Vingarnas trygghet möjliggör ny historisk uppgörelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vingarnas trygghet möjliggör ny historisk uppgörelse"

Transkript

1 Vingarnas trygghet möjliggör ny historisk uppgörelse Ett reformförslag i tre delar för att modernisera den svenska arbetsmarknadsmodellen Underlagsrapport till seminariet Av ils Karlson och Henrik Lindberg 1

2 Inledning Debatten om Lagen om anställningsskydd (LAS) har den senaste tiden tagit ny fart. Samtidigt förefaller de välkända positionerna vara precis lika låsta som tidigare, oavsett om det är arbetsmarknadsministern, fackliga företrädare eller arbetsgivarrepresentanter som uttalar sig. Detta är beklagligt. Inte minst eftersom mycket talar för att en historisk uppgörelse, i linje med den svenska modellens tradition och styrka, faktiskt är möjlig. Men då gäller det att inte stirra sig blind på en enskild lag, som LAS, utan lyfta blicken till hela frågeställningen om sambandet mellan individuell trygghet, flexibilitet och jobbskapande. I denna rapport presenteras ett reformförslag i tre delar som moderniserar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Såväl fackliga företrädare och arbetsgivare som inblandade politiker skulle kunna visa att de fått genomslag för sina hjärtefrågor, samtidigt som förslaget skulle återge den svenska modellen dess styrka. En ny samsyn av detta slag förutsätter såväl utvecklade kollektivavtalslösningar som ny lagstiftning, och borde kunna vara attraktiv för samtliga parter. Förslaget bygger vidare på Ratios forskning om den svenska arbetsmarknadsmodellens framväxt, förtjänster, brister och framtid inom projektet Staten och arbetsmarknaden, särskilt slutrapporten En ny svensk modell. Vägval på arbetsmarknaden (Norstedts 2008) samt på diskussioner om flexicurity vid den internationella konferensen Labour Markets at a Crossroads Ratio Colloquium for Young Social Scientists augusti Nils Karlson Nationalekonom och statsvetare, docent, samt VD för Ratio Henrik Lindberg Fil dr i ekonomisk historia och arbetsmarknadsforskare vid Ratio 2

3 Förslagets tre delar i sammanfattning Förslagets mål är att återskapa vingarnas trygghet, eller trygghet i förändring, vilket länge var den svenska arbetsmarknadsmodellens kännemärke, där tryggheten ligger i tillförsikten om goda möjligheter att få ett nytt, välbetalt arbete, d v s arbetsinkomsttrygghet. Förstaget består av tre integrerade delar: 1. LAS och lagstiftningen om visstidsanställning avskaffas och ersätts med flexibla, branschanpassade kollektivavtal. 2. Löntagarnas inkomst- och omställningstrygghet förstärks genom höjt tak i A- kassan, individuella kompetenskonton, uppstramad arbetsmarknadspolitik och utvecklade omställningsavtal. 3. Villkoren för framväxten av nya, välbetalda jobb i Sverige stärks genom förbättringar i företagandets villkor, särskilt när det gäller skatter och ökad näringsfrihet. Den svenska arbetsmarknadsmodellens styrka och svaghet Den svenska arbetsmarknadsmodellens unika styrka ligger i att arbetsmarknadens parter och staten gemensamt har bejakat strukturomvandling och ekonomisk utveckling. Istället för att skydda olönsamma företag med lågt betalda arbeten har modellen syftat till att understödja framväxten av nya välbetalda jobb inom expanderande branscher. Marknadens kreativa förstörelse har setts som en möjlighet och inte som ett hot. Exempelvis menar Anders L Johansson (1989:23) i sin analys av Saltsjöbadsavtalets tillkomst att utvecklingen innebar att samtliga tre maktsfärer arbete, kapital och stat slöt upp bakom ett dynamiskt näringsliv. Industriell tillväxt, teknikutveckling och 3

4 rationalisering utgjorde grundbetingelser för det samförstånd som länge präglade den svenska arbetsmarknadsmodellen. 1 Under och 60-talen var detta den framgångsmodell som möjliggjorde industriell utveckling och tillväxt. Rollfördelningen mellan lagstiftning och kollektivavtal var tydlig, ändamålsenlig och välståndsskapande. Modellen accepterades av såväl parter som stat och dess legitimitet var hög (Lundh 2002, Magnusson 2002). Under och 1980-talen spårade dock den svenska modellen ur på flera väsentliga områden och den slutade då att leverera. Dessa decennier blev istället konflikthärjade och fulla av strider om fördelning och skydd av befintliga jobb och företag. Parterna hamnade i konflikt med varandra och vände sig till staten, men inte för att bejaka strukturomvandling och tillväxt utan snarare för att få egna privilegier: Anställningsskydd till fackföreningarna och företagsstöd till företagen. Istället för trygghet i omställningen blev det trygghet från omställning (Lindberg 2002). Mycket riktigt blev också arbetsmarknaden ett problemområde under den epoken. En stor del av Sveriges ekonomiska svårigheter under den perioden torde kunna hänföras till det försämrade samarbetsklimatet mellan parterna och de lagar och regler som hämmade förnyelseförmågan och försämrade incitamenten för att nya företag ska kunna växa. Eftersom omvärldsvillkoren idag skiljer sig åt väsentligt från eller 1960-talens teknik, marknader och konkurrensförhållanden så måste den ursprungliga modellens beståndsdelar anpassas och moderniseras. Anpassat till en ny tid bör den dock kunna ges samma breda uppslutning som då. Det förutsätter att dagens, delvis urspårade, modell moderniseras i ett antal väsentliga avseenden. Flera steg har tagits, men det behövs ytterligare reformer. Insikten om att så är fallet förefaller dessutom finnas hos samtliga relevanta aktörer. Försöket att förhandla fram ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter, liksom arbetsmarknadsministerns återkommande uppmaningar till dessa att 1 Motsvarande analys görs i Lundh (2002), Magnusson (2006), Karlson och Lindberg (2008). 4

5 själva utveckla modellen, illustrerar detta. Problemet är emellertid, som antytts inledningsvis, att de välkända positionerna verkar vara låsta. Dessutom behövs insikten om att det endast är en kombination av kollektivavtal och förändrad lagstiftning som kan möjliggöra ett nytt samförstånd. De fallande medlemstalen i de fackliga organisationerna, EG-rättens ökade betydelse och globaliseringens exit- och outsourcing-möjligheter riskerar att undergräva förutsättningarna för ansvarstagande och hela modellens legitimitet om inget görs. Då riskerar modellen att falla sönder, alldeles oavsett vad parterna och ledande politiker tycker. 2 Målet är vingarnas trygghet Enigheten om betydelsen av ett dynamiskt näringsliv kombinerades ända fram till 1970-talet med insikten att arbetsmarknadsmodellens mål var trygghet i förändring, eller med Gösta Rehns ord vingarnas trygghet, kombinerat med stor flexibilitet och förändringsvilja från såväl individer som företag och, inte minst, ändamålsenliga villkor för framväxten av lönsamma och snabbväxande företag. Detta var kittet i den klassiska svenska modellen på arbetsmarknaden (Wadensjö mfl. 1989). I en moderniserad svensk modell måste målet återigen vara att tryggheten ska ligga i tillförsikten om goda möjligheter att få ett nytt, välbetalt arbete. Det är det som ger trygghet i förändring. I den europeiska diskussionen om flexicurity används ofta fyra olika, delvis motstridiga, trygghetsbegrepp, (Wilthagen & Tros, 2004): 1. job security this concerns the expectation of a high job tenure in relation to a specific job; 2 För en utvecklad analys, se Karlson och Lindberg (2008), kapitlen 7 och 8 samt Karlson och Lindberg (2009). De fackliga medlemstalen har fallit ytterligare det senaste året och anslutningsgraden ligger i privat tjänstesektor på 57 procent av de anställda, 65 procent av privatanställda och totalt på cirka 70 procent. Bland heltidsarbetande ungdomar mellan 16 och 24 är färre än hälften med i facket. Se Kjellberg (2009). 5

6 2. employment security this refers to the degree of certainty of a worker to remain at work, even if the worker does not necessarily choose the same employer; 3. income security this relates to the protection of income in case of such occurrences as illness, unemployment or maternity, which can involve a break in paid work; 4. combination security this concerns the possibility for workers to combine paid work with their private life and social responsibilities, such a family duties or recreational activities. Vi är övertygade om att målet i en fungerande svensk modell återigen bör vara employment security, där tryggheten ligger i tillförsikten om goda möjligheter att få ett nytt, välbetalt arbete, d v s arbetsinkomsttrygghet. Inslagen av job security, dvs. anställningstryggheten i ett visst arbete, och income security, dvs. inkomst- och omställningstrygghet i händelse av arbetslöshet, behöver modifieras rejält. Först då kan vi få en väl fungerande arbetsmarknadsmodell, flexicurity på svenska, med vingarnas trygghet. Anställningslagarna Trygghet i förändring är precis motsatsen till vad dagens arbetsmarknadsregleringar åstadkommer. Det uttalade syftet med Lagen om anställningsskydd (LAS) är istället ökad trygghet i den anställning man har för tillfället (job security), inte trygghet i förändring. Risken finns att många låses in i otrivsamma jobb med få utvecklingsmöjligheter. Man vågar inte byta av rädsla för att inte lyckas få något nytt arbete eller hamna sist i turordningslistan och därmed bli utkastad vid personalneddragningar i det nya företaget. Sverige tillhör de länder inom OECD som har det starkaste anställningsskyddet (job security). Enligt OECD (2004) rangordnades Sverige på plats 19 eller 21 av 28 jämförda länder vad gäller anställningslagstiftningens omfattning. Skyddet vid tidsbegränsade anställningar är lägre i Sverige än genomsnittet i OECD-länderna, 6

7 medan skyddet vid tillsvidareanställningar och kollektiva uppsägningar är högre. I tabellen nedan rangordnas länder utifrån anställningsskyddets totala styrka. Tabell 1. Rangordning av 28 OECD-länder år 2003 efter anställningsskydd. Country EPL Country EPL United States 0,7 Poland 2,1 Canada 1,1 Austria 2,2 United Kingdom 1,1 Netherlands 2,3 Ireland 1,3 Italy 2,4 New Zealand 1,3 Belgium 2,5 Australia 1,5 Germany 2,5 Switzerland 1,6 Norway 2,6 Hungary 1,7 Sweden 2,6 Denmark 1,8 France 2,9 Japan 1,8 Greece 2,9 Czech Republic 1,9 Spain 3,1 Korea 2 Mexico 3,2 Slovak Republic 2 Portugal 3,5 Finland 2,1 Turkey 3,5 Källa: OECD (2004) Anm. Måttet är konstruerat av tre ovägda index (0-5) över anställningsskyddet vilka täcker a) Tillsvidareanställningar, b) Temporära anställningar, c) Kollektiva uppsägningar Sedan 2003 har förvisso vissa justeringar gjorts, men den allmänna bilden gäller alltjämt. Noterbart är exempelvis att Sverige i detta avseende liknar den sydeuropeiska arbetsmarknadsmodellen, som ju också har en betydande ungdomsarbetslöshet (Skedinger 2008b). Väsentligt att betona är också att den svenska lagstiftningen i viss utsträckning är semi-dispositiv vad gäller regler om tidsbegränsad anställning och turordning och kan därigenom kringgås genom kollektivavtal (Rönnmar 2006). Men gällande lag styr likväl utfallet. Aktuell forskning om effekter av anställningslagarna visar att denna typ av regler har en rad klart negativa följdverkningar. Först och främst så finns starka belägg för att ett strikt anställningsskydd försvårar för marginalgrupper såsom ungdomar och invandrare att få anställning. Annorlunda uttryckt gynnas insiders på outsiders bekostnad (Skedinger 2008a, Lindbeck & Snower 1994, 2002). Ett annat resultat med starkt stöd är att dynamiken i ekonomin dvs. omvandlingshastigheten minskar 7

8 med ett starkt anställningsskydd. Strukturomvandlingen blir långsammare och därmed behålls fler improduktiva jobb vilket hämmar utvecklingskraften (Dexter 1981, Scarpetta m.fl. 2002, Skedinger 2008a). Även jurister har noterat att särskilt små- och nystartade företag har svårt att hantera de kostnader som lagstiftningen orsakar (Ahlberg, Bruun, & Malmberg 2006). Effekterna på sysselsättning och långsiktig tillväxt är uppenbara. Mycket tyder dessutom på att anställningslagarna skapar inlåsningseffekter. Anställda som borde söka nya arbetsuppgifter, ny kompetens och en annan anställning får ytterligare skäl att bli kvar i det nuvarande jobbet. Följden är bland annat negativa hälsoeffekter. Men den låga rörligheten minskar också incitamenten för arbetsgivarna att göra arbetsplatserna mer funktionella (Rothstein & Boräng 2006). Detta är en av de viktigaste skillnaderna gentemot den danska arbetsmarknadsmodellen där lagstiftade turordningsregler helt saknas. Ett annat allvarligt men långt mindre uppmärksammat fenomen, är att alla de av fackföreningarna ogillade lagar om tidsbegränsad provanställning, visstidsanställning, undantag för mindre företag o.s.v. som skapats för att minska skadeverkningarna av LAS snarast förstärker utanförskapet hos marginalgrupper. Vi får ett tydligt A- och B-lag på arbetsmarknaden. Främst i Sydeuropa, men även i Sverige, har lagstiftning av tidsbegränsade anställningar tillkommit samtidigt som regleringarna av anställningskydd och tillsvidareanställningar lämnats intakta. Resultatet tycks bl a vara att arbetsgivare får incitament att säga upp tillfälligt anställda just innan de blir fast anställda (Adam & Canziani 1998, Blanchard & Landier 2002). Följden är ett mönster av tudelning där invandrare och ungdomar cirkulerar i olika former av tidsbegränsade anställningar, med liten trygghet och stor risk för arbetslöshet periodvis. Mot denna bakgrund bör båda dessa lagstiftningskomplex avskaffas och istället ersättas av flexibla branschanpassade partsöverenskommelser, precis som före 1970-talet. 8

9 Då fanns avtalslösningar vilka hade förhandlats fram mellan parterna inom ramen för kollektivavtal, såväl huvudavtalet 1938 som överenskommelser på branschnivå. Således fanns här en möjlighet för parterna att komma överens om bestämmelser som gav arbetstagarna fastställda kriterier och procedurer för uppsägning. Krav på saklig grund fanns liksom att uppsägningarna inte skulle stå i strid med allmänna rättsprinciper (Glavå 1999, Bengtsson 2006). Inkomst- och omställningstrygghet Om anställningslagarna avskaffas är det onekligen en berättigad fråga vad som då händer med tryggheten. Särskilt angeläget är detta naturligtvis i tider av ekonomisk kris och snabb strukturomvandling. Det är också osäkerheten om detta som förefaller blockera en önskvärd förändring. Försäkringar som ger riskdelning och sociala skyddsnät kan, rätt utformade, också ge trygghet i omställningen och uppmuntra människor att pröva sina egna vingar. För att känna trygghet i förändring är det av grundläggande betydelse att det finns en trovärdig och rimlig inkomst- och omställningsförsäkring (income security) i händelse av arbetslöshet. 3 Så är inte fallet idag för stora löntagargrupper. Viktiga reformer har förvisso gjorts när det gäller att åstadkomma vettiga incitament att söka nytt arbete, införandet av en rimlig bortre gräns för utnyttjande och steg mot en mer försäkringsmässig självfinansiering, men när det gäller nivåerna finns det skäl att ställa sig kritisk. Inte minst gäller detta det internationellt sett låga taket i den svenska arbetslöshetsförsäkringen. För stora löntagargrupper saknas idag en inkomsttrygghet värd namnet. En studie av TCO (2009) indikerar att Sverige har närmat sig en grundtrygghetsmodell för stora grupper av anställda, inte minst bland tjänstemän och industriarbetare. Anledningen är främst att taken i arbetslöshetsförsäkringen är låga, de har inte räknats upp med inflationen och generositeten i försäkringen är nu lägst i hela Norden. För stora 3 Jämför resonemanget i Agell (2001, 2002). 9

10 löntagargrupper, inte minst bland tjänstemännen, är det väl så intressant att inkomsttaket höjs som att ersättningen ökas till 85 eller 90 procent av en fiktiv, relativt låg lön. En generös arbetslöshetsförsäkring med höjda tak måste dock förenas med strikta krav på att stå till arbetsmarknadens förfogande och åstadkomma incitament att söka nytt arbete samt en ökad självfinansiering. Här finns god grund i den forskning som finns på området. Visserligen finns stöd för att höjda ersättningsnivåer kan ge längre arbetslöshetstider, och vice versa (Carling 2001, Holmlund 1998, Saint-Paul 2000). Men minst lika viktigt tycks vara att arbetslöshetsförsäkringen har en bortre gräns för utnyttjande dvs. är tidsbegränsad (Roed & Jensen & Thoursie 2002, Fredriksson & Holmlund 2004). Likaså finns forskningsstöd för att sökkrav och sanktioner kan förstärka incitamenten att söka efter arbete och därmed förkortar längden på arbetslösheten (Black m.fl. 2003, Fredriksson & Holmlund 2004). Att ha strikta krav för utnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen och ha en gradvis nedtrappning av ersättningsnivåerna är reformer som har förbättrat arbetsmarknadens funktionssätt i Sverige under senare år och sänkt jämviktsarbetslösheten samt ökat sysselsättningen påtagligt (Forslund 2008). I den ursprungliga svenska arbetsmarknadsmodellen, bakom vilken LO-ekonomen Gösta Rehn var en av arkitekterna, fanns även en aktiv arbetsmarknadspolitik med som ett viktigt inslag (LO 1951). Denna skulle underlätta för arbetstagare att röra sig från stagnerande till expanderande delar av näringslivet. Medlen var att stödja såväl yrkesmässig som geografisk rörlighet via exempelvis bristyrkesutbildningar och förmedlingsservice. Under 1970-talet blev dock arbetsmarknadspolitiken mer defensiv och mindre inriktad på rörlighet och omvandling också där i linje med trenderna på andra politikområden (Björklund m.fl. 2006). De studier som har gjorts av den aktiva arbetsmarknadspolitiken har påvisat stora begränsningar av dess möjligheter och brister i måluppfyllelsen. Under 1990-talets ekonomiska kris kom stora delar av politiken att användas för att ge utförsäkrade rätt till nya ersättningsperioder (Björklund m.fl. 2006). 10

11 Slutsatserna som drogs av Calmfors & Forslund & Hemström (2001) över 1990-talets arbetsmarknadspolitik är nedslående. Ingen positiv effekt av AMS-åtgärder fanns när det gäller matchningen mellan arbetslösa och arbetssökande. AMS-åtgärderna har, som de utformats, snarare bidragit till inlåsning av arbetskraften än rörlighet. De olika former av subventionerad sysselsättning som fanns av typen beredskapsarbete samt rekryterings- och anställningsstöd tycks ha starka undanträngningseffekter. När det gäller arbetsmarknadsutbildningar så var resultaten motstridiga, men resultaten tyder på att deras effektivitet försvagats under 1990-talet. Anmärkningsvärt är att program och åtgärder som riktade sig till just ungdomar tycks ha sämst effekt för framtida jobb och inkomster. Studier av arbetsmarknadspolitikens åtgärder under 2000-talet tyder på ungefär samma mönster (Olofsson & Wadensjö 2009). Ett exempel är undanträngningseffekterna av nystartsjobb som tycks vara betydande (Lundin & Liljeberg 2008). Utöver den offentliga arbetsmarknadspolitiken bedrivs också något motsvarande på partsnivå. Parterna på arbetsmarknaden har tagit initiativ till avgiftsfinansierade s k omställningsavtal. Kompletterande ersättningar vid uppsägning, förmedlingsverksamhet samt bidrag till att starta-eget och utbildning ingår i dess arsenal. En av de få studier som finns av denna typ av verksamhet gjordes av Statskontoret (2002). Omställningsavtalen tycks bidra till att omvandlingstrycket på arbetsmarknaden ökar genom att såväl utlysningen av vakanser som indragningen av existerande tjänster ökar. I likhet med statens arbetsmarknadsåtgärder leder avtalens omställningsstöd och ekonomiska stöd till undanträngningseffekter. Statskontoret (2002) konstaterade dock att utbildning som omställningsstöd förmodligen har gett bättre effekter än utbildningsinsatser inom arbetsmarknadspolitiken, men att valet av insats ska föregås av noggranna avvägningar på individuell nivå för att vara effektiva. Vår slutsats är att stora delar av främst statens arbetsmarknadspolitik, såväl utbildningsinsatser som den subventionerade sysselsättningen inte bidrar till vare sig ökad omställningsförmåga eller ökad trygghet. Här finns stora möjligheter att strama upp, men framförallt banta ned de arbetsmarknadspolitiska insatserna. 11

12 Ett intressant alternativ till dagens miljardrullning vore att införa ett individuellt kompetens- eller medborgarkonto, där löntagaren själv kan disponera medel för sin egen kompetensutveckling. Den egna kompetensen och kunskapen är oftast den bästa garanten för personlig utveckling och vingarnas trygghet. Med ett kompetenskonto skulle individen ges eget ansvar för sin utveckling, samtidigt som flexibiliteten på arbetsmarknaden skulle öka. Eventuellt skulle det kunna ske inom ramen för de kollektivavtalsbundna omställningsavtalen kombinerat med skattemässiga incitament. Här finns stora möjligheter till effektivitetsvinster och nytänkande. 4 Företagandets villkor Den tredje kompletterande delen i ett nytt system för ökad arbetsinkomstrygghet är att det skapas väsentligt bättre villkor för framväxten av nya, välbetalda jobb i Sverige. Utan detta blir de andra åtgärderna närmast verkningslösa. Hur känna trygghet i förändring om vi i Sverige är dåliga på jobbskapande? Detta är den svenska arbetsmarknadsmodellens verkliga akilleshäl. I internationell jämförelse har Sverige nämligen förhållandevis få företagare och lågt nyföretagande, få snabbväxande företag och ett stort beroende av gamla storföretag (Nutek 2005, Nutek 2006, Axelsson 2006, Henrekson & Stenkula 2006, Bosma & Harding 2007). För att anknyta till den nyligen bortgångne Erik Dahméns språkbruk tyder detta på att svensk ekonomi har svag förnyelseförmåga eller utvecklingskraft (Johansson & Karlson 2006). Att fortsätta expandera den offentliga sektorn är inget hållbart alternativ, dels eftersom varje nytt skattefinansierat arbete i praktiken tränger undan ett privat arbete (se t ex Forslund och Kreuger 2006), dels eftersom ytterligare höjningar av skattekvoten knappast är önskvärd. Netto har faktiskt inte enda nytt jobb skapats i 4 Se SOU 2000:51 samt Andersson & Fölster & Skedinger (2002). 12

13 privat sektor sedan 1950 (Bjuggren & Johansson 2009). Figuren nedan illustrerar utvecklingen: Figur 1 Utveckling av privat och offentligt anställda i Sverige , kumulativ förändring (tusental) Källa: Bjuggren & Johansson (2009) Det vi behöver är framförallt fler snabbväxande företag. Aktuell forskning ger betydande stöd för att det är just denna typ av företag, s k gaseller, som skapar merparten av de nya jobben. Dessa företag är i genomsnitt yngre och mindre än andra företag, men det viktigaste förefaller vara just att de är relativt nystartade. Noterbart är även att de finns i alla typer av branscher, kanske främst inom tjänstenäringarna (Henrekson & Johansson 2009a). Huvudskälet till bristen på snabbväxande företag och nya jobb i privat sektor är brister i det svenska företagsklimatet. En mer flexibel arbetsmarknad är, som framgått tidigare, ett viktigt steg i rätt riktning. Men det krävs också lägre skatter, såväl på inkomster som på ägande, färre hämmande regler, fungerande lönebildning 13

14 och ökad näringsfrihet, främst inom tjänstenäringarna. Även här finns starkt forskningsstöd. 5 Modernisering genom förändrad lagstiftning och utvecklade kollektivavtal Det finns idag betydande stöd i aktuell forskning kring de tre delarna i detta förslag till ökad flexibilitet, förstärkt och moderniserad trygghet och förbättringar i företagandets villkor. 1. Ökad flexibilitet genom att LAS och lagar om visstidsanställning ersätts med kollektivavtal 2. Förstärkt och moderniserad inkomst- och omställningstrygghet MÅL Vingarnas trygghet Arbetsinkomsttrygghet 3. Förbättrade förutsättningar för framväxten av nya, välbetalda jobb Målet vingarnas trygghet, eller trygghet i förändring, har tidigare varit den svenska arbetsmarknadsmodellens kännemärke och borde kunna bli det igen. En samsyn kring detta skulle återge den svenska modellen dess styrka och tydliggöra rollfördelningen mellan lagstiftning och kollektivavtal, samtidigt som såväl fack och arbetsgivare som inblandade politiker skulle kunna visa att de fått genomslag för sina hjärtefrågor. Överenskommelsens verkliga vinnare skulle dock vara alla de individer och företagare vars vingar kan få ökad bärkraft. 5 För en sammanfattning och analys, se Johansson & Karlson 2006 samt Henrekson & Johansson 2009b. 14

15 Vi är förstås väl medvetna om att de olika delarna i detta förslag behöver utvecklas och preciseras i en rad avseenden. Avgörande är dock att man förmår diskutera, analysera och utreda sambandet mellan individuell trygghet, flexibilitet och jobbskapande i ett och samma sammanhang. Vi är övertygade om att det är en förutsättning för att få till stånd en historisk uppgörelse som möjliggör en nödvändig modernisering av den svenska modellen. Avslutningsvis vill vi understryka att detta förutsätter såväl utvecklade kollektivavtalslösningar som ny lagstiftning. Det är ohållbart att hävda att arbetsmarknadens parter själva ska kunna klara av en modernisering av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vid i stort sett samtliga tillfällen då den svenska modellen har ändrat form har direkt lagstiftning, kompletterande lagstiftning eller hot om lagstiftning varit av avgörande betydelse, vid sidan om partsamarbetet. Se bilaga 1. Inget talar för att situationen skulle vara annorlunda idag. Tvärtom tyder fenomen som fallande fackliga medlemstal och ökat globalt konkurrenstryck på att förmågan hos arbetsmarknadens parter, inte minst på toppnivån, att ensamma ta ett övergripande samhällsansvar är kraftigt försvagad. 15

16 Bilaga 1 Processer och tidpunkter då den svenska modellen ändrat form Tidpunkt Tillvägagångssätt Beslutsnivå 1905 och 1906 Verkstadsavtalet och Decemberkompromissen 1928 Kollektivavtalslagen och Arbetsdomstolen 1938 Saltsjöbadsavtalet 1950-talet Rehn-Meidner modellen 1970-talet LAS, MBL, Förtroende- mannalagen mm EG-rätten Partssamarbete Lagstiftning Partssamarbete under lagstiftningshot Partssamarbete kompletterat med lag Lagstiftning Lagstiftning och partsamarbete Förbunds- och toppnivå Politisk nivå Toppnivå Toppnivå Politisk nivå Politisk nivå Politisk nivå Förbundsnivå 1997 och 2000 Industriavtalet + Medlingsinstiutet 2009 Krisavtal Partssamarbete kompletterat med lag Partssamarbete Förbundsnivå Politisk nivå Förbundsnivå 16

17 Referenser Adam, Paula & Canziani, Patrizia (1998) Partial de-regulation: Fixed-term contracts in Italy and Spain, CEPDP 386. Agell, Jonas (2001) En annorlunda guide till arbetsmarknadens institutioner Ekonomisk Debatt 2001:3 s Agell, Jonas (2002) On the determinants of labour market institutions: rent seeking versus social insurance, German Economic Review 3, Ahlberg, Kerstin, Bruun, Niklas & Malmberg, Jonas (2006) Anställningsskydd, småföretag och tillväxt, i red. Rauhut, Daniel & Falkenhall, Björn Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt. A2005:016. Institutet för tillväxtpolitiska studier. Andersson, Pär & Fölster, Stefan & Skedinger, Per (2002) Omställning eller avstjälpning? Om utformningen av en omställningsförsäkring Ekonomisk Debatt 2002:2. Axelsson, Sten (2006) Entreprenörer från sekelskifte till sekelskifte kan företag växa i Sverige?, i Johansson, Dan och Karlson, Nils (red) (2006), Svensk utvecklingskraft, Stockholm: Ratio Bengtsson, Berit (2006) Kampen mot 23. Facklig makt vid anställning och avsked i Sverige före 1940, Ekonomisk-historiska institutionen Uppsala universitet Black, D & Smith, J & Berger, M & Noel, B (2003) Is the Threat of Reemployment Services more Effective than Services themselves? Evidence from Random Assignment in the UI system, American Economic Review, vol 93, s Bjuggren, Carl Magnus och Johansson, Dan (2009). "Privat och offentlig sysselsättning i Sverige ". Ekonomisk Debatt, 37(1): Björklund, Anders & Edin Per-Anders & Holmlund Bertil & Wadensjö, Eskil (2004) Arbetsmarknaden SNS. Blanchard, Olivier & Landier, Augustin (2002) The perverse effects of Partial Labour Market Reform. Fixed term-contracts in France The Economic Journal Vol. 112, Number 480, June 2002, s. F189-F213. Bosma, Niels & Harding, Rebecca (2007) Global Entreprenuership Monitor Babson, London Business School. 17

18 Calmfors, Lars & Forslund, Anders & Hemström, Maria (2001) Does active Labour Market Policy Work? Lessons from the Swedish Experiences, Swedish Economic Policy Review vol. 8 s Carling, Kenneth & Holmlund, Bertil & Veisiu, Altin (2001) Do Benefit Cuts Boost Job findings? Swedish Evidence from the 1990s Economic Journal vol 111, s Dexter,L. A. (1981) Undesigned Consequences of Purposive Legislative Action: Alternatives to Implementation Forslund, Anders (2008) Den svenska jämviktsarbetslösheten en översikt IFAU Working Papers 2008:17, Uppsala. Forslund, Anders och Kreuger, Anne (2006), Hjälpte arbetsmarknadspolitiken Sverige ur 90-talskrisen, i Freeman, R. B., Swedenborg, B och Topel, R. (red), Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt perspektiv på den svenska modellen. NBER rapporten II, Stockholm: SNS Förlag Fredriksson, Peter & Holmlund, Bertil (2004) Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut? Ekonomisk debatt årgång 32, s Glavå, Mats (1999) Arbetsbrist och kravet på saklig grund. En alternativrealistisk arbetsrättslig studie. Norstedts förlag. Henrekson, Magnus och Johansson, Dan (2009a). "Gazelles as Job Creators - A Survey and Interpretation of the Evidence." Small Business Economics, kommande. Henrekson, Magnus och Johansson, Dan (2009b). "Competencies and Institutions Fostering High-growth Firms." Foundations and Trends in Entrepreneurship, 5(1): Henrekson, Magnus och Stenkula, Mikael (2006) Företagsstruktur och nyföretagande i Sverige Policy Paper No. 4, IFN. Holmlund, Bertil & Kolm, Ann-Sofie (1998) Kan arbetslösheten bekämpas med skattepolitiken? Ekonomisk Debatt 1998:4 årg 26 s Johansson, Anders L. (1989) Saltsjöbadspolitikens förhistoria, i ed. Edlund, Sten, Johansson, Anders L., Meidner, Rudolf, Misgeld, Klaus och Nilsson, Stig W Saltsjöbadsavtalet 50 år. Forskare och parter bergrundar en epok Arbetslivscentrum. Stockholm Johansson, Dan och Karlson, Nils (red) (2006), Svensk utvecklingskraft, Stockholm: Ratio 18

19 Karlson, Nils & Lindberg, Henrik (2008) En ny svensk modell. Vägval på arbetsmarknaden: sönderfall, omreglering, avreglering eller modernisering? Norstedts akademiska förlag, Stockholm. Karlson, Nils och Lindberg, Henrik (2009) Den svenska modellen vid vägs ände? Ekonomisk Debatt, 2009:2 Kjellberg, Anders (2009) Det fackliga medlemsraset i Sverige under 2007 och 2008 Arbetsmarknad och arbetsliv 2009:2. Lindberg, Henrik (2002) Att möta krisen Politikbyte på lokal nivå under industrikrisen i Söderhamn Ekonomisk-historiska institutionen Uppsala universitet Lindbeck, Assar & Snower, Dennis (1994) "Patterns of Unemployment: An Insider- Outsider Analysis," CEPR Discussion Papers 960. Lindbeck, Assar & Snower, Dennis (2002) The Insider-Outsider Theory: A Survey July 2002, IZA Discussion Paper No. 534 LO (1951) Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen. Betänkande och förslag från Landsorganisationens organisationskommitté. LO. Lundh, Christer (2002) Spelets regler Institutioner och lönebildning på den svenska arbetsmarknaden , SNS, Stockholm. Lundin, Daniela & Liljeberg, Linus (2008) Arbetsförmedlingens arbete med nystartsjobben IFAU 2008:9 Magnusson, Lars (2002) Sveriges ekonomiska historia, Norstedts, Stockholm. Magnusson, Lars (2006) Håller den svenska modellen? Arbete och välfärd i en global värld, Norstedts akademiska förlag, Stockholm. Nutek (2005), Årsbok 2005, Stockholm: Nutek Nutek (2006), Årsbok 2006: Fler nya företag. Fler växande företag. Fler starka regioner. Stockholm: Nutek OECD (2004) OECD Employment Outlook, reassessing the OECD job strategy. Olofsson, Jonas & Wadensjö, Eskil (2009) Arbetsmarknadspolitik: Förändrade förutsättningar och nya aktörer, SNS förlag. Roed, Knut & Jensen, Peter & Thoursie, Anna (2002) Unemployment Duration, Incentives and Institutions An Econometric Analysis based on Scandinavian Countries Memorandum No , Dep of Economics, Oslo University. 19

20 Rothstein, Bo & Boräng, Frida (2006) Dags att dra in guldklockarna? Om rörlighet och sjukfrånvaron på den svenska arbetsmarknaden, i red. Rauhut, Daniel & Falkenhall, Björn Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt. A2005:016. Institutet för tillväxtpolitiska studier. Rönnmar, Mia (2006) Den svenska arbetsrätten i internationell belysning, i red. Rauhut, Daniel & Falkenhall, Björn Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt. A2005:016. Institutet för tillväxtpolitiska studier. Saint-Paul, Gilles (2000) The Political Economy of Labour Market Institutions. Oxford University Press. Scarpetta, S. & Hemmings, P & Tressel, T & Woo, J. (2002) The role of Policy and Institutional Settings on Unemployment A Cross-Country Study OECD Economic Study no. 26, s Skedinger, Per (2008a) Effekter av anställningsskydd: Vad säger forskningen? SNS förlag. Skedinger, Per (2008b) "En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Den svenska arbetsmarknadens trösklar i ett globalt perspektiv," Underlagsrapport nr 24 till Globaliseringsrådet, Stockholm. SOU 2000:51 Individuellt kompetenssparande, IKS, en stimulans för det livslånga lärandet. Arbetsmarknadsdepartementet Statskontoret (2002) Omställningsavtalen från ett samhällsekonomiskt perspektiv 2002:6, Stockholm. TCO (2009) TCO granskar: Svensk A-kassa i strykklass 2/09 Wilthagen, Ton, & Tros, Frank (2004). The Concept of Flexicurity : A new approach to regulating employment and labour markets Transfer European review of labour and research, 10(2 ), s Wadensjö, Eskil & Dahlberg, Åke & Holmlund, Bertil (1989) Vingarnas trygghet: Arbetsmarknad, ekonomi och politik: Vänbok till Gösta Rehn, Dialogos. 20

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Standardised Unemployment Rates, Percentages of Labour Force 18 1970-2006 % % 18 16 14 Finland 16 14 12 10 8 6 Euro area 12 10 8 6

Läs mer

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Love Christensen Sandra Engelbrecht Biträdande forskare Biträdande forskare Svensk arbetsmarknadsopinion Undersökning av opinionsskillnaden mellan

Läs mer

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) lena.schroder@sofi.su.se

Läs mer

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga MAJ 2014 Trösklar och trampoliner Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga Författare: Patrik Karlsson Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Företagens

Läs mer

Ett nytt Sverige hur genomförs tillväxthöjande reformer? Andreas Bergh, Fil dr och välfärdsforskare

Ett nytt Sverige hur genomförs tillväxthöjande reformer? Andreas Bergh, Fil dr och välfärdsforskare Ett nytt Sverige hur genomförs tillväxthöjande reformer? Andreas Bergh, Fil dr och välfärdsforskare Introduktion Denna rapport sammanfattar en rad resultat inom Ratios projekt kring politisk förändring.

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs

Läs mer

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg Småföretag, anställningsskydd och tillväxt Kerstin Ahlberg Anställningsskyddsregler som hinder för tillväxt Regler som försvårar företagens möjligheter att variera arbetskraftens storlek, t ex regler om

Läs mer

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Stockholm, 17 september 2015 Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö Malmö Högskola och Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetsmarknaden för unga (15-24)

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats?

56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 1 1 8 6 Diagram A1. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-7 år, säsongsrensade data 8 85 9 95 5 1 Utfall Medelvärde 1999-1 kv3 Medelvärde

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Varför går det bra för Sverige?

Varför går det bra för Sverige? Varför går det bra för Sverige? Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

2010 09 16 Unga arbetslösa ofta socialbidragsberoende

2010 09 16 Unga arbetslösa ofta socialbidragsberoende 2010 09 16 Unga arbetslösa ofta socialbidragsberoende Många unga tvingas till socialbidrag för att klara sig. Förra året hade runt 80 000 unga mellan 18 och 24 år socialbidrag någon gång under året. Nästan

Läs mer

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Curriculum Vitae. IFN, Box 55665, 102 15 Stockholm. Gustav III:s Boulevard 1, 169 72 SOLNA. mikael.stenkula@ifn.se

Curriculum Vitae. IFN, Box 55665, 102 15 Stockholm. Gustav III:s Boulevard 1, 169 72 SOLNA. mikael.stenkula@ifn.se Curriculum Vitae 1. Personlig information Namn: Arbetsadress: Hemadress: Per Mikael Bosson Stenkula IFN, Box 55665, 102 15 Stockholm Gustav III:s Boulevard 1, 169 72 SOLNA Telefon (arbete): 08 665 45 30

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

SVCA:s årsrapport 2013

SVCA:s årsrapport 2013 SVCA:s årsrapport 213 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning & ersättning Kapital & förvaltning

Läs mer

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k. 2010 11 24 charlo;e.svensson@liu.se

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k. 2010 11 24 charlo;e.svensson@liu.se F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k 2010 11 24 charlo;e.svensson@liu.se F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k Utbud och eaerfrågan på arbetskraa Den svenska modellen Lönestruktur och lönebildning

Läs mer

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn.

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn. 4 3 2 2 1 1 1 9 8 7 6 4 3 2 1 Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. 91 Yrkesarbetande i industrin Tekniska tjänstemän i industrin Arbetskraft som trång sektor i byggsektorn Källa:

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Arbetsmarknadens skilda världar turordningsreglernas effekter för unga. Malin Sahlén och Johan Kreicbergs April 2010

Arbetsmarknadens skilda världar turordningsreglernas effekter för unga. Malin Sahlén och Johan Kreicbergs April 2010 Arbetsmarknadens skilda världar turordningsreglernas effekter för unga Malin Sahlén och Johan Kreicbergs April 2010 Turordningsreglerna och ungdomsarbetslösheten 2 Turordningsreglerna och ungdomsarbetslösheten

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Disposition Historiskt perspektiv Utfallet av 2013 års avtalsrörelse Normsättning ett teoretiskt perspektiv Sifferlösa avtal Historiskt perspektiv

Läs mer

Turordningsreglernas ekonomiska effekter

Turordningsreglernas ekonomiska effekter BRIEFING PAPER #8 10 juni 2016 Turordningsreglernas ekonomiska effekter Sven-Olov Daunfeldt SAMMANFATTNING Undantagen i turordningsreglerna som infördes för mindre företag 2001 har gett forskarna en möjlighet

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning Ekonomisk politik Den makroekonomiska politikens mål Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning Efterkrigstiden fram till mitten av 1970-talet Huvudmål: hög sysselsättning (låg

Läs mer

Stabil andel visstidsanställda

Stabil andel visstidsanställda MARS 2014 PATRIK KARLSSON Stabil andel visstidsanställda på växande arbetsmarknad Innehåll 1. Bakgrund...2 2. Sammanfattande fakta...3 3. En växande arbetsmarknad....4 4. Utvecklingen av tillsvidareanställningar

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

>Den svenska modellen >Lönebildningen och avtalsrörelsen >Perspektiv på den globala krisen och vändningen. >Svenska konjunkturläget LOekonomernas

>Den svenska modellen >Lönebildningen och avtalsrörelsen >Perspektiv på den globala krisen och vändningen. >Svenska konjunkturläget LOekonomernas Något om den svenska modellen och krisen, krisen, krisen Föreläsning Lena Westerlund Chefsekonom, LO Nationalekonomiska institutionen Stockholms universitet 7 maj 2010 Upplägget >Den svenska modellen >Lönebildningen

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo Trafikverkets omvärldsanalys Nytt trafikverk, ny omvärld äld Susanne Ingo Stockholm 11 april 2012 2 2012-04-13 Stora demografiska utmaningar i världen. The Demographic transition Deat h rat e Birt h rat

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar

Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar Fackförbundet ST 2014-06-17 Referens: Karin Morild, Utredare: 08-790 52 34 karin.morild@st.org Tore Englén, WSP Analys & Strategi: 010-722 86 20

Läs mer

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD Lönebildningsrapporten 2016 101 FÖRDJUPNING Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD I denna fördjupning görs en jämförelse av nettoersättningsgraden, ersättning som andel av lön

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Statligt stöd vid korttidsarbete en ny åtgärd vid djupa kriser (Fi2012/4689)

Statligt stöd vid korttidsarbete en ny åtgärd vid djupa kriser (Fi2012/4689) YTTRANDE 31 januari 2013 Dnr. 629-12 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Statligt stöd vid korttidsarbete en ny åtgärd vid djupa kriser (Fi2012/4689) S A M M A N F A T T N I N G Det är oklart om ett statligt

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) Öppna dörren till arbetsmarknaden

Motion till riksdagen: 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) Öppna dörren till arbetsmarknaden Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) Öppna dörren till arbetsmarknaden Sammanfattning Idag har över 340 000 fler människor ett jobb att gå till än när alliansregeringen

Läs mer

Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS

Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS Inledning Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS Arbetstagare runt om i Europa lever och arbetar i en värld som förändras allt snabbare. De europeiska

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Arbetslöshet i Sverige, USA och euroområdet, 1975-2009 (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1975 1980 1985 1990

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

LOs yttrande över utredningen om Matchningsanställningar (A 2014:D)

LOs yttrande över utredningen om Matchningsanställningar (A 2014:D) 1 HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad, Emil Johansson 2015-06-08 20150163 ERT DATUM ER REFERENS 2015-03-25 A2015/881/A Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden Niklas Bruun Boel Flodgren Marit Halvorsen LIBER Innehåll Förkortningar i! 14 I. Den nordiska modellen för facklig verksamhet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012

Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012 Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012 Sysselsättningspolitikens mål Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är full sysselsättning (Vårpropositionen

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 VALLÖFTEN FÖR ATT HÖJA LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET 3,5 miljarder i investeringar i läraryrkets

Läs mer

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Hur ser det ut idag? Vågar jag bli gammal? Samverkan eller stuprör?

Läs mer

Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?

Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter? Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter? Lars Calmfors Anders Forslund Maria Hemström RAPPORT 2002:8 Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Hur gör man på friska arbetsplatser? Hur gör man på friska arbetsplatser? Magnus Svartengren Professor i yrkes- och miljömedicin Uppsala Universitet De höga ohälsotalen är ett stort och uppmärksammat problem i Sverige i dag. Föreningen Svenskt

Läs mer

Entreprenörskap i välfärdsstaten

Entreprenörskap i välfärdsstaten Entreprenörskap i välfärdsstaten Magnus Henrekson och Jesper Roine IUI och Handelshögskolan i Stockholm Föredrag baserat på uppsatsen Promoting Entrepreneurship in the Mature Welfare State Vår huvudsakliga

Läs mer

Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 2009

Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 2009 Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29 Dansk arbetsmarknad i förändring några svenska lärdomar Den danska modellen med relativt låg anställningstrygghet, men hög inkomstsäkerhet, har framhållits som föredöme

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4

Läs mer