En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt"

Transkript

1 Den nya arbetsdelningen Arbetslivsforum en mötesplats för forskare och praktiker Växjö universitet oktober 2006 Årets Arbetslivsforum var det femte som arrangerades i Växjö, temat var Den nya arbetsdelningen. Syftet var att lyfta fram forskning om hur jobben förändras både till innehåll och till struktur. Meningen med de årliga träffarna är att skapa en arena för erfarenhetsutbyte mellan teori och praktik att ge praktiker möjlighet att ta del av aktuell forskning och forskare respons på aktuella forskningsresultat. Arrangörer för konferensen är FAS, VINNOVA och Centrum för arbetsmarknadsforskning, CAFO vid Växjö universitet i samverkan med Arbetslivsinstitutet, IFAU, Svenska ESF-rådet. Konferensens teman var: * Arbetsdelning, globalisering och tillväxt * Arbetsdelning, yrkesstruktur och jobbens förändringar * Den nya arbetsdelningen som forskningsfält * Arbetsdelningens osynliga hand om sortering och diskriminering * Kan vi behålla de goda jobben? Slutsamtal om globalisering som hot och möjlighet Tema 1: Arbetsdelning, globalisering och tillväxt Johan Sterte, rektor vid Växjö universitet hälsade välkommen och ställde frågan om högskoleutbildning verkligen leder till jobb för alla studenter. Kenneth Abrahamsson, programchef på FAS, inledde konferensen med några kommentarer om arbetsmarknadspolitikens nya villkor. 1 Därefter gjorde han en närtidshistorisk exposé över de frågor och den litteratur som intresserat arbetslivsforskningen under åren och som på olika sätt skulle dyka upp under konferensen. Han nämnde Harry Bravermans bok Labour and monopoly capital som för 30 år sedan reste frågan om taylorismens återkomst i arbetslivet och urholkningen av arbetets kvalitet, innehåll och möjlighet till kontroll för den enskilde medarbetaren. Frågan om arbetets kvalitet, innehåll och kontroll hade förbättrats eller försämrats var ett återkommande tema vid konferensen, exempelvis i professor Francis Greens bidrag. 1 Arbetslivsinstitutets generaldirektör hade tvingats lämna återbud pga av regeringens förslag om nedläggning av ALI. Tyvärr var också professor Lars Magnusson, Uppsala universitet tvungen att lämna återbud av personliga skäl. Mot den bakgrunden gav Abrahamsson en exposé över forskningsfältet, vilken var längre än ett planerat öppnande. 1

2 Abrahamsson fortsatte med att tala om krav/kontrollmodellen i de nya, så kallade platta organisationerna. Om projektifieringen i arbetslivet, om 90-talets trender av bantade organisationer, lean organisations, vilket också medfört en sortering av arbetskraften. Han väckte också frågan om hur tekniken påverkar arbetet, vilka färdigheter krävs? Finns här en sortering, och hur ser den i så fall ut? Vidare berördes genusordning som ett perspektiv på arbetsdelning, och att den redan sker på gymnasiets yrkeslinjer. Han lyfte den aktuella frågan om försörjningskvot: hur får vi de som är kvar i arbetslivet att försörja allt fler som inte arbetar när vi går mot ett fyra generationerssamhälle? Det goda arbetet, vad är det? Är det fler och bättre jobb, som EU talar om eller anständiga jobb som ILO talar om? Eller finns det en etisk dimension, handlar det om att göra ett gott dagsverke, som Howard Gardner anser? Kenneth Abrahamsson undrade avslutningsvis om vi ska vara rädda för globaliseringen, eller ska vi välkomna den. Håller den svenska modellen i en global värld? En gemensam europeisk plan för sysselsättning och tillväxt Anna Odhner, departementsråd på regeringskansliet Lissabonstrategin har inte givit den injektion i form av tillväxt och konkurrenskraft som den förväntades ge. Trots detta är processen inte förgäves. Anna Odhner har arbetat med Lissabonstrategin för Sveriges räkning. Senast 2010 ska EU ha blivit världens mest konkurrenskraftiga kontinent. Det målet formulerade Europeiska rådet under ett extrainsatt möte i Lissabon mars 2000; Lissabonstrategin var född. Utgångspunkten var globaliseringen och dess utmaningar. Rådet såg ett växande inkomstgap samt ett gap i forskningsintensitet mellan Europa och USA. Kraven på att modernisera den ekonomiska politiken ökade. Frågor om makroekonomisk stabilitet, företagsvänligt klimat, satsning på forskning och utveckling och en bättre inre marknad var på agendan. Hur har det då gått? Den som väntade sig snabba resultat blev nog besviken, förklarade Anna Odhner. Sysselsättningsgraden har inte ökat i den takt man hoppats på, inte heller den ekonomiska tillväxten. Den halvtidssummering som gjordes 2005 visar på svårigheter att få medlemsländerna att anamma det som Lissabonstrategin fastslagit. Frågor som forskningssatsningar, arbetsmarknadsreformer, pensionssystem och föräldraledighet har de enskilda länderna bestämmanderätt över. Men det betyder inte, menade Odhner, att arbetet har varit förgäves. Trots allt har åtta miljoner nya jobb skapats, marknader har avreglerats, bland annat finansmarknaderna, det växer fram en ny kunskapsbaserad arbetsmarknad. Under halvtidssummeringen fick Sverige bakläxa på hur man integrerat invandrare i samhället, samt att utväxlingen mellan utbildning och lön är för svag. Till en början var Lissabonstrategin strikt inriktad på frågor om tillväxt och sysselsättning. Efterhand tillkom miljödimensionen för hållbar tillväxt. Under Sveriges ordförandeskap fördes diskussioner om en åldrande befolkning och behovet av ökat barnafödande. Vårtoppmötet fick smeknamnet Baby-summit, och man såg det som grundläggande för tillväxten att kunna kombinera ett arbetsliv med ett familjeliv med barn. Man talade också om det goda arbetet med kvalitativa komponenter såsom kompetensutveckling, jämlikhet med mera. Denna vidgning av strategin har andra medlemsländer riktat kritik mot. De anser att strategin har förlorat i skärpa. Man har också kritiserat formerna för strategin, den öppna samordningsmetoden och de direkta jämförelserna mellan hur väl de olika länderna lyckats uppfylla målen. Naming and shaming, har det kallats för. Länder som Frankrike har kritiserat strategin för att stirra sig blind på USA. Europa har egna villkor och förutsättningar och måste skapa 2

3 egna lösningar, anser Frankrike. Anna Odhner påpekade att produktiviteten per arbetad timme under perioder har varit lika hög i Europa som i USA, men att antalet arbetade timmar är lägre. Européerna jobbar inte lika mycket och kanske stämmer uttrycket från en känd amerikansk ekonom, att USA is worth dying for, but Europe is worth living for. Tema 2: Yrkesstruktur och jobbens förändringar Rune Åberg, huvudsekreterare FAS och professor i sociologi vid Umeå universitet Skräpjobben har hittills uteblivit i Sverige. Istället blir jobben allt mer avancerade och ställer högre krav på förkunskaper och utbildningsnivå. Det visar Rune Åberg i en ny studie. Antalet okvalificerade arbeten på den svenska arbetsmarknaden har minskat med sedan 1990, samtidigt som de högkvalificerade jobben har ökat i nästan samma grad. Rune Åberg har använt den modell som nobelpristagaren i ekonomi, Joseph Stieglitz, utvecklade för att undersöka kvalitetsnivån på de miljontals jobb som skapades under Clintoneran. Var de skräpjobb, låglönejobb, som kritikerna hävdade? Joseph Stieglitz mätte lönenivån på de nya jobben och kom fram till att det huvudsakligen var högkvalificerade jobb som skapades, även om det också skapades låglönejobb. En liknande slutsats drar Rune Åberg för Sveriges vidkommande. Skillnaden är att i Sverige är de nya jobben ännu mer koncentrerade i de högsta lönegrupperna. Rune Åberg har mätt förändringar i lönenivån på svenska arbeten från 1990 fram till Lönenivån korrelerar starkt med utbildningsnivån och är enligt Rune Åberg det bästa tillgängliga måttet för hur kvalificerat jobbet är. Han har delat in jobben i fem grupper, quintiler, gällande lönenivå. Antalet jobb i de lägre grupperna sjunker stadigt år från år, kan Rune Åberg konstatera, och jobben i de högre grupperna ökar i antal i samma grad. Utvecklingen är svag men stadig över tid. År 1990 var 34 procent av alla jobb låglönejobb i den lägsta quintilen och mätåret 2002 hade andelen av dessa jobb sjunkit till 23 procent. Under samma tid hade de högst avlönade jobben stigit från 13 procent till 22 procent. I antal har de lägst kvalificerade jobben minskat med mer än mellan 1990 och 2002 och de näst lägst kvalificerade jobben har under samma period minskat med Samtidigt är ökningen av de högst kvalificerade jobben under perioden och cirka av de näst högst kvalificerade jobben. De år som sticker ut är krisåren 1992 och 1993 då av de lägst kvalificerade jobben försvann på två år. Därefter har minskningen varit runt per år. De högavlönade jobben har däremot ökat vartenda år utom år 1993, och ökningen har varit mellan och per år. Det här menar Rune Åberg är en indikation på att jobbens kvalitet inte har urholkats utan att jobben blir mer komplicerade och kräver mer kunskap. Vilka är det då som har de kvalificerade jobben? Andelen högutbildade i den högst avlönade quintilen fördubblades under 90-talet. Tidigare var det vanligare att även dessa jobb innehades av lågutbildade. Åberg ser också att andelen kvinnor i högkvalificerade jobb har ökat. Liksom att andelen högutbildade som innehar de lägst kvalificerade jobben har ökat sedan

4 Krävande arbete, jobbkvalitetens paradox i den växande ekonomin Francis Green, professor, University of Kent, England Att jobben blir mer kvalificerade har en baksida: Arbetsintensiteten ökar, det ställs högre krav på tillgänglighet och koncentration. Utvecklingen är i huvudsak teknikdriven. Francis Green har använt Surveyundersökningar som metod för att undersöka hur kvaliteten på jobben i Storbritannien har förändrats under och 2000-talet. Att jobben skulle öka i komplexitet var något alla förutspådde. Många tog också för givet att det skulle leda till ökad tillfredsställande för dem som utförde jobben. Det ser Green inte alls i sina studier. Det han ser är att kraven ökar. Enligt Green har antalet arbetade timmar på årsbasis inte ökat nämnvärt i Storbritannien. Det är fler som arbetar längre och fler som arbetar mindre eller inget alls, men medelvärdet är i stort sett oförändrat. Det som inte är oförändrat är den upplevda arbetsintensiteten. Den har ökat i stort sett över hela EU, så även i Storbritannien. I Storbritannien har andelen som instämmer i påståendet: Mitt jobb kräver att jag arbetar mycket hårt stigit från 30 procent till över 40 procent mellan 1992 och De som instämmer i påståendet: Jag arbetar i ett högt tempo hela tiden eller mesta av tiden har ökat i andel från 17 till 25 procent under samma period. Samma grupp som anser att kraven ökat vittnar om att det krävs fler färdigheter av dem än tidigare. Francis Green talar här om nya, generiska kunskaper; kommunikationsförmåga, problemlösarförmåga etcetera. Inte chefen som piskar Var kommer då denna hårdare press ifrån? Enligt Green är det inte längre chefen som håller i piskan. Det sköter kollegorna och kunderna om. Sex av tio britter känner sig pressade av sina kunder att arbeta hårt, vilket är en stadig ökning sedan 80-talet. Fyra av tio känner sig pressade av sina kollegor. För några år sedan, år 2001, var pressen från kollegorna högre än pressen från kunderna. Kanske har vi lärt oss att hantera pressen från kollegor men inte från kunder, resonerar Green. Green avfärdar däremot hypotesen att ökad osäkerhet om den egna anställningen skulle ha lett till hårdare krav. I Storbritannien, till skillnad från Sverige, så har osäkerheten på arbetsmarknaden inte ökat under 1990-talet. Han tror inte heller att ökad arbetstillfredsställelse är förklaringen. Hans egna studier visar att folk varken är mer eller mindre nöjda med sina arbetsuppgifter nu än tidigare. Enligt Francis Green så handlar det snarare om möjligheten att jobba hårdare. Mobiltelefoner och bärbara datorer gör att arbetet inte slutar för att man lämnar kontoret. I en global marknad får man dessutom räkna med att kunder och medarbetare kan tänkas vilja nå en när som helst på dygnet. På arbetsplatser som genomgått stora teknologiska förändringar ökar pressen på medarbetarna, har Green visat i jämförande studier. En annan förklaring kallar Green för Big Brother. Det har blivit mycket lättare för arbetsgivaren att mäta de anställdas prestationer. Det gäller inte minst callcenterpersonal, men även andra. När någon tar en paus så syns det. Francis Green ser att ökningen av arbetsintensitet planade ut i början av 2000-talet och parkerade på en hög nivå. Den viktiga frågan framgent blir enligt Green hur vi ska arbeta smartare, inte hårdare. Tre frågor till Francis Green, professor i ekonomi vid universitetet i Kent och en av Storbritanniens mest framstående forskare i labour economics. 4

5 Svenska regeringens nya jobbstrategi är bland annat att gradvis sänka nivåerna på a- kassa och sjukförsäkring. Kommer det att leda till fler jobb? Det är inte helt lätt att svara på. Att redan i inledningsskedet sänka nivåerna är kanske ingen tvärsäker metod. Däremot finns det belägg för att inledningsvis ha relativt generösa ersättningssystem men som efter en period, säg ett halvår, sjunker, bidrar till att arbetslösa kommer ut i nya jobb. Leder det även till att unga kommer ut i sina första jobb, eller finns det andra metoder för ungdomsarbetslöshet? I Storbritannien är ungdomsarbetslösheten förhållandevis låg, där finns gott om jobb som inte kräver några kvalifikationer. Istället har vi ett växande problem med överutbildning. Folk tar jobb som kraftigt underskrider deras kvalifikationer. Det leder till frustration och missnöje. Det finns möjligen ett amerikanskt argument för överutbildning. Man tror att IT-revolutionen i USA var så framgångsrik därför att det fanns en armada av överutbildade datatekniker som satt hemma på kvällarna och uppfann applikationer som de skickad mellan varandra. Francis Green är författare till boken Demanding Work. The Paradox of Job Quality in the Affluent Economy. Vad är det goda arbetet? Det ska utgå från de behov hos personen som gör jobbet. Det handlar om aspekter som lön, ansträngning, risker, självbestämmande och fysisk arbetsmiljö. Men inom EU har begreppet jobbkvalitet blivit förvirrat och blandats ihop med de behov som företagen har av ökad produktivitet och annat. Krav, kontroll och hälsa den karasekska och theorellska modellen Töres Theorell; professor institutet för psykosocial medicin, Karolinska Institutet Om cheferna utbildas i psykosociala förhållanden samt i krav/kontrollmodellens principer så sjunker halterna av stresshormon i blodet hos alla anställda. Det har Töres Theorell och hans medarbetare visat i en studie. Töres Theorell har utvecklat den så kallade krav/kontrollmodellen tillsammans med Robert Karasek, som var modellens upphovsman. Enligt modellen så tenderar ökade krav på den enskilde kombinerat med minskat beslutsutrymme orsaka stressrelaterade sjukdomar och sjukfrånvaro. Sjukdomsrisken ökar ytterligare om personen utsätts för press i privatlivet. Under 1990-talet har arbetslivets krav ökat på en mängd grupper i arbetslivet, samtidigt som de ekonomiska och administrativa förutsättningarna att göra ett gott jobb har minskat. Detta gäller inte minst för kvinnor i den offentliga sektorn. Men vad händer med anställda i en organisation om cheferna utbildas i psykosociala förhållanden? Theorell och hans medarbetare utvärderade i slutet av 1990-talet en interventionsstudie på ett större företag i Sverige. Under ett års tid träffades cheferna en gång i veckan under två timmar. Under träffarna fick cheferna först en kort föreläsning och därefter följde en diskussion om hur medarbetarna skulle bli mer involverade i beslutsprocessen och om förutsättningarna för god kommunikation på individ-, grupp- och organisationsnivå. De blev också utbildade i krav/kontrollmodellens principer. Chefsgruppen jämfördes med cheferna på en annan avdelning som inte fick utbildning. Parallellt med utbildningen togs regelbundna blodprover på de anställda. Efter ett år påvisades klara skillnader mellan de anställda på de två olika avdelningarna. De som arbetade där cheferna genomgick utbildning uppgav att de hade mycket större påverkansmöjligheter än tidigare. De anställda i kontrollföretaget uppgav vid samma tid att deras 5

6 möjligheter att påverka arbetsinnehåll och annat minskat. Skillnaden syntes också i blodprov. Blodhalterna på morgonen av stresshormonet cortisol sjönk kraftigt i den grupp där cheferna fick utbildning. Även andra blodförändringar (blodfettet triglycerider hos kvinnorna) var gynnsammare hos försöksavdelningens anställda. Töres Theorell berättade om en pågående studie, SLOSH, som följer upp tidigare undersökningar av långtidssjukdom. I studien, som genomförs i samarbete med SCB och som omfattar riksrepresentativa yrkesarbetande män och kvinnor, ska Theorells forskargrupp bland annat undersöka på vilket på sätt konflikter med chefer och dåligt stöd från arbetskamrater bidrar till risk för utmattningssyndrom. Forskning om sjukfrånvaro; vad vet vi och vad behöver göras? Kristina Alexandersson, professor vid sektionen för personskadeprevention, Karolinska Institutet Sjukskrivningar och sjukpensioneringar kostar samhället cirka 120 miljarder kronor om året, men i själva verket är forskningen kring sjukfrånvaron ytterst sparsam. Det visar en omfattande litteraturgenomgång som Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, SBU, har genomfört. Det behövs fler, och framför allt bättre studier om sjukfrånvaron. Det budskapet levererade Kristina Alexandersson som lett SBU:s arbete. Hon och hennes kollegor har gjort en genomgång av alla vetenskapliga publikationer om sjukskrivningar på engelska, danska, norska och svenska. De har bedömt relevans, vetenskaplig kvalitet och eventuell evidens. Kristina Alexandersson fann förvånansvärt få studier med bärande data om sjukskrivningar, och de evidens hon fann var på en mycket generell nivå. Dessutom fann hon ett 60-tal olika mått på sjukfrånvaro. Tänk om det fanns lika många olika mått på blodtryck, resonerade hon. Något fann SBU ändå. Barn tycks till exempel inte vara en riskfaktor för sjukfrånvaro i Sverige. Ju fler barn desto lägre är i själva verket sjukfrånvaron. Man fann också att kvinnor oftare sjukskriver sig för psykiska sjukdomar men att mäns sjukfrånvaro vid sagda sjukdomstillstånd var längre. Men i stort saknas kunskap. Det saknas kunskap både om orsakerna till sjukfrånvaro och om effekterna av att vara sjukskriven. Det sistnämnda är kunskaper som individen, läkare och försäkringskassans handläggare bör ha innan de beslutar om sjukfrånvaro, likväl som arbetsgivare, försäkringskassans handläggare och politiska beslutsfattare också behöver dylik kunskap. Det är skillnad, betonade Kristina Alexandersson, på att vara sjuk och att vara sjukskriven. De flesta som har en sjukdom är inte sjukskrivna eftersom deras förmåga att klara sina arbeten inte är nedsatt. Och om man vet mycket om sjukdomar så vet man desto mindre om sjukfrånvaron. Det finns till exempel professorer i medicin i Sverige, men inte en enda professur i sjukfrånvaro eller försäkringsmedicin. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, har nu utlyst en sexårig professur i ämnet. Arbete och hälsosamma arbetsplatser paneldiskussion Moderator: Kenneth Abrahamsson Medverkande: Kristina Alexandersson, Francis Green, Töres Theorell Kenneth Abrahamsson inledde diskussionen med att efterlysa skillnader mellan svenskt och brittiskt arbetsliv. 6

7 Francis Green svarade att det finns mycket som är lika mellan länderna, men att Sverige tycks ha haft en annan utveckling under 1990-talet. Storbritannien gick ner i arbetslöshet, medan Sverige gick upp. Det verkar som om jobbkvalitet har fått en lägre prioritet sedan 1990-talets kriser. Där var Sverige tidigare ett paradexempel. Facken tycks vara mindre effektiva än vad Green trodde. Töres Theorell menade att skillnaden mellan Sverige och Storbritannien är tidtabellen. England hade samma utveckling som i Sverige fast tio år tidigare. Före Thatcher samlades alla politiker från höger till vänster i en konsensus om låg arbetslöshet. Men sedan blev låg inflation viktigast och det var en dramatisk förändring. När det gäller krav/kontrollmodellen så var England möjligen före Sverige med platta organisationer och att rationalisera bort mellanchefsnivåerna. Detta skruvade åt kraven på medarbetarna, precis som de nya informationsjobben på 1990-talet, med ostrukturerade jobbsituationer där folk inte hade någon kontroll. Kenneth Abrahamsson frågade om den stora sjukfrånvaron i Sverige beror på att vi blivit sjukare eller om den sociala konstruktion, som begreppet sjukfrånvaro är, på något sätt har förändrats. Kristina Alexandersson svarade att sjukfrånvaro inte är relaterat till sjukdom utan till arbetsbelastning. Särskilt bland kvinnligt dominerade arbeten har arbetsbelastningen ökat. Det är också där den största ökningen av långtidssjukskrivningar har ökat. Att befolkningen åldrats påverkar också lite. Kenneth Abrahamsson undrade om teknologiska eller organisationsförändringar i den offentliga sektorn hade påverkat arbetsbelastningen. Francis Green flikade in att den offentliga sektorn i Storbritannien under 1990-talet utsatts för hårda finansiella besparingar samtidigt som kraven på vad den levererade ökat. Det ledde till exempel till att engelska skollärare på ett närmast industriellt sätt fick se sin arbetsbörda öka. Det var inte fråga om teknologiska förändringar. Men det ledde till en rad organisationsförändringar, där man förmodligen inte visste vad man gjorde, men där resultatet blev sjukskrivningar på grund av överbelastning. Töres Theorell betonade att under samma period så ströps resurserna för rehabilitering dramatiskt. De som blev sjuka fick inte den hjälp de hade behövt för att återgå till jobb. Vissa av stressrelaterade sjukdomarna ökade inte vilket togs som ett argument för att folk lurades. Men män slutade röka under perioden, och vi lärde oss att hantera högt blodtryck. Kristina Alexandersson ansåg det som intressant att Storbritannien har en sex månader lång period av arbetsgivaransvar. I Sverige är perioden bara två veckor. Storbritannien har också ett års sluttid. I Sverige kan man vara sjuk i sju år. Tema 3 Det tjänstefierade industriarbetet Eskil Ekstedt, professor Arbetslivsinstitutet Det traditionella industriföretaget finns knappt längre. Det har förvandlats till ett slags paraply för olika pågående projekt och där koncernledningen inte alltid vet så mycket om arbetet i projekten. Eskil Ekstedt driver ett forskningsprojekt på Arbetslivsinstitutet och presenterade nyutkomna boken Den nya arbetsdelningen, för vilken Ekstedt är redaktör. Idag sker 70 till 90 procent av verksamheten i stora industriföretag i projektform. Verksamheten behöver inte ens pågå inom samma väggar utan kan äga rum var som helst i världen, och endast förenas i varumärket. Till exempel har storföretaget Sandvik slutat att ange var deras produkter är tillverkade. Det räcker att det står Sandvik på dem. 7

8 Och parallellt med de interna projekten läggs sidoverksamheter ut på entreprenörer som i sin tur bedriver projekt. Idag skapas fyra av tio nya industrirelaterade jobb i industrinära tjänsteföretag. Och tillsammans skapar det bilden av en allt mer fragmentiserad industriverksamhet, där tillverkning och tjänster blandas allt mer. Eskil Ekstedt tar en känd tillverkare av fläktar som exempel, som påstår att de inte tillverkar fläktar utan säljer klimat. Vad är drivande bakom denna utveckling? För att få grepp på detta måste organisationen studeras på flera olika nivåer: dels inom organisationen, dels mellan organisationerna men också på en internationell nivå. Därav det klassiska begreppet arbetsdelning, som här innefattar industriell, internationell och social arbetsdelning. Enligt Eskil Ekstedt är tid en central faktor. Att effektivisera tid har varit ett bärande strävan i all industriverksamhet. Managementtrender som just-in-time och lean production syftar till just det. Skapandet av projektorganisationer har även det med tidsvinster att göra, liksom utvecklingen av bemanningsbranschen. Ekstedt har egna erfarenheter av ABB:s T50 projekt som syftade till att förkorta tiden med 50 procent från ax till limpa. Det ledde till satsningar i omorganiseringar som var i miljardklassen. En annan aspekt av tid är organisationers varaktighet, och det är där projektformen kommer in. Även om vissa projekt permanentas så lever de under särskilda premisser. Vad betyder detta för arbetet? Det kanske skapar större entusiasm, men det blir i alla händelser mer tidspressat. Det lägger grunden för ett nytt resultatinriktat ledarskap som inte bryr sig om de mjuka delarna av ledarskapet. Det leder också till att individen tar över en stor del av företagets risk. Det är den anställde som ska fixa nästa kontrakt, som ska ta ansvar att verksamheten löper efter nyår. Eskil Ekstedt citerade en högre chef på ett internationellt IT företag som meddelade sina medarbetare: Ni ska agera som om ni vore egna företagare. Offentlig sektor, välfärdstjänsterna och den nya arbetsdelningen Elisabeth Sundin, professor Arbetslivsinstitutet Avregleringen av den offentliga sektorn har inte alltid lett till ökad mångfald för brukarna. Istället har nya koncentrationer bildats. Elisabet Sundin talar om oligopol och nyreglering istället för avreglering. Under 90-talet svepte en våg av så kallad new public management i offentlig verksamhet över Sverige. Den innebar i korthet att offentlig verksamhet skulle drivas enligt företagsekonomiska principer och utsättas för intern och extern konkurrens. Kvaliteten på de tjänster som utfördes skulle vara mätbara. Detta har förändrat välfärdstjänsterna i Sverige, men inte alltid på det sätt som var tänkt. Elisabeth Sundin försökte under sitt anförande beskriva de förändringar som offentliga, oftast kommunala verksamheter har genomgått de senaste femton åren. Och hur det har påverkat innehållet i tjänsterna och arbetsmiljön. Inledningsvis rätade hon ut en del begrepp: Vad skiljer den offentliga sektorn från privat? En skillnad är finansieringen, en annan är ägandet och en tredje regleringen och en fjärde utförandet. Enligt Elisabeth Sundin används begreppet privatisering slarvigt. Man talar då kanske bara om ägandet och utförandet. Finansieringen är fortfarande offentligt, liksom regleringen. Det finns gott om blandägande, och blandfinansierade verksamheter och den uppluckringen har pågått länge. Det kommunerna ville med new public management var att få ner kostnaderna och höja kvaliteten. Man ville också få en större mångfald. Man såg framför sig många alternativa utförare som införde alternativa metoder och utförandesätt. Ofta tänkte man sig att de anställda skulle ta över verksamheterna. Här har många blivit besvikna, menar Elisabeth Sundin. 8

9 De små lokala utförarna blev snabbt utkonkurrerade och uppköpta av stora nationella och i vissa fall internationella utförare. En orsak är tiden, och det anbudsförfarande som kommunerna använder. Om ett litet företag vinner ett anbud på tre år och förlorar nästa upphandling så förlorar de allt. För ett stort företag spelar det mindre roll. De stora oligopolföretagen har hittills etablerat sig i de stora städerna. Men Elisabet Sundin gissar att när marknaden i storstäderna är mättad, kommer de att dra vidare mot landsbygden precis som McDonald s har gjort. Elisabeth Sundin ser att Waldorf och andra sedan tidigare existerande alternativ förlorat position. Istället har likriktningen förmodligen blivit starkare. Elisabeth Sundin konstaterar också att avregleringen har lett till nya regleringar, inte sällan på begäran av företagen. Standardiseringsinstitut har haft goda tider. Det finns också tecken på att arbetsintensiteten har ökat för de anställda. FAS har finansierat ett pågående forskningsprojekt för att ytterligare studera de förändringar som välfärdstjänstearbetet genomlevt. Tema 4: Vem får jobben längst ner? Arbetsmiljö och diskriminering ur ett LO-perspektiv Christina Järnstedt, ombudsman på LO Idag finns ett okänt antal tusen personer som befinner sig i landet illegalt. De städar ditt hotellrum, serverar din pizza och de arbetar på byggen och industrier ofta under livsfarliga former. Hur ser de papperslösas arbetsmiljö ut? Christina Järnstedt är ombudsman på LO och knuten till det europeiska HESA-projektet som försöker kartlägga arbetsvillkoren för dessa de mest utsatta arbetstagarna i våra samhällen. Hesa ska utveckla en guide för fackligt förtroendevalda när det gäller illegala flyktingar, papperslösa. Idag finns det mellan fem tusen och femtiotusen flyktingar utan papper i Sverige, svaret beror på vem man frågar. Vilka arbetsvillkor har dessa? Hur ser deras hälsa ut? Christina Järnstedt har skickat brev till ett femtiotal myndigheter, utan att få någon redig information. Istället har hon vänt sig till organisationer som Läkare utan gränser. Den bild hon fått är bristfällig men ser ut så här: Många av de papperslösa är diversearbetare, som flyttas runt bland olika företag, till exempel byggarbetsplatser. De har byggkläder och smälter in bland de andra. Men de saknar skyddsutrustning, kollektivavtal och har löner som ibland inte är mer än femton kronor i timmen. De tar ofta de jobb som inte de vanliga anställda vill eller får ta. De drabbas ofta av svåra olyckor. En byggnadsarbetare från Moldavien föll tretton meter från en byggnadsställning. Hans kompis hjälpte honom till trappan på akutsjukhuset där han fick värktabletter. En kille från Palestina försökte spara pengar men bodde med sju andra och blev rånad. En kille blev misshandlad i tunnelbanan efter att ha städat hela natten. Kunde han gå till polisen? Nej. Kvinnor blir slagna och utsatta för sexuella trakasserier. Vilka är det som anställer dessa? Bland annat en stor kommun, berättade Järnstedt. Och ett stort hotell. Byggentreprenörer. Enligt Järnstedt saknas idag forskning om de papperslösa. Det finns viss forskning på europeisk nivå men alldeles för lite. Järnstedt opponerar sig mot att ingen verkar vilja äga frågan. Vad är det dessa papperslösa arbetare behöver akut? Enligt Järnstedt behöver de konkret information på sina egna språk. Vilken utrustning måste de ha? Vilka kemikalier är farliga? Men de ska inte ha informationen över Internet. Flygblad är det som fungerar bäst. 9

Den nya arbetsdelningen

Den nya arbetsdelningen K o n f e r e n s Den nya arbetsdelningen V ä x j ö u n i v e r s i t e t d e n 2 4-2 5 o k t o b e r 2 0 0 6 A r b e t s l i v s f o r u m - E n m ö t e s p l a t s f ö r f o r s k a r e o c h p r a k

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Personligt. Roger Syrén. Utredare, Fackförbundet ST

Personligt. Roger Syrén. Utredare, Fackförbundet ST Personligt Roger Syrén Utredare, Fackförbundet ST Välkommen! Vilka jobb kommer det finnas? Hur kommer det bli att jobba? Hur förbättrar du dina chanser? Välkommen! Vad gör du idag? Vad vill du göra om

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Trender sedan finanskrisen

Trender sedan finanskrisen Trender sedan finanskrisen Rekordhögt antal i arbete 2012 och 200 000 färre i utanförskap Utlandsfödda har nu högre medelarbetstid och högre andel heltidsarbetande än inrikes födda Kvarstående utmaningar

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 , fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2014

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2014 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2014 För 19:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För trettonde året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för tionde

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer