Arenastaden. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 1. december Solna stad i samverkan med Ny Nationalarena i Solna AB

Transkript

1 Arenastaden Övergripande gestaltningsprogram Solna stad i samverkan med Ny Nationalarena i Solna AB

2

3 Arenastaden Övergripande gestaltningsprogram Solna stad i samverkan med Ny Nationalarena i Solna AB Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 1 Arenastaden

4 Projektorganisation Detta övergripande gestaltningsprogram för stadsdelen Arenastaden i Solna är upprättat hösten 2007 av Solna stad i samverkan med Ny Nationalarena i Solna AB. Programansvarig konsult: Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB Medverkande: Ann-Christine Källeskog, Solna stad, stadsbyggnadskontoret Jennie Kastengren, Ny Nationalarena i Solna AB Peter Walker, BAU Thomas Andersson, Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB Illustrationer och foto (där annat inte anges): Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB Omslagsillustration: BAU Arenastaden sid. 2 Övergripande gestaltningsprogram

5 Förord Illustrationer ur fördjupad översiktsplan för Solna stationsområde. I den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde formuleras målen för den nya stadsdelen Arenastaden i Solna. I det strategiska läget intill Solna station och i anslutning till Råstasjöns höga natur- och rekreationsvärden ska en ny stadsdel med bostäder, arbetsplatser, service och handel byggas kring en ny nationalarena för fotboll. Detta gestaltningsprogram syftar till att på en övergripande nivå sammanfatta mål och riktlinjer för utformningen av stadsdelen. Programmet är ett policydokument som kompletterar den fördjupade översiktsplanen som underlag för kommande detaljplanering och det ska kunna biläggas kommande exploaterings- och överlåtelseavtal. Arbetet med att gestalta Arenastaden befinner sig i en första fas och mycket arbete återstår för att kunna precisera såväl mål och metoder som att vidareutveckla konkreta riktlinjer för stadsdelens utformning. Principerna i detta program ska därför utvecklas i särskilda kvalitetsprogram knutna till den fortsatta detaljplaneringen. Arbetet med gestaltningsprogrammet har genomförts av Solna stad i samverkan Ny Nationalarena i Solna AB. Solna i Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 1 Arenastaden

6 Innehåll Inledning sid 3 Bakgrund Syfte Programmets innehåll Allmänna förutsättningar Överordnade stadsbyggnadsmål sid 4 Bebyggelse Trafik Grönstruktur Trygghet/säkerhet Miljö Gestaltningsprinciper sid 7 Karaktär och gestaltning Stadsstruktur och bebyggelseenheter Gatumiljö Torg och Platser Nivåskillnader Park- och naturmark Gestaltningsfrågor relaterade till Miljöprogram Belysning/ljussättning Material Konstnärlig gestaltning Trygghet/säkerhet Tillgänglighet/orienterbarhet Arbetsprocess sid 35 Om projektet Kvalitetsprogram Uppföljning Referenser sid 38 Arenastaden sid. 2 Övergripande gestaltningsprogram

7 Inledning Bakgrund I den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde (med lokalisering av en ny arena för fotboll) formuleras utbyggnadsmålen för Arenastaden, en ny stadsdel i anslutning till Råstasjön och Solna station. Marken i planområdet ägs av privata intressenter och av kommunen. Området som idag har svaga kopplingar till omgivande stadsbygd, rymmer i sig stora kontraster. Avvecklad industrimark starkt präglad av närheten till järnvägen och stora kontorskvarter längs Dalvägen gränsar till Råstasjön med omgivande park- och naturmark. Miljön vid Råstasjön är med en koppling mot Lötsjöområdet i Sundbyberg av stor betydelse som rekreationsområde för Solna och Sundbyberg. Sjön med omgivande grönområde har också ett stort naturvärde, i synnerhet som fågellokal. Här ska en ny stadsdel med bostäder, arbetsplatser, service och handel byggas kring en ny nationalarena för fotboll. Utbyggnaden sträcker sig över en lång tidsperiod och kommer att ske i etapper fram till cirka Programmets syfte I den fördjupade översiktsplanen beskrivs visionen om en levande stadsdel. Detta gestaltningsprogram ska med utgångspunkt i den fördjupade översiktsplanens motiv formulera de övergripande gestaltningsmålen för Arenastaden och därigenom kunna utgöra en vägledning för gestaltningsmässiga ställningstagenaden i samband med kommande planläggning och utveckling av stadsdelen. Programmet ska med fokus på stadsmiljö och det offentliga rummet bidra till att säkerställa stadsdelens överordnade karaktär och kvaliteter genom att: Fokusera på det som är strukturellt grundläggande för utvecklingen av stadsdelen (disposition och samband). Formulera generella riktlinjer för stadsdelens överordnade gestaltning (bebyggelsekaraktär, gatumiljö/platsbildningar och grönområden). Skapa en gemensam plattform för de som deltar i utvecklingsarbetet. Programmet är ett policydokument som kompletterar den fördjupade översiktsplanen som underlag för kommande detaljplanering och det ska kunna biläggas kommande exploaterings- och överlåtelseavtal. Mål och gestaltningsprinciper som formuleras i detta program ska utvecklas i särskilda kvalitetsprogram knutna till planarbetet. Innehåll och läsanvisning Gestaltningsprogrammet är indelat i tre avsnitt: Överordnade stadsbyggnadsmål Gestaltningsprinciper Arbetsprocess I det första avsnittet Överordnade stadsbyggnadsmål sammanfattas de överordnade målen för Arenastadens form och innehåll som främst finns angivna i den fördjupade översiktsplanen för området. Det andra avsnittet Gestaltningsprinciper innehåller mål och riktlinjer för stadsdelens övergripande karaktär och gestaltning avseende stadsstuktur, bebyggelse, gatumiljö, park- och naturmark, gestaltningsfrågor relaterade till miljömålen för stadsdelen samt trygghetsoch säkerhetsaspekter. Det tredje och sista avsnittet Arbetsprocess beskriver i korthet på vilket sätt programmets intentioner kan implementeras och följas upp under kommade planerings- och genomförandeskeden. Allmänna förutsättningar Programmet förutsätter att planeringen och byggandet inom Arenastaden sker inom ramen för gällande lagar och förordningar (Plan- och bygglagen PBL, Boverkets bygg- och konstruktionsregler BBR och BKR, lokala förordningar, etc). Avsikten med detta gestaltningsprogram är att formulera de mål för stadsdelens utformning som dessa inte kan hantera. Ett kommunövergripande gestaltningsprogram för offentlig miljö i Solna håller på att tas fram. Detta ska när det föreligger, tillsammans med detta program och kommande kvalitetsprogram knutna till detaljplaneringen, också ingå som gestaltningsförutsättningar i den fortsatta planeringen och utvecklingen av stadsdelen. Eftersom utbyggnaden av området är utsträckt i tiden och såväl innehåll som omfattning kan komma att förändras, ska de mål eller riktlinjer som formuleras i detta program utvecklas eller anpassas till nya förutsättningar om och när sådana uppstår. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 3 Arenastaden

8 Överordnade stadsbyggnadsmål Utbyggnaden av Arenastaden är ett av de stora stadsutvecklingsprojekten i Stockholmsregionen som genom att innehålla en stor arenaanläggning dock i väsentlig grad skiljer sig från övriga projekt. Viljan är att skapa en tät blandstad där bostäder, arbetsplatser, service, handel, kultur och sport kompletterar varandra. Strukturen i området ska ge förutsättningar för ett livskraftigt stadsliv och utbyggnaden av stadsdelen ska kännetecknas av en omsorg om stadsbygden och dess innevånare genom en väl gestaltad bebyggelse och välintegrerade kommunikationer och grönstruktur. De överordnade målen i den fördjupade översiktsplanen som leder till gestaltningsmässiga åtgärder kan sammanfattas i följande rubriker: Bebyggelse Trafik Grönstruktur Trygghet/säkerhet Miljö Bebyggelse Målsättningen är att den nya stadsdelen ska länka samman omgivande stadsdelar och bidra till att överbrygga trafikbarriärer. Strukturen bygger vidare på dagens kvarter och vägnät. Karaktär och skala Bebyggelsen kommer att utgöra två karaktärsmässiga delar, en storskalig och enhetlig och en mera sammansatt och småskalig: Arenan och bebyggelse för handel, service, etc, utmed spår- och verkstadsområde ska forma en storskalig yttre bebyggelseskärm, där arenan ska utgöra ett påtagligt landmärke. Stadsdelens inre ska utformas som en småskaligare blandad stadsbebyggelse av nya bostäder tillsammans med ny och befintlig verksamhetsbebyggelse. Stadsmiljö Stadsdelen ska präglas av väl avvägd variation i planstruktur och bebyggelseutformning. Målsättningen är en hög arkitektonisk kvalitet: Höga kvaliteter för boende, arbete och fritid med närhet till park- och grönområden, service och kollektivtrafik. Variation i fasadutformning och takfotsshöjder ska nyansera kvarterens form och skala och skapa spännande stadsrum. Gränser mellan privata och offentliga rum ska vara tydliga, inte minst med tanke på strandskyddet. Hänsyn till park- och naturmark Mötet mellan bebyggelsen och park- och naturmarken ska utformas med stor hänsyn till befintliga natur- och rekreationsvärden: Mötet mellan bebyggelsen och Råstasjön ska utformas så att det både tillvaratar det attraktiva läget och så att en väl utformad och allmänt brukbar övergång uppstår. Bostadsbebyggelse i stadsdelens nordvästra hörn och på Dalvägens södra sida utformas med stor hänsyn till parkmiljö och naturvärden. (Bebyggelseutveckling i nordväst bör ske i samverkan med Sundbybergs stad.) Ovan: Stadsdelens nya bebyggelse kommer att skapa en urban och storskalig stadsmiljö. Foto: BAU Nedan: Park- och naturmarken vid Råstasjön med höga frilufts-, natur- och rekreationsvärden är en mycket värdefull resurs i området. Grönstrukturkarta ur den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde Arenastaden sid. 4 Övergripande gestaltningsprogram

9 Trafik Trafiksystemet i stadsdelen ska vara väl gestaltat och tydligt och svara mot krav som ställs både från nationalarenans verksamhet och från det dagliga livet i området. Kollektivtrafik Nationalarenan för fotboll och utveckling av stadsdelen Arenastaden förutsätter en utbyggd och väl fungerande kollektivtrafik: Solna station byggs ut med en norra entré som får direktkoppling till Arenastaden via ny gc-bro över spårområdet. Solna stations befintliga södra del genomgår en omfattande förändring i den så kallade strålplatsen där även den nya grenen av Tvärbanan avses ansluta. Busstrafik till stadsdelen ansluter via ny vägbro över spårområdet samt nya väganslutningar från Enköpingsvägen/Sjövägen (norr om Råstasjön) och från Frösundaleden/strålplatsen. Nya broar och ny stationsentré är särskilt viktiga gestaltningsuppgifter. Gång- och cykelvägnät Gång- och cykelvägnätet i och i anslutning till stadsdelen ska byggas ut så att ett sammanhållet och väl fungerande nät uppstår: Gång- och cykelvägnätet ska ha god standard och präglas av hög tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet. Samordning med väg- och broutbyggnader ska vara inbjudande, utformas för att klara stora gångfl öden och tydligt kunna vägleda besökare till arenan och andra viktiga målpunkter. Vägnät Utvecklingen av stadsdelen förutsätter en utbyggnad av följande nya vägar och väganslutningar. Vägnätet ska vara trafiksäkert, lätt att orientera i präglas av god gestaltning. Vägnätets övergripande organisation: Koppling till huvudvägnätet (E4/E18) sker via Frösundaleden/strålplatsen, via Kolonnvägen (ny vägbro) samt till Enköpingsvägen via Sjövägen. Huvudvägar in mot stadsdelen utgörs av en ny väg norr om Råstasjön, en ny väg parallellt med spåren från Frösundaleden/strålplatsen och av den befintliga och ombyggda Vintervägen-Östervägen. En ny vägbro över spårområdet uppförs mellan stadsdelen och Kolonnvägen. Stadsdelens nya huvudgata går längs nuvarande Lokvägens/Stinsvägens sträckning (ansluter till samtliga huvudvägar in mot Arenastaden). Sjövägen stängs längs Råstasjöns västra sida. Parkering Parkeringen i stadsdelen ska utformas med trygghet och användarvänlighet i fokus: Bilparkering ska ordnas i garage under kvartersbebyggelsen. Angöring och besöksparkering ska möjliggöras även längs gatorna inom stadsdelen. Bussparkering (charterbussar) inom stadsdelen ordnas i första hand längs den nya vägen mot verkstadsområdet. Grönstruktur Utbyggnaden av stadsdelen ger utrymme för bevarande och utveckling av Råstasjöns natur- och parkområde. Kopplingen mot angränsande Lötsjöområdet i Sundbyberg och mot Järvafältet ska förbättras genom en framtida avstängning av Sjövägen. Genom att nya broar över järnvägen ska också tillgängligheten till Nationalstadsparken och Haga förbättras. Naturvärde Naturmiljön vid Råstasjön bevaras och utvecklas: Råstasjöns naturvärden är främst knutna till strandoch vattenmiljöerna, men naturmiljön vid sjön ska vid utvecklingen av stadsdelen betraktas som en helhet. Parkmiljö/ny stadsdelspark Mellan den nya bebyggelsen och Råstasjön tillkommer en ny stadsdelspark. En ny stadsdelspark ska berika hela park- och rekreationsmiljön vid Råstasjön: Stadsdelsparken ska vara väl integrerad i befintlig park- och naturmiljö och bidra till att utveckla befintliga värden. Den ska vara allmänt tillgänglig och användbar och erbjuda ett ökat utrymme för aktivitet och utevistelse i anslutning till stadsdelen och grannskapet. Trygghet/säkerhet Arenastaden ska utformas för att passa det sociala liv som den är avsedd för, vilket innebär att en hög grad trygghet och säkerhet både som bostads-, handels- och arbetsplatsmiljö och inte minst som evenemangsplats ska säkerställas: Planeringen av stadsdelens olika delar eller etapper samordnas så att en stadsmiljö som helhet kan utformas som upplevs trygg och som bidrar till att begränsa brott. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 5 Arenastaden

10 Indela och utforma området så att bostäder och andra känsliga verksamheter inte påverkas negativt vid stora evenemang. Stora besöksmängder kräver särskild omsorg vid planering och utformning av torg och platser runt arenan. Risker med anledning av det intilliggande spårområde ska åtgärdas med olika skyddsanordningar så att inte obehöriga kan ta sig in eller falla ner från broarna vid trängsel. Området ska också planeras så att insatser från räddningstjänsten och polisen kan ske på ett smidigt och säkert sätt. Möjligheterna att separera rivaliserande supportergrupper måste hanteras. Trygghets- och säkerhetsaspekter måste hanteras och preciseras kontinuerligt för att målen för stadsdelen ska kunna uppnås. Miljö Miljömålen för Arenastaden är preciserade i Miljöprogram för Arenastaden (november 2007). I detta program kommer bara miljömålens gestaltningsmässiga konsekvenser att sammanfattas. Dagvatten Dagvatten ska renas och bidra till att förbättra vattenkvalitén i Råstasjön och utloppet i Brunnsviken. Dagvattenhanteringen i Arenastaden ska kunna bidra estetiskt till områdets karaktär och särart. Avfall Stadsdelen ska ha en infrastruktur som tillåter en uthållig och flexibel avfallshantering med möjlighet till fastighetsnära sortering och hämtning. Anläggningar för avfallshantering i gaturum och på kvartersmark ska utformas så att de är enkla att använda och attraktiva att betrakta. Lokalklimat Genom den relativt stora skalan med omgivande höga hus finns en risk att området kring arena, hotell, m m, får ett lokalklimat med turbulens och förhöjda vindhastigheter. Åtgärder studeras för att skapa bra lokalklimat ex. genom anpassning av byggnaders detaljutformning eller med andra vindbrytande och läbildande konstruktioner. Ovan: Arenastaden ska utvecklas till en levande och trygg stadsdel, där det känns komfortabelt att vistas vid alla tillfällen. Foto: BAU Nedan: Miljömålen för Arenastaden finns formulerade i Miljöprogrammet (koncepthandling september 2007) för stadsdelen. Omslag rapport: SWECO VIAK AB Arenastaden sid. 6 Övergripande gestaltningsprogram

11 Gestaltningsprinciper Arenastaden ska gestaltas både som en representativ evenemangsplats av hög internationell klass för en bred målgrupp och som en välintegrerad stads- och bostadsmiljö för en lokal grupp boende, arbetande och besökande. Stadsdelen bör med utgångspunkt från sin representativa roll präglas av en samtida och framåtblickande arkitektur. Det innebär att formspråk och materialanvändning ska kännetecknas både av tilltro till modern teknik och av miljömedvetenhet. System och detaljutformningar bör alltid väljas som optimerar båda dessa gestaltningsuttryck. Karaktär och gestaltning om funktion, identitet och skala Arenastadens olika delar kommer beroende på funktion och läge att ha olika karaktär till innehåll och form. Tre huvudsakliga stadsbyggnadskaraktärer (och kontaktytorna mellan dem) kommer att känneteckna Arenastaden: Nationalarena och handelsplats Bostäder och verksamheter Park- och naturmark Nationalarenan och handelsplatsen tillsammans med omgivande stadsrum på sin upplyfta nivå medför att en ny, storskalig och urban stadsmiljö kommer att skapas, där Arenan ska utgöra det betydelsefulla landmärket och signaturen för stadsdelen. Stadsrummen i denna del av Arenastaden Arenatorget med anslutande vistelseytor, rörelsestråk och länkar till Solna station och omgivande marknivåer måste vara robusta och momentant kunna tåla ett stort publikt tryck med högt ställda krav på funktion, tillgänglighet och genomströmningskapacitet. Arenastaden kommer att innehålla tre huvudsakliga stadsbyggnadskaraktärer: Nationalarena och handelsplats, storskalig och urban stadsmiljö på en upplyft nivå (blå), bostäder och verksamheter som angörs från marknivå längs främst Lokvägen (brun) och park- och naturmarken vid Råstasjön (grön). Denna del ska upplevas som trygg och den ska präglas av välnyanserade arkitektoniska kvaliteter som klarar både vardag och fest. Stadsdelens bostäder och verksamheter, som angörs från marknivå längs i en kvartersstruktur kring Lokväg, har en mera traditionell form och funktion. Här ska en levande stadsmiljö för vardagslivet i stadsdelen kunna utvecklas. Men även dessa delar kommer att påverkas av olika evenemangssituationer. Gaturummen ska gestaltas klara såväl vardagstrafiken med buss-, bilangörings-, gång- och cykeltrafik som evenemangsanknutna aktiviteter och trafikrörelser med stora mängder gående eller köande, charterbussar och evenemangstransporter. Gaturummen måste med andra ord vara tydliga och robusta, samtidigt som arkitektur och bebyggelse tydligt ska signalera hemvist för boende och verksamma i stadsdelen. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 7 Arenastaden

12 dem. Att utforma kontaktytorna är en lika viktig gestaltningsuppgift som att utforma delarna varför sig. Detta gäller både delarna sinsemellan genom att utforma nivåskillnaderna mellan en upplyft entrénivå till arenan och marknivån och att gestalta imaginära eller reella gränser mellan det offentliga och det privata i stadsrum, bostads- och parkmiljöer, samt i kopplingarna till omgivande stadsbygd genom broutformningar över spårområdet och parkmark och rörelsestråk mot angränsande bebyggelse och parkområden i Solna och Sundbyberg. Arenastadens bebyggelse är organiserad längs två kommunikationsstråk: Ett för gångtrafik (blå) mellan Solna station och arenan på en övre entrénivå (ca + 12 m) samt ett för blandad trafik till stadsdelen och arenan (orange) i marknivå längs Lokvägen (ca + 3 m). Park- och naturmarken vid Råstasjön är en betydelsefull och karaktärsskapande del av Arenastaden som genom sin storlek bidrar till att balansera den tillkommande bebyggelsevolymen i stadsdelen. Den är en befintlig och uppskattad resurs inom området och stor hänsyn ska tas till de höga frilufts-, natur- och rekreationsvärden vid utvecklingen av stadsdelen. Parkmiljön runt sjön kompletteras med en ny stadsdelspark i anslutning till Arenastadens nya bebyggelse. Denna del av Arenastaden har också högt ställda krav på tillgänglighet, trygghet och användbarhet och ska kunna brukas av alla men är främst avsedd för traktens innevånare i form av Arenastads-, Solna- och Sundbybergsbor. Arenastaden ska tydligt präglas av sina olika delar och karaktärer men också av övergångarna mellan Stadsstruktur och bebyggelseenheter Visionen om Arenastaden baseras på två bärande och mot varandra balanserande delar: En bebyggd och en obebyggd. Råstasjöns park- och naturmiljö i stadsdelens västra halva är befintlig och kommer principiellt att genomgå marginella förändringar under utbyggnaden av stadsdelen (se Park- och naturmark nedan). Den stora omdaningen av området, funktionellt och visuellt, kommer den nya bebyggelsen och utvecklingen av den befintliga i stadsdelens östra halva att stå för. Stadsdelens bebyggelse är organiserad längs två kommunikationsstråk: Ett för gångtrafik mellan Solna station och arenan på en övre entrénivå samt ett för blandad trafik till stadsdelen och arenan i marknivå längs Lokvägen. Stadsdelens principiella disposition följer dessa stråk. Längs det övre stråket är det kommersiella innehållet och evenemangsfunktionen i stadsdelen främst orienterat och kring Lokvägen lokaliseras huvudsakligen boende och kontorsverksamhet i stadsdelen. Någon helt entydig funktionell disposition längs dessa stråk bör inte uppstå Arenastaden sid. 8 Övergripande gestaltningsprogram

13 Ovan: Arenastaden ska både gestaltas som en representativ evenemangsplats av hög internationell klass och samtidigt fungera som en välintegrerad stadsmiljö för stadsdelens nya innevånare. Foto: Amsterdam Arena. Nedan: Både ur stadsmiljö- och besökssynpunkt är det av stor vikt att arena kan bli ett karaktäristiskt landmärke och att dess yttre gestaltning kan motsvara rollen som nationalarena. Foto: Allianz Arena, München. utan innehållet bör med beaktande av exempelvis bulleravskärmningen från spår- och verkstadsområde kunna blandas i största möjliga utsträckning för att skapa en levande och variationsrik stadsmiljö (exempelvis med bostäder ovanpå kommersiella lokaler, etc). Arenan, Arenatorg och kommunikationsstråk Den nya nationalarenan för fotboll kommer att bli den största evenemangsarenan i landet. Vid fotbollsevenemang kommer en publik på upp till sittande åskådare att kunna tas emot. Vid konsertevenemang är upp till åskådare möjliga att hysa i arenan. Detta betyder att arenan kommer att bli besöksmål för ett mycket stort antal människor. Prognosen är ca 65 evenemang och upp mot 1,5 miljoner besökare årligen. Både ur stadsmiljö- och besökssynpunkt är det därför av stor vikt att arena kan bli ett karaktäristiskt landmärke och att dess yttre gestaltning kan motsvara rollen som nationalarena. Även om arenan inte skulle bli den enskilt största byggnadsvolymen i området ska den framstå med dignitet och som stadsdelens tydligaste solitära byggnadsverk. Miljön runt samtida stora arenor är oftast urban och präglad av närhet till kommunikationssystemen, vilket oftast också brukar avspeglas i arkitektur och gestaltning. Målet för Arenastaden bör på motsvarande sätt vara att skapa en stadsmiljö där såväl byggnader som stadsrummen mellan upplevs som ändamålsenliga, välgestaltade och samtida, dvs uppvisa en välstuderad och bearbetad gestaltningsmässig kvalitetsnivå (inte nödvändigtvis dyrbar) som svarar mot avsedd funktion. Olika möjligheter i nyttjandet av stadsdelen och området runt arenan ska bli möjliga. Arenan med omgivande torgytor och kommunikationsstråk är de delar av Arenastaden som kommer att utsättas för högst publikt tryck och måste gestaltas för detta. Men området ska också fungera i en vardagssituation med betydligt färre människor i rörelse. Detta ställer stora krav på gestaltningen av stadsmiljön vad det gäller såväl utformning, skala och materialval som på funktion, flexibilitet, tålighet mot slitage (och vandalism), etc. Det är också viktigt att området upplevs som tryggt, vänligt och säkert för olika typer av besökare vid olika tidpunkter. Kommunikations- och uppehållsytorna ska därför dimensioneras och utformas så att variation och nyanser uppstår i stadsrummen. Ytorna ska orienteras mot viktiga målpunkter och med lämpliga storlekar länkas samman i ett system av stråk, torg och platsbildningar. Sträckan mellan Solna station och arenaentréerna kan delas in i följande stråk och platser (se karta sid. 10). Tre delstråk på bro-/arena-entrénivån: 1) bropassagen över spårområdet 2) passagen av handelsplats och kontor 3) entrézonen runt arenan På marknivå utgör Lokvägen (d) det primära rörelsestråket. Fyra platsbildningar på bro-/arena-entrénivån: a) en mindre plats vid nya entrén till Solna station b) en större entréplats vid de nya broarnas möte med stadsdelen c) Arenatorget söder om arenan d) en mindre entréplats norr om arenan Platserna ska vara tillgängliga från marknivån med tydliga trapp- eller rampförbindelser. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 9 Arenastaden

14 1) bropassage över spårområde 2) passage handelsplats/kontor 3) entrézon arena a) entré Solna station b) entréplats söder/öster c) Arenatorget d) entréplats norr x) torgyta vid sjöutlopp y) torgyta/entréplats Vintervägen z) entréplats mark handelsplats/kontor För att skapa variation och valmöjligheter i nyttjandet av stadsdelen och området runt arenan ska kommunikationsoch uppehållsytorna beroende på funktion delas in i sammanlänkade stråk, torg och platsbildningar med lämpliga storlekar. Ett flertal platsbildningar (ex som stadsdelstorg) kan utvecklas på marknivå längs Lokvägen: x) vid korsningen med Råstasjöns utlopp (främst kopplad till den nya bostadsmiljön) y) vid korsningen med Vintervägen (kopplad till arenans sydvästra entré till innerplan) z) vid lämplig central entrépunkt från marknivå till handelsplats/kontor x) d) y) 3) 3) 2) c) z) 3) 2) 2) b) 1) Denna överordnade indelning av stråk och platser ska tydliggöras i den fortsatta gestaltningen så att stråk främst upplevs som rörelsezoner och torg och platser främst upplevs som uppehålls-/vistelsezoner. Orientering och rörelseriktningar ska anpassas efter respektive målpunkters funktion och lokalisering (Se Torg och platser nedan) a) Handel/kontor och övriga kommersiella delar Handel, kontorsarbetsplatser och övriga kommersiella inslag i Arenastaden är betydelsefulla förutsättningar för livet i stadsdelen. Framförallt under dagtid. Eftersom det är fråga om gemensamma stadsrum/typer av stadsrum gäller i huvudsak samma gestaltningsmässiga principer för gränssnittet (exponering, entréfunktioner, fasadutformning, etc) mot de kommersiella delarna av Arenastaden som mot själva Arenafunktionen. Däremot är det andra mera vardagliga personflöden eller besökssituationer som ska tas om hand. Det är med andra ord viktigt att den kommersiella bebyggelsen utformas med ett rimligt mått av generalitet så att den över tiden kan inrymma varierande funktioner och erbjuda ett varierat utbud för att betjäna olika typer av lokal- eller konsumtionsbehov. Både boende, arbetande och besökare till handelsanläggningar ska på ett naturligt sätt också kunna orientera sig i stadsdelen och enkelt finna den service man efterfrågar och man ska känna sig trygg i utvändiga stadsrum även när det är färre människor i rörelse. En större handelsplats eller ett köpcentra är av kommersiella skäl inåtvänd till sin natur och andelen lokaler och butiker i fasader är vanligtvis begränsad. Gestaltningsarbetet ska därför fokusera på hur en anläggning av sådan art arkitektoniskt kommer till uttryck i Arenastadens stadsmiljön. Utformning av alla entrésituationer och byggnaders utvändiga exponeringen ska gestaltningsmässigt tas om hand på ett sätt som skapar ett mervärde i stadsmiljön, genom en nyanserad arkitektonisk bearbetning, välstuderad mateialanvändning eller ljussättning, etc. Viktiga entréer bör inte orienteras mot frekventa rörelsestråk utan mot torg och platsbildningar. Där Arenastaden sid. 10 Övergripande gestaltningsprogram

15 Ovan: Storskalig stadsgata där den centrala delen hålls fri för kommunikation och sidorna har ett småskaligare innehåll anpassat till entréer och en långsammare rörelse. Foto: esterno/electrah. Nedan: Bostadsbebyggelsen mot Råstasjön orienteras mot sjön och parklandskapet, både som en boendekvalitet och som karaktärsdrag för stadsdelen. Tuborghavn, Köpenhamn. entréer ändå kommer att riktas mot rörelsestråk bör plats finnas för en tydlig entrézon som tillåter både passage förbi och en bekväm entrésituation. Uteserveringar, etc, i anslutning till caféer och restauranger bör planeras i lugna lägen, eller på annat vis skyddade från stora publikflöden med exempelvis låga murar, permanenta upphöjda planteringar eller staket. Bostäder En avgörande förutsättning för att Arenastaden ska bli en över dygnet och året levande stadsdel är att inslaget av bostäder blir väl disponerat och attraktivt. Ca lägenheter är enligt den fördjupade översiktsplanen möjliga att utföra inom stadsdelen (väster om spår- och verkstadsområde). Arenastadens innehåll av bostäder kommer att preciseras under kommande detaljplanearbete. Här exemplifieras bara med två tänkbara bebyggelsetyper som illustreras i den fördjupade översiktsplanen: skivhus mellan Råstasjön och arenan kvartersbebyggelse längs Lokvägen (ovanpå kommersiella lokaler) Dessutom kan komplement med ytterligare en typ av bostäder (penthouse) bli aktuell genom påbyggnad av befintliga kontorslokaler mellan Dalvägen och Lokvägen (se även Befintlig bebyggelse nedan). Generellt utförs bostäderna goda lägen, dvs. orienterade i gynnsamma väderstreck, med möjlighet till goda bullervärden och ofta med utsikt mot grönområden. De får därigenom en viktig funktion som ett sammanlänkande element mellan Arenastadens mera storskaliga delar och anslutande park- och naturmiljö i området. Olika förhållanden avseende bebyggelsetyp, läge (ljus och klimat) och sammanlänkande funktion leder också till att gestaltningsuppgiften i bostadsmiljönerna kommer skifta vilket bör leda till olika utformningsprinciper. Skivhus mot Råstasjön bör orienteras för att bäst utnyttja möjligheten för utsikt mot sjön. Eventuellt kan detta förstärkas med terrasseringar av våningsplanen mot sjön. Sambanden mellan arenans upplyfta nivå och bostädernas och Råstasjöns nivå bör främst vara visuella och den fysiska kopplingen koncentreras till relativt begränsade passager mot Lokvägen (se Torg och platser nedan). Bebyggelsen studeras särskilt med hänsyn till den befintliga parkmiljön och dess natur- och vistelsevärden. Bostadskvarteren och gårdsmiljöerna bör ha en gräns mot den nya stadsdelsparken som markerar vad som är privat och vad som är offentligt, utan att de visuella sambanden dem emellan skärs av och så att den samlade park- och gårdsmiljö upplevs så rumsligt stor och enhetlig som möjligt. Den viktigaste gestaltningsuppgiften för bostäderna i kvartersbebyggelse längs Lokvägen (ovanpå kommersiella lokaler) är att tydliggöra de boendes hemvist och entréförhållanden, entréer och trapphus. Åt vilket håll orienteras dessa, hur samordnas dessa med kontors- eller handelsverksamhet och hur uppstår en hög trygghetsoch säkerhetsnivå över dygnet? Gårdsmiljöerna torde bli kringbyggda och de kommer att utföras på bjälklag. Detta leder till att möjligheten att göra gårdarna gröna och med så goda klimatförhållanden som möjligt bör studeras särskilt. Det senare gäller naturligtvis för samtliga bostäder. Målet bör vara att åstadkomma så goda ljus- och lokalklimatförhållanden som möjligt i alla bostadsmiljöer. I den fördjupade översiktsplanen illustreras även bostads- bebyggelse i stadsdelens nordvästra hörn och på Dalvägens södra sida. Denna kommer att studeras under Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 11 Arenastaden

16 kommande plan- och utbyggnadsetapper. (En utbyggnad i nordväst bör ske i samverkan med Sundbybergs stad.) Bostadbebyggelse i dessa lägen bör utformas med stor hänsyn till parkmiljö och naturvärden och hanteras på motsvarande sätt som bebyggelsen vid Råstasjön. Den studeras särskilt med hänsyn till den befintliga parkmiljön och dess natur- och vistelsevärden, så att parkmarken kan lämnas så intakt som möjligt. Gränsen mot den befintliga parkmarken ska både markera vad som är privat och vad som är offentligt, och samtidigt säkerställa goda visuella samband och de befintliga rörelsemönstren i parkmiljön. Längs Dalvägens södra sida kan det även bli aktuellt att lokaliser förskola. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen och de verksamheter som bevaras kommer att integreras som en del av den nya Arenastaden. Befintligt gatunätet kommer att kopplas ihop med nya gator och vägar. Bebyggelse som blir kvar kommer att på kort sikt i stort sett behållas oförändrad. Vissa byggnader kommer att byggas på med en eller flera våningar och ändra användning (bostäder). Framtida renoverings- och ombyggnadsarbeten bör utföras så att de överensstämmer med den framtida stadsdelens karaktär och utformningsprinciper och en integration med ytterligare bostäder bör kontinuerligt undersökas. Där det är lämpligt bör nya grönytor anläggas, exempel vis i form av förgårdsmark (se Gatumiljö nedan) eller i anslutning till förändra verksamhet med mindre krav på last- och lossningsytor, etc, eller där det kan uppstå andra luckor mellan gammalt och nytt. Befintliga bostäderna utanför planområdet påverkas inte rent fysiskt av den nya stadsdelen, men de kommer ändå att influeras av den. Framför allt gäller detta bostäderna längs Vintervägen. Det är därför viktigt att i planering och gestaltning ta hänsyn till detta, för att inte förändra närmiljön för de boende negativt. Det nya som tillkommer genom utbyggnaden av Arenastaden ska i stället bli en tillgång och innebära en kvalitetshöjning för de befintliga bostäderna (parkmark, gång- och cykelbanor, service och kulturutbud, etc). Sammanfattning stadsstruktur och bebyggelseenheter: Arena och handelsplats arenan som landmärke arenan ska framstå med dignitet och som stadsdelens tydligaste solitära byggnadsverk en handelsplats exteriör entrésituationer och byggnaders utvändiga exponeringen ska gestaltas på ett sätt som skapar ett mervärde i stadsmiljön kommunikations- och uppehållsytorna ska dimensioneras och utformas för både evenemang och vardag och så att variation och nyanser kan uppstå i stadsrummen Bostäder och verksamheter kvartersstrukturen längs Lokvägen ska kunna utvecklas till en levande stadsmiljö, där gaturum och arkitektur ska signalera hemvisten för boende och arbete bostäder ska utföras i gynnsamma lägen, med möjlighet till goda bullervärden och kontakt med grönområden befintlig bebyggelse ska integreras och utvecklas på ett sätt som överensstämmer med staddelens nya karaktär och utformningsprinciper Park- och naturmark utbyggnad av stadsdelen ska på ett hänsynsfullt sätt bevara, integrera och utveckla Råstasjön och omgivande natur- och rekreationsvärden i helhetsmiljön Ovan: Kvartersbebyggelse längs Lokvägen utgör en mera innerstadspräglad stadsmiljö, där exempelvis bostadsentréns relationen till gaturummet och gårdsmiljön är vigtiga gestaltningsfrågor. Kv Mältplåten, Hammarby Sjöstad. Nedan: Kvarteret Oktagonen. Byggnaden utgör ett befintligt landmärke i området som även fortsättningsvis ska vara ett karaktäristiskt inslag i stadsbilden. Foto ur FÖP Arenastaden sid. 12 Övergripande gestaltningsprogram

17 Gatumiljö Ambitionen med Arenastaden är att skapa en levande och varierad stadsdel. En förutsättning för detta är god tillgänglighet för gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafik. Vägsystemet ska också vara lättorienterat, ha markerade områdesentréer och knutpunkter, och rörelseriktningar och siktlinjer ska vara tydligt urskiljbara i stadsmiljön. Områdesentréer Arenastaden har fyra väganslutningar till omgivande vägnät och stadsdelar: ny väg från strålplatsen Solna station södra (primär) ny vägbro från Kolonnvägen (primär) Sjövägen/ny väg längs verkstadsområde (primär) Vintervägen (sekundär) Dessa ansluter bebyggelsen i den nya stadsdelen i lika många entrépunkter (se vidstående karta). Dessa ska utformas så att inträdet i Arenastaden tydligt kan upplevas (kont, vegetation, etc). Ur trafiksynpunkt bör de utformas som cirkulationsplatser som bl a möjliggör vändning (dimensionerade för buss och lastbil). Vägutformning och vägvisning in mot Arenastaden i omgivande vägnät ska vara tydlig och leda trafik på önskvärt sätt (hanteras inte i detta program). Gatustruktur Trafikströmmarna samlas till vissa stråk huvudgator som utgör stommen i gatustrukturen. Övriga gator är lokalgator av varierande funktion och karaktär. Huvudgatunätet ska kunna trafikeras av alla trafikslag och det ska vara tydligt och lätt att orientera efter. Till huvudgatorna lokaliseras kollektivtrafik. Huvudgatorna utformas med två körfält (2x3,5 m) och som princip med längsparkering (i fickor), separata gång- och cykelbanor och dubbelsidig trädplantering. Gatorna ska utformas för Områdesentréer och gatustruktur a) ny väg från strålplatsen b) vägbro från Kolonnvägen c) Sjövägen/ny väg längs verkstadsområde d) Vintervägen entrépunkter Arenastadens områdesentréer och gatustruktur: Huvudgator (röda) se sid Lokalgator (gula) se sid 19. lokalt resande inom kommunen, där god tillgänglighet till nätet är viktigare än hög hastighet och framkomlighet. Utformningen ska även försvåra för genomfartstrafik. Lokalgatorna dimensioneras efter funktion. Om de ex. leder till lastintag eller parkeringsanläggningar ges de större mått. Cykling kan ske i blandtrafik. Gångbanor utformas efter behov. Parkering och angöring ska vara möjlig längs lokalgatorna. c) Lokvägen d) lokalgator (gula) huvudgator (röda) Cykelvägnätet hanteras inte separat i detta program, utan utgör huvudsakligen en integrerad del av huvudgatunätet i stadsdelen. Här sammanfattas det gatunät som redovisas i den fördjupade översiktsplanen. Gatornas utformning och dimensionering i redovisade gatusektioner är preliminära och kommer att preciseras under kommande planarbete. b) a) Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 13 Arenastaden

18 d c b a Den nya vägen längs spår- och verkstadsområdet kan delas in i fyra delsträckor. Huvudgator Arenastadens huvudgator utgörs av (se karta sid 13): a) Ny väg längs gränsen mot spår- och verkstadsområde (primär infart) b) Vägbro över spårområde från Kolonnvägen (primär infart) c) Sjövägen (norr) (primär infart) d) Vintervägen (sekundär infart) e) Lokvägen (primär angöring) Ny väg längs gränsen mot spår- och verkstadsområdet Denna nya väg kommer att få olika funktion och utseende och bör därför delas in i avsnitt: a) avsnittet mellan strålplatsen och korsningen med Lokvägen södra (cirkulationsplats) b) avsnittet mellan korsningen Lokvägen södra och hotell/arenainfart sydost (lokalgata) c) avsnittet mellan hotell/arenainfart sydost och korsning Lokvägen norra (cirkulationsplats) d) avsnittet mellan korsningen korsning Lokvägen norra och Sjövägen Ovan: Sektion genom ny väg längs spår- och verkstadsområde, avsnitt a), primär infart. Nedan: Sektion genom ny väg, avsnitt b), lokalgata på mark. Arenastaden sid. 14 Övergripande gestaltningsprogram

19 Ovan: Sektion genom ny väg längs spår- och verkstadsområde, avsnitt c). Nedan: Sektion genom ny väg, avsnitt d), primär infart, utformning med parkering på mark som idag är ianspråktagen. Vägen lokaliseras, med undantag av sträckan genom nordvästra delen, så nära gränsen mot spår- och verkstadsområdet som möjligt. Bussparkering ska möjliggöras så långt det är möjligt längs vägen och en ca 2-3 m grön zon bör utföras längs hela verkstadsområdet för att skapa en bra vägmiljö. Avsnitt a) Mellan strålplatsen och Lokvägens södra anslutningspunkt kommer den nya vägen i sin södra del att gå på bro. Cykelbana utförs. Avsnitt b) Mellan korsningen Lokvägen och hotell/ arenainfart sydost utformas den nya vägen både som lokalgata på mark och som huvudgata med rampbroar för anslutning till den nya vägbron över spårområdet. Cykelbana utförs på rampbro mot söder. Tillgänglig yta under brokonstruktioner kan används för bussparkering. Avsnitt c) Längs avsnittet förbi arenan behöver infarter mot arena och hotell utföras. Anpassning mot ev hållplatsplattform (se nedan) görs på vägens norra sida. Avsnitt d) Mellan korsningen korsning Lokvägen norra och Sjövägen anpassas vägen till omgivningen enl. nedan. Infarter mot verkstadsområdet behöver utföras samt anpassning mot ev hållplatsplattform. Cykelbana utförs. Närmast arenan där marken redan är i anspråktagen kan parkering utföras längs vägens båda sidor. I avsnittet där vägen tangerar naturmarken anpassas sektion så att så mycket naturmark som möjligt kan bevaras. Genom nordvästra delen ska vägen i slutligt utförande anpassas till ny bostadsbebyggelse. I inledande skede byggs vägen som ett provisorium på denna sträcka. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 15 Arenastaden

20 Sjövägen ny vägbro Ny vägbro över spårområde och den del av Sjövägen som blir kvar. Vägbro över spårområde från Kolonnvägen Den nya bron dimensioneras för huvuddelen av infartstrafiken till stadsdelen (i redovisad sektion illustreras 2 körfält, kan komma att behöva utökas). Separerade gång- och cykelbanor utförs. Brogestaltningen är beroende av vilken konstruktionsprincip som väljs. Oavsett detta ska bron formges så att den tydligt ansluter, både visuellt och fysiskt, till Arenasstaden. Säkerhetsfrågor, i form av räcken och andra skyddsanordningar, beaktas särskilt och integreras i brogestaltningen. Sjövägen Sjövägen stängs längs Råstasjöns västra sida. Den del av Sjövägen som blir kvar norr om Råstasjön ska ansluta till den nya vägen längs verkstadsområdet så att körriktningen in mot Arenastaden blir tydlig. En ev ny väganslutning till Ör (i bef. Sjövägen längre söderut) ska uppfattas som sidoordnad. Cykelbana utförs. Ovan t v: Sektion genom Vägbro över spårområde, primär infart. T h: Järnvägsbron Puente de Bac de Roda, Barcelona. Nedan: Sektion genom den del av Sjövägen som blir kvar och som kopplar området mot Enköpingsvägen, primär infart. Arenastaden sid. 16 Övergripande gestaltningsprogram