Arbetsförmedlingens remissvar på Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsförmedlingens remissvar på Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)"

Transkript

1 Sida: 1 av 31 Dnr: AF-2012/ Datum: Ert dnr: A 2012/1945/A Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm Arbetsförmedlingens remissvar på Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Arbetsförmedlingen har tagit del av FunkA-utredningens betänkande Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) och vill med anledning härav lämna bifogat remissvar. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Martin Vadelius. I den slutliga handläggningen har chefen för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein, biträdande generaldirektör Jan-Olof Dahlgren och chefen för Ledningsstaben Christina Storm Wiklander deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Martin Vadelius Arbetsförmedlingen BESÖKSADRESS Hälsingegatan 38 POSTADRESS Stockholm Växel:

2 Sida: 2 av 31

3 Sida: 3 av 31 Sammanfattning Utredningen utgör enligt Arbetsförmedlingen ett välkommet initiativ. Arbetsförmedlingen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag och är positiv till att man beaktat Arbetsförmedlingens synpunkter från tidigare budgetunderlag. Personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kommer i högre utsträckning att kunna delta och konkurrera i arbetslivet på lika villkor om förslagen genomförs. Det innebär att kompetens tas tillvara vilket är positivt för den enskilde individen, arbetsgivare och svensk arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen delar utredningens principiella utgångspunkter och anser att förslagen speglar dessa väl. En effekt av förslagen blir att Arbetsförmedlingens insatser kan användas mer koordinerat och flexibelt. Förenklingen av regelverket ger ökad tydlighet för arbetssökande, arbetstagare och arbetsgivare. Förslagen innebär att såväl behov av utvecklingsinsatser för att öka arbetsförmågan som långvariga behov av lönestöd tillgodoses. Arbetsförmedlingen vill särskilt framhålla betydelsen av att storleken på lönestödet ska motsvara den nedsatta arbetsförmågan. Arbetsförmedlingen bedömer att fler personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan komma i arbete om utredningens förslag går igenom. Dels på grund av att antalet anställningar med lönestöd förväntas öka, dels av att övergångarna från en anställning med lönestöd till en reguljär anställning förväntas öka. Arbetsförmedlingen bedömer att fler personer kommer att ha behov av lönestöd för trygghet jämfört med utredningens antagande. Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett av Arbetsförmedlingen prioriterat uppdrag. Arbetsförmedlingen instämmer i att det behövs mer vetenskapliga studier och forskning kring sambandet mellan arbetslivsinriktad rehabilitering och graden av delaktighet i arbetslivet hos personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen delar även uppfattningen att tillsyn och kontroll är avgörande för legitimiteten för lönestöden. Vissa av förslagen behöver förtydligas för att säkerställa en rättssäker tillämpning och det finns ett behov av att diskutera tidsramarna för genomförandet. Arbetsförmedlingen ser ett behov av och utgår från att regeringen bjuder in till en fördjupad diskussion kring de förslag som regeringen avser gå till beslut i. Detta för att ge myndigheten goda förutsättningarna inför genomförandet.

4 Sida: 4 av 31 Arbetsförmedlingens övergripande synpunkter Positivt med förenklad programstruktur Utredningen lyfter förtjänstfullt fram behovet av sänkta trösklar på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 1 och lämnar förslag som kan skapa bättre förutsättningar för att uppnå detta mål. De föreslagna förändringarna innebär att programstrukturen för lönestöd förenklas, vilket medför att enskilda program och lönestöd kan kombineras mer flexibelt. Att de arbetsmarknadspolitiska insatserna är enkla och koordinerade bidrar sammantaget till att Arbetsförmedlingen bättre kan genomföra uppdraget att rusta och stödja personer med nedsatt arbetsförmåga som ofta står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen delar utredningens syn på att varaktigheten och inte omfattningen av den nedsatta arbetsförmågan ska vara avgörande för typ av anställning med lönestöd. Vidare delar Arbetsförmedlingen utredningens syn att prövningen om en anställning lämpar sig för lönestöd ska ske på samma grunder och utifrån samma kriterier oavsett arbetsgivare då detta medför ökad tydlighet och förutsägbarhet. Storleken på lönestödet ska motsvara den nedsatta arbetsförmågan Arbetsgivare anställer utifrån den kompetens personen kan tillföra varför utredningens förslag till kompetenshöjande insatser välkomnas. Vid sidan av kompetens är dock ekonomiska incitament, tillsammans med attityder och värderingar, avgörande för arbetsgivares vilja att anställa personer med funktionsnedsättning. För att delaktighet på arbetsmarknaden på lika villkor ska vara möjlig krävs att storleken på lönestödet motsvarar nedsättningen av arbetsförmågan. En generell princip bör alltså vara att arbetsgivare inte ska få lägre, eller högre, ekonomisk kompensation än vad som är motiverat utifrån den nedsatta arbetsförmågan. Dagens mycket låga bidragsgrundande lönekostnad gör att detta inte är möjligt varför det är viktigt att den höjs. För att skapa förutsägbarhet och undvika att lönestöden urholkas över tid är en indexering en bra lösning. En årlig indexerad omräkning av storleken på lönestödet bör kunna ske 1 Om inget annat anges används begreppet funktionsnedsättning i remissvaret som beteckning för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

5 Sida: 5 av 31 automatiskt och Arbetsförmedlingen bör ges juridiska förutsättningar för detta. Förutsättningar för rättssäker tillämpning vid beslut om lönestöd Bedömningen av hur långvarigt behov av lönestöd en individ har får ökad betydelse med utredningens förslag. För att regelverket och den praktiska tillämpningen av de föreslagna lönestöden ska bli förutsägbar och rättssäker anser Arbetsförmedlingen att det finns ett behov av förtydliganden hur begreppet långvariga behov ska tolkas. Vidare finns behov av förtydliganden avseende möjligheten att bevilja lönestöd till befintlig arbetsgivare. I det fall utredningen avsett att Arbetsförmedlingen närmare ska utveckla förutsättningarna för att bevilja lönestöd bör detta enligt Arbetsförmedlingen ske genom ett riktat bemyndigande att utfärda föreskrifter. Utredningens förslag aktualiserar även frågan om på vilka grunder bedömningen om en nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska göras. Arbetsförmedlingen delar utredningens uppfattning att handläggningen av lönestöd måste vara av god kvalité och vila på tillräckliga underlag. Arbetsförmedlingen anser att ansvaret för att utreda och bedöma förekomst av en funktionsnedsättning ska åligga medicinskt sakkunnig personal hos vårdgivare. Arbetsförmedlingens uppgift bör även fortsättningsvis vara att, utifrån det medicinska underlaget, bedöma om funktionsnedsättningen medför nedsatt arbetsförmåga samt bedöma omfattningen av den nedsatta arbetsförmågan. Utredningens förslag och intentioner medför att Arbetsförmedlingens behov av att kunna inhämta medicinska underlag från vårdgivare ökar. Övergången från befintligt regelverk måste ske med hänsyn till individen Det finns ett behov av att övergångsreglerna utformas på ett sätt som medför att påtagliga negativa konsekvenser för enskilda individer kan undvikas. Utredningen innehåller inga konkreta skrivningar om hur övergången från Samhall AB till de nya lönestödsformerna ska ske, utöver att den ska ske under fyra år. Arbetsförmedlingen anser att det behövs en fördjupad diskussion mellan berörda parter kring övergångens konkreta form och tidsramar. Utredningen bedömer att stor andel av dem som idag har anställningar med lönestöd kommer att uppfylla förutsättningarna för att omfattas av något av de nya lönestöden. Som grund för det antagandet anger utred-

6 Sida: 6 av 31 ningen att Arbetsförmedlingen har i uppdrag att regelbundet pröva förutsättningarna för lönestöd. Uppdraget har dock tidigare inte omfattat personer med anställning hos Samhall AB. Det kan inte uteslutas att personer som haft anställning med lönestöd under lång tid (exempelvis inom ramen för offentligt skyddat arbete) har underlag som vid en prövning mot det nya regelverket inte styrker behov av en anställning med lönestöd. Arbetsförmedlingen ser därför att det finns en risk att personer som har en befintlig anställning med lönestöd inte kommer att uppfylla förutsättningarna för lönestöd enligt utredningens förslag. Fler personer kommer att ha behov av lönestöd för trygghet Arbetsgivarnas vilja och incitament att ta del av kompetensen hos personer med nedsatt arbetsförmåga bör öka med utredningens förslag. Utredningen tar inte ställning till om de lämnade förslagen påverkar antalet personer som får en anställning med lönestöd. Arbetsförmedlingens prognos är, redan med nuvarande former av lönestöd, att antalet personer som har anställning med lönestöd kommer att öka. Om utredningens förslag införs finns det anledning att förvänta sig en större ökning och därmed en högre kostnad på Arbetsförmedlingens anslag för lönestöd. Arbetsförmedlingen gör en annan bedömning än utredningen av hur de nuvarande lönestöden kommer att fördela sig på lönestöd för utveckling respektive trygghet. Som utredningen konstaterar har flera av dem som i dag har lönebidrag ett behov av mer långvarigt stöd. Arbetsförmedlingen ser anledning att anta att antalet övergångar till lönestöd för trygghet kommer att vara betydligt större än utredningens beräkningar. Arbetslivsinriktad rehabilitering ett prioriterat uppdrag på Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett av Arbetsförmedlingens prioriterade uppdrag och målgruppen får en stor andel av Arbetsförmedlingens resurser. Personer i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering ska kunna förvänta sig att få det stöd de behöver på Arbetsförmedlingen. Utredningen anser att Arbetsförmedlingen bedriver uppdraget inom arbetslivsinriktad rehabilitering professionellt och att personalen har kompetens och engagemang för uppgiften vilket är glädjande. Samtidigt är utredningen i sin beskrivning av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen i delar kritisk. Kritiken grundas ofta på att det saknas forskning som styrker att det är just de insatser och processer som Arbetsförmedlingen an-

7 Sida: 7 av 31 vänder som mest effektivt leder till arbete. Arbetsförmedlingen konstaterar att utredningen ger en beskrivning av arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering som myndigheten inte delar men instämmer i att kunskapsläget inom arbetslivsinriktad rehabilitering i ett vetenskapligt perspektiv är begränsat och att det finns behov av ytterligare forskning på området. Förslagen innebär ökade behov av personalresurser på Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen bedömer att utredningens förslag kommer att kräva en ökning av personalresurser för handläggning av lönestöd. Förslagen innebär att Arbetsförmedlingen måste bedöma och följa upp arbetsförmågan hos samtliga anställda hos Samhall AB vilket medför en kraftig ökning av antalet ärenden. Anställda på Samhall AB har dessutom i de flesta fall ingen pågående kontakt med Arbetsförmedlingen vilket kräver en särskild hänsyn och respekt för individens integritet vid en bedömning av arbetsförmågan och prövning av förutsättningarna för anställning med lönestöd. Arbetsförmedlingen delar inte utredningens uppfattning att detta omfattande arbete kan genomföras inom ramen för befintliga resurser. Arbetsförmedlingen bedömer att ett antal arbetsgivare kommer att utnyttja möjligheten att begära omprövning av beslut om befintliga lönestöd. Utredningens förslag kommer enligt Arbetsförmedlingen även att innebära att antalet omprövningar av lönestöd kommer att öka jämfört med idag. Detta skapar även på längre sikt ett ökat behov av personalresurser för handläggning av lönestöd. Riksrevisionen 2 har konstaterat att Arbetsförmedlingen bedriver verksamheten resurseffektivt. Även om det finns viss förbättringspotential kan flertalet arbetsförmedlingskontor inte öka sin resurseffektivitet utan att personalresurser tillförs. Det innebär att en förstärkning av personal för handläggning av lönestöd inte kan ske utan att personalresurser tas från andra delar av verksamheten vilket kan påverka andra prioriterade grupper negativt. 2 RiR 2012:9. Effektivitetsmätning som metod för att jämföra arbetsförmedlingskontor

8 Sida: 8 av 31 Arbetsförmedlingens behov av att utveckla systemstöd för att implementera förslagen Utredningens förslag skapar behov av tekniska anpassningar av Arbetsförmedlingens förmedlingssystem. Behoven av förändringar ligger i linje med befintliga ärendestrukturer och -flöden, vilket underlättar detta arbete. Kraven på systemteknisk utveckling är dock i dagsläget höga, med prioriterade utvecklingsområden utifrån tvingande lagkrav. Regering och departement har ålagt Arbetsförmedlingen att senast juni 2013 implementera förändringar med anledning av myndighetens speciallagstiftning och förordning rörande personuppgiftslagen (AfPuL/AfPuF). Förslag finns också på en ny reform inom arbetslöshetsförsäkringen som beräknas träda i kraft under sommaren Dessa reformer ställer krav på genomgripande anpassningar och nyutveckling av förmedlingssystemen. I samband med de tekniska anpassningarna kommer även införandet av nya funktioner och rutiner att i hög grad påverka användare/handläggare på de lokala arbetsförmedlingskontoren vilket kräver att tid avsätts för utbildning och genomgång av nya rutiner. Myndighetens erfarenhet vid införande av nya eller förändrade uppdrag är att systemstöd bör vara implementerade innan förändringarna träder i kraft. Arbetsförmedlingen ser därför ett behov av att erforderlig tid ges för att hinna utveckla de förändringar i systemstöden som krävs.

9 Sida: 9 av 31 Arbetsförmedlingens synpunkter på utredningens förslag 7.1 Lönestöd för utveckling respektive trygghet Arbetsförmedlingen tillstyrker förslaget. Arbetsförmedlingen föreslår tillägg av möjligheten att medge anpassning av arbetstid vid anställning med lönestöd. Arbetsförmedlingen föreslår tillägg av möjligheten att kombinera stöd till start av näringsverksamhet och särskilt stöd vid start av näringsverksamhet med lönestöd för utveckling och lönestöd för trygghet vid start av arbetsintegrerande sociala företag. Arbetsförmedlingen anser att förslaget innebär en förenkling av programstrukturen och ger en ökad träffsäkerhet vid lönestöd till arbetsgivare, något som Arbetsförmedlingen efterfrågat. Arbetsförmedlingen är positiv till att antalet former av lönestöd minskas, liksom att de två föreslagna lönestöden baseras på de nuvarande stödformerna utvecklingsanställning respektive trygghetsanställning som fungerar väl. Arbetsförmedlingen stödjer utredningens förslag om att varaktigheten i den enskildes funktionsnedsättning ska väga tyngre vid beslut om lönestöd då förutsättningarna att utveckla arbetsförmågan i anställning med lönestöd över tid i många fall kan vara begränsad. Förslaget innebär att fler personer kommer att kunna beviljas ett lönestöd som är anpassat efter deras behov. Ett tydligt exempel på detta är personer med låg grad av funktionsnedsättning men långvarigt behov av stöd. Ett välkommet tillägg till förslaget vore att medge anpassning av arbetstid för personer med en anställning med lönestöd. För en del personer med en funktionsnedsättning är det oavsett arbetsuppgifter eller arbetsmiljö omöjligt att klara åtta timmars arbetsdag. Främst avser detta personer med psykiska funktionsnedsättningar. Denna förändring behövs för att stödja en anpassning av arbetstid för personer som har en kvarstående nedsättning av arbetsförmågan trots att arbetsuppgifterna i övrigt är anpassade. För de individer som inte orkar arbeta heltid innebär nuvarande regelverk att de idag endast får en deltidslön eftersom regelverket inte medger anpassning av arbetstid. Arbetsförmedlingen ser gärna att stöd till start av näringsverksamhet och särskilt stöd till start av näringsverksamhet ska kunna kombineras med

10 Sida: 10 av 31 de föreslagna lönestöden för utveckling respektive lönestöd för trygghet vid start av arbetsintegrerande sociala företag. Detta skulle ge fler personer med en funktionsnedsättning möjlighet att starta ett arbetsintegrerande socialt företag genom att Arbetsförmedlingen kan stödja och underlätta under hela processen. Begreppet långvariga behov bör förtydligas. Arbetsförmedlingen anser att det finns behov av förtydliganden och att förvaltningsrättsliga konsekvenser av förslaget belyses ytterligare. Utredningens förslag innebär att begreppet långvarigt behov av lönestöd får en central betydelse. Inom socialförsäkringsområdet brukar en tid som benämns som avsevärd eller långvarig bedömas uppgå till mer än ett år. Mot bakgrund av att lönestöd för utveckling kan beviljas under ett år med möjlighet att förlänga med ytterligare ett år bör en rimlig tolkning av utredningens avsikt vara att långvarigt behov är ett behov som är längre än två år. Arbetsförmedlingen anser att det är önskvärt med ett förtydligande på vilka grunder en bedömning om val av lönestöd för utveckling respektive trygghet ska ske, och då inte endast gällande vilka tidsramar som avses. Att bedöma varaktigheten hos en nedsättning av arbetsförmåga är ett komplext ställningstagande. Arbetsförmedlingens bedömning av nedsatt arbetsförmåga utgår från en individs förutsättningar i en specifik arbetsmiljö och med en viss arbetsuppgift, vilket skiljer sig från en medicinsk bedömning om funktions- och aktivitetsnivå. Det är således möjligt att en person i en viss situation har full arbetsförmåga trots förekomst av funktionsnedsättning. Bedömningen av arbetsförmåga kan därmed också variera med ändrade arbetsförhållanden trots att funktionsnedsättningen är konstant. Arbetsförmedlingen anser att det är av stor vikt att begreppet ges en definition som innebär att Arbetsförmedlingen kan operationalisera tilllämpningen effektivt och som säkerställer en rättssäker handläggning av lönestöden. Vårdgivare bör göra bedömningen om funktionsnedsättning. Den ökade vikt bedömningen om varaktigheten i behovet av lönestöd ges får konsekvenser för på vilka grunder en bedömning om nedsatt arbetsförmåga kan och bör göras. Arbetsförmedlingen anser att det är en rimlig princip att ansvaret för att utreda och bedöma förekomst av en funktionsnedsättning ska utföras av medicinskt sakkunnig personal hos vård-

11 Sida: 11 av 31 givare. Arbetsförmedlingens uppgift bör vara att, utifrån det medicinska underlaget, bedöma om funktionsnedsättningen medför en nedsatt arbetsförmåga samt bedöma omfattningen av nedsättningen. Arbetsförmedlingen anser att det ur rättssäkerhetssynpunkt alltid bör finnas ett läkarutlåtande om hälsotillstånd eller bedömning av medicinskt sakkunnig som styrker en funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen anser även att Arbetsförmedlingens bedömning av funktionsnedsättningens varaktighet bör baseras på det medicinska underlaget. Utredningens förslag innebär att behovet av medicinska bedömningar om funktionsnedsättningar kommer att öka, inte minst under övergångsperioden då nuvarande lönebidrag ska omprövas samt anställningarna på Samhall AB ska övergå till det nya systemet. Det förutsätter att vårdgivare kan utföra de bedömningar som kommer att krävas vilket antagligen medför ett behov av resurstillskott hos vårdgivare. Arbetsförmedlingen anser vidare att myndighetens behov av att utveckla rutiner och samarbetsformer med vårdgivare förstärks i och med utredningens förslag. Möjligheten att ompröva beslut om lönestöd bör förtydligas Arbetsförmedlingen anser att det finns ett behov av förtydliganden angående möjligheten att ompröva beslut om lönestöd. Anställningar med något av de lönestöd som avskaffas ska enligt utredningen övergå till det nya regelverket i samband med beslutens omprövning. Arbetsförmedlingen vill påpeka att handläggningen av ett lönebidrag i dag innefattar två olika förvaltningsrättsliga ärenden. Ett ärende gällande den sökandes anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet, och ett om stöd till arbetsgivaren där Arbetsförmedlingen fattar ett beslut om lönebidrag. En anvisning innebär att den sökande erbjuds att delta i programmet medan ett beviljande eller avslag om stöd utgör ett förvaltningsrättsligt beslut. Ett beviljande av lönebidrag till arbetsgivaren utgör ett gynnande förvaltningsrättsligt beslut som endast kan ändras eller upphävas till nackdel för den enskilde om det finns stöd i författning eller under vissa särskilda förutsättningar såsom vid uppenbara skrivfel eller medvetet vilseledande. Arbetsförmedlingen har hittills hanterat situationen genom att skriva in särskilda förbehåll i besluten som gör det möjligt att återkalla besluten vid väsentligt ändrade förhållanden.

12 Sida: 12 av 31 Enligt den föreslagna lydelsen i Förordning om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 35 ska Arbetsförmedlingen regelbundet pröva att ett stöd är motiverat och att stödet inte överstiger vad som behövs för att kompensera nedsättningen av arbetsförmågan. Syftet med 35 är att tillförsäkra att Arbetsförmedlingen ska göra en regelbunden omprövning av stöden. Omfattningen och förutsättningarna för denna omprövning framstår dock utifrån författningstexten som oprecisa och kan skapa risk för bristande förutsägbarhet för såväl arbetsgivare som anställd. Vid lönestöd för trygghet sägs i förslaget till 31 att omprövning ska ske minst vart fjärde år. Det uttalas att omprövning också ska kunna ske tidigare än vart fjärde år om Arbetsförmedlingen bedömer att individens situation förändrats. Innebörden av 35 och förhållandet mellan 31 och 35 framstår därigenom som oklart. Vad som krävs för en omprövning som innebär att ett tidigare gynnande förvaltningsbeslut ändras behöver beskrivas mer tydligt i författningstexten. 7.2 Lönestödens storlek Arbetsförmedlingen tillstyrker huvudsakligen förslaget. Arbetsförmedlingen föreslår att 27 i den föreslagna Förordning om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ändras så att indexeringen av lönestödet blir 48 procent av prisbasbeloppet. Arbetsförmedlingen föreslår att 26 i den föreslagna Förordning om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ändras så att lönestöd lämnas med bestämt belopp per månad. Syftet med lönestöd är att allas kompetens ska kunna tas tillvara i arbetslivet, oavsett om arbetsförmågan är nedsatt eller ej. Dagens låga tak för den bidragsgrundande lönekostnaden innebär att arbetsgivare i en majoritet av fallen inte får full kompensation för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen delar därför utredningens uppfattning att taket för den bidragsgrundande lönekostnaden måste höjas. Taket för den bidragsgrundande lönekostnaden bör vara högre Arbetsförmedlingen har tidigare framfört att taket för den bidragsgrundande lönekostnaden bör vara kr vid heltidsarbete. Utredningens förslag är i rätt riktning men kommer även fortsatt att innebära att vissa

13 Sida: 13 av 31 arbetsgivare inte kompenseras för den nedsatta arbetsförmågan. Det riskerar att leda till lägre ingångslöner och sämre löneutveckling för personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen anser att taket för den bidragsgrundande lönekostnaden bör vara högre än vad utredningen föreslår. Den nuvarande nivån på taket för bidragsgrundande lönekostnad höjdes senast 2007 och då från en mycket låg nivå. Utredningen fastslår med berömvärd tydlighet att urholkningen av lönestödens storlek länge utgjort ett av de största hindren för att fler människor med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till delaktighet i arbetslivet på lika villkor. Arbetsförmedlingen är därför positiv till utredningens förslag om att taket för den bidragsgrundande lönekostnaden indexeras för att undvika en fortsatt urholkning. Arbetsförmedlingen anser dock att utredningens förslag om att indexeringen ska utgå från 45 procent av prisbasbeloppet leder till att taket blir för lågt. Arbetsförmedlingen föreslår därför att den del av lönekostnaden vid heltidsarbete som överstiger en bruttolön om 48 procent av prisbasbeloppet per månad inte ska ligga till grund för lönestöd. För 2012 motsvarar detta ett tak på kronor. Administrativa konsekvenser för Arbetsförmedlingen vid indexering och höjd bidragsgrundande lönekostnad I förslaget till förordningstext anges i 26 att lönestödet ska omräknas årligen. Arbetsförmedlingen anser att det är oklart om omräkningen endast ska ske utifrån en indexerad uppräkning av taket för den bidragsgrundande lönekostnaden eller om den även ska omfatta de delar som regleras i 27 såsom exempelvis löneökningar. Det är även oklart om den årliga omräkningen ska ske per kalenderår utifrån förändrat prisbasbelopp eller från starten av en beslutsperiod. Arbetsförmedlingen ser ett angeläget behov av förtydliganden kring vad en omräkning av stödbeloppet ska innefatta då detta får förvaltningsrättsliga konsekvenser som påverkar Arbetsförmedlingens hantering av omräkningen. Om en omräkning av lönestöden kräver ett förvaltningsrättsligt beslut kommer en manuell hantering att krävas vilket innebär en orealistisk administrativ uppgift om exempelvis samtliga lönestöd ska omräknas ett givet datum utifrån förändrat prisbasbelopp. I det fall omräkningen inte medför ett förvaltningsrättsligt beslut bör den kunna betraktas som en administrativ åtgärd som kan automatiseras. En förutsättning för att omräkningen ska kunna ske per automatik är dock att det rättsliga ram-

14 Sida: 14 av 31 verket möjliggör detta. Det kräver även att Arbetsförmedlingen utvecklar systemtekniska lösningar för detta. I förslaget till förordningstext 26 anges att lönestödet ska lämnas med ett bestämt belopp per arbetsdag. Arbetsförmedlingen anser att det är en rimligare princip att lönestödet baseras på månadslön. Om lönestödet baseras på dagsbelopp varierar storleken på lönestödet beroende på hur många vardagar och helgdagar en månad har. För arbetsgivare kan variationer av lönestödets storlek innebära negativa konsekvenser då löner vanligtvis utbetalas månadsvis. Möjlighet att besluta om ett bestämt belopp per månad skulle innebära att utbetalningen av lönestödet bättre harmonierar med det faktum att månadslön är den vanligaste formen av ersättning och förenkla Arbetsförmedlingens hantering. Utredningens förslag är att befintliga beslut om lönestöd kommer att övergå i de nya formerna för lönestöd i takt med att tidigare beslutsperioder löper ut. Arbetsgivare har dock rätt att begära omprövning av ett befintligt beslut i de fall arbetsförmågan förändrats. Arbetsförmedlingen delar utredningens uppfattning att det är svårt att uppskatta hur många arbetsgivare som kommer att använda den möjligheten. Ett troligt scenario är dock att ett antal arbetsgivare kommer att begära omprövning relativt snart efter det att förslagen genomförts vilket kommer att påverka övergångstakt och volymutveckling avseende de nya lönestöden. Prisbasbeloppet brukar årligen höjas men kan dock även sänkas, vilket senast skedde En indexering av lönestödet kopplat till prisbasbeloppet innebär således att storleken på lönestödet kan minska. Arbetsförmedlingen ser ett behov av förtydliganden kring hur detta ska hanteras. Likaså måste de bemyndiganderamar Arbetsförmedlingen ges för beviljande av stöd harmoniera med de nya tidsgränserna för beslut om lönestöd. 7.3 Lönestöd för anställning i företag som ägs av arbetstagarens familj Arbetsförmedlingen tillstyrker förslaget. Arbetsförmedlingen anser att det är en rimlig princip att prövning om en anställning är lämpad för lönebidrag ska ske enligt samma grunder oavsett vem som är arbetsgivare. För personer med särskilt svår funktionsnedsättning eller flera funktionsnedsättningar existerar redan idag möjligheten till lönestöd vid an-

15 Sida: 15 av 31 ställning i företag som ägs av arbetstagarens familj. Förslaget innebär således att en redan befintlig möjlighet utökas till att omfatta samtliga personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingens tidigare restriktiva hållning kring att bevilja lönestöd vid en anställning i arbetstagarens familj har baserats på en bedömning att det funnits en högre risk för felaktiga utbetalningar vid dessa anställningar. Arbetsförmedlingen ser dock att det arbete som myndigheten bedriver med att utveckla tillsyn och kontroll av handläggningen av lönestöd innebär att detta kan hanteras. 7.4 Lönestöd hos befintlig arbetsgivare Arbetsförmedlingen tillstyrker huvudsakligen förslaget. Arbetsförmedlingen föreslår förtydliganden av 24 i den föreslagna Förordning om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i enlighet med nedan framförda synpunkter. Arbetsförmedlingen är positiv till att kunna bevilja lönestöd i pågående anställning. Det är olyckligt att en person som får arbetsförmågan nedsatt på grund av en skada, sjukdom eller funktionsnedsättning måste lämna sin anställning om detta kan undvikas. Om ett lönestöd kan innebära att personen kan vara kvar i sin anställning är detta positivt för såväl för den enskilde som för arbetsgivaren. Idag kan lönestöd beviljas under pågående anställning endast om personen haft hel tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning eller om personen tidigare inom tidsrymden tre år haft lönebidrag. Arbetsförmedlingen anser att det är rimligt att behovet av lönestöd utifrån en nedsatt arbetsförmåga ska vara avgörande för möjligheten att bevilja lönestöd och inte i vilken omfattning eller form en person haft ersättning från sjukförsäkringen. Förordningstexten behöver förtydligas Arbetsförmedlingen anser att den föreslagna förordningstexten inte överensstämmer med de intentioner som framgår i skrivningarna kopplade till förslaget. Kravet på att försämringen ska ha skett till följd av sjukdom eller skada riskerar utesluta de fall där det är fråga om en befintlig funktionsnedsättning som på grund av ändrade förutsättningar i arbetet leder till en minskad arbetsförmåga. Det framstår som oklart om det är avsikten att lönestöd inte ska vara möjligt i denna situation.

16 Sida: 16 av 31 Det finns behov av att precisera förutsättningarna för att bevilja lönestöd i författningstexten. I förslaget till ny förordning sägs i 22 att lönestöd innebär ekonomiskt stöd till arbetsgivare åt personer som har funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I förslagets 24 räknas de situationer upp där lönestöd får lämnas. Enligt förslaget till 24, fjärde strecksatsen, får lönestöd lämnas när en arbetstagare som tidigare haft en anställning utan lönestöd får sin arbetsförmåga försämrad till följd av skada eller sjukdom om arbetstagaren bedöms endast kunna återgå till anställning hos samma arbetsgivare om lönestöd lämnas. Enligt den föreslagna lydelsen av 22 är förekomsten av en funktionsnedsättning en grundläggande förutsättning för lönestöd medan det i 24 talas om sjukdom och skada. Det kan finnas behov av att klargöra hur 24 fjärde strecksatsen förhåller sig till kraven i 22. Det framstår också i viss mån som oklart vad som avses med tidigare haft en anställning. Uttrycket kan tolkas som att det rör sig om en anställning i förfluten tid. Är en anställning avslutad så rör det sig arbetsrättsligt om en nyanställning. I andra strecksatsen i 24 används i stället återgår till arbetet och det framgår inte vilken skillnad som avsetts jämfört med tidigare haft en anställning. I skrivningen i förslaget talas det om befintlig anställning. Den föreslagna författningstexten stämmer således inte i alla delar överens med hur förslaget beskrivs i den löpande motivtexten. Hur bedömningen om arbetsgivaren fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet ska göras bör bli tydligare Arbetsförmedlingen vill särskilt understryka vikten av att skapa förutsättningar för tydlighet i bedömningen av när arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet ska anses fullgjord. Det är viktigt att en rimlig process utformas för hur bedömningen i praktiken ska ske och hur ansvarsfördelningen vid denna ska se ut. Utredningens förslag medför att bedömningar av fullgjort rehabiliteringsansvar kommer att bli långt vanligare än idag. Förordningstexten behöver förtydligas så att den anger när en arbetsgivare kan anses ha fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet. Det går inte att utesluta risk för att arbetsgivare kan försöka undkomma sitt rehabiliteringsansvar och att arbetsförmedlaren och den anställde kan försättas i oklara situationer.

17 Sida: 17 av 31 I utredningen anges att bedömningen av om arbetsgivaren uppfyllt sin rehabiliteringsskyldighet enligt gällande regelverk (AMSFS 2001:20, 14 ) ska göras av Försäkringskassan. Enligt denna regel ska bedömningen göras vid ett avstämningsmöte med Försäkringskassan. Det är enligt Arbetsförmedlingens uppfattning inte fråga om att bedömningen görs av Försäkringskassan utan att det i stället formellt ankommer på Arbetsförmedlingen att göra bedömningen som ett led i handläggningen, låt vara utifrån den information som erhållits från Försäkringskassan. Det är vidare inte i alla fall där lönestöd hos befintlig arbetsgivare är berättigat som det blir aktuellt med ett avstämningsmöte hos Försäkringskassan. Med hänsyn till sjukförsäkringens nuvarande utformning så överensstämmer inte Försäkringskassans bedömningar rörande rätten till sjukpenning med arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet. Mot bakgrund av detta är det rimligt att anta att arbetsförmedlaren i större utsträckning måste inhämta information från arbetsgivare och fackliga företrädare för att kunna bedöma förutsättningarna för lönestöd i ett befintligt arbete. Bedömningen av om arbetsgivaren uppfyllt sin rehabiliteringsskyldighet kan således bli en svår och tidsödande bedömning för arbetsförmedlaren. En bedömning av om en arbetsgivare uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar är avancerad och tidskrävande och kräver utöver kunskap om arbetstagarens förutsättningar och besvär också en ingående kunskap om arbetsgivarens organisation, möjligheter till omfördelning av arbetsuppgifter och rehabiliteringsprocessen i det enskilda fallet. Arbetsförmedlingen menar att denna fråga bör tas på största allvar i den fortsatta processen, inte minst för att garantera en fortsatt rättssäker hantering av dessa ärenden. 7.5 Nystartsjobb för personer med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingen instämmer huvudsakligen i bedömningarna. Arbetsförmedlingen avstyrker införandet av en ny paragraf, 9 a, i förordningen om stöd till nystartsjobb (2006:1 481) med motiveringen att det med befintlig förordning inte finns något som hindrar att Arbetsförmedlingen kan besluta om SIUS vid nystartsjobb. Arbetsförmedlingen delar utredningens bedömning att nystartsjobb i vissa fall inte är lämpligt för personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen har tidigare påtalat att en konsekvens av nystartsjobbens utformning är att den riskerar att leda till att personer med funktions-

18 Sida: 18 av 31 nedsättning inte får det stöd och den anställningsform som är mest lämplig utifrån deras behov. Likaså riskerar enskilda att hamna i en återvändsgränd om man efter en period med nystartsjobb inte bedöms kunna få en osubventionerad anställning då det inte är möjligt att övergå från nystartsjobb till något av lönestöden. Det är således viktigt att den individuella bedömningen kring stöd och anställningsform blir rätt från början. Nystartsjobb är en rättighet för alla som uppfyller kraven enligt förordningen Vid beslut om nystartsjobb finns idag inget förordningsstöd för en arbetsmarknadspolitisk bedömning gällande om arbetsplatsen är lämplig utifrån en persons funktionsnedsättning då nystartsjobb är en rättighet för samtliga personer som uppfyller kraven. Nystartsjobb är inte heller ett arbetsmarknadspolitiskt program, utan en skattekreditering som tillförs arbetsgivaren på dennes skattekonto. Arbetsförmedlingen delar utredningens bedömning om att nystartsjobb kan vara lämpligt för personer med mindre omfattande funktionsnedsättningar men vill förtydliga att det inte innebär att nystartsjobben kan riktas till en specifik målgrupp då insatsen kan omfatta alla som uppfyller kraven enligt förordningen. En avgörande faktor för att utredningens intention ska kunna få genomslag är därför att förslag 7.2 om lönestödens storlek realiseras. Utan höjd bidragsgrundande lönekostnad för lönestöden kommer arbetsgivarnas incitament att anställa personer med lönestöd istället för med nystartsjobb i flertalet fall att begränsas. Arbetsförmedlingen ser även en fortsatt risk i att nystartsjobb kan komma att användas istället för lönestöd för utveckling respektive trygghet för personer vars löner ligger på en nivå som gör nystartsjobb mer ekonomiskt fördelaktigt för arbetsgivaren. Möjlighet till övergångar mellan nystartsjobb och lönestöd Utredningen anser att ett nystartsjobb kan vara ett alternativ efter en anställning med lönestöd för utveckling. Det är med dagens regelverk inte möjligt att övergå från anställning med lönestöd till nystartsjobb under pågående anställning. Det är inte heller möjligt att gå från ett nystartsjobb till en anställning med lönestöd. För att en person ska kunna gå från ett nystartsjobb till en anställning med lönestöd för utveckling, eller tvärtom, krävs därför förändringar i ett flertal förordningar.

19 Sida: 19 av 31 SIUS och personligt biträde kan användas för personer med nystartsjobb med nuvarande förordning Arbetsförmedlingen menar att utredningens resonemang kring användande av SIUS för personer med nystartsjobb är något oklart. Det är med nuvarande regelverk fullt möjligt att använda SIUS-stöd och personligt biträde i kombination med nystartsjobb, vilket också görs. Arbetsförmedlingen avstyrker därför förslaget till införande av en ny paragraf i förordningen, 9 a, om SIUS-stöd. 7.6 Anordnarbidrag och personligt biträde Arbetsförmedlingen tillstyrker huvudsakligen förslaget. Arbetsförmedlingen föreslår att 15 i den föreslagna Förordning om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ändras så att beloppet för stöd till personligt biträde lämnas med högst kr per år. Arbetsförmedlingen föreslår att 6 och 14 i den föreslagna Förordning om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ändras så att praktisk arbetslivsorientering byts ut mot arbetsplatsförlagt lärande Arbetsförmedlingen är positiv till förslaget att anordnarbidrag och personligt biträde bör kunna beviljas tillsammans med lönestöd för utveckling respektive trygghet. Förslaget bidrar till en ökad flexibilitet i användningen av Arbetsförmedlingens insatser för personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen är positiv till att regeringen i förslaget till statsbudget 2013 lagt förslag i denna riktning. Positivt med enklare regler för anordnarbidrag Det föreslagna schabloniserade anordnarbidraget om 50 kronor per dag ska kompensera arbetsgivare för kostnader i form av bland annat anpassning av organisation och arbetsuppgifter. Arbetsförmedlingen vill framhålla att det ur principiell synvinkel inte är oproblematiskt att arbetsgivare får en ekonomisk ersättning utan att en bedömning om ett behov finns. Emellertid innebär ofta en anställning med lönestöd behov av anpassning av arbetet i någon form såväl som i princip alltid ett visst administrativt merarbete för arbetsgivaren som det är rimligt att kompensera för. Att regelverket är enkelt och tydligt är positivt och Arbetsförmedlingen tillstyrker därför förslaget.

20 Sida: 20 av 31 Arbetsförmedlingen är positiv till att ett förstärkt anordnarbidrag kan lämnas om 120 kr per dag och heltidsanställd. Det finns ett behov av anställningar hos arbetsgivare med särskilt organiserad verksamhet för personer där arbetsförmågan är så nedsatt att de annars inte skulle kunna få en anställning. Ett förstärkt anordnarbidrag innebär att arbetsgivare med denna form av verksamhet får ersättning för de merkostnader det kan innebära att organisera arbetet på särskilt sätt. Arbetsförmedlingen ser även att förslaget kan ge en ökad etablering av arbetsintegrerade sociala företag vilket är positivt. Arbetsförmedlingen är även positiv till förslaget om utvecklingsbidrag då det ökar möjligheten till riktade individuella insatser för att utveckla arbetsförmågan. Höjning av maximalt årsbelopp skapar nya möjligheter Arbetsförmedlingen anser att det maximala beloppet för stöd till personligt biträde bör höjas till kronor per person och år vilket myndigheten efterfrågat tidigare. Personer med omfattande stödbehov är ofta särskilt beroende av en trygg och anpassad arbetsmiljö. Ett personligt biträde är då en viktig insats för att kunna ge ett praktiskt och konkret stöd i specifika arbetsuppgifter. En höjning av beloppsgränsen skulle kompensera arbetsgivare för merkostnader och ge större flexibilitet i användningen av stödinsatserna. Det gör det möjligt att hitta individuellt anpassade lösningar, något som i sin tur kan antas leda till fler anställningar med och utan lönestöd. Kostnaden för personligt biträde kommer inte att minska med 50 procent Arbetsförmedlingen delar utredningens uppfattning att en konsekvens av utredningens förslag kan bli en minskning av antalet beslut om stöd till personligt biträde. Arbetsförmedlingen är dock tveksam till att kostnaderna för personligt biträde skulle minska med 50 procent som utredningen anger. Utredningen bygger det antagandet på att personligt biträde använts för att kompensera för det låga taket för den bidragsgrundande lönekostnaden. Arbetsförmedlingen delar utredningens uppfattning att detta kan ha skett, men inte i den utsträckning som utredningen gör gällande. Utredningen har underskattat insatsens specifika värde och betydelse. 30 procent av dem som har personligt biträde har en osubventionerad anställning, vilket alltså innebär att de i liten utsträckning berörs av förändringar som en konsekvens av utredningens förslag. Sammantaget bedömer Arbetsförmedlingen att det inte är rimligt att

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga; SFS 2007:924 Utkom från trycket den 27

Läs mer

Yttrande över remiss SOU 2012:31 Sänkta trösklar högt i tak

Yttrande över remiss SOU 2012:31 Sänkta trösklar högt i tak ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGS - OCH UTREDNINGSSTABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR AMN 2012-0263- 1.6 SID 1 (8) 2012-09-13 Handläggare: Karolina Landowska Lars Ahlenius Till Arbetsmarknadsnämnden den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2005:1203 Utkom från trycket den 23 december 2005 utfärdad den 15

Läs mer

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Remissvar gällande Sänkta Trösklar Högt i Tak, SOU 2012:31 Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Allmänna synpunkter

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

8 Konsekvenser av utredningens förslag

8 Konsekvenser av utredningens förslag 8 Konsekvenser av utredningens förslag 8.1 Konsekvenser för individen En av utredningens principiella utgångspunkter är att det är individens behov som ska styra insatsernas och lönestödens utformning.

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, Ds 2016:14

Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, Ds 2016:14 Sundbyberg 27 juni 2016 Dnr.nr: A2016-00994-A Vår referens: Mikael Klein Till Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 22 februari 2013 Avser år 2012 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2013-02-22 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012 Uppdraget samt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program; SFS 2007:1031 Utkom från trycket den 4 december 2007 utfärdad den 15 november 2007. Regeringen

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare. 2015-02. Anställning med lönebidrag Du kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Ersättningen

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Yttrande över betänkandet Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Yttrande över betänkandet Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Arbetsmarknadsförvaltningen Utrednings- och utvecklingsstaben Tjänsteutlåtande Dnr AMN 2013-0200-1.6 Sida 1 (9) 2013-09-12 Handläggare Lars Ahlenius Eva Woll Tegbäck Telefon: 08-508 35 528 Till Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning

Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning Socialförsäkringsutskottets betänkande 2015/16:SfU9 Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2015/16:37 Riksrevisionens

Läs mer

Remissyttrande: Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Remissyttrande: Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Sida: 1 av 6 Dnr Af-2016/191118 Datum: 2016-06-21 Avsändarens referens: Ku2016/- 00504/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle (SOU

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Sjukskrivnas återgång i arbete

Sjukskrivnas återgång i arbete 1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Datum Dnr Sida 2015-06-22 KS/170/2015 1 (5) Adressat Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Sollefteå kommun har behandlat ärendet

Läs mer

LOs yttrande över betänkandet Det ska vara lätt att göra rätt (SOU 2014:16)

LOs yttrande över betänkandet Det ska vara lätt att göra rätt (SOU 2014:16) HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Linda Grape 2014-10-06 20140245 ERT DATUM ER REFERENS 2014-06-02 Dnr A2014/1359/A Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM LOs

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Lättläst svenska Anställning med lönebidrag Du som är arbetsgivare kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa dig om

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet

REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet 1(5) 2016-12-16 Arbetsmarknadsdepartementet Åsa Odin Ekman 103 33 Stockholm 0725292448 Sverige asa.odinekman@tco.se REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Kommittédirektiv. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Dir. 2013:31

Kommittédirektiv. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Dir. 2013:31 Kommittédirektiv Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Dir. 2013:31 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Utvecklingsanställning

Utvecklingsanställning Lättläst svenska Utvecklingsanställning Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är arbetssökande och som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning.

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

7 ARBETSMARKNADS- POLITISKA ÅTGÄRDER

7 ARBETSMARKNADS- POLITISKA ÅTGÄRDER 1 7.1 Bakgrundsinformation Arbetsförmedlingen är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet och ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dennas arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) 1 of 7 17/05/2010 11:38 Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar

Läs mer

Arbetsmarknad och funktionshinder

Arbetsmarknad och funktionshinder Arbetsmarknad och funktionshinder Hur ska vi förstå ESO-rapportens slutsatser? Vad vet vi om personer med funktionsnedsättning och de hinder som finns för arbete? Mikael Klein Intressepolitisk chef, Handikappförbunden

Läs mer

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 1(7) Socialdepartementet 2017-05-12 Mikael Dubois 070 249 32 38 Mikael.dubois@tco.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 Allmänt TCO har beretts tillfälle att yttra sig över departementspromemorian

Läs mer

Trygghetsanställning

Trygghetsanställning Lättläst svenska Trygghetsanställning Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är arbetssökande och som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning.

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen REMISSYTTRANDE 1 (4) 2014-03-24 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64), A2013/3986/A Sammanfattning Sammanfattande

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Kort om Arbetsförmedlingen 160906 Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem

Läs mer

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av 12 februari 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum:2013-02-12

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Slutrapport 10 augusti 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/259513 Datum: 2013-08-10 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Sida: 1 av 21 Datum: 2013-09-30 Dnr: Af-2013/263603 Ert dnr: A2013/178/A Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Sida: 2 av 16. Informationskampanj kring funktionsnedsatta

Sida: 2 av 16. Informationskampanj kring funktionsnedsatta Arbetsförmedlingens Återrapportering 2011 - Informationskampanj kring funktionsnedsatta Sida: 2 av 16 Sida: 3 av 16 Dnr: Af 2010/436389 Datum: 2011-07-08 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs

Läs mer

Socialdepartementet

Socialdepartementet 2017-05-17 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Återrapportering till Regeringen Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 2012-03-15 Tidsperiod: januari 2012 Sida: 2 av 12 Sida: 3 av 12 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-03-15 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program

Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program SFS nr: 2000:634 Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Utfärdad: 2000-06-29 Träder i kraft I:2000-08-01 och 20001-01-01/ Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2009-08-03 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för

Läs mer

Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18)

Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-07-01 2011-82 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18) (S201114725) Sammanfattning Inspektionen

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-08-30 Dnr 101-4716-2011 Version 1.3 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 2014-06-02 1 (8) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring IAF föreslår

Läs mer

Yttrande över betänkandet "Svenska för invandrare

Yttrande över betänkandet Svenska för invandrare Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (6) över betänkandet "Svenska för invandrare - valfrihet, flexibilitet och individanpassning" (SOU 2013:76) (Dnr2013/6517/GV) Inledande synpunkter Skolinspektionen

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan

Läs mer

Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd

Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd (i lydelse från och med den 1 augusti 2000) Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om statligt anställningsstöd. Förordning (1999:717).

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDET AV FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2011-2016

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDET AV FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2011-2016 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDET AV FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2011-2016 14 mars 2014 Avser 2013 Sida: 2 av 30 Sida: 3 av 30 Dnr: Af-2011/333721 Datum: 2014-03-14

Läs mer

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet. 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet. 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-09-02 Diarienummer AMN-2015-0265 Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Förslag till beslut

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen

Läs mer

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 1 Sundbyberg 28 jan 2015 Dnr: af- 2015/006156 Vår referens: Mikael Klein Mottagare: Arbetsförmedlingen Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför

Läs mer

Sida: 2 av 20. Fler personliga möten

Sida: 2 av 20. Fler personliga möten Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 2013-02-22 Tidsperiod: år 2012 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-02-22 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen

Läs mer