Miljöpris till Näsumprojektet Sidan 4-5

Transkript

1 Miljöpris till Näsumprojektet Sidan 4-5 Global påverkan på kvävepriset Sidan 7-8 Använd Hydro N-Sensor i år! Sidan 8-11 NUMMER 1, MARS 2002, ÅRGÅNG 31

2 Foto: Anders Roland Nr 1 mars Årgång 31 INNEHÅLL Din framtid är vår framtid... 2 Goda erfarenheter av delad kvävegiva i vårsäd... 3 Hydro Agri ger miljöpris till odlarna i Näsumprojektet... 4 Optimal giva ger låga restkvävemängder. 6 Kvävemarknaden i ett lokalt och globalt perspektiv... 7 Hydro N-Sensor - ett lönsamt hjälpmedel... 8 Tre år med Hydro N-Sensor på Brandstad Gård Seminarium om precisionsodling Lägg NPK på våren i höstsäden Tidigt kväve ger större liggsädesrisk Ny höstvetesort - ny kvävestrategi? Olika insatser av fungicider och kväve i höstvete Sockerbetor är annorlunda VäxtPRESSEN Hydro Agri AB Box 516, Landskrona Tel: Fax: E-post: hydro.agri.sverige@hydro.com Internet: Ledaren DIN FRAMTID ÄR VÅR FRAMTID Som nytillträdd ledare för Hydro Agri i Sverige vill jag gärna dela mina tankar om växtnäringens utveckling i Sverige de kommande åren och hur vi i Hydro Agri kommer att förhålla oss till denna utveckling. Först några ord om situationen inom Hydro Agri som globalt företag. Vi har efter mer än två år med omfattande kostnadsreduktioner, nedläggning av fabriker och fokus på vår kärnverksamhet växtnäring, kommit ur den fas som vi internt kallat Hydro Agri Turnaround. De mål som vi satte upp är uppnådda. Hydro Agri är nu friskskriven! Det betyder att vi, genom att göra denna kraftansträngning, nu har ett Hydro Agri som är globalt ledande, med hänsyn till kostnadseffektivitet, konkurrenskraft, kompetens och långsiktighet. Detta är en viktig grund för alla som har en anknytning till Hydro Agri i Sverige; givetvis våra anställda, men ännu viktigare - de svenska lantbrukarna och våra återförsäljare. Hydro Agri har i många årtionden varit ledande leverantör av växtnäring till den svenske odlaren. Det är vårt mål att bibehålla denna ställning. Men vi förstår mycket väl att vi inte kommer klara det för att vi är störst, utan för att vi måste vara bäst på att möta de krav som kommer att ställas på oss framöver. Vi tror att framtidens krav kommer att ändra sig på flera områden. Lantbrukarens ekonomi och produktionsresultat kommer att bli om möjligt än mer avgörande vid val av växtnäring. Vidare kommer konsumenternas krav på matvaruhandeln och livsmedelsindustrin vad gäller säkerhet och spårbarhet av alla ingredienser som ingår i näringskedjan att bli avgörande. I detta perspektiv blir faktorer som effektiv och balanserad tillförsel av växtnäring för att möta grödans och jordens behov allt viktigare. Växtnäringsprodukternas renhet, t ex deras innehåll av kadmium, kommer också att få en alltmer framträdande roll. Hydro har, både i och utanför Sverige, i många år investerat stora belopp för att kunna möta denna utveckling. Vi kommer stenhårt och målmedvetet att utveckla oss i denna riktning - så att vi också i framtiden kommer att vara det naturliga och bästa valet för den svenska lantbrukaren. Hydro är i dag den enda växtnäringsproducent som i Sverige har egen produktionsanläggning och terminaler samt en komplett produktoch konceptportfölj framtagen av en organisation med fokus på svenskt lantbruk. Vårt mål är att all denna infrastruktur och allt vetande skall göras tillgängligt för dig som lantbrukare - till din och Hydros gemensamma nytta. Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Anders Anderson, Gunilla Frostgård, Per-Ola Danielsson, Inger Hyltén-Cavallius och Torben Kudsk Layout: KjellGRAPH, Ramlösa Tryck: Elanders Skogs, Helsingborg Tryckt på Scan matt som uppfyller miljökraven för ISO Arne Simonsen VD arne.simonsen@hydro.com ISSN

3 GODA ERFARENHETER AV DELAD KVÄVEGIVA I VÅRSÄD Fler och fler lantbrukare i Västergötland har fått upp ögonen för att dela kvävegivan till vårsäden. Henrik Stadig, rådgivare på Hushållningssällskapet i Skaraborg, berättar om hur man resonerar när gödslingsstrategin läggs upp. Delad kvävegiva till vårsäd - startgödsling Delning av kvävegivan till vårsäd kan t ex göras på grund av tidig sådd, för att vårsådden ofta utsätts för stora nederbördsmängder före stråskjutningen, för att få högre kapacitet vid sådd eller för att enkelt kunna justera givan efter årets skördenivå. Gödselmedel Fosforstarka gödselmedel såsom OptiCrop ger lika mycket fosfor och kalium vid halv kvävegiva som t ex OptiCrop ger vid full kvävegiva och är bl a avsedd för att användas vid startgödsling av vår- eller höstsäd. Vill man sänka kvävegivan vid sådden kan därmed rätt forsfor- och kaliummängd ändå tillföras. Rapidsådden är klart dominerande bland våra rådgivningskunder och det är naturligt att utnyttja möjligheten att så tidigt om tillfälle ges. Vi vet idag att man inte skall ha allt kväve med vid tidig sådd. Biologiskt sett skulle antagligen så lite kväve som möjligt vara med vid sådd i mars, och så mycket som möjligt vid normal såtid, men gödselhemtaget måste ju göras långt i förväg, innan man vet om tidig sådd är möjlig! En praktisk lösning är att ta hem halva kvävebehovet som NP/ NPK-gödselmedel till kombisåmaskinen och halva behovet som Kalksalpeter Svavel för komplettering, säger Henrik. Man har möjlighet att spela lite upp och ned med givorna för att anpassa kvävefördelningen efter såtiden, men man bör inte lägga mer än hälften av kvävet vid tidig sådd, om man vill minimera risken för tidiga kväveförluster. Praktisk lösning Henrik påpekar att NP-/NPK-gödselmedlet väljs så att fosfor- respektive kaliumbehovet täcks. Är markvärdena normala, väljer man ett PK-starkt NPK, exempelvis OptiCrop Vid höga markvärden kan man tillföra mindre än grödans bortförsel och därför i stället välja bland de traditionellt balanserade gödselmedlen. Kompletteringsgödsling med Kalksalpeter Svavel sker ungefär vid tiden för normalt vårbruk, berättar Henrik. Vid de tillfällen som tidig sådd inte visar sig möjlig läggs fortfarande halva kvävegivan som NPK i vårbruket, medan vi väljer att lägga kompletteringsgivan så snart som möjligt efter sådd. Vi rekommenderar gärna samma NPK-gödselmedel också som förstagiva till höstsäden och utesluter PK-gödsling på hösten. Försöksresultaten i höstsäd stödjer detta upplägg och vi får en praktisk lösning med endast två gödselmedel på gården; en NPK-produkt och Kalksalpeter Svavel. Upplägget är flexibelt, så vi får en hög säkerhet oavsett hur våren ter sig och hittills har erfarenheterna varit goda, avslutar Henrik. Anders Anderson andes.anderson@hydro.com Tidig sådd Tidig sådd innebär ökad risk för kväveförluster, se nedan. Detta kan vara en orsak till att man inte alltid får de skördeeffekter vid tidig sådd som man förväntar sig. Försök i Väst har studerat hur tidig sådd, oftast i slutet av mars, fungerar i korn och havre. Försöken gav de olika åren i genomsnitt kg högre skörd för delad kvävegiva. (Läs mer om försöken i Försök i Väst's försöksrapport 1999 och 2000). En ny mellansvensk försöksserie i korn kallad L3-2260, kommer bl a att kunna påvisa effekter av delning även i övriga delar av Mellansverige. Delad kvävetillförsel minskar förlusterna Marken är en dålig förvaringsplats för kväve på grund av immobilisering, fixering, urlakning och denitrifikation (förlust genom gasavgång). Risken för förluster minskar om tiden som kvävet lagras i marken minskar genom delad kvävegiva. Det är vid nederbördsöverskott som förlusterna bli störst. Givetvis sker utlakning mest på lätta jordar, men denitrifikation beroende på syrebrist är en större risk och här kan flera tiotals kilo försvinna, framförallt på täta lerjordar. 3

4 HYDRO AGRI GER MILJÖPRIS TILL ODLARNA I NÄSUMPROJEKTET I nordöstra hörnet av Skåne, på gränsen till Blekinges och Smålands skogsbygder, har lantbrukarna i Holjeåns dalgång sedan 1997 målmedvetet arbetat med att minska näringsförlusterna på sina gårdar. Arbetet har skett i projektform och startades på initiativ av Näsums LRFförening. Prissumman på kronor motiveras av de enskilda odlarnas målmedvetna arbete med att praktiskt anpassa driften till större miljöhänsyn, det goda samarbetet med både kommun och myndigheter som varit avgörande för resultatet samt inte minst lantbrukarnas mycket goda vilja till förändring. Bakgrunden till att Hydro Agri delar ut detta miljöpris är den utmärkelse Hydro Agri med stolthet tog emot i fjol av Skånska Lantmännen. Hydro Agri fick då Skånska Lantmännens miljöpris för utvecklingen av Hydro N- Sensor (se notis på nästa sida). Under mottagningsceremonin på stämman deklarerade Hydro Agris dåvarande VD Leif Salomonsen att prissumman på kronor skulle dubbleras och skänkas till någon person eller något projekt i Skåne som utmärkt sig inom miljöområdet. Valet föll på Näsumprojektet. Samarbete med kommunen VäxtPressen träffade två av de lantbrukare som varit aktiva i Näsumprojektet, Sven Götesson och Bert-Ola Persson. Sven berättar att alltihop började 1996 med att odlarna kände sig orättvist anklagade då det i en artikel påstods att lantbruket stod för 80% av näringsutsläppen i Holjeån som rinner ut i Ivösjön. I stället för att starta en konflikt inledde de i stället en dialog med kommunen. En kärntrupp av fyra odlare, Sven Götesson, Bert-Ola Persson, Göran Wildt Persson och Karl Erling Johnsson, började tillsammans med kommunen nysta i orsakerna till näringsutsläppen i ån. Sven och Bert-Ola berättar för VäxtPressen att odlarna medgav att lantbruket bidrog och att de ville medverka till att göra förbättringar, men det var också viktigt att finna övriga orsaker till utsläppen. Man fann bland annat att regleringen av vattenståndet i Holjeån inte sköttes, vilket medförde översvämningar av åkermark under vinterhalvåret och därmed onödiga näringsförluster. Bert-Ola påpekar att när vattenståndet nu regleras bättre, undviks även vattningsförbud under torra somrar, vilket medför att grödorna kan utnyttja växtnäringen optimalt. Vårt bidrag är att vi vattnar bara på nätterna, tillägger Bert-Ola. I huvudsak kommer näringsutsläppen i ån från jordbruket, skogen, industrierna (främst Volvo i Olofström, de har nu skärpt sina regler), reningsverken samt Ny kunskap och medvetenhet gör att projektdeltagarna nu alltid har miljön i fokus. Exempelvis delas trädan ofta upp i småbitar och läggs intill villabebyggelse, cykelvägar etc, eller som här efter vattendrag. Bert-Ola Persson och Sven Götesson i en höstvetestubb med kraftig fånggröda. I bakgrunden rinner Holjeån som mynnar i Ivösjön. från luftburet nedfall. -Jordbruket beräknas stå för ungefär 5% av utsläppen till Holjeån vilket är långt ifrån 80%, säger Sven. Både Sven och Bert-Ola poängterar att samarbetet med kommunen har varit mycket positivt. Genom att ha en fin dialog, träffas ofta, genomföra gårdsbesök med mera, har kommunen fått en mycket bättre förståelse och kunskap om jordbruket och hur det fungerar. Näsumprojektet I samband med att diskussionerna med kommunen tog fart, började man utforma ett projekt tillsammans med Länsstyrelsen och kommunen för att minska näringsförlusterna på gårdarna i Holjeån och Fäbrobäckens avrinningsområde. Lantbrukarnas medverkan i projektet är byggd på frivillighet. När projektet startade den första januari 1997 gick i stort sett alla lantbrukare med. Att uppslutningen var så stor, tror Sven beror på att de är fyra som leder projektet. Det gör det lättare att knyta kontakt med alla jämfört med om endast en person ska leda projektet. Anmärkningsvärt är att storleksrationaliseringen inom jordbruket har inneburit att vid projektstarten var 25 gårdar med, idag är de bara ca 15. Arealen är densamma, hektar. Minskningen av näringsförlusterna skall ske genom ökad kunskap och ökat engagemang från den enskilde lantbrukaren i samarbete med andra lantbrukare i området, Bromölla Kommun och Länsstyrelsen i Skåne. Ansvarig för projektet är Näsums LRF-förening. 4

5 Åtgärdsplan för varje gård Projektet startade med att Länsstyrelsen gav enskild rådgivning till varje deltagare utifrån växtnäringsprogrammet STANK, som innehåller växtnäringsbalans, lagringsbehov för stallgödsel, djurtäthet, ammoniakförluster med mera. Rådgivningen kompletterades med studiematerial kring växtnäringsfrågor som tagits fram av LRF. I detta studiematerial ingår bl. a. en manual för beräkning av kväveförluster till vatten och luft samt en åtgärdsmeny för att öka växtnäringsutnyttjandet och minska förlusterna. Man kan säga att deltagarna fick en REKO-grundkurs i förtid. Deltagarna fick sedan utföra beräkningar för sina gårdar och därefter ta fram en åtgärdsplan för den kommande 5-årsperioden för att nå de uppsatta målen. Resultat Projektet avslutades vid årsskiftet. En utvärdering av 5-årsresultaten skall under våren tas fram av Hans Nilsson vid Länsstyrelsen. Hans, som varit Länsstyrelsens representant sedan projektstarten, är entusiastisk och menar att de goda resultat man fått fram hittills framförallt beror på lantbrukarnas mycket goda vilja att förbättra situationen. I figur 1-3 visas några av resultaten till och med år Vid beräkningen av tillförsel summeras mängden N, P resp K som kommer in till gården i form av mineralgödsel, utsäde, foder, inköp av livdjur, nedfall från luften m m. Bortförsel sker med gårdens avsaluprodukter. Genom att jämföra tillförsel och bortförsel får man en uppfattning om näringsutnyttjandet på gården. Man bör dock observera att diagrammen visar genomsnittssiffror för flera gårdar och att resultaten från de olika gårdarna varierar mycket beroende på vilket utgångsläge de hade, om de har tillgång till stallgödsel med mera. Framtiden Som avslut för den 5-åriga projektperioden och som start för fortsatt arbete skall samtliga odlare under våren göra en STANK-körning. Hans Nilsson berättar att lantbrukarna sannolikt kommer att medverka i Greppa Näringen som grupp och inte individuellt. Det steg som Greppa Näringen syftar till har man redan tagit och därför kommer man troligen att köra en speciell testvariant med grupprådgivning under projektet Greppa Näringen. Både Sven och Bert-Ola är rörande överens om att odlarna inom Holjeåns och Fäbrobäckens avrinningsområde kommer att fortsätta sitt miljöarbete. Bert-Ola tror att mycket kan göras inom odlingsteknikens område. Hans svärfar sa en gång att Det tar 50 år att odla upp en jord och 5 år att odla bort den. Områden som struktur, mullhalt, vallarnas liggtid, reducerad jordbearbetning m m tror han kan ha stor betydelse för jordarnas näringstillstånd. Men det är så mycket mer än miljövinster som man fått genom åren. Sven har försökt sammanfatta fördelarna under temat Finn fem möjligheter i stället för fem fel : Tjäna pengar på miljöarbetet, t ex utnyttja växtnäringen mer effektivt Spara miljön Bättre kontakter med myndigheter Större förståelse hos allmänheten Mer samarbete mellan odlarna Det ökade samarbetet mellan odlarna har bl a medfört att maskinsamverkan ökat. 11 odlare har tillsammans köpt en bethack - och använt den utan osämja! Nyligen köptes en ogräsharv för användning till 900 hektar höstsäd på våren vid insådd av fånggröda. Köpet betalar sig på ett år tack vare % lägre mängd ogräsmedel. Samarbetet mellan odlarna har också stärkt det sociala umgänget familjerna emellan. Man ordnar bl.a. fester och utflykter för hela familjen. För prispengarna funderar man på att göra en studieresa till Danmark - där alla familjemedlemmar ska med så klart. Inger Hyltén-Cavallius inger.hylten-cavallius@hydro.com Figur 1. Figur 2. Figur 3. Figur 1-3. Förändring av tillförsel och bortförsel av kväve, fosfor respektive kalium. Genomsnitt av alla gårdar. Diagrammen visar att skillnaden mellan tillförsel och bortförsel har minskat för alla tre näringsämnena, dvs näringsutnyttjandet har blivit högre. Högre skördar har medfört att bortförseln ökat. Tillförseln av kväve har dessutom minskat något, delvis på grund av något lägre djurtäthet under åren. Fosforutnyttjandet har ökat främst på grund av minskad tillförsel. Källa:Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne. SKÅNSKA LANTMÄNNENS MILJÖPRIS TILL HYDRO AGRI I fjol fick Hydro Agri Skånska Lantmännens miljöpris för utvecklingen av Hydro N-Sensor. Motiveringen till priset var att Hydro N-Sensor innebär ett nytt synsätt på svensk växtodling med precision och exakthet. Det leder till ett effektivare kväveutnyttjande och ett minskat kväveläckage. Om systemet används på en stor areal innebär även en måttlig minskning av kväveläckaget en stor vinst för vår natur. Hydro Agri beslutade att prissumman på kr skulle dubbleras och skänkas till ett skånskt miljöprojekt eller en person som gjort insatser för miljön i Skåne. 5

6 OPTIMAL GIVA GER LÅGA RESTKVÄVEMÄNGDER VäxtPRESSEN mars 2002 Dagens odlingsteknik, sortmaterial och växtskydd med mera öppnar nya möjligheter för en mer effektiv och miljöanpassad växtodling än vad som tidigare varit möjlig. Vi kan nu visa att en optimal kvävegiva med växttillgängligt mineralgödsel ger ungefär samma restkvävemängder i marken efter skörd som om vi inte hade tillfört någon mineralgödsel alls. En god försörjning av växttillgänglig näring efter grödans behov leder inte bara till högre skörd utan även till en kraftigare tillväxt och rotutveckling. Det i sin tur leder till att grödan bättre kan utnyttja det kväve som mineraliseras (frigörs) från markens organiska material senare under säsongen. I mitten ses ogödslad gröda (i detta fall vårkorn) samt anpassade mineralgödselgivor både till höger och vänster om den ogödslade parcellen. Hydro Agri genomför varje år ett antal växtnäringsförsök runt om i Sverige i syfte att ständigt utveckla teknik och gödselmedel för svenska odlingsförhållanden. I några av dessa försök har vi provtagit kväveinnehållet i jorden direkt efter skörd för att utröna kvävegödslingens påverkan på mängden mineralkväve i marken på hösten. Försöken har i huvudsak legat på lerjordar med en tyngdpunkt av försöken i Mellansverige. Vi har valt att provta direkt efter skörd därför att det efter denna tidpunkt i regel inte finns någon gröda som kan ta upp och tillgodogöra sig kvävet i marken. Höga halter på hösten resulterar därför ofta i en ökad risk för utlakning under hösten och vintern. Resultatet från dessa provtag- ningar framgår av figur 1. Försöken visar klart och tydligt att om vi inte tillför något kväve alls, får vi som väntat låga halter av kväve i marken efter skörd. Men det intressanta är att restkvävehalterna faktiskt minskar med ökande kvävegiva upp till en viss nivå! Den stora ökningen av restkväve sker först efter det att vi tillfört en allt för stor kvävegiva som grödan inte till fullo kan utnyttja (överoptimal giva). Vi kan konstatera att om vi gödslar optimalt har vi samma restkvävemängder i marken efter skörd som om vi inte hade tillfört någon mineralgödsel alls. Däremot har både proteinhalt och skördenivå höjts. Skörden vid optimal giva är drygt dubbelt så stor som då vi inte tillför något kväve. Vid optimal giva har vi dessutom en större mängd halm och rötter som kan bidra med att immobilisera (binda upp) utlakningsbart kväve under hösten. Visserligen är rena sandjordar, speciellt där vattentillgången under säsongen är ojämn, något känsligare, men även här visar det att det idag finns mycket goda möjligheter att förena effektiv och hög produktion med stor ekologisk hänsyn! Tomas Kjellquist Figur 1. Diagrammet visar att restkvävehalterna i marken sjunker, då kvävegivan ökar upp till optimal giva. Blå linje visar skördeökningen. Röd linje visar mängden restkväve efter skörd. Stjärnor visar skörd respektive restkvävehalt vid ekonomiskt optimal kvävegiva. Höstvete , försöksserie H- 9622A, 14 försök på lerjordar med N-minprovtagning (0-60 cm) direkt efter skörd. Gödselmedel Kalksalpeter Svavel. Sammanfattning: Mineralgödsel, där näringsämnena är i direkt upptagbar form, medför unika möjligheter att styra växtnäringstillförseln samt att komplettera övrig näring från stallgödsel, markens humusförråd m m efter grödans aktuella behov. Tillförsel av mineralgödsel upp till optimal kvävegiva medför ingen större påverkan på markens restkvävehalt efter skörd. Överopti mala givor skall dock undvikas - både ur miljösynpunkt och av ekonomiska skäl. Ny teknik, med bl a Kalksalpetermätaren och Hydro N-Sensor, öppnar nya möjligheter för behovsanpassad kvävegödsling, inte då bara genom att träffa rätt med kvävegivans storlek i medeltal över fältet utan även inom varje del av fältet. 6

7 KVÄVEMARKNADEN I ETT LOKALT OCH GLOBALT PERSPEKTIV Priserna på mineralgödsel, framförallt kväve, har varierat kraftigt under de senaste åren. Under gödselåret var priserna bottenlåga, medan de under det efterföljande året steg kraftigt månad för månad. Det gödselår vi just nu är inne i intar ett mellanläge. Priserna i februari 2002 är lägre än vad de var för ett år sedan och prisstegringen under gödselåret har fram till februari varit mycket måttlig. Vad är det som styr prisnivåerna? För mineralgödsel, precis som för de flesta andra produkter och tjänster, är det tillgång och efterfrågan som styr prisnivåerna. Även kostnaden för råvaror, arbetskraft, frakter med mera har naturligtvis en inverkan. Marknaden för mineralgödsel har utvecklats till att bli mer och mer global, se figur 1. Globalt ökar marknaden för kväve med cirka 1 % per år, ökningen återfinns framförallt i Asien, där en kraftig befolkningstillväxt kräver mer och mer mat, se figur 2. Mat som dessutom är allt mer förädlad. Andelen kött, ägg, etc. ökar i människornas diet. Samtidigt ökar den globala produktionskapaciteten genom utbyggnad av gödselproduktionen i t.ex. Kina och i länderna kring Persiska viken. Världsmarknaden för kväve i mineralgödsel uppgår till drygt 80 miljoner ton N. I Västeuropa minskar däremot kväveförbrukningen år från år. Under gjorde alla västeuropeiska producenter av kvävegödsel stora ekonomiska förluster. Detta resulterade i att industrin stängde produktionskapacitet för 3 Figur 2. Gödsel är en förutsättning för mat. Bättre skördar gör att matproduktionen kan hålla jämna steg med befolkningstillväxten i världen. Det framgår av figuren att mineralgödseln har en viktig roll att fylla även i framtiden om vi ska kunna tillgodose behovet av mat. miljoner ton kvävegödselprodukter. Bland annat stängde Hydro sin fabrik i Landskrona. Idag är det relativt god balans mellan tillgång och efterfrågan för kväveprodukter i Västeuropa. Europamarknaden för kväve i mineralgödsel är cirka 10 miljoner ton kväve, 12 % av världsmarknaden. I Sverige använder vi ungefär ton kväve per år. För NPK-produkter finns det fortfarande ett överutbud, vilket för närvarande resulterar i att produkterna är mycket prisvärda jämfört med gödsling med N+PK. Vi kan förvänta att ett antal västeuropeiska NPK-fabriker kommer att stängas under de närmaste åren och redan nu har produktionsneddragningar på 1-1,5 miljoner ton annonserats. En stor del av överkapaciteten finns i Frankrike och det mest troliga är att merparten av produktionsneddragningarna kommer att ske där och i angränsande länder Figur 1. Världens förbrukning av kväve ökar. Ökningen sker framförallt i Asien, där en kraftig befolkningstillväxt kräver mer och mer mat. Källa: IFA. Ureapriset styr Urea är världens största kväveprodukt, cirka halva marknaden och det är följdaktligen urea som styr världsmarknadspriset på kvävegödselmedel. Urea passar rent agronomiskt bäst i varma länder och i Europa är det främst i Medelhavsländerna som produkten används i någon större omfattning. I Nordeuropa är det priset på kalkammonsalpeter, N27, som används som riktmärke vid prissättning av kvävegödselmedel. I figur 3 kan man se hur priset på kalkammonsalpeter i Tyskland följer priset på urea i mellanöstern. Det svenska priset på kalkammonsalpeter och andra kväveprodukter, är starkt korrelerat till priset på kalkammonsalpeter i Nordeuropa. De svenska priserna följer alltså priserna på världsmarknaden. Ammoniak Råvara vid produktion av kvävegödsel är ammoniak, 7

8 även detta en produkt som handlas på en världsmarknad. Den viktigaste råvaran vid produktion av ammoniak är naturgas. Priset på naturgas har en stark inverkan på ammoniakpriset och därigenom på kvävepriset. När gödselpriserna runt årsskiftet gick igenom taket berodde detta mycket på en kedjereaktion. Efterfrågan på naturgas i USA var under vintern så stor att det blev brist på naturgas. Detta resulterade i kraftigt stigande naturgaspriser, framförallt på den amerikanska marknaden. Priset på naturgas var så högt att amerikanska ammoniakfabriker valde att stanna produktionen. Detta resulterade i brist på ammoniak, stigande ammoniakpriser och därmed också stigande kvävepriser. Marknadsbalansen blev satt ur spel. Är det inte oljepriset som styr? Nej, det är naturgas som används som råvara för kväveproduktionen och priset på naturgas följer inte oljepriset. En förklaring till detta är att naturgas ofta handlas på relativt långa kontrakt, medan oljepriset ändras från dag till dag. Hur blir priset framöver? Det enda som är helt säkert om priserna på kvävegödsel framöver är att de kommer att variera. De kommer att variera med hur snabbt världsmarknaden växer, hur snabbt produktionskapaciteten byggs ut, vilka fabriker som stängs och hur priserna på råvaror som Figur 3. Världsmarknadspriset på urea styr priset på kväve i Västeuropa. I diagrammet kan man se hur priset på kalkammonsalpeter (N27) i Tyskland följer priset på urea i mellanöstern. naturgas och ammoniak utvecklas. Gödselpriserna i Sverige kommer att följa världsmarknaden. Stafflingen under ett gödselår kommer aldrig att kunna styras eller garanteras, men det är ganska naturligt att priserna är högst på våren när alla lantbrukare i Europa skall gödsla sina grödor och att priserna är som lägst på hösten när det är långt kvar till gödslingssäsongen. Mogens Erlingson mogens.erlingson@hydro.com HYDRO N-SENSOR ETT LÖNSAMT HJÄLPMEDEL Hydro N-Sensor går nu in på sin tredje säsong i praktisk drift. Förra årets gödslades cirka hektar och erfarenheterna var överlag mycket goda. De kalkyler som gjorts visar att användningen är lönsam. Utöver de ekonomiska parametrarna i kalkylerna finns ett stort antal andra mervärden som är svårare att värdera i kronor och öre men som många gånger har minst lika stor betydelse. Den grundläggande fördelen med Hydro N-Sensor är att den registrerar hur mycket kväve grödan tagit upp samtidigt som den reagerar på basis av detta så att en optimal gödsling kan ske till gagn för både ekonomin och miljön. Kvävetillgången varierar inte bara på olika platser i fältet, utan också mycket mellan åren. Det är därför viktigt att hänsyn tas till årsmånsvariationerna vid gödslingen. Detta är också anledningen till att historiska data över kvävebehovet är svåra att använda. Optimal kvävegödsling bör inkludera metoder som registrerar årsmåns- och fältvariationer. Gödsling med Hydro N-Sensor är den enda testade metoden på marknaden som kan göra detta automatiskt samtidigt med att gödslingen sker. 8

9 Erfarenheter från försök och praktisk drift har visat en lång rad fördelar: 1. En optimal fördelning av kvävet inom fältet ger ett bättre kväveutnyttjande vilket resulterar i: Högre skörd Jämnare kvalitet Mindre liggsäd 2. Tack vare att grödan ofta blir jämnare och mognar jämnare underlättas skördearbetet. Det betyder: Högre tröskkapacitet Lägre vattenhalt och mindre spill Bättre och jämnare halmkvalitet 3. Optimal fördelning av kvävet och mindre liggsäd kan vara avgörande faktorer för god kvalitet på skörden. Hydro N-Sensor ökar möjligheterna för: Högre rymdvikt Högre proteinhalt Kontraktsodling 4. Hydro N-Sensor kan med stor fördel användas på fält som stallgödslats. Hydro N-Sensor ger då: Kompensation för ojämn kväveeffekt Kompensation för ojämn spridning Kompensation för ojämnt näringsinnehåll Sist men inte minst finns andra fördelar som är svåra att värdera i pengar, men trots det har ett stort värde: Ökad kunskap om fältet Dokumentation av fältet (karta) Spårbarhet Det har visat sig att det varierar mycket från odlare till odlare vad som är viktigt för just honom. Många blir överraskade när en kalkyl över mervärdena görs för den enskilde jordbrukaren. Man tjänar pengar på att använda Hydro N-Sensor och i många fall mycket pengar. På vår hemsida kan man studera ett antal kalkyler som beskriver detta. Steffen Halmø steffen.halmo@hydro.com Förutom intäkterna i kalkylerna kan ofta jämnare proteinhalt, jämnare mognad, minskade skördekostnader såsom tröskning och torkkostnader och inte minst en bättre kännedom om fältet räknas in i kalkylen. Liggsäden i rågkalkylen är försiktigt beräknad till 0-8%. Den kan uppgå till 20% eller mer. Exempel på lönsamhetskalkyl i höstvete Intäkter kr/ha Inbesparad egen spridning 60 Merskörd (1,7 dt/ha* x 90 kr/dt) 150 Kvävekarta 30 Protein (0,1%** => 0-2 kr/dt) Summa intäkter Utgifter Spridningskostnad*** 180 Vinst Exempel på lönsamhetskalkyl i råg Intäkter kr/ha Inbesparad egen spridning 60 Merskörd (1,7 dt/ha* x 90 kr/dt) 150 Kvävekarta 30 Mindre liggsäd Summa intäkter Utgifter Spridningskostnad*** 180 Vinst *) Genomsnittlig skördeökning **) Genomsnittlig proteinhaltsökning ***) Varierar något beroende på entreprenör, fältets storlek m.m. Användning i spannmål Det är oftast gödslingsstrategin som bestämmer om Hydro N-Sensor kan användes i aktuell gröda. Hydro N-Sensor är kalibrerad i både höst- och vårsäd och kan användas enligt följande: Fodervete Mellansverige; ca 70% av kvävet ges före stråskjutning, och resten som kompletteringsgödsling med Hydro N-Sensor i stadium Sydsverige; ca 40% av kvävet ges vid tillväxtstart eller under bestockningen. Resten tillförs med Hydro N-Sensor som huvudgödsling (40-60%) i stad och som en eventuell kompletteringsgödsling (20%) under stråskjutningen. Brödvete Mellansverige; ca 70% av kvävet ges före stråskjutning och resten som kompletteringsgödsling med Hydro N-Sensor i stad Sydsverige; ca 40% av kvävet ges vid tillväxtstart eller under bestockningen. Resten tillförs med Hydro N-Sensor som huvudgödsling (40%) i stad och som kompletteringsgödsling (20%) i stad Rågvete Mellansverige; ca 70% av kvävet ges före stråskjutning. Resten som kompletteringsgödsling med Hydro N-Sensor i stad Sydsverige; ca 40% av kvävet ges vid tillväxtstart eller under bestockningen. Resten tillförs med Hydro N-Sensor som huvudgödsling i stad Råg Mellansverige; ca 60% av kvävet ges under bestockningen. Resten tillförs som kompletteringsgödsling med Hydro N-Sensor i stad Sydsverige; ca 40% av kvävet ges vid tillväxtstart eller under bestockningen. Resten tillförs med Hydro N-Sensor som huvudgödsling i stad Vårvete Mellansverige; ca 60-75% av kvävet ges vid normal såtidpunkt. Resten tillförs som en eller två kompletteringsgödslingar med Hydro N-Sensor i stad Sydsverige; ca 60-70% av kvävet ges vid sådd eller under bestockningen. Resten tillförs med Hydro N-Sensor som en eller två kompletteringsgödslingar i stad Havre Vid en kompletteringsstrategi ges ca 70-80% av kvävet vid sådd. Resten tillförs med Hydro N-Sensor under stad Vid tidig sådd ges 50-70% och resten i stad med Hydro N-Sensor. Korn Vid normal såtidpunkt läggs hela kvävegivan vid sådd. Om det finns behov för ytterligare kväve ges detta från stad. 31 med Hydro N-Sensor. Vid tidig sådd ges ca 50% av kvävet och resten i stad med Hydro N-Sensor. 9

10 TRE ÅR MED HYDRO N-SENSOR PÅ BRANDSTAD GÅRD Bo Mårtensson på Brandstad Gård utanför Vollsjö i sydöstra Skåne, har använt Hydro N-Sensor sedan starten 1999 och är en av de svenska lantbrukare som har störst erfarenhet av Hydro N-Sensors tillämpning och effekter. Ren växtodlingsgård Brandstad Gård ägs och brukas av Bo Mårtensson. Bo köpte gården 1993 av Domänverket och har sedan dess arbetat med att bygga upp verksamheten, effektivisera och rationalisera för bästa lönsamhet. Förutom de 260 hektar som han äger själv, arrenderas granngårdarna i norr och söder samt Bo Mårtensson på Brandstad Gård har använt Hydro N-Sensor sedan starten i Sverige 1999 och är därmed en av de mest erfarna användarna. Bo kör också på entreprenad åt andra. ett par gårdar en liten bit bort. Totalt brukar Bo idag ca 600 hektar. Till sin hjälp har han två anställda. Inriktningen är ren växtodling. Grödorna är höstvete, maltkorn och vårvete till utsäde, oljeväxter samt sockerbetor. Växtnäringsstrategi På Brandstad finns inga djur, men de två närmsta granngårdarna, där Bo arrenderar marken, är djurhållare med inriktning på mjölk- respektive köttproduktion, så Bo får härifrån stora mängder stallgödsel, totalt från ca 350 djur. Både fast- och flytgödsel sprids på delar av arealen. Stallgödseln utgör därmed en viktig del av växtnäringstillförseln. Markkartering sker regelbundet med GPS. Historiskt har mycket stallgödsel lagts på stora delar av arealen, vilket gör att markens halt av kalium och fosfor ofta är god (klass III och IV). Bos strävan är att bibehålla klasserna och att uppnå balans mellan tillförsel av växtnäring vid gödsling och bortförsel med skörd. Bo använder därför NPK som grundgödsling till alla grödor. Årlig NPK-tillförsel ger också en ökad flexibilitet, vilket är positivt, då fast växtföljd inte tillämpas. Höstvete odlas på 250 ha. Normal skördenivå ligger på ca 7,5-8 ton och i brödvetet siktar Bo på en proteinhalt på 12,5 %. Till vetet läggs totalt ca kg N delat på tre givor: NPK som startgiva på våren, N28/N27 som huvudgiva och Kalksalpeter Svavel efter behov till komplettering. Till vårspannmålen kombisås NPK med Rapid. Vårvetet kompletteringsgödslas sedan med Kalksalpeter Svavel. Inför sockerbetssådden myllas NPK med Rapiden. Hydro N-Sensor hjälp de tre senaste åren När Hydro tillsammans med Lantmännen 1999 gick ut med erbjudandet att prova på Hydro N-Sensor i praktisk drift nappade Bo på idéen. Det var då mest nyfikenhet och ett teknikintresse som drev honom att prova. Eftersom den brukade arealen består av många olika skiften med brokig bakgrund och varierande odlingshistoria vad gäller såväl växtföljder som stallgödselanvändning, såg Bo en möjlighet att få hjälp i bedömningen av kvävebehovet. (Hydro N-Sensor bedömer grödans kvävebehov i varje enskild del av fältet och gödslingen sker sedan varierat.) Första året kördes endast kompletteringsgödslingen med hjälp av Hydro N-Sensor. De senaste två åren har även huvudgivan i höstvetet lagts med hjälp av sensorn. Detta, menar Bo, ökar säkerheten ytterligare. Intressanta resultat Det är alltid svårt att veta vilken kväveeffekt man har av sin stallgödsel och efter olika förfrukter. Årsmånsvariation och skiftande jordarter komplicerar bilden ytterligare. Enligt Bo har det varit lärorikt och intressant att studera kvävebehovskartorna, ritade efter körningar med Hydro N-Sensor. Ofta har varitationen i kvävebehov varit betydligt större än förväntat. Figur 1 visar exempel på hur olika förfrukter påverkar kvävetillgången och därmed behovet av kompletteringsgödsling. I detta exempel har vårvete odlats på ett skifte där förfrukterna varit sockerbetor på ena halvan och korn på andra samt på vändtegarna. Inga skillnader syntes i fält, men på kvävebehovskartan syns en skarp gräns mellan de olika delarna och det skiljer ca 30 kg i kvävebehov. 10

11 Kompletteringsbehov Miljötänkande viktigt i framtiden Det moderna lantbruket måste vara effektivt, arealerna har blivit större och bonden kan inte som förr känna sina fält i detalj. Kvävebehovet varierar mycket beroende på grödans skördepotential, årsmån, förfrukt och stallgödseltillförsel. Att använda ett redskap som Hydro N-Sensor för att optimera kvävegivorna varierat över fältet är, menar Bo Mårtensson, ett miljömässigt bättre sätt än att, som i Danmark lagstifta om sänkta givor generellt. I ett gödslingssystem med årlig NPK-tillförsel enligt balanstänkande (tillförsel = bortförsel) och där kvävet vid såväl huvudgiva som kompletteringsgiva läggs behovsanpassat med Hydro N-Sensor, tar vi största möjliga miljöhänsyn och minskar utlakningen. Bo ser positivt på framtiden; vi har i Sverige alla möjligheter att producera bra livsmedel på ett effektivt, miljövänligt och konkurrenskraftigt sätt. Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@hydro.com SEMINARIUM OM PRECISIONSODLING i Skara den juni 2002 Pengar att tjäna Genom att sensorn tar hänsyn till årsmånsvariationerna ökar odlingssäkerheten. Skördepotentialen i varje del av fältet utnyttjas också optimalt. Hur mycket pengar det kan röra sig om varierar mycket över åren och mellan olika fält. Att i efterhand bedöma lönsamheten i att använda Hydro N-Sensor är svårt och blir i mycket en uppskattning. Ett antal viktiga parametrar kan ingå i en sådan kalkyl. Minskad liggsädesfrekvens kan ha ett stort värde. Ibland sparas kväve, i vissa fall ökar skörden. Viktigt för Bo är givetvis att uppnå rätt proteinhalt i brödvetet. Med hjälp av sensorn får han också jämn kvalitet över hela skiftet. I en kalkyl som Bo gjorde för sin egen höstveteareal år 2001 har han kommit fram till ett förbättrat resultat med i storleksordningen kr per ha. 0 m 250 m 500 m Figur 1. Kvävebehovskarta efter körning med Hydro N-Sensor vid tidpunkten för kompletteringsgödsling. Vårveteskiftet ovan har 2 förfrukter: På halva skiftet (till höger) odlades sockerbetor och på andra halvan samt på vändtegarna odlades korn. Enligt kartan skiljer det 30 kg i kompletteringsbehov mellan de olika förfrukterna. För ögat syntes inga skillnader i fält. Även entreprenadkörning Under det första året kördes några försök samt den egna arealen, mest för att prova på. Eftersom resultatet av dessa första körningar blev gott, beslöt Bo att fortsätta. Året efter (2000), när informationen spridits kring fördelarna med Hydro N-Sensor och kalibreringen förfinats, fick Bo uppdraget att även köra på entreprenad. Detta år kördes ha åt större gårdar i närheten. Under säsongen 2001 ökade intresset ytterligare och förutom egna arealen kördes 800 ha på entreprenad. Målsättningen för innevarande säsong är att hinna med ca 1500 ha på entreprenad. Skördarna inom ett och samma fält kan variera stort. Variationer i spannmål på mellan 3 och 10 ton per ha är inte ovanligt. Likaså kan exempelvis grödornas proteinhalt skifta kraftigt inom fältet i fråga. Detta beror bl a på ojämnheter i jorden. Hur man skall mäta ojämnheter hos mark och gröda, utvärdera dessa data och anpassa odlingen genom platsspecifika åtgärder kommer att redovisas vid ett seminarium, IMPLEMENTATION OF PRECI- SION FARMING IN PRACTICAL AGRICULTURE, som anordnas av Nordiska Jordbruksforskares Förening (NJF) och Agroväst-projektet Precisionsodling i Sverige. Under seminariet kommer nordisk expertis att visa i vilken utsträckning precisionsodling nu kan tillämpas i det praktiska jordbruket och vad som krävs för att fördelarna - ekonomiskt och miljömässigt - skall kunna utnyttjas. En teknisk utställning anordnas också. Seminariet är avgiftsbelagt. Anmälan görs till Börje Lindén. För närmare information se eller kontakta Börje Lindén, SLU, Institutionen för jordbruksvetenskap Skara, Box 234, Skara, tel , e-post: borje.linden@jvsk.slu.se. 11

12 LÄGG NPK PÅ VÅREN I HÖSTSÄDEN Det finns en uppfattning att en PK-gödsling på hösten ger en bättre övervintring av höstsäden och därigenom skulle man också få en bättre skörd. Att använda NPK-gödselmedel på våren har dock visat sig fungera väl så bra under normala jordförhållanden och endast vid lågt ph och låga fosforhalter i marken har man kunnat ana en fördel med höstspridd PK. Figur 1. Effekterna av P och K spridd som PK på hösten respektive som NPK på våren i höstvete. Det framgår att NPK på våren är väl så bra som PK på hösten. (39 försök varav 14 i Skåne, resterande i Mellansverige ) Figur 2. Staplarna visar att man inte har uppnått några signifikanta skillnader i skörd genom att lägga en sen NPK-giva jämfört med en tidig vårgiva. Resultaten är från första året i en försöksserie som jämför PKspridning på hösten med olika spridningstidpunkter av NPK på våren. Tidig vår motsvarar ca 1 april, medan sen vår motsvarar slutet av april. Alla försöksled har gödslats med samma mängd kväve vid samma tidpunkter. (5 försök varav 2 i Skåne och 3 i Mellansverige, 2001) Hydro Agri har löpande genomfört olika försöksserier där syftet är att se effekterna av höstspridd PK jämfört med vårspridd NPK. En sammanställning av ett antal jämförbara försöksserier från 1996 till 2001 visar att man i höstsäd endast uppnår små effekter av PK, men att förstaårseffekten ändå betalar drygt hälften av fosfortillförseln. Inte i ett enda försök har man uppnått statistisk skillnad mellan tillförd PK på hösten och NPK på våren. Kombisådd av PK på hösten har inte heller haft avvikande effekt. Förstaårseffekten av PK uppgår i medeltal till 90 kg kärna/ha. I medeltal har ökningen för en höstspridning av PK varit 78 kg (genomsnitt av kombisådd och bredspridning) medan man för vårspridd NPK uppnått 102 kg merskörd. Skillnaden är dock inte statistiskt signifikant i någon av försöksserierna. Se figur 1. Under 2001 genomfördes det första årets försök i en försöksserie med NPK-gödsling vid olika tidpunkter under våren. Tanken var att undersöka om en giva med NPK vid tidpunkten för huvudgödslingen (stråskjutningen) minskade effekten av fosfor och kalium. Som ses i figur 2 var det ingen skillnad mellan sen och tidigt tillförd NPK under år Sneglar man lite på den danska gödslingsstrategin i höstsäd, kommer man upptäcka att man ofta gödslar flera gånger med NPK på våren i höstsäden, vilket ger en möjlighet att välja en mindre fosforstark NPK-produkt samt att tillföra tillräckligt med P och K till en hög skörd. Fördelen med att övergå till en NPK-strategi i höstsäd är flera: Mindre höstjäkt Färre överfarter, mindre bränsle Mindre mängd gödsel totalt Kadmiumgarantin i Hydros NP- och NPK-produkter Bättre anpassning till året, t ex vid utvintring Torben Kudsk torben.kudsk@hydro.com NY HÖSTVETESORT NY KVÄVESTRATEGI? I samband med introduktionen av nya tidiga höstvetesorter har det varit tydligt att dessa, om övervintringen varit bra, har varit mer kväveeffektiva i sortförsöken. Betyder detta att man ska ändra kvävestrategi eller kvävenivå? Tidigt kväve till tidiga sorter? Tittar man på resultaten från olika försöksserier där både sort och kvävestrategi ingår, är det vår uppfattning att man generellt inte behöver ändra kvävestrategi. De nya sorterna betalar t ex inte bättre för en bestockningsgiva. Det viktiga är att kvävet finns tillgängligt vid rätt tidpunkt. Skåneförsöken i år visade vikten av att kvävet ska vara tillgängligt vid stråskjutningen. I dessa försöken var det den sena sorten som straffades för för lite tidigt kväve, eftersom det inte förekom nederbörd efter gödslingen vid begynnande stråskjutning. Att lägga kväve tidigt är förbundet med risk och är endast befogat om man har en gröda som behöver bestockas. Som generell rekommendation ska kvävet läggas så sent som möjligt före stråskjutning utan att man riskerar att kvävet inte blir tillgängligt vid stråskjutningen. Kvävenivå till nya sorter Under 2001 genomfördes en stor försöksserie med olika kvävenivåer till olika sorter i Mellansverige. Resultaten visade inte på skillnader i optimal kvävenivå mellan de olika sorterna. Detta stöds också av tidigare odlingstekniska försök utförda av Svalöf Weibull och Odal. Däremot sågs skillnader i kväveeffektivitet. De nya sorterna var mer kväveeffektiva främst genom bättre proteinhalter. Torben Kudsk torben.kudsk@hydro.com 12

13 TIDIGT KVÄVE GER STÖRRE LIGGSÄDESRISK Mängden kväve och kanske speciellt kvävestrategin är faktorer som inverkar på strålängden i spannmål. Höga givor, speciellt om dessa läggs tidigt, ökar strålängden. Det är inte direkt bevisat, men det är troligt att detta förklarar en del av orsaken till att man ökar risken för liggsäd med tidigt kväve. Samtidigt ger det lite stöd åt en gammal teori: tidigt kväve ger bara halm, inte kärna. Liggsäd är ett vanligt problem och kostar mycket pengar. Figur 1. Tidigt kväve ger längre strån. Lägg märke till hur mängden kväve lagd som bestockningsgiva är det som inverkar mest på strålängden. Varje stapel visar strålängden vid olika gödslingsstrategier i förhållanden till ogödslad gröda. Färgerna anger olika kvävenivåer. Gödslingsstrategin framgår av siffrorna under stapeln där kvävegivan för varje gödslingstillfälle (bestockningsgivan + huvudgivan + kompletteringsgivan) angivits. (6 mellansvenska försök i Kosack 2000). Genom tidigare arbete med bland annat Hydro Noll-ruta vet vi att strålängden ändrar sig med ökad kvävemängd. Vid en besiktning av ett par försöksplatser med höstvete undrade vi om inte det fanns andra samband också. Var det inte så att gödslingsstrategin inverkade på strålängden? Vi tyckte vi såg en tendens till att tidigt kväve gav längre strå och styrkta av andras liknande observationer, beslöt vi oss för att undersöka saken närmare. Beväpnade med gammal hederlig tumstock mätte försökspatrullerna strålängden i olika försök för att ge oss underlag till om det fanns en sanning i våra teorier. Resultatet blev ganska intressant och skillnaden var större än man hade kunnat förvänta. Jo, det finns helt klart ett samband mellan tidig kvävegiva och strålängd. Det tidiga kvävet har t.o.m. större effekt på strålängden än den totala kvävetillförseln! I genomsnitt hade en gröda som enbart gödslats med 120 kg kväve tidigt ungefär samma strålängd som en gröda som fått totalt 240 kg kväve varav 90 kg tidigt, se figur 1 (jämför den högra oranga stapeln med den svarta längst till höger)! Torben Kudsk torben.kudsk@hydro.com 13

14 OLIKA INSATSER AV FUNGICIDER OCH KVÄVE I HÖSTVETE För att erhålla bästa möjliga ekonomiska resultat i odling av höstvete krävs att rätt åtgärd görs vid rätt tillfälle. Så har det alltid varit men det är speciellt viktigt idag eftersom avräkningspriset till lantbrukaren är lågt och produktionsmedlen kostsamma. En av de viktigaste åtgärderna är att välja rätt sort vilket kanske inte alltid är det enklaste eftersom årsmånen avgör vilken sort som är bäst. Dock finns erfarenhet från tidigare år som bör tas tillvara. Lika svårt som att välja sort är att välja rätt fungicid- och kvävestrategi. Här måste man också komma ihåg att sort, kvävenivå och fungicidstrategi är faktorer som i hög grad påverkar varandra. Hur stora insatser som skall göras bör även bestämmas av skördens tilltänkta användning. Försöksplan I fyra sorter, Ritmo, Bill, Kris och Marshall, jämfördes fyra bekämpningsstrategier vid tre olika kvävenivåer, 120, 170 och 220 kg N/ha. Försöken bestod av 16 försöksled med samma gödsling i vardera två upprepningar. Under 2001 genomfördes fem Skåneförsök. Resultat I figur 1 bekräftas en gammal sanning, nämligen att behandling med fungicider, i detta fall en dubbelbehandling med förhållandevis låga doser med fungicider (0,12 Mentor+0,20 Forbel/DC~37 och 0,33 Amistar+0,20 Forbel/DC~55), ger större skördeökning vid hög än vid låg kvävegödsling (se till exempel Wiik & Fajersson 2001 i Skåneförsök 2000). Utan behandling med fungicider (i figuren Obeh. ) gav ökningen av kväve från 120 kg N/ha till 170 kg N/ha en skördeökning på 240 kg/ha. Ytterligare en ökning av kvävegödslingen till 220 kg N/ha gav 420 kg/ha i merskörd jämfört med skörden som erhölls vid 120 kg N/ha. Med fungicidbehandling (i figuren Beh. ) gav ökningen av kväve från 120 kg N/ha till 170 kg N/ha en skördeökning på 320 kg/ha. Ytterligare en ökning av kvävegödslingen till 220 kg N/ha gav 1100 kg/ ha i merskörd jämfört med skörden som erhölls vid 120 kg N/ha. I figuren redovisas vidare skördeökningen för var och en av de fyra sorterna efter behandling med fungicider vid olika kvävegödslingar. Behandling med fungicider gav cirka dubbelt så stor skördeökning vid 220 kg N/ha som vid 170 kg N/ha. Mest lönsamma fungicidstrategi utföll i Ritmo, Bill och Marshall för två behandlingar med låga doser vid den högsta kvävegivan och i Kris enbart en axgångsbehandling och även i denna sort vid den högsta kvävegivan. Sammanfattning Under 2001 utfördes fem Skåneförsök med avsikt att undersöka effekten av fyra fungicidstrategier och tre olika mängder mineralkväve i fyra höstvetesorter. Resultaten presenteras utförligare av Wiik & Ewaldz i Skåneförsök 2001, meddelande nr 68, Försöksringarna och Hushållningssällskapen i Skåne. En översiktlig ekonomisk beräkning gjordes för att få ett begrepp om de olika behandlingarnas lönsamhet i sorterna Ritmo, Bill, Kris och Marshall. De torra perioderna under maj och juli månad medförde att bladfläcksvamparna inte trivdes och därmed blev resultatet av fungicidbehandling inte särskilt lönsamt, i många fall olönsamt. I enskilda försök och under speciella förutsättningar, såsom gödsling med stora mängder kväve i vissa sorter, var fungicidbehandling lönsam. Bästa lönsamhet erhölls vid den högsta kvävegödslingen i alla sorterna. Mest lönsamma fungicidstrategi var i Ritmo, Bill och Marshall två behandlingar med låga doser och i Kris endast en behandling under axgången. Forskningsledare Lars Wiik SLU, Fältforskningsenheten Box 44, Alnarp lars.wiik@ffe.slu.se Figur 1. Skördeökning med fungicider och kväve. Medeltal av fem Skåneförsök

15 SKAPA SÄKERHET I BETODLINGEN En snabb titt på resultaten från den senaste försöksserien i sockerbetor visar att den gamla sanningen fortfarande gäller: Det lönar sig att skapa säkerhet i sockerbetsodlingen. Med hjälp av radmyllning och anpassade fullgödselmedel undviker man de värsta bottennappen. Sockerbetssäsongen närmar sig. De flesta har nog redan tänkt igenom gödslingsstrategin och vet av erfarenhet vad som gäller på gården. Bakgrunden för denna artikel är en försöksserie som har pågått de senaste tre åren. Försöksserien är ett samarbete mellan SBU och Hydro Agri och syftet är att belysa effekten av radmyllning, fullgödselmedel, natrium samt olika kvävenivåer. Förhoppningen är att försöksserien ska fortgå ännu ett år, varför jag här inte kommer med en slutredovisning, utan i stället försöker dyka ner i några enstaka intressanta resonemang. Placering av växtnäring och kvävenivå Kvävenivå är alltid intressant att titta på. Med nya sorter som producerar mer i kombination med ny kunskap ökar vi hela tiden skördenivån. De generella rekommendationerna i nuläget ligger på kg kväve per hektar vid radmyllning och kg vid bredspridning. Försöken kommer knappast att ändra mycket på detta (i försöken undersöks dock endast kvävenivåer från 0 till 120 kg/ha). Vid radmyllning med ProBeta NPK har det endast vid två tillfällen varit befogat att gå över 100 kg N/ha. Dessa två försök är från 1999 då man generellt sett hade en högre kväverespons på grund av den mycket blöta hösten 1998 som utlakade en del kväve. I övriga försök har optimal giva varit jämnt fördelad på 80 respektive 100 kg N/ha. Vid bredspridning av ProBeta NPK har det varit befogat att öka kvävemängden till 120 kg N/ha i 50 procent av fallen. NPK som är anpassad till sockerbetorna, i stället för vanlig NPK. Vid optimal kvävegiva har man i dessa försök ökat skörden med i genomsnitt 7 % vid användning av ProBeta NPK jämfört med vanlig NPK. I ett försök har det varit skördesänkande att använda ProBeta medan i de övriga försöken har det endast varit liten skillnad i skörd mellan de olika typerna av NPK-produkter, varför det i dessa fall inte har varit ekonomiskt befogat att använda fullgödselmedel under året. Natrium Natrium är en ständig grund för debatt i sockerbetsodlingen. Sockerbetan inte bara tål hög saltkoncentration i bladen, utan ser ut att gynnas av det, speciellt under torra förhållanden. Det sista kan också vara förklaringen till att vi under fjolåret fick bra effekt av natrium. I försöken hade lagts in ett led med totalt 100 kg Na/ha. Detta försöksled klarade sig bäst eller näst bäst på alla försöksplat- ProBeta NPK är ett fullgödselmedel för sockerbetor som innehåller N, P, K, Mg, Na, S, B och Mn. ser med i genomsnitt 7 % extra skörd i förhållande till jämförelseledet 48 kg Na/ha där natriumet tillförts som radmyllat ProBeta NPK. I samma veva ska dock nämnas att vi under år 2000 inte hade någon effekt av extra natrium, se figur 1. Torben Kudsk torben.kudsk@hydro.com ProBeta NPK jämfört med vanlig NPK I 60 procent av försöken har det varit ekonomiskt korrekt att välja ett fullgödselmedel som ProBeta Figur 1. Effekten av ca 50 kg extra natrium under två försöksår. Staplarna visar att effekten av natrium kan variera mycket mellan åren. Staplarna anger skördeökningen i procent (medelvärde av 3 försök varje år). Jämförelseledet hade gödslats med 48 kg Na/ha. 15