Sysselsättningseffekter av budgetpropositionen för 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sysselsättningseffekter av budgetpropositionen för 2015"

Transkript

1 Sammanfattning Syftet med denna PM är att analysera sysselsättningseffekter av regeringens budgetförslag då en sådan redogörelse saknas i budgetpropositionen. En sådan redogörelse är central för att bedöma den ekonomiska politiken, både för riksdagsledamöter och för väljare. 1 Enligt Svenskt Näringsliv är sysselsättning oftast ett mer relevant mått än arbetslöshet. När arbetslösheten används för att utvärdera den ekonomiska politiken bör den verkliga arbetslösheten användas som komplement till det officiella måttet för arbetslösheten. 2 Den föreslagna inriktningen på finanspolitiken innebär en överflyttning av sysselsättning från den privata sektorn till offentlig sektor samtidigt som sysselsättningen minskar i ekonomin som helhet. Sammantaget minskar sysselsättningen med cirka helårsarbeten 2015 och med cirka helårsarbeten 2018 till följd av de förslag som läggs fram i budgetpropositionen. Dessutom är det noterbart att offentliga utgifter som inte beror på aktiva beslut beräknas öka kraftigt de kommande åren (bland annat för integration och migration). Kostnaderna utgör en potentiell risk i budgeten. Om dessa ökade utgifter skulle behöva finansieras med ytterligare skattehöjningar skulle sysselsättningen minska ännu mer. Sysselsättningseffekter av budgetpropositionen för 2015 I budgetpropositionen för 2015 lägger regeringen fram ett antal förslag på utgiftsökningar och skattehöjningar. Vad gäller de kortsiktiga effekterna av dessa förändringar anger man: Sammantaget bedöms BNP-tillväxten och sysselsättningen bli något högre samtidigt som arbetslösheten blir omkring 0,2 procentenheter lägre 2015 till följd av de insatser som föreslås eller aviseras i denna proposition. Vad gäller de långsiktiga effekterna skriver man att de är osäkra och svåra att bedöma. Man redovisar därför ingen sammanvägning av den totala effekten av den föreslagna politiken men nämner att vissa åtgärder har positiva effekter medan andra har negativa. Exempelvis skriver man så här om skattehöjningarna: De skatteförslag som lämnas och aviseras i denna proposition kommer att bidra till att sysselsättningen och BNP dämpas något. 1 Svenskt Näringsliv publicerade en konjunkturrapport den 5 november 2014 där läget i ekonomin som helhet analyserades. Beräkningarna i aktuell PM är ett komplement till denna rapport. Till skillnad mot i konjunkturrapporten analyseras här även strukturella effekter av regeringens föreslagna budget. 2 Den verkliga arbetslösheten är ett utvidgat mått som förutom den vanliga arbetslösheten även tar med dold arbetslöshet. Den senare består av sjukskrivningar över den historiska normalnivån, liksom av personer i olika former av anställningsstöd. Se Spector (2014), Den verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 1996, Rapport, Svenskt Näringsliv, oktober 2014.

2 2 (11) Trots de långtgående förslag som läggs fram i budgeten saknas det med andra ord tydliga och siffersatta bedömningar av de konsekvenser som den föreslagna politiken får på ekonomin. Det hade varit önskvärt om regeringen hade publicerat mer detaljerade bedömningar av hur den tänkta politiken påverkar sysselsättningsutvecklingen både på kort och på lång sikt. I brist på sådant underlag har Svenskt Näringsliv varit hänvisade till att göra en egen bedömning. Vi har använt den typ av beräkningsmetoder som bland annat Finansdepartementet brukar använda sig av och som stöds av resultat inom forskningslitteraturen. Den här typen av bedömningar är alltid behäftade med osäkerhet och styrs av vilka antaganden som görs. Likväl är det viktigt att den här typen av beräkningar genomförs, samt att de bakomliggande metoderna redovisas på ett öppet och transparent vis. Denna PM ska ses som ett bidrag till en sådan diskussion i brist på annat mer utförligt underlag från regeringskansliet. I tabell 1 har vi sammanfattat vår bedömning av hur olika delar av den föreslagna finanspolitiken påverkar sysselsättningen. Överlag är de utgiftsökningar som läggs fram i regeringens budgetproposition för 2015 inriktade på att öka efterfrågan på kort sikt. På lång sikt bestäms dock både sysselsättning och BNP av strukturella faktorer. Det innebär att den negativa effekten av de skattehöjningar som föreslås ökar successivt medan den positiva effekten av utgiftsökningarna gradvis minskar. Sammantaget uppstår det kortsiktigt en negativ effekt på sysselsättningen motsvarande cirka personer. På längre sikt 2018, när ekonomin beräknas vara i balans, blir den negativa effekten cirka sysselsatta.

3 3 (11) Tabell 1 Sysselsättningseffekt av regeringens förslag till finanspolitiska åtgärder Antal helårsekvivalenter Offentlig konsumtion (netto)* Transfereringar till hushållen Offentliga investeringar Transfereringar till företagen Traineejobb och extratjänster Höjt tak i a-kassan Avskaffad bortre gräns i sjukförsäkringen Höjda arbetsgivaravgifter för unga Höjda marginalskatter Fler ska betala statlig skatt Övriga skattehöjningar hushåll Övriga skattehöjningar företag Totalt *Inkluderar endast offentliga konsumtionsutgifter som föregås av aktiva beslut i budgeten. En undanträngningseffekt (50 procent) av riktiga offentliga arbetstillfällen till följd av införandet av traineejobb och extratjänster i välfärden sänker sysselsättningseffekten något för offentlig konsumtion. Källa: Egna beräkningar Sysselsättningseffekten är beräknad i termer av heltidsekvivalenter. För vissa poster kan det med andra ord skilja sig från hur förslagen påverkar officiell sysselsättningsstatistik. När man exempelvis ändrar reglerna för skiktgränsen för statlig inkomstskatt så får det större effekter på arbetade timmar, medan antalet sysselsatta påverkas i mindre utsträckning. Regeringen har i Finansplanen formulerat följande sysselsättningsmål: Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år Det är betydelsefullt att man slår fast att antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka. Det är alltså inte tillräckligt för måluppfyllelsen att reformer genomförs som bara påverkar den officiella arbetslöshets- och sysselsättningsstatistiken. Utgår man från detta mål är det därför logiskt att bedöma reformernas effekt i termer av helårsekvivalenter. Den sammantagna effekten motsvarar en minskning av sysselsättningen med 0,1 procentenheter 2015 och 0,5 procentenheter För vissa betydelsefulla poster har separata beräkningar genomförts. Andra mindre poster och poster där det har saknats relevant underlag har slagits ihop till aggregat. Dessa aggregat har sedan beräknats med hjälp av mer standardmässiga samband. Ökad offentlig konsumtion De offentliga konsumtionsutgifterna som föregås av aktiva beslut i budgeten ökar netto med 12,7 miljarder kronor 2015 och 11,4 miljarder kronor 2018, se tabell 2. Den större delen av de offentliga konsumtionsutgifterna tillfaller kommunsektorn. Dessa medel är nästan 3 Eftersom beräkningarna avser helårsekvivalenter kan effekten på sysselsättningsstatistiken bli annorlunda.

4 4 (11) uteslutande riktade till vård, skola och omsorg (se bilaga för en specificering av hur utgifterna fördelas inom respektive mellan staten och kommunsektorn). Tabell 2 Aktiva reformer för ökade offentliga konsumtionsutgifter Miljarder kronor Kommunsektorn 10,0 10,4 Staten 2,7 1,0 Totalt 12,7 11,4 Anm. Ökade offentliga konsumtionsutgifter som inte beror på aktiva reformer (exempelvis ökade utgifter för migration och integration ingår ej). Sysselsättningseffekter för dessa övriga utgiftsökningar ingår således inte i beräkningarna även om de kan förväntas medföra skattehöjningar i framtiden. Siffrorna i denna tabell beskrivs mer ingående i bilaga. Källa: Budgetpropositionen för 2015 och egna beräkningar. De ökade offentliga konsumtionsutgifterna beräknas generera personer i sysselsättning det första året och personer Kostnaden för att öka sysselsättningen i kommunsektorn beräknas 2015 till kronor per person och år. I staten beräknas motsvarande kostnad till kronor per person och år. Beräkningarna utgår från lönekostnaderna (medianlön) inom kommunsektorn respektive staten (SCB, 2013). Inklusive socialavgifter är denna lönekostnad cirka kronor i kommunsektorn och cirka kronor i staten. En anledning till att kostnaden per sysselsatt förväntas bli högre är att alla skattekronor i normalfallet inte går till lönekostnader utan även till andra typer av kostnader (förbrukning etc) samt till att stärka resultatet i kommunsektorn. Detta läckage till övriga poster i kommunens och statens budget förväntas dessutom bli högre på kort sikt till följd av att reformerna har aviserats i ett sent skede. Antagandet om läckage till annat än lönekostnader ligger i linje med kostnadernas sammansättning i den offentliga sektorn. 4 Hur de nya stöden ska tilldelas och implementeras är ännu oklart. I beräkningarna har fördröjningar med ett kvartal antagits, vilket kan anses som ett försiktigt antagande. Beräkningar av hur stor sysselsättningseffekt man får av ökad offentlig konsumtion redogörs utförligt i bilaga. Traineejobb och extratjänster Regeringen föreslår arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade mot välfärden. Sammantaget avsätt knappt 1 miljard kronor år 2015 och cirka 3,5 miljarder kronor år 2018 (se tabell 3). 4 Enligt Konjunkturinstitutet (Fördjupnings-PM nr ) beräknas lönekostnadens andel av kommunernas totala kostnader för verksamheterna vård, skola och omsorg (testar även som andel av kommunernas totala intäkter) i genomsnitt till ca 65 procent. Detta implicerar ett läckage om ca 35 procent av kostnaderna till annat än löner. Konjunkturinstitutet använder både Företagens ekonomi och Nationalräkenskaperna som källa och kommer till liknande slutsatser kring löneandelen. Löneandelen i den statliga sektorn antas vara i samma storleksordning, vilket sannolikt är ett försiktigt antagande.

5 5 (11) Tabell 3 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Miljarder kronor Traineejobb 0,45 1,68 Extratjänster 0,48 1,84 Summa kostnad för arbetsmarknadspolitik riktad mot välfärden 0,93 3,52 Källa: Budgetpropositionen för Utgifterna på traineejobb och extratjänster väntas medföra att personer blir sysselsatta 2015 och personer år Kostnaden för ett traineejobb eller en extratjänst i välfärden beräknas 2015 till kronor per person och år. Beräkningarna utgår från lönekostnaderna (lägsta kvartilen) i kommunsektorn (SCB, 2013). Inklusive socialavgifter är denna lönekostnad cirka kronor. I bilaga redogörs för beräkningarna mer ingående. Erfarenheten är att den här typen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder har en undanträngningseffekt på 50 procent. 5 För varje plats i programmet trängs ett halvt arbetstillfälle ut från den ordinarie arbetsmarknaden. Nettoeffekten på den riktiga offentliga sysselsättningen i avsnittet ovan är som en följd av detta nedjusterad med 850 personer i sysselsättning 2015 respektive personer Höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen Den nya arbetslöshetsförsäkringen får ett tak på kronor under de första 100 dagarna och därefter ett tak på kronor. Incitamenten i arbetslöshetsförsäkringen försvagas av den höjda nivån samtidigt som incitamenten stärks av en tydligare avtrappning efter 100 dagar. En betydande andel av de arbetslösa kvalificerar sig dock inte till arbetslöshetsförsäkringen. Drygt var fjärde person är överhuvudtaget kvalificerad för a-kassa och bara 15 procent av de arbetslösa berörs av höjningen. Detta försvagar länken mellan sysselsättning och nivån på arbetslöshetsförsäkringen. Tabell 4 Läget på arbetsmarknaden oktober 2014 Arbetslösa Antal ersättningstagare, a-kassa Antal ersättningstagare, inkomstrelaterad a-kassa Antal ersättningstagare, på nuvarande tak 680 kronor/dag Källa: SCB och IAF. De som redan är sysselsatta får försvagade incitament att arbeta. 6 Stora tjänstemannagrupper är väl försäkrade via kompletterade försäkringar vilket gör att de inte 5 Forslund och Vikström (2010), Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet - en översikt, SOU 2010:88, Stockholm. 6 Effekterna på arbetskraftsdeltagandet antas vara försumbara. Å ena sidan kan en högre jämviktsarbetslöshet göra det mindre attraktivt att träda in i arbetskraften, å andra sidan kan en högre

6 6 (11) direkt påverkas av en förändring i arbetslöshetsförsäkringen. Lönekraven skulle kunna öka något. Däremot förstärks incitamenten att ta ett jobberbjudande för de arbetslösa som idag saknar a-kassa genom den så kallade kvalifikationseffekten. Detta innebär att värdet av att arbeta ökar eftersom de arbetslösa då kan kvalificera sig för en mer generös a-kassa. Även arbetslösa som idag ligger under taket får marginellt starkare incitament att ta ett arbete. Lönekraven minskar något i denna grupp. Arbetslösa som idag ligger på taket får försvagade incitament att söka efter arbete och deras arbetslöshetstider förlängs. Personer som ligger i intervallet dagar får en betydande inkomstförstärkning. Detta leder till lägre sökintensitet och längre arbetslöshetsperiod. Samtidigt motverkas en del av denna effekt av hotet om lägre ersättning efter 100 dagar. För personer i intervallet dagar försvagas också incitamenten på grund av inkomstförstärkningen. Samtidigt förstärks incitamenten för denna grupp genom kvalifikationseffekten. Den genomsnittliga arbetslöshetsperioden var knappt 35 veckor Det gamla systemet innebar en genomsnittlig ersättningskvot på 63 procent över arbetslöshetsperioden medan det nya systemet innebär en genomsnittlig ersättningskvot på 73 procent. Det nya systemet motsvarar således en höjning av den genomsnittliga ersättningskvoten med 10 procentenheter för dessa individer. Eftersom bara 15 procent av de arbetslösa berörs av takhöjningen skalas höjningen av ersättningskvoten om till 1,5 procentenheter. Finansdepartementet antar en kvasielasticitet på 0,12. 8 En höjning av ersättningskvoten med 1,5 procentenheter innebär då att arbetslösheten ökar med 0,2 procentenheter vilket motsvarar drygt personer. Avskaffad bortre gräns i sjukförsäkringen I budgeten är 100 miljoner kronor avsatta till att bekosta avskaffandet av den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Detta motsvarar 340 heltidssjukskrivna För 2018 är 380 miljoner kronor avsatt. Dessutom finns 7,26 miljarder kronor avsatt i en beräkningsteknisk överföring där man anger att denna post bland annat ska användas för att täcka kostnader som uppstår är utnyttjandet av sjukförsäkringen ökar. Vi vet av historisk erfarenhet att regelutformningen har en avgörande betydelse för hur sjukförsäkringen utnyttjas. Försäkringskassan drar slutsatsen att regelförändringar har större betydelse för sjukskrivningar än vad som kan förklaras i förändringar i de försäkrades hälsa. 10 Högre ersättningsnivåer och möjlighet att stanna kvar längre i bidrag kan potentiellt leda till ett kraftigt ökat utnyttjande av försäkringen. Det kan även späda på de tendenser ersättning till arbetslösa göra det mer attraktivt att ta ett arbete för personer som bedömer sannolikheten för att de blir arbetslösa i framtiden som hög. 7 Konjunkturinstitutet (2014), Lönebildningsrapporten 2014, Stockholm. 8 Finansdepartementet (2011), "Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas", Rapport från ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet, Stockholm. 9 Medellönen år 2013 var kronor. Med en ersättningskvot på 80 procent motsvarar detta en ersättning på kronor per månad och kronor på årsbasis. 10 Försäkringskassan (2014), Analys av sjukfrånvarons variation, Socialförsäkringsrapport 2014:17, Stockholm.

7 7 (11) som redan finns till ökad sjukskrivning. Det är mot den bakgrunden man ska se att regeringen själva har reserverat medel som kan användas för detta syfte. Det finns inte angivet hur stor del av beloppet på drygt 7 miljarder kronor som ska gå till detta och hur mycket till annat. Ett lågt antagande är att 10 procent går till detta ändamål. Då blir resultatet fler heltidssjukskrivna personer Höjda arbetsgivaravgifter för unga Svensk arbetsmarknad utmärks av höga minimilöner och en låg lönespridning jämfört med andra länder. Detta försvårar inträdet för unga på arbetsmarknaden som antingen har låg produktivitet eller där produktiviteten är oprövad och en okänd faktor för arbetsgivaren. De lägre arbetsgivaravgifterna för ung personal har bidragit till att mildra denna tröskeleffekt och har därför haft en positiv effekt på ungas sysselsättning. 11 Även långsiktigt är effekterna positiva då fler får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och kan utveckla sitt humankapital genom en anställning. En generell höjning av arbetsgivaravgiften har normalt små effekter på sysselsättningen. För unga finns det dock starka skäl att anta att de berörs mer av arbetsgivaravgifternas nivå. Från ett teoretiskt perspektiv fungerar sänkta arbetsgivaravgifter för lågkvalificerade arbetare bättre än generella sänkningar och unga har i genomsnitt lägre kvalifikationer jämfört med äldre medarbetare. En höjning av de sociala avgifterna höjer arbetskraftskostnaden till en nivå som ligger över många ungas produktivitet. Vidare är det sannolikt att den löneövervältrande effekten är betydligt mindre för denna grupp, särskild nedåt. 12 På tre års sikt bedöms löneövervältringen uppgå till 25 procent. Med ett försiktigt antagande kring en sysselsättningselasticitet på -0,3 blir då den negativa effekten av höjda arbetsgivaravgifter att dessa minskar sysselsättningen med personer. Kortsiktigt blir effekten mindre dels på grund av att höjningen sker i två steg, dels på grund av att det tar viss tid för arbetsgivarna att anpassa personalstyrkan. Ökad marginalskatt för månadsinkomster över kronor Ericson och Flood (2014) har för Svenskt Näringsliv utrett effekterna av olika förslag på höjda marginalskatter. 13 Det nu framlagda förslaget ligger mitt emellan det som var Miljöpartiets förslag ( kronor) och Socialdemokraternas ( kronor). En linjär skalning av de tidigare effektberäkningarna ger en långsiktig förlust motsvarande helårsarbeten. Det saknas beräkningar för de kortsiktiga effekterna, varför den omedelbara effekten av försiktighetsskäl skalas ner till helårsarbeten. 11 Egebark och Kaunitz (2013) finner att upp mot arbeten för unga skapades under de två första åren efter införandet av lägre arbetsgivaravgifter för unga. 12 Med löneövervältring avses att lönerna stiger och dämpar den kostnadssänkande effekten av lägre arbetsgivaravgifter. Se vidare Konjunkturinstitutet (2014), Lönebildningsrapporten 2014, Stockholm. 13 pdf

8 8 (11) Försämrad uppräkning av gräns för statlig skatt Finansdepartementet gjorde en Ds år [1] I deras tabell 5.3 redovisas att en brytpunktshöjning motsvarande en statsfinansiell effekt på 2,5 miljarder kronor skulle öka antalet årsarbetskrafter med I huvudsak är det de redan sysselsatta som ökar sin arbetstid, sysselsättningen ökar bara med 300 personer. Självfinansieringsgraden beräknades till 36 procent. Kalkylen i årets budgetproposition är att skattehöjningen via sämre brytpunkt ökar skatten 1,91 miljarder kronor, statiskt. I praktiken blir intäkten mindre eftersom åtgärden har negativ dynamisk effekt. Med självfinansieringsgraden 36 procent enligt ovan hamnar man på en skatteintäkt på 1,22 miljarder kronor. Baserat på departementspromemorians uppgifter skulle därmed den nu föreslagna skattehöjningen försämra sysselsättningen med årsarbetskrafter ((1,22/2,5) * 7 300). En liknande bedömning finns i en utvärderingsbilaga till budgetpropositionen för [2] Siffrorna i tabell 9.1 därifrån är något försiktigare, årsarbetskrafter för en statsfinansiell effekt på 2,75 miljarder kronor (55 procent av 5 miljarder kronor). Självfinansieringsgraden uppskattas till 45 procent. Motsvarande omräkning som ovan skulle ge att regeringens åtgärd minskar antalet årsarbetskrafter med ((1,05/2,75) * 7 000). En mer dynamisk kalkyl finns i en SNS-rapport författad av professor Lennart Flood, resultaten där skurna på delvis annan ledd. [3] Tabell 5 pekar på en sysselsättningseffekt motsvarande nästan helårsekvivalenter för en statsfinansiell effekt på 3,3 miljarder kronor. Självfinansieringsgraden är 78 procent. Motsvarande omräkning som ovan skulle ge att regeringens åtgärd minskar sysselsättningen med motsvarande närmare årsarbetskrafter ((0,42/3,3) * ). Den höga självfinansieringsgraden gör att staten endast får in 420 miljoner kronor på skattehöjningen. En försiktig sammanvägning av dessa tre kalkyler ger en långsiktigt negativ sysselsättningseffekt på 3000 helårsarbetskrafter. Den kortsiktiga effekten sätts skönsmässigt till två tredjedelar. Noterbart är också att vi bedömer att staten inte kommer att få in de skatteintäkter som regeringen räknar med i budgetpropositionen. Att inte ta med denna negativa dynamiska effekt är inte förenligt med försiktighetsprincipen. Beräkningar för övriga aggregat Transfereringar till hushållen höjer disponibelinkomsten vilket genererar privat konsumtion. Hushåll som tar emot transfereringar antas ha en lägre sparkvot än snittet i ekonomin. På motsvarande sätt drar övriga skattehöjningar till hushållen in köpkraft. För denna post antas normal sparkvot. Den största delposten är borttagen avdragsrätt för pensionssparande. Denna åtgärd kan göra att en del av sparandet kanaliseras till konsumtion. Denna effekt mildrar den negativa sysselsättningseffekten på kort sikt. [1] [2] [3]

9 9 (11) På lång sikt räknar vi inte in några sysselsättningseffekter för transfereringar till hushållen. Detta på grund av att regeringen prognostiserar slutna produktionsgap 2018, vilket innebär att BNP bestäms av potentiell BNP. Konsumtionsstimulanser bidrar inte positivt till potentiell BNP utan sannolikt marginellt negativt. Transfereringar till hushåll bedöms därför inte öka sysselsättningen På motsvarande sätt antar vi inte heller några långsiktigt negativa sysselsättningseffekter av de övriga skattehöjningarna (bland annat punktskatter). I posten övriga skattehöjningar ingår höjda arbetsgivaravgifter för äldre som kan ge även en långsiktigt negativ effekt. Av försiktighetsskäl har dock denna inte tagits med i den här beräkningen. Offentliga investeringar genererar sysselsättning på kort sikt när investeringarna görs. I jämförelse med offentlig konsumtion är investeringsverksamhet mer kapitalintensiv. Här har antagits en kostnad per skapat arbetstillfälle på 1,5 miljoner kronor. Övriga skattehöjningar för företag (olika miljöskatter) minskar det ekonomiska utrymmet för företagen. Lönernas andel av förädlingsvärdet var cirka 60 procent 2013 och vi antar att åtstramningen slår linjärt på lönekostnaden. Givet en arbetskraftskostnad på kronor får man fram en uppskattning om antalet arbetstillfällen som dras in på grund av åtstramningen. För transfereringar till företagssektorn görs motsvarande positiva beräkning.

10 10 (11) Bilaga Tabell B1. Specificering av aktiva reformer för ökade offentliga konsumtionsutgifter Miljarder kronor Ökade offentliga utgifter, brutto Kommunstöd samt riktat till vård, skola, omsorg 9,0 13,1 Miljö 2,1 2,1 Högre utbildning 1,9 3,4 Arbetsförmedlingen 0,9 0,7 Kultur, utbildningskontrakt etc 1,5 1,3 Totalt 15,4 20,5 Minskad offentliga utgifter, brutto Vård, skola, omsorg, brutto 1,0 2,4 Arbetsförmedlingen och övriga staten, brutto 0,6 1,6 Totalt 1,6 4,1 Övriga besparingar, netto 1,12 5,11 Sammantaget offentlig sektor, netto Kommunsektorn 10,0 10,4 Staten 2,7 1,0 Totalt 12,7 11,4 Anm.1: Ökade försvarsanslag ingår inte utan antas i huvudsak klassificeras som investeringar i SCB:s nya redovisning av nationalräkenskaperna.. Anm. 2: Utgifter för miljö (brutto) samt övriga besparingar netto har schablonmässigt delats in i hälften kommunala och hälften statliga utgifter. Anm. 3:Ökade offentliga konsumtionsutgifter som inte beror på aktiva reformer (exempelvis ökade utgifter för migration och integration ingår ej). Sysselsättningseffekter för dessa övriga utgiftsökningar ingår således inte i beräkningarna även om de kan förväntas medföra skattehöjningar i framtiden. Anm. 4: Det är oklart hur posten övrigt netto beräknas (benämns i tabellen som övriga besparingar, netto). Regeringen anger att posten endast avser aktiva beslut. Regeringen anger att övriga utgifter består av de 15 minsta anslagsposterna på utgiftssidan. Jämfört med budgetpropositionen för 2014 har dessa 15 utgiftsområden sammantaget (dvs. inklusive aktiva och ej aktiva beslut) reviderats upp med cirka 21 mdkr på lång sikt (år 2017 det senast jämförbara åren mellan budgetarna), varav cirka 17 mdkr härrör till områdena 8 Migration och 13 Integration (jämför tabell 8.3 i budgetpropositionen för 2014 och 2015, som beskriver utgiftsområden per utgiftspost). Källa: Budgetpropositionen för 2015 och egna beräkningar.

11 11 (11) Tabell B2. Beräkning av sysselsättningseffekter för offentlig sektor Kommunsektorn Månadslön (median) i kommunsektorn (landsting och primärkommuner sammanviktat), kronor Lönekostnad för en årslön (median) i kommunsektorn, kronor Lönekostnad (median) inkl socialavgifter (+40%), kronor Kostnad per jobb inkl läckage till andra kostnader än löner (35%), kronor Kostnad per jobb inkl läckage pga sen timing, utformning och implementering (50%)* Kostnad per jobb, kort och lång sikt (avrundat), miljoner kronor 0,90 0,75 Aktiva reformer för kommunsektorn, miljoner kronor Sysselsättningseffekt (reformer/kostnad per jobb), antal jobb 11072, Undanträngningseffekt till följd av införande av traineejobb och extratjänster Sysselsättningseffekt inkl undanträningseffekt Staten Månadslön (median) i staten, kronor Lönekostnad för en årslön (median) i kommunsektorn, kronor Lönekostnad (median) inkl socialavgifter (+40%), kronor Kostnad per jobb inkl läckage till andra kostnader än löner (35%), kronor Kostnad per jobb inkl läckage pga sen timing, utformning och implementering (50%)* Kostnad per jobb, kort och lång sikt (avrundat), miljoner kronor 1,05 0,85 Aktiva reformer för staten, miljoner kronor Sysselsättningseffekt (reformer/kostnad per jobb), antal jobb Offentlig sektor, totalt Kommunsektorn Staten Totalt (avrundat) * Ett kvartals fördröjning av reformens implementering antas. Anm. Kostnaden per arbetstillfälle 2018 är uppräknad med en schablonmässigt årlig löneökningstakt om tre procent. Källa: Lönestatistiken avser 2013 och är hämtad från SCB. Reformerna beskrivs i budgetpropositionen för Undanträngningseffekterna är baserade på Forslund och Vikström (2010), Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet - en översikt, SOU 2010:88, Stockholm. Tabell B3. Beräkning av sysselsättningseffekter för traineejobb och extratjänster Traineejobb och extratjänster Månadslön (lägsta kvartilen) i kommunsektorn (landsting och primärkommuner sammanviktat), kronor23500 Lönekostnad för en årslön (lägsta kvartilen) i kommunsektorn, kronor Lönekostnad (lägsta kvartilen) inkl socialavgifter (+40%), kronor Kostnad per jobb inkl läckage pga sen timing, utformning och implementering (25%)* Kostnad per jobb, kort och lång sikt (avrundat), miljoner kronor 0,55 0,40 Aktiva reformer för traineejobb och extratjänster, miljoner kronor Sysselsättningseffekt * Ett kvartals fördröjning av reformens implementering antas. Anm. Kostnaden per arbetstillfälle 2018 är uppräknad med en schablonmässigt årlig löneökningstakt om tre procent. Källa: Lönestatistiken avser 2013 och är hämtad från SCB. Reformerna beskrivs i budgetpropositionen för 2015.

Jimmy Boumediene, Johan Fall, Jonas Frycklund, Torbjörn Halldin, Susanne Spector, Mikael Witterblad

Jimmy Boumediene, Johan Fall, Jonas Frycklund, Torbjörn Halldin, Susanne Spector, Mikael Witterblad 2015-10-07 PM Från: Tid: Ärende: Jimmy Boumediene, Johan Fall, Jonas Frycklund, Torbjörn Halldin, Susanne Spector, Mikael Witterblad Sysselsättningseffekter av BP16 Sammanfattning Syftet med denna PM är

Läs mer

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 2015-04-15 Fortsatta utmaningar för Sverige Arbetsmarknaden för unga och nyanlända 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% Inrikes födda Utrikes

Läs mer

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Ny politik får varaktiga effekter på arbetsmarknaden

Ny politik får varaktiga effekter på arbetsmarknaden Konjunkturläget juni 2015 81 FÖRDJUPNING Ny politik får varaktiga effekter på arbetsmarknaden I 2015 års ekonomiska vårproposition presenterade regeringen en rad åtgärder som bedöms påverka arbetsmarknaden,

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik

Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Sammanfattning 17 Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Den nya regeringens budgetproposition innehåller många reformer som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. I denna fördjupningsruta

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

SKATTECHOCKEN FÖR UNGA

SKATTECHOCKEN FÖR UNGA SKATTECHOCKEN FÖR UNGA DE RÖDGRÖNAS STÖRSTA SKATTEHÖJNING: NÄSTAN EN MILJON UNGA FÅR 10 MILJARDER I DUBBLAD ARBETSGIVARAVGIFT, MINDRE ÄN HÄLFTEN GÅR TILL SATSNINGAR MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET DUBBLAD ARBETSGIVARAVGIFT

Läs mer

70 procents sysselsättning år 2025

70 procents sysselsättning år 2025 PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Effekter av regeringens skattepolitik

Effekter av regeringens skattepolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Effekter av regeringens skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010 Finanspolitiska rådets uppdrag Utvärdera regeringens finanspolitik och övriga ekonomiska politik Årlig rapport i maj - budgetproposition - vårproposition Lång

Läs mer

EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot?

EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot? EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot? Indien och förnyad konkurrenskraft? Fortsatt recession i

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012

Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012 Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012 Sysselsättningspolitikens mål Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är full sysselsättning (Vårpropositionen

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Budgetpropositionen för 2016 Investeringar för Sverige Budgeten på fem minuter Foto: Lars Thulin / Johnér Budgetpropositionen för 2016 Den 21 september 2015 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2016

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Fler växande företag fler jobb 2015-07-01

Fler växande företag fler jobb 2015-07-01 Fler växande företag fler jobb 2015-07-01 FÄRDPLAN MED SIKTE PÅ 2018 Alliansen presenterar fyra olika budgetar i höst Vi genomför en gemensam alliansutvärdering Vi formar ett äntringskansli inför regeringsskifte

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

De fyra sveken - En granskning av Stefan Löfvens regering utifrån fyra centrala frågor för Sverige

De fyra sveken - En granskning av Stefan Löfvens regering utifrån fyra centrala frågor för Sverige De fyra sveken - En granskning av Stefan Löfvens regering utifrån fyra centrala frågor för Sverige Alliansens partisekreterare 2016-07-05 De fyra sveken Historiskt svag regering som blundar för samhällsproblemen

Läs mer

I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas.

I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas. Promemoria 2016-04-11 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Beskrivning av beräkningar av fördelningseffekter av reformer hittills denna mandatperiod i bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse I denna

Läs mer

Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden av ekonomisk-politiska reformer

Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden av ekonomisk-politiska reformer Konjunkturläget december 2011 95 FÖRDJUPNING Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden av ekonomisk-politiska reformer I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets bedömning av hur flera av de senaste

Läs mer

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Olika bedömningar SKLs Ekonomirapport 2014 Finansdepartementet: Ekonomiska vårpropositionen 2014 Konjunkturinstitutet:

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION sid 1 av8 BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION I denna bilaga redogörs för hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Den grupp som

Läs mer

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande Finanspolitiska rådets rapport 2016 John Hassler Ordförande Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt 2015. Sverige är på väg in i en högkonjunktur redan i år. Offentliga budgeten har förstärkts betydligt

Läs mer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Frågeställningar 1. Vilka utmaningar står de offentliga utgifterna inför de kommande 10-15 åren? 2. Vad talar för ett oförändrat,

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Pressträff 12 maj 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Har vi ett framtida finansieringsproblem? Finanspolitikens långsiktiga

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD Lönebildningsrapporten 2016 101 FÖRDJUPNING Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD I denna fördjupning görs en jämförelse av nettoersättningsgraden, ersättning som andel av lön

Läs mer

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka

Läs mer

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3485 av Fredrik Malm m.fl. (L) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Sänkt skatt på förvärvsinkomster

Sänkt skatt på förvärvsinkomster Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på förvärvsinkomster Juni 2008 1 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229);

Läs mer

Skåne Blekinge 11 och 12 november

Skåne Blekinge 11 och 12 november Skåne Blekinge 11 och 12 november Ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar och sjukförsäkringen? 1 Siffror om sjukfrånvaro Förslag om ersättning för höga sjuklönekostnader Slopat förslag

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1 Budgetprognos 2004:1 Tema Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär 1 Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär Utgifterna för kommunsektorn uppgår

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer