Kvalitetsredovisning år 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning år 2009"

Transkript

1 Idekulla Skola I Kvalitetsredovisning år 2009 Idekulla friskola är en liten högstadieskola med allmän inriktning, belägen i det gamla järnvägshotellet och uppackningslokalen från 1860 talet i Ryd i Tingsryds kommun. Mail: Telefon: eller (rektor)

2 INNEHÅLL INLEDNING...3 Förord...3 Syfte och metod VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR ÅR Lokaler...5 IT...5 Skolbibliotek/boksamling...5 Elever...6 Personal och organisation...7 Elevhälsa...9 Studie och yrkesvägledning UTBILDNINGENS MÅLUPPFYLLELSE Måluppfyllelse och resultat på nationella prov Måluppfyllelse i samtliga skolämnen Analys ARBETET I VERKSAMHETEN Trygghet och arbetsro Måluppfyllelse Elever som riskerar att inte nå de nationella målen Elevinflytande UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN VAD KAN VI BLI BÄTTRE PÅ?

3 INLEDNING Förord Fristående skolor ska enligt förordningen om kvalitetsredovisning (SFS 997:702, 5), liksom kommunala skolor, årligen upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen av skolan. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska också innehålla en uppföljning av den årligt upprättade likabehandlingsplanen. Idekulla skolas kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av de förutsättningar som gällt under året 2009, i vilken utsträckning eleverna har nått skolans mål och hur skolan har arbetat för att nå måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen innehåller också en utvärdering av skolans planer för likabehandling och mot kränkning, diskriminering och mobbning. Avslutningsvis re planerade strategier för att utveckla och förbättra verksamheten. Kvalitetsredovisning dovisas en har därför såväl en utvärderande som framåtsyftande ansats. Begreppet skola har två olika betydelser. Den ena avser själva byggnaden, den andra avser det möte mellan människor, kunskap, värderingar och kulturer som sker i skolan. Det är i det mötet som kunskap utvecklas och blir levande. När vi summerar år 2009 vill vi därför tacka elever, lärare, föräldrar, övrig personal och andra som med arbete, engagemang, nyfikenhet och kun har deltagit i Idekulla skolas verksamhet under skaper året. Fritz Herder Pia Kareld Britta Herder Rektor Biträdande rektor Pedagogisk utvecklingsledare 3

4 Syfte och metod Kvalitetsarbetet syftar till att systematiskt beskriva och analysera skolans måluppfyllelse ifråga om nationella kunskapsmål och värdegrundsmål uttryckta i läroplan och kursplaner med ut förutsättningar under gångspunkt i verksamhetens året. Skolinspektionen har gjort tillsynsbesök på skolan den 20 oktober 2009 och i samband med besöket och tillsynsbeslutet och rapporten från har skolan fått värdefulla råd i kvalitetsarbetet, särskilt med avseende på vad skolan kan förbättra inför Metoder för att bedöma skolans kvalitetsarbete har varit observationer, enkäter, skattning av verksamheten med BRUKs kriterier för demokratiska arbetsformer och elevinflytande. Material som ligger till grund för kvalitetsredovisningen utgörs av resultat på nationella prov, betyg, Skolverkets statistik, Skolinspektionens synpunkter vid den regelbundna tillsynen 1, svar på enkäter och intervjuer samt minnes och konferensanteckningar. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2009 Idekulla friskola är en högstadieskola för åk 6 9 i Tingsryds kommun som startade år Från och med läsåret 2008/2009 öppnade skolan verksamhet mot samhället Ryd och dess omgivningar. Skolan hade läsåret 2008/ elever, fördelade på årskurserna 7, 8 och 9. Läsåret 2009/2010 expanderade skolan och har för närvarande 63 elever. Läsåret 2008/2009 var oroligt på den kommunala skolan på orten eftersom kommunfullmäktige den 26/2 beslutade om avveckling av högstadiet inför läsåret 2009/2010 i. Beslutet hade hängt över skolan sedan den strukturutredning som gjordes år 2004 då Trojaskolans högstadium planerades vara helt avvecklat läsåret 2010/2011. Beslutet föregicks av debatter, protester och oro, och friskolan kom att få något av en syndabocksroll i den heta debatten. Efter kommunfullmäktiges beslut fungerade verksamheten på Trojaskolan bristfälligt enligt uppgifter från elever och föräldrar. Både skolpersonal och elever kände sig svikna och var håglösa och oroliga för hur framtiden skulle gestalta sig. Detta visades också i avsevärt försämrade resultat på nationella prov och genomsnittliga betyg (se tabell 10, sid. 12). Vid höstterminens skolstart fanns en viss osäkerhet i samhället och hos en del elever och föräldrar kring vad friskola innebar. Det förekom också en livlig debatt i lokalpressen om friskolor. Under terminens gång ökade därför behovet att informera om och visa skolan för allmänheten i Ryd. I början av december genomförde skolan Öppet hus och visade upp skolan och svarade på frågor. Elever sålde julgranar och hemlagat julgodis. Föräldraföreningen serverade risgrynsgröt, skinksmörgåsar och kaffe i hotellets matsalar och några föräldrar underhöll gästerna med mu Intresset hos allmänheten var stort och aktiviteten var mycket uppskattad och har lett till sik. ökad kunskap om friskolan i Ryd. 1 Skolinspektionen genomförde regelbunden tillsyn på Idekulla skolan den 20 oktober

5 Lokaler Skolan ligger i centrum av samhället i det numera nedlagda järnvägsområdet och disponerar järnvägshotell, och sedan läsåret 2009/2010 även uppackningslokal och delar av järnvägsstationen. Samtliga byggnader är från 1870 talet och är kulturmärkta. Lokalerna är nyrenoverade och funktionellt inredda för skola. Sammantaget disponerar skolan ca 900 m 2 för undervisning, skolmåltider, rastverksamhet och elevhälsa. Skolan innehåller fem undervisningssalar, fackbibliotek, kreativ verkstad, kök för undervisning i hemkunskap, matsal och bibliotek för skönlitteratur samt utrymmen för fritid, vila och rekreation. Det finns också utrymmen för enskilt arbete eller arbete i grupp. Idrottsundervisningen bedrivs i den kommunala idrottshallen och lokaler för trä och metallslöjd hyrs av den kommunala skolan. Fyra klassrum är inredda med fasta datorer med uppkoppling till Internet och ljuskanoner. Sammantaget finns 34 datorer vilket motsvarar en dator per två elever. Ett klassrum är inrett för naturvetenskapliga ämnen med tillgång till vatten, ventilerade dragskåp och laborativ utrustning. Golvmaterialet i klassrummen har valts för att minska buller. I klassrummen finns också ljudabsorberande takplattor. Lokalerna är öppna för elever under hela skoldagen. Det innebär att elever kan använda datorer, musikinstrument etc. under raster. Lärare och övrig personal använder samma kafeteria och matsal som eleverna. Lokalerna är inredda med levande växter allt (ofarligt) materiel finns öp och tillgängligt för elever och pet lärare. IT Läsåret 2008/2009 hade skolan ett trådlöst nätverk och tillgång till en bärbar dator per två elever. Under läsåret 2009/2010 byttes de bärbara datorerna till eleverna ut mot fasta nätuppkopplade datorer i varje klassrum och i skolans fackbibliotek och en central server. Sammantaget finns en dator per två elever. IT används av lärare och elever i den dagliga undervisningen för att söka information, kommunicera och producera text och bildmaterial. I skolan används också kanon för genomgångar, film och elevpresentationer. Skolans IT policy innehåller regler för datoranvändande och vett och etikett på nätet. Reglerna diskuteras i skolan och i hemmet och ska skrivas under av elev och målsman för att eleven ska få inloggning. Skolbibliotek/boksamling Idekulla skolas skolbibliotek innehåller ca 2000 faktaböcker och läromedel och ca 2500 aktuella skönlitterära böcker anpassade för ungdomar. Faktabiblioteket är beläget centralt så att eleverna lätt kan hitta faktaböcker i anslutning till sitt skolarbete. I klassrummen och i biblioteket finns internetuppkopplade datorer för informationssökning. Eleverna ska få reella förutsättningar att lära sig att söka fakta och information i olika källor och med ämnesexpertens stöd lära sig att kritiskt granska och värdera information. Faktaböcker i olika ämnen är organiserade med samma system som allmänna bibliotek så att eleverna lär sig hitta böcker på bibliotek var i landet de än är. I varje klassrum finns en bokhylla där aktuella titlar i anknytning till de ämnen som undervisas i rummet exponeras. 5

6 I skolans boksamling finns gruppuppsättningar av ungdomslitteratur och av klassiker. Under hösten har ca 100 aktuella titlar för läsning och samtal i grupper om 4 5 elever anskaffats. I bibliotekets skönlitterära avdelning i hotellbyggnaden finns aktuella ungdomsböcker för den individuella, personliga läsningen. Syftet med den individuella läsningen är att skapa läsglädje, väcka nyfikenhet, ge inlevelse och underlag för samtal om människors villkor i tid och rum. Skolan har lärarbibliotekarie/litteraturpedagog. Kontakt med kommunens filialbibliotek i Ryd för att genomföra regelbundna biblioteksbesök har tagits, men kommunen har inte beredskap att ta emot grundskoleelever som har skolbiblio på den egna tek skolan. Elever Vårterminen 2009 var 18 elever fördelade på åk 7 9 inskrivna i skolan. Eleverna kom från olika skolor i närområdet som består av samhället Ryd och kringliggande landsbygd. Skolans elever kom från Älmhults, Olofströms och Tingsryds kommuner. Flertalet elever kom från Tingsryds kommun och samtliga hade tidigare gått på högstadieskolor i Tingsryds kommun (se tabell 1 nedan). Tabell 1. Elever läsåret 2009/2010 från Tingsryds kommun och från grannkommuner. Elever från Tingsryds kommun Elever från annan kommun Antal 16 2 Procentuell andel 89 % 11 % Innevarande läsår, läsåret 2009/2010, kommer skolans 63 elever från kommunerna: Tingsryd, Alvesta, Olofström och Älmhult. Flertalet elever kommer från Ryd med omnejd, Fridafors och Urshult i Tingsryds kommun. Den procentuella andelen elever från andra kommuner är den som läsåret innan, tabell 2. De flesta av eleverna från andra kommuner går i årskurs samma 9. Tabell 2. Elever läsåret 2009/2010 från Tingsryds kommun och från grannkommuner. Elever från Tingsryds kommun Elever från annan kommun Antal 56 7 Procentuell andel 89 % 11 % Andel elever med utländsk bakgrund 3 % Enligt prognoser baserade på anmälda elever de närmaste åren kommer elevunderlaget att vara stabilt. Anmälningar finns redan för barn som ska börja högstadiet läsåret 2014/2015. Ryd ligger vid gränsen till Olofströms kommun, Älmhults kommun och Alvesta kommun, och för barn som bor nära kommungränsen är det betydligt närmare till skolan i Ryd än till den egna kommunens skola. Idekulla skola har ännu inte vidtagit några aktiva åtgärder för att informera om skolan i grannkommunerna. 6

7 Elevernas fördelning på årskurs och kön Vårterminen 2009 gick 18 elever på Idekulla skola. Fördelningen av eleverna mellan årskurserna var jämn, sex elever per klass, medan könsfördelningen i åk 7 och 9 var ojämn. Andelen flickor, särskilt i åk 7 var orimligt hög, se tabell 3 nedan. Tabell 3. Elevernas fördelning på årskurs och kön läsåret 2009/2010. Åk 7 Åk 8 Åk flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Höstterminen 2009 utökades elevantalet med 52 elever. Eleverna är delade i fyra klasser: 7, 8a, 8b och 9. Ingen klass har fler än tjugo elever. Könsfördelningen i åk 7 är jämn, i årskurs 8 är flickor starkt överrepresenterade och i åk 9 är det något fler pojkar än flickor, tabell 4. Tabell 4. Elevernas fördelning på årskurs och kön läsåret 2009/2010. ÅK 7 ÅK 8 ÅK Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Personal och organisation Rektor ansvarar för och leder arbetet samt undervisar i samhällsvetenskapliga ämnen och studie och yrkesvägledning. Under läsåret har delar av rektors uppgifter delegerats så att mer tid har kunnat användas till att leda den pedagogiska verksamheten. Rektor ansvarar för och ingår i skolans elevvårdsgrupp, lärarlaget och skolans hälsoteam. Rektor har utbildning i samhällsvetenskapliga ämnen och lärarbehörighet för grundskola och gymnasium. Rektor har lång erfarenhet av undervisning av elever i grundskolan och av elever i behov av särskilt stöd och har genomgått olika former av kompetensutveckling i ledarskap samt utbildning i livsmedelshygien. Biträdande rektor har lärarexamen för grundskolans senare år i samhällsorienterande ämnen, engelska, specialpedagogik och svenska och deltar sedan höstterminen 2009 i rektorsutbildning på Växjö universitet. Biträdande rektor ansvarar särskilt för stöd och åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte nå skolans mål och ingår i skolans elevvårdsgrupp och i skolans lärarlag. Skolans hälsoteam ansvarar för skolhälsovården och medverkar i undervisning om sex och samlevnad och droger. Skolans organisation visas i ett schema på nästa sida. 7

8 Organisatiosschema Rektor verksamhetschef Elevvårdsgrupp Biträdande rektor Skolsköterska Lärarlag Ämneslärare Hälsoteam Skolsköterska Skolläkare (skolpsykolog vid behov) Lärare Lärartätheten på Idekulla skola var mycket hög under vårterminen 2009, med genomsnittligt en lärare på sex elever. Omräknat till lärare per 100 elever motsvarar lärartätheten 15 lärare per 100 elever (se tabell 5 nedan). Under våren bestod varje klass (7, 8 och 9) av sex elever. Detta innebar att en grundläggande organisation och kompens för en klass i vardera årskurs fanns inför en utökning av elevantalet. Tabell 5. Jämförelsetal. Lärare per 100 elever i Tingsryd, Alvesta, Älmhult, och Olofström och i riket ( Läsåret 2008/2009). Idekulla skola Tingsryds Alvesta Älmhults Olofströms Riket kommun kommun kommun kommun 15 8,5 8, ,8 8,4 Läsåret 2009/2010 har elevantalet ökat och personalstyrkan utökats, men lärartätheten per elev har minskat. Lärartätheten på Idekulla skola läsåret 2009/2010 var 9,8 lärare per 100 elever (tabell 6). Samtliga lärare har högskoleexamen, och samtliga tillsvidareanställda lärare har högskoleexamen med pedagogisk utbildning i de ämnen de huvudsakligen undervisar. Två lärare har några delkurser kvar att slutföra inom lärarprogrammet och beräknas ta ut lärarexamen under vår terminen I Skolverkets statistik framgår att 90 % av tillsvidareanställda lärare i grundskolan har pedagogisk högskoleexamen. Det framgår inte av Skolverkets statistik om lärarna har utbildning för de åldrar och i de ämnen de huvudsakligen undervisar (Skolverkets utbildningsstatistik ). Specialpedagogisk kompetens Rektor har lång erfarenhet av undervisning av elever med neuropsykiatriska och/eller psykosocial problematik. En lärare har lärarexamen med specialpedagogisk inriktning. Biträdande rektor har utbildning i och erfarenhet av specialpedagogik i engelska och en lärare har utbildning i och erfarenhet i specialpedagogik och svenska med betoning på läs och skrivprocesser. 8

9 Specialpedagogisk kompetens i matematik saknas för närvarande på Idekulla skola och skolan bör därför satsa på kompetensutveckling inom personalgruppen i matematik och specialpedagogik. Tabell 6. Personalstatist ik på Idekulla skola läsåret 2009/2010. Totalt antal Omräknat i heltidstjänster Lärare med pedagogisk Timanställda lärare med Lärare per Antal elever lärare högskoleexa för sena men re skolår 2 akademiska ämnesstudier 100 elever Idekulla 11 6, skola Övrig lärarkompetens och personal På Idekulla skola strävar vi efter att elever ska få möta specialister inom olika verksamheter, dels för att levandegöra undervisningen, dels för att eleverna ska få möta representanter för olika yrkesgrupper och kompetenser. I delmomentet människokroppen undervisar en läkarstuderande i elsäkerhet en elektriker etc. Rektor har det huvudsakliga ansvaret för studie och yrkesvägledning, utöver det anlitar skolan också en behörig studie och yrkesvägledare sedan höstterminen Idekulla skola samver också med Kulturverkstan i Tingsryds kommun och lärare från Kulturverkstan undervisar i kar teater och musik. Elevhälsa Elever i högstadiet är på väg att bli vuxna och grundlägger ofta vanor som kan komma att få stor betydelse för deras framtida hälsa. Skolhälsovårdens uppdrag är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor. Elevernas psykiska, fysiska och sociala arbetsmiljö och livsstilsrelaterade hälsorisker är liksom elever i särskilt behov av stöd särskilt prioriterade områden. Vår skolsköterska finns på skolan två dagar i veckan och kan vid behov konsultera skolpsykolog eller annan kompetens. Skolsköterskan har också en kurativ funktion. Skolläkaren har det medicinska ansvaret för elevhälsan. Skolläkare, skolsköterska och verksamhetschef utgör gemensamt skolans hälsoteam. Skolsköterskan har genomfört hälsosamtal med elever i årskurs 8 vårterminen 2009 (nuvarande åk 9) och med elever i nuvarande åk 8 under höstterminen Elever i årskurs 8 har gjort studiebesök på ungdomsmottagningen i Tingsryd. En temadag har ägnats åt drogfrågor och extern föreläsare har deltagit i programmet. Samtliga elever har erbjudits vaccination mot svininfluensa. Skolan har etablerat ett samarbete med den lokala vårdcentralen och med sociala myndigheter i kommunen. 2 Lärare med pedagogisk högskoleexamen för senare skolår har 4 5 år ämnesstudier och didaktiska studier och sammantaget minst 240 högskolepoäng. Av skolans lärare med akademiska ämnesstudier eller ännu inte avslutad pedagogisk examen har samtliga minst 180 högskolepoäng. 9

10 Frukost och skollunch Många elever åker skolskjuts till skolan och får gå upp ganska tidigt. Många undersökningar har visat att barn och tonåringar klarar skolarbetet bättre om de äter en nyttig frukost. Därför erbjuds eleverna möjlighet att köpa ostsmörgås, yoghurt, mjölk och juice till frukost i skolan till självkostnadspris. Eleverna turas om att tillsammans med en lärare servera frukosten. Fler än hälften av eleverna äter ofta frukost i skolan. Lunchen syftar till att ge eleverna näringsrik mat, goda måltidsvanor och möjlighet till vila och socialt umgänge. Därför betraktar vi såväl god och närande kost som trivsam miljö i skolans matsal som viktiga för elevernas lärande. Skolan köper skollunch från en närliggande restaurang och maten serveras i skolans matsal, under senvår och tidig höst finns även uteservering. Maten lagas huvudsakligen av färska råvaror och håller god temperatur vid ankomst och servering. Särskild mat lagas för elever med gluten eller laktosintolerans. Lärare och elever äter skollunchen tillsammans i de gemensamma matsalarna. Höstterminen avslutas med en gemensam jullunch där elever och lärare tillsammans lagar och äter maten. Elevenkäter visar att flertalet elever (76 procent) tycker att skolmaten oftast är god. Samtliga elever uppger att de känner sig trygga i matsalen, 90 procent av eleverna anser att det är både lugnt och tryggt. Några elever kommenterar att det finns några elever som är högljudda. Studie- och yrkesvägledning Under läsåret 2009/2009 ansvarade rektor för all studie och yrkesvägledning. men under läsåret 2009/2010 har en behörig studie och yrkesvägledare anställts. Studie och yrkesvägled på Idekulla skola omfattar: ningen undervisning om studier och yrkesverksamheter relaterade till de olika skolämnena inom ramen för respektive skolämne, särskild information om studie och yrkesvägledning för elever och på föräldramöten, Möjlighet att boka enskilda samtal med SYV för elever och målsmän, studiebesök på olika gymnasieskolor och arbetsplatser, föreläsningar av representanter för olika yrkesgrupper och yrkeskunnande praktisk arbetslivsorientering i årskurserna 8 och 9. Förändringar i reglerna för meritvärdering av gymnasiebetygen har förändrats så att betyg i språk värderas högre. Det innebär att elevernas språkval redan i årskurs 7 kan ha betydelse för deras postgymnasiala utbildning. Därför informeras elever och föräldrar redan under skolans första föräldramöte under vårterminen i åk 6 om språkvalets betydelse. Under läsåret ska skolan arbeta för att skapa samarbete med den lokala låg och mellanstadie om stadieövergången och om elevernas skolan språkval. 10

11 UTBILDNINGENS MÅLUPPFYLLELSE Måluppfyllelse och resultat på nationella prov Läsåret 2008/2009 hade skolan 6 elever i årskurs nio. Alla elever började på Idekulla skola i nian och kom från andra skolor i kommunen. Samtliga elever deltog i nationella prov i svenska, engelska och matematik. Det genomsnittliga betyget på de nationella proven var Väl godkänt. I tabell 7 nedan redovisas elevernas resultat på de nationella proven i svenska, engelska och matematik. Tabell 7. Resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik 2009, Idekulla skola Ännu ej nått målen Godkänt Väl godkänt Mycket väl godkänt Svenska och svenska som andraspråk Engelska Matematik Summa Meritvärde Genomsnittligt 15.2 meritvärde: En jämförelse med måluppfyllelse på nationella prov i övriga grundskolor i Tingsryds kommun ( tabell 8 nedan) visar att måluppfyllelse på de nationella proven var högre på Idekulla skola, särskilt gäller det läsförståelseprovet i svenska och provet på receptiv förmåga i engelska. Tabell 8. Resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik år Ämne Procentuell andel Procentuell andel som Riket elever på Idekulla skola som har nått målen har nått målen i samtliga skolor i Tingsryds kom mun Svenska ,6 96,7 (Svenska ,9 Läsförståelse) Svenska som andraspråk 100 Statistik finns inte 81,1 Engelska ,2 95,5 Receptiv förmåga ,1 Statistik finns inte (Läs och hörförståelse) Matematik ,2 86,6 3 Meritvärde beräknas enligt: Godkänt=10, Väl godkänt=15, Mycket väl godkänt=20. 11

12 Måluppfyllelse i samtliga skolämnen För att kunna bedöma elevernas utveckling mot målen under den tid de har gått på Idekulla skola har elevernas betyg från vårterminen i årskurs 8 använts som ingångsvärde. Hälften av ele saknade betyg från årskurs 8 i flera ämnen, varav minst ett var ett kärnämne. En elev sak verna nade betyg i samtliga ämne och i alla kärnämnen från åk 8 (se tabell 8). Tabell 9. Betygsresultat i åk 8 och 9. Vårterminen 2008 Elevernas betygsvärde från tidigare skolor i åk 8 Medelvärde Medianvärde Högsta värde Lägsta värde 0 30 Antal betyg, Summa Vårterminent 2009 Elevernas betygsvärde i Åk 9 på Idekulla skola (slutbetyg) Genomsnittsbetyget på Idekulla skola vårterminen 2009 var Väl godkänt. Skolans genomsnittsbetyg korrelerar med det genomsnittliga betygsvärdet på de nationella proven i svenska, engelska och matematik (se också tabell 7). I tabell 9 nedan jämförs betyg, behörighet till nationella program och måluppfyllelse på Idekulla skola med resultatet på kommunens andra högstadieskolor samma år. Tabell 10. Genomsnittligt betyg, behörighet till nationella program på gymnasieskolan och måluppfyllelse på Idekulla skola och på kommunens övriga högst adieskolor i årskurs 9 vt 2009 Idekulla skola Trojaskolan Dackeskolan Genomsnittligt betygsvärde i åk 9 Andel behöriga till nationella program 4 i åk 9 Andel som nått målen i samtliga ämnen 5 i åk 9 Antal elever som ej nått målen i samtliga ämnen 6 i åk ,7 192,5 100 % (6 av 6 elever) 84,3 % (43 av 51 elever) 84,8 % (119 av 141 elever) 66,6 % 64,7 % 76,6 % Avser elever med godkänt betyg i kärnämnena: svenska, engelska och matematik 5 Eleverna har bara gått ett år, årskurs 9, på Idekulla friskola. Hälften av eleverna som började, saknade godkända betyg från åk 8 i upp till 16 ämnen, varav minst ett kärnämne. 6 Eleverna har bara gått ett år, årskurs 9, på Idekulla friskola. Hälften av eleverna som började, saknade godkända betyg från åk 8 i upp till 16 ämnen, varav minst var ett kärnämne. 12

13 Uppgifterna om Dackeskolan och Trojaskolan är baserade på Skolverkets statistik. Idekulla skola hade under 2009 endast sex elever i åk 9. I Skolverkets statistik rapporteras inte resultat för färre elever än tio varför Idekulla skolas resultat inte går att avläsa där. Enligt Salsas beräkning av föräldrars sammanvägda utbildningsnivå år 2009 har Trojaskolan ett lägre värde (2,11) än Dackeskolan (2,13). Riksgenomsnittsvärdet är 2,21. Analys Det är svårt att göra en utförlig analys av resultatet när det gäller så få elever och eftersom förutsättningarna under det första läsåret varit speciella. Vanligtvis räknar man inte med procent ifråga om ett så litet antal elever. För att kunna göra jämförelser kan det ändå vara av visst intresse. Eleverna i årskurs 9 representerar elever i ytterkanterna både ifråga om höga och låga resultat. Det finns elever som inte har nått målen i alla ämnen. Denna andel är jämfört med kommunens skolor något lägre än den ena skolan (Trojaskolan) och högre än den andra (Dackeskolan) samma år. Det finns också elever som har nått mycket höga resultat i samtliga ämnen. För de elever som saknade flera betyg från åk 8 och som hade svårigheter att nå grundskolans mål i karaktärsämnena valdes i enlighet med elevernas och deras föräldrars önskemål vissa ämnen bort så att tid och kraft kunde fokuseras på karaktärsämnena och ge behörighet till nationellt program på gymnasieskolan. Därför har inte samtliga elever nått målen i samtliga ämnen. I dessa fall aktualiseras på ett tydligt sätt skillnaden mellan samhällets krav och förväntningar på måluppfyllelse och individens krav och förväntningar på måluppfyllelse. Eleverna som började i årskurs 9 läsåret 2008/2009 gjorde ett aktivt val till Idekulla skola och bort från den kommunala skolan på orten. De representerade två ytterligheter, dels mycket ambitiösa elever, dels elever som hade svårt att se skolan som meningsfull. Båda grupperna hade upplevt utanförskap i skolan. Elevernas val ger en fingervisning om skolväsendets svårigheter att anpassa undervisning till alla elevers förutsättningar och behov. När eleverna började på Idekulla skola hade de (åtminstone formellt) genomfört 89 % av sin grundskoletid. Resultat och måluppfyllelse kan därför endast i ringa grad bero på insatser från Idekulla skola, vare sig ifråga om mycket hög eller låg måluppfyllelse. Av eleverna i årskurs 9 läsåret 2009/2010 utgör 75 % av eleverna för skolan nya elever. Eleverna har huvudsakligen valt skolan för att slippa långa dagliga bussresor och för att de vill gå i skopå hemorten. Den procentuella andelen elever med godkända betyg från årskurs 8 är betydligt la högre än läsåret dessförinnan. ARBETET I VERKSAMHETEN Under år 2009 har skolan expanderat och elevantalet har ökat med 300 procent. Prioriterade mål har därför varit att bygga upp verksamheten, skapa en god arbetsmiljö och arbeta för full måluppfyllelse. Läraren ska organisera och leda klassrumsarbetet så att varje elev upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt. Elevernas språkutveckling och deras förmåga att med behållning läsa texter i olika skolämnen har givits särskild betydelse. I skolan vision betonas också det gemensamma samtalet i klassrummet och betydelsen av att eleverna får formulera sina kunskaper och erfarenheter och ta del av andras. En förutsättning för att alla ska kunna och våga göra sina röster hörda är ett tryggt och accepterande arbetsklimat. 13

14 I kapitlet beskrivs hur Idekulla skola arbetat under året för att eleverna ska nå styrdokumentens kunskaps och demokratimål. Kapitlet inleder med en beskrivning av hur skolan arbetat för att skapa trygghet och arbetsro, därefter presenteras skolans arbete för måluppfyllelse och för att stödja elever som riskerar att inte nå målen i alla ämnen. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om skolans arbete för att utveckla elevernas inflytande. Trygghet och arbetsro Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan. Lugn och arbetsro är en förutsättning för såväl en god arbetsmiljö som för effektivt lärande. Många av skolans elever var nya på skolan vid höstterminens start och de hade en besvärlig skoltermin bakom sig. Terminens början var en prövningsperiod och den första perioden var stökig. Eleverna var inte vana vid den öppenhet som fanns på skolan; nya lärare skulle prövas och gränser testas. Envist arbete med ständig och hög närvaro av vuxna som också ingrep och tog upp diskussioner gav efter hand resultat, mot terminens mitt började åtgärderna ge resultat. Skolinspektionen skrev i sin rapport efter inspektionsbesöket i oktober att skolan präglades av en lugn och lärande atmosfär. Eleverna beskrev i Skolinspektionens intervjuer skolan som trygg och trivsam där arbetsro på lektionerna rådde. Lärare och skolledning bedömer att den positiva atmosfär som eftersträvades snarare började uppnås vid terminens slut. En trivselenkät i december visar att eleverna upplevde hela skolan som mycket trygg. De ansåg att lärarna var uppmärksamma på vad som hände och ingrep i tid (och otid). I skolans policy ingår att alla elever tar ansvar för sitt eget uppträdande och att de också ser till sina kamraters välbefinnande. Vi utgår därför ifrån och uppmuntrar att alla elever tänker och handlar som kamratstödjare. I enkätfrågor om elevernas inställning till att ingripa eller kontakta en vuxen på skolan om de ser en skolkamrat bli utsatt för någon form av kränkning, svarar samtliga elever att de inte hyser tvekan eller oro för att göra det. En elev uppger en reservation det beror på vem det är som kränker. Ingen elev uppger sig i enkäten vara rädd i skolan. Lärarlaget har utvärderat skolans arbetsmiljö utifrån hur skolan arbetar för att eleverna ska känna sig behövda och trivas. Ett tecken på att eleverna trivs är skolnärvaro. Skolan arbetar för att främja närvaro och all frånvaro dokumenteras och följs upp. Rutiner för sjukfrånvaro funge bra. Skolan kontaktar alltid hemmet om elev är frånvarande utan att föräldrarna har varit i rar kontakt med skolan. I elevenkät svarar 96 procent av eleverna att de aldrig skolkar från skolan. Måluppfyllelse Prov och diagnoser vid höstterminsstarten 2009 visade att många elever, särskilt i åk 9, behöver arbeta hårt för att nå målen vid läsårets slut. Elevernas förtroende för och tilltro till skola, lärande och vuxenvärld behövde också återupprättas. Grundläggande för höstterminens arbete var att skapa tydliga arbetsrutiner och ett tryggt och lärande arbetsklimat och öka elevernas studiemotivation. Arbetet med att medvetandegöra och motivera eleverna har tagit sin utgångspunkt i att elever och föräldrar får skriftliga omdömen hemskickade med post i alla ämnen inför utvecklingssamtalet. Utvecklingssamtalet med elever och föräldrar har i sin tur utgjort underlaget för elevens 14

15 individuella utvecklingsplan. Utvecklingssamtalen och de individuella utvecklingsplanerna syftar till att öka elevernas måluppfyllelse. Under läsåret har två studiedagar ägnats åt att utveckla gemensamma verktyg för att formulera summativa 7 bedömningar av elevernas kunskaper och formativa 8 bedömningar med utgångspunkt i de nationella kursmålen i olika ämnen i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. I utvecklingssamtalen har skolan fått större insikter i elevernas tankar och erfarenheter om undervisning och lärande. Utvecklingssamtalen och de individuella utvecklingsplanerna ligger därför tillsammans med mål att sträva mot till grund för lärarnas planering av undervisning och arbetsformer i de olika ämnena. Utvecklingssamtalen utgör en betydande del i elevernas infly över undervisning och tande lärande. Skolans arbete med individuella omdömen i alla ämnen, utvecklingssamtal och individuella ut ska utvärderas i juni vecklingsplaner Enkäter Enkäter för att utvärdera höstterminens arbete, genomförda i februari 2010, visar ifråga om elevernas inställning till skolarbetet (tabell 10) att de allra flesta elever har höga ambitioner och förväntningar på sin arbetsförmåga i skolan. Tabell 10. Elevernas inställning till det egna skolarbetet 2009/2010 (februari 2010) Skolarbetet Instämmer Jag gör mitt bästa på lektionerna. 90 % Jag anstränger mig alltid och försöker göra mina uppgifter. 93 % Jag gör oftast mina läxor. 82 % Jag har alltid med mig det som behövs till lektionerna. 91 % Jag har alltid med mig kläder till idrottslektionerna. 89 % Jag är koncentrerad på lektionerna. 89 % Jag vill lära mig mycket. 98 % Mina föräldrar förhör mig ofta på läxor. 65 % Jag tar stort ansvar för mitt lärande. 91 % I enkäterna ställdes också frågor om elevernas uppfattning om den egna måluppfyllelsen, tabell 11 nedan. Tabell 11. Elevernas uppfattning om skolresultat/måluppfyllelse. Skolresultat Instämmer Jag jobbar hårt för att få ett bra resultat. 93 % Jag är nöjd med mina resultat. 87 % Jag vill förbättra mina resultat. 95 % Resultatet visar att de flesta elever har ambitioner att arbeta för att nå skolans mål och att de uppfattar att deras insatser har givit resultat. I tabell 12 nedan presenteras elevernas uppfattningar om lärarnas insatser i processen. 7 En bedömning som summerar elevens samlade kunskaper vid bedömningstillfället. 8 En bedömning som avser att stimulera det fortsatta lärandet med utgångspunkt i de förutsättningar som elevens styrkor, svagheter och individuella preferenser. 15

16 Tabell 12. Elevernas uppfattning om lärarnas insatser för elevernas måluppfyllelse Lärarnas insatser Instämmer Lärarna informerar om målen för skolans ämnen. 98 % Jag vet vad som krävs för betygen G, Vg och MVG. 98 % Lärarna förklarar vad jag ska göra för att bli bättre. 98 % Lärarna har höga förväntningar på mig. 98 % Lärarna förklarar så att jag förstår. 98 % Enkäterna visar att de flesta eleverna har höga förväntningar på sig själva och ser positivt på sina arbetsinsatser. De flesta elever uppfattar också att de känner till målen och betygskriterierna och de uppfattar att lärarna har höga förväntningar på dem och hjälper dem framåt i deras kunskapsutveckling. De elever som inte instämmer i ovanstående påståenden utgör en mycket liten del av skolans elever (och utgör som högst 5 6 elever, oftast 1 2). För dessa elever behöver skolan intensifiera sina insatser. Svaren på elevenkäterna överensstämmer med lärarnas uppfattning om att det har skett en stor attitydförändring till fördel för skolarbete och kunskaper under terminen. Enkäten har genomförts för första gången läsåret 2009/2010 och kommer fortsättningsvis att användas i årliga uppföljningar för att bedöma elevernas uppfattning om och syn på sitt lärande över tid. Läs skriv och språkutveckling Läsning av faktalitteratur och undervisning i olika strategier för att läsa faktatexter i olika ämnen ingår i skolans undervisning. För att eleverna ska utveckla läskompetens behövs tillgång till lämplig litteratur, men också att lärarna i de olika ämnena samtalar med eleverna om det lästa. I ämnet svenska läser eleverna huvudsakligen skönlitterära texter. Att läsa är både en personlig upplevelse och en gemensam, att få dela tankar och tolkningar om det lästa ger möjligheter att utveckla förmågan att samtala, ompröva och förstå texter på flera sätt. Därför är läsloggar, boksamtal och gemensam läsning en viktig del av läsundervisningen. På samma sätt som läsning av olika slags texter i olika ämnen kräver olika kunskaper kräver skrivande i olika ämnen olika kompetenser. Lärare i alla ämnen bör därför undervisa och tala om hur texter i exempelvis historia eller kemi skrivs. Laborationsrapporten har en given strukn en utredande text i historia har en annan tur, meda form. En viktig förutsättning för elevernas språkutveckling och för att utveckla demokratisk kompetens är att alla vill och vågar uttrycka sig och argumentera för sina åsikter och lyssna på andras åsikter både muntligt och skriftligt. Därför ingår diskussioner och muntlig framställning också i alla skolans ämnen. Skapande skola kultur i skolan Under 2009 har Idekulla skola deltagit i Skapande skola. Syftet har varit att ge lärare och elever tillgång till olika skapande tekniker inom bild, film och musik och utveckla olika kreativa arbetsoch uttrycksformer inom ramen för ett vidgat textbegrepp. Genom Skapande skola har möten mellan lokala kulturarbetare, konstnärer och musiker, skapats i skolan. Skolan har också inrett öppna kreativa verkstäder för att bild och musikarbete ska kunna användas i olika skolämnen. 16

17 Språk och språkval På Idekulla skola uppmuntras alla elever att läsa moderna språk. Eleverna kan välja mellan tys spanska, franska och engelska i språkvalet. Elevernas språkval i årskurs 8 och 9 är konse ka, kvensen av tidigare språkval, se tabell 13 nedan). Tabell 13. Elevernas språkval Tyska Spanska Franska Engelska Åk Åk Åk Eleverna erbjuds också möjligheten att läsa moderna språk i elevens val. Innevarande läsår har dock ingen elev valt att läsa språk. Idekulla skolas mål är att samtliga elever läser engelska och minst ett annat modernt språk. Studieresor Vårterminen 2009 genomfördes en studie /språkresa till England med elever i årskurs 7, och en studie /språkresa till Tyskland och Polen med elever i årskurserna 8 och 9. Idekulla skolas mål är att kunna genomföra studiebesök och studieresor i anknytning till de äm och teman som studeras i nen skolan. Elever som riskerar att inte nå de nationella målen Om en elev riskerar att inte nå målen i ett skolämne görs en pedagogisk utredning. I utredningen ingår en kartläggning av elevens hela skolsituation, både svagheter och styrkor. Därefter upprättas, tillsammans med eleven och elevens föräldrar, en plan (ett åtgärdsprogram) för vilka åtgärder som ska vidtas och hur och när dessa ska följas upp. Vilka åtgärder som ska vidtas är naturligtvis beroende av elevens speciella förutsättningar och baseras på den gemensamma överenskommelsen som följs upp och utvärderas. Eleven är inte ett objekt som utsätts för åtgärder, utan aktivt medverkande i arbetsprocessen. Skolinspektionen påpekade vid tillsynsbesöket brister i åtgärdsprogrammens utformning. Under året har en ny modell för åtgärdsprogram utarbetats och prövats. Där dokumenteras tydligt vem som ska göra vad och hur åtgärdsprogrammet ska följas upp. Sammanfattning Sammanfattningsvis innebär skolans arbete för att nå måluppfyllelse för alla elever att: lärarna i skolan arbetar aktivt för att skapa en god lärandemiljö i skolan där alla elever känner sig trygga, skolan fortlöpande följer upp resultaten i samtliga ämnen i förhållande till nationella mål i läroplan och kursplaner, läroplanens strävansmål utgör riktlinjer för undervisningen, lärarna genomför utvecklingssamtal om elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling, elevens synpunkter, erfarenheter, tankar och behov kommer tilluttryck vid utvecklings samtalet och formuleras i elevens individuella utvecklingsplan, lärarna upprättar individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen, utvecklingsplanerna följs upp systematiskt vid utvecklingssamtalen, 17

18 särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i arbetet, åtgärdsprogram upprättas för elever som riskerar att inte nå målen. I åtgärdsprogrammen anges tydligt vad skolan ska göra och vad eleven ska göra. Åtgärdsprogrammen följs upp systematiskt, elevernas språkutveckling stimuleras i alla ämnen, det finns god tillgång till litteratur, både saklitteratur och skönlitteratur i skolan, lärarna förklarar mål och betygskriterier i skolans ämnen, eleverna i takt med ökad mognad får allt större ansvar och inflytande över sitt lärande, skolan strävar efter att undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Elevinflytande Under höstterminens början innebar skolans arbete med att skapa ordning och studiero inledningsvis ganska strukturerad och lärarstyrd undervisning. Under terminens gång har eleverna fått möjlighet att utöva mer inflytande över lektionerna, först genom att välja mellan olika alternativ som läraren hade planerat. Skolinspektionen konstaterade också vid sitt besök i oktober att elevernas inflytande över undervisningen är begränsat, det handlar oftast om att välja mellan färdigplanerade alternativ inom ett område. När de individuella utvecklingssamtalen hade genomförts vid månadsskiftet oktober/november kunde undervisningen i större utsträckning planeras med utgångspunkt i elevernas synpunkter, tankar och erfarenheter. Lärarna i arbetslaget har utvärderat skolan med utgångspunkt i BRUKs kriterier ifråga om vad eleverna har inflytande över, syftet med elevinflytande, former för inflytande och elevers självkänsla och ansvarstagande. Sammantaget konstaterade lärarna att skolan har påbörjat arbetet inom samtliga områden och att arbetet har hunnit en bit på väg. Ifråga om lärarnas och ledningens förhållningssätt, särskilt i områden som avser att låta elever komma till tals, att deras synpunkter tas på allvar och kontakten mellan skolledning, lärare och elever uppfattas som i stor utsträckning utmärkande för skolan. Skolan är liten och beslutsvägarna korta. Det innebär att elever snabbt kan få svar och gehör för sina synpunkter och det informella inflytandet upplevs både av elever och lärare som stort. Klassråd består av mentor och klassen. Där diskuteras frågor som rör klassen. Lärare i olika ämnen samtalar med eleverna om olika arbetssätt och redovisningsformer när ett arbetsområde planeras, och lärarna lyssnar på elevers uppslag och idéer. Utvecklingssamtalen fångar upp synpunkter från alla elever, även de som kanske inte säger så mycket i klassdiskussioner. I olika frågor som har engagerat eleverna har de bildat arbetsgrupper för att undersöka, påverka eller genomföra olika projekt. Däremot visar eleverna inte så stort intresse för det formella elevinflytandet. Elevråd finns och sammanträder, även om engagemanget ännu inte är så stort. I samband med att frågor om elevrådet har diskuterats har elever undrat varför. Varför ska vi gå såna omvägar? När det är något tar vi ju upp det med en lärare eller rektorn direkt. är några elevröster. 18

19 De områden som behöver utvecklas särskilt är: Organiserat inflytande i formella sammanhang ger eleverna kunskaper för att delta i föreningsarbete och ingår i elevernas demokratifostran. Utbildning och träning i sammanträdesteknik och att skriva formella protokoll och skrivelser ska genomföras i undervisning i samhällskunskap och svenska. De formella formerna får inte bli ett hinder för elevernas inflytande. Elevers inflytande, individuellt och kollektivt, över planering, uppföljning och utvärdering av undervisning bör utvecklas. Särskilt bör olika former för planering av ämnesövergripande undervisning prövas. Frågan om ansvar och inflytande på olika nivåer bör bearbetas och diskuteras ur perspektivet samhälle kollektiv individ. Elevskyddsombudens roll ifråga om elevernas ansvar och inflytande över arbetsmiljön. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LIKABEHAND- LINGSPLANEN Lagstiftningen som reglerar innehållet i Likabehandlingsplanen är delvis förändrad sedan den tidigare planen upprättades. Sedan januari 2009 styrs skolans likabehandlingsarbete av Diskrimineringslagen och Skollagen (kap. 14) som ersätter den tidigare barn och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. De två lagarna överlappar och kompletterar varandra. I Skollagen regleras att skolan i det målinriktade arbetet för att förebygga och motverka kränkningar årligen ska upprätta en plan med en översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar. I Diskrimineringslagen framgår att skolan årligen ska upprätta en likabehandlingsplan för att motverka diskriminering och trakasserier. Diskrimineringsgrunder är sedan januari 2009: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. De två planerna kan sammanföras till en plan som omfattar hur skolan ska arbeta för att motverka och förhindra både diskriminering och kränkningar. Idekulla skola är inne i ett mycket expansivt skede; elevantalet ökade från 18 elever läsåret 2008/2009 till 63 elever läsåret 2009/2010. De tidigare planerna (Likabehandlingsplan, Mobbningsplan och Plan mot kränkningar och diskriminering) utgick från läsåret 2008(2009) då skolan hade mycket hög lärartäthet och då lärarna lärde känna eleverna mycket väl och hade god överblick över vad som hände under hela skoldagen. En viss oro fanns inför läsårsstarten ht 2009 att motsättningar skulle uppstå mellan de nya eleverna som var i stor majoritet, och de tidigare eleverna. Skolans personal har varit särskilt observant och följt upp med samtal med både elever och föräldrar. Elevenkäter visar att alla elever känner sig trygga på skolan, och att de upplever att de kan vända sig till skolans personal med problem. Eleverna uppger också att lärarna ser vad som händer och ingriper i tid (och otid). Alla elever (med ett undantag) uppger också att de trivs på sin skola. Ingen elev uppger i enkäten att hon eller han är rädd i skolan. Arbetet med den årliga likabehandlingsplanen har involverat lärare och elever och har inneburit samtal om regler, läroplanens grundläggande värdefrågor, relationer och strukturer för arbetet. Även Skolinspektionens synpunkter på skolans tidigare planer har legat till grund för arbetet med likabehandlingsplanen. Arbetet för att motverka och förhindra diskriminering och kränk 19

20 ningar sammanfattas i en Likabehandlingsplan. Planen omfattar också skolans allmänna regler och regler för Internetanvändning, samt ett arbetsmaterial om mobbning. Föräldrar har givits möjlighet att ha synpunkter på förslagen. VAD KAN VI BLI BÄTTRE PÅ? Mycket kraft under 2009 har ägnats åt att bygga upp skolan, fysiskt genom att bygga skollokaler och pedagogiskt och administrativt genom att skapa grundläggande strukturer för arbetet och involvera ny personal och nya elever i skolans visioner. Därför är det första självklara svaret på rubrikens fråga vi kan bli bättre på det mesta. Grunden är lagd, men byggnaden långt ifrån färdig. Skolan är i sitt väsen en framåtsyftande verksamhet, eftersom de som utbildas kommer att behöva de verktyg för lärande och social samvaro under många år i framtiden. Det innebär att skolan ständigt måste vara stadd i utveckling, och samtidigt ge eleverna en förankring i nutiden och orientering och kunskaper om det förflutna. De kortsiktiga verksamhetsmålen för 2010 baseras på Skolinspektionens råd. De två viktigaste målen för skolans verksamhet år 2010 är att: höja elevernas måluppfyllelse. Över tid bör samtliga elever nå minst godkänt betyg i samtliga ämnen, under 2010 bör Idekulla skolas måluppfyllelse inte underskrida riksgenomsnittets, utveckla former för elevernas inflytande över skolans inre arbete och arbetsmiljö. Målen ska uppnås genom: metodutveckling enligt principen om lektionsstudier (Lesson Studies 9 ), kompetensutveckling i allmändidaktik och ämnesdidaktik, kompetensutveckling i specialpedagogik i matematik, kollegial handledning och uppföljning, kompetensutveckling i berättande och samtalsmetodik, enkäter för att systematiskt följa upp elevernas uppfattningar om och syn på det egna lärandet, utveckling av klassrådsverksamheten, utvärdering och uppföljning av arbetet med skriftliga omdömen, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner och hur arbetet bidrar till elevernas individuella inflytande över sitt lärande, utveckling av former för elevmedverkan i ämnesövergripande undervisning. 9 Systematisk metodutveckling i lärarlaget. 20

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014

VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014 VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014 UPPDATERAS INFÖR VARJE LÄSÅR Skolans vision På Vänergymnasiet strävar vi efter att alla elever känner sig delaktiga, trygga och sedda. Detta är ett

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15.

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Brogårdsgymnasiet Datum 2014-12-18 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Likabehandlingsplanen beskriver hur Brogårdsgymnasiet säkerställer

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kungsbacka läsåret 2013/2014 Planen omfattar både arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 1 Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING

LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 3 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2014-2015 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Sundsgymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Bästa möjliga livskvalité - bästa möjliga skolmiljö för alla i Sundsgymnasiets verksamhet. (Planen gäller maj

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2015-2016 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Likabehandlingsplan Mon tessoriskolan Skäret

Likabehandlingsplan Mon tessoriskolan Skäret Planen ger en beskrivning av hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling. Vi beskriver organisation, ansvarsfördelning och hur vi aktivt jobbar med förebyggande och främjande insatser. Likabehandlingsplan

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Bilaga 1 På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och kunskapsmässigt i en trygg miljö. Vi respekterar varandras

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen?

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen? Valstaskolan Likabehandlingsplan Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan Inledning Vad säger lagen? Från och med den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Stockholms Internationella Restaurangskola i Stockholms kommun Theducation AB Box 5066 121 16 JOHANNESHOV 1 (11) Tillsyn vid Stockholms

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan för plan mot diskriminering och mot kränkande behandling.. Diskrimineringslag (2008:567) och Skollag (2010:800

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

2012-10-18 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY SKOLA

2012-10-18 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY SKOLA 2012-10-18 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY SKOLA 2012-2013 2012-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Regelbunden tillsyn i Säter kommun Klockarskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Grundskola årskurs 7-9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Säter kommun under hösten

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Zederslundsskolan med kunskap i centrum Läsåret 2015/2016 2 Innehållsförteckning Ansvariga för planen... 4 Motiv... 4 Verksamheter som omfattas av planen...

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 15/16

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 15/16 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 15/16 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan.

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Grundskola Publicerad 2011-07-01. Grundskola

Det svenska skolsystemet: Grundskola Publicerad 2011-07-01. Grundskola Det svenska skolsystemet: Grundskola Publicerad 2011-07-01 Grundskola Grundskolan, eller grundsärskolan, sameskolan eller specialskolan, är obligatorisk i Sverige. Det betyder att alla barn har skolplikt

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 1 (13) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 2 (13) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av handlingsplanen Enöglaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 1(7) Likabehandlingsplan för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 2(7) Bakgrund Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen, skollagen, arbetsmiljölagstiftningen

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer