderna språk? Bakgrund

Läs mer

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 ger en heltäckande bild av hur språkundervisning är uppbyggd i 32 europeiska länder.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Språk en väg in i arbetslivet. En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop September 2011

Språk en väg in i arbetslivet. En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop September 2011 Språk en väg in i arbetslivet En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop September 2 Förord Lärarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv vill tillsammans uppmärksamma

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Beslut Furutorpskolan Vannebergavägen 36 288 32 Vinslöv 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Hässleholms kommun Stadshuset 281 80 Hässleholm Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Det värkar vara ett bra språk att kunna

Det värkar vara ett bra språk att kunna Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur, Språk, Medier Examensarbete 10 poäng Det värkar vara ett bra språk att kunna (enkätsvar; elev, skolår 6) elevers attityder till tyskundervisningen i en svensk grundskola

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning 2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Det svenska exemplet. Tillgodoräknande av reell kompetens i språkutbildningar. Jonas Granfeldt, bitr.studierektor i franska, spanska och rumänska

Det svenska exemplet. Tillgodoräknande av reell kompetens i språkutbildningar. Jonas Granfeldt, bitr.studierektor i franska, spanska och rumänska Det svenska exemplet Tillgodoräknande av reell kompetens i språkutbildningar Jonas Granfeldt, bitr.studierektor i franska, spanska och rumänska Högskolestudier i skolspråk (I): studiegång Grundkurs (30

Läs mer

Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk

Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk rapport från lärarnas riksförbund Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk Lärarnas Riksförbund November 2013 2 Innehåll

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Science 3. Poäng

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening För valtni ngsstab Gymnasiekontoret Direkttelefon 0910-71 25 10 2010-04-20 Referens Jan Midlert Umeå Universitet Kanslichef Eva Lindgren 901 87 UMEÅ Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer