ORVAR JÖNSSON Orvar var min idol sa en kvinna till artikelskribenten inför intervjuandet: Han trodde att jag kunde och det hade ingen annan gjort.

Transkript

1 5/2014 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning ORVAR JÖNSSON Orvar var min idol sa en kvinna till artikelskribenten inför intervjuandet: Han trodde att jag kunde och det hade ingen annan gjort. > invånare har fått ett nytt hem på Värnhemsskolan > LärVux - en ny satsning i Malmö > Vilken är Malmös viktigaste valfråga?

2 I detta nummer: Välkommen tillbaka! Sommaren börjar gå mot sitt slut för denna gång och jag hoppas att du har fått möjlighet att njuta av både välförtjänt ledighet och av solen. Den har ju varit generös mot oss i år. För min egen del betyder sommar bland annat mer tid till att läsa böckerna jag har på vänt. Och så lyssnar jag på P1:s Sommarprogram. Jag tillhör dem som kastar mig över listan av sommarpratare, när den presenteras. Inför den här sommaren blev jag lite besviken, jag tyckte inte att det var så många intressanta namn på listan. Men skam fick jag, jag har sällan blivit så trollbunden av sommarpratarnas berättelser och reflektioner, som just i år. Och det är som det ofta är, man har en bild och en förväntan på en person, men öppnar man sinnet och verkligen lyssnar till en människa, så blir bilden en annan. Så är det med sommarpratarna och så är det också i vardagen med människor vi möter. Det är viktigt att stanna upp i möten och verkligen lyssna med öppet sinne. Det berikar oss på många sätt. Allting stänger såklart inte ner, bara för att det är sommar. En verksamhet som har som mest att göra just på sommaren är Ung i sommar. Tusentals unga flickor och pojkar får här chansen att göra sitt första inträde och bekantskap med arbetslivet. För att det ska bli en positiv erfarenhet som ger framtidstro, krävs ett stort pusslande och inte minst ett stort engagemang från kollegorna som arbetar med detta. Det är ett imponerande arbete som betyder mycket för våra ungdomar. / direktör Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö är ju också en stad som satsar mycket på evenemang, inte minst just på sommaren. Vi står värdar för hästtävlingar, för segeltävlingar, för triathlon och vi använder hela staden för sommarscener. Här har också lite äldre ungdomar möjlighet att göra en insats vid evenemangen och jag är helt övertygad om att många just genom denna chans får inspiration och incitament att ta viktiga avgöranden för sin framtid. I slutet av juni tog vår nämnd beslutet om en ny ledningsorganisation för vår förvaltning. Därför kommer höstens arbete också att ha ett stort fokus på genomförandet av den nya organisationen för hela vårt uppdrag. Tillsammans har vi, i mitt tycke, ett hedersuppdrag. Ett uppdrag som famnar utbildning för unga, utbildning för vuxna och insatser för att ta plats på arbetsmarknaden, är verkligen ett uppdrag som kan göra skillnad, för individer, men också för staden. När vi nu formerar oss, gör vi det just för att skapa ett sammanhang, där vi kan ta tillvara all den kraft som finns i de olika delarna. All den kunskap och erfarenhet som finns, men som kanske inte alltid får det genomslag den förtjänar. Jag är helt övertygad om att vi har mycket att lära av varandra och att det finns många goda exempel på arbetssätt och förhållningssätt i delar av vår stora verksamhet, som skulle kunna berika andra delar. Om vi helt enkelt hjälper varandra att bli framgångsrika i vårt uppdrag. Jag behöver också dina reflektioner, tankar och frågor i arbetet med att bygga den nya organisationen. Därför kommer vi att skapa forum där vi kan kommunicera och du kommer också att kunna ta del av vad som händer och varför på våra förändringssidor på KomIn. Läs mer om detta längre fram i Edico. Jag ser fram emot höstens arbete, jag hoppas du känner det samma. Så än en gång, välkommen tillbaka! Ledaren: 2 Hallå där Alexander Bl ümke 3 Bisatsning 4-5 Sommarvux 6-7 LärVux 8 Praktik vid events 9 Koll på läget? 10 Nya komvuxavtalet 11 Nya ledningsorganisationen 12 Skiftesföreläsning 13 Orvar Jönsson Kubenprojektet 18 Malmö Lärlingscenter 19 Framtidsjobb Kick-off 22 Nya lektorer 23 Krönikan: Likvärdighet och rättvisa 24 Viktigaste valfrågan 25 Valet Kryss 28 EDICO Ges ut av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning och utkommer med 8 nr per år EDICO BETYDER PÅ LATIN Jag säger rent ut, jag yttrar ANSVARIG UTGIVARE Eva Ahlgren CHEFREDAKTÖR Pia Oredsson, informationschef REDAKTÖR Sanne Cederstam, kommunikationsavdelningen GRAFISK FORM Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning BILDER Bylinelösa bilder och texter är producerade av kommunikationsavdelningen FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER edico@malmo.se BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET Komin > gymnasie- och vuxenutbildningsforvaltningen medarbetare Camilo Pozo, Gymnasiesärskolan Valdemarsro, Jonas Nilsson, Pauliskolan, Pia Jagrelius, S:t Petri skola, Gabriella Millo-Tranmark, Värnhemsskolan, Hanne Sandberg, JobbMalmö OMSLAGSBILD Gustaf Johansson TRYCK TMG öresund, MultiArt Silk, 2500 ex

3 Hallå där Alexander Blümke Hallå där! Vilken skillnad är det för JobbMalmö som organisation när JobbMalmö tillhör Gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen och inte Serviceförvaltningen? Jag tycker att arbetsmarknadsfrågor och utbildningsfrågor hör ihop, trots det har arbetsmarknadsinsatser och utbildningsinsatser i staden hittills till stora delar levt sina egna liv. Jag hoppas att vi tillsammans i förvaltningen nu kan identifiera möjligheter till bra samarbeten som innebär nya möjligheter för de Malmöbor som står utanför arbetsmarknaden. Vilka utmaningar står de arbetsmarknadspolitiska insatserna inför? Vi ser idag att utbildningssystem och arbetsmarknadsinsatser inte förmår att lösa uppdraget att hjälpa alla människor att bli anställningsbara på dagens arbetsmarknad, detta är en jätteutmaning som kräver bättre samverkan mellan olika aktörer, bra metoder men även mer resurser. Jag tror också att vi måste vara realistiska med vad vi kan uppnå. Därför tycker jag att det är dags att gå från ord till handling när det gäller att skapa en större alternativ arbetsmarknad för de människor som trots stora insatser inte lyckas konkurrera på arbetsmarknaden. Vad brinner du för? Jag brinner för att människor ska ha makt över sina egna liv och själva kunna förverkliga sina mål. Jag ogillar skarpt de stora skillnader i människors förutsättningar som vi ser i Malmö idag. Foto: Hanne Sandberg Fakta Alexander Blümke Alexander Blümke arbetar som utvecklingssamordnare och sitter med i JobbMalmös ledningsgrupp. Alexander bor i radhus i Lund med sin fru och 4 söner som är mellan 8-16 år gamla. Han är socionom och började sin yrkesbana som socialsekreterare började han jobba som arbetsmarknadssekreterare i Rosengård sedan dess har han arbetat med stadens arbetsmarknadsinsatser. Som utvecklingssamordnare på JobbMalmö deltar han i ledningsgruppens löpande arbete och har mycket varierande arbetsuppgifter. Han arbetar med utvecklingsfrågor internt och i samverkan med andra organisationer, utreder och tar fram beslutsunderlag och mycket annat. Framöver kommer han också att samordna planeringssekreterargruppens arbete inom JobbMalmö. 25 år i kommunen Ovisst för Byggymnasiet Raskortet Har du varit anställd i kommunen i 25 år? Kontakta i så fall chefsstödet på din enhet omgående. bild: Colourbox Måleriutbildningen har åter startats på Byggymnasiet i Malmö efter att ha varit förlagd i Lund under fem år. Antalet behöriga elever som sökt sig till skolan har också ökat för första gången på flera år. Skolans rektor Christer Månsson tror att det beror på flera saker. Dels att de spridit mycket information till grundskolorna och dels att fler elever från introduktionsprogrammen blivit behöriga. Fortfarande är dock Byggymnasiets framtid oviss både vad det gäller inriktningar och lokaler. Tillsvidare kommer man att fortsätta bedriva undervisning både i U-båtshallen och på Mölledalskolan. bild: Colourbox SVT:s dokumentär Raskortet är den mest delade dokumentären i SVT Play i år. Filmaren Osmond Karim låter människor dela med sig av sin verklighet; av erfarenheter och historier om hur är det att vara svart i Sverige landet med en självbild som världens mest toleranta och fördomsfria? Den 10 oktober kommer Antirasistiskt nätverk i samarbete med Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa att erbjuda en halvdagsutbildning/ workshop kring filmen på Swedbank Stadion. Denna halvdagsutbildning är en del av ett större program med syfte att uppmärksamma och minnas Sveriges avskaffande av slaveriet den 9 oktober Sveriges roll i den transatlantiska slavhandeln har suddats bort och konsekvensen av denna historia har osynliggjorts trots den ökande afrofobin i det svenska samhället. Är du inte med i Antirasistiskt nätverk? Kontakta Gustavo Nazar på CPI. 3

4 Bisatsning Bin har flyttat in på Värnhemsskolans tak invånare har fått ett nytt hem på Värnhemsskolans tak. Sedan midsommar har skolan begåvats med två bisamhällen. Bakom idén står restaurangkökslärarna Olle Bredin och Cecilia Nibér som hoppas att satsningen ska ge eleverna en praktisk förståelse för hur honung blir till. Om några veckor går det också att köpa ljuv lind- och lavendelhonung i butiken på skolan. text: Gabriella Millo-Tranmark Foto: Camilo Pozo Vi fiskar fram det teoretiska på ett praktiskt sätt. Tanken är att få in råvarutänket, ekologi och hållbarhet i undervisningen, berättar Olle Bredin. Det råder full aktivitet i bikupan när Edico kommer på besök. Bina av sorten Bucfast, har kört skytteltrafik hela sommaren mellan lindallén på Kungsgatan och bisamhällena på skolans tak. Bin flyger generellt inte mer än en radie på två kilometer och de hatar att flyga över vatten. Så placeringen av de två samhällena är optimal. Det är det gemensamma intresset för biodling och pedagogik i praktiken som gjort att kollegerna Olle och Cecilia initierat biprojektet. Cecilia bor på landet och har tre bisamhällen och Olle bor på Sofielund, där det sedan (flera)något år redan finns ett ekologiskt tänk. I skattlådorna förvaras honungen. Allra längst ner i kupan bor drottningen. Värnhemsskolan har fått nya gäster i sommar bin har flyttat in i två bisamhällen på skolans tak. Tanken är att satsningen ska ge eleverna en praktisk förståelse för hur honung blir till, berättar restaurangköksläraren Olle Bredin. Väva in teori i praktiken Det ena gav det andra och när en kollega, som är pedagog i Trelleborg, hade överblivna bisamhällen som han behövde placera så tyckte vi att det var en bra idé att de hamnade på skolan, säger Olle, som menar att det är ett väldigt bra sätt att väva in praktiken i teorin. I årskurs ett får exempelvis eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet åka iväg för att lära sig mer om fiske. Det är ett samarbete vi har med muséet i Malmö, där eleverna t ex får filea och dissekera sill och lära sig om hållbart fiske både lokalt och globalt. Dessutom får de en guidad tur på kanalerna i Malmö där man går igenom stadens förvandling från industristad till kunskapsstad och åka med sillabåtar som finns i kommunens ägo, förklarar Olle. Bisamhällena är ett led i att lära eleverna att tänka kretslopp, ekologi och hållbarhet. Tanken är att eleverna ska vara med och slunga honungen och då gås livsmedelslagen igenom på ett naturligt sätt. Bisamhällena kommer även att användas i naturkunskapsundervisningen. Det gäller för oss pedagoger att börja i det praktiskt för att sedan på ett naturligt sätt väva in det teoretiska, understryker Cecilia. Men hur kommer bina att överleva vintern? Olle och Cecilia lugnar med att berätta att bina kommer att stödmatas då får de en stödmatta med sockerlösning som de kommer att kalasa på under hela höst-och vinterperioden. Drottningen kommer att vara kvar i samhället och vinterbina kommer att bilda ett skydd i form av ett klot runt omkring drottningen. Lavendelhonung Skolan har köpt in skyddskläder, som är ett måste för att kunna hantera bisamhällena. Hanteringen av bikuporna kommer att skötas av lärarna medan eleverna kommer att vara med vid själva honungstillverkningen. kolan har allt som behövs för att göra honung som sedan kommer att säljas vidare i skolans butik. Jag är nyfiken på hur lavendelhonungen kommer att smaka. Kanske blir det en kombination av lind och lavendel. Vi räknar med att det blir cirka 40 kilo honung, som kommer att ge ett 50-tal burkar, säger Olle. Om några veckor är det dags att slunga honungen. Bina äter sig mätta och hela stjärten fylls med honung. När bin är mätta sticks de inte, förklarar Olle. 4

5 5 Bisatsning

6 Sommarvux Premiär för sommarkurser på Komvux Enligt den nya skollagen måste vuxenutbildning numera ges under hela året. Av denna anledning har Komvux Södervärn och Komvux Pauli för första gången erbjudit kurser under sommaren. TEXT & BILD: Jonas Nilsson Ida Sjöstedt Mot bakgrund av detta gick alla Komvuxlärare anställda inom Malmö stad över från ferietjänst till semestertjänst i augusti. Redan i juni drog man dock igång sommarundervisning. Denna gång med lärare från Pauli, Rönnen och Södervärn som jobbade på frivillig basis och kompletterade med nyanställda eller tillfälligt anställda. I många fall delade två lärare på en kurs. Man bytte alltså lärare halvvägs för att ge möjlighet till semester. 9 veckor istället för 20 Verksamheten koncentrerades till Pauliskolan och kurser gavs på såväl grundläggande, som på gymnasienivå i svenska som andraspråk, matematik och engelska. De flesta kurserna varade i nio veckor, mot normala 20. Eleverna läste en eller två kurser och var i skolan till måndag till fredag med början den 9 juni. Majoriteten av kurserna avslutades den 8 augusti. Tufft första jobb Innan verksamheten drog igång fanns det en hel del farhågor bland lärarna. Var det verkligen rimligt att elever skulle kunna lära sig någonting på så kort tid? Skulle det inte bli mycket frånvaro om det blev fint väder? Vi frågade några av dem som var med hur det gick. Ida Sjöstedt avslutade sin utbildning tre dagar innan hon kastades rakt in i verksamheten med ansvar för kurserna Svenska som andraspråk 1 och 2 på gymnasienivå. Ida berättar att den första tiden var omskakande. På sitt första jobb ställdes hon inför nya kurser, många elever och bristande rutiner kring hela verksamheten. Den personal som kom utifrån hade till en början varken datorer eller inloggningar till de olika IT-systemen. Högt studietempo Ida berättar att ungefär 25 elever i varje grupp påbörjade studierna, och de flesta av dem som gick klart kursen uppnådde minst betyget E. Några insåg dock på ett tidigt stadium att de inte skulle klara av kursen och hoppade av. Sen var det någon som jobbade samtidigt och som insåg att det inte gick att kombinera med jobb. Hon berättar också att vissa elever tyckte att studietempot var alltför högt med lektioner måndag till fredag varje vecka och väldigt lite utrymme för att slappna av eller vara borta. Detta var också något som Ida själv upplevde. Hon var den enda läraren i sina kurser och någon plan för vad som skulle hända om hon skulle tvingas vara borta fanns inte. Jag kände att det hade varit katastrof om jag hade blivit sjuk. Rätt förkunskaper viktigt Korta och intensiva kurser passar bra för elever med goda förkunskaper, även om tempot, som sagt, blev väldigt högt. Nu när jag har samma kurser på dubbelt så många veckor så förstår jag nästan inte hur vi kunde hinna med alla moment, men det gick. Ida är dock noga med att påpeka att hon inte anser att alla kurser borde ges på såhär kort tid. Många skulle inte klara det, och det är mycket stor risk att man inte klarar det om man är borta en kort tid, exempelvis på 6

7 Sommarvux grund av sjuka barn. Dessutom upplevde hon och eleverna att det ibland blev för få övningstillfällen. Emellanåt var det elever som tyckte att de borde ha fått träna mera innan de testades på ett visst moment. Det kändes som om att det till stor del gick ut på att testa kunskaper. Eleverna borde ha fått träna mera på de olika momenten, men det fanns inte tid för det. Tufft första jobb Som ny i yrket kände Ida en stark press att bevisa för sig själv, eleverna och arbetsgivaren att hon kunde göra ett bra jobb. Hon berättar att hon under sommaren jobbade säkert 60 timmar i veckan. Jag satte mycket press på mig själv inför eleverna och jag ville framstå som lika kompetent och påläst som någon som jobbat länge. Det är inte så himla lätt när man själv går vilse i byggnaderna, och inte kan svara på elevernas praktiska frågor. Jag har tänkt många gånger att jag fixar inte det här, jag bryter ihop. Men på något sätt så gick det ändå. Semester i september Till skillnad från de flesta andra lärarna på sommarskolan så delade inte Ida sina kurser; hon jobbade alltså 9 mycket intensiva veckor och gick därefter direkt på den vanliga intensiva terminsstarten. Visst känner jag att jag hade behövt en längre ledighet, men eftersom jag är ny och aldrig haft sommarlov så saknar jag ju inte det. Ida får trösta sig med att hon är ledig en vecka i september och ytterligare en vecka i november. Jag skulle kunna plocka ut tre veckor, men jag väljer att spara en vecka till våren. Fördelar med intensiva kurser Till skillnad från Ida så är Bengt Johansson en erfaren Komvuxlärare. Han har undervisat i matematik och fysik i 17 år och var ansvarig för Matematik 1 och 2 under första halvan av sommaren. Hans erfarenheter liknar Idas på många vis. Det gick hyfsat för elever som höll ut hela distansen, men tempot blir väldigt högt, så är man inte redo att jobba stenhårt från början så blir det svårt att jobba ikapp, summerar han. Bengt ser även en del fördelar med korta och intensiva kurser. Främst att eleverna får koncentrera sig på färre saker samtidigt. Å andra sidan oroar han sig för att kunskaperna blir mera ytliga med mindre möjlighet till innötning. Han är dock medveten om att lärare ofta är ganska konservativa. När vi för några år sedan började med Fysik B på en termin istället för två så sa vi lärare att det aldrig skulle gå, men vi märkte att det gjorde det visst! Han poängterar samtidigt att det faktum hans grupper, delvis på grund av avhopp, var små påverkade både elevernas resultat och hans upplevelse av sommarundervisningen på ett positivt sätt. Vikarier saknades En klar brist som Bengt ser det var att ingen verkar ha tänkt på att lärare ibland kan bli sjuka. Något han själv blev varse när han blev sjuk under några dagar, med inställda lektioner som följd. Att det inte fanns någon beredskap för vikarier var en brist. Det är en sådan sak som man måste lösa till nästa år. Det är ju arbetsgivarens uppgift att se till att bemanningen fungerar, konstaterar Bengt. Lokalerna inte anpassade till klimatet En annan brist var lokalerna. De lokaler vi har är inte anpassade för verksamhet under sommarhalvåret. Tydligen fick man i alla fall igång ventilationen under de sista veckorna, berättar Bengt. Men på det stora hela är han, liksom Ida, ändå ganska nöjd med hur det fungerat. Speciellt med tanke på att det var första gången. Dessutom var det ju skönt att cykla till skolan när det var varmt och skönt och inte kallt och blåsigt! Åsikten delas av engelskläraren Paola Rivera Tirado, som också verkar nöjd med sin sommar trots att hon bara haft ledigt i tre veckor. Det bästa sommarjobb jag haft, säger hon glatt. Oklart om nästa sommar Efter att ha talat med flera av sommarskolans lärare får jag intrycket att man är ense om att upplägget fungerat väl för elever med goda förkunskaper och god disciplin, men inte lika väl för andra. Det är också tydligt att det finns en hel del lärdomar att dra från hur årets verksamhet organiserats. I skrivande stund vet ingen hur upplägget ska se ut nästa sommar; om man ska ge flera kurser, var verksamheten ska bedrivas, vilka som ska undervisa. Ett är dock säkert: sommarskolan är här för att stanna. Paola Rivera Tirado (mitten) + eleverna Olga Orishchyna och Mahdieh Forouzan Bengt Johansson 7

8 LärVux LärVux Malmö Lärande vuxenutbildning i Malmö LärVux är en ny satsning inom vuxenutbildningen i Malmö och kommer att fungera som ett övergripande resurscentrum för vuxna i behov av särskilt stöd, oavsett skolform. Specialpedagogiska skolmyndigheten har beviljat oss medel för att utveckla ett Lärvux samt utveckla Särskild utbildning för vuxna, tidigare Särvux, säger Lena Oxelgren, rektor för Särskild utbildning för vuxna samt projektledare för LärVux Malmö sedan april i år. Text & foto: Susan Englund Personalen på LärVux Malmö i arbete på Heleneholmsskolan. Längst till höger: Lena Oxelgren. Lärvux skall möjliggöra för alla vuxna att få tillgång till vuxenutbildning. Det skall vara möjligt att studera inom olika skolformer samtidigt. Vi vill att vuxenutbildningen ska vara tillgänglig för alla Malmöbor. Eftersom Lärvux inrymmer Särskild utbildning för vuxna får vi en bredare tillgång till specialpedagoger samt en större möjlighet till individuell anpassning. Många möjligheter för elever att hitta rätt På Lärvux kommer det att finnas möjligheter till vägledning, kartläggning och validering och möjlighet att gå orienteringskurser för att hitta rätt. Varje elev kommer att ha en egen individuell studieplan som upprättas tillsammans med studie- och yrkesvägledare. Utöver rektor och lärare har Lärvux även studie- och yrkesvägledare, specialpedagog och projektsekreterare. Vi samverkar med flera aktörer såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, arbetsgivare, daglig verksamhet och gymnasiesärskolan bland andra, säger Lena Vill sätta sin egen prägel på Lärvux i Malmö Lärvux startade i Stockholm men finns nu i kommuner över hela landet. Tillsammans med lärarna på Särskild utbildning för vuxna ska Lärvux komma igång i Malmö till hösten. Det är verkligen kul att starta detta! Vi vill sätta vår prägel på Lärvux i Malmö och är nu i en inventeringsfas där vi besöker Vägledningscentrum, JobbMalmö och Komvux Pauli för att få stöd och tillvarata deras erfarenheter. Självklart ser vi den redan befintliga verksamheten inom Särskild utbildning för vuxna som den främsta resursen för projektet, men vi behöver ta del av Malmö Stads alla möjligheter, ta tillvara den inre kompetensen! Det finns ju redan fantastiskt bra samverkan i Malmö som kan gagna vårt Lärvux, säger Lena. Särskild utbildning för vuxna som skolform Under arbetet med att starta Lärvux i Malmö ska de samtidigt utveckla Särskild utbildning för vuxna, säger Lena. Med nya styrdokument för Särskild utbildning för vuxna riktat mot arbetsmarknaden vill vi bredda kursutbudet och bland annat undersöka fler möjligheter till lärlingsutbildningar och orienteringskurser. Vi vill även utöka möjligheterna att som vuxen kunna studera på gymnasiesärskolenivå. Detta har fungerat mycket bra i Stockholm. Vi kommer också att ha en uppsökande verksamhet genom att informera i gymnasiesärskolorna och hos andra utbildningsanordnare. Mötesplats Lärvux Lärvux inklusive Särskild utbildning för vuxna flyttar sin verksamhet till Heleneholmsskolan under tiden Södervärnsskolan renoveras. Där kommer de att ha Mötesplats Lärvux en gång i veckan för personal och elever från bland annat gymnasiesärskolan. Där får de möjlighet att möta lärare, studie-och yrkesvägledare, rektor och specialpedagog för att få information om Lärvux, säger Lena. 8

9 Dörröppnaren som ger Malmöungdomar en rättvis chans Under ett år har Praktik vid Events gett Malmöungdomar en rättvis chans att få betald praktik, nya erfarenheter och kontakter genom goda samarbeten med arrangörer. Praktik vid Events Text: Emelie Paradis foto: hanne sandberg Trots att projektet enbart har funnits ett år har mycket hänt sedan starten i juni För att bara nämna några exempel har Praktik vid Events haft praktikanter på juniorhockey-vm, Eurovision Song Contest och EM i fälttävlan. Konkret är Praktik vid Events ett tydligt koncept där arrangören får hjälp på sina evenemang samtidigt som de gör något bra för Malmös unga. Konceptet handlar om att vi lägger ut praktikplatser på vår app och ger unga möjligheter att söka praktikplatser som de är intresserade av, säger Bengt-Ivar Thomasson, projektledare på Praktik vid Events. En av arrangörerna som tagit emot praktikanter under året är Folkets Park som anordnade Folkets Parad. Samarbetet har fungerat väldigt bra. Från det att vi bestämde oss för att anlita praktikanter till själva genomförandet har det varit en väldigt smidig process. Klara, tydliga instruktioner om tillvägagångsätt från organisationen till ett väldigt informativt intromöte med de anlitade ungdomarna, berättar Jenny Lindh projektledare på Folkets Park. Med ett lyckat samarbete bakom sig ser Jenny fram emot att samarbeta igen och tvekar inte att rekommendera Praktik vid Events till andra arrangörer. Under våren har även ett samarbete med Malmö Turism inletts. Det är positivt att evenemangsägarna får träffa nya hungriga ungdomar samtidigt som ungdomarna får prova på en ny spännande bransch. Vidare tycker jag att ungdomarna bidrar med hjärta och värme i sitt deltagande. Se bara på Eurovision Song Contest och JVM, två evenemang där ungdomarna var delaktiga och gjorde skillnad, säger Johan Hermansson, Turistdirektör. Praktik vid Events är ett projekt som finns året ut och vad som händer 2015 är ovisst, men målet är att fortsätta och kunna ge fler ungdomar möjligheten att praktisera på evenemang i Malmö. Medarbetarna på Praktik vid Events kontor. F.V Emelie Paradis, Elin Skarin, Bengt-Ivar Thomasson och Jaklina Herceg. Kortfakta om Praktik vid Events Praktik vid Events lanserade sin app den 19 juni 2013 och har sedan dess lottat ut runt 783 praktikplatser till 41 events. Det är ett kommunalt projekt i Malmö Stad som ger ungdomar födda mellan som är folkbokförda i Malmö chansen att få erfarenheter och kontakter i arbetslivet genom betald praktik vid events. Med nya kunskaper, erfarenheter och en möjlighet att ta ansvar får ungdomarna starkare självförtroende inför kommande utmaningar. Praktik vid Events fungerar som en dörröppnare för Malmöungdomarna och genom en rättvis chans tar många ungdomar sina första steg ut på arbetsmarknaden. Alla praktikplatser lottas ut bland dem som sökt praktikplats och det krävs inga förkunskaper för att få ansöka eller få en plats. Mer information: 9

10 Koll på läget? Koll på läget? text: Sanne Cederstam foto: pelle jernryd, Björn holmberg & colourbox Pauliskolan är den skola som både har flest legitimerade lärare och flest lärare som uppdaterat sin kompetens och behörighet i HRutan. Håkan Wegestål är rektor för Komvux på Pauli skolan och den som får svara på frågan varför han tror att det är så. Vad det gäller lärarlegitimationen så har vi inga lärare som är undantagna från regeln om lärarlegitimation t.ex. yrkeslärare. Därför har i princip alla legitimation. Det måste man ju ha! Vad det gäller registrering i HRutan har vi jobbat på det. Trummat för att det ska göras. Och så har vi haft väldigt duktiga skolsekreterare som kan sitt HRutan och som varit behjälpliga. HR-avdelningen har gett oss bra stöd och dessutom har vår satsning på IKT (informations- och kommunikationsteknik) kanske bidragit till att sänka tröskeln för lärarna. Jag är stolt över personal som gjort ett bra jobb, avslutar Håkan. Helena Walker Lidén jobbar på Värnhemsskolan som arbetslagsledare för Introduktionsprogram och som lärare i Historia men har även behörighet att undervisa i Svenska. Hon var en av de första i Malmö Stad som sökte och fick lärarlegitimation. På hennes nyckelband sitter en knapp med texten Jag gillar lärarlegitimation. Läraryrket är i högsta grad ett kvalificerat yrke som har haft rykte om sig att inte vara särskilt kvalificerat. Legitimationen legitimerar yrket, menar Helena och jämför med läkare. Hon tror dock att det kommer att ta flera år att ändra folks åsikt om skolan. Så som skolan och läraryrket framställs i medierna idag förstår jag inte att någon vill bli lärare över huvud taget, säger Helena. Därför är det viktigt med legitimation och att den registreras i HRutan För att kunna tillsvidareanställas, ha fullt ansvar för undervisningen, självständigt sätta betyg, vara mentor för nyexaminerade och få delta i Lärarlyftet II måste man från den 1 december 2013 ha lärarlegitimation. Den som är anställd före den 1 juli 2011 får under tiden för anställningen ansvara för undervisning och betygssättning även utan legitimation fram till den 30 juni Vissa undantag finns dock. Nytt: Från 1 juli 2014 är det inte längre ett krav på att genomgå en godkänd introduktionsperiod för att kunna ansöka om legitimation utan läraren kan göra det direkt när hen har en behörighetsgivande examen. Registrera kompetens i Hrutan Du som är månadsavlönad pedagog behöver se över dina uppgifter i Kompetens i HRutan så att dessa är kompletta och korrekta. I självservicemenyn på HRutan finns rubriken Kompetens. Här ska du lägga in din utbildning och lärarbehörighet. Du samlar uppgifterna på ett ställe och de blir ett bra underlag för planering av kompetensutveckling m m tillsammans med din chef. Du som nyanställd ska lägga in dina uppgifter under din första anställningsmånad. Uppgifterna behöver du uppdatera i samband med läsårsstart och t ex när du får din legitimation eller avslutar en ny utbildning. Meddela alltid din chef när du gjort en uppdatering. Om du tycker att det är svårt finns en e-learning som förklarar hur du ska göra. 10

11 Nya komvuxavtalet Efter många och långa förhandlingar tecknades den 9:e april ett nytt anställningsavtal för Malmö stads Komvuxlärare. Det nya avtalet innebär att lärarna på Komvux övergår från ferietjänst till semestertjänst med vissa tillägg. Nu när avtalet äntligen är klart har oron hos berörda lärare lättat betydligt och fackens representanter är relativt nöjda. Nya komvuxavtalet text: sanne cederstam Grundavtalet för en semestertjänst innebär att man har 25, 31 eller 32 dagars betald semester per kalenderår beroende på hur gammal man är och förutsatt att man arbetar heltid (40 timmar/vecka). Man har rätt till 4 veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti om man så önskar. Det antal dagar som överstiger 20 har man rätt att spara i upp till 5 år. Dock får man inte spara mer än 40 dagar. En anställd med ferietjänst kan inte spara några semesterdagar alls. Tillägg Komvuxlärarnas semestertjänstavtal har vissa tillägg till grundavtalet. Den reglerade arbetstiden är i genomsnitt 35 timmar/ vecka (38 för förstelärare) och förutom det har man en förtroendetid upp till 42,5 timmar/vecka. Förtroendetiden gör att man får 10 extra dagars ledighet. Dessa dagar kan inte sparas utan måste tas ut under det intjänade året. Dessutom har alla lärare juluppehåll mellan 23 december och 1 januari. De lärare som övergår från ferietjänst till semestertjänst får också ett lönetillägg på 1200 kronor/månad. Viss försämring Jens Croneman är Lärarnas riksförbunds lokalombud på Pauliskolan. Han är relativt nöjd med avtalet även om han menar att det innebär en viss försämring jämfört med att vara anställd med ferietjänst. -Men för att vara ett semestertjänstavtal är det bra, säger han. Fackets viktigaste fråga i förhandlingarna handlade om arbetsbelastningen och att den inte ska öka enligt avtalet. En annan viktig fråga var förtroendetiden. -Läraryrket är kreativt och därför är förtroendetiden och den frihet den innebär viktig. Som lärare måste man ha utrymme att vara kreativ och det har man inte om man bara sitter inne och undervisar, menar Jens. Det nya avtalet kommer för de allra flesta att börja gälla då feriedagarna är slut den 8 augusti. För de som arbetar med sommarskolan börjar avtalet gälla i juni. I HJÄRTAT AV MALMÖ är en seriebok som bygger på Malmöungdomars egna berättelser. Boken skickas ut till alla gymnasieskolor under v 37 och vi hoppas att du som lärare kan dela ut den till din klass. I HJÄRTAT AV MALMÖ är en del av projektet Malmö The True Story, som förutom boken består av pjäsen Vilja väl som spelas på Hipp, workshops med dramapedagoger från Malmö stadsteater, och skådepelarsamtal. Alla gymnasieklasser i Malmö är välkomna att kostnadsfritt ta del av projektet. ANMÄLAN GÖRS PÅ boka.thetruestory.nu 11