Sysselsättningseffekter av budgetpropositionen för 2015
|
|
- Klara Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning Syftet med denna PM är att analysera sysselsättningseffekter av regeringens budgetförslag då en sådan redogörelse saknas i budgetpropositionen. En sådan redogörelse är central för att bedöma den ekonomiska politiken, både för riksdagsledamöter och för väljare. 1 Enligt Svenskt Näringsliv är sysselsättning oftast ett mer relevant mått än arbetslöshet. När arbetslösheten används för att utvärdera den ekonomiska politiken bör den verkliga arbetslösheten användas som komplement till det officiella måttet för arbetslösheten. 2 Den föreslagna inriktningen på finanspolitiken innebär en överflyttning av sysselsättning från den privata sektorn till offentlig sektor samtidigt som sysselsättningen minskar i ekonomin som helhet. Sammantaget minskar sysselsättningen med cirka helårsarbeten 2015 och med cirka helårsarbeten 2018 till följd av de förslag som läggs fram i budgetpropositionen. Dessutom är det noterbart att offentliga utgifter som inte beror på aktiva beslut beräknas öka kraftigt de kommande åren (bland annat för integration och migration). Kostnaderna utgör en potentiell risk i budgeten. Om dessa ökade utgifter skulle behöva finansieras med ytterligare skattehöjningar skulle sysselsättningen minska ännu mer. Sysselsättningseffekter av budgetpropositionen för 2015 I budgetpropositionen för 2015 lägger regeringen fram ett antal förslag på utgiftsökningar och skattehöjningar. Vad gäller de kortsiktiga effekterna av dessa förändringar anger man: Sammantaget bedöms BNP-tillväxten och sysselsättningen bli något högre samtidigt som arbetslösheten blir omkring 0,2 procentenheter lägre 2015 till följd av de insatser som föreslås eller aviseras i denna proposition. Vad gäller de långsiktiga effekterna skriver man att de är osäkra och svåra att bedöma. Man redovisar därför ingen sammanvägning av den totala effekten av den föreslagna politiken men nämner att vissa åtgärder har positiva effekter medan andra har negativa. Exempelvis skriver man så här om skattehöjningarna: De skatteförslag som lämnas och aviseras i denna proposition kommer att bidra till att sysselsättningen och BNP dämpas något. 1 Svenskt Näringsliv publicerade en konjunkturrapport den 5 november 2014 där läget i ekonomin som helhet analyserades. Beräkningarna i aktuell PM är ett komplement till denna rapport. Till skillnad mot i konjunkturrapporten analyseras här även strukturella effekter av regeringens föreslagna budget. 2 Den verkliga arbetslösheten är ett utvidgat mått som förutom den vanliga arbetslösheten även tar med dold arbetslöshet. Den senare består av sjukskrivningar över den historiska normalnivån, liksom av personer i olika former av anställningsstöd. Se Spector (2014), Den verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 1996, Rapport, Svenskt Näringsliv, oktober 2014.
2 2 (11) Trots de långtgående förslag som läggs fram i budgeten saknas det med andra ord tydliga och siffersatta bedömningar av de konsekvenser som den föreslagna politiken får på ekonomin. Det hade varit önskvärt om regeringen hade publicerat mer detaljerade bedömningar av hur den tänkta politiken påverkar sysselsättningsutvecklingen både på kort och på lång sikt. I brist på sådant underlag har Svenskt Näringsliv varit hänvisade till att göra en egen bedömning. Vi har använt den typ av beräkningsmetoder som bland annat Finansdepartementet brukar använda sig av och som stöds av resultat inom forskningslitteraturen. Den här typen av bedömningar är alltid behäftade med osäkerhet och styrs av vilka antaganden som görs. Likväl är det viktigt att den här typen av beräkningar genomförs, samt att de bakomliggande metoderna redovisas på ett öppet och transparent vis. Denna PM ska ses som ett bidrag till en sådan diskussion i brist på annat mer utförligt underlag från regeringskansliet. I tabell 1 har vi sammanfattat vår bedömning av hur olika delar av den föreslagna finanspolitiken påverkar sysselsättningen. Överlag är de utgiftsökningar som läggs fram i regeringens budgetproposition för 2015 inriktade på att öka efterfrågan på kort sikt. På lång sikt bestäms dock både sysselsättning och BNP av strukturella faktorer. Det innebär att den negativa effekten av de skattehöjningar som föreslås ökar successivt medan den positiva effekten av utgiftsökningarna gradvis minskar. Sammantaget uppstår det kortsiktigt en negativ effekt på sysselsättningen motsvarande cirka personer. På längre sikt 2018, när ekonomin beräknas vara i balans, blir den negativa effekten cirka sysselsatta.
3 3 (11) Tabell 1 Sysselsättningseffekt av regeringens förslag till finanspolitiska åtgärder Antal helårsekvivalenter Offentlig konsumtion (netto)* Transfereringar till hushållen Offentliga investeringar Transfereringar till företagen Traineejobb och extratjänster Höjt tak i a-kassan Avskaffad bortre gräns i sjukförsäkringen Höjda arbetsgivaravgifter för unga Höjda marginalskatter Fler ska betala statlig skatt Övriga skattehöjningar hushåll Övriga skattehöjningar företag Totalt *Inkluderar endast offentliga konsumtionsutgifter som föregås av aktiva beslut i budgeten. En undanträngningseffekt (50 procent) av riktiga offentliga arbetstillfällen till följd av införandet av traineejobb och extratjänster i välfärden sänker sysselsättningseffekten något för offentlig konsumtion. Källa: Egna beräkningar Sysselsättningseffekten är beräknad i termer av heltidsekvivalenter. För vissa poster kan det med andra ord skilja sig från hur förslagen påverkar officiell sysselsättningsstatistik. När man exempelvis ändrar reglerna för skiktgränsen för statlig inkomstskatt så får det större effekter på arbetade timmar, medan antalet sysselsatta påverkas i mindre utsträckning. Regeringen har i Finansplanen formulerat följande sysselsättningsmål: Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år Det är betydelsefullt att man slår fast att antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka. Det är alltså inte tillräckligt för måluppfyllelsen att reformer genomförs som bara påverkar den officiella arbetslöshets- och sysselsättningsstatistiken. Utgår man från detta mål är det därför logiskt att bedöma reformernas effekt i termer av helårsekvivalenter. Den sammantagna effekten motsvarar en minskning av sysselsättningen med 0,1 procentenheter 2015 och 0,5 procentenheter För vissa betydelsefulla poster har separata beräkningar genomförts. Andra mindre poster och poster där det har saknats relevant underlag har slagits ihop till aggregat. Dessa aggregat har sedan beräknats med hjälp av mer standardmässiga samband. Ökad offentlig konsumtion De offentliga konsumtionsutgifterna som föregås av aktiva beslut i budgeten ökar netto med 12,7 miljarder kronor 2015 och 11,4 miljarder kronor 2018, se tabell 2. Den större delen av de offentliga konsumtionsutgifterna tillfaller kommunsektorn. Dessa medel är nästan 3 Eftersom beräkningarna avser helårsekvivalenter kan effekten på sysselsättningsstatistiken bli annorlunda.
4 4 (11) uteslutande riktade till vård, skola och omsorg (se bilaga för en specificering av hur utgifterna fördelas inom respektive mellan staten och kommunsektorn). Tabell 2 Aktiva reformer för ökade offentliga konsumtionsutgifter Miljarder kronor Kommunsektorn 10,0 10,4 Staten 2,7 1,0 Totalt 12,7 11,4 Anm. Ökade offentliga konsumtionsutgifter som inte beror på aktiva reformer (exempelvis ökade utgifter för migration och integration ingår ej). Sysselsättningseffekter för dessa övriga utgiftsökningar ingår således inte i beräkningarna även om de kan förväntas medföra skattehöjningar i framtiden. Siffrorna i denna tabell beskrivs mer ingående i bilaga. Källa: Budgetpropositionen för 2015 och egna beräkningar. De ökade offentliga konsumtionsutgifterna beräknas generera personer i sysselsättning det första året och personer Kostnaden för att öka sysselsättningen i kommunsektorn beräknas 2015 till kronor per person och år. I staten beräknas motsvarande kostnad till kronor per person och år. Beräkningarna utgår från lönekostnaderna (medianlön) inom kommunsektorn respektive staten (SCB, 2013). Inklusive socialavgifter är denna lönekostnad cirka kronor i kommunsektorn och cirka kronor i staten. En anledning till att kostnaden per sysselsatt förväntas bli högre är att alla skattekronor i normalfallet inte går till lönekostnader utan även till andra typer av kostnader (förbrukning etc) samt till att stärka resultatet i kommunsektorn. Detta läckage till övriga poster i kommunens och statens budget förväntas dessutom bli högre på kort sikt till följd av att reformerna har aviserats i ett sent skede. Antagandet om läckage till annat än lönekostnader ligger i linje med kostnadernas sammansättning i den offentliga sektorn. 4 Hur de nya stöden ska tilldelas och implementeras är ännu oklart. I beräkningarna har fördröjningar med ett kvartal antagits, vilket kan anses som ett försiktigt antagande. Beräkningar av hur stor sysselsättningseffekt man får av ökad offentlig konsumtion redogörs utförligt i bilaga. Traineejobb och extratjänster Regeringen föreslår arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade mot välfärden. Sammantaget avsätt knappt 1 miljard kronor år 2015 och cirka 3,5 miljarder kronor år 2018 (se tabell 3). 4 Enligt Konjunkturinstitutet (Fördjupnings-PM nr ) beräknas lönekostnadens andel av kommunernas totala kostnader för verksamheterna vård, skola och omsorg (testar även som andel av kommunernas totala intäkter) i genomsnitt till ca 65 procent. Detta implicerar ett läckage om ca 35 procent av kostnaderna till annat än löner. Konjunkturinstitutet använder både Företagens ekonomi och Nationalräkenskaperna som källa och kommer till liknande slutsatser kring löneandelen. Löneandelen i den statliga sektorn antas vara i samma storleksordning, vilket sannolikt är ett försiktigt antagande.
5 5 (11) Tabell 3 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Miljarder kronor Traineejobb 0,45 1,68 Extratjänster 0,48 1,84 Summa kostnad för arbetsmarknadspolitik riktad mot välfärden 0,93 3,52 Källa: Budgetpropositionen för Utgifterna på traineejobb och extratjänster väntas medföra att personer blir sysselsatta 2015 och personer år Kostnaden för ett traineejobb eller en extratjänst i välfärden beräknas 2015 till kronor per person och år. Beräkningarna utgår från lönekostnaderna (lägsta kvartilen) i kommunsektorn (SCB, 2013). Inklusive socialavgifter är denna lönekostnad cirka kronor. I bilaga redogörs för beräkningarna mer ingående. Erfarenheten är att den här typen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder har en undanträngningseffekt på 50 procent. 5 För varje plats i programmet trängs ett halvt arbetstillfälle ut från den ordinarie arbetsmarknaden. Nettoeffekten på den riktiga offentliga sysselsättningen i avsnittet ovan är som en följd av detta nedjusterad med 850 personer i sysselsättning 2015 respektive personer Höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen Den nya arbetslöshetsförsäkringen får ett tak på kronor under de första 100 dagarna och därefter ett tak på kronor. Incitamenten i arbetslöshetsförsäkringen försvagas av den höjda nivån samtidigt som incitamenten stärks av en tydligare avtrappning efter 100 dagar. En betydande andel av de arbetslösa kvalificerar sig dock inte till arbetslöshetsförsäkringen. Drygt var fjärde person är överhuvudtaget kvalificerad för a-kassa och bara 15 procent av de arbetslösa berörs av höjningen. Detta försvagar länken mellan sysselsättning och nivån på arbetslöshetsförsäkringen. Tabell 4 Läget på arbetsmarknaden oktober 2014 Arbetslösa Antal ersättningstagare, a-kassa Antal ersättningstagare, inkomstrelaterad a-kassa Antal ersättningstagare, på nuvarande tak 680 kronor/dag Källa: SCB och IAF. De som redan är sysselsatta får försvagade incitament att arbeta. 6 Stora tjänstemannagrupper är väl försäkrade via kompletterade försäkringar vilket gör att de inte 5 Forslund och Vikström (2010), Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet - en översikt, SOU 2010:88, Stockholm. 6 Effekterna på arbetskraftsdeltagandet antas vara försumbara. Å ena sidan kan en högre jämviktsarbetslöshet göra det mindre attraktivt att träda in i arbetskraften, å andra sidan kan en högre
6 6 (11) direkt påverkas av en förändring i arbetslöshetsförsäkringen. Lönekraven skulle kunna öka något. Däremot förstärks incitamenten att ta ett jobberbjudande för de arbetslösa som idag saknar a-kassa genom den så kallade kvalifikationseffekten. Detta innebär att värdet av att arbeta ökar eftersom de arbetslösa då kan kvalificera sig för en mer generös a-kassa. Även arbetslösa som idag ligger under taket får marginellt starkare incitament att ta ett arbete. Lönekraven minskar något i denna grupp. Arbetslösa som idag ligger på taket får försvagade incitament att söka efter arbete och deras arbetslöshetstider förlängs. Personer som ligger i intervallet dagar får en betydande inkomstförstärkning. Detta leder till lägre sökintensitet och längre arbetslöshetsperiod. Samtidigt motverkas en del av denna effekt av hotet om lägre ersättning efter 100 dagar. För personer i intervallet dagar försvagas också incitamenten på grund av inkomstförstärkningen. Samtidigt förstärks incitamenten för denna grupp genom kvalifikationseffekten. Den genomsnittliga arbetslöshetsperioden var knappt 35 veckor Det gamla systemet innebar en genomsnittlig ersättningskvot på 63 procent över arbetslöshetsperioden medan det nya systemet innebär en genomsnittlig ersättningskvot på 73 procent. Det nya systemet motsvarar således en höjning av den genomsnittliga ersättningskvoten med 10 procentenheter för dessa individer. Eftersom bara 15 procent av de arbetslösa berörs av takhöjningen skalas höjningen av ersättningskvoten om till 1,5 procentenheter. Finansdepartementet antar en kvasielasticitet på 0,12. 8 En höjning av ersättningskvoten med 1,5 procentenheter innebär då att arbetslösheten ökar med 0,2 procentenheter vilket motsvarar drygt personer. Avskaffad bortre gräns i sjukförsäkringen I budgeten är 100 miljoner kronor avsatta till att bekosta avskaffandet av den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Detta motsvarar 340 heltidssjukskrivna För 2018 är 380 miljoner kronor avsatt. Dessutom finns 7,26 miljarder kronor avsatt i en beräkningsteknisk överföring där man anger att denna post bland annat ska användas för att täcka kostnader som uppstår är utnyttjandet av sjukförsäkringen ökar. Vi vet av historisk erfarenhet att regelutformningen har en avgörande betydelse för hur sjukförsäkringen utnyttjas. Försäkringskassan drar slutsatsen att regelförändringar har större betydelse för sjukskrivningar än vad som kan förklaras i förändringar i de försäkrades hälsa. 10 Högre ersättningsnivåer och möjlighet att stanna kvar längre i bidrag kan potentiellt leda till ett kraftigt ökat utnyttjande av försäkringen. Det kan även späda på de tendenser ersättning till arbetslösa göra det mer attraktivt att ta ett arbete för personer som bedömer sannolikheten för att de blir arbetslösa i framtiden som hög. 7 Konjunkturinstitutet (2014), Lönebildningsrapporten 2014, Stockholm. 8 Finansdepartementet (2011), "Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas", Rapport från ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet, Stockholm. 9 Medellönen år 2013 var kronor. Med en ersättningskvot på 80 procent motsvarar detta en ersättning på kronor per månad och kronor på årsbasis. 10 Försäkringskassan (2014), Analys av sjukfrånvarons variation, Socialförsäkringsrapport 2014:17, Stockholm.
7 7 (11) som redan finns till ökad sjukskrivning. Det är mot den bakgrunden man ska se att regeringen själva har reserverat medel som kan användas för detta syfte. Det finns inte angivet hur stor del av beloppet på drygt 7 miljarder kronor som ska gå till detta och hur mycket till annat. Ett lågt antagande är att 10 procent går till detta ändamål. Då blir resultatet fler heltidssjukskrivna personer Höjda arbetsgivaravgifter för unga Svensk arbetsmarknad utmärks av höga minimilöner och en låg lönespridning jämfört med andra länder. Detta försvårar inträdet för unga på arbetsmarknaden som antingen har låg produktivitet eller där produktiviteten är oprövad och en okänd faktor för arbetsgivaren. De lägre arbetsgivaravgifterna för ung personal har bidragit till att mildra denna tröskeleffekt och har därför haft en positiv effekt på ungas sysselsättning. 11 Även långsiktigt är effekterna positiva då fler får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och kan utveckla sitt humankapital genom en anställning. En generell höjning av arbetsgivaravgiften har normalt små effekter på sysselsättningen. För unga finns det dock starka skäl att anta att de berörs mer av arbetsgivaravgifternas nivå. Från ett teoretiskt perspektiv fungerar sänkta arbetsgivaravgifter för lågkvalificerade arbetare bättre än generella sänkningar och unga har i genomsnitt lägre kvalifikationer jämfört med äldre medarbetare. En höjning av de sociala avgifterna höjer arbetskraftskostnaden till en nivå som ligger över många ungas produktivitet. Vidare är det sannolikt att den löneövervältrande effekten är betydligt mindre för denna grupp, särskild nedåt. 12 På tre års sikt bedöms löneövervältringen uppgå till 25 procent. Med ett försiktigt antagande kring en sysselsättningselasticitet på -0,3 blir då den negativa effekten av höjda arbetsgivaravgifter att dessa minskar sysselsättningen med personer. Kortsiktigt blir effekten mindre dels på grund av att höjningen sker i två steg, dels på grund av att det tar viss tid för arbetsgivarna att anpassa personalstyrkan. Ökad marginalskatt för månadsinkomster över kronor Ericson och Flood (2014) har för Svenskt Näringsliv utrett effekterna av olika förslag på höjda marginalskatter. 13 Det nu framlagda förslaget ligger mitt emellan det som var Miljöpartiets förslag ( kronor) och Socialdemokraternas ( kronor). En linjär skalning av de tidigare effektberäkningarna ger en långsiktig förlust motsvarande helårsarbeten. Det saknas beräkningar för de kortsiktiga effekterna, varför den omedelbara effekten av försiktighetsskäl skalas ner till helårsarbeten. 11 Egebark och Kaunitz (2013) finner att upp mot arbeten för unga skapades under de två första åren efter införandet av lägre arbetsgivaravgifter för unga. 12 Med löneövervältring avses att lönerna stiger och dämpar den kostnadssänkande effekten av lägre arbetsgivaravgifter. Se vidare Konjunkturinstitutet (2014), Lönebildningsrapporten 2014, Stockholm pdf
8 8 (11) Försämrad uppräkning av gräns för statlig skatt Finansdepartementet gjorde en Ds år [1] I deras tabell 5.3 redovisas att en brytpunktshöjning motsvarande en statsfinansiell effekt på 2,5 miljarder kronor skulle öka antalet årsarbetskrafter med I huvudsak är det de redan sysselsatta som ökar sin arbetstid, sysselsättningen ökar bara med 300 personer. Självfinansieringsgraden beräknades till 36 procent. Kalkylen i årets budgetproposition är att skattehöjningen via sämre brytpunkt ökar skatten 1,91 miljarder kronor, statiskt. I praktiken blir intäkten mindre eftersom åtgärden har negativ dynamisk effekt. Med självfinansieringsgraden 36 procent enligt ovan hamnar man på en skatteintäkt på 1,22 miljarder kronor. Baserat på departementspromemorians uppgifter skulle därmed den nu föreslagna skattehöjningen försämra sysselsättningen med årsarbetskrafter ((1,22/2,5) * 7 300). En liknande bedömning finns i en utvärderingsbilaga till budgetpropositionen för [2] Siffrorna i tabell 9.1 därifrån är något försiktigare, årsarbetskrafter för en statsfinansiell effekt på 2,75 miljarder kronor (55 procent av 5 miljarder kronor). Självfinansieringsgraden uppskattas till 45 procent. Motsvarande omräkning som ovan skulle ge att regeringens åtgärd minskar antalet årsarbetskrafter med ((1,05/2,75) * 7 000). En mer dynamisk kalkyl finns i en SNS-rapport författad av professor Lennart Flood, resultaten där skurna på delvis annan ledd. [3] Tabell 5 pekar på en sysselsättningseffekt motsvarande nästan helårsekvivalenter för en statsfinansiell effekt på 3,3 miljarder kronor. Självfinansieringsgraden är 78 procent. Motsvarande omräkning som ovan skulle ge att regeringens åtgärd minskar sysselsättningen med motsvarande närmare årsarbetskrafter ((0,42/3,3) * ). Den höga självfinansieringsgraden gör att staten endast får in 420 miljoner kronor på skattehöjningen. En försiktig sammanvägning av dessa tre kalkyler ger en långsiktigt negativ sysselsättningseffekt på 3000 helårsarbetskrafter. Den kortsiktiga effekten sätts skönsmässigt till två tredjedelar. Noterbart är också att vi bedömer att staten inte kommer att få in de skatteintäkter som regeringen räknar med i budgetpropositionen. Att inte ta med denna negativa dynamiska effekt är inte förenligt med försiktighetsprincipen. Beräkningar för övriga aggregat Transfereringar till hushållen höjer disponibelinkomsten vilket genererar privat konsumtion. Hushåll som tar emot transfereringar antas ha en lägre sparkvot än snittet i ekonomin. På motsvarande sätt drar övriga skattehöjningar till hushållen in köpkraft. För denna post antas normal sparkvot. Den största delposten är borttagen avdragsrätt för pensionssparande. Denna åtgärd kan göra att en del av sparandet kanaliseras till konsumtion. Denna effekt mildrar den negativa sysselsättningseffekten på kort sikt. [1] [2] [3]
9 9 (11) På lång sikt räknar vi inte in några sysselsättningseffekter för transfereringar till hushållen. Detta på grund av att regeringen prognostiserar slutna produktionsgap 2018, vilket innebär att BNP bestäms av potentiell BNP. Konsumtionsstimulanser bidrar inte positivt till potentiell BNP utan sannolikt marginellt negativt. Transfereringar till hushåll bedöms därför inte öka sysselsättningen På motsvarande sätt antar vi inte heller några långsiktigt negativa sysselsättningseffekter av de övriga skattehöjningarna (bland annat punktskatter). I posten övriga skattehöjningar ingår höjda arbetsgivaravgifter för äldre som kan ge även en långsiktigt negativ effekt. Av försiktighetsskäl har dock denna inte tagits med i den här beräkningen. Offentliga investeringar genererar sysselsättning på kort sikt när investeringarna görs. I jämförelse med offentlig konsumtion är investeringsverksamhet mer kapitalintensiv. Här har antagits en kostnad per skapat arbetstillfälle på 1,5 miljoner kronor. Övriga skattehöjningar för företag (olika miljöskatter) minskar det ekonomiska utrymmet för företagen. Lönernas andel av förädlingsvärdet var cirka 60 procent 2013 och vi antar att åtstramningen slår linjärt på lönekostnaden. Givet en arbetskraftskostnad på kronor får man fram en uppskattning om antalet arbetstillfällen som dras in på grund av åtstramningen. För transfereringar till företagssektorn görs motsvarande positiva beräkning.
10 10 (11) Bilaga Tabell B1. Specificering av aktiva reformer för ökade offentliga konsumtionsutgifter Miljarder kronor Ökade offentliga utgifter, brutto Kommunstöd samt riktat till vård, skola, omsorg 9,0 13,1 Miljö 2,1 2,1 Högre utbildning 1,9 3,4 Arbetsförmedlingen 0,9 0,7 Kultur, utbildningskontrakt etc 1,5 1,3 Totalt 15,4 20,5 Minskad offentliga utgifter, brutto Vård, skola, omsorg, brutto 1,0 2,4 Arbetsförmedlingen och övriga staten, brutto 0,6 1,6 Totalt 1,6 4,1 Övriga besparingar, netto 1,12 5,11 Sammantaget offentlig sektor, netto Kommunsektorn 10,0 10,4 Staten 2,7 1,0 Totalt 12,7 11,4 Anm.1: Ökade försvarsanslag ingår inte utan antas i huvudsak klassificeras som investeringar i SCB:s nya redovisning av nationalräkenskaperna.. Anm. 2: Utgifter för miljö (brutto) samt övriga besparingar netto har schablonmässigt delats in i hälften kommunala och hälften statliga utgifter. Anm. 3:Ökade offentliga konsumtionsutgifter som inte beror på aktiva reformer (exempelvis ökade utgifter för migration och integration ingår ej). Sysselsättningseffekter för dessa övriga utgiftsökningar ingår således inte i beräkningarna även om de kan förväntas medföra skattehöjningar i framtiden. Anm. 4: Det är oklart hur posten övrigt netto beräknas (benämns i tabellen som övriga besparingar, netto). Regeringen anger att posten endast avser aktiva beslut. Regeringen anger att övriga utgifter består av de 15 minsta anslagsposterna på utgiftssidan. Jämfört med budgetpropositionen för 2014 har dessa 15 utgiftsområden sammantaget (dvs. inklusive aktiva och ej aktiva beslut) reviderats upp med cirka 21 mdkr på lång sikt (år 2017 det senast jämförbara åren mellan budgetarna), varav cirka 17 mdkr härrör till områdena 8 Migration och 13 Integration (jämför tabell 8.3 i budgetpropositionen för 2014 och 2015, som beskriver utgiftsområden per utgiftspost). Källa: Budgetpropositionen för 2015 och egna beräkningar.
11 11 (11) Tabell B2. Beräkning av sysselsättningseffekter för offentlig sektor Kommunsektorn Månadslön (median) i kommunsektorn (landsting och primärkommuner sammanviktat), kronor Lönekostnad för en årslön (median) i kommunsektorn, kronor Lönekostnad (median) inkl socialavgifter (+40%), kronor Kostnad per jobb inkl läckage till andra kostnader än löner (35%), kronor Kostnad per jobb inkl läckage pga sen timing, utformning och implementering (50%)* Kostnad per jobb, kort och lång sikt (avrundat), miljoner kronor 0,90 0,75 Aktiva reformer för kommunsektorn, miljoner kronor Sysselsättningseffekt (reformer/kostnad per jobb), antal jobb 11072, Undanträngningseffekt till följd av införande av traineejobb och extratjänster Sysselsättningseffekt inkl undanträningseffekt Staten Månadslön (median) i staten, kronor Lönekostnad för en årslön (median) i kommunsektorn, kronor Lönekostnad (median) inkl socialavgifter (+40%), kronor Kostnad per jobb inkl läckage till andra kostnader än löner (35%), kronor Kostnad per jobb inkl läckage pga sen timing, utformning och implementering (50%)* Kostnad per jobb, kort och lång sikt (avrundat), miljoner kronor 1,05 0,85 Aktiva reformer för staten, miljoner kronor Sysselsättningseffekt (reformer/kostnad per jobb), antal jobb Offentlig sektor, totalt Kommunsektorn Staten Totalt (avrundat) * Ett kvartals fördröjning av reformens implementering antas. Anm. Kostnaden per arbetstillfälle 2018 är uppräknad med en schablonmässigt årlig löneökningstakt om tre procent. Källa: Lönestatistiken avser 2013 och är hämtad från SCB. Reformerna beskrivs i budgetpropositionen för Undanträngningseffekterna är baserade på Forslund och Vikström (2010), Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet - en översikt, SOU 2010:88, Stockholm. Tabell B3. Beräkning av sysselsättningseffekter för traineejobb och extratjänster Traineejobb och extratjänster Månadslön (lägsta kvartilen) i kommunsektorn (landsting och primärkommuner sammanviktat), kronor23500 Lönekostnad för en årslön (lägsta kvartilen) i kommunsektorn, kronor Lönekostnad (lägsta kvartilen) inkl socialavgifter (+40%), kronor Kostnad per jobb inkl läckage pga sen timing, utformning och implementering (25%)* Kostnad per jobb, kort och lång sikt (avrundat), miljoner kronor 0,55 0,40 Aktiva reformer för traineejobb och extratjänster, miljoner kronor Sysselsättningseffekt * Ett kvartals fördröjning av reformens implementering antas. Anm. Kostnaden per arbetstillfälle 2018 är uppräknad med en schablonmässigt årlig löneökningstakt om tre procent. Källa: Lönestatistiken avser 2013 och är hämtad från SCB. Reformerna beskrivs i budgetpropositionen för 2015.
Jimmy Boumediene, Johan Fall, Jonas Frycklund, Torbjörn Halldin, Susanne Spector, Mikael Witterblad
2015-10-07 PM Från: Tid: Ärende: Jimmy Boumediene, Johan Fall, Jonas Frycklund, Torbjörn Halldin, Susanne Spector, Mikael Witterblad Sysselsättningseffekter av BP16 Sammanfattning Syftet med denna PM är
Läs merKommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson
Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 2015-04-15 Fortsatta utmaningar för Sverige Arbetsmarknaden för unga och nyanlända 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% Inrikes födda Utrikes
Läs merEffekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015
Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merBudgetpropositionen för 2018
Konjunkturläget oktober 2017 73 FÖRDJUPNING Budgetpropositionen för 2018 Åtgärderna i budgetpropositionen för 2018 innebär, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, att de offentliga utgifterna ökar med
Läs merEtt Sverige som håller ihop
Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska
Läs merS-politiken - dyr för kommunerna
S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merSka världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna
Läs merErsättning vid arbetslöshet
Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak
Läs merEkonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi
Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet
Läs merAktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014
Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet
Läs merNy politik får varaktiga effekter på arbetsmarknaden
Konjunkturläget juni 2015 81 FÖRDJUPNING Ny politik får varaktiga effekter på arbetsmarknaden I 2015 års ekonomiska vårproposition presenterade regeringen en rad åtgärder som bedöms påverka arbetsmarknaden,
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merEffekter av den nya regeringens ekonomiska politik
Sammanfattning 17 Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Den nya regeringens budgetproposition innehåller många reformer som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. I denna fördjupningsruta
Läs merDet ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015
Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket
Läs merFler jobb till kvinnor
Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser
Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merKonjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet
Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora
Läs merMER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN
MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merSKATTECHOCKEN FÖR UNGA
SKATTECHOCKEN FÖR UNGA DE RÖDGRÖNAS STÖRSTA SKATTEHÖJNING: NÄSTAN EN MILJON UNGA FÅR 10 MILJARDER I DUBBLAD ARBETSGIVARAVGIFT, MINDRE ÄN HÄLFTEN GÅR TILL SATSNINGAR MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET DUBBLAD ARBETSGIVARAVGIFT
Läs merSkatte- och tullavdelningen. Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt)
Finansdepartementet Fi2019/02421/S1 Skatte- och tullavdelningen Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) Juni 2019 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås
Läs merUlf Kristersson & Elisabeth Svantesson 18 april 2018
Ulf Kristersson & Elisabeth Svantesson 18 april 2018 Moderaterna är ett parti för dem som jobbar, för dem som vill jobba och dem som har jobbat - därför sänker vi skatten på arbete Arbete är grunden för
Läs mer70 procents sysselsättning år 2025
PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för
Läs merSvensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merEffekter av regeringens skattepolitik
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Effekter av regeringens skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merKommentarer till Budgetpropositionen för 2010
Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010 Finanspolitiska rådets uppdrag Utvärdera regeringens finanspolitik och övriga ekonomiska politik Årlig rapport i maj - budgetproposition - vårproposition Lång
Läs merVart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)
Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om
Läs merTabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar
2017-06-22 Dnr 2017:852 Rapport från utredningstjänsten NIVÅER OCH VARAKTIGHET FÖR A-KASSAN Vad blir den offentligfinansiella effekten av att höja taket i a-kassan till 1 200 kr per dag under 100 dagar
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merScenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Läs merEkonomisk ersättning vid arbetslöshet
Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merEU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot?
EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot? Indien och förnyad konkurrenskraft? Fortsatt recession i
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merSvensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merHur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012
Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012 Sysselsättningspolitikens mål Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är full sysselsättning (Vårpropositionen
Läs merScenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Läs merVissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015
1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merSvensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merYttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)
YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING
Läs merInvesteringar för Sverige
Budgetpropositionen för 2016 Investeringar för Sverige Budgeten på fem minuter Foto: Lars Thulin / Johnér Budgetpropositionen för 2016 Den 21 september 2015 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2016
Läs merBilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen
Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen
Läs merHÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl
HÖSTBUDGET 2018 Statssekreterare Annica Dahl 2017-09-28 1 Underskott har vänts till tydliga överskott i finanserna Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor Regeringsskifte 109
Läs merSmåKom höstmöte 28 november
SmåKom höstmöte 28 november Ekonomiska läget Budgetpropositionen Utmaningar Derk de Beer derk.de.beer@skl.se 1 Makro och skatteunderlag BNP prognos något lägre än SKL s augustiprognos (svagare tillväxt,
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merFler växande företag fler jobb 2015-07-01
Fler växande företag fler jobb 2015-07-01 FÄRDPLAN MED SIKTE PÅ 2018 Alliansen presenterar fyra olika budgetar i höst Vi genomför en gemensam alliansutvärdering Vi formar ett äntringskansli inför regeringsskifte
Läs merHur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen
Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten
Läs merNya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder
Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige
Läs merÄr arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors
Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs mers. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100
Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad
Läs merVårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget
Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels
Läs merYtterligare skattesänkningar för personer över 65 år
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/02411/S1 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Juni 2019 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2020 är det angeläget att
Läs merTYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering
Läs merMedlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019
Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019 Diarienummer: 2019/0071 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga
Läs merBILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION
sid 1 av8 BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION I denna bilaga redogörs för hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Den grupp som
Läs merLångsiktiga effekter på arbetsmarknaden av ekonomisk-politiska reformer
Konjunkturläget december 2011 95 FÖRDJUPNING Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden av ekonomisk-politiska reformer I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets bedömning av hur flera av de senaste
Läs mer2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen
2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa i Sverige saknar a-kassegrundad ersättning Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning och aktivitetsstöd?...3
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav
Läs merSÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2016
Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1 Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merKan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Olika bedömningar SKLs Ekonomirapport 2014 Finansdepartementet: Ekonomiska vårpropositionen 2014 Konjunkturinstitutet:
Läs merVänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se
Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets
Läs merHÖSTBUDGET. Investeringar för fler jobb
HÖSTBUDGET 2018 Investeringar för fler jobb 1 Sammanfattning Tydligare krav under etableringen 90 000 fler utbildningsmöjligheter Enkelt anställningsstöd Sänkt skatt för växande företag 2 AGENDA Läget
Läs merVälfärd att lita på. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014
Välfärd att lita på Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Välfärd att lita på Inga vinstintressen i välfärden Ökad kvalitet i vård, skola och omsorg med fler anställda
Läs merSida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.
Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män
Läs merSvensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De
Läs merTabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet
Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet Månadsinkomst Nettoförlust vid arbets-löshet, dagens system Nettoförlust vid arbetslöshet, moderaternas förslag Skillnad 12 500 1 596 3 599-2 003
Läs merSkåne Blekinge 11 och 12 november
Skåne Blekinge 11 och 12 november Ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar och sjukförsäkringen? 1 Siffror om sjukfrånvaro Förslag om ersättning för höga sjuklönekostnader Slopat förslag
Läs merVår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer
Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför
Läs merSVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga
SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Läs merI denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas.
Promemoria 2016-04-11 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Beskrivning av beräkningar av fördelningseffekter av reformer hittills denna mandatperiod i bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse I denna
Läs merFärre sjukskrivningar och fler arbetade timmar
Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,
Läs merDe fyra sveken - En granskning av Stefan Löfvens regering utifrån fyra centrala frågor för Sverige
De fyra sveken - En granskning av Stefan Löfvens regering utifrån fyra centrala frågor för Sverige Alliansens partisekreterare 2016-07-05 De fyra sveken Historiskt svag regering som blundar för samhällsproblemen
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merSamhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio
Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,
Läs merGRANSKNING AV SVERIGEDEMOKRATERNAS EKONOMISKA POLITIK MAGDALENA ANDERSSON PETER HULTQVIST 10 AUGUSTI 2018
GRANSKNING AV SVERIGEDEMOKRATERNAS EKONOMISKA POLITIK MAGDALENA ANDERSSON PETER HULTQVIST 1 AUGUSTI 218 Vad blir svårast att komma överens om med Moderaterna om du skulle få chansen? Moderaterna är ju
Läs merBokslut Reinfeldt och Halland
Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror
Läs merYttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår
Läs merSkattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala
Läs merFinansdepartementet. Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01365/S1 Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018 Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
Läs merStrukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs mer