RESOR ALLA RESMÅLEN HEIDI STENSMYREN: FORTBILDNINGEN TILL ÄLDRE LÄKARE MÅSTE SÄKRAS. Nr ömsar skinn till Seniora Läkare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RESOR ALLA RESMÅLEN 2014-2015 HEIDI STENSMYREN: FORTBILDNINGEN TILL ÄLDRE LÄKARE MÅSTE SÄKRAS. Nr 4 2014. ömsar skinn till Seniora Läkare"

Transkript

1 ömsar skinn till Seniora Läkare Nu byter vi namn Nr Utgiven av Sveriges Äldre Läkares förening Att arbeta efter 65 år Sidorna 4-7 Foto: Stefan Nilsson HEIDI STENSMYREN: FORTBILDNINGEN TILL ÄLDRE LÄKARE MÅSTE SÄKRAS Sidorna 8-11 RESOR ALLA RESMÅLEN Sidorna 24-25

2 Josef Milerad ny redaktör Vi ömsar skinn men inte S(J)ÄL Med detta första nummer av Seniora Läkare tar SÄLbladet ett steg mot att bli en modern läkartidning för läkare med en lång yrkeskarriär. Ingvar Gustafson, min företrädare på redaktörsposten, utvecklade SÄLbladet från ett enkelt medlemsblad till en uppskattad och professionellt utformad medlemstidning. Nu är tiden mogen att ta nästa steg. Det handlar inte bara om ett namnbyte och en ny grafisk form utan lika mycket om ett nytt innehåll. Tidningen kommer fortfarande att spegla föreningens angelägenheter, men även erbjuda engagerande och initierad läsning om sjukvårdspolitik, nya medicinska rön och det som ofta sammanfattas i begreppet humanistisk medicin. Här kan du som läsare aktivt engagera dig i denna utveckling. Det finns många skickliga skribenter bland våra läsare och vi vill uppmuntra er att skicka in artiklar vare sig det är krönikor, debattinlägg eller andra typer av bidrag. Vi kan inte lova att alla kommer att publiceras, men vi lovar att i möjligaste mån ge läse - kretsen chansen att komma till tals. En större och mer varierad tidning ställer krav på utökade redaktionella resurser. Marianne Ors och Torsten Mossberg kommer att tillsammans med mig att ingå i den nya redaktionen. För att ge tidningen en modern och professionell grafisk profil har vi engagerat Christer Bark, journalist och grafisk designer, som kommer att redigera tidningen. Så välkommen som läsare av nya Seniora Läkare; och hör gärna av dig med synpunkter och förslag. Josef Milerad Kort om Josef Milerad Josef Milerad är 67 år och arbetar som skolöverläkare. Han är invald som vetenskaplig sekreterare i Svenska skolläkar - föreningen och har även ett förtroende - uppdrag som redaktör och granskare för Acta Paediatrica, en internationell pediatrisk tidskrift med bas i Sverige. Mellan 1999 och 2009 var Josef Milerad medicinsk chefredaktör för Läkartidningen. Seniora Läkares redaktionskommitté Torsten Mossberg Anestesiolog, f.d medicinalråd i Socialstyrelsen. Sekreterarare i SÄL. Expert i IVO. Marianne Ors Klinisk neurofysiolog vid Skånes universitets - sjukhus. Webb-ansvarig för SÄL. Josef Milerad Redaktör för Seniora Läkare och skolöverläkare. Redigering: Christer Bark. Tidningen Seniora Läkare ges ut av Sveriges Äldre Läkares förening. Tidningen kommer ut fyra gånger om året. Kontakta oss via: 2

3 Ledaren Det är dags att att öppna dörren Kära seniora läkare och SÄL-medlemmar! Denna gång möts ni av en ny tidning skapad av en ny redaktion. Styrelsen funderade allvarligt på tidningens namn och tog sedan det viktiga steget att ändra det till Seniora Läkare. En viktig orsak var att flera tillfrågade läkare både yngre och äldre tilltalades mera av senior än av äldre. En annan orsak är att vi driver facklig politik för alla äldre läkare såväl inom förbundet som utåt mot politiker och myndigheter. Vi vill helt enkelt bli mer synliga utanför medlemskretsen. Det gynnar i sista hand våra egna medlemmar och bidrar till ett ökat intresse för äldre läkare att bli medlemmar i såväl Läkarförbundet som SÄL. För att bedriva facklig politik behöver SÄL veta mer om yrkesarbetande äldre läkare. Därför inleddes ett samarbete med förbundet för att få en uppfattning om våra insatser inom sjukvård, forskning, industri och administration. Det praktiska arbetet med att ta fram och analysera statistiken har förtjänstfullt gjorts av förbundets statistiker Åsa Jaktlund och SÄLs styrelseledamot Henning Höjer. Resultatet presenteras i detta nummer av tidningen. Lite är känt tidigare om hur äldre läkare arbetar. Statistiken avseende äldre läkare i yrkeslivet och därmed prognoserna visar sig vara opålitliga med varierande läkarunderlag i olika statistikkällor. Men eftersom statistiken samlas på samma sätt år från år, så får vi ändå en god möjlighet att bedöma trender när det gäller äldre läkares yrkesverksamhet. Vi kan se att det sker en klar ökning både totalt och inom olika specialiteter och vi har möjlighet att följa utvecklingen i framtiden. Minst 40 procent av läkare 65 år och äldre definieras som sysselsatta i varierande grad. Stora samhällsvinster Samhället har mycket att vinna på att ta till vara de äldre läkarnas kunskaper och kompetens. Men vi måste lära känna attityder och motiv liksom önskemål om arbetsförhållanden och fortbildning bättre. För att få reda på det måste vi också komplettera befintlig statistik med enkäter. När det gäller fortbildning gör Läkarförbundet sedan länge årliga fortbildningsenkäter som nu också kommer att omfatta läkare 65 år och äldre. Den aktuella kartläggningen kommer efter beslut i Läkarförbundets centralstyrelse att publiceras på Läkarförbundets hemsida och kompletteras med en handlingsplan för hur Läkarförbundet och SÄL fackligt och politiskt ska arbeta vidare med äldre läkares yrkesfrågor. Med ökade kunskaper om den äldre delen av vår kår kommer vi att ha mycket lättare att informera och ställa krav på politiker och myndigheter för att bättre ta till vara den viktiga resurs som de äldre läkarna i vårt land utgör. Läkarförbundets nya förbundsordförande Heidi Stensmyren intervjuas i detta första nummer av den nya tidningen. Heidi har en positiv grundinställning till äldre läkare och påpekar att det finns anledning för förbundet att särskilt titta på vår arbetssituation och hur vår erfarenhet bäst kan utnyttjas. Hon anser att det kan ske inom nuvarande organisation. SÄL bör få en formell representation SÄL tror att det blir svårt för enskilda äldre läkare att ta sig fram till centrala positioner i den nuvarande organisationen. SÄL har alltmer accepterats i förbundet för sin strävan att företräda de äldre läkarna. Men ska vi kunna göra det effektivt, så behöver vi gå från att vara en diskussionspartner till att få en formell facklig position i förbundet. Vi har det fackliga engagemanget och vi har kontakterna med ett stort antal äldre läkare ute i landet. I de andra nordiska länderna har de äldre läkarna oftast en formell representation. Det är dags för Sveriges läkarförbund att öppna dörren. Gunnar Sandberg, ordförande i Sveriges Äldre Läkares förening 3

4 att arbeta efter 65 år Att gå i pension upplevde Lars Herngren först som att bli berövad sin plats i samhället, att bli en reducerad människa. Idag är jobbet ett vitaliserande inslag i hans liv. Han arbetar procent av tidigare arbetstid, slipper jourer och kan därmed vara en tillgång som erfaren läkare för både föräldrar och yngre kollegor. Lars Herngren, 76 år, en stor tillgång för föräldrar och yngre kollegor Josef Milerad intervjuar Lars Herngren kliniskt aktiv vid 76 Lars, vad är din professionella bakgrund och dina intresseområden? Jag är född 1938 och efter medicinstudierna och en viss yrkesmässig vilsenhet började jag min grundutbildning i pediatrik vid Sachsska Barnsjukhuset och därefter vid Karolinska sjukhusets Barnklinik. Tack vare den legendariske professorn Johnny Lind, biträdd av bland annat Lars Åhström, Bo Hellström, Arne Nörgård, Martin Ritzén och andra fick jag en bred pediatrisk utbildning. Mitt intresse för neonatologi väcktes av den dynamiske Ragnar Tunell, som ledde utvecklingsarbetet inom denna då relativt unga specialitet. Samtidigt konfronterades jag med de speciella problem som finns rörande läkemedels omsättning hos såväl nyfödda som äldre barn. Det resulterade så småningom i avhandlingen Drug Disposition During Human Development 1985 under ledning av professor Lars O Boreus. I samband med att anställningsvillkor för yngre läkare försämrades drastiskt i mitten av 70-talet sökte och fick jag anställning som specialistläkare vid Löwenströmska Sjukhuset i Upplands Väsby där jag var verksam under huvuddelen av mitt yrkesliv ( ) med avbrott för vidar e - utbildning och forskning Vid Karolinska sjukhuset. Du arbetar med nyfödda på BB, något som kräver både högt tempo och hög koncentration. Varför har du valt just detta och hur skiljer sig arbetet nu från hur det var innan din pensionering? Att gå i pension upplevde jag först som att bli berövad min plats i samhället, att bli en reducerad människa, vars erfarenheter och kunskaper från ett årigt arbetsliv ingen längre hade behov av (min familj, släkt och vänner undantaget). Det var därför med stor glädje jag fick börja arbeta på BB-Stockholm som konsulterande pediater och i en omfattning jag till stor del kunde bestämma själv, för närvarande procent av tidigare arbetstid. Verksamheten omfattar inte jourer eller bedsidevård av sjuka barn, men utöver sedvanliga hälsokontroller av de nyfödda även omhändertagande av neonatala problem som ikterus/ljusbehandling, uppfödningsstart, metabol anpassning, infektionsövervakning mm. Även omhändertagande och information till föräldrar till barn med problem av olika svårighetsgrad utgör en viktig del. Ingripande vid asfyxi och andra akuta tillbud sker i nära samarbete med neonatalkliniken vid Danderyds sjukhus och Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Arbetet vid en neonatalavdelning är ju ofta både utmanande och stimu- 4

5 lerande, men ofta väldigt stressande med långa dagar och inte sällan påfrestande beslut som vardag. Att jag nu till stor del kan bestämma arbetstid själv i en betydligt lugnare miljö, inom ett område jag arbetat i under många år, ser jag som en ynnest jag önskar fler kunde få uppleva. Att få fortsätta inom ett område jag arbetat i under många år ser jag som en ynnest Har du upplevt någon åldersdiskriminering att man bedömer din arbetsinsats efter din ålder och inte efter vad du gör? Att min ålder, idag 76 år, skulle utgöra något problem har jag inte upplevt hos mina arbetskamrater, som unisont har lovat påpeka om de tycker mina minnesfunktioner börjar svikta. Tvärtom har de uttryckt sig positivt för den trygghet en äldre, van doktor kan utgöra hos föräldrarna (liksom det faktum att jag vanligen beordrar betydligt färre prover än de unga kollegorna). När jag fyllde 70 år fick jag beskedet av arbetsgivaren att jag inte kunde arbeta längre med hänvisning till att det skulle väl vara så. Beslutet återtogs efter några månader och sedan har inga åldersmässiga restriktioner anförts. Vad känner du att du personligen vinner på att vara yrkesmässigt aktiv länge? Som jag hoppas framgår av ovanstående har arbetet på BB Stockholm inneburit ett synnerligen vitaliserande inslag i mitt liv efter pensionen, vilket jag hoppas kan fortgå tills hälsan, kroppsligt eller mentalt, sätter stopp. De sidointressen jag haft under många år redan före pensionen inom litteratur, musik och fotografi/bild har även de fått en livgivande kick. Läs mer nästa uppslag SÄL och Läkarförbundet har kartlagt hur yrkesverksamma äldre läkare är. Läkarförbundets centralstyrelse antog handlingsplan för att bevaka äldre läkares villkor.

6 att arbeta efter 65 år Allt fler äldre läkare jobbar Sveriges Äldre Läkares förening och Sveriges Läkarförbund har i ett gemensamt projekt kartlagt yrkesverksamheten bland läkare 65 år och äldre. Detta visar kartläggningen: Andelen läkare 65 år och äldre utgör cirka en tiondel av den sysselsatta läkarkåren, och andelen tycks öka för varje år. Vi vet, trots att det sedan många år finns obearbetad statistik för denna grupp, ganska lite om hur äldre läkare arbetar, i vilken omfattning, och under vilka former. Denna rapport är ett första försök till kartläggning av detta. Den baseras på statistik från Socialstyrelsen, samt från arbetsgivare inom Andelen äldre läkare i läkarkåren har stigit kraftigt sedan 1995 Andel % 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Läkare Specialistläkare Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Figur 1 Osäkerheter i statistiken Statistiken från Socialstyrelsen Ett stort antal läkare med svensk legitimation saknar svenskt personnummer. De har svensk legitimation, men det går inte att få reda på om de befinner sig i Sverige eller inte. De räknas inte in i siffror för antal läkare. Statistiken från arbetsgivarna I redovisningen av yrkesverksamma ingår enbart medlemmar som arbetat mer än fyra Andel sysselsatta bland läkare* 65 år och äldre har stigit 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% * Folkbokförda i Sverige med känt personnummer. Figur 2 stat, kommun och landsting/regioner. Bland läkare i Sverige klassade som sysselsatta inom näringsgrenen Hälsooch sjukvård var andelen personer 65 år eller äldre år 2011 cirka 8 procent. Bland specialistläkare var motsvarande andel 12 procent (Figur 1). Som sysselsatt räknas man om man arbetat minst fyra timmar i november. Som pensionär räknas man om man inte har arbetat minst fyra timmar i november samt har inkomst från pension. Det innebär till exempel att en person som arbetar 80 timmar i veckan alla månader utom november samt har inkomst från pension inte klassas som sysselsatt utan som pensionär. På samma sätt klassas en person som bara har arbetat fyra timmar under november och resten av året uteslutande har inkomst från pension som sysselsatt. Inom området hälso- och sjukvård har andelen sysselsatta läkare över 65 timmar i november för landsting och kommuner och i september för staten. Till exempel saknas timanställda även om de har arbetat heltid resten av året. Upp - gifterna gäller enbart medlemmar i Läkarförbundet. Läkarförbundet har beräknat en anslutningsgrad på knappt 80 procent när det gäller andel examinerade läkare, folkbokförda i Sverige, enligt Socialstyrelsens statistik. år stigit kraftigt sedan Andelen ökade från 3 procent 1995 till 12 procent Inom specialiteten allmänmedicin är motsvarande andel för procent och inom psykiatri 14 procent. Hur stor andel av de äldre läkarna är sysselsatta? År 2011 fanns det cirka läkare i Sverige som var 65 år eller äldre. Bland dessa var det cirka eller knappt 40 procent som definierades som syssel satta. Denna andel har stigit från ca 25 procent år 2003 (Figur 2). En övervägande andel av läkarna är klassade som sysselsatta fram till 65 år. Andelen sjunker något när vi tittar på gruppen år, men det är ändå bara drygt en tredjedel som klassas som pensionärer. Vid sjuttio år eller äldre klassas ca 85 procent som pensionärer. Siffrorna bör tolkas med försiktighet på grund av problemet med definitionen sysselsatt respektive pensionär som beskrivet i inledningen. Inom vilken näringsgren är man sysselsatt? 92 procent av alla sysselsatta läkare var sysselsatta inom näringsgrenen Hälso- och sjukvård år Andelen läkare sysselsatta inom andra områden än hälso- och sjukvård var Det är svårt att beräkna anslutningsgrad för andelen yrkesverksamma bland läkare 65 år och äldre. Privat sektor Vi vet att de äldre läkarna återfinns inom privat sektor i högre grad än övriga ålders - kategorier. Tyvärr saknas motsvarande underlag som för kommun och landsting och staten. Databasen finns, men är bristfällig. 6

7 högre i åldersgruppen 65+. Cirka 15 procent jämfört med cirka 5 procent för läkare under 50 år. I vilken regi? Av alla sysselsatta läkare inom Hälsooch sjukvård arbetade 81 procent i offentlig regi, mot 90 procent år Av sysselsatta specialistläkare över 65 år inom Hälso- och sjukvård arbetade bara 63 procent inom offentlig regi. Det är således fler läkare som är sysselsatta inom privat sektor i den åldersgruppen. Observera att hyrläkare i denna statistik alltid ingår i sektorn privat regi och att år 2012 var åtta procent av alla tjänster besatta med läkare 65+ och 40 procent av dessa på privata vårdcentraler. Anställda inom kommun och landsting Gruppen 65+ utgör ca 7 procent av den totala gruppen SLF-medlemmar i kommun och landsting. Det är personer. Andelen kvinnor är 29 procent, vilket är samstämmigt med Socialstyrelsens uppgifter. Befattning De flesta i gruppen 65 år eller äldre är antingen kodade som överläkare eller distriktsläkare. 65 procent av åldersgruppen 65+ är kodade som överläkare, 20 procent som distriktsläkare och cirka 3 procent är chefer. Specialitet Bland läkare 65 år och äldre verkade vid mättillfället närmare en fjärdedel som specialister i allmänmedicin. Det är en högre andel än för läkare under 65 år, där siffran ligger runt 15 procent. 6 procent verkade vid mät - Läkarförbundet antog handlingsplan för att bevaka äldre läkares villkor Läkarförbundets centralstyrelse har efter kartläggningen antagit en handlingsplan för att bevaka äldre läkares villkor. Denna handlingsplan innebär i korthet: I Läkarförbundets arbete med arbetsmarknadsprognoser är det väsentligt att inkludera läkare över 65 år för att få en korrekt bild av arbetsmarknaden. När det gäller läkares arbetsliv är det angeläget att se på vilken roll mer seniora läkare kan ha i yrkeslivet. Förbundet och lokal - tillfället som specialister inom psykiatri, och 5 procent inom Barn- och ungdomsmedicin samt Kirurgi. Typ av anställning Tillsvidareanställning är den absolut vanligaste anställningsformen innan man fyller 65 år. Mellan 65 år och 67 år är det fortfarande 60 procent som är tillsvidareanställda. Från och med 68 års ålder har de flesta en tidsbegränsad anställning. Sysselsättningsgrad Fram till 61 års ålder ligger läkare på en sysselsättningsgrad kring 85 procent i snitt. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden blir sedan lägre föreningarna ska kunna lämna individuellt stöd när det gäller äldre läkares lön, sysselsättningsgrad och anställningsvillkor. När det gäller fortbildning bör även läkare över 65 år inkluderas, till exempel i fortbildningsenkäter. Förbundet bör också stärka informationen till äldre yrkesverksamma läkare rörande bland annat medlemsregler, yrkesverksamhet för läkare över 61 år och arbetsmarknadens regler för personer som arbetar kvar vid 67 år. Text: Torsten Mossberg Genomsnittlig sysselsättningsgrad i % av 40 tim/vecka, medlemmar SLF, Kommun och landsting, % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur Ålder för varje årskull fram till 67 år då den sedan stabiliseras kring procent (Figur 3). Mönstret har sett ungefär likadant ut sedan Observera att det är få individer i de högsta ålders - klasserna. Text: Torsten Mossberg Sammanfattning År 2011 fanns det cirka läkare i Sverige som var 65 år eller äldre. Bland dessa var det cirka eller knappt 40 procent som definierades som sysselsatta. Andelen sysselsatta läkare över 65 år har stigit kraftigt sedan Andelen ökade från 3 procent 1995 till 12 procent Andelen sysselsatta sjunker markant för varje åldersklass i gruppen år, men det är ändå bara drygt en tredjedel som klassas som pensionärer. Vid sjuttio år eller äldre klassas cirka 85 procent som pensionärer. Nästan en fjärdedel av de äldre läkarna arbetar som specialister i allmänmedicin, många i privat regi. Av de anställda inom kommun eller landsting har de flesta en tidsbegränsad anställning från 68 års ålder med en sysselsättningsgrad på procent. Text: Torsten Mossberg 7

8 fackligt Heidi Stensmyren Vad en läkare ska ägna sin tid åt beslutas inte lämpligast på vare sig departement eller myndighetsnivå. Det måste styras ute i verksamheten där läkaren som verksamhetschef har en viktig roll. Äldre läkares fortbildning måste säkras. Det behövs fler individuella lösningar. Sjukvården har tappat många individer som skulle kunna tänka sig att arbeta vidare, men med ett annat arbetssätt. Så säger Läkarförbundets nya ordförande Heidi Stensmyren. Seniora Läkares redaktör, Josef Milerad, har intervjuat henne om allt från äldre läkares villkor till dagens ekonomistyrning. Som nyvald ordförande vilka områden ser du som de stora utmaningarna för förbundet de närmaste åren? Det finns en rad områden att arbeta med framöver och ingen brist på utmaningar. En stor fråga är hur den professionella yrkesrollen ska kunna stärkas. Det personliga yrkesansvaret och den professionella utvecklingen är centrala frågor för läkarkåren, men har fått minskat utrymme senare år. Det handlar inte enbart om hur vi som enskilda yrkesutövare verkar utan minst lika mycket om hur hälso- och sjukvårdens system är uppbyggd. En näraliggande fråga är i detta samman hang läkarnas fortbildning. Det behövs både mera resurser vigda för detta och ett system för att säkra att läkarna får nödvändig kompetensutveckling. En stor utmaning är självklart också de sifferlösa avtalsåren 2015 och 2016, samt kommande avtalsrörelse. Nuvarande avtal löper ut först 31 mars 2017, men vi kommer att arbeta med detta löpande framöver. Ledarskapet är fortfarande en stor utmaning för sjukvården. Läkarnas kompetens och engagemang behövs på chefsposter, men för att chefskap ska vara attraktivt för läkare behövs bättre villkor och tydligare stöd för chefsrollen. Här har vi ett viktigt uppdrag att stärka både läkarnas förutsättningar för att leda och utformningen av sjukvårdens system. Fortsättning nästa uppslag >> 8

9 9

10 fackligt Ledarskapet är också en nyckel till hur läkares arbete ute i verksamheten ska kunna förbättras. Vad en läkare ska ägna sin tid åt beslutas inte lämpligast på vare sig departement eller myndighetsnivå. Det måste styras ute i verksamheten där läkaren som verksamhetschef har en viktig roll. Läkarförbundet behöver beskriva och lyfta fram detta till beslutsfattare. Vår uppgift är att lyfta fram behovet av att den professionella yrkeskåren får utrymme att organisera och utveckla sitt arbete. Läkarförbundet behöver förnyelse Vi behöver dessutom utveckla och förnya vår egen organisation för att bli mera tillgängliga och synliga för medlemmar, media, våra förtroendevalda med flera. Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag med angelägna ämnen, men hejdar mig här. Det finns en utbredd känsla i läkar - kåren att ha blivit marginaliserad. Medicinska kunskaper och erfarenhet får stå tillbaka för ekonomistyrning och oprövade managementidéer. Hur ser du på detta? Jag kan bara instämma i bilden. Vi har haft en lång svit av stark tro på att ekonomiska styrsystem kan styra sjukvården utan yrkesutövarens personliga inflytande. Detta har förts in inte bara i ersättningssystemen utan även gett avtryck i lagstiftning och övrigt regelverk. Ta ett exempel som att den konstruerade funktionen fast vårdkontakt ersatte den patientansvariga läkaren. Eftersom vi i Sverige redan i grunden har en stark tilltro till stat och regulatoriska institutioner så har styrsystemen från industrin fått ett enormt genomslag. I ivern att styra så har behoven av utveckling kommit nästan på undantag. Frågan är då hur trenden ska vändas? Dels behöver den professionella yrkesutövarens betydelse för vården betonas läkare är inte likvärdiga och utbytbara kuggar i ett maskineri och kvalitet är inte samma sak som att alla alltid följer PM. Vi behöver tydligt visa på att bra sjukvård bygger på en förtroendefull patient-läkarrelation och att individanpassad sjukvård uppnås när vården beslutas just i mötet mellan patient och läkare. Både i Sverige och utomlands har läkarkåren en sned åldersfördelning som innebär stora pensionsavgångar bland specialister. Vad kan förbundet göra konkret för att de läkare som vill och orkar skall kunna vara kvar i arbetslivet efter år? Det förbundet konkret kan arbeta med är villkoren för läkare som kan tänka sig att vara kvar i arbetslivet blir bättre. Här handlar det förutom om ersättningar ofta om möjligheten att hitta individuella lösningar för exempelvis deltidsarbete och anpassade arbets - tider. Sjukvården har generellt haft svårt med individuella lösningar och därför tappat många individer som skulle kunna tänka sig att arbeta vidare men med ett annat arbetssätt. En nyckel till ett långt arbetsliv är att bereda vägen i god tid Dessutom så bör vi uppmärksamma möjligheten att använda läkares kompetens och erfarenhet på ett annat sätt än tidigare. Det finns goda exempel från andra branscher där man använder sig av seniora rådgivare med en friare roll som bistår med erfarenhet och kunskap. En nyckel till ett långt arbetsliv är att bereda vägen för detta i god tid innan yrkesutövarna fyller 65 år. Det finns exempel även inom vården där verksamheter med framförhållning anpassar arbetet och hittar nya arbetssätt flera år innan 65-års dagen och där läkarna då ofta väljer att stannar kvar längre. Sjukvården idag handlar även om administration, undervisning, forskning, samt mentorskap och handledning. Vad kan man göra för att mer engagera de seniora läkarna i dessa verksamheter? Jag tror mycket på att finnas till hands med sin erfarenhet och kompetens och inrätta andra funktioner än den som täcker en schemarad eller en mottagningsplacering. Fick man en friare roll att finnas till hands som stöd eller kompetensresurs så skulle det också bli intressant för den enskilde individen som sannolikt har gjort och sett det mesta inom sitt område under en lång yrkeskarriär. Alla anställda oberoende av ålder, tjänstgöringsgrad eller anställningsform ska också vara del av arbets - platsens olika möten. En vikarie berättade en gång för mig att när det var arbetsplatsträffar så var det alltid han och en timanställd pensionär som fick sköta verksamheten medan alla andra var på möte. Det signalerar ju att man inte är delaktig. Sedan så är det viktigt att alla läkare oberoende av ålder och yrkeskarriär får anpassad kompetens - utveckling. En stimulerande och utmanande miljö uppstår inte av sig själv utan behöver underhållas. Arbete efter formell pensionsålder innebär att många frågor behöver analyseras, t.ex. förskrivningsrätt, fortbildning och representation i förbundet för att nämna några. Har du 10

11 fackligt Den professionella yrkesutövarens betydelse för vården behöver betonas... Kvalitet är inte samma sak som att alla alltid följer ett PM några planer på att tillsätta en arbetsgrupp på Läkarförbundet som förbereder frågan om att vara yrkesverksam längre? Läkarförbundet har arbetat med flera av dessa frågor och de är inte förlagda separat i en arbetsgrupp utanför övrigt arbete utan ligger på förhandlingsdelegationens bord, inom arbetslivsgruppen, samt har varit uppe i centralstyrelsen en rad gånger. Vi har fullmäktigebeslut på att utreda och uppmärksamma vissa frågor rörande arbetstagare som är kvar i yrkeslivet efter formell pensions ålder. Det är mycket glädjande att äldre läkare har intresse av att engagera sig och bidra till läkarkollektivet. Det är inte brist på frågor att arbeta med. De frågor som lyfts här; förskrivningsrätt och fortbildning har förbundet lyft en längre tid, men frågor behöver lyftas återkommande för att drivas framåt. Ingen har öronmärkta mandat Rörande representation på förbundets högre poster så har inga delföreningar öronmärkta mandat i centralstyrelsen. Ledamöterna väljs in på eget mandat. Medicine Studerandes Förbund (MSF) har en adjungerad ledamot i centralstyrelsen, men inte rösträtt och dessutom är ingen från MSF valbar till centralstyrelsen. I jämförelse så är det i dag en ledamot som har passerat 67 års ålder som är ordinarie ledamot av central - styrelsen. Ser du någon konkurrenssituation mellan de yngre läkarnas önskemål om en snabb yrkeskarriär och de äldres önskemål att stanna längre i arbetslivet? Det är inte min uppfattning att yngre läkare skulle hindra äldre läkare att stanna kvar i arbetslivet. En tjänst ska gå till den som är bäst lämpad för uppdraget och där brukar äldre och erfarna läkare stå sig starkt. I regel handlar det om olika positioner som en yngre läkare och en läkare med kanske över 30 års erfarenhet är aktuella för. Faktum är att yrkeskarriären inte går särskild snabbt vare sig läkarna vill det eller inte. Läkares specialisering har aldrig tagit så lång tid som i dag och vi har i internationell jämförelse en ålderstigen grupp yngre läkare. Det är vårt ansvar att utbilda och handleda yngre kolleger så att de växer och i många fall bli chefer. Det har förekommit att höga krav på meritering och lång yrkeskarriär som läkare för att bli verksamhetschef har gjort att chefsposten har gått till någon utan läkarbakgrund. En vanlig kommentar som jag får från chefer är att de har svårt att få unga kolleger intresserade av att ta över efter dem. Med ett längre yrkesliv blir det möjligt att ha olika positioner under sin yrkeskarriär och att dessa inte nödvändigtvis har en kronologisk succession där nästa steg alltid är till en högre eller tyngre post. Ett längre yrkesliv bör innebära möjlighet att växla mellan olika uppdrag av olik karaktär. Som jag nämnde ovan så är det min uppfattning att sjukvården skulle tjäna på att använda äldre och erfarna läkare i friare och kanske mera rådgivande roller. 11

12 medicinska fakta nyheter Vad vi som läkare behöver veta om Ebola Ebola-viruset ingår i Filoviridae familjen och isolerades först Av de fem undertyperna är fyra patogena för människor och en infekterar bara primater. Den mest dödliga formen är Zaire subtypen. Dess naturliga reservoar tros vara fruktätande fladdermöss, men viruset tros har också hittats i piggsvin, primater, och antiloper. Inkubationstiden för Ebolavirus hos människa är mellan 2-21 dagar, men majoriteten får symptom efter 8-9 dagar och de allvarliga symptomen kommer efter ytterligare 1-2 dagar. säl-aktiviteter Huvudsymptomen vid ebola Plötslig feber, ofta upp mot grader. Uttalad svaghet, halsont och huvudvärk. Rikliga kräkningar och diarré kan uppträda efter ytterligare 1-2 dagars symptom. De potentiellt livshotande symptomen främst koagulationsrubbningar med trombocytopeni, blödningar från näsan och munhålan samt hemorragiska blåsor i huden kan ibland komma så tidigt som inom timmar. De kan åtföljas av njursvikt och multiorgansvikt med disseminerad intravaskulär koagulation inom de följande 3-5 dagarna. Patienter som utvecklar en fulminant sjukdom dör oftast inom 8-9 dagar. De som klarar de första 14 dagarna har bättre prognos. En av svårigheterna med att identifiera ebola är att sjukdomen i början liknar många andra smittsamma sjukdomar som malaria, Lassafeber, tyfus, kolera, och till och med hjärnhinne - inflammation. Först efter 3-5 dagar när de hemorragiska blåsorna och tecknen på inre blödningar uppträder blir sjukdomen lätt att känna igen. Ebolaviruset är inte luftburet eller droppburet och är därmed inte alls lika smittsamt som mässling eller influensa. Patienter med mässling eller influensa kan dessutom sprida viruset innan de får symptom men så är inte fallet med Ebola, som smittar först Välkommen den 8-10 maj 2015 till SÄLs vårmöte i Linköping flygets, studenternas och Tage Danielssons stad. På fredag eftermiddag och under lördagen erbjuder vi ett omväxlande och spännande föreläsningsprogram, som har goda förutsättningar att tillfredsställa alla oavsett medicinskt intresseområde. Samtliga föreläsare är valda för sin höga kompetens och sin karismatiska personlighet. Det sociala programmet består på fredag förmiddag av sedvanlig tennis- eller golftävling och på kvällen bjuds till mingelafton med vin och förtäring i goda vänners lag. Lördag kväll blir det bankett med suverän underhållning. På söndagen finns möjlighet till olika utflykter: Flygmuseet, som är ett teknikoch kulturhistoriskt museum med när man får symptomen. Smittan sprids bara genom direktkontakt med infekterade kroppsvätskor som saliv, diarré och blod eller tårar. Ebola smittar inte genom att någon hostar eller nyser eller genom tillfällig kontakt. I skrivande stund finns endast stödjande behandling (vätskeersättning, samt blod och trombocyttransfusion). Humana vaccinförsök pågår. En experimentell behandling med serum odlat på modifierade tobaksblad skapade nyligen rubriker när det gavs med god effekt till två amerikanska biståndsarbetare smittade av ebola. Behandlingen ZMapp hade aldrig tidigare testats på människor. Sedan denna artikel skrevs har antalet sjukdomsfall ökat drastiskt och WHO har klassat utbrottet som ett internationellt hot mot människors hälsa. På finns aktuella uppdateringar. Text: Josef Milerad Källa: Robert D. Glatter, MD, Ebola: What US Clinicians Need to Know Medscape Emergency Medicine. utställningar om militärflygets utveckling. En huvudattraktion som väcker många tankar är den svenska DC-3:an som sköts ned av sovjetiskt jaktflyg 1952 och som sedan 2009 fått sin gravplats i museet. Gamla Linköping som speglar svenskt småstadsliv för hundra år sedan, men som fortfarande är levande. Där finns butiker, hantverk, restaurang och café och Cloettas choklad bod. 12

13 medicinska fakta nyheter Skyddsgener ger längre och friskare liv Det är en känd klinisk observation att många personer som lever länge behåller också sin psykiska och fysiska vitalitet långt upp i åldrarna. Ett riktigt långt liv betyder ofta ett friskare liv vilket leder till stora samhällsvinster. Nir Barzilai, professor vid Institute for Aging Research Albert Einstein College of Medicine, som har gjort stora undersökningar på hundra - åringar anser att det finns en genetisk bas för ett långt och friskt liv. Att leva till hundra år är ovanligt. Bara en av lever till 100 års ålder men bland föräldrar, syskon och barn till dessa hundraåringar finns anmärkningsvärt många långlivade släktingar. Denna familjära anhopning talar enligt Barzilai starkt för att det finns en genetisk bakgrund för ett långt och friskt liv. I Longevity Genes Project 600 undersöktes 600 personer äldre än 100 år i syfte att hitta gener som fördröjer åldrandet, men man fann inga och inte heller kunde man identifiera några säkra livsstilsfaktorer som garanterar ett långt och friskt liv. Vad man däremot fann var en grupp skyddsgener kallade CEPT som var klart överrepresenterade bland 100 åringar. Den exakta funktionen hos dessa gener återstår att undersöka enligt Barzilai, men de tycks påverka en rad fysiologiska processer. De höjer det goda kolesterolet, ökar storleken på både hög densitet och låg densitet lipoproteiner, skyddar mot diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom genom en rad samverkande effekter och minskar risken för demens och Alzheimers sjukdom. Studien talar om reducerad risk med 80 procent. Vilken av alla dessa effekter som har störst betydelse vet man ännu ej. Det som ledde forskargruppen att just undersöka CEPT-generna var att bland familjemedlemmar till hundra - åringarna fanns många med mycket höga nivåer av det goda kolesterolet. Det var en god utgångspunkt att leta vidare. En annan genetisk mekanism för långt liv kan vara den som dämpar en snabb tillväxt. Enligt Barzilai är det en återkommande iakttagelse att små djur tenderar att leva längre än sina stora artfränder. Små hundar lever längre än stora hundar och ponnyhästar lever längre än stora hästar. Om man experimentellt muterar tillväxtgenen i djurmodeller så lever djuren längre. Det finns minst tre mekanismer genom vilka du kan dämpa tillväxten och få långt liv. Text: Josef Milerad Källa ; Future of Genomic Medicine (FoGM) konferensrapport San Diego Välkomna till Linköping 2015 Stadsvandring för att besöka platsen för Linköpings blodbad, slottet, domkyrkan m.m. Staden har bra kommunikationer och är stor nog att ha det mesta och liten nog att ha allt nära. Om du inte vill använda tåg, buss eller bil går det bra att ta flyget från Köpenhamn och landa nästan mitt inne i Linköping. Alla rekommenderade hotell ligger på bekvämt gångavstånd till konferensen på Konsert & Kongress, Konsistoriegatan 7, Linköping där även mingelafton och bankett äger rum. Mötets devis är: Om man vägrar att se bakåt och inte vågar se framåt, så måste man se upp (Tage D). Organisationskommittén önskar alla hjärtligt välkomna 13

14 säl-aktiviteter Vårmötet i Jönköping Ann-Margreth Olinder Nielsen hälsade alla välkomna till Jönköping och ett späckat program. Strålande årsmöte med tropiskt tema och sommarvärme SÄL:s vårmöte hölls i år i ett underbart vackert Jönköping. Hela staden tycktes ha rustats för vår skull. Förnämliga lokaler för mötet i HLK, högskolan för lärande och kommunikation, ett nybyggt och arkitektoniskt elegant Läns - museum för fredagens mingel och ett likaså nyetablerat och ytterst flott kulturcentrum, SPIRA för lördagens middag. Middagen avnjöts i det ny - etablerade och flotta kultur - centrumet SPIRA. Mötet hölls samman av Ann-Margreth Olinder Nielsen (AMO) och hennes medarbetare, Jan Arvidsson, Ulla Rydå, Margareta Hultgren, Leif Ockander och Andreas Brun Hansen. Programmet, som genomgående var av mycket hög kvalitet, började på fredag eftermiddag med ett symposium om globalmedicin. På lördagen fick vi etiska överväganden, yrselöversikt, genomgång av förebyggande läkemedelsanvändning och prima liv efter 65, en varierad meny. Dessutom ett välbesökt årsmöte. Fredag AMO inledde fredagen med att hälsa oss alla välkomna till Jönköping. Hon berättade sedan att tropikmedicinen i Sverige 14

15 säl-aktiviteter Vårmötet i Jönköping Vaccination, antibiotika och oral vätskeersättning har förändrat världen sagt om medicinska framsteg Smitt - koppor utrotade föddes i Jönköping med att Olle Gabinus, som en av de första i Sverige, kom att få möjlighet utbilda sig i tropikmedicin framför allt i London för att kunna ta hand om de missionärer som återvände till Sverige med diverse tropiska sjukdomar. Olle blev tidigt chef för epidemisjukhuset sedermera infektionskliniken i Jönköping och stannade där till sin pensionering Tillsammans med Elias Bengtsson, professor på epidemisjukhuset (Roslagstulls sjukhus) i Stockholm bildade han den tropikmedicinska klubben, numer Svensk Förening för Tropikmedicin. Hennes ord utgjorde en elegant inledning till symposiet om Jönköpings plats i globalmedicinen. Gunnar Holmgren, infektionsläkaren från Bankeryd som växt upp i Zambia, gjorde en globalmedicinsk exposé med En helt ny värld och framtiden 50 år med internationell hälsa. Gunnar Holmgrens föredrag i lätt redigerad form kan du ta del av på sidorna Symposiet innehöll dessutom en exposé över vaccinationsframgångar i världen av professor Bo Erik Malmvall, ett föredrag om HIV av Peter Iveroth, smittskyddsläkare i Jönköping. Överläkaren på kvinnokliniken Roland Boij berättade slutligen om ett framgångsrikt mödravårdsprojekt i Tanzania. Vaccinationsframgångar i världen I korthet berättade Bo Erik Malmwall följande: Tre forskningsresultat har förändrat världen vaccination, antibiotika och oral vätskeersättning. Första succén var utrotandet av smittkoppor Polio har minskat kraftigt, från fall i slutet av 1980-talet till 223 fall Mässling är fortfarande en dödlig sjukdom i bland annat delar av Afrika, men sjukdomen har minskat kraftigt totalt sett. Han sammanfattade: Vaccin har förhindrat 2,5 miljoner dödsfall. Poliosjukdomen är nästan utrotad. Mässling har blivit en ovanlig sjukdom. Nya vacciner är på gång, bland annat mot Hämofilus influenze och Rotavirus. Från HIV i Afrika till MRB i Jönköping Peter Iveroth beskrev målande den enorma pandemin som AIDS innebär med HIV/AIDS finns i Sverige. 2,5 miljoner nysmittas varje år i världen. 35 miljoner människor lever med HIV. 35 miljoner har dött i AIDS sedan sjukdomen upptäcktes. Nu är förekomsten värst i södra och västra Afrika. Bara 15 procent av dem som borde få bromsmedicin får tillgång till denna. HIV påverkar idag knappt livslängden tack vare bromsmedicinerna och man är nästan smittfri. Som mest virus i blodet har man som nysmittad. Genom att många har fler sexpartners samtidigt på den afrikanska kontinenten sprids sjukdomen mest där. Omskärelse har en 70-procentig skydds - effekt. Oklart varför, bättre hygien? I Sverige har vi 500 HIV-fall om året, de Vaccin har förhindrat 2,5 miljoner dödsfall Polio nästan utrotad Bara 223 fall under 2012 HIV påverkar knappt livslängden tack vare bromsmedicinerna 15

16 säl-aktiviteter Vårmötet i Jönköping Prioriteringsutredningens principer har glömts bort flesta som drabbas är utlandsfödda. Mer än fall av Klamydia diagnosticeras varje år. Bevare oss för att de som är klamydiasmittade smittas med HIV och sprider HIV på samma sätt avslutade Peter sin dragning. Mödravård i Tanzania Roland Boij berättade om hur han arbetade i Rufiji-distriktet i Tanzania med projekt för att minska mödradödligheten. Det föreligger i huvudsak fem orsaker till mödradödlighet: Blödning Infektion Kramper Förlossningskomplikationer Osäkra aborter Med utbildning och träning (bland annat i ultraljud), nya guidelines, bättre utrustning, bättre vägar så att ambulanser kan ta sig fram, kan mödra dödligheten reduceras avsevärt. Lördag Vi hälsades åter välkomna till Jönköping nu av landstingsdirektör Agneta Jansmyr. SÄL-mötet, menade hon var ett av de tre viktiga evenemangen i Jönköping denna helg, de andra var Qom out-pridefestivalen, och Klimatveckan. Hon lanserade konvivialitet ett begrepp lånat från Bodil Jönsson. Konvivialitet kommer från latinets con= tillsammans, och vivere=leva, och handlar enligt Bodil Jönsson om att ta fatt i de trådar som binder oss samman med andra. Agnetas budskap löd: Lyssna på de äldre! Behandling till varje pris Efter en kort information av vår ordförande Gunnar Sandberg blev det tur för Margareta Stenmarker, överläkare på barnklinken och ordförande i etiska rådet, samt Allan Comstedt chefspsykolog, att diskutera vårdens svåra etiska frågor. Prioriteringsutredningen från 1995, beslutad 1997 blev en naturlig utgångspunkt för diskussionen. Där slogs de tre viktiga etiska grunderna fast: Människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utredningen grupperade patienterna efter behov: Akuta sjukdomstillstånd och patienter med låg autonomi. Prevention, rehabilitering och habilitering. Mindre akuta sjukdomstillstånd. Vård av andra skäl. Prioriteringsutredningen har, menade föredragshållarna, fallit i glömska. Vi använder i alla fall inte den grunden när vi prioriterar. Mindre akuta sjukdomstillstånd har tendensen dominera och prioriteras, kanske för att de är lättare att greppa och handlägga. I flera utredningar har Socialstyrelsen försökt reda ut hur och på vad sätt vi ska välja omskrivna i rapporterna Vårdens svåra val (2007) och Vårdens alltför svåra val. Många kan uppleva en etisk stress av svårigheterna att prioritera. Citatet från Nelson Mandela : A Good Head and a Good Heart are always a formidable combination fick avsluta den värdefulla etiska diskussionen. Yrsel kan botas Lars Ödkvist, före detta överläkare på öronkliniken i Linköping beskrev inner örats mysterier målande för oss och berättade om tre sorters yrsel: kristallsjukan, Meniéres sjukdom och migränyrsel. Vi blev tröstade, samtliga kunde botas. Kristallsjukan kan man komma till rätta med med sinnrika manövrar för att få de vilsegångna kristallerna i bakre båggången på plats. Meniéres sjukdom som innefattar både tinnitus, hörselnedsättning och yrselanfall kan påverkas med tryckbehandling, diuretika, kortison och till och med gentamicin som utlöser en vestibularisneurit. Migränyrseln som kan uppträda med eller utan huvudvärk, ofta föregången av skotom kan hävas genom tidigt inmundigande av Imigran. Vilken nytta har förebyggande läkemedelsbehandling? Professor Arne Melander, överläkare i klin.farmakologi, Skånes universitetssjukhus/lunds universitet, före detta chef för stiftelsen NEPI (Nätverket för läkemedelsepidemiologi) talade om förebyggande läkemedelsbehandling: Syftet med läkemedelbehandling kan vara botande, substitution eller lindrande. Har vi nytta av prevention? Sekundär prevention är betydligt mer effektiv än primär prevention, berät- 16

17 säl-aktiviteter Vårmötet i Jönköping tade han. (Läs mer på sidan 19). Arne Melander gav även exempel på problem med prevention. Blodtrycks - sänkande till äldre över 80 år kan innebära risk för demens på grund av sviktande autoregeleing av hjärnans blodflöde. Statiner har ringa primärpreventiv effekt, men har god skyddseffekt mot hjärtinfarkt om man har ischemisk hjärtsjukdom och innebär lika bra skydd för den yngre som för den äldre patienten, men har i någon studie visats innebära en ökad risk för magtarmcancer hos äldre! Sätt ut den förebyggande medicinen på äldreboendet inte mycket nytta längre! var budskapet. Prima liv efter 65 Anne Hiselius klin. apotekare, Landstinget Jönköping och Lotta Larsdotter, distriktsläkare Norrahammar funderade kring äldre och läkemedelsanvändning/ordination. Budskapet från Anne var: ordinera helst läkemedel efter önskad effekt, ange substans, start och måldos, effektuppföljning, samt behandlingstid. Lotta gav oss exempel på hur viktigt fysisk aktivitet är för att motverka nedstämdhet, öka och bibehålla muskelkraften och autonomin. Hon betonade hur viktigt KSAM är känsla av sammanhang. Med citatet We are always the same age inside - så riktigt utryckt av Gertrude Stein, avslutades eftermiddagen. Fyra Jönköpingsprofiler Mellan de vetenskapliga föredragen presenterade Leif Ockander på ett mycket underhållande sätt fyra spännande profiler med anknytning till Jönköping. Elis Sandberg, den välkände THXdoktorn i Aneby. Veterinären som malde kalvbräss i köttkvarn och injicerade produkten utspädd med sterilt vatten. Många kände sig botade från allehanda sjukdomar och han blev oerhört populär, trots bristen på vetenskapligt bevisad effekt. Inte ens den dåvarande medicinal - styrelsen rådde på honom riktigt. Dr Hjorton i Huskvarna, leg.läk kom efter legitimationen till Huskvarna och blev snabbt mycket omtyckt kanske både för god empati, men också för ett pulver bestående av fenazon, fenacetin och koffein. Receptet medförde han från Uppsala. Pulvret tillhandahölls i små pappers kuvert, kallade sippor. Alla på vapenfabriken i Huskvarna blev pigga och smärtfria av dessa sippor. Tragiskt nog visade det sig långt efter dr Hjortons bortgång att många drabbades av njurskador av fenacetinet. Pulvret receptbelades och drogs så småningom in. Som tur var slapp dr Hjorton uppleva detta, doktorn som var som en medmänniska; som var lika mot alla rik som fattig Flahultarn, Sven Ingmarsson föddes i Flahult 1879 i en familj som sedan länge sysslat med att bota sjukdomar. Flahultarn själv specialiserade sig på sårbehandling och hans salva och plåster blev mycket kända. Mest känd blev ändå den s.k. supen som ansågs bota de flesta infektioner. Behandlingen med supen genomfördes alltid hemma hos Flahultarn vid hans köksbord. Receptet var hemligt, men de som intagit den beskrev att den hade en bitter och aromatisk smak av örter. Dessa hade han odlat själv i trädgården. Många berättade om supens undergörande verkan och Flahultarn blev oerhört populär vilket inte sågs med blida ögon av traktens läkare. Han åtalades 1917 för brott mot 1915 års medicinalförfattning (sannolikt för kvacksalveri) och blev dömd till böter. De betalades av råge genom en insamling av trogna beundrare. Flahultarn fortsatte sedan sin verksamhet till sin död Moster Pehrson ( ) hade en stuga i utkanten av staden där hon serverade bland annat öl. Hon bedrev en hel del social aktivitet med bland annat second handförsäljning av kläder till de sämre bemedlade. Hon var en känd profil och ett rivandes fruntimmer som alla kunde vända sig till. Text: Torsten Mossberg Vill du ordna ett SÄLmöte? Många som anordnat SÄLmöten brukar vittna om att det varit bland de roligaste de gjort på senare år. Du kanske också vill ordna ett SÄL-möte? Hör av dig i så fall till SÄL:s sekreterare Torsten Mossberg. Mejladress: 17

18 säl-aktiviteter Vårmötet i Jönköping Årsmötet valde ny styrelse Sälbladets redaktör Ingvar Gustafson och SÄLs sekreterare Lennart Rinder fick ta emot var sitt karikatyrporträtt av SÄLs ordförande Gunnar Sandberg som tack för sina gedigna insatser. Årsmötet hölls i HLK- högskolan för lärande och kommunikation där cirka 150 medlemmar stannat kvar för att välja en ny styrelse. Styrelsen fick en delvis ny sammansättning eftersom Lennart Rinder, sekreterare och Ingvar Gustafson, redaktör, avsagt sig omval. Följande omvaldes för två år: Christina Fabian, vice ordförande, Henning Höjer, kassör, och Marianne Ors. Torsten Mossberg valdes till ny sekreterare och Josef Milerad valdes till redaktör, båda för två år. Revisorerna Per G Swartling, sammankallande, Gitten Cederblad och ersättaren Sven Lindgren omvaldes för ett år. Alla val skedde enligt valberedningens förslag och med acklamation. Efter ytterligare formalia avtackades de båda avgående trotjänarna Lennart och Ingvar för sina utvecklande och gedigna insatser för SÄL med varsitt karikatyrporträtt. Lennart och Ingvar tackade slutligen för de många stimulerande åren i samvaron med många Sälar. Så tyckte några medlemmar Marianne Ors och Torsten Mossberg mejlade ett antal frågor till sju SÄL:ar som var med på mötet i Jönköping. De fick in svar från samtliga. Här är några av dem. Fråga 1. Vad tyckte du om balansen mellan föredrag och andra aktiviteter? Mycket bra, t.o.m. perfekt. Fråga 2. Vad tyckte du om föredragen? Är det något ämnesområde du själv skulle vilja ha belyst? Mycket intressanta och givande, delvis strålande. Kåserierna om Profilerna var ett mycket roligt och trevligt inslag. Lite mastigt med heldag med föreläsningar, kanske ska man ha framförallt fakta under förmiddagen och mer lättsamma inslag under eftermiddagen. Gärna inslag i kommande möten om: 1. Missbruk av alkohol, rökning och mat. 2. Psykiatri, nya behandlingsmetoder. 3. Chirurgia minor, CO2 laserkirurgi. Fråga 3. Vad tyckte du om kvälls - aktiviteterna? Vad var bra, vad var mindre bra? Kvällsaktiviteter är oerhört viktiga. Mycket trevligt med mingel på museum, men jobbigt att stå hela kvällen. Festmiddagen mycket trevlig med lagom mycket underhållning och korta tal. Föredrar dock långbord, lättare att höra och konversera flera, särskilt om man, som många av oss, hör dåligt. Fråga 4. Tycker du att sociala arrangemang som till exempel utflykter är värdefulla? Ja, det är mycket viktigt och stimulerande tycker jag. Flera av de tillfrågade deltog dock inte i utflykterna då de reste hemåt på söndagen av familjeskäl. De som deltog var mycket nöjda. Fråga 5. Har du förslag till andra aktiviteter än golf och tennis? Bridge, badminton, bad, vattengympa, minigolf, vandring med guide. Fråga 6. Har du några andra tips eller önskemål? Vore trevligt att veta i förväg vilka som kommer på mötet och helst var de bor. Då kan man samordna resa och hotell. Skapa fler tillfällen till möten, kaffebar? Att träffa gamla vänner och få nya hör väl till det viktigaste? Gör en enkät som belyser vilka arbetsområden SÄL-medlemmarna har som pensionärer. Där finns säkert intressanta uppslag till föreläsningar. 18

19 säl-aktiviteter Vårmötet i Jönköping Vilken nytta har förebyggande läkemedelsanvändning hos äldre? Sammanfattning av Arne Melanders föredrag vid SÄL:s årsmöte i Jönköping 2014 De flesta läkemedel är utmärkta produkter men användningen av dem blir inte sällan fel. Adekvat användning förutsätter att behandlingen har säkerställd patientnytta. Att bedöma patientnyttan av en läkemedelsbehandling är (frånsett placeboeffekten) vanligtvis enkelt för både patienten och läkaren när syftet med behandlingen är att bota (ex penicillin), substituera (ex insulin) eller lindra (ex analgetika); patienten blir bra eller förbättrad. Däremot är det omöjligt att hos en enskild patient konstatera patientnytta med förebyggande behandling eftersom denna per definition går ut på att förhindra en framtida sjukdom eller försämring. Sänkt blodtryck, kolesterol eller glukos kan ge viss vägledning, men är surrogatparametrar som inte bevisar patientnytta. Av dessa skäl bygger varje före - byggande behandling på ett antagande utifrån läkemedlets påvisade patientnytta i en (eller helst flera) randomiserade, kontrollerade och dubbelblindade kliniska prövningar. Det gäller då även att prövningarnas patienter är representativa för den patient som den aktuella behandlingen avser. En prövning utförd på medelålders Arne Melander, professor em och fd överläkare i klinisk farmakologi, Lund/Malmö och före detta chef för Stiftelsen NEPI. vita män i nordöstra USA garanterar inte patientnytta hos kvinnor, hos äldre eller hos icke-vita etniska grupper. Man bör även känna till hur många individer som måste behandlas under ett visst antal år för att förhindra framtida sjukdom i ett fall (Number Needed to Treat; NNT). NNT = 100 betyder inte bara att man måste behandla 100 individer för att en av dem ska ha nytta av behandlingen; det betyder också att 99 av 100 behandlas i onödan och att dessa 99 utsätts för en risk utan att ha någon nytta av behandlingen. Sådan ringa nytta föreligger i flera prövningar av typ primär prevention, dvs när friska (yngre eller medelålders) individer behandlas på grund av närvaro av en riskfaktor (ex förhöjt blodtryck eller förhöjt LDL-kolesterol). Vid sekundär prevention är NNT däremot ofta omkring 10, dvs att en av 10 i stället för en av 100 har nytta av behandlingen. Hos äldre (> 65) om än friska individer är ofta flera risker anhopade och även då kan NNT ligga på en låg nivå och motivera behandling. En jämförelse av nyttan (NNT) hos yngre/medelålders och hos äldre med måttlig systolisk hypertoni visar NNT för blodtryckssänkande medel avseende skydd mot stroke på nivån hos de förra, men på nivån hos de senare. När det gäller just blodtrycks - sänkande medel finns emellertid en ytterligare komplikation som påvisats av bland andra en tidigare medicinchef i just Jönköping, Sven Nilsson. I en studie på mycket gamla människor (> 80) sågs en ökad risk för vaskulär demens vid pågående antihypertensiv behandling, sannolikt betingad av en nedsatt autoreglering av hjärnans blodförsörjning. Däremot sågs en minskad risk för vaskulär demens hos sådana individer om de haft behandling under den övre medelåldern. Det är alltså sannolikt att blodtryckssänkande behandling 1) gör nytta, men i ringa grad hos yngre, 2) ger betydligt högre nytta hos äldre, men 3) kan skada hos de äldsta. Att använda blodtryckssänkande läkemedel på ett adekvat sätt är sålunda ingen enkel sak. 19

20 säl-aktiviteter Vårmötet i Jönköping På 50 år har vi fått en helt ny och bättre värld Gunnar Holmgren, överläkare, Infektionskliniken, Ryhovs sjukhus Sammandrag av föredrag vid SÄL-mötet i Jönköping, maj 2014 t Den store historikern Arnold Toynbee sa att i framtiden kommer 1900-talet att bli ihågkommet för krig och stora framgångar inom vetenskapen och teknologin. Men framför allt kommer vi att minnas århundradet som den tid då för första gången i mänsklig historia tanken växte fram att välfärd för hela mänskligheten skulle vara ett praktiskt och möjligt mål. Under de tidigare åren hade en sådan tanke känts helt absurd. Som ni vet ägde den stora konferensen i Kofi Annans och FNs regi rum i slutet av 1900-talet under vilken de flesta presidenter och premiärministrar skrev under de åtta milleniummålen. Alla målen var inriktade på att välfärden ska genomsyra alla världens folk före år Tre av dessa mål var direkta hälsomål, men alla påverkar hälsa direkt eller indirekt. Jeffrey Sachs, en av världens mest Nyligen gick jag i pension, 50 år efter mitt första jobb. När jag hade tagit studenten och ville läsa vidare till läkare hade jag inte råd. Jag fick då arbete vid en koppargruva i Zambia och efter 14 månader där kunde jag starta mina läkarstudier i dåvarande Syd Rhodesia. Om jag ser tillbaka på dessa 50 år förstår jag att en helt ny värld har kommit till, inte minst när det gäller hälsa. JEFFREY SACHS För första gången i världshistorien är det nu möjligt att utplåna absolut fattigdom spännande ekonomer, var nyckelperson på konferensen. Han säger att det under vår generation för första gången i världshistorien är möjligt att utplåna absolut fattigdom, den misär där människor lever på mindre än USD 1.25 PPP (Purchasing Power Parity) per person och dag. Tidigare hade detta varit omöjligt. 80 procent av ohälsan har med ekonomi att göra. Om vi kunde få bort absolut fattigdom från hela världen skulle ohälsan minska och det skulle ske i samma takt som ekonomin förbättras. Jeffrey Sachs optimism smittade även Melinda Gates och hennes man Bill Gates, som blev inspirerade att satsa på en fond som blev startpunkten för Global Fund. Målet för denna är att hitta nyckelproblem som kan lösas genom stöd till forskning och läkemedelsutveckling. På så sätt kan de stora sjukdomarna som orsakar mycket av fattigdomen minska. Enligt Sachs beror 20 procent av Afrikas fattigdom på malaria; 12 procent på HIV/AIDS och mycket av Afrikas fattigdom beror på faktorer som inte folket där rår över: geografi, 20

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Läkemedel nytta och risker hos äldre

Läkemedel nytta och risker hos äldre Läkemedel nytta och risker hos äldre Arne Melander Professor emeritus Klinisk Farmakologi och Läkemedelsepidemiologi, Lunds universitet Läkemedelssakkunnig SPF (F d Överläkare Klinisk farmakologi, Malmö

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SKOLLÄKARFÖRENINGEN

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SKOLLÄKARFÖRENINGEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SKOLLÄKARFÖRENINGEN Verksamhetsår: 2012-02-02 2013-03-19 Sammanfattning av verksamhetsåret Det har varit ett händelserikt verksamhetsår. De långa listorna över föreningens

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv Läkarförbundet under hela ditt yrkesliv Var med och forma utvecklingen Du gör ett klokt val som blir medlem i Läkarförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto större tyngd får vi att driva frågor som är

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011

Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011 Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011 1 Mötets öppnande. 2 Val av mötesordförande Helena Palmgren. 3 Val av mötessekreterare

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003

LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003 Antal 1 LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003 I oktober 2000 publicerades utredningen Läkare inom barn- och ungdomsneurologi med habilitering en bristvara! Under första halvåret 2003 genomfördes

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef!

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1 Kärt barn har många namn heter det. I så fall är Sveriges chefer sannerligen populära! En chefs främsta uppgift är att skapa resultat i den verksamhet han eller hon

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Framgångsrik valberedning - en nyckelroll i förbundet

Framgångsrik valberedning - en nyckelroll i förbundet Framgångsrik valberedning - en nyckelroll i förbundet vi får den styrelse vi förtjänar Vi får de ledare vi förtjänar! Arne Karlsson Kort presentation Augusti 1976 Valberedningens plats i Förbundet Revisorer

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Stadgar för SVENSKA FÖRENINGEN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFORSKNING (SAD)

Stadgar för SVENSKA FÖRENINGEN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFORSKNING (SAD) Stadgar för SVENSKA FÖRENINGEN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFORSKNING (SAD) Enligt beslut av årsmöte 1997-11-10 1 Målsättning Föreningens verksamhet syftar till att främja forskning om alkohol och andra beroendeframkallande

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Minnesanteckningar från Kick offdag 110827 på Psykologcentrum, S Förstadsg 13, Malmö

Minnesanteckningar från Kick offdag 110827 på Psykologcentrum, S Förstadsg 13, Malmö Riksföreningen psykoterapicentrum i Skåne Minnesanteckningar från Kick offdag 110827 på Psykologcentrum, S Förstadsg 13, Malmö Närvarande:, Ernst Dahlqvist, Christina Fredlund, Eva Malmberg, Kerstin Nilsson

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012

Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012 Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012 Innehållsförteckning Ordförande har ordet 3 DUS STYRELSEN 2012 4 SAMMANTRÄDEN UNDER ÅRET 4 DUS VERKSAMHET UNDER 2012 5 DUS årsmöte 5 US-campen 5 Vi i

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Novus Unga om vården. Vårdförbundet. 2010-05-10 Lina Lidell

Novus Unga om vården. Vårdförbundet. 2010-05-10 Lina Lidell Novus Unga om vården Vårdförbundet 2010-05-10 Lina Lidell 1718 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Vårdförbundet. Intervjuerna har genomförts inom ramen för Novus

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer