Arenastaden. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 1. december Solna stad i samverkan med Ny Nationalarena i Solna AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arenastaden. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 1. december 2007. Solna stad i samverkan med Ny Nationalarena i Solna AB"

Transkript

1 Arenastaden Övergripande gestaltningsprogram Solna stad i samverkan med Ny Nationalarena i Solna AB

2

3 Arenastaden Övergripande gestaltningsprogram Solna stad i samverkan med Ny Nationalarena i Solna AB Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 1 Arenastaden

4 Projektorganisation Detta övergripande gestaltningsprogram för stadsdelen Arenastaden i Solna är upprättat hösten 2007 av Solna stad i samverkan med Ny Nationalarena i Solna AB. Programansvarig konsult: Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB Medverkande: Ann-Christine Källeskog, Solna stad, stadsbyggnadskontoret Jennie Kastengren, Ny Nationalarena i Solna AB Peter Walker, BAU Thomas Andersson, Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB Illustrationer och foto (där annat inte anges): Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB Omslagsillustration: BAU Arenastaden sid. 2 Övergripande gestaltningsprogram

5 Förord Illustrationer ur fördjupad översiktsplan för Solna stationsområde. I den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde formuleras målen för den nya stadsdelen Arenastaden i Solna. I det strategiska läget intill Solna station och i anslutning till Råstasjöns höga natur- och rekreationsvärden ska en ny stadsdel med bostäder, arbetsplatser, service och handel byggas kring en ny nationalarena för fotboll. Detta gestaltningsprogram syftar till att på en övergripande nivå sammanfatta mål och riktlinjer för utformningen av stadsdelen. Programmet är ett policydokument som kompletterar den fördjupade översiktsplanen som underlag för kommande detaljplanering och det ska kunna biläggas kommande exploaterings- och överlåtelseavtal. Arbetet med att gestalta Arenastaden befinner sig i en första fas och mycket arbete återstår för att kunna precisera såväl mål och metoder som att vidareutveckla konkreta riktlinjer för stadsdelens utformning. Principerna i detta program ska därför utvecklas i särskilda kvalitetsprogram knutna till den fortsatta detaljplaneringen. Arbetet med gestaltningsprogrammet har genomförts av Solna stad i samverkan Ny Nationalarena i Solna AB. Solna i Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 1 Arenastaden

6 Innehåll Inledning sid 3 Bakgrund Syfte Programmets innehåll Allmänna förutsättningar Överordnade stadsbyggnadsmål sid 4 Bebyggelse Trafik Grönstruktur Trygghet/säkerhet Miljö Gestaltningsprinciper sid 7 Karaktär och gestaltning Stadsstruktur och bebyggelseenheter Gatumiljö Torg och Platser Nivåskillnader Park- och naturmark Gestaltningsfrågor relaterade till Miljöprogram Belysning/ljussättning Material Konstnärlig gestaltning Trygghet/säkerhet Tillgänglighet/orienterbarhet Arbetsprocess sid 35 Om projektet Kvalitetsprogram Uppföljning Referenser sid 38 Arenastaden sid. 2 Övergripande gestaltningsprogram

7 Inledning Bakgrund I den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde (med lokalisering av en ny arena för fotboll) formuleras utbyggnadsmålen för Arenastaden, en ny stadsdel i anslutning till Råstasjön och Solna station. Marken i planområdet ägs av privata intressenter och av kommunen. Området som idag har svaga kopplingar till omgivande stadsbygd, rymmer i sig stora kontraster. Avvecklad industrimark starkt präglad av närheten till järnvägen och stora kontorskvarter längs Dalvägen gränsar till Råstasjön med omgivande park- och naturmark. Miljön vid Råstasjön är med en koppling mot Lötsjöområdet i Sundbyberg av stor betydelse som rekreationsområde för Solna och Sundbyberg. Sjön med omgivande grönområde har också ett stort naturvärde, i synnerhet som fågellokal. Här ska en ny stadsdel med bostäder, arbetsplatser, service och handel byggas kring en ny nationalarena för fotboll. Utbyggnaden sträcker sig över en lång tidsperiod och kommer att ske i etapper fram till cirka Programmets syfte I den fördjupade översiktsplanen beskrivs visionen om en levande stadsdel. Detta gestaltningsprogram ska med utgångspunkt i den fördjupade översiktsplanens motiv formulera de övergripande gestaltningsmålen för Arenastaden och därigenom kunna utgöra en vägledning för gestaltningsmässiga ställningstagenaden i samband med kommande planläggning och utveckling av stadsdelen. Programmet ska med fokus på stadsmiljö och det offentliga rummet bidra till att säkerställa stadsdelens överordnade karaktär och kvaliteter genom att: Fokusera på det som är strukturellt grundläggande för utvecklingen av stadsdelen (disposition och samband). Formulera generella riktlinjer för stadsdelens överordnade gestaltning (bebyggelsekaraktär, gatumiljö/platsbildningar och grönområden). Skapa en gemensam plattform för de som deltar i utvecklingsarbetet. Programmet är ett policydokument som kompletterar den fördjupade översiktsplanen som underlag för kommande detaljplanering och det ska kunna biläggas kommande exploaterings- och överlåtelseavtal. Mål och gestaltningsprinciper som formuleras i detta program ska utvecklas i särskilda kvalitetsprogram knutna till planarbetet. Innehåll och läsanvisning Gestaltningsprogrammet är indelat i tre avsnitt: Överordnade stadsbyggnadsmål Gestaltningsprinciper Arbetsprocess I det första avsnittet Överordnade stadsbyggnadsmål sammanfattas de överordnade målen för Arenastadens form och innehåll som främst finns angivna i den fördjupade översiktsplanen för området. Det andra avsnittet Gestaltningsprinciper innehåller mål och riktlinjer för stadsdelens övergripande karaktär och gestaltning avseende stadsstuktur, bebyggelse, gatumiljö, park- och naturmark, gestaltningsfrågor relaterade till miljömålen för stadsdelen samt trygghetsoch säkerhetsaspekter. Det tredje och sista avsnittet Arbetsprocess beskriver i korthet på vilket sätt programmets intentioner kan implementeras och följas upp under kommade planerings- och genomförandeskeden. Allmänna förutsättningar Programmet förutsätter att planeringen och byggandet inom Arenastaden sker inom ramen för gällande lagar och förordningar (Plan- och bygglagen PBL, Boverkets bygg- och konstruktionsregler BBR och BKR, lokala förordningar, etc). Avsikten med detta gestaltningsprogram är att formulera de mål för stadsdelens utformning som dessa inte kan hantera. Ett kommunövergripande gestaltningsprogram för offentlig miljö i Solna håller på att tas fram. Detta ska när det föreligger, tillsammans med detta program och kommande kvalitetsprogram knutna till detaljplaneringen, också ingå som gestaltningsförutsättningar i den fortsatta planeringen och utvecklingen av stadsdelen. Eftersom utbyggnaden av området är utsträckt i tiden och såväl innehåll som omfattning kan komma att förändras, ska de mål eller riktlinjer som formuleras i detta program utvecklas eller anpassas till nya förutsättningar om och när sådana uppstår. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 3 Arenastaden

8 Överordnade stadsbyggnadsmål Utbyggnaden av Arenastaden är ett av de stora stadsutvecklingsprojekten i Stockholmsregionen som genom att innehålla en stor arenaanläggning dock i väsentlig grad skiljer sig från övriga projekt. Viljan är att skapa en tät blandstad där bostäder, arbetsplatser, service, handel, kultur och sport kompletterar varandra. Strukturen i området ska ge förutsättningar för ett livskraftigt stadsliv och utbyggnaden av stadsdelen ska kännetecknas av en omsorg om stadsbygden och dess innevånare genom en väl gestaltad bebyggelse och välintegrerade kommunikationer och grönstruktur. De överordnade målen i den fördjupade översiktsplanen som leder till gestaltningsmässiga åtgärder kan sammanfattas i följande rubriker: Bebyggelse Trafik Grönstruktur Trygghet/säkerhet Miljö Bebyggelse Målsättningen är att den nya stadsdelen ska länka samman omgivande stadsdelar och bidra till att överbrygga trafikbarriärer. Strukturen bygger vidare på dagens kvarter och vägnät. Karaktär och skala Bebyggelsen kommer att utgöra två karaktärsmässiga delar, en storskalig och enhetlig och en mera sammansatt och småskalig: Arenan och bebyggelse för handel, service, etc, utmed spår- och verkstadsområde ska forma en storskalig yttre bebyggelseskärm, där arenan ska utgöra ett påtagligt landmärke. Stadsdelens inre ska utformas som en småskaligare blandad stadsbebyggelse av nya bostäder tillsammans med ny och befintlig verksamhetsbebyggelse. Stadsmiljö Stadsdelen ska präglas av väl avvägd variation i planstruktur och bebyggelseutformning. Målsättningen är en hög arkitektonisk kvalitet: Höga kvaliteter för boende, arbete och fritid med närhet till park- och grönområden, service och kollektivtrafik. Variation i fasadutformning och takfotsshöjder ska nyansera kvarterens form och skala och skapa spännande stadsrum. Gränser mellan privata och offentliga rum ska vara tydliga, inte minst med tanke på strandskyddet. Hänsyn till park- och naturmark Mötet mellan bebyggelsen och park- och naturmarken ska utformas med stor hänsyn till befintliga natur- och rekreationsvärden: Mötet mellan bebyggelsen och Råstasjön ska utformas så att det både tillvaratar det attraktiva läget och så att en väl utformad och allmänt brukbar övergång uppstår. Bostadsbebyggelse i stadsdelens nordvästra hörn och på Dalvägens södra sida utformas med stor hänsyn till parkmiljö och naturvärden. (Bebyggelseutveckling i nordväst bör ske i samverkan med Sundbybergs stad.) Ovan: Stadsdelens nya bebyggelse kommer att skapa en urban och storskalig stadsmiljö. Foto: BAU Nedan: Park- och naturmarken vid Råstasjön med höga frilufts-, natur- och rekreationsvärden är en mycket värdefull resurs i området. Grönstrukturkarta ur den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde Arenastaden sid. 4 Övergripande gestaltningsprogram

9 Trafik Trafiksystemet i stadsdelen ska vara väl gestaltat och tydligt och svara mot krav som ställs både från nationalarenans verksamhet och från det dagliga livet i området. Kollektivtrafik Nationalarenan för fotboll och utveckling av stadsdelen Arenastaden förutsätter en utbyggd och väl fungerande kollektivtrafik: Solna station byggs ut med en norra entré som får direktkoppling till Arenastaden via ny gc-bro över spårområdet. Solna stations befintliga södra del genomgår en omfattande förändring i den så kallade strålplatsen där även den nya grenen av Tvärbanan avses ansluta. Busstrafik till stadsdelen ansluter via ny vägbro över spårområdet samt nya väganslutningar från Enköpingsvägen/Sjövägen (norr om Råstasjön) och från Frösundaleden/strålplatsen. Nya broar och ny stationsentré är särskilt viktiga gestaltningsuppgifter. Gång- och cykelvägnät Gång- och cykelvägnätet i och i anslutning till stadsdelen ska byggas ut så att ett sammanhållet och väl fungerande nät uppstår: Gång- och cykelvägnätet ska ha god standard och präglas av hög tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet. Samordning med väg- och broutbyggnader ska vara inbjudande, utformas för att klara stora gångfl öden och tydligt kunna vägleda besökare till arenan och andra viktiga målpunkter. Vägnät Utvecklingen av stadsdelen förutsätter en utbyggnad av följande nya vägar och väganslutningar. Vägnätet ska vara trafiksäkert, lätt att orientera i präglas av god gestaltning. Vägnätets övergripande organisation: Koppling till huvudvägnätet (E4/E18) sker via Frösundaleden/strålplatsen, via Kolonnvägen (ny vägbro) samt till Enköpingsvägen via Sjövägen. Huvudvägar in mot stadsdelen utgörs av en ny väg norr om Råstasjön, en ny väg parallellt med spåren från Frösundaleden/strålplatsen och av den befintliga och ombyggda Vintervägen-Östervägen. En ny vägbro över spårområdet uppförs mellan stadsdelen och Kolonnvägen. Stadsdelens nya huvudgata går längs nuvarande Lokvägens/Stinsvägens sträckning (ansluter till samtliga huvudvägar in mot Arenastaden). Sjövägen stängs längs Råstasjöns västra sida. Parkering Parkeringen i stadsdelen ska utformas med trygghet och användarvänlighet i fokus: Bilparkering ska ordnas i garage under kvartersbebyggelsen. Angöring och besöksparkering ska möjliggöras även längs gatorna inom stadsdelen. Bussparkering (charterbussar) inom stadsdelen ordnas i första hand längs den nya vägen mot verkstadsområdet. Grönstruktur Utbyggnaden av stadsdelen ger utrymme för bevarande och utveckling av Råstasjöns natur- och parkområde. Kopplingen mot angränsande Lötsjöområdet i Sundbyberg och mot Järvafältet ska förbättras genom en framtida avstängning av Sjövägen. Genom att nya broar över järnvägen ska också tillgängligheten till Nationalstadsparken och Haga förbättras. Naturvärde Naturmiljön vid Råstasjön bevaras och utvecklas: Råstasjöns naturvärden är främst knutna till strandoch vattenmiljöerna, men naturmiljön vid sjön ska vid utvecklingen av stadsdelen betraktas som en helhet. Parkmiljö/ny stadsdelspark Mellan den nya bebyggelsen och Råstasjön tillkommer en ny stadsdelspark. En ny stadsdelspark ska berika hela park- och rekreationsmiljön vid Råstasjön: Stadsdelsparken ska vara väl integrerad i befintlig park- och naturmiljö och bidra till att utveckla befintliga värden. Den ska vara allmänt tillgänglig och användbar och erbjuda ett ökat utrymme för aktivitet och utevistelse i anslutning till stadsdelen och grannskapet. Trygghet/säkerhet Arenastaden ska utformas för att passa det sociala liv som den är avsedd för, vilket innebär att en hög grad trygghet och säkerhet både som bostads-, handels- och arbetsplatsmiljö och inte minst som evenemangsplats ska säkerställas: Planeringen av stadsdelens olika delar eller etapper samordnas så att en stadsmiljö som helhet kan utformas som upplevs trygg och som bidrar till att begränsa brott. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 5 Arenastaden

10 Indela och utforma området så att bostäder och andra känsliga verksamheter inte påverkas negativt vid stora evenemang. Stora besöksmängder kräver särskild omsorg vid planering och utformning av torg och platser runt arenan. Risker med anledning av det intilliggande spårområde ska åtgärdas med olika skyddsanordningar så att inte obehöriga kan ta sig in eller falla ner från broarna vid trängsel. Området ska också planeras så att insatser från räddningstjänsten och polisen kan ske på ett smidigt och säkert sätt. Möjligheterna att separera rivaliserande supportergrupper måste hanteras. Trygghets- och säkerhetsaspekter måste hanteras och preciseras kontinuerligt för att målen för stadsdelen ska kunna uppnås. Miljö Miljömålen för Arenastaden är preciserade i Miljöprogram för Arenastaden (november 2007). I detta program kommer bara miljömålens gestaltningsmässiga konsekvenser att sammanfattas. Dagvatten Dagvatten ska renas och bidra till att förbättra vattenkvalitén i Råstasjön och utloppet i Brunnsviken. Dagvattenhanteringen i Arenastaden ska kunna bidra estetiskt till områdets karaktär och särart. Avfall Stadsdelen ska ha en infrastruktur som tillåter en uthållig och flexibel avfallshantering med möjlighet till fastighetsnära sortering och hämtning. Anläggningar för avfallshantering i gaturum och på kvartersmark ska utformas så att de är enkla att använda och attraktiva att betrakta. Lokalklimat Genom den relativt stora skalan med omgivande höga hus finns en risk att området kring arena, hotell, m m, får ett lokalklimat med turbulens och förhöjda vindhastigheter. Åtgärder studeras för att skapa bra lokalklimat ex. genom anpassning av byggnaders detaljutformning eller med andra vindbrytande och läbildande konstruktioner. Ovan: Arenastaden ska utvecklas till en levande och trygg stadsdel, där det känns komfortabelt att vistas vid alla tillfällen. Foto: BAU Nedan: Miljömålen för Arenastaden finns formulerade i Miljöprogrammet (koncepthandling september 2007) för stadsdelen. Omslag rapport: SWECO VIAK AB Arenastaden sid. 6 Övergripande gestaltningsprogram

11 Gestaltningsprinciper Arenastaden ska gestaltas både som en representativ evenemangsplats av hög internationell klass för en bred målgrupp och som en välintegrerad stads- och bostadsmiljö för en lokal grupp boende, arbetande och besökande. Stadsdelen bör med utgångspunkt från sin representativa roll präglas av en samtida och framåtblickande arkitektur. Det innebär att formspråk och materialanvändning ska kännetecknas både av tilltro till modern teknik och av miljömedvetenhet. System och detaljutformningar bör alltid väljas som optimerar båda dessa gestaltningsuttryck. Karaktär och gestaltning om funktion, identitet och skala Arenastadens olika delar kommer beroende på funktion och läge att ha olika karaktär till innehåll och form. Tre huvudsakliga stadsbyggnadskaraktärer (och kontaktytorna mellan dem) kommer att känneteckna Arenastaden: Nationalarena och handelsplats Bostäder och verksamheter Park- och naturmark Nationalarenan och handelsplatsen tillsammans med omgivande stadsrum på sin upplyfta nivå medför att en ny, storskalig och urban stadsmiljö kommer att skapas, där Arenan ska utgöra det betydelsefulla landmärket och signaturen för stadsdelen. Stadsrummen i denna del av Arenastaden Arenatorget med anslutande vistelseytor, rörelsestråk och länkar till Solna station och omgivande marknivåer måste vara robusta och momentant kunna tåla ett stort publikt tryck med högt ställda krav på funktion, tillgänglighet och genomströmningskapacitet. Arenastaden kommer att innehålla tre huvudsakliga stadsbyggnadskaraktärer: Nationalarena och handelsplats, storskalig och urban stadsmiljö på en upplyft nivå (blå), bostäder och verksamheter som angörs från marknivå längs främst Lokvägen (brun) och park- och naturmarken vid Råstasjön (grön). Denna del ska upplevas som trygg och den ska präglas av välnyanserade arkitektoniska kvaliteter som klarar både vardag och fest. Stadsdelens bostäder och verksamheter, som angörs från marknivå längs i en kvartersstruktur kring Lokväg, har en mera traditionell form och funktion. Här ska en levande stadsmiljö för vardagslivet i stadsdelen kunna utvecklas. Men även dessa delar kommer att påverkas av olika evenemangssituationer. Gaturummen ska gestaltas klara såväl vardagstrafiken med buss-, bilangörings-, gång- och cykeltrafik som evenemangsanknutna aktiviteter och trafikrörelser med stora mängder gående eller köande, charterbussar och evenemangstransporter. Gaturummen måste med andra ord vara tydliga och robusta, samtidigt som arkitektur och bebyggelse tydligt ska signalera hemvist för boende och verksamma i stadsdelen. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 7 Arenastaden

12 dem. Att utforma kontaktytorna är en lika viktig gestaltningsuppgift som att utforma delarna varför sig. Detta gäller både delarna sinsemellan genom att utforma nivåskillnaderna mellan en upplyft entrénivå till arenan och marknivån och att gestalta imaginära eller reella gränser mellan det offentliga och det privata i stadsrum, bostads- och parkmiljöer, samt i kopplingarna till omgivande stadsbygd genom broutformningar över spårområdet och parkmark och rörelsestråk mot angränsande bebyggelse och parkområden i Solna och Sundbyberg. Arenastadens bebyggelse är organiserad längs två kommunikationsstråk: Ett för gångtrafik (blå) mellan Solna station och arenan på en övre entrénivå (ca + 12 m) samt ett för blandad trafik till stadsdelen och arenan (orange) i marknivå längs Lokvägen (ca + 3 m). Park- och naturmarken vid Råstasjön är en betydelsefull och karaktärsskapande del av Arenastaden som genom sin storlek bidrar till att balansera den tillkommande bebyggelsevolymen i stadsdelen. Den är en befintlig och uppskattad resurs inom området och stor hänsyn ska tas till de höga frilufts-, natur- och rekreationsvärden vid utvecklingen av stadsdelen. Parkmiljön runt sjön kompletteras med en ny stadsdelspark i anslutning till Arenastadens nya bebyggelse. Denna del av Arenastaden har också högt ställda krav på tillgänglighet, trygghet och användbarhet och ska kunna brukas av alla men är främst avsedd för traktens innevånare i form av Arenastads-, Solna- och Sundbybergsbor. Arenastaden ska tydligt präglas av sina olika delar och karaktärer men också av övergångarna mellan Stadsstruktur och bebyggelseenheter Visionen om Arenastaden baseras på två bärande och mot varandra balanserande delar: En bebyggd och en obebyggd. Råstasjöns park- och naturmiljö i stadsdelens västra halva är befintlig och kommer principiellt att genomgå marginella förändringar under utbyggnaden av stadsdelen (se Park- och naturmark nedan). Den stora omdaningen av området, funktionellt och visuellt, kommer den nya bebyggelsen och utvecklingen av den befintliga i stadsdelens östra halva att stå för. Stadsdelens bebyggelse är organiserad längs två kommunikationsstråk: Ett för gångtrafik mellan Solna station och arenan på en övre entrénivå samt ett för blandad trafik till stadsdelen och arenan i marknivå längs Lokvägen. Stadsdelens principiella disposition följer dessa stråk. Längs det övre stråket är det kommersiella innehållet och evenemangsfunktionen i stadsdelen främst orienterat och kring Lokvägen lokaliseras huvudsakligen boende och kontorsverksamhet i stadsdelen. Någon helt entydig funktionell disposition längs dessa stråk bör inte uppstå Arenastaden sid. 8 Övergripande gestaltningsprogram

13 Ovan: Arenastaden ska både gestaltas som en representativ evenemangsplats av hög internationell klass och samtidigt fungera som en välintegrerad stadsmiljö för stadsdelens nya innevånare. Foto: Amsterdam Arena. Nedan: Både ur stadsmiljö- och besökssynpunkt är det av stor vikt att arena kan bli ett karaktäristiskt landmärke och att dess yttre gestaltning kan motsvara rollen som nationalarena. Foto: Allianz Arena, München. utan innehållet bör med beaktande av exempelvis bulleravskärmningen från spår- och verkstadsområde kunna blandas i största möjliga utsträckning för att skapa en levande och variationsrik stadsmiljö (exempelvis med bostäder ovanpå kommersiella lokaler, etc). Arenan, Arenatorg och kommunikationsstråk Den nya nationalarenan för fotboll kommer att bli den största evenemangsarenan i landet. Vid fotbollsevenemang kommer en publik på upp till sittande åskådare att kunna tas emot. Vid konsertevenemang är upp till åskådare möjliga att hysa i arenan. Detta betyder att arenan kommer att bli besöksmål för ett mycket stort antal människor. Prognosen är ca 65 evenemang och upp mot 1,5 miljoner besökare årligen. Både ur stadsmiljö- och besökssynpunkt är det därför av stor vikt att arena kan bli ett karaktäristiskt landmärke och att dess yttre gestaltning kan motsvara rollen som nationalarena. Även om arenan inte skulle bli den enskilt största byggnadsvolymen i området ska den framstå med dignitet och som stadsdelens tydligaste solitära byggnadsverk. Miljön runt samtida stora arenor är oftast urban och präglad av närhet till kommunikationssystemen, vilket oftast också brukar avspeglas i arkitektur och gestaltning. Målet för Arenastaden bör på motsvarande sätt vara att skapa en stadsmiljö där såväl byggnader som stadsrummen mellan upplevs som ändamålsenliga, välgestaltade och samtida, dvs uppvisa en välstuderad och bearbetad gestaltningsmässig kvalitetsnivå (inte nödvändigtvis dyrbar) som svarar mot avsedd funktion. Olika möjligheter i nyttjandet av stadsdelen och området runt arenan ska bli möjliga. Arenan med omgivande torgytor och kommunikationsstråk är de delar av Arenastaden som kommer att utsättas för högst publikt tryck och måste gestaltas för detta. Men området ska också fungera i en vardagssituation med betydligt färre människor i rörelse. Detta ställer stora krav på gestaltningen av stadsmiljön vad det gäller såväl utformning, skala och materialval som på funktion, flexibilitet, tålighet mot slitage (och vandalism), etc. Det är också viktigt att området upplevs som tryggt, vänligt och säkert för olika typer av besökare vid olika tidpunkter. Kommunikations- och uppehållsytorna ska därför dimensioneras och utformas så att variation och nyanser uppstår i stadsrummen. Ytorna ska orienteras mot viktiga målpunkter och med lämpliga storlekar länkas samman i ett system av stråk, torg och platsbildningar. Sträckan mellan Solna station och arenaentréerna kan delas in i följande stråk och platser (se karta sid. 10). Tre delstråk på bro-/arena-entrénivån: 1) bropassagen över spårområdet 2) passagen av handelsplats och kontor 3) entrézonen runt arenan På marknivå utgör Lokvägen (d) det primära rörelsestråket. Fyra platsbildningar på bro-/arena-entrénivån: a) en mindre plats vid nya entrén till Solna station b) en större entréplats vid de nya broarnas möte med stadsdelen c) Arenatorget söder om arenan d) en mindre entréplats norr om arenan Platserna ska vara tillgängliga från marknivån med tydliga trapp- eller rampförbindelser. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 9 Arenastaden

14 1) bropassage över spårområde 2) passage handelsplats/kontor 3) entrézon arena a) entré Solna station b) entréplats söder/öster c) Arenatorget d) entréplats norr x) torgyta vid sjöutlopp y) torgyta/entréplats Vintervägen z) entréplats mark handelsplats/kontor För att skapa variation och valmöjligheter i nyttjandet av stadsdelen och området runt arenan ska kommunikationsoch uppehållsytorna beroende på funktion delas in i sammanlänkade stråk, torg och platsbildningar med lämpliga storlekar. Ett flertal platsbildningar (ex som stadsdelstorg) kan utvecklas på marknivå längs Lokvägen: x) vid korsningen med Råstasjöns utlopp (främst kopplad till den nya bostadsmiljön) y) vid korsningen med Vintervägen (kopplad till arenans sydvästra entré till innerplan) z) vid lämplig central entrépunkt från marknivå till handelsplats/kontor x) d) y) 3) 3) 2) c) z) 3) 2) 2) b) 1) Denna överordnade indelning av stråk och platser ska tydliggöras i den fortsatta gestaltningen så att stråk främst upplevs som rörelsezoner och torg och platser främst upplevs som uppehålls-/vistelsezoner. Orientering och rörelseriktningar ska anpassas efter respektive målpunkters funktion och lokalisering (Se Torg och platser nedan) a) Handel/kontor och övriga kommersiella delar Handel, kontorsarbetsplatser och övriga kommersiella inslag i Arenastaden är betydelsefulla förutsättningar för livet i stadsdelen. Framförallt under dagtid. Eftersom det är fråga om gemensamma stadsrum/typer av stadsrum gäller i huvudsak samma gestaltningsmässiga principer för gränssnittet (exponering, entréfunktioner, fasadutformning, etc) mot de kommersiella delarna av Arenastaden som mot själva Arenafunktionen. Däremot är det andra mera vardagliga personflöden eller besökssituationer som ska tas om hand. Det är med andra ord viktigt att den kommersiella bebyggelsen utformas med ett rimligt mått av generalitet så att den över tiden kan inrymma varierande funktioner och erbjuda ett varierat utbud för att betjäna olika typer av lokal- eller konsumtionsbehov. Både boende, arbetande och besökare till handelsanläggningar ska på ett naturligt sätt också kunna orientera sig i stadsdelen och enkelt finna den service man efterfrågar och man ska känna sig trygg i utvändiga stadsrum även när det är färre människor i rörelse. En större handelsplats eller ett köpcentra är av kommersiella skäl inåtvänd till sin natur och andelen lokaler och butiker i fasader är vanligtvis begränsad. Gestaltningsarbetet ska därför fokusera på hur en anläggning av sådan art arkitektoniskt kommer till uttryck i Arenastadens stadsmiljön. Utformning av alla entrésituationer och byggnaders utvändiga exponeringen ska gestaltningsmässigt tas om hand på ett sätt som skapar ett mervärde i stadsmiljön, genom en nyanserad arkitektonisk bearbetning, välstuderad mateialanvändning eller ljussättning, etc. Viktiga entréer bör inte orienteras mot frekventa rörelsestråk utan mot torg och platsbildningar. Där Arenastaden sid. 10 Övergripande gestaltningsprogram

15 Ovan: Storskalig stadsgata där den centrala delen hålls fri för kommunikation och sidorna har ett småskaligare innehåll anpassat till entréer och en långsammare rörelse. Foto: esterno/electrah. Nedan: Bostadsbebyggelsen mot Råstasjön orienteras mot sjön och parklandskapet, både som en boendekvalitet och som karaktärsdrag för stadsdelen. Tuborghavn, Köpenhamn. entréer ändå kommer att riktas mot rörelsestråk bör plats finnas för en tydlig entrézon som tillåter både passage förbi och en bekväm entrésituation. Uteserveringar, etc, i anslutning till caféer och restauranger bör planeras i lugna lägen, eller på annat vis skyddade från stora publikflöden med exempelvis låga murar, permanenta upphöjda planteringar eller staket. Bostäder En avgörande förutsättning för att Arenastaden ska bli en över dygnet och året levande stadsdel är att inslaget av bostäder blir väl disponerat och attraktivt. Ca lägenheter är enligt den fördjupade översiktsplanen möjliga att utföra inom stadsdelen (väster om spår- och verkstadsområde). Arenastadens innehåll av bostäder kommer att preciseras under kommande detaljplanearbete. Här exemplifieras bara med två tänkbara bebyggelsetyper som illustreras i den fördjupade översiktsplanen: skivhus mellan Råstasjön och arenan kvartersbebyggelse längs Lokvägen (ovanpå kommersiella lokaler) Dessutom kan komplement med ytterligare en typ av bostäder (penthouse) bli aktuell genom påbyggnad av befintliga kontorslokaler mellan Dalvägen och Lokvägen (se även Befintlig bebyggelse nedan). Generellt utförs bostäderna goda lägen, dvs. orienterade i gynnsamma väderstreck, med möjlighet till goda bullervärden och ofta med utsikt mot grönområden. De får därigenom en viktig funktion som ett sammanlänkande element mellan Arenastadens mera storskaliga delar och anslutande park- och naturmiljö i området. Olika förhållanden avseende bebyggelsetyp, läge (ljus och klimat) och sammanlänkande funktion leder också till att gestaltningsuppgiften i bostadsmiljönerna kommer skifta vilket bör leda till olika utformningsprinciper. Skivhus mot Råstasjön bör orienteras för att bäst utnyttja möjligheten för utsikt mot sjön. Eventuellt kan detta förstärkas med terrasseringar av våningsplanen mot sjön. Sambanden mellan arenans upplyfta nivå och bostädernas och Råstasjöns nivå bör främst vara visuella och den fysiska kopplingen koncentreras till relativt begränsade passager mot Lokvägen (se Torg och platser nedan). Bebyggelsen studeras särskilt med hänsyn till den befintliga parkmiljön och dess natur- och vistelsevärden. Bostadskvarteren och gårdsmiljöerna bör ha en gräns mot den nya stadsdelsparken som markerar vad som är privat och vad som är offentligt, utan att de visuella sambanden dem emellan skärs av och så att den samlade park- och gårdsmiljö upplevs så rumsligt stor och enhetlig som möjligt. Den viktigaste gestaltningsuppgiften för bostäderna i kvartersbebyggelse längs Lokvägen (ovanpå kommersiella lokaler) är att tydliggöra de boendes hemvist och entréförhållanden, entréer och trapphus. Åt vilket håll orienteras dessa, hur samordnas dessa med kontors- eller handelsverksamhet och hur uppstår en hög trygghetsoch säkerhetsnivå över dygnet? Gårdsmiljöerna torde bli kringbyggda och de kommer att utföras på bjälklag. Detta leder till att möjligheten att göra gårdarna gröna och med så goda klimatförhållanden som möjligt bör studeras särskilt. Det senare gäller naturligtvis för samtliga bostäder. Målet bör vara att åstadkomma så goda ljus- och lokalklimatförhållanden som möjligt i alla bostadsmiljöer. I den fördjupade översiktsplanen illustreras även bostads- bebyggelse i stadsdelens nordvästra hörn och på Dalvägens södra sida. Denna kommer att studeras under Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 11 Arenastaden

16 kommande plan- och utbyggnadsetapper. (En utbyggnad i nordväst bör ske i samverkan med Sundbybergs stad.) Bostadbebyggelse i dessa lägen bör utformas med stor hänsyn till parkmiljö och naturvärden och hanteras på motsvarande sätt som bebyggelsen vid Råstasjön. Den studeras särskilt med hänsyn till den befintliga parkmiljön och dess natur- och vistelsevärden, så att parkmarken kan lämnas så intakt som möjligt. Gränsen mot den befintliga parkmarken ska både markera vad som är privat och vad som är offentligt, och samtidigt säkerställa goda visuella samband och de befintliga rörelsemönstren i parkmiljön. Längs Dalvägens södra sida kan det även bli aktuellt att lokaliser förskola. Befintlig bebyggelse Den befintliga bebyggelsen och de verksamheter som bevaras kommer att integreras som en del av den nya Arenastaden. Befintligt gatunätet kommer att kopplas ihop med nya gator och vägar. Bebyggelse som blir kvar kommer att på kort sikt i stort sett behållas oförändrad. Vissa byggnader kommer att byggas på med en eller flera våningar och ändra användning (bostäder). Framtida renoverings- och ombyggnadsarbeten bör utföras så att de överensstämmer med den framtida stadsdelens karaktär och utformningsprinciper och en integration med ytterligare bostäder bör kontinuerligt undersökas. Där det är lämpligt bör nya grönytor anläggas, exempel vis i form av förgårdsmark (se Gatumiljö nedan) eller i anslutning till förändra verksamhet med mindre krav på last- och lossningsytor, etc, eller där det kan uppstå andra luckor mellan gammalt och nytt. Befintliga bostäderna utanför planområdet påverkas inte rent fysiskt av den nya stadsdelen, men de kommer ändå att influeras av den. Framför allt gäller detta bostäderna längs Vintervägen. Det är därför viktigt att i planering och gestaltning ta hänsyn till detta, för att inte förändra närmiljön för de boende negativt. Det nya som tillkommer genom utbyggnaden av Arenastaden ska i stället bli en tillgång och innebära en kvalitetshöjning för de befintliga bostäderna (parkmark, gång- och cykelbanor, service och kulturutbud, etc). Sammanfattning stadsstruktur och bebyggelseenheter: Arena och handelsplats arenan som landmärke arenan ska framstå med dignitet och som stadsdelens tydligaste solitära byggnadsverk en handelsplats exteriör entrésituationer och byggnaders utvändiga exponeringen ska gestaltas på ett sätt som skapar ett mervärde i stadsmiljön kommunikations- och uppehållsytorna ska dimensioneras och utformas för både evenemang och vardag och så att variation och nyanser kan uppstå i stadsrummen Bostäder och verksamheter kvartersstrukturen längs Lokvägen ska kunna utvecklas till en levande stadsmiljö, där gaturum och arkitektur ska signalera hemvisten för boende och arbete bostäder ska utföras i gynnsamma lägen, med möjlighet till goda bullervärden och kontakt med grönområden befintlig bebyggelse ska integreras och utvecklas på ett sätt som överensstämmer med staddelens nya karaktär och utformningsprinciper Park- och naturmark utbyggnad av stadsdelen ska på ett hänsynsfullt sätt bevara, integrera och utveckla Råstasjön och omgivande natur- och rekreationsvärden i helhetsmiljön Ovan: Kvartersbebyggelse längs Lokvägen utgör en mera innerstadspräglad stadsmiljö, där exempelvis bostadsentréns relationen till gaturummet och gårdsmiljön är vigtiga gestaltningsfrågor. Kv Mältplåten, Hammarby Sjöstad. Nedan: Kvarteret Oktagonen. Byggnaden utgör ett befintligt landmärke i området som även fortsättningsvis ska vara ett karaktäristiskt inslag i stadsbilden. Foto ur FÖP Arenastaden sid. 12 Övergripande gestaltningsprogram

17 Gatumiljö Ambitionen med Arenastaden är att skapa en levande och varierad stadsdel. En förutsättning för detta är god tillgänglighet för gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafik. Vägsystemet ska också vara lättorienterat, ha markerade områdesentréer och knutpunkter, och rörelseriktningar och siktlinjer ska vara tydligt urskiljbara i stadsmiljön. Områdesentréer Arenastaden har fyra väganslutningar till omgivande vägnät och stadsdelar: ny väg från strålplatsen Solna station södra (primär) ny vägbro från Kolonnvägen (primär) Sjövägen/ny väg längs verkstadsområde (primär) Vintervägen (sekundär) Dessa ansluter bebyggelsen i den nya stadsdelen i lika många entrépunkter (se vidstående karta). Dessa ska utformas så att inträdet i Arenastaden tydligt kan upplevas (kont, vegetation, etc). Ur trafiksynpunkt bör de utformas som cirkulationsplatser som bl a möjliggör vändning (dimensionerade för buss och lastbil). Vägutformning och vägvisning in mot Arenastaden i omgivande vägnät ska vara tydlig och leda trafik på önskvärt sätt (hanteras inte i detta program). Gatustruktur Trafikströmmarna samlas till vissa stråk huvudgator som utgör stommen i gatustrukturen. Övriga gator är lokalgator av varierande funktion och karaktär. Huvudgatunätet ska kunna trafikeras av alla trafikslag och det ska vara tydligt och lätt att orientera efter. Till huvudgatorna lokaliseras kollektivtrafik. Huvudgatorna utformas med två körfält (2x3,5 m) och som princip med längsparkering (i fickor), separata gång- och cykelbanor och dubbelsidig trädplantering. Gatorna ska utformas för Områdesentréer och gatustruktur a) ny väg från strålplatsen b) vägbro från Kolonnvägen c) Sjövägen/ny väg längs verkstadsområde d) Vintervägen entrépunkter Arenastadens områdesentréer och gatustruktur: Huvudgator (röda) se sid Lokalgator (gula) se sid 19. lokalt resande inom kommunen, där god tillgänglighet till nätet är viktigare än hög hastighet och framkomlighet. Utformningen ska även försvåra för genomfartstrafik. Lokalgatorna dimensioneras efter funktion. Om de ex. leder till lastintag eller parkeringsanläggningar ges de större mått. Cykling kan ske i blandtrafik. Gångbanor utformas efter behov. Parkering och angöring ska vara möjlig längs lokalgatorna. c) Lokvägen d) lokalgator (gula) huvudgator (röda) Cykelvägnätet hanteras inte separat i detta program, utan utgör huvudsakligen en integrerad del av huvudgatunätet i stadsdelen. Här sammanfattas det gatunät som redovisas i den fördjupade översiktsplanen. Gatornas utformning och dimensionering i redovisade gatusektioner är preliminära och kommer att preciseras under kommande planarbete. b) a) Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 13 Arenastaden

18 d c b a Den nya vägen längs spår- och verkstadsområdet kan delas in i fyra delsträckor. Huvudgator Arenastadens huvudgator utgörs av (se karta sid 13): a) Ny väg längs gränsen mot spår- och verkstadsområde (primär infart) b) Vägbro över spårområde från Kolonnvägen (primär infart) c) Sjövägen (norr) (primär infart) d) Vintervägen (sekundär infart) e) Lokvägen (primär angöring) Ny väg längs gränsen mot spår- och verkstadsområdet Denna nya väg kommer att få olika funktion och utseende och bör därför delas in i avsnitt: a) avsnittet mellan strålplatsen och korsningen med Lokvägen södra (cirkulationsplats) b) avsnittet mellan korsningen Lokvägen södra och hotell/arenainfart sydost (lokalgata) c) avsnittet mellan hotell/arenainfart sydost och korsning Lokvägen norra (cirkulationsplats) d) avsnittet mellan korsningen korsning Lokvägen norra och Sjövägen Ovan: Sektion genom ny väg längs spår- och verkstadsområde, avsnitt a), primär infart. Nedan: Sektion genom ny väg, avsnitt b), lokalgata på mark. Arenastaden sid. 14 Övergripande gestaltningsprogram

19 Ovan: Sektion genom ny väg längs spår- och verkstadsområde, avsnitt c). Nedan: Sektion genom ny väg, avsnitt d), primär infart, utformning med parkering på mark som idag är ianspråktagen. Vägen lokaliseras, med undantag av sträckan genom nordvästra delen, så nära gränsen mot spår- och verkstadsområdet som möjligt. Bussparkering ska möjliggöras så långt det är möjligt längs vägen och en ca 2-3 m grön zon bör utföras längs hela verkstadsområdet för att skapa en bra vägmiljö. Avsnitt a) Mellan strålplatsen och Lokvägens södra anslutningspunkt kommer den nya vägen i sin södra del att gå på bro. Cykelbana utförs. Avsnitt b) Mellan korsningen Lokvägen och hotell/ arenainfart sydost utformas den nya vägen både som lokalgata på mark och som huvudgata med rampbroar för anslutning till den nya vägbron över spårområdet. Cykelbana utförs på rampbro mot söder. Tillgänglig yta under brokonstruktioner kan används för bussparkering. Avsnitt c) Längs avsnittet förbi arenan behöver infarter mot arena och hotell utföras. Anpassning mot ev hållplatsplattform (se nedan) görs på vägens norra sida. Avsnitt d) Mellan korsningen korsning Lokvägen norra och Sjövägen anpassas vägen till omgivningen enl. nedan. Infarter mot verkstadsområdet behöver utföras samt anpassning mot ev hållplatsplattform. Cykelbana utförs. Närmast arenan där marken redan är i anspråktagen kan parkering utföras längs vägens båda sidor. I avsnittet där vägen tangerar naturmarken anpassas sektion så att så mycket naturmark som möjligt kan bevaras. Genom nordvästra delen ska vägen i slutligt utförande anpassas till ny bostadsbebyggelse. I inledande skede byggs vägen som ett provisorium på denna sträcka. Övergripande gestaltningsprogram 2007 sid. 15 Arenastaden

20 Sjövägen ny vägbro Ny vägbro över spårområde och den del av Sjövägen som blir kvar. Vägbro över spårområde från Kolonnvägen Den nya bron dimensioneras för huvuddelen av infartstrafiken till stadsdelen (i redovisad sektion illustreras 2 körfält, kan komma att behöva utökas). Separerade gång- och cykelbanor utförs. Brogestaltningen är beroende av vilken konstruktionsprincip som väljs. Oavsett detta ska bron formges så att den tydligt ansluter, både visuellt och fysiskt, till Arenasstaden. Säkerhetsfrågor, i form av räcken och andra skyddsanordningar, beaktas särskilt och integreras i brogestaltningen. Sjövägen Sjövägen stängs längs Råstasjöns västra sida. Den del av Sjövägen som blir kvar norr om Råstasjön ska ansluta till den nya vägen längs verkstadsområdet så att körriktningen in mot Arenastaden blir tydlig. En ev ny väganslutning till Ör (i bef. Sjövägen längre söderut) ska uppfattas som sidoordnad. Cykelbana utförs. Ovan t v: Sektion genom Vägbro över spårområde, primär infart. T h: Järnvägsbron Puente de Bac de Roda, Barcelona. Nedan: Sektion genom den del av Sjövägen som blir kvar och som kopplar området mot Enköpingsvägen, primär infart. Arenastaden sid. 16 Övergripande gestaltningsprogram

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö-

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/025 Ludvig Lundgren 2007-0-18 SBN/2006:186 Laga kraft 2007-05-2 Planbeskrivning Detaljplan för del av kv Farao m m inom stadsdelen Råsunda, upprättad i april

Läs mer

Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning

Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning 5. A LT E R AT I V Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning Delen Tomteboda Solna E18 Spårområde Hagalund Kallhäll Jakobsberg Frösunda Kista Barkarby Spånga E4 Solna Sundbyberg

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling 2013-08-29 Detaljplan för ERIKSBERGS VERKSAMHETSOMRÅDE Del av Marstrand 6:7 m.fl. Kungälvs kommun, Västra Götalands län 1 INNEHÅLL DETALJPLANEN 3 Inledning 3 Detaljplanens

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Kavringen 1 samt område invid Saltvägen, del av Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen (190 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Kavringen 1 samt område invid Saltvägen, del av Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen (190 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (10) 2015-02-23 Handläggare Anna-Stina Bokander Telefon 08-508 26 265 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Kavringen

Läs mer

BESKRIVNING, TRAFIKFUNKTIONER SVARTVIKS STRAND

BESKRIVNING, TRAFIKFUNKTIONER SVARTVIKS STRAND PM 2016-10-21 Svartviks strand Beskrivning av trafikmiljö I denna PM görs en beskrivning av planeringen för trafikfunktioner på lokal nivå i och runt nya bostadskvarteret vid Svartviks strand. Denna beskrivning

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 SYFTE 3 NULÄGESBESKRIVNING 4 GESTALTNINGSIDÉ 5 ALLMÄN MARK 7 KVARTERSMARK Tillgänglighet

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca

Läs mer

INNEHÅLL 1. HANDLINGAR... 2 2. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND... 2. 3. FÖRENLIGT MED 3 OCH 4 kap. MB... 3 4. PLANDATA... 3

INNEHÅLL 1. HANDLINGAR... 2 2. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND... 2. 3. FÖRENLIGT MED 3 OCH 4 kap. MB... 3 4. PLANDATA... 3 Detaljplan för SMEDEN 13 Falköpings tätort (SAMRÅDSHANDLING) Riktlinjer för hägnad - Plank, mur, staket, spaljé & pergola 0 INNEHÅLL 1. HANDLINGAR... 2 2. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND... 2 3. FÖRENLIGT MED

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-10-05 Handläggare: Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör (1500-2000 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör (1500-2000 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (12) 2014-05-21 Handläggare Helena Hultgren Telefon 08-508 27 545 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan,

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Packrummet 9-12 och Årsta 1:1 i stadsdelen Liljeholmen

Startpromemoria för planläggning av Packrummet 9-12 och Årsta 1:1 i stadsdelen Liljeholmen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (10) 2013-05-13 Handläggare: Ronnie Kristola Tfn 08-508 27 278 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Packrummet 9-12

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG

PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG Sommarro 1:29, Sommarro 1:3, Fyrklövern och Treklövern inom Sommarro, Karlstads kommun Dnr SBN-2011-177 Bakgrund 2015-05-20 godkände stadsbyggnadsnämnden planprogrammet för

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

Bebyggelseförslag. Södertälje stadskärna 2009-2029 Program. Stadskärnan

Bebyggelseförslag. Södertälje stadskärna 2009-2029 Program. Stadskärnan Södertälje stadskärna 2009-2029 Program Bebyggelseförslag Stadskärnan 1 1. Mötet med stadskärnan från Mälarbron bör i framtiden få en mer stadslik utformning, där framförallt omdaningen av Turingegatan

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg 1 (9) Trafikutredning Med anledning av uppförandet av ett nytt huvudkontor för Swedbank på kvarteret Cirkusängen i Sundbyberg syftar denna trafikutredning till att belysa befintlig och framtida trafiksituation.

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker

Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker Förtydligande inför markanvisningstävling för centrala Ulleråker 2016-06-23 Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker I

Läs mer

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna

Läs mer

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Flygbild över kv. Broccolin, Årsta Centrum och Årsta skolan Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Inledning Fastighetsbolaget Årsta 85:1 har av plan- och byggnadsnämnden fått positivt

Läs mer

Östra Sala backe. sammanfattning av planprogram. White

Östra Sala backe. sammanfattning av planprogram. White Östra Sala backe sammanfattning av planprogram 1 White Planprogram Östra Sala backe Östra Sala backe ligger knappt två kilometer från Uppsalas stadskärna i en av de mest expansiva delarna av Uppsala stad.

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5

PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5 2011-03-21 1 (10) Dnr Kst 2010/325 PROGRAMSAMRÅD PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5 Planområdets läge Kommunledningskontoret

Läs mer

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken 3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken (GATA 2 och 8) Parkrummen ska avgränsas av tydliga bebyggelsefronter och gator (GATA 2 och 8). Bebyggelsen samverkar med det storskaliga parkrummet i skala och utgör en

Läs mer

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum 2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum PM Funktionella krav körspår Innehåll Bilagor... 2 Uppdraget... 3 Utgångspunkter... 3 Funktionella krav och disposition... 3 Tågplattformar i

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN 2007-09-06 5 1 Programprocessen Programområdet omfattar de fyra stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bakgrund

Läs mer

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03 Trafik 2012-04-03 Objekt: 1113 Handläggare: Mats Ekström Konsult: Structor Uppsala AB , ANTAL BLAD: 4 BLAD NR: 1 Inledning Syftet med detta är att beskriva trafiken till och från Biomedicum och Aulan och

Läs mer

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby

Läs mer

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER 4. HANDEL HANDEL På östra delen av området föreslås en handelsplats med inriktning mot storskalighandel och livsmedel. I tre av kvarteren kommer bostäder kombineras med handel i bottenvåningarna. En unik

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 INNEHÅLL 1 NR I ORIENTERINGSPLAN INNEHÅLL sid 2 1 ÖVERSIKT 3 9 2 ILLUSTRERAD PLAN 4 3 4 3 HANINGE LIFE - DET CENTRALA TORGET 5-6 6 4 BUSSTERMINALEN 7 5 7 10 5 6 7 TORGSTRÅKET

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark.

Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark. Ny bro för dubbelriktad biltrafik ersätter den gamla bilbron i Skälbyvägens förlängning. Den nya bron ansluts i en första etapp till Enköpingsvägen och byggs bara i halva sin bredd. Barkarby station flyttas

Läs mer

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2015-04-23 1 (8) Christian Nützel planarkitekt Diarienummer 2012 KSM 0101 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft Dnr 2011SBN0268 1 (6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Christian Blomberg PLANBESKRIVNING Utökad handel i ALUNDA Fastigheterna Marma 1:44, del av 1:67 och del av samfälligheten Marma S:1 Östhammars kommun,

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Gestaltningsprogram för fastigheterna Hunnebostrand Sotenäs kommun Antagandehandling 2008-12-11 Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Stadsutveckling Östra Sala backe

Stadsutveckling Östra Sala backe Stadsutveckling Östra Sala backe 1 Broschyren är framtagen av fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och kommunledningskontoret i Uppsala kommun Projektledare: Karl Ingelstam, fastighetskontoret Caroline

Läs mer

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Anna Steinwandt 0455-06 PLAN 09/ 05-0-6 Datum Detaljplan för GÄNGLETORP 5:0 M FL., KARLSKRONA KOMMUN, BLEKINGE LÄN Granskningshandling 05-0-6 KONSEKVENSER

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Solna stationsområde. Fördjupad översiktsplan för. (med lokalisering av ny arena för fotboll)

Solna stationsområde. Fördjupad översiktsplan för. (med lokalisering av ny arena för fotboll) Fördjupad översiktsplan för Solna stationsområde (med lokalisering av ny arena för fotboll) Antagen av kommunfullmäktige den 29 oktober 2007 Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad Solna stad, Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2015-05-22 Handläggare Niklas Zetterberg Telefon 08-508 27 335 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-22 Handläggare: Eva Nyberg-Björklund Tfn 08-508 27 249 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Farsta

Läs mer

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning

Läs mer

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand GESTALTNINGSPROGRAM Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand Översikt av planerad bebyggelse i Frösjöstrand. GESTALTNINGSPROGRAM Sid 1(5) Syfte Syftet med detaljplanen är att omvandla det befintliga

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

De nya kvarteren i Råsunda

De nya kvarteren i Råsunda De nya kvarteren i Råsunda Här är Råsundasom allra mest Råsunda Mitt i hjärtat av Solna Historia Tidigare fotbollsstadion invigd 1937. I oktober 2012 flyttade Svenska Fotbollsförbundet och AIK till en

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Förslag till förbättringar November 2007 För granskning 2007-11-20 Vägverket Konsult Box 1008 901 20 UMEÅ Medverkande: Kjell Edholm Lennart Lundström Göran Väst Leif

Läs mer

Genomförandebeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm i Stockholm, S-Dp

Genomförandebeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm i Stockholm, S-Dp STADSBYGGNADSKONTORET SAMRÅDSHANDLING PLANAVDELNINGEN Nils Sylwan 2014-06-30 Tfn 08-508 27 253 1(5) Genomförandebeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm i Stockholm,

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

Mitt i Solna ligger Råsunda

Mitt i Solna ligger Råsunda Kvarteret Lagern Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna både till världen

Läs mer

Planbesked för Librobäck 13:1 m.fl. inom nordvästra staden

Planbesked för Librobäck 13:1 m.fl. inom nordvästra staden KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2014-04-28 PBN 2014-577 Plan- och byggnadsnämnden Tjänsteskrivelse Planbesked för Librobäck 13:1 m.fl. inom nordvästra

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05 E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram

Läs mer

NYTORP - Parkentré till Centralparken. Parallellt uppdrag för Stansen 1 och Degeln 1 mfl, Näsbypark, Täby. White 2011 09 28

NYTORP - Parkentré till Centralparken. Parallellt uppdrag för Stansen 1 och Degeln 1 mfl, Näsbypark, Täby. White 2011 09 28 NYTORP - Parkentré till Centralparken Parallellt uppdrag för Stansen 1 och Degeln 1 mfl, Näsbypark, Täby. White 2011 09 28 NYTORP BLIR EN INTEGRERAD STADSDEL I TÄBY Nytorp i Näsby Park ligger relativt

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön 2014-01-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/148-214 Projekt nr 9218 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön Yttrande

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Planprogram - Direktiv till fortsatt planarbete Inkomna skrivelser

Planprogram - Direktiv till fortsatt planarbete Inkomna skrivelser Planprogram för Tingberget, Kungsbacka stad DIREKTIV TILL FORTSATT PLANARBETE planprogrammet innehåller: Direktiv till fortsatt planarbete, april 2013 Samrådsredogörelse, april 2013 Planprogram, november

Läs mer

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 , Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 Dnr 2008/721 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och mål 3 Bakgrund 3 Planområdets läge samt syfte 3 Beskrivning av området 3 Överordnad struktur- och gestaltningsidé

Läs mer

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet

Läs mer

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM 2012-12-11 INLEDNING Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Slottsmöllan. Beskrivningen förtydligar detaljplanens

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR INRE HAMNOMRÅDET I UDDEVALLA

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR INRE HAMNOMRÅDET I UDDEVALLA GESTALTNINGSPROGRAM FÖR INRE HAMNOMRÅDET I UDDEVALLA 49 INNEHÅLL DEL 2 1.0 BAKGRUND 53 3.0 BEBYGGELSE 56 - Kvarterens utformning 56 3.1 Norra området av Inre Hamnområdet 58 - De olika kvarteren - Byggnadernas

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer