BOKEN OM. LIVELJUD Jens Walther. masterclass

Transkript

1 BOKEN OM LIVELJUD Jens Walther masterclass

2 INNEHÅLL 9 Förord 11 KAPITEL 1: Ljud från grunden akustiskt, elektroniskt och digitalt Akustiskt ljud Tonhöjd Ljudstyrka Klang Från akustiskt till elektriskt ljud Tillbaka till akustiskt ljud Digitalt ljud Samplingsfrekvens och bitdjup 21 KAPITEL 2: Liveljudutrustningens huvudsakliga delar PA-anläggningens uppgift De svagaste länkarna Medhörning Ljudtekniker och mixerbord Att köpa PA Behov och storlek Viktigast av allt! 31 KAPITEL 3: Högtalare och högtalarplacering Högtalarens uppbyggnad Kabinett Delningsfilter Praktiska lösningar Utökning och hyra av extra högtalare Ljudstyrka och effektivitet Fas Placering av PA-högtalare Flera högtalare Reflexer 45 KAPITEL 4: PA-slutsteg Slutstegets uppgift DSP-styrt slutsteg Högtalarstyrning 53 KAPITEL 5: Mikrofoner och deras placering Mikrofonens uppgift Mikrofontyper och konstruktion Den dynamiska mikrofonen Bandmikrofonen Kondensatormikrofonen Kontaktmikrofonen Tryckzonsmikrofonen Upptagningskarakteristik Närfältseffekt Membranstorlek Mikrofonval och -placering Fas Stativ och kablar Guide till mikrofonplacering 71 KAPITEL 6: Mixerbordet Mixerbord en överblick Kvalitet Ingångskanalen Effektreturer Utgångskanaler VCA-grupper Mute-grupper Matrismixer Mixerbordets fysiska in- och utgångar Livemixer jämfört med studiomixer Digital mixer jämfört med analog Allt i ett paket Tips för den digitala världen Flexibla ingångar Equalizer Dynamik Sendar Utgångar 93 KAPITEL 7: Equalizern Varför behövs equalizern? Kännedom om instrumenten Frekvensområden Den enklaste equalizern Halvparametrisk equalizer Tre typer av filter Q-värde parametrisk equalizer Passfilter Grafisk equalizer Equalizern i praktisk användning Hitta rätt frekvenser Equalizer och ljudstyrka Equalizer på viktiga instrument

3 BoKEN om LIVELjUD 107 KAPITEL 8: Effektracket och masterequalizern Tre huvudtyper av effekter Minsta uppsättningen Insert- eller send-effekt? Anslutningar Effektrackar och den digitala mixern Masterequalizer Masterequalizern i användning 115 KAPITEL 9: Dynamikeffekter Kompressorn Vilka instrument behöver kompressor? Kompressortyper och inställningar Fem viktiga parametrar Kompressorn i användning Den frekvensberoende kompressorn De-esser Noisegate Noisegate på trummor Andra sätt att använda gate 131 KAPITEL 10: Reverb, delay och övriga effekter Reverbtyper Parametrar Equalizer på klangen Hur många? För mycket eller för lite Preset Datorn som effektrack Delay Delayets parametrar Korta delaytider Typer av delay Effektracket Delay i användning Modulationseffekter 143 KAPITEL 11: Monitorer och musikernas medhörning Monitorhögtalaren Medhörningskontroll Monitor-equalizer Kablage på scenen Teknik för att ställa in monitorsendar Rundgångsproblem Den stora monitoranläggningen Musikerstyrning 153 KAPITEL 12: Kablar, kontakter och stageboxar De vanligaste anslutningarna Multikabel Stagebox Mikrofonkabel Skärmning och balansering Den nätverksbaserade multikabeln Lödning och underhåll av kablar 163 KAPITEL 13: Trådlös utrustning Sändare och mottagare Radiovågor Ljudbortfall och squelch Antenner Frekvenser och sändstyrkor Sändare Plug-on och inbyggd sändare Batteriproblem! Mottagare Placering och uppställning av sändare och mottagare Systemkoll Trådlös medhörning in ear-monitoring Med eller utan tråd Fördelar med in ear-lyssning Nackdelar med in ear-lyssning Uppställning och mix i in ear-systemet Personliga hörsnäckor 179 KAPITEL 14: Karriär och vardag som liveljudtekniker Från utbildning till uppdrag Förberedelse och planering Före soundcheck Soundcheck 191 Index 197 Egna anteckningar Konserten Ljudstyrka under konserten Turnéproduktion Flerkanalsinspelning av konsert 8

4 Förord På senare år har intresset för livekonserter ökat enormt. Det gäller på alla nivåer, från megaartister som fyller fotbollsarenor till småband i någon källare en tisdagkväll och vidare till f estivaler som samlar mängder av band och besökare på några dagar. För alla musiker är det här förstås en välkommen utveckling, men det gör också att det finns en ökad efterfrågan på duktiga liveljudtekniker och ökade krav på kunskapsnivån hos musikerna på scenen. Därför känns det helt rätt i tiden att ge ut den här boken. För här kommer du att lära dig liveljud från grunden och ur alla tänkbara aspekter. Vi kommer att gå igenom kalla fakta om hur liveljudteknikens alla delar används och fysiken bakom ljudvågor och elektronik, men också mjuka frågor om ljudestetik och stilkänsla, och smarta tips för att göra livet lättare för dig som ljudtekniker och för de du arbetar med. Vi tittar på traditionell ljudteknik med analoga mixerbord, blytunga slutsteg och ljud som färdas i grova kablar och på de allt vanligare digitala mixerborden, lättviktiga högtalarna och ljud som färdas i tunna datakablar eller helt trådlöst. Förhoppingsvis blir Boken om liveljud en följeslagare för dig under många år. Den kan inte ensam göra dig till en fullfjädrad liveljudtekniker, men den kommer att ge dig de nödvändiga teoretiska kunskaperna. Sedan får du på egen hand komplettera med den handgripliga erfarenheten av att arbeta med ljudet under riktiga konserter! Henrik Andersson Vogel Redaktör

5 1 Ljud från grunden akustiskt, elektroniskt och digitalt vad ljud är varför vi hör skillnad på olika instrument hur decibelskalan fungerar hur kedjan från ljudkällan till högtalaren ser ut hur digitalt ljud fungerar

6 Boken om liveljud KAPITEL 1: LJUD FRÅN GRUNDEN akustiskt, elektroniskt och digitalt För att på bästa sätt kunna hantera ljudutrustningen i en livesituation behöver man känna till vissa grundprinciper om hur ljudet fungerar i dess akustiska och elektroniska form. Detta kapitel ägnas därför åt en översiktlig introduktion till ljudets grundprinciper. Bild 1:1. Växlingar i lufttrycket kan översättas till en kurva, i det här fallet som en så kallad sinuston. Akustiskt ljud När musikern Tom Waits blev invald i Rock n Roll Hall of Fame sa han i sitt tacktal: Musik är egentligen bara ett intressant sätt att använda luft på. Och precis så ligger det faktiskt till. Det våra öron och hjärnor uppfattar som ljud är tryckvågor genom luften, som sätter luftens molekyler i rörelse. En ljudkälla exempelvis en vibrerande gitarrsträng knuffar till luftmolekylerna som sedan knuffar till varand ra. Molekylerna blir härigenom växelvis tätare och glesare packade ungefär som en våg kan gå igenom ståplatspubliken på en livekonsert! Ena sekunden blir man helt mosad och nästa sekund kan man plötsligt ha gott om utrymme omkring sig. Vid en helt tyst plats står luftmolekylerna teoretiskt sett helt stilla och är varken särskilt glest eller tätt packade man kan se detta som en sorts neutral nollpunkt där en konstant täthet bland molekylerna råder. Molekylerna är i balans och är jämnt fördelade. Men när en ljudkälla sätter luftmolekylerna i rörelse, rubbas alltså denna balans. Lufttrycket växlar mellan att vara högre respektive lägre än den neutrala nollpunkten. Den här växlande tryckförändringen som råder där vi hör ett ljud brukar illustreras i diagramform. Då ritar man det som en våg som stiger och sjunker över en mittlinje. Mittlinjen representerar då den neutrala nollpunkten, och ett helt tyst rum illustreras därför med en horisontell linje lufttrycket är konstant, växlar inte, och alltså uppfattar vi inget ljud. När ljudtrycket stiger och blir högre än nollpunkten när luftmolekylerna är tätare packade än i det tysta rummet går den grafiska vågen upp över mittlinjen, på plussidan. Omvänt gäller att när ljudtrycket är lägre än nollpunkten går vågen under mittlinjen, ner på minussidan. Tonhöjd När ljudet har avklarat en positiv och en negativ vända, och en ny våg just ska påbörjas, säger man att ljudvågen har avslutat en cykel. De här cyklerna kan gå olika snabbt att genomföra, och ju fler cykler per sekund en ljudvåg har, desto högre ton uppfattar våra öron. Måttenheten för att räkna cykler per sekund är hertz (Hz), eller ibland kilohertz (khz) cykler per sekund ger alltså en ton vid frekvensen 2000 hertz, eller två kilohertz. De flesta musiker 12

7 KapITEL 1: Ljud från grunden känner igen beteckningen A=440, vilket talar om att tonen A är stämd så att den har en frekvens på 440 hertz. En ljudvåg som får våra hjärnor att uppfatta den tonen går alltså igenom 440 ökningar respektive minskningar av lufttrycket på en sekund. I den grafiska teckningen av ljudvågor får djupare toner bredare vågor färre per sekund medan högre toner får smalare fler per sekund. Vanligen är den här vågformen någorlunda symmetrisk med lika stor intensitet åt både det positiva och negativa hållet. Vissa instrument, både akustiska och elektroniska, kan dock ha mycket asymmetriska kuvor, exempelvis trumpet med sordin, men det är ändå mer undantag än regel. Ljudstyrka Styrkan hos ett ljud (ljudnivån eller volymen) avgörs av hur mycket lufttrycket avviker från den neutrala nollpunkten. Ju större tryckförändringar, desto starkare ljud. På den grafiska kurvan ritas detta som vågornas höjd. Ju närmare man befinner sig ljudkällan, desto större är luftens rörelse och desto starkare uppfattas ljudet. Det tar en viss tid för ljudvågorna att förflytta sig genom luften och under tiden förlorar de i intensitet. Ljudet blir därför svagare på större avstånd. Låga frekvenser har större energi än höga. Därför hörs de på längre håll än högre frekvenser, och därför blir även ljudet mer diskantfattigt på avstånd. Ljudvågors rörelse och intensitet påverkas av luftfuktighet och temperatur. En tumregel är dock att ljudets hastighet är 340 meter per sekund vid 15 graders temperatur. Ljudets hastighet är särskilt viktig att ta hänsyn till vid stora konserter, där man ofta använder flera uppsättningar högtalare där vissa står invid scenen och andra ute i publiken (satelliter). Ljudet från de olika högtalarna måste nå publiken vid samma tidpunkt, annars uppstår så kallade fasfel (vilket kommer att förklaras längre fram i boken). Därför fördröjer man tidsmässigt ljudet ur satelliterna, så att ljudet från de ljudkällor som står längre bort ska hinna i kapp och anlända vid samma tid. För att göra det korrekt måste man alltså känna till ljudets hastighet. Ljudstyrka = db Frekvens = Fc Tid Bild 1:2. Diagram över ljudvågor med olika ljudstyrka. att ljudstyrkan skiljer sig syns på vågornas olika höjd över nollpunkten. Däremot är frekvensen och alltså tonhöjden densamma hos dessa ljudvågor. Det syns på att de alla är lika breda; alla vågorna passerar nollpunkten på samma ställen. Hur stora tryckförändringar i luften som ljudvågen ger upphov till eller enklare uttryckt: ljudets volym mäts i enheten decibel, vilket förkortas db. En typisk ljudtrycksnivå från ett PA ligger runt decibel, naturligtvis beroende på hur nära man befinner sig högtalaren. Instrument och förstärkare på scenen kan ge ljudtryck som ligger över 110 decibel. Här talar vi om ljudtryck som är skadliga för hörseln, särskilt om öronen utsätts för ett sådant ljudtryck under en längre tid. Decibelskalan ska fånga ett väldigt stort spann av ljudnivåer, från minsta flugsurr till ett rytande jetplan. För att inte skalan ska bli ohanterlig har man gjort den logaritmisk, vilket är ett sätt att krympa ihop en skala. Därför är det så att om varje given ljudnivå ökas med 6 decibel innebär detta en fördubbling av ljudtrycket. 106 decibel är alltså dubbelt så starkt som 100 decibel, 112 decibel är dubbelt så starkt som 106. Och eftersom två gånger två är fyra är alltså 112 decibel fyra gånger starkare än 100 decibel. Decibelskalan fungerar på samma sätt vad gäller minskning av ljudstyrkan 94 decibel är alltså hälften så starkt som 100 decibel, och 88 decibel är en fjärdedel av ljudstyrkan jämfört med 100 decibel. Klang Ett naturligt ljud är sammansatt av en grundton och en mängd övertoner. Ett ljud från något instrument 13

8 2 LiveLjudutrustningens huvudsakliga delar vad syftet med PA och liveljud är i grova drag vilka delar som ingår i ett PA vilka olika roller man kan ha som liveljudtekniker några grundläggande tankar kring att själv investera i PA-utrustning

9 Boken om liveljud KAPITEL 2: LIvELjuDuTrusTnIngEns huvudsakliga DELAr Innan vi går på djupet omkring de olika delarna i ett vanligt PA kan det vara klokt att inta ett fågelperspektiv och betrakta PA:t i dess helhet. varför behöver man alls PA, och vilka problem står man inför? PA-anläggningens uppgift Förkortningen PA står för public address. Den viktigaste uppgiften för ett PA är att förmedla volymförstärkt levande musik till publiken på ett sätt som befinner sig i samklang med det musikaliska uttryck som de låtskrivare, arrangörer och musiker har kämpat för att uppnå. Något av det tråkigaste band och musiker kan råka ut för är att allt blod, svett och tårar man har investerat för att få till ett bra liveframträdande går förlorat på grund av ett otillräckligt PA, dålig akustik eller en ljudtekniker med bristande teknisk eller musikalisk förmåga. PA:t ska dessutom kunna förmedla ljudet på ett sätt så att det inte är helt avgörande för den musikaliska upplevelsen var i konsertlokalen man befinner sig. De i bortre hörnet från scenen sett ska också kunna få med sig en bra konsert. De svagaste länkarna Det är PA-högtalarna och deras tillhörande slutsteg som har huvudansvaret för att få ut ljudet till publiken. De är den sista, mycket viktiga, länken i ljudkedjan. Andra svaga länkar i ljudkedjan är också olyckliga, men går ofta att leva med. Men låter inte högtalarna bra, låter inget bra. Välljud är tyvärr inte det enda kriteriet för PA-högtalare. De ska dessutom 22

10 KAPITEL 2: Liveljudutrustningens huvudsakliga delar kunna spela starkt och utan förvrängning, och de behöver vara robusta för att kunna fraktas hit och dit. Ett annat viktigt krav på PA-högtalaren är ett kontrollerat och väldokumenterat spridningsmönster, så att det går att placera ut flera högtalare utan att de arbetar emot varandra. En annan viktig del i ett PA-system är de saker som står på själva scenen. Mikrofonerna är den första länken i signalvägen, och kvaliteten hos dessa är liksom högtalarna en mycket viktig del av slutresultatet. Vad gäller ekonomiska investeringar är det därför bäst att lägga den största delen av resurserna på just mikrofoner och högtalare har man dessa på plats är man på god väg att få ihop ett välljudande system. Mikrofonernas uppgift är att omvandla ljudet från instrument och röster till elektriska vågformer. Man upptäcker snabbt att mikrofoner skiljer sig mycket åt ljudmässigt, beroende på modell, placering och vilket instrument mikrofonen ska förstärka. Så förutom att ha tillgång till en arsenal av mikrofoner är det också mycket viktigt för ljudteknikern att veta vilka mikrofoner som är det bästa valet till de olika instrumenten, och hur mikrofonen bör placeras för bästa resultat. Medhörning Medhörning, ofta kallat monitorlyssning, är det system som låter musikerna på scenen höra sig själva och de andra instrumenten på ett bra sätt. Att det här fungerar väl är förstås viktigt för musikerna, så att de kan spela och intonera korrekt. De golvplacerade, snedställda monitorhögtalarna ( wedges på engelska) är fortfarande den vanligaste lösningen på detta, men det blir allt vanligare att musiker har medhörningen i små hörlurar så kallad in earmonitoring. Problemet med monitorhögtalare är att de gärna ger upphov till rundgång obehagliga och ofta ylande missljud eftersom ljudet i dem ofta behöver vara tämligen starkt och de står nära mikrofoner på scenen. Problemet kan avhjälpas med hjälp av en grafisk equalizer, som ansluts mellan mixerbordet och monitorhögtalarnas förstärkare och ställs in för att ta bort de frekvenser som ger upphov till rundgång. Ljudtekniker och mixerbord Ljudteknikern ska dels ha överblick över hela PAsystemet och dels kunna ställa in och ansluta allt på ett korrekt sätt. Men den viktigaste rollen är att kunna ställa in balansen mellan de olika rösterna och instrumenten kort sagt, skapa en bra ljudmix. För att göra det krävs det en kombination av att man har god kännedom om de verktyg man som tekniker har till sitt förfogande och ett gott musiköra som ger förståelse för vilken typ av ljud bandet önskar. Den ljudtekniker som är anlitad av ett specifikt band och sköter ljudet på alla deras konserter har fördelen att varje låt kan ges en större genomarbetning och förbättras med de lämpliga effekterna, exempelvis eko eller reverb. Den ljudtekniker som jobbar på ett och samma konsertställe har fördelen att känna till lokalens akustik och den fasta utrustningen, men har förstås inte all kännedom om de små detaljerna för 23

11 3 Högtalare och Högtalarplacering om högtalarnas roll i PA-anläggningen om högtalarens uppbyggnad om viktiga tekniska specifikationer för högtalare om fas och fasfel om högtalarplacering för livebruk

12 4 PA-slutsteg om slutstegets roll i PA-systemet om impedansens betydelse när slutsteg och högtalare ansluts vad klippning är vad DSP-styrning av högtalare innebär

13 5 Mikrofoner och deras placering om mikrofoner och deras användningsområden om olika konstruktionstyper och upptagningskarakteristik om fasproblem vid mikrofonplacering generella tips för mikrofonval och -placering vid olika ljudkällor

14 6 Mixerbordet allt om mixerbordets olika delar och funktioner hur du arbetar praktiskt med mixerbordet om skillnader och likheter mellan analoga respektive digitala mixerbord om smarta arbetssätt som är möjliga med digitala mixerbord

15 7 EqualizErN vad en equalizer gör varför equalizern är ett så viktigt verktyg för liveljudteknikern om olika typer av equalizer och hur deras användningsområden skiljer sig åt vilka frekvensområden man ofta får arbeta med hos olika instrument

16 8 EffEktrackEt och masterequalizern vilka effekter man bör komplettera ett mixerbord med hur man ansluter olika typer av effekter till mixerbordet vad masterequalizern är till för och hur den används praktiskt

17 9 Dynamikeffekter vad en kompressor är och vilka reglage den har hur man kan arbeta med kompressor på olika ljudkällor om frekvensberoende kompression och de-esser vad en noisegate är och hur den används

18 10 ReveRb, delay och övriga effekter hur du arbetar med sendeffekter hur reverb och eko kan förbättra och fördärva livemixen vilka övriga effekter som kan användas

19 11 Monitorer och Musikernas Medhörning hur man arbetar med musikernas medhörning hur man undviker rundgång hur en dedikerad monitortekniker arbetar

20 12 Kablar, KontaKter och stageboxar om olika signaltyper och deras respektive kablar om olika anslutningar om balansering av signaler om att löda för att reparera eller sätta samman kablar

21 13 trådlös utrustning om trådlös teknik i livesammanhang om att ställa in ett trådlöst system för bästa funktion om att arbeta med trådlös in ear-medhörning

22 14 Karriär och vardag som liveljudtekniker vilka utmaningar livet som liveljudtekniker kan bjuda på hur du förbereder dig före konsertdatumet hur du arbetar före och under konserten

23 INDEX

24 Boken om liveljud 3:1-regeln 63 A-D-omvandling 16 Adressering 78 AFL 77 Ambience 133 Antenn 166 Attack 118 Balanserad signal 158 Bitdjup 17 Bryggkoppling 46 Buss se Subgrupp D-A-omvandlare 16 Decay 133 Decibel 13 Delay 137 Delningsfilter 35 DI-box 154 Diffusion 134 Digitalt ljud 16 Direct Out 82 Diversity 167 Dropout 165 DSP-styrning 49 Early reflection 134 Effektrack 108 Effektretur 78 Efter volymregel 77 Eko se delay Equalizer 94 halvparametrisk 97 parametrisk 99 grafisk 101 Fas angående högtalare 38 angående mikrofoner 62 Feedback 137 Filter bell- 98 högpass- 99 lågpass- 100 shelving- 98 Frekvens 12 ljud 12 radio 165 FOH se Tekniker, FOH Före volymregel 77 Hertz 12 High frequency damp 134 Högtalare 32 monitor 144 subwoofer 32 element 32 kabinett 34 In ear-monitoring 173 Ingångskanal 74 Insert send/retur 82 Inserteffekt 109 Inspelning 189 Kabel 154 multi- 155 högtalar- 155 instrument- 154 Kontakter 154 Kanalplanering 183 Klippning av slutsteg 47 Kompressor 116 Line array 35 Linebox, line driver se DI-box Ljud 12 akustiskt 12 digitalt 16 elektroniskt

25 INDEX Ljudtekniker 23 FOH- 24 system- 24 monitor- 24 Ljudstyrka, rekommendationer 188 Low cut se Högpassfilter Masterbuss 80 Masterequalizer 108 Matrismixer 82 Max SPL 37 Max power 38 Medhörning 23 Mikrofon 54 dynamisk 55 band- 55 kondensator- 56 kontakt- 57 tryckzons- 58 elektret- 57 Mikrofonförstärkare 74 Mixerbord 72 analogt 72 digitalt 84 live/studio 83 för monitor 150 Monitor 144 Modulationseffekter 140 Mottagare 165 Mute-grupp 81 Närfältseffekt 60 Oktav 14 PA 22 Panorering 77 PFL 77 Plug-on-sändare 170 Post fader se Efter volymregel Power amp se Slutsteg Pre fader se Före volymregel Preamp se Mikrofonförstärkare Predelay 134 Proximity effect se Närfältseffekt Q-värde 99 Ratio 118 RCA 2 Reciever se Mottagare Reflexer 42 Release 118 Reverb 132 Reverbtyp hall 132 room 132 chamber 133 plate 133 nonlin/gate 133 Routing se Adressering Rumsklang se Reverb Rundgång 148 Samplingsfrekvens 6 Sändare 164 Sendar 76 Sendeffekt 109 Sensitivity 38 Sidechain 122 Signal 15 Skärmning 158 Slutsteg 46 Socialstyrelsen 188 Soft knee 120 Solo 77 Soundcheck 184 Speakon se Kontakter Spindel

26 Boken om liveljud Squelch 166 Stage plot 182 Stereotele se Kontakter Subgrupp 79 Subwoofer 32 Sånganläggning 27 Talspole hos högtalare 32 hos mikrofon 55 Tappningar se Sendar Tech rider 182 Telekontakt se Kontakter Threshold se Tröskelvärde Tonhöjd 12 Transmitter se Sändare True diversity se Diversity Trådlös teknik 164 Tröskelvärde 117 TRS se Kontakter UHF 168 Upptagningskarakeristik 58 rundtagande 58 njure 58 åtta 58 hypernjure 58 Utklingningstid se Decay VCA-grupp 80 Verkningsgrad 33 XLR se Kontakter Överton