Vingarnas trygghet möjliggör ny historisk uppgörelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vingarnas trygghet möjliggör ny historisk uppgörelse"

Transkript

1 Vingarnas trygghet möjliggör ny historisk uppgörelse Ett reformförslag i tre delar för att modernisera den svenska arbetsmarknadsmodellen Underlagsrapport till seminariet Av ils Karlson och Henrik Lindberg 1

2 Inledning Debatten om Lagen om anställningsskydd (LAS) har den senaste tiden tagit ny fart. Samtidigt förefaller de välkända positionerna vara precis lika låsta som tidigare, oavsett om det är arbetsmarknadsministern, fackliga företrädare eller arbetsgivarrepresentanter som uttalar sig. Detta är beklagligt. Inte minst eftersom mycket talar för att en historisk uppgörelse, i linje med den svenska modellens tradition och styrka, faktiskt är möjlig. Men då gäller det att inte stirra sig blind på en enskild lag, som LAS, utan lyfta blicken till hela frågeställningen om sambandet mellan individuell trygghet, flexibilitet och jobbskapande. I denna rapport presenteras ett reformförslag i tre delar som moderniserar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Såväl fackliga företrädare och arbetsgivare som inblandade politiker skulle kunna visa att de fått genomslag för sina hjärtefrågor, samtidigt som förslaget skulle återge den svenska modellen dess styrka. En ny samsyn av detta slag förutsätter såväl utvecklade kollektivavtalslösningar som ny lagstiftning, och borde kunna vara attraktiv för samtliga parter. Förslaget bygger vidare på Ratios forskning om den svenska arbetsmarknadsmodellens framväxt, förtjänster, brister och framtid inom projektet Staten och arbetsmarknaden, särskilt slutrapporten En ny svensk modell. Vägval på arbetsmarknaden (Norstedts 2008) samt på diskussioner om flexicurity vid den internationella konferensen Labour Markets at a Crossroads Ratio Colloquium for Young Social Scientists augusti Nils Karlson Nationalekonom och statsvetare, docent, samt VD för Ratio Henrik Lindberg Fil dr i ekonomisk historia och arbetsmarknadsforskare vid Ratio 2

3 Förslagets tre delar i sammanfattning Förslagets mål är att återskapa vingarnas trygghet, eller trygghet i förändring, vilket länge var den svenska arbetsmarknadsmodellens kännemärke, där tryggheten ligger i tillförsikten om goda möjligheter att få ett nytt, välbetalt arbete, d v s arbetsinkomsttrygghet. Förstaget består av tre integrerade delar: 1. LAS och lagstiftningen om visstidsanställning avskaffas och ersätts med flexibla, branschanpassade kollektivavtal. 2. Löntagarnas inkomst- och omställningstrygghet förstärks genom höjt tak i A- kassan, individuella kompetenskonton, uppstramad arbetsmarknadspolitik och utvecklade omställningsavtal. 3. Villkoren för framväxten av nya, välbetalda jobb i Sverige stärks genom förbättringar i företagandets villkor, särskilt när det gäller skatter och ökad näringsfrihet. Den svenska arbetsmarknadsmodellens styrka och svaghet Den svenska arbetsmarknadsmodellens unika styrka ligger i att arbetsmarknadens parter och staten gemensamt har bejakat strukturomvandling och ekonomisk utveckling. Istället för att skydda olönsamma företag med lågt betalda arbeten har modellen syftat till att understödja framväxten av nya välbetalda jobb inom expanderande branscher. Marknadens kreativa förstörelse har setts som en möjlighet och inte som ett hot. Exempelvis menar Anders L Johansson (1989:23) i sin analys av Saltsjöbadsavtalets tillkomst att utvecklingen innebar att samtliga tre maktsfärer arbete, kapital och stat slöt upp bakom ett dynamiskt näringsliv. Industriell tillväxt, teknikutveckling och 3

4 rationalisering utgjorde grundbetingelser för det samförstånd som länge präglade den svenska arbetsmarknadsmodellen. 1 Under och 60-talen var detta den framgångsmodell som möjliggjorde industriell utveckling och tillväxt. Rollfördelningen mellan lagstiftning och kollektivavtal var tydlig, ändamålsenlig och välståndsskapande. Modellen accepterades av såväl parter som stat och dess legitimitet var hög (Lundh 2002, Magnusson 2002). Under och 1980-talen spårade dock den svenska modellen ur på flera väsentliga områden och den slutade då att leverera. Dessa decennier blev istället konflikthärjade och fulla av strider om fördelning och skydd av befintliga jobb och företag. Parterna hamnade i konflikt med varandra och vände sig till staten, men inte för att bejaka strukturomvandling och tillväxt utan snarare för att få egna privilegier: Anställningsskydd till fackföreningarna och företagsstöd till företagen. Istället för trygghet i omställningen blev det trygghet från omställning (Lindberg 2002). Mycket riktigt blev också arbetsmarknaden ett problemområde under den epoken. En stor del av Sveriges ekonomiska svårigheter under den perioden torde kunna hänföras till det försämrade samarbetsklimatet mellan parterna och de lagar och regler som hämmade förnyelseförmågan och försämrade incitamenten för att nya företag ska kunna växa. Eftersom omvärldsvillkoren idag skiljer sig åt väsentligt från eller 1960-talens teknik, marknader och konkurrensförhållanden så måste den ursprungliga modellens beståndsdelar anpassas och moderniseras. Anpassat till en ny tid bör den dock kunna ges samma breda uppslutning som då. Det förutsätter att dagens, delvis urspårade, modell moderniseras i ett antal väsentliga avseenden. Flera steg har tagits, men det behövs ytterligare reformer. Insikten om att så är fallet förefaller dessutom finnas hos samtliga relevanta aktörer. Försöket att förhandla fram ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter, liksom arbetsmarknadsministerns återkommande uppmaningar till dessa att 1 Motsvarande analys görs i Lundh (2002), Magnusson (2006), Karlson och Lindberg (2008). 4

5 själva utveckla modellen, illustrerar detta. Problemet är emellertid, som antytts inledningsvis, att de välkända positionerna verkar vara låsta. Dessutom behövs insikten om att det endast är en kombination av kollektivavtal och förändrad lagstiftning som kan möjliggöra ett nytt samförstånd. De fallande medlemstalen i de fackliga organisationerna, EG-rättens ökade betydelse och globaliseringens exit- och outsourcing-möjligheter riskerar att undergräva förutsättningarna för ansvarstagande och hela modellens legitimitet om inget görs. Då riskerar modellen att falla sönder, alldeles oavsett vad parterna och ledande politiker tycker. 2 Målet är vingarnas trygghet Enigheten om betydelsen av ett dynamiskt näringsliv kombinerades ända fram till 1970-talet med insikten att arbetsmarknadsmodellens mål var trygghet i förändring, eller med Gösta Rehns ord vingarnas trygghet, kombinerat med stor flexibilitet och förändringsvilja från såväl individer som företag och, inte minst, ändamålsenliga villkor för framväxten av lönsamma och snabbväxande företag. Detta var kittet i den klassiska svenska modellen på arbetsmarknaden (Wadensjö mfl. 1989). I en moderniserad svensk modell måste målet återigen vara att tryggheten ska ligga i tillförsikten om goda möjligheter att få ett nytt, välbetalt arbete. Det är det som ger trygghet i förändring. I den europeiska diskussionen om flexicurity används ofta fyra olika, delvis motstridiga, trygghetsbegrepp, (Wilthagen & Tros, 2004): 1. job security this concerns the expectation of a high job tenure in relation to a specific job; 2 För en utvecklad analys, se Karlson och Lindberg (2008), kapitlen 7 och 8 samt Karlson och Lindberg (2009). De fackliga medlemstalen har fallit ytterligare det senaste året och anslutningsgraden ligger i privat tjänstesektor på 57 procent av de anställda, 65 procent av privatanställda och totalt på cirka 70 procent. Bland heltidsarbetande ungdomar mellan 16 och 24 är färre än hälften med i facket. Se Kjellberg (2009). 5

6 2. employment security this refers to the degree of certainty of a worker to remain at work, even if the worker does not necessarily choose the same employer; 3. income security this relates to the protection of income in case of such occurrences as illness, unemployment or maternity, which can involve a break in paid work; 4. combination security this concerns the possibility for workers to combine paid work with their private life and social responsibilities, such a family duties or recreational activities. Vi är övertygade om att målet i en fungerande svensk modell återigen bör vara employment security, där tryggheten ligger i tillförsikten om goda möjligheter att få ett nytt, välbetalt arbete, d v s arbetsinkomsttrygghet. Inslagen av job security, dvs. anställningstryggheten i ett visst arbete, och income security, dvs. inkomst- och omställningstrygghet i händelse av arbetslöshet, behöver modifieras rejält. Först då kan vi få en väl fungerande arbetsmarknadsmodell, flexicurity på svenska, med vingarnas trygghet. Anställningslagarna Trygghet i förändring är precis motsatsen till vad dagens arbetsmarknadsregleringar åstadkommer. Det uttalade syftet med Lagen om anställningsskydd (LAS) är istället ökad trygghet i den anställning man har för tillfället (job security), inte trygghet i förändring. Risken finns att många låses in i otrivsamma jobb med få utvecklingsmöjligheter. Man vågar inte byta av rädsla för att inte lyckas få något nytt arbete eller hamna sist i turordningslistan och därmed bli utkastad vid personalneddragningar i det nya företaget. Sverige tillhör de länder inom OECD som har det starkaste anställningsskyddet (job security). Enligt OECD (2004) rangordnades Sverige på plats 19 eller 21 av 28 jämförda länder vad gäller anställningslagstiftningens omfattning. Skyddet vid tidsbegränsade anställningar är lägre i Sverige än genomsnittet i OECD-länderna, 6

7 medan skyddet vid tillsvidareanställningar och kollektiva uppsägningar är högre. I tabellen nedan rangordnas länder utifrån anställningsskyddets totala styrka. Tabell 1. Rangordning av 28 OECD-länder år 2003 efter anställningsskydd. Country EPL Country EPL United States 0,7 Poland 2,1 Canada 1,1 Austria 2,2 United Kingdom 1,1 Netherlands 2,3 Ireland 1,3 Italy 2,4 New Zealand 1,3 Belgium 2,5 Australia 1,5 Germany 2,5 Switzerland 1,6 Norway 2,6 Hungary 1,7 Sweden 2,6 Denmark 1,8 France 2,9 Japan 1,8 Greece 2,9 Czech Republic 1,9 Spain 3,1 Korea 2 Mexico 3,2 Slovak Republic 2 Portugal 3,5 Finland 2,1 Turkey 3,5 Källa: OECD (2004) Anm. Måttet är konstruerat av tre ovägda index (0-5) över anställningsskyddet vilka täcker a) Tillsvidareanställningar, b) Temporära anställningar, c) Kollektiva uppsägningar Sedan 2003 har förvisso vissa justeringar gjorts, men den allmänna bilden gäller alltjämt. Noterbart är exempelvis att Sverige i detta avseende liknar den sydeuropeiska arbetsmarknadsmodellen, som ju också har en betydande ungdomsarbetslöshet (Skedinger 2008b). Väsentligt att betona är också att den svenska lagstiftningen i viss utsträckning är semi-dispositiv vad gäller regler om tidsbegränsad anställning och turordning och kan därigenom kringgås genom kollektivavtal (Rönnmar 2006). Men gällande lag styr likväl utfallet. Aktuell forskning om effekter av anställningslagarna visar att denna typ av regler har en rad klart negativa följdverkningar. Först och främst så finns starka belägg för att ett strikt anställningsskydd försvårar för marginalgrupper såsom ungdomar och invandrare att få anställning. Annorlunda uttryckt gynnas insiders på outsiders bekostnad (Skedinger 2008a, Lindbeck & Snower 1994, 2002). Ett annat resultat med starkt stöd är att dynamiken i ekonomin dvs. omvandlingshastigheten minskar 7

8 med ett starkt anställningsskydd. Strukturomvandlingen blir långsammare och därmed behålls fler improduktiva jobb vilket hämmar utvecklingskraften (Dexter 1981, Scarpetta m.fl. 2002, Skedinger 2008a). Även jurister har noterat att särskilt små- och nystartade företag har svårt att hantera de kostnader som lagstiftningen orsakar (Ahlberg, Bruun, & Malmberg 2006). Effekterna på sysselsättning och långsiktig tillväxt är uppenbara. Mycket tyder dessutom på att anställningslagarna skapar inlåsningseffekter. Anställda som borde söka nya arbetsuppgifter, ny kompetens och en annan anställning får ytterligare skäl att bli kvar i det nuvarande jobbet. Följden är bland annat negativa hälsoeffekter. Men den låga rörligheten minskar också incitamenten för arbetsgivarna att göra arbetsplatserna mer funktionella (Rothstein & Boräng 2006). Detta är en av de viktigaste skillnaderna gentemot den danska arbetsmarknadsmodellen där lagstiftade turordningsregler helt saknas. Ett annat allvarligt men långt mindre uppmärksammat fenomen, är att alla de av fackföreningarna ogillade lagar om tidsbegränsad provanställning, visstidsanställning, undantag för mindre företag o.s.v. som skapats för att minska skadeverkningarna av LAS snarast förstärker utanförskapet hos marginalgrupper. Vi får ett tydligt A- och B-lag på arbetsmarknaden. Främst i Sydeuropa, men även i Sverige, har lagstiftning av tidsbegränsade anställningar tillkommit samtidigt som regleringarna av anställningskydd och tillsvidareanställningar lämnats intakta. Resultatet tycks bl a vara att arbetsgivare får incitament att säga upp tillfälligt anställda just innan de blir fast anställda (Adam & Canziani 1998, Blanchard & Landier 2002). Följden är ett mönster av tudelning där invandrare och ungdomar cirkulerar i olika former av tidsbegränsade anställningar, med liten trygghet och stor risk för arbetslöshet periodvis. Mot denna bakgrund bör båda dessa lagstiftningskomplex avskaffas och istället ersättas av flexibla branschanpassade partsöverenskommelser, precis som före 1970-talet. 8

9 Då fanns avtalslösningar vilka hade förhandlats fram mellan parterna inom ramen för kollektivavtal, såväl huvudavtalet 1938 som överenskommelser på branschnivå. Således fanns här en möjlighet för parterna att komma överens om bestämmelser som gav arbetstagarna fastställda kriterier och procedurer för uppsägning. Krav på saklig grund fanns liksom att uppsägningarna inte skulle stå i strid med allmänna rättsprinciper (Glavå 1999, Bengtsson 2006). Inkomst- och omställningstrygghet Om anställningslagarna avskaffas är det onekligen en berättigad fråga vad som då händer med tryggheten. Särskilt angeläget är detta naturligtvis i tider av ekonomisk kris och snabb strukturomvandling. Det är också osäkerheten om detta som förefaller blockera en önskvärd förändring. Försäkringar som ger riskdelning och sociala skyddsnät kan, rätt utformade, också ge trygghet i omställningen och uppmuntra människor att pröva sina egna vingar. För att känna trygghet i förändring är det av grundläggande betydelse att det finns en trovärdig och rimlig inkomst- och omställningsförsäkring (income security) i händelse av arbetslöshet. 3 Så är inte fallet idag för stora löntagargrupper. Viktiga reformer har förvisso gjorts när det gäller att åstadkomma vettiga incitament att söka nytt arbete, införandet av en rimlig bortre gräns för utnyttjande och steg mot en mer försäkringsmässig självfinansiering, men när det gäller nivåerna finns det skäl att ställa sig kritisk. Inte minst gäller detta det internationellt sett låga taket i den svenska arbetslöshetsförsäkringen. För stora löntagargrupper saknas idag en inkomsttrygghet värd namnet. En studie av TCO (2009) indikerar att Sverige har närmat sig en grundtrygghetsmodell för stora grupper av anställda, inte minst bland tjänstemän och industriarbetare. Anledningen är främst att taken i arbetslöshetsförsäkringen är låga, de har inte räknats upp med inflationen och generositeten i försäkringen är nu lägst i hela Norden. För stora 3 Jämför resonemanget i Agell (2001, 2002). 9

10 löntagargrupper, inte minst bland tjänstemännen, är det väl så intressant att inkomsttaket höjs som att ersättningen ökas till 85 eller 90 procent av en fiktiv, relativt låg lön. En generös arbetslöshetsförsäkring med höjda tak måste dock förenas med strikta krav på att stå till arbetsmarknadens förfogande och åstadkomma incitament att söka nytt arbete samt en ökad självfinansiering. Här finns god grund i den forskning som finns på området. Visserligen finns stöd för att höjda ersättningsnivåer kan ge längre arbetslöshetstider, och vice versa (Carling 2001, Holmlund 1998, Saint-Paul 2000). Men minst lika viktigt tycks vara att arbetslöshetsförsäkringen har en bortre gräns för utnyttjande dvs. är tidsbegränsad (Roed & Jensen & Thoursie 2002, Fredriksson & Holmlund 2004). Likaså finns forskningsstöd för att sökkrav och sanktioner kan förstärka incitamenten att söka efter arbete och därmed förkortar längden på arbetslösheten (Black m.fl. 2003, Fredriksson & Holmlund 2004). Att ha strikta krav för utnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen och ha en gradvis nedtrappning av ersättningsnivåerna är reformer som har förbättrat arbetsmarknadens funktionssätt i Sverige under senare år och sänkt jämviktsarbetslösheten samt ökat sysselsättningen påtagligt (Forslund 2008). I den ursprungliga svenska arbetsmarknadsmodellen, bakom vilken LO-ekonomen Gösta Rehn var en av arkitekterna, fanns även en aktiv arbetsmarknadspolitik med som ett viktigt inslag (LO 1951). Denna skulle underlätta för arbetstagare att röra sig från stagnerande till expanderande delar av näringslivet. Medlen var att stödja såväl yrkesmässig som geografisk rörlighet via exempelvis bristyrkesutbildningar och förmedlingsservice. Under 1970-talet blev dock arbetsmarknadspolitiken mer defensiv och mindre inriktad på rörlighet och omvandling också där i linje med trenderna på andra politikområden (Björklund m.fl. 2006). De studier som har gjorts av den aktiva arbetsmarknadspolitiken har påvisat stora begränsningar av dess möjligheter och brister i måluppfyllelsen. Under 1990-talets ekonomiska kris kom stora delar av politiken att användas för att ge utförsäkrade rätt till nya ersättningsperioder (Björklund m.fl. 2006). 10

11 Slutsatserna som drogs av Calmfors & Forslund & Hemström (2001) över 1990-talets arbetsmarknadspolitik är nedslående. Ingen positiv effekt av AMS-åtgärder fanns när det gäller matchningen mellan arbetslösa och arbetssökande. AMS-åtgärderna har, som de utformats, snarare bidragit till inlåsning av arbetskraften än rörlighet. De olika former av subventionerad sysselsättning som fanns av typen beredskapsarbete samt rekryterings- och anställningsstöd tycks ha starka undanträngningseffekter. När det gäller arbetsmarknadsutbildningar så var resultaten motstridiga, men resultaten tyder på att deras effektivitet försvagats under 1990-talet. Anmärkningsvärt är att program och åtgärder som riktade sig till just ungdomar tycks ha sämst effekt för framtida jobb och inkomster. Studier av arbetsmarknadspolitikens åtgärder under 2000-talet tyder på ungefär samma mönster (Olofsson & Wadensjö 2009). Ett exempel är undanträngningseffekterna av nystartsjobb som tycks vara betydande (Lundin & Liljeberg 2008). Utöver den offentliga arbetsmarknadspolitiken bedrivs också något motsvarande på partsnivå. Parterna på arbetsmarknaden har tagit initiativ till avgiftsfinansierade s k omställningsavtal. Kompletterande ersättningar vid uppsägning, förmedlingsverksamhet samt bidrag till att starta-eget och utbildning ingår i dess arsenal. En av de få studier som finns av denna typ av verksamhet gjordes av Statskontoret (2002). Omställningsavtalen tycks bidra till att omvandlingstrycket på arbetsmarknaden ökar genom att såväl utlysningen av vakanser som indragningen av existerande tjänster ökar. I likhet med statens arbetsmarknadsåtgärder leder avtalens omställningsstöd och ekonomiska stöd till undanträngningseffekter. Statskontoret (2002) konstaterade dock att utbildning som omställningsstöd förmodligen har gett bättre effekter än utbildningsinsatser inom arbetsmarknadspolitiken, men att valet av insats ska föregås av noggranna avvägningar på individuell nivå för att vara effektiva. Vår slutsats är att stora delar av främst statens arbetsmarknadspolitik, såväl utbildningsinsatser som den subventionerade sysselsättningen inte bidrar till vare sig ökad omställningsförmåga eller ökad trygghet. Här finns stora möjligheter att strama upp, men framförallt banta ned de arbetsmarknadspolitiska insatserna. 11

12 Ett intressant alternativ till dagens miljardrullning vore att införa ett individuellt kompetens- eller medborgarkonto, där löntagaren själv kan disponera medel för sin egen kompetensutveckling. Den egna kompetensen och kunskapen är oftast den bästa garanten för personlig utveckling och vingarnas trygghet. Med ett kompetenskonto skulle individen ges eget ansvar för sin utveckling, samtidigt som flexibiliteten på arbetsmarknaden skulle öka. Eventuellt skulle det kunna ske inom ramen för de kollektivavtalsbundna omställningsavtalen kombinerat med skattemässiga incitament. Här finns stora möjligheter till effektivitetsvinster och nytänkande. 4 Företagandets villkor Den tredje kompletterande delen i ett nytt system för ökad arbetsinkomstrygghet är att det skapas väsentligt bättre villkor för framväxten av nya, välbetalda jobb i Sverige. Utan detta blir de andra åtgärderna närmast verkningslösa. Hur känna trygghet i förändring om vi i Sverige är dåliga på jobbskapande? Detta är den svenska arbetsmarknadsmodellens verkliga akilleshäl. I internationell jämförelse har Sverige nämligen förhållandevis få företagare och lågt nyföretagande, få snabbväxande företag och ett stort beroende av gamla storföretag (Nutek 2005, Nutek 2006, Axelsson 2006, Henrekson & Stenkula 2006, Bosma & Harding 2007). För att anknyta till den nyligen bortgångne Erik Dahméns språkbruk tyder detta på att svensk ekonomi har svag förnyelseförmåga eller utvecklingskraft (Johansson & Karlson 2006). Att fortsätta expandera den offentliga sektorn är inget hållbart alternativ, dels eftersom varje nytt skattefinansierat arbete i praktiken tränger undan ett privat arbete (se t ex Forslund och Kreuger 2006), dels eftersom ytterligare höjningar av skattekvoten knappast är önskvärd. Netto har faktiskt inte enda nytt jobb skapats i 4 Se SOU 2000:51 samt Andersson & Fölster & Skedinger (2002). 12

13 privat sektor sedan 1950 (Bjuggren & Johansson 2009). Figuren nedan illustrerar utvecklingen: Figur 1 Utveckling av privat och offentligt anställda i Sverige , kumulativ förändring (tusental) Källa: Bjuggren & Johansson (2009) Det vi behöver är framförallt fler snabbväxande företag. Aktuell forskning ger betydande stöd för att det är just denna typ av företag, s k gaseller, som skapar merparten av de nya jobben. Dessa företag är i genomsnitt yngre och mindre än andra företag, men det viktigaste förefaller vara just att de är relativt nystartade. Noterbart är även att de finns i alla typer av branscher, kanske främst inom tjänstenäringarna (Henrekson & Johansson 2009a). Huvudskälet till bristen på snabbväxande företag och nya jobb i privat sektor är brister i det svenska företagsklimatet. En mer flexibel arbetsmarknad är, som framgått tidigare, ett viktigt steg i rätt riktning. Men det krävs också lägre skatter, såväl på inkomster som på ägande, färre hämmande regler, fungerande lönebildning 13

14 och ökad näringsfrihet, främst inom tjänstenäringarna. Även här finns starkt forskningsstöd. 5 Modernisering genom förändrad lagstiftning och utvecklade kollektivavtal Det finns idag betydande stöd i aktuell forskning kring de tre delarna i detta förslag till ökad flexibilitet, förstärkt och moderniserad trygghet och förbättringar i företagandets villkor. 1. Ökad flexibilitet genom att LAS och lagar om visstidsanställning ersätts med kollektivavtal 2. Förstärkt och moderniserad inkomst- och omställningstrygghet MÅL Vingarnas trygghet Arbetsinkomsttrygghet 3. Förbättrade förutsättningar för framväxten av nya, välbetalda jobb Målet vingarnas trygghet, eller trygghet i förändring, har tidigare varit den svenska arbetsmarknadsmodellens kännemärke och borde kunna bli det igen. En samsyn kring detta skulle återge den svenska modellen dess styrka och tydliggöra rollfördelningen mellan lagstiftning och kollektivavtal, samtidigt som såväl fack och arbetsgivare som inblandade politiker skulle kunna visa att de fått genomslag för sina hjärtefrågor. Överenskommelsens verkliga vinnare skulle dock vara alla de individer och företagare vars vingar kan få ökad bärkraft. 5 För en sammanfattning och analys, se Johansson & Karlson 2006 samt Henrekson & Johansson 2009b. 14

15 Vi är förstås väl medvetna om att de olika delarna i detta förslag behöver utvecklas och preciseras i en rad avseenden. Avgörande är dock att man förmår diskutera, analysera och utreda sambandet mellan individuell trygghet, flexibilitet och jobbskapande i ett och samma sammanhang. Vi är övertygade om att det är en förutsättning för att få till stånd en historisk uppgörelse som möjliggör en nödvändig modernisering av den svenska modellen. Avslutningsvis vill vi understryka att detta förutsätter såväl utvecklade kollektivavtalslösningar som ny lagstiftning. Det är ohållbart att hävda att arbetsmarknadens parter själva ska kunna klara av en modernisering av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vid i stort sett samtliga tillfällen då den svenska modellen har ändrat form har direkt lagstiftning, kompletterande lagstiftning eller hot om lagstiftning varit av avgörande betydelse, vid sidan om partsamarbetet. Se bilaga 1. Inget talar för att situationen skulle vara annorlunda idag. Tvärtom tyder fenomen som fallande fackliga medlemstal och ökat globalt konkurrenstryck på att förmågan hos arbetsmarknadens parter, inte minst på toppnivån, att ensamma ta ett övergripande samhällsansvar är kraftigt försvagad. 15

16 Bilaga 1 Processer och tidpunkter då den svenska modellen ändrat form Tidpunkt Tillvägagångssätt Beslutsnivå 1905 och 1906 Verkstadsavtalet och Decemberkompromissen 1928 Kollektivavtalslagen och Arbetsdomstolen 1938 Saltsjöbadsavtalet 1950-talet Rehn-Meidner modellen 1970-talet LAS, MBL, Förtroende- mannalagen mm EG-rätten Partssamarbete Lagstiftning Partssamarbete under lagstiftningshot Partssamarbete kompletterat med lag Lagstiftning Lagstiftning och partsamarbete Förbunds- och toppnivå Politisk nivå Toppnivå Toppnivå Politisk nivå Politisk nivå Politisk nivå Förbundsnivå 1997 och 2000 Industriavtalet + Medlingsinstiutet 2009 Krisavtal Partssamarbete kompletterat med lag Partssamarbete Förbundsnivå Politisk nivå Förbundsnivå 16

17 Referenser Adam, Paula & Canziani, Patrizia (1998) Partial de-regulation: Fixed-term contracts in Italy and Spain, CEPDP 386. Agell, Jonas (2001) En annorlunda guide till arbetsmarknadens institutioner Ekonomisk Debatt 2001:3 s Agell, Jonas (2002) On the determinants of labour market institutions: rent seeking versus social insurance, German Economic Review 3, Ahlberg, Kerstin, Bruun, Niklas & Malmberg, Jonas (2006) Anställningsskydd, småföretag och tillväxt, i red. Rauhut, Daniel & Falkenhall, Björn Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt. A2005:016. Institutet för tillväxtpolitiska studier. Andersson, Pär & Fölster, Stefan & Skedinger, Per (2002) Omställning eller avstjälpning? Om utformningen av en omställningsförsäkring Ekonomisk Debatt 2002:2. Axelsson, Sten (2006) Entreprenörer från sekelskifte till sekelskifte kan företag växa i Sverige?, i Johansson, Dan och Karlson, Nils (red) (2006), Svensk utvecklingskraft, Stockholm: Ratio Bengtsson, Berit (2006) Kampen mot 23. Facklig makt vid anställning och avsked i Sverige före 1940, Ekonomisk-historiska institutionen Uppsala universitet Black, D & Smith, J & Berger, M & Noel, B (2003) Is the Threat of Reemployment Services more Effective than Services themselves? Evidence from Random Assignment in the UI system, American Economic Review, vol 93, s Bjuggren, Carl Magnus och Johansson, Dan (2009). "Privat och offentlig sysselsättning i Sverige ". Ekonomisk Debatt, 37(1): Björklund, Anders & Edin Per-Anders & Holmlund Bertil & Wadensjö, Eskil (2004) Arbetsmarknaden SNS. Blanchard, Olivier & Landier, Augustin (2002) The perverse effects of Partial Labour Market Reform. Fixed term-contracts in France The Economic Journal Vol. 112, Number 480, June 2002, s. F189-F213. Bosma, Niels & Harding, Rebecca (2007) Global Entreprenuership Monitor Babson, London Business School. 17

18 Calmfors, Lars & Forslund, Anders & Hemström, Maria (2001) Does active Labour Market Policy Work? Lessons from the Swedish Experiences, Swedish Economic Policy Review vol. 8 s Carling, Kenneth & Holmlund, Bertil & Veisiu, Altin (2001) Do Benefit Cuts Boost Job findings? Swedish Evidence from the 1990s Economic Journal vol 111, s Dexter,L. A. (1981) Undesigned Consequences of Purposive Legislative Action: Alternatives to Implementation Forslund, Anders (2008) Den svenska jämviktsarbetslösheten en översikt IFAU Working Papers 2008:17, Uppsala. Forslund, Anders och Kreuger, Anne (2006), Hjälpte arbetsmarknadspolitiken Sverige ur 90-talskrisen, i Freeman, R. B., Swedenborg, B och Topel, R. (red), Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt perspektiv på den svenska modellen. NBER rapporten II, Stockholm: SNS Förlag Fredriksson, Peter & Holmlund, Bertil (2004) Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut? Ekonomisk debatt årgång 32, s Glavå, Mats (1999) Arbetsbrist och kravet på saklig grund. En alternativrealistisk arbetsrättslig studie. Norstedts förlag. Henrekson, Magnus och Johansson, Dan (2009a). "Gazelles as Job Creators - A Survey and Interpretation of the Evidence." Small Business Economics, kommande. Henrekson, Magnus och Johansson, Dan (2009b). "Competencies and Institutions Fostering High-growth Firms." Foundations and Trends in Entrepreneurship, 5(1): Henrekson, Magnus och Stenkula, Mikael (2006) Företagsstruktur och nyföretagande i Sverige Policy Paper No. 4, IFN. Holmlund, Bertil & Kolm, Ann-Sofie (1998) Kan arbetslösheten bekämpas med skattepolitiken? Ekonomisk Debatt 1998:4 årg 26 s Johansson, Anders L. (1989) Saltsjöbadspolitikens förhistoria, i ed. Edlund, Sten, Johansson, Anders L., Meidner, Rudolf, Misgeld, Klaus och Nilsson, Stig W Saltsjöbadsavtalet 50 år. Forskare och parter bergrundar en epok Arbetslivscentrum. Stockholm Johansson, Dan och Karlson, Nils (red) (2006), Svensk utvecklingskraft, Stockholm: Ratio 18

19 Karlson, Nils & Lindberg, Henrik (2008) En ny svensk modell. Vägval på arbetsmarknaden: sönderfall, omreglering, avreglering eller modernisering? Norstedts akademiska förlag, Stockholm. Karlson, Nils och Lindberg, Henrik (2009) Den svenska modellen vid vägs ände? Ekonomisk Debatt, 2009:2 Kjellberg, Anders (2009) Det fackliga medlemsraset i Sverige under 2007 och 2008 Arbetsmarknad och arbetsliv 2009:2. Lindberg, Henrik (2002) Att möta krisen Politikbyte på lokal nivå under industrikrisen i Söderhamn Ekonomisk-historiska institutionen Uppsala universitet Lindbeck, Assar & Snower, Dennis (1994) "Patterns of Unemployment: An Insider- Outsider Analysis," CEPR Discussion Papers 960. Lindbeck, Assar & Snower, Dennis (2002) The Insider-Outsider Theory: A Survey July 2002, IZA Discussion Paper No. 534 LO (1951) Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen. Betänkande och förslag från Landsorganisationens organisationskommitté. LO. Lundh, Christer (2002) Spelets regler Institutioner och lönebildning på den svenska arbetsmarknaden , SNS, Stockholm. Lundin, Daniela & Liljeberg, Linus (2008) Arbetsförmedlingens arbete med nystartsjobben IFAU 2008:9 Magnusson, Lars (2002) Sveriges ekonomiska historia, Norstedts, Stockholm. Magnusson, Lars (2006) Håller den svenska modellen? Arbete och välfärd i en global värld, Norstedts akademiska förlag, Stockholm. Nutek (2005), Årsbok 2005, Stockholm: Nutek Nutek (2006), Årsbok 2006: Fler nya företag. Fler växande företag. Fler starka regioner. Stockholm: Nutek OECD (2004) OECD Employment Outlook, reassessing the OECD job strategy. Olofsson, Jonas & Wadensjö, Eskil (2009) Arbetsmarknadspolitik: Förändrade förutsättningar och nya aktörer, SNS förlag. Roed, Knut & Jensen, Peter & Thoursie, Anna (2002) Unemployment Duration, Incentives and Institutions An Econometric Analysis based on Scandinavian Countries Memorandum No , Dep of Economics, Oslo University. 19

20 Rothstein, Bo & Boräng, Frida (2006) Dags att dra in guldklockarna? Om rörlighet och sjukfrånvaron på den svenska arbetsmarknaden, i red. Rauhut, Daniel & Falkenhall, Björn Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt. A2005:016. Institutet för tillväxtpolitiska studier. Rönnmar, Mia (2006) Den svenska arbetsrätten i internationell belysning, i red. Rauhut, Daniel & Falkenhall, Björn Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt. A2005:016. Institutet för tillväxtpolitiska studier. Saint-Paul, Gilles (2000) The Political Economy of Labour Market Institutions. Oxford University Press. Scarpetta, S. & Hemmings, P & Tressel, T & Woo, J. (2002) The role of Policy and Institutional Settings on Unemployment A Cross-Country Study OECD Economic Study no. 26, s Skedinger, Per (2008a) Effekter av anställningsskydd: Vad säger forskningen? SNS förlag. Skedinger, Per (2008b) "En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Den svenska arbetsmarknadens trösklar i ett globalt perspektiv," Underlagsrapport nr 24 till Globaliseringsrådet, Stockholm. SOU 2000:51 Individuellt kompetenssparande, IKS, en stimulans för det livslånga lärandet. Arbetsmarknadsdepartementet Statskontoret (2002) Omställningsavtalen från ett samhällsekonomiskt perspektiv 2002:6, Stockholm. TCO (2009) TCO granskar: Svensk A-kassa i strykklass 2/09 Wilthagen, Ton, & Tros, Frank (2004). The Concept of Flexicurity : A new approach to regulating employment and labour markets Transfer European review of labour and research, 10(2 ), s Wadensjö, Eskil & Dahlberg, Åke & Holmlund, Bertil (1989) Vingarnas trygghet: Arbetsmarknad, ekonomi och politik: Vänbok till Gösta Rehn, Dialogos. 20

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Love Christensen Sandra Engelbrecht Biträdande forskare Biträdande forskare Svensk arbetsmarknadsopinion Undersökning av opinionsskillnaden mellan

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

2010 09 16 Unga arbetslösa ofta socialbidragsberoende

2010 09 16 Unga arbetslösa ofta socialbidragsberoende 2010 09 16 Unga arbetslösa ofta socialbidragsberoende Många unga tvingas till socialbidrag för att klara sig. Förra året hade runt 80 000 unga mellan 18 och 24 år socialbidrag någon gång under året. Nästan

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Curriculum Vitae. IFN, Box 55665, 102 15 Stockholm. Gustav III:s Boulevard 1, 169 72 SOLNA. mikael.stenkula@ifn.se

Curriculum Vitae. IFN, Box 55665, 102 15 Stockholm. Gustav III:s Boulevard 1, 169 72 SOLNA. mikael.stenkula@ifn.se Curriculum Vitae 1. Personlig information Namn: Arbetsadress: Hemadress: Per Mikael Bosson Stenkula IFN, Box 55665, 102 15 Stockholm Gustav III:s Boulevard 1, 169 72 SOLNA Telefon (arbete): 08 665 45 30

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg Småföretag, anställningsskydd och tillväxt Kerstin Ahlberg Anställningsskyddsregler som hinder för tillväxt Regler som försvårar företagens möjligheter att variera arbetskraftens storlek, t ex regler om

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

LOs yttrande över utredningen om Matchningsanställningar (A 2014:D)

LOs yttrande över utredningen om Matchningsanställningar (A 2014:D) 1 HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad, Emil Johansson 2015-06-08 20150163 ERT DATUM ER REFERENS 2015-03-25 A2015/881/A Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

SVCA:s årsrapport 2013

SVCA:s årsrapport 2013 SVCA:s årsrapport 213 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning & ersättning Kapital & förvaltning

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden Niklas Bruun Boel Flodgren Marit Halvorsen LIBER Innehåll Förkortningar i! 14 I. Den nordiska modellen för facklig verksamhet

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 2009

Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 2009 Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29 Dansk arbetsmarknad i förändring några svenska lärdomar Den danska modellen med relativt låg anställningstrygghet, men hög inkomstsäkerhet, har framhållits som föredöme

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Tudelad trygghet. Förekomsten av fler tidsbegränsade jobb medför inte bara ökad otrygghet på arbetsmarknaden för de närmast berörda.

Tudelad trygghet. Förekomsten av fler tidsbegränsade jobb medför inte bara ökad otrygghet på arbetsmarknaden för de närmast berörda. Per Skedinger är docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning. Hans forskning är inriktad på arbetsmarknadsfrågor, särskilt effekter av minimilöner, arbetsmarknadspolitik

Läs mer

SUSANNE ACKUM AGELL & MARTIN LUNDIN Erfarenheter av svensk arbetsmarknadspolitik 1

SUSANNE ACKUM AGELL & MARTIN LUNDIN Erfarenheter av svensk arbetsmarknadspolitik 1 SUSANNE ACKUM AGELL & MARTIN LUNDIN Erfarenheter av svensk arbetsmarknadspolitik 1 1990-talets försämrade arbetsmarknadsläge har inneburit förändrade förutsättningar för arbetsmarknadspolitiken. I denna

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Strukturomvandling och lönebildning i kriser Nils Karlson, Henrik Lindberg

Strukturomvandling och lönebildning i kriser Nils Karlson, Henrik Lindberg Strukturomvandling och lönebildning i kriser Nils Karlson, Henrik Lindberg Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Strukturomvandling och lönebildning i kriser 6 Rehn-Meidnermodellen 8 Från strukturomvandling

Läs mer

Deltidsarbetslöshetsförsäkringen

Deltidsarbetslöshetsförsäkringen Deltidsarbetslöshetsförsäkringen Underlagspromemoria till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen Susanne Spector, fil.dr. Denna version: 16 oktober 2014 Susanne Spector (tidigare Ek) disputerade

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Är a-kassan för bra? John Lennon och a-kassan? Vänd på foldern!

Är a-kassan för bra? John Lennon och a-kassan? Vänd på foldern! Är a-kassan för bra? Moderaterna tycker att arbetslöshetskassan är för bra. Vad tycker du? Hur låter argumenten för en hög a-kassa?!? A-kassan är för dig som har arbete. John Lennon och a-kassan? Vänd

Läs mer

Rörlighet. lag eller lagom? Om Las, den svenska modellen och rörlighet på arbetsmarknaden

Rörlighet. lag eller lagom? Om Las, den svenska modellen och rörlighet på arbetsmarknaden Rörlighet lag eller lagom? Om Las, den svenska modellen och rörlighet på arbetsmarknaden Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Hur mycket påverkar Las arbetsmarknaden egentligen? 5 1. Las roten till allt

Läs mer

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv Henrik Malm Lindberg, Nils Karlson & Johanna Grönbäck Ratio - Näringslivets forskningsinstitut Strukturerad jämförelse Sex länder, i jämförelse med

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Omställningsavtalens ökade roll på den svenska arbetsmarknaden. Irene Wennemo

Omställningsavtalens ökade roll på den svenska arbetsmarknaden. Irene Wennemo Omställningsavtalens ökade roll på den svenska arbetsmarknaden Irene Wennemo Inledning Under senare år har omställningsavtalen mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna setts som allt viktigare.

Läs mer

Arbetsrätt för anställda

Arbetsrätt för anställda Georg Frick Arbetsrätt för anställda Konsultförlaget 1 Uppsala Publishing House Av Georg Frick har tidigare på Konsultförlaget, Uppsala Publishing House utgivits: Lönesamtal handbok för chefer om individuell

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Ratio. Arbetsmarknadspolitikens. undanträngningseffekt. The Swedish model Rapport nr. 5. Av Martin Nordin

Ratio. Arbetsmarknadspolitikens. undanträngningseffekt. The Swedish model Rapport nr. 5. Av Martin Nordin Ratio The Swedish model Rapport nr. 5 Arbetsmarknadspolitikens undanträngningseffekt Av Martin Nordin Förord Inom ramen för Ratios välfärdsstatsprojekt lades i slutet av 2005 ett antal utredningsuppdrag

Läs mer

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

FORSKNINGSRAPPORT 2001:2

FORSKNINGSRAPPORT 2001:2 IFAU INSTITUTET FÖR ARBETSMARKNADSPOLITISK UTVÄRDERING En jämförelse av arbetsmarknadsprogrammens effekt på anställningssannolikheten Kenneth Carling, Katarina Richardson FORSKNINGSRAPPORT 2001:2 En jämförelse

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Modernisera den svenska modellen

Modernisera den svenska modellen December 2011 Modernisera den svenska modellen Folkpartiets arbetsmarknadspolitiska program Folkpartiet Liberalerna 1 Innehåll Innehåll... 2 Folkpartiets politik i punkter... 4 1. En svensk flexicurity...

Läs mer

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa

Läs mer

Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten?

Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten? Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten? av Anders Forslund 2014-01-10 Sammanfattning [Klicka och skriv sammanfattningen] IFAU - [Klicka och skriv titel] 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

Taket i a-kassan och sysselsättningen - Vad kan man säga?

Taket i a-kassan och sysselsättningen - Vad kan man säga? Taket i a-kassan och sysselsättningen - Vad kan man säga? Niels-Jakob Harbo Hansen, Hannes Malmberg och Georg Marthin Juni 2013 nielsjakobharbo.hansen@iies.su.se hannes.malmberg@iies.su.se georg.marthin@iies.su.se

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Snabbväxande företag i Sverige en jobbskapande sprintstafett

Snabbväxande företag i Sverige en jobbskapande sprintstafett Snabbväxande företag i Sverige en jobbskapande sprintstafett nr 8 2012 årgång 40 I denna analys studeras hur snabbväxande företag samt deras jobbskapande har utvecklats i Sverige 2004 09. I linje med tidigare

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Yrkesintroduktion och andra frågor i trepartssamtalen

Yrkesintroduktion och andra frågor i trepartssamtalen Yrkesintroduktion och andra frågor i trepartssamtalen Christina Ramm-Ericson, 2013-11-28 Utgångspunkter för trepartssamtalen Arbetsmarknadens funktionssätt är ett gemensamt ansvar för regeringen och parterna

Läs mer

KENNETH CARLING & KATARINA RICHARDSON En jämförelse av arbetsmarknadsprogrammens effekt på anställningssannolikheten

KENNETH CARLING & KATARINA RICHARDSON En jämförelse av arbetsmarknadsprogrammens effekt på anställningssannolikheten KENNETH CARLING & KATARINA RICHARDSON En jämförelse av arbetsmarknadsprogrammens effekt på anställningssannolikheten I denna studie jämförs åtta arbetsmarknadsprograms förmåga att korta arbetslöshetstiden.

Läs mer

Arbetsmarknad. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning* * Förkortad pwd i presentationen

Arbetsmarknad. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning* * Förkortad pwd i presentationen Arbetsmarknad Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning* * Förkortad pwd i presentationen Faktorer på många olika nivåer Historia Kultur Makro-social Meso-social Micro-social individ Subindivid

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

på det fackliga löftet

på det fackliga löftet på det fackliga löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2010 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form: ETC

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Konjunkturläget augusti 2012 83 FÖRDJUPNING Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Diagram 168 Sysselsättning i bemanningsbranschen i Sverige Tusental respektive procent av sysselsatta 70 1.4

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje September 2008 En starkare arbetslinje Fler jobb, ett skapande arbetsliv, en aktiv arbetsmarknadspolitik och trygghet för förändring Socialdemokraterna RÅDSLAG JOBB Innehållsförteckning En Starkare Arbetslinje

Läs mer

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Välkommen till TCOs hearing om En modern a-kassa TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Eva Nordmark, TCOs ordförande Varför måste försäkringen reformeras i grunden? Orimligt få omfattas av försäkringen

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31 YTTRANDE 21 oktober 2014 Dnr A 2014/2170/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden,

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Made in Sweden? 2011 01 27

Made in Sweden? 2011 01 27 Made in Sweden? 2011 01 27 Lena Johansson 2011 01 27 Henrik Isakson 2011 01 27 Är den här tillverkad i Sverige? 4 En Boeing Dreamliner : Made in America? 43 underleverantörer Utspridda på 135 produktionsfaciliteter

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer