årsredovisning växjö kommun

Transkript

1 årsredovisning växjö kommun 2009

2 i n n e h å l l Produktion Växjö kommun Grafisk form Erica Rindhagen Foto Mats Samuelsson, Kristina Gustafsson, Linda Westeson, Sofia Ernerot, Pernilla Johansson, Frida Skogh, David Newkumet Tryck Davidsons Tryckeri AB, Växjö Fö r o r d, fr a m g å n g s r i k a vä x j ö å r e t i ko r t h e t Förvaltningsbe r ät te lse Växjö kommuns organisation Vart gick skatten 2009? Fem år i sammandrag Omvärld Europas grönaste stad Hållbar utveckling Medborgare Avstämning verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning Finansiell analys - koncernen Finansiell analys - kommunen Personal Avstämning och analys av ekologiska mål Avstämning sociala mål Framtid V E R K SA M H E T S B E R ÄT T E L S E Barn och utbildning Att bli äldre i Växjö Social omsorg Stadsbyggnad Kultur och fritid Avfallshantering, vatten och avlopp De kommunala bolagen E KONOMISK RE DOVISNING Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys Pensionsredovisning enligt fullfondsmodell 2009 Särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen Drift- och investeringsredovisning Driftsredovisning per verksamhet Balansering av 2009 års resultat Skatte- och taxefinansierad verksamhet Resultat- och balansräkning avfallshantering, vatten och avlopp Noter avfallshantering, vatten och avlopp E KOLOG ISK RE DOVISNING Ekologisk resultaträkning Ekologisk balansräkning Ekologiska effektivitetsmått Noter ekologisk resultat- och balansräkning SOCIAL RE DOVISNING Social resultaträkning Social balansräkning Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar R E V I S I O N S B E R ÄT T E L S E å r s r e d o v i s n i n g V Ä X J Ö K O M M U N

3 f ö r o r d Framgångsrika Växjö För Växjö kommun har 2009 varit ännu ett framgångsrikt år. Vi ligger högt i många kommunjämförelser där man jämför kommunens service och medborgarnas uppfattning om kommunen. Tidskriften Fokus, som gör Sveriges mest avancerade kommunjämförelse, med 30 olika variabler, placerade Växjö på plats 11 av Sveriges 290 kommuner. Vi ligger också högt när det gäller medborgarnas betyg på kommunal service och vi ligger bland de bästa när det gäller företagsklimat och skolbetyg. Jag känner stolthet över det som vi sammantaget uträttar! Ständig utveckling Vi har under året fattat beslut om att sätta igång och rusta upp skolor för hundratals miljoner kronor. Det finns så kallat full behovstäckning inom barnomsorg och särskilda boenden! Det har fattats beslut om tre nya idrottshallar. NCC Arena, Araby och Gemla. Vi fortsätter att utveckla Europas grönaste stad där miljö och minskad användning av fossila bränslen står i centrum. Att företagen utvecklas och att nya kommer till är givetvis viktigt för kommunen. Därför ska vår näringslivsservice vara Sverigebäst. Alla i kommunen ska bemöta företagare snabbt, obyråkratiskt och med gott humör. Givetvis inom ramen för vad som är rimligt och möjligt. Det är en del nya etableringar på gång och många företag nyanställer. Politiskt samförstånd En styrka för Växjö är det goda politiska samförstånd som finns. Vi är överens om 95 % av alla ärenden som avhandlas i kommunfullmäktige. Det finns en vänlig grundton mellan partier och politiker. Vi kommer aldrig att bli helt överens om hur mycket av kommunal verksamhet som ska konkurrensutsättas, men vi vet att detta är en trend som ökar i omfattning i många kommuner i Sverige nästan oavsett politisk färg. Och kanske är det viktigare att kunna välja hemtjänst än elbolag? Min vision är att kommunen på sikt ska var helt neutral och låta medborgarnas val vara utgångspunkten för hur mixen av serviceutbudet ska se ut. Allt talar för att kommunen även i fortsättningen kommer att vara en stark aktör inom skola, vård och omsorg. Men monopol är aldrig bra, vare sig de är offentliga eller privata. Men vi får ha respekt för varandras åsiktsskillnader det är ändå i slutänden upp till medborgarna att rösta fram de politiker som man tror kan sköta kommunen bäst, som kan leda och utveckla Växjö med lyskraft! Växjös framtid 2010 kommer att innehålla glädjeämnen och besvikelser. Sådant är ju livet! Men få kommuner i Sverige har bättre förutsättningar än vad vi har när det gäller att bygga en attraktiv stad och kommun där medborgare och företag trivs! Växjö kommun fortsätter att öka med mer än 1000 personer per år! Vi har nu passerat invånare. Vårt uppdrag är att vara till för dessa medborgare. Vi kan inte och ska inte välja bort någon. Med förhoppningar om ett minst lika positivt Bo Frank (M) kommunstyrelsens ordförande v ä x j ö k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g

4 å r e t i k o r t h e t Året i korthet Ministermötet en succé I september stod Växjö värd för jordbruksministrarnas informella ministermöte. En rad aktiviteter genomfördes, bland annat Smålands Marknad där 60 olika företag visade upp Sverige som ett matland. Marknaden besöktes av drygt personer och ett resultat av projektet är att det skapats nya arbetstillfällen, kontaktytor och engagemang för närproducerade produkter. Under ministerrådsmötet genomfördes också ett flertal konserter där särskilt konserterna med Per Tengstrand, Ola Salo och Musica Vitae blev succéer. Även Växjö Kulturskola producerade ett uppskattat internationellt showframträdande. Lucia i domkyrkan Luciatåget i Växjö domkyrka brukar av tradition sprida glädje och ljus i staden fick hela Sverige ta del av stämningen då Sveriges Television valde att sända Växjös firande och lucian Ellen-Maria Broman, tillsammans med 140 tärnor och stjärngossar bjöd på en hyllad föreställning. Europas grönaste stad Arbetet med att implementera platsvarumärket Europas grönaste stad har fortsatt under Bland de aktiviteter som genomfördes märks invigningen av passivhusen i kvarteret Portvakten Söder, cykelkampanjen Trampa luft, busskampanjen Gör Växjö grönare och fastighetsbolagens solcellssatsningar. Marknadsföringen gjordes främst via Europas grönaste dag, där kommunkoncernen visade upp bredden av miljöoch klimatarbetet, vår medverkan vid Smålandsmarknaden, KarlOskar-dagarna och invigningen av det nya dricksvattnet från Bergasåsen. Arenastaden börjar ta form Under januari 2009 gjordes en omstart sedan Steen & Ström avbrutit samverkan. Efter att de tre stora föreningarna, Växjö Lakers, Östers IF och IFK Växjö, presenterat sina utgångspunkter och önskemål tog en ny breddad intern organisation tag i arbetet med en ny dispositionsplan. barn och utbildning bygga och boende miljö och trafik Alla barn 1-5 år vars vårdnadshavare så önskar har erhållit plats i förskolverksamheten. Liksom tidigare har det inte alltid varit möjligt att erbjuda plats på önskad enhet utsåg SKL, Sveriges kommuner och landsting, Växjö till Sveriges bästa kommun på att ta emot nyanlända elever från andra länder och ge dem slutbetyg. På gymnasieskolan har andelen elever som avslutar sin utbildning inom sina planerade tre år ökat något avslutade 86,4 % inom tre år jämfört med 86,0 % året innan. Under 2009 gick 67 % av de gymnasieelever som är folkbokförda i Växjö kommun på Katedralskolan, Kungsmadskolan eller Teknikum. Växjö kommuns ungdomsprojekt Växjösommar startades i april för att minska effekterna av lågkonjunkturen för ungdomar, genom att skaffa fram arbete och lyfta fram en aktiv fritid under sommarlovet. Den ekonomiska krisen har medfört att byggande och investeringar minskat. Såväl byggloven som planansökningar minskade något jämfört med tidigare år liksom antalet fastighetsbildningsärenden. Under 2009 har 294 nya bostäder uppförts, att jämföra med i genomsnitt 453 under den senaste 10-årsperioden. Fördelningen mellan olika upplåtelseformer 2009 blev 94 egnahem, 102 bostadsrätter samt 98 hyresrätter. Bygglov för Växjös första höghus, ett 16-våningshus på Araby, gavs vid årsskiftet och ingår i ambitionen att förtäta staden. I början av året ersattes Växjös dricksvatten från Helgasjön med vatten från Bergaåsen i Ljungby. Arbetet med att ställa krav på bättre rening av enskilda avlopp på landsbygden fortsätter. Många små avlopp har dålig reningsförmåga och bidrar till övergödningen av sjöar och vattendrag. Spetsamossens nya skejtpark. Arbetet med att göra platsvarumärket Europas grönaste stad känt har fortsatt under Aktiviteter som genomfördes var bland annat invigningen av passivhusen i kvarteret Portvakten Söder, Trampa luft, busskampanjen Gör Växjö grönare och fastighetsbolagens solcellssatsningar. Under våren färdigställdes Norrtullsgatan. Löpanäsvägen i Rottne har byggts om med separat gång- och cykelväg. Stora investeringar har gjorts för att förbättra cykelvägnätet. Arbetet med att omvandla Spetsamossen till en aktivitetspark för alla åldrar har påbörjats. Den efterlängtade skejtparken invigdes i september. Arabyparken har under 2009 byggts om och fått en rosträdgård med ett unikt buskrossortiment. Våren 2009 invigdes solcellsanläggningen på Kungsmadskolans tak. Med sina kvadratmeter är anläggningen en av Sveriges största. 4 å r s r e d o v i s n i n g V Ä X J Ö K O M M U N

5 å r e t i k o r t h e t Kommunfullmäktige antog i april en plan för var anläggningar och arenor ska ligga och i juni avsatte bidrag till kapital- och driftkostnader för nya idrottsanläggningar. Under hösten har tre grupper arbetat med byggfrågor, drift och finansiering. Det har resulterat i ett samarbetsavtal mellan kommunen och de tre föreningarna och ett genomförandeavtal med Växjö Lakers med en förväntad byggstart av en ny arenahall för issporter med mera under våren Växjöåttan invigdes 2009 invigdes Slottsbron över sjön Trummen vilket har öppnat upp för nya spännande slingor. Att ta sig runt Trummen är nästan tre och en halv kilometer, Växjösjön fyra och en halv kilometer och att röra sig som i en åtta runt båda sjöarna är således cirka åtta kilometer. Det nya gång- och cykelstråket Växjöåttan ger fotgängaren och cyklisten möjligheter att upptäcka några av stadens kända, men också okända, pärlor såsom Teleborgs slott och slottspark, Teleborgs natur- och fågelreservat och Sigfridsområdet. Norr om sjön Trummen syns Växjö Energis fjärrvärmeanläggning. Linnéträdgården kom hem Växjö fick under hösten ta över Linnéträdgården från Göteborgs botaniska trädgård. Utställningen är skapad av den berömda landskapsarkitekten Ulf Nordfjell, som förenar vår tids intresse för arkitektur, konst, design, natur och trädgård. Välbekanta vilda arter visas i enkla arrangemang tillsammans med Linnéväxter som vitkrollilja, hasselört, Hammarbytaklök och Linnés egen Linnea, inramat i svenska material som granit, timmer och stål. Trädgården deltog 2007 på Chelsea Flower Show i London, Europas mest prestigefyllda trädgårdsutställning, där den belönades med guldmedalj. stöd och omsorg arbete och företag uppleva och göra Ärenden som gäller barn och familjer har ökat med 7 % 2009 jämfört med Projektet Familjefrid Kronoberg har fått bidrag för länsstyrelsen för att utveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld. Projektet fortsätter hela Socialstyrelsens undersökning Äldreguiden som jämför kvaliteten i kommunernas äldreomsorg visar att vi ligger på högre värden än i riket på de flesta områden. Ett nytt boende med särskild service, Vingavägen, togs i bruk i februari. Upphandling av driften vid tre bostäder med särskild service i Ingelstad har genomförts och upphandling av driften vid boendena Vingavägen och Snälltåget har påbörjats. Kommunen har satsat på utbildningar av gode män, bland annat två grundutbildningar i samarbete med Komvux med totalt cirka 60 deltagare. Antal ärenden som gäller godmanskap för ensamkommande barn har fördubblats från förra årsskiftet. Starka företag som utvecklas positivt och ett bra företagsklimat är grunden för kommunens välstånd och är avgörande för att det finns tillräckligt med ekonomiska resurser att satsa inom skola, vård, omsorg, kultur- och fritidssektorn med mera. Växjö kommun har som alla andra drabbats av lågkonjunkturens verkningar i form av varsel, nedläggningar, utanförskap och högre arbetslöshet. Men de kärvare tiderna innebär också möjligheter. Förra året nyregistrerades 440 stycken företag ökade antalet företag till stycken, en nettoökning med 226 företag. Cirka 34 % av företagen startades och leddes av kvinnor. I maj avsattes 6 mkr extra för att anordna sommarjobb för 600 ungdomar och för att se till att alla som söker ekonomiskt bistånd ska vara i sysselsättning inom sju dagar har bland annat bjudit på Kulturnatten, Dag X, Vårstad och Energioch klimatmässan. Kulturnatten satte rekord i antal programpunkter och medverkande arrangörer. Cirka personer var ute på årets kulturnatt. Både stadsbiblioteket och konsthallen var välbesökta. Temadagar med släktforskning och Hörselskadades dag har också genomförts på biblioteket. Utställningen Slow Go var en uppmärksammad publiksuccé i konsthallen. Under året har 319 föreningar med medlemmar och cirka ledare varit verksamma i föreningslivet. Cirka aktivitetstimmar har genomförts. Aktivitetshall Araby/Dalbo och sporthall i Gemla byggs för 57 mkr. Kommunen har också bidragit till förverkligandet av NCC Arena, en anläggning som ägs och drivs av Växjö Handboll Förvaltnings AB, och som invigdes i augusti. Två fotbollsplaner med naturgräs, en grusplan och en omklädningsbyggnad har färdigställts på Norremarksområdet. v ä x j ö k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g

6 v ä x j ö k o m m u n s o r g a n i s a t i o n Växjö kommuns organisation Kommunfullmäktige är Växjö kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten bedrivs till största delen i förvaltnings- och aktiebolagsform. Om inte annat anges ägs bolagen av Växjö kommun till 100 %. Därutöver finns intressen i MFA Sydost AB (avvecklad under 2009), kommunalförbundet Vård och Boende i Kronoberg, Regionförbundet södra Småland, Stiftelsen Smålands Museum samt Stiftelsen Emigrantinstitutet. Verksamhet bedrivs även i entreprenadform. Organisationsschema Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Byggnadsnämnd Värends Räddningstjänstförbund 78,5 % Fritidsnämnd Växjö Flygplats AB 42 % Gymnasienämnd Växjö Teateraktiebolag Kommunstyrelse AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg 22 % Kulturnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Nämnd för arbete och välfärd Omsorgsnämnd Skol- och barnomsorgsnämnd Teknisk nämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Kulturparken Småland AB 41 % Arenastaden i Växjö AB Värendsvallens Fastighets AB Växjö Kommunföretag AB Hyresbostäder i Växjö AB Växjö Fastighetsförvaltning AB Växjöhem AB Vidingehem AB Vidéum AB Växjö Energi AB Växjö Energi Elnät AB Mandatfördelning i kommunfullmäktige Skattesats, kronor Moderaterna Centerpartiet Kommun 20,76 20,76 Landsting 10,65 10,20 Total skatt 31,41 30,96 Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Sverigedemokraterna å r s r e d o v i s n i n g V Ä X J Ö K O M M U N

7 v a r t g i c k s k a t t e n Vart gick skatten 2009? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på kr/mån. Per år är inkomsten kr och 20,76 % skatt uppgår till kr. Verksamhet netto Procent Skatt, kostnad, tkr av skatten kronor Äldre- och handikappomsorg , Grundskola och skolbarnomsorg , Förskola , Gymnasieskola , Individ- och familjeomsorg , Kultur- och fritidsverksamhet , Stadsbyggnad, gator, parker , Årets överskott , Ekonomiskt bistånd , Kommungemensam verksamhet , Miljö- och samhällsskydd , Kommunikationer , Vuxenutbildning , Politisk verksamhet , Arbetsmarknads- och integrationsåtgärder , Turistverksamhet, näringslivsbefrämjande åtgärder , Energi ,01-5 Summa Fem år i sammandrag, mkr Kommunkoncernen Årets resultat Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) Nettoinvesteringar Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. avskrivn. och finansnetto) Nettokostnader (inkl. avskrivn. och finansnetto) i % av skatteintäkter m.m Långfristig låneskuld, kr/invånare Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) kr/invånare Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) 11,1 10,4 9,5 9,2 8,3 Antal tillsvidareanställda Löner och ersättningar Antal invånare 31 december Kommunen Årets resultat Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) Bruttoinvesteringar Förändring av skatteintäkter, statsbidrag och skatteutjämning % Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. finansnetto) % Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter m.m Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) 20,2 20,3 18,9 24,0 25,1 v ä x j ö k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g

8 o m v ä r l d Kommunkoncernen verkar i en miljö där tendenser, trender och drivkrafter påverkar verksamheternas utveckling. Beskrivningen av omvärlden i årsredovisningen avspeglar året som har gått och utvecklingen inför närmast kommande år. I framtidsavsnittet i slutet av förvaltningsberättelsen knyts omvärldsanalysen över kommunens alla verksamheter ihop. Omvärld Dyster inledning på arbetsmarknaden Det var en svår start på år 2009 då många företag fortfarande varslade om uppsägningar. Under hösten kom tydliga tecken på att nedgången av sysselsättningen bromsade in, vilket bland annat var en följd av kraftfulla stimulanspaket. Varselvågen ebbade ut och arbetslösheten ökade inte längre i samma takt. Likaså upphörde nedgången av antalet lediga platser. Även om det inte var så stora förändringar var tendensen tydlig och den pekar mot en viss förbättring av arbetsmarknaden senare under Arbetslösheten nådde en mycket hög nivå år 2009 och andelen registrerade arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd uppgick till 7,5 % av arbetskraften. Antalet registrerade arbetslösa vid Arbetsförmedlingen i Kronobergs län och antalet personer i program med aktivitetsstöd uppgick i december sammantaget till personer, motsvarande 7,1 % av befolkningen år. För Växjös del var siffran 7,4 %, en ökning med 2,5 procentenheter mot december Enligt Arbetsförmedlingens statistik var 135 personer i Kronobergs län berörda av varsel i december Motsvarande siffra i december 2008 var 653. Arbetslöshet december 2009, % Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växö Älmhult Kronoberg Riket Åtgärder mot krisen För att lindra effekterna av finanskrisen, vidta åtgärder för att möta lågkonjunkturen och en vikande arbetsmarknad har kommunens framtidsgrupp presenterat ett antal åtgärder inom åtta områden; utbildningssatsningar/kompetensutveckling, infrastruktur/byggnation, nyföretagande/ entreprenörskap, avknoppning/konkurrensutsättning, särskilda ungdomssatsningar, kommunkoncernen som attraktiv arbetsgivare, omvärldsanalys samt ekonomi. För att särskilt mobilisera och samordna arbetet kring en stigande ungdomsarbetslöshet redovisades följande insatser: Ta initiativ till en gemensam ansökan till Europeiska Socialfonden kring ungdomar i åldern år, förstärka samverkan omkring det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar i åldern år, öka satsningarna på feriearbeten för ungdomar i gymnasieåldern, fortsätta utvecklingsarbetet inom ramen för Basementverksamheten för ungdomar med försörjningsstöd, ge kompetenshöjande insatser för ungdomsarbetare i Växjö samt finna konkreta alternativ till ett passivt bidragsberoende. Kompetenshöjande insatser och riktade utbildningspaket Finanskrisen/lågkonjunkturen har inneburit ett förändrat företagsfokus i samband med varsel och nedläggningar. Carriers, Retlogs och Aditros nedläggningar samt stora varsel på bl.a. Volvo Construction Equipment, Thorsman och KF-lagret har krävt extrainsatser för att lindra effekterna. För att hjälpa företag som har drabbats hårt och stärka deras konkurrenskraft har Växjö kommun tillsammans med Regionförbundet satt i gång en stor utbildningssatsning för personalen på flera av de drabbade företagen i länet av de anställda utbildas i 43 olika kurser utifrån företagens behov och önskemål. Kompetenshöjningen är mycket uppskattad av företagen och det har bl.a. inneburit att några inte har behövt säga upp personal. Socialt företagande Under året har arbetet med socialt företagande fokuserat på nätverksbyggande, information och stöd till projekt vilka syftar till etablering av sociala företag. Det övergripande målet för årets aktiviteter har varit att skapa fler arbetstillfällen för i första hand de grupper arbetssökande, vilka har en svag ställning på arbetsmarknaden. Kommunen har genom medlemskap i SKLs nätverk för socialt företagande medverkat till stöd och utveckling av det sociala entreprenörskapet. Avtalet med Volontärbyrån har omförhandlats med målsättningen att få fler aktiva föreningar, fler uppdrag och fler volontärer. Företagsklimat Starka företag som utvecklas positivt och ett bra företagsklimat är grunden för kommunens välstånd. På företagsparkerna Ekeberg och Nylanda har fem företag etablerat sig eller köpt mark under året. Ett större internationellt företag har förvärvat närmare hälften av markbeståndet på Nylanda. Ett näringslivssamarbete med Savannah, USA, har inletts och syftar till att möjliggöra för företag i såväl kommunen som regionalt att hitta affärsmöjligheter samt skapa kontakter framförallt inom energi/klimat och miljösida. Enligt Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet tappade Växjö placeringar från en 20:e plats till plats 40. Arbete pågår för att höja placeringen till kommande år. Näringslivsutveckling, etableringar och nyföretagande Nyföretagandet visar att det nyregistrerades 440 nya företag under året, den högsta siffran för kommunen under hela 2000-talet! Antalet företag har netto ökat med 226 till Under andra halvåret 2009 har ett antal strategiska etableringar gjorts, t.ex. har ett Singaporebaserat företag startat plastproduktion på Fläktenområdet, Eurocommercial Properties har påbörjat om- och tillbyggandet av en stor galleria innehållande mellan 60 och 70 butiker och Staples har påbörjat byggandet av ett stort Norden- och logistikcenter. Långt framskridna planer finns hos ett antal större etablerade företag i kommunen om fortsatt expansion och utbyggnad i Växjö. Stöd ges till nyföretagande och entreprenörskap. Särskilda insatser har gjorts när det gäller ungt entreprenörskap, hjälpa invandrare att starta företag, projektet Smålands Marknad samt 8 å r s r e d o v i s n i n g V Ä X J Ö K O M M U N

9 o m v ä r l d Kvinnors Företagande. Nätverket Expansiva Växjö, med medlemmar, behåller sin position som en viktig motor och nav i regionens näringslivsutveckling. Under 2009 togs en ny verksamhetsplan fram för hur nätverket ska jobba och vad som ska uppnås fram till 2015, samt att man har formulerat en utvecklingsplan för platsvarumärket Växjö Europas grönaste stad. Ambassadörsnätverken VäxjöVän, Öresund och Stockholm har utvecklats och fått en allt viktigare roll i marknadskommunikationen. Internationell verksamhet med EU-samordning Växjö kommun medverkar i ett antal internationella och nationella projekt samt ansvarar för EU-samordning, technical visits och Klimatcentrum. Marknadsföring, ett mer proaktivt förhållningssätt samt ökad samverkan är bidragande till besöksrekord En ny internationell strategi har antagits och implementeringen påbörjas under En affärsidé och en organisationsmodell har utarbetats avseende Klimatcentrum och en ansökan till Nutek för att arbeta fram detta har beviljats. Kontakten med företag och näringsliv går nu in i ett mer intensivt skede. Turistfrågor Kommunen beslutade 2009 att avveckla den i egen regi bedrivna turistbyrån och överlåta huvudmannaskapet för verksamheten till Växjö & Co AB. Stort fokus har legat på att förhandla fram ett detaljavtal som bl.a. innebär en högre ambitionsnivå för den framtida turistverksamheten. Samarbetet med Destination Småland AB kommer att bli strategiskt viktigt och underlättas av att verksamheterna fr.o.m sitter i gemensamma lokaler. Exploatering och stadsutveckling Arbetet med projektet Vikaholm, Växjös nästa stora utbyggnadsområde för bostäder, har pågått under året. Fullt utbyggt består Ekebergs verksamhetsområde av ca 40 ha. Industrimark till försäljning finns även i Öjaby, Nylanda samt Norremarks verksamhetsområden. Genom utbyggnad av exploateringsområden minskar markreserven och förberedande åtgärder har vidtagits för att förvärva ny mark. På Östra Lugnet skall, genom detaljplaneändring, fler kommunala villatomter tillskapas med tillträde under Ett nytt område med kommunala villatomter har tagits fram och färdigställts i Öja. Centrumförnyelserna i tätorterna fortsätter. Det urbana utvecklingsarbetet har fortsatt under 2009 och ett planprogram för Araby har antagits. Planprogram för stationsområdets norra sida har antagits och arbetet med att ta fram systemhandling för bangårdsområdet har påbörjats. Planprogram för Hagavik har antagits och detaljplan för Dalbostrand är igångsatt. Översiktsplan för delen Rottne tätort har varit ute på samråd och utställning. Aktualiseringsförklaring av hela översiktsplanen har gjorts och uppdrag givits om ny översiktsplan för Växjö stad samt att belysa strandnära bebyggelse som ett led i landsbygdsutvecklingen. Nyproduktion av bostäder Påbörjandet av nya hyres- och bostadsrätter bromsade in kraftigt under 2008 beroende på finanskrisen och lågkonjunkturen i kombination med förändrade ekonomiska villkor för hyresrätter men också i viss mån för bostadsrätter. Ett större antal kommunala tomter än planerat fördelades 2008, vilket har lett till att ett fåtal kommunala tomter i efterfrågade lägen kunnat erbjudas tomtkön under Sammantaget innebär dessa omständigheter att antalet färdigställda bostäder 2009 har halverats jämfört med 2008 och att jämföra med i genomsnitt 453 under den senaste 10-årsperioden. Ett fortsatt lågt ränteläge innebär dock att det fortfarande finns en stor efterfrågan på både bostads- och verksamhetsmark. Det står ca 340 personer i den kommunala tomtkön för villatomter. Kommunikation Projektet Tågstopp Södra Småland startade i januari Förhandlingar om ett genomförandeavtal mellan Banverket och berörda kommuner för stationerna Moheda, Stockaryd och Lammhult påbörjades. Pågatågsprojektet startades vid halvårsskiftet och en avsiktsförklaring för finansiering av tågstoppen har tagits fram. Under hösten påbörjades arbetet med att ta fram systemhandling för en station i Gemla samt en studie av planskildhet. Kust-till-kustavtalet, som reglerar finansieringen av Växjö bangård och mötesspår i Åryd, Örsjö och Alvesta resecentrum, har undertecknats. Krishantering 2009 präglades av två händelser som gav anledning till förberedelser avseende krishantering. EU-mötet i september medförde arbete och övningar över myndighetsgränserna och svininfluensan krävde ett internt arbete för att skydda och upprätthålla samhällsviktig verksamhet. Både EU-mötet och pandemin passerade relativt störningsfritt. Den senare innebar dock stora påfrestningar för verksamheterna i och med de stora vaccinationsprogrammen som genomfördes inom skolan och omsorgen. Känslighetsanalys Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan framgår hur olika händelser var för sig påverkar kommunens resultat. Vissa händelser påverkas av kommunen, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Under 2009 har inflationstakten från april till november varit under noll, medan den i december uppgick till 0,9 %. Färdigställda bostäder Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Studentlägenheter Vårdbostäder SUMMA Resultateffekt mkr Förändrad utdebitering med 1 kr 138 Medelskattekraftsförändring med 1 % 28 Löneförändring med 1 % inkl. personalomkostnader 25 Prisförändring med 1 % på varor och tjänster 14 Förändrade taxor med 1 % 4 v ä x j ö k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g

10 e u r o p a s g r ö n a s t e s t a d Europas grönaste stad Arbetet med platsvarumärket Europas grönaste stad har fortsatt under Trovärdighet och kommunikation är det allra viktigaste när man ska införa ett varumärke, en långsiktig process som kräver politiskt ledarskap, mod och uthållighet. En viktig faktor är också handlingskraft och förmåga att gripa tag i en möjlighet när man ser den. För Växjös del så kom den möjligheten med ett stort genomslag i internationell press efter många års aktivt miljöarbete, främst inom klimatskydd. Med Europas grönaste stad menas alla miljöåtgärder som har genomförts och kommer att genomföras i Växjö kommun, privata som offentliga. Varumärket grundas på det som är unikt för kommunen idag, vilka värden vi står för och visionen om vart vi vill komma. Varumärken syftar till att vinna fördelar i konkurrens med andra om att attrahera investeringar, invånare och turister. Genomförda aktiviteter Under året har Växjö som Europas grönaste stad synts i många media, även internationellt, till exempel på ekonomikanalen Bloomberg och i två inslag på amerikanska TV-jätten CNN. Hållbart byggande, energieffektivt och i trä samt 35 % minskning av CO 2 genom ett hållbart energisystem med bioenergi och solceller har varit det som mest intresserat media och andra studiebesök. Bland de aktiviteter som genomfördes fanns bland annat Europas grönaste dag där koncernen visade upp bredden av miljö- och klimatarbete i samband med invigningen av passivhusen vid Välle Broar, cykelkampanjen Trampa luft, busskampanjen Gör Växjö grönare samt fastighetsbolagens solcellssatsningar. Invigningen av bron vid sjön Trummen gör nu att staden kan stoltsera med Växjöåttan ; ett promenad- och cykelstråk runt de stadsnära sjöarna. Övriga miljöåtgärder som genomförts under året beskrivs under avsnittet om den ekologiska redovisningen. Marknadsföring av varumärket Platsvarumärket har marknadsförts i samband med samtliga större evenemang under året. De insatser som har gjorts i kommunen för att kommunicera Europas grönaste stad har gett resultat. Svaren från Medborgarpanelen visar att 174 av 174 tillfrågade medborgare i kommunen känner till begreppet Europas grönaste stad. Men det krävs ytterligare insatser för att innehållet och syftet med varumärket ska bli välkänt. Många av deltagarna i Medborgarpanelen påpekade också att det behövs en bättre kollektivtrafik och högre prioritet för cykel för att Växjö ska vara Europas grönaste stad. EU-projektet ANSWER, som syftar till att få skola, medborgare och näringsliv att se över och minska sin totala energiförbrukning, har varit en viktig del i marknadsföringen av Europas grönaste stad. Aktiviteterna inom projektet kommer dock att i huvudsak genomföras under Det återstår också att få varumärket implementerat i hela kommunkoncernen. Det ska märkas i skolan, när man köper en tomt eller i äldreomsorgen att man är i Europas grönaste stad. 10 å r s r e d o v i s n i n g V Ä X J Ö K O M M U N

11 h å l l b a r u t v e c k l i n g Hållbar utveckling Hållbar utveckling definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling är ett övergripande mål för Växjö kommun och innebär att kommunen ska hushålla med sina vattenresurser, jordresurser och ekosystem för att skapa ett långsiktigt dynamiskt samhälle. Kommunen ska nyttja sina resurser på ett effektivt sätt så att medborgarna i kommunen får tillgång till ett rikt liv med god miljö och hög livskvalitet. Till ledning för Växjö kommuns arbete inom hållbar utveckling finns styrande dokument. Enligt lagen om God ekonomisk hushållning ska kommuner ange finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett långsiktigt tidsperspektiv. Tyngdpunkten i hållbar utveckling ligger inte på någon särskild dimension utan på en samordnad och långsiktig utveckling. Enligt fastställda riktlinjer för budget, ekonomiska rapporter, bokslut och årsrapporter gäller att verksamheten skall bedrivas inom befintliga budgetanslag även om detta medför att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna inte helt kan uppnås. Genom att använda förhållningssättet hållbar utveckling kan kommunen möta komplexa gränsöverskridande samhällsfrågor på ett effektivt sätt. Uppföljning och redovisning i årsredovisningen görs utifrån de tre dimensionerna tillsammans med medborgar- och brukarfokus, personalredovisning och verksamhetsredovisning. Hållbar utveckling Ekonomi ekologi SOCIAL Medborgare personal verksamhet Hållbar utveckling För att ge en översiktlig bild av kommunens hållbara utveckling görs uppföljning av 11 hållbarhetsindikatorer. Uppföljning av dessa görs separat då offentlig statistik inte är publicerade när årsredovisningen görs. I årsredovisningen följs den Ekonomiska redovisningen upp genom målen för God ekonomisk hushållning, den Ekologisk redovisningen genom målen i Miljöprogrammet samt den Sociala redovisningen kommer att följas upp genom målen i Mångfaldsprogrammet. Kontinuerligt genomförda medborgarenkäter är ett redskap för utvecklingsarbete samt för nämndernas verksamhetsplanering. Enkätsvaren bildar en utgångspunkt för det interna kvalitets- och utvecklingsarbetet, till exempel genom olika former av fördjupade brukarundersökningar. Personalredovisningen och verksamhetsredovisningen följs upp utifrån personalpolicyn och de av kommunfullmäktige fastställda målen. Kommunkompassen Under våren 2009 genomförde Sveriges Kommuner och Landsting den så kallade Kommunkompassen, en analys av Växjö kommuns sätt att arbeta, leda och samspela i organisationen. Analysen görs av samspelet mellan det politiska systemet, kommunens förmedling av tjänster, kommunen som arbetsplats samt utvecklingen av lokalsamhället. Utvärderingen visar att Växjös totala resultat överträffar medianvärdet. Växjös styrkor ligger i den del av kommunens system som vänder sig utåt till medborgare, företag och andra. Starkaste områden av kompassens kriterier är området Offentlighet, öppenhet och demokratisk kontroll samt området Kommunen som samhällsbyggare. Förbättringspotential finns inom området kring styrning och uppföljning utifrån ett kommunövergripande perspektiv. Förbättringsarbete och ett projekt för nytt lednings- och styrningssystem pågår. v ä x j ö k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g

12 m e d b o r g a r e Medborgare Fortsatt stor befolkningsökning Folkmängden var vid årsskiftet personer, vilket är en ökning med 949 personer under Flyttnettot var 544 och invandringsnettot 733. Det föddes barn i kommunen och födelsenettot var 409. Trots en kraftig inbromsning i bostadsbyggandet ökade Växjös befolkning ordentligt, dock betydligt mindre än rekordåret I Växjö, liksom på riksnivå, står invandringen för en stor del av ökningen. Växjö kommun har haft en hög folkökning genom åren och är idag den tjugoandra största kommunen i riket. Jämfört med riket har kommunen fler i åldern år och färre i åldersgruppen över 65 år. Folkökningen i länet var 938 personer. Växjö, Älmhult och Lessebo ökade sin befolkning medan övriga kommuner minskade. Medborgarundersökning nätverket 3KVH Statistiska centralbyrån (SCB) erbjuder årligen kommunerna att delta i SCB:s Medborgarundersökning. Syftet är att undersöka hur invånarna upplever sin kommun som en plats att bo och leva i, hur de upplever att de kommunala verksamheterna fungerar samt hur de ser på sitt inflytande i kommunen. Växjö kommun deltog i undersökningarna 2006 och De områden som Växjö behöver fokusera på var i första hand: arbetsmöjligheter, bostäder, äldreomsorg, grundskola, påverkan och förtroende. En ny medborgarenkät kommer att genomföras igen under våren Under våren 2009 presenterades en jämförelse mellan kommunerna inom nätverket 3KVH (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad). Undersökningen bestod av tre delar: Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva i, om kommunala verksamheter samt om inflytandet i kommunen. För helhetsbetyget är nätverkets betyg genomgående högre än genomsnittet för övriga kommuner. Ett undantag är faktorn Trygghet. För faktorerna Utbildningsmöjligheter, Kommunikationer och Kommersiellt utbud har nätverkets kommuner fått klart bättre betyg av sina medborgare än genomsnittet. För faktorn Arbetsmöjligheter har Halmstad och Växjö fått högst betyg samt även för Utbildningsmöjligheterna. Kommunernas resultat är tillgängliga via Antal invånare, 31 december Kommunen som en plats att bo och leva i Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Nätverk Övriga 92 kommuner Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva i. Nätverkets genomsnittsbetyg är för samtliga faktorer förutom för Trygghet högre än genomsnittet för övriga kommuner. Nätverkets helhetsbetyg, NRI, är 68 att jämföra med 64 för övriga kommuner. Nätverkets betygsindex är påtagligt bättre än övriga kommuners vad gäller Utbildningsmöjligheter, Kommunikationer och Kommersiellt utbud. 12 å r s r e d o v i s n i n g V Ä X J Ö K O M M U N

13 m e d b o r g a r e Kommunens verksamheter Kalmar Karlskrona Kristianstad Frågeställningar och brukarenkäter inom skola Enheterna i förskola och grundskola redovisar årligen arbetet med nämndens prioriterade målområden språk, hälsa och jämställdhet. Vid en uppföljning våren 2009 fick vårdnadshavare i förskolan samt elever och vårdnadshavare i grundskolan två frågeställningar inom varje målområde. Noterbara avvikelser finns under målet hälsa där en tredjedel av vårdnadshavarna inte vet hur förskolan arbetar för att ge barnen förståelse kring sin hälsa och cirka en fjärdedel av vårdnadshavarna inom grundskolan säger sig inte veta hur man arbetar med elevernas hälsa. Om man jämför elevernas och vårdnadshavarnas syn på hälsoområdet för grundskolan så skiljer sig svaren betydligt. En viss avvikelse går att utläsa när det gäller elevernas syn på deras lika möjligheter i grundskolan. Växjö Halmstad Nätverk Övriga 92 kommuner Inflytande i kommunen Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Nätverk Övriga 92 kommuner Medborgarna om kommunens verksamheter. Nätverkets genomsnittsbetyg är för Nöjd-Medborgar-Index (NMI) något högre än för övriga kommuner, 57 respektive 54. För många av verksamheterna är nätverkets betyg på ungefär samma nivå som övriga kommuners. Men för Gator och vägar, Gång- och cykelvägar och Fritid-Kultur har medborgarna satt högre betyg i nätverkets kommuner än i genomsnitt för övriga kommuner Medborgarna om inflytandet i kommunen. På frågorna kring medborgarnas Inflytande i kommunen har nätverket fått nästan exakt samma betyg av sina medborgare som vad övriga kommuner i genomsnitt fått, 41 respektive 40. Kund- och brukarundersökningar I alla de verksamheter som Växjö kommun bedriver är den främsta målsättningen att tillfredsställa behoven hos de vi är till för med god kvalitet. För att försäkra oss om att kommunens tjänster håller hög kvalitet arbetar vi kontinuerligt med att förbättra arbetssätt och utveckla organisationen. För att få nöjdare kunder/brukare är det viktigt att ta reda på hur dessa värderar verksamheten. I kvalitets- och utvecklingsarbetet är det nödvändigt att ha god kunskap om kundernas/brukarnas syn på verksamheten. Växjö kommuns verksamheter genomför med regelbundenhet kundoch brukarundersökningar. Växjö kommun frågar årligen ca Växjöbor hur nöjda de är med skola, äldreomsorg, service m.m. Nedan följer ett axplock av Växjö kommuns kund- och brukarundersökningar. Elever grundskolan Högt betyg Procent Under lektionerna arbetar vi aktivt med jämställdhet t.ex. genom samtal och övningar 100 Jag har möjlighet till fysisk aktivitet (att röra på mig) varje dag under skoldagen 97,2 I skolan får jag lära mig att läsa och att uttrycka mig genom att prata och skriva 88,9 Lägre betyg Skolan erbjuder lika möjligheter för flickor och pojkar 81,9 I skolan får jag lära mig hur jag ska leva för att må bra 83,3 Med anledning av konkurrensutsättning inom service har en brukarenkät genomförts. Respondenterna utgjordes av elever, vårdnadshavare och personal på de fyra enheter där Sodexo är verksamma, på en enhet där intraprenad pågår samt med ett par jämförelseskolor med mat och städ i kommunal regi. Svarsfrekvenserna var i vissa fall låga men undersökningen kan utgöra en bra plattform för vidare analys av verksamheterna. Ungdomsundersökningen Lupp Ungdomsstyrelsens lokala uppföljningsenkät av ungdomspolitiken, LUPP:en genomfördes under Den är riktad till grundskolans årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet. Svarsfrekvensen i den kommunala grundskolan var 87 % vilket gagnar analys och värdering av resultaten samt de åtgärder för utveckling som då aktualiseras. Resultaten kommer att analyseras under första kvartalet Gymnasienämndens attitydundersökning i årskurs 2 Som ett viktigt inslag i den kommunala gymnasieskolans förbättringsarbete genomförs varje år en brukarundersökning i form av en attitydundersökning. Eleverna får svara på hur de upplever sin skolsituation och sin skola. Undersökningen är en del av kvalitetsjämförelsen inom nätverket 3KVH. Gymnasieskolan Högt betyg Procent Skolan i sin helhet 86 (81) Informationen om betygsnivåer 84 (82) Kontakten med mentor 83 (77) Lägre betyg Meningsfulla utvecklingssamtal 52 (56) Inflytande i kursplanering 52 (54) Elevinflytandet generellt 57 (57) Föregående år inom parentes. v ä x j ö k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g

14 m e d b o r g a r e Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting presenterade under hösten resultatet av sin öppna jämförelse inom vård och omsorg. Överlag ligger kommunen på riksgenomsnittet inom de flesta områden. Siffran är fortfarande hög gällande förskrivning av läkemedel till äldre. Socialstyrelsens äldreguide som jämför kvaliteten i kommunernas äldreomsorg redovisades under hösten. Växjö kommun får högre värden än riket inom de flesta områden. Kvalitetsundersökningar inom omsorgen om utvecklingsstörda med metoden Quest har fortsatt. De brukarundersökningar som genomförts visar att verksamheten håller en god kvalitet. Enkätundersökningar angående kosten genomfördes i särskilt boende, matdistributionen och i restaurangerna. Generellt visade undersökningen bra resultat i alla delar. Mest nöjd var man med matens smak, utseende och uppläggning samt tillbehör. De som får matdistribution tycker att de får maten vid en tid som passar. Kommunens analysenhet genomförde en analys av äldreomsorgens kostnader, vilken visade på höga kostnader inom äldreomsorgen och möjliga åtgärder för att minska kostnaderna. Analysen användes som grund till flera besparingsåtgärder som genomfördes under Kostnad per brukare är en metod för att beräkna kostnader per insats och brukare och är en bra vägledning i arbetet. Servicemätning, telefoni och e-post Högt betyg Svarstiden på e-postfråga inom 1 dygn 73 % Svarstid e-postfråga, i snitt 7 timmar Telefoni, gott bemötande 76 % Lägre betyg Svarskvalitet, e-postfråga 57 % Telefoni, svar på frågan 52 % Övriga undersökningar Undersökning ranking Svenskt näringslivs företagsklimat 40 Integrationsindex (tidskriften Fokus) 55 Här är det bäst att bo (tidskriften Fokus) 20 Framtidsbarometer för Sveriges kommuner (Kairos Future) 37 Äldreomsorg hemtjänst (omsorgstagare) Högt betyg Tillit till personal Bemötande Lägre betyg Personkontinuitet Hjälp med något annat Äldreomsorg särskilt boende (omsorgstagare) Högt betyg Möjlighet till läkarkontakt Tillit till personal Lägre betyg Möjlighet till utevistelser Möjlighet att påverka Jämförelser mellan nätverkskommuner inom social omsorg Arbete och välfärd deltar sedan många år i kostnads- och verksamhetsjämförelser inom IFO Nätverk, som består av nätverket 3KHV. Resultatet av 2008 års jämförelse visar att samtliga kommuner har ökat sina kostnader för individoch familjeomsorg. Växjö ligger här i mitten kostnadsmässigt, med kr/kommuninvånare, (vilket kan jämföras med kr/invånare året innan). Karlskrona ligger lägst med kr/invånare medan Kristianstads verksamhet är dyrast, kr/invånare. Övriga undersökningar Utöver kund- och brukarundersökningar bevakar Växjö kommun ett antal undersökningar som genomförs av andra aktörer. Flera av dessa undersökningar placerar kommunerna utifrån en sammanvägning av flera rankinggrundande variabler. Bäst placering är 1 och sämst är plats 290 (det totala antalet kommuner i Sverige). I respektive undersökning kan man gå in och titta på vilka enskilda variabler där kommunen har högt betyg och de där kommunen har lågt betyg. Här redovisas endast totalrankingen i ett antal undersökningar. Mer information om kommunens kvalitet finns på Växjö kommuns webbplats 14 å r s r e d o v i s n i n g V Ä X J Ö K O M M U N

15 a v s t ä m n i n g v e r k s a m h e t s m å l Enligt lagen om God ekonomisk hushållning ska kommuner ange finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska utvärderas i årsredovisningen. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning kan definieras som att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation skall behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning innebär ett högre krav på långsiktigt positivt resultat än balanskravet, vilket endast beaktar att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Ett långsiktigt positivt resultat behövs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet samt en buffert mot oväntade förändringar i omvärlden. I årets resultat ingår dessutom inte den faktiska ökningen av pensionskostnaderna utan redovisning sker enligt den s.k. blandmodellen enligt gällande lagstiftning. I budget 2009 fanns två finansiella målsättningar. Vid årets slut uppfylls båda målsättningarna. Vid avstämning av verksamhetsmålen klarar kommunen i princip de flesta med undantag av två. Målet att försörjningsstödet och arbetslösheten ska minska är svårt att uppnå i rådande lågkonjunktur. Vad gäller målsättningen inom skola och utbildning är Växjös läge i förhållande till andra kommuner i samma storlek oförändrat. Då kommunen har uppfyllt sina finansiella mål och jobbar hårt på att uppfylla sina verksamhetsmål bedöms god ekonomisk hushållning ha uppnåtts enligt gällande lagstiftning. Budget 2009 Bokslut 2009 FINANSIELLA MÅL Över en rullande femårsperiod ska överskotten vara cirka 2 % av summan av skatteintäkter och utjämning. Kostnader för vatten, avlopp och avfallshantering ska till 100 % täckas genom avgifter. Överskotten uppgick till 3,0 % under perioden 2005 till och med Vattenförsörjning redovisar ett överskott på 5,4 mkr och avfallshanteringen ett överskott på 0,7 mkr, totalt 6,1 mkr. Förklaring symboler Målet har uppnåtts eller överträffats. Målet har inte uppnåtts, men årets resultat är bättre än eller lika med senaste värde. Målet har inte uppnåtts och årets resultat är sämre än senaste värde. Målet kan inte mätas vid den aktuella tidpunkten. v ä x j ö k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g

16 a v s t ä m n i n g v e r k s a m h e t s m å l Budget 2009 Bokslut 2009 VERKSAMHETSMÅL Ekonomi i balans 1. Nämnders och styrelsers verksamheter ska bedrivas inom tilldelad budgetram. 2. Sjukfrånvaron ska minska med lägst 5 % per år. God omsorg 3. Höftfrakturer, räknat per person, 80 år och äldre, ska minska med 5 % jämfört med Samtliga gynnande beslut som fattas av omsorgsnämnden ska vara verkställda inom tre månader. 5. Den direkta tiden hos vårdtagare inom hemtjänsten ska öka. 6. Samtliga gynnande LSS- och LASS-beslut inom skol- och barnomsorgsnämnden ska vara verkställda inom tre månader. God utbildning Förskola och grundskola 7. Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen ska öka från dagens 61 % i förskolan och 92 % i grundskolan. Grundskola 8. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 ska öka gentemot föregående läsårs resultat och kostnaden per betygspoäng KPB (exkl lokalkostnader) ska därigenom minska. Förskola 9. Alla barn (1-5 år) vars vårdnadshavare så önskar ska erhålla plats i förskoleverksamheten. Kommunala gymnasieskolor i Växjö kommun 10. Andelen elever som klarar gymnasiestudierna på de planerade tre åren ska öka. Arbete åt alla 11. Försörjningsstödet och arbetslösheten ska minska. Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett överskott på 8 mkr och den taxefinansierade verksamheten ett överskott på 6 mkr. Antalet sjukdagar/snittanställd har minskat med 3,4 dagar, från 21,5 dagar till 18,1 dagar. En minskning med 16 %. I omsorgsnämndens verksamhet har antalet höftfrakturer minskat från 8 till 4, d.v.s. en halvering. Under 2009 har samtliga beslut enligt Socialtjänstlagen verkställts inom tre månader, vilket är en väsentlig förbättring jämfört med föregående år. Ett antal LSSbeslut har inte verkställts i tid främst på grund av individuella omständigheter. I inget fall har Länsstyrelsen begärt att Länsrätten ska utdöma en särskild avgift. Under året har en mätning gjorts vid två enheter i hemtjänsten, vilken visar att andelen brukartid har ökat. Detta förklaras framförallt med bättre planering av både resor och det dagliga arbetet. Den ökade brukartiden är viktig för en god resursanvändning och för en god kvalité i verksamheten. Nämnden har haft fortsatt fokus på hur arbetstiden används och bland annat beslutat införa ett elektroniskt mätverktyg som kan användas för att fortlöpande mäta brukartiden. I 98,5 % av fallen har gynnande LSS- och LASS-beslut kunnat verkställas. I de fall detta inte varit möjligt har det skett i samförstånd med vårdnadshavaren. I förskolan har andelen ökat från 61 % till 64 %. Motsvarande för grundskolan är en ökning från 92 % till 94 %. I jämförelse med andra kommuner finns Växjö bland de 15 främsta kommunerna i landet när det gäller kostnaden per betygspoäng (KBP). Meritvärdet har minskat något jämfört med Kostnadsökningen sett över de senaste åren är lägre än löneökningstakten, vilket indikerar att kostnaden har minskat om man neutraliserar för detta. Även detta år har alla som så önskat erbjudits plats. Liksom tidigare har det inte alltid varit möjligt att erbjuda plats på önskad enhet. Andelen elever vid de kommunala gymnasieskolorna som slutfört utbildningen på tre år har ökat med 0,4 procentenheter till 86,4 %. Antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har ökat med 296. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har ökat med 23 mkr. De praktikplatser som kommunen har plockat fram är en resurs för att möta arbetslösheten och dämpa utvecklingen av det ekonomiska biståndet. I december 2009 uppgick antalet registrerade arbetslösa (16-64 år, exklusive sökande i program) vid Arbetsförmedlingen i Växjö till 2 463, vilket är en ökning med 620 personer jämfört med samma period % av dem som är arbetslösa och har fått försörjningsstöd i mer än sex månader, ska erhålla någon form av arbete, praktik eller utbildning. Detta förväntas långsiktigt leda till egen försörjning. Två mätningar relaterade till målet har gjorts under Under perioden april t.o.m. oktober 2009 har 91 % av dem som haft försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl varit i praktik eller studier, 2 % var inte aktuella för försörjningsstöd vid andra mättillfället och 1 % var korttidssjukskrivna. 16 å r s r e d o v i s n i n g V Ä X J Ö K O M M U N

17 f i n a n s i e l l a n a l y s, k o n c e r n e n Syftet med den sammanställda redovisningen (koncernredovisningen) är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser och ge ökade möjligheter till styrning av kommunens ekonomi, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. Den sammanställda redovisningen omfattar de företag och organisationer med ett kommunalt ägande om minst 20 % som är av väsentlig betydelse. Växjö kommun bedriver verksamhet i förvaltnings-, stiftelse- och bolagsform. I koncernen Växjö kommun ingår, förutom kommunen, 14 hel- och delägda aktiebolag samt ett kommunalförbund (se organisationsschema). Finansiell analys, kommunkoncernen VÄXJÖ KOMMUN Kommunens service omfattar i huvudsak vård och omsorg, skolundervisning, kultur- och fritidsverksamhet, gatuskötsel, VA, avfallshantering samt viss myndighetsutövning. VÄXJÖ KOMMUNFÖRETAG AB (VKAB) 100 %. Bolaget äger fem fastighetsbolag och ett energibolag. Fastighetsbolagen producerar och hyr ut bostäder och kommersiella lokaler. Energibolaget Växjö Energi AB (VEAB) producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme. VÄXJÖ FLYGPLATS AB 42 %. Bolagets ändamål är att äga, förvalta och driva Smaland Airport i syfte att därigenom främja flygtrafiken på flygplatsen. VÄXJÖ TEATERAKTIEBOLAG 100 %. Bolagets ändamål är att främja kulturutbudet i Växjö kommun genom att utan vinstsyfte tillhandahålla lokaler för konserter, teater och andra föreställningar. AB REGIONTEATERN BLEKINGE KRONOBERG 22 %. Bolaget bedriver teaterverksamhet inom Kronobergs- och Blekinge län. Ändamålet är att producera teater och att vara en aktiv del i samhälls- och kulturlivet inom de båda länen. VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND 78,5 %. Ett kommunalförbund som bedriver räddningstjänst i Växjö och Alvesta kommuner. ARENASTADEN I VÄXJÖ AB 100 %. Bedriver förvaltning av fastigheter och byggnader. Bolaget äger aktierna i Värendsvallens Fastighetsaktiebolag, som har till uppgift att främja det lokala föreningslivets och medborgarnas behov av anläggningar för sport, rekreation och fritid. KULTURPARKEN SMÅLAND AB 41 %. Bolaget bedriver förvaltning av museala samlingar, byggnader och arkiv samt fullgör regionala uppgifter inom Kronbergs läns kulturarv, samt annan kulturell verksamhet. Växjö kommun har därutöver intressen i MFA Sydost AB (avvecklats under året), kommunalförbunden Vård och Boende i Kronoberg (VoB) och Regionförbundet södra Småland. Kommunen har även intressen i Stiftelsen Smålands Museum och Stiftelsen Emigrantinstitutet. Kommunen bedriver också verksamhet i entreprenadform, se beskrivning under avsnitt finansiell analys kommunen. För att beskriva koncernens förmåga att upprätthålla en god ekonomisk hushållning används en finansiell analysmodell, som bygger på fyra olika aspekter; Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll. Analysen inom varje perspektiv grundas på ett antal finansiella nyckeltal, vilkas uppgift är att belysa ställning och utveckling inom respektive aspekt. RESULTAT OCH KAPACITET Årets resultat Resultat före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatt uppgick till +150 mkr (+ 136), vilket är 14 mkr bättre än Årets resultat visade ett överskott på 141 mkr (+ 130). Årets resultat, mkr Växjö kommun Växjö Kommunföretag (VKAB) Växjö Flygplats AB -6-5 Värends Räddningstjänstförbund 1 1 AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg 0 0 Växjö Teateraktiebolag 0 0 Arenastaden i Växjö AB 0 0 Kulturparken Småland AB 0 - SUMMA Kommunens resultat har justerats med + 21 mkr, vilket avser aktieägartillskott till Växjö Kommunföretag AB. Motsvarande justering har även gjorts tidigare. Resultatet för VKAB-koncernen efter finansiella poster är + 42 mkr, en förbättring med 19 mkr från Växjö Flygplats redovisar ett negativt resultat på 14 mkr varav kommunens andel är 6 mkr. Värends Räddningstjänstförbund redovisar ett överskott på 1,1 mkr, varav kommunens andel är 1 mkr. Alla bolag redovisas vidare under avsnittet De kommunala bolagen. Årets resultat, mkr Verksamhetens kostnader och intäkter Under 2009 omsatte koncernen mkr (5 147). Omsättningen utgörs av kommunens verksamhetskostnader samt bolagens rörelseintäkter exklusive intern försäljning mellan bolagen och kommunen. Koncernens nettokostnader uppgick till mkr och har ökat med 4 % mot föregående år. Verksamhetens kostnader ökade med 5 % och verksamhetens intäkter, exklusive reavinster, ökade med 6 %. Siffrorna i diagrammet avser kommunens andel i bolagen. v ä x j ö k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g

18 f i n a n s i e l l a n a l y s, k o n c e r n e n Omsättning, mkr Soliditet per bolag, % Finansnetto Finansnettot för koncernen var negativt, 193 mkr, en förbättring mot 2008 med 25 mkr. VKAB svarar för de finansiella kostnaderna eftersom de står för i stort sett hela låneskulden. Finansnetto, mkr Balansomslutning Koncernens balansomslutning ökade med 2,8 % till mkr (9 562). Balansomslutning avser samtliga tillgångar. Anläggningstillgångarna ökade med 3 % till mkr. Balansomslutning, % Soliditet Soliditeten visar den långsiktiga betalningsförmågan, det vill säga hur stor del av balansomslutningen som har finansierats med eget kapital. Koncernens soliditet, inklusive ansvarsförbindelser avseende pensioner, uppgick till 11,1 % för 2009, en förbättring med 0,7 procentenheter. På fem års sikt har soliditeten förbättrats med 2,8 procentenheter. Soliditeten för VKAB, Växjö Teater AB, Värends Räddningstjänst och Arenastaden i Växjö AB har förbättrats under året. Växjö Flygplats AB och Regionteatern redovisar en försämrad soliditet. Från 2006 ingår koncernerna KFAB och VEAB i VKAB-koncernen. Investeringar Bruttoinvesteringarna uppgick till 805 mkr (900) och nettoinvesteringarna till 632 mkr (756). VKAB-koncernens investeringar i Växjö under året uppgår till 559 mkr (522). Kommunen svarar för 235 mkr (364), Växjö Flygplats AB för 3 mkr (11) och Värends Räddningstjänstförbund för 8 mkr (2). Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar nämnas skuldsättningsgrad. Måttet beräknas enligt följande: (avsättning, kortfristiga och långfristiga skulder)/totala tillgångar. Koncernens skuldsättningsgrad uppgick till 71,1 %, en minskning med 0,7 procentenheter mot föregående år. Koncernen har en relativt hög skuldsättningsgrad till följd av att bolagen äger alla fastigheter där kommunen bedriver verksamheter samt att t.ex. investeringar i universitetsområdet finansieras med belåning till ca 100 %. Räntebärande skulder har ökat till mkr jämfört med förra året mkr. VKAB:s räntebärande skulder har ökat med 1,7 % till mkr (6 682). RISK OCH KONTROLL Balanslikviditeten (omsättningstillgångar/(kortfristiga skulder intjänad semester och okompenserad övertid) beskriver betalningsförmågan inom det närmaste året. Balanslikviditeten uppgick till 33 %, vilket är 14 procentenheter bättre än föregående år. Rörelsekapitalet (skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder) var vid årsskiftet negativt och uppgick till mkr ( ), en förbättring med mkr. Anledningen var stora amorteringar under föregående år. Kommunens bolag är anslutna till koncernkontot, som administreras av kommunen. Detta används för byggnadskreditiv och för rörliga lån. Likvida medel ökade med 60 mkr till 186 mkr. På balansdagen fanns 95 % av de likvida medlen i kommunen, 2 % i VKAB och 3 % i Värends Räddningstjänstförbund. Koncernens totala åtagande för avtalspensioner, inkl särskild löneskatt, uppgick vid årets slut till mkr (1 998) varav mkr (1 701) upptagits som en ansvarsförbindelse, 183 mkr (204) som en avsättning i balansräkningen samt 101 mkr (93) som kortfristig skuld. 18 å r s r e d o v i s n i n g V Ä X J Ö K O M M U N

19 f i n a n s i e l l a n a l y s, k o m m u n e n För att beskriva Växjö kommuns förmåga att upprätthålla en god ekonomisk hushållning används en finansiell analysmodell, som bygger på fyra olika aspekter; Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll. Analysen inom varje perspektiv grundas på ett antal finansiella nyckeltal, vilkas uppgift är att belysa ställning och utveckling inom respektive aspekt. Finansiell analys, kommunen SAMMANFATTNING Växjö kommun redovisar ett resultat på 83 mkr för 2009, vilket är i samma nivå som 2008 då resultatet blev 92 mkr. I resultatet 2009 ingår nedskrivningar på 3 mkr medan år 2008 ingick realisationsvinster med 1 mkr samt nedskrivningar på 5 mkr. Exklusive nämnda jämförelsestörande poster är resultatet 86 mkr för 2009 jämfört med 96 mkr för Det positiva resultatet för 2009 kan till stor del förklaras av sänkta arbetsgivaravgifter samt att nämnder och styrelser redovisar överskott. Skatteintäkterna har minskat med 76 mkr i förhållande till budgeten, vilket dock till stor del kompenseras av att inkomst- och kostnadsutjämningen, LSS-utjämningen och den kommunala fastighetsavgiften blev bättre än budgeterat. Befolkningen ökade med 949 personer under 2008, vilket ger ytterligare intäkter mot budget samtidigt som det medför högre krav på kommunal service ligger budgeten på nollnivå. Den finansiella målsättningen är att över en rullande femårsperiod ska överskottet vara cirka 2 % av summan av skatteintäkter och utjämning, vilket för närvarande innebär cirka 65 mkr. I högkonjunktur bör resultatet ligga betydligt högre för att kunna möta sämre resultat i en lågkonjunktur. Vid avstämning enligt lagen om god ekonomisk hushållning har därför fullmäktige under flera år tydligt öronmärkt överskott för att i lågkonjunktur kunna möta tillfälliga kostnadsökningar och/eller intäktsminskningar. Kostnaderna för VA och avfallshanteringen ska, sett över tiden, täckas med avgifter. Kommunen har fått extra statsbidrag på cirka 100 mkr avseende 2010, men av dem ligger endast 30 mkr kvar till Den samlade bedömningen är att kommunen har ett gott ekonomiskt utgångsläge 2010, men ännu kvarstår en kraftig försämring i de ekonomiska förutsättningarna från och med God ekonomisk hushållning och avstämning mot balanskravet Enligt kommunallagen ska årets intäkter överstiga dess kostnader. Detta är ett lägre krav än god ekonomisk hushållning. Realisationsvinster ska inte medräknas i avstämningen. Justering kan göras om det finns synnerliga skäl att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på detta är om kommunen medvetet gjort avsättningar och byggt upp ett eget kapital som täcker alla pensionskostnader. En finansiell analys ska utvisa att det finns ett eget kapital med realiserbara tillgångar av en omfattning som överstiger rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. Kommunfullmäktige noterar att vid avstämning mot kommunallagens balanskrav kommande år kan justerade överskott till och med 2009 på 443 mkr användas till att möta eventuella tillfälliga intäktsminskningar och/eller kostnadsökningar med hänvisning till synnerliga skäl. Det innebär således ett handlingsutrymme för kommunen. Mkr Årets resultat +82,6 +91,6 +138,1 +149,6 +35,4 Realisationsvinst -0,5-1,1-10,0-0,0-2,6 Synnerliga skäl 1) 0,0 0,0 0,0-26,7 +11,9 Resultat balanslagen + 82,1 +90,5 +128,1 +122,9 +44,7 Ackumulerade överskott (+) Inarbetade underskott (-) +360,7 +270,2 +142,1 +19,2-25,5 Justerat resultat +442,8 +360,7 +270,2 +142,1 +19,2 1) Vid balansavstämningen angav fullmäktige som synnerliga skäl extraordinära intäkter på 26,7 mkr och extraordinära kostnader på sammanlagt 11,9 mkr för stormen Gudrun och tsunamikatastrofen. RESULTAT OCH KAPACITET Årets resultat Årets resultat uppgår till + 83 mkr, vilket är 32 mkr bättre än budget. Verksamhetens nettokostnader och finansnetto har ökat med 124 mkr, eller 3,9 %, jämfört med Skatteintäkter, generella statsbidrag och skatteutjämning har ökat med 116 mkr motsvarande 3,6 %. I nedanstående diagram redovisas den årliga förändringen av eget kapital, dvs. årets resultat. Årets resultat, mkr Budgetavvikelser En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att nämnder och styrelser klarar att hålla sina budgetramar. Totalt sett redovisas en positiv budgetavvikelse för verksamheterna 2009 på 14 mkr netto. Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett överskott på 8 mkr och den taxefinansierade verksamheten, VA och avfallshantering, + 6 mkr. De senaste fem åren har gemensam finansiering (skatteintäkter, generella statsbidrag m.m.) redovisat positiva budgetavvikelser bland annat på grund av stora positiva slutavräkningar på skatten eller ökade statsbidrag. För 2009 redovisar gemensam finansiering ett överskott mot budget på + 18 mkr, trots att skatteintäkterna blev 76 mkr sämre än budget. Övriga delar som redovisar positiva avvikelser är det inomkommunala utjämningssystemet + 33 mkr, v ä x j ö k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g

20 f i n a n s i e l l a n a l y s, k o m m u n e n LSS-utjämning + 16 mkr och kommunal fastighetsavgift + 15 mkr. Det externa finansnettot (exkl. ränta för pensioner) visar överskott mot budget med 20 mkr, beroende på ökade likvida medel. Kostnaden för nya löneavtal blev 8 mkr högre än budgeterat och pensionerna har överskridit sin budget med 18 mkr p.g.a. ändrat beteende vid uttag av pension samt felaktiga prognoser i bokslut Detta har dock kompenserats av lägre arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar (AFA). Moms på parkeringsavgifter 3,7 mkr och nedskrivningar med 3 mkr har belastat gemensam finansiering. Av tabellen nedan framgår budgetavvikelser för verksamheten och gemensam finansiering genom åren. Budgetavvikelser, mkr Budget Kommunstyrelse Gymnasienämnd Skol- och barnomsorgsnämnd Omsorgsnämnd Nämnd för arbete och välfärd Socialnämnd Ekonomiskt bistånd 1) Teknisk nämnd skattefinansierat Fritidsnämnd Kulturnämnd Övriga nämnder Skattefinansierad verksamhet Taxefinansierad verksamhet Gemensam finansiering Extraordinära poster SUMMA lägre kapitalkostnader för inventarier till stadsbiblioteket. En nedskrivning av inventarierna gjordes Fritidsnämndens överskott på 0,4 mkr avser idrottshallar. Bland övriga nämnder ingår byggnadsnämnden med ett underskott på 1,6 mkr till följd av minskat byggande samt ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag. Kommunfullmäktige redovisar underskott med 0,4 mkr och överförmyndarnämnden har överskott på 0,1 mkr. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har överskott på 2,6 mkr beroende på ökade tillsynsavgifter samt personalvakanser. Utveckling av nettokostnadsandel En viktig förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att ha balans mellan löpande intäkter och kostnader. På lång sikt räcker det dock inte att intäkterna är lika stora som kostnaderna, utan minst 2 % av de löpande intäkterna bör finnas kvar för att finansiera årets nettoinvesteringar med egna medel. Det uttrycks som att verksamhetens nettokostnader, inklusive avskrivningar och finansnetto, inte bör överstiga 98 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och skatteutjämning. Det är alltså positivt med ett så lågt relationstal som möjligt. Utfallet för 2009 är 98 %. Nettokostnader (inkl. avskrivningar och finansnetto) i relation till skattenetto, % ) År 2005 flyttades ekonomiskt bistånd från socialnämnden till kommunstyrelsen. Under 2006 hade kommunstyrelsen ansvaret första halvåret och därefter Nämnd för arbete & välfärd. Kommunstyrelsens överskott hänförs främst till att kostnaden för köp av verksamhet från länstrafiken understiger budget. Gymnasienämnden redovisar överskott på grund av att de mer långsiktiga och strukturella anpassningarna av organisationen nu börjar ge resultat. Nämnden för arbete & välfärds underskott beror på ökade kostnader för försörjningsstödet samt högre institutionskostnader. Skol- och barnomsorgsnämndens överskott förklaras av ett långsiktigt arbete med förstärkt uppföljning och utbildning för att höja den ekonomiska kunskapen. Resultatenheterna redovisar tillsammans 15 mkr i överskott. För första gången på fem år kan omsorgsnämnden redovisa överskott och underskotten för åren har inarbetats. Nämnden har haft stort fokus på åtgärder för att uppnå balans i ekonomin. Några viktiga åtgärder har varit att förtydliga kriterier för plats i särskilt boende, ökat fokus på insatser i enskildas hem, översyn av antalet platser samt resurseffektiva bemanningslösningar. För den skattefinansierade verksamheten redovisar tekniska nämnden ett överskott främst beroende på lägre kostnader för räntor, vinterväghållning, bussterminalen samt vakanser inom fysisk och teknisk planering. På miljösidan är kostnaden lägre för vattenvårdsplanering och kalkning. Inom det taxefinansierade området erhöll man på VA-sidan större intäkter från brukningsavgifterna, industriavloppstaxan och slammottagningen samt att även här har kapitalkostnaderna blivit lägre än budgeterat. På avfallssidan har man fått högre intäkter och lägre kostnader för deponiskatt. Kulturnämndens överskott på 0,3 mkr hänförs till 95 Sammanlagt ökade skatteintäkter, generella statsbidrag och skatteutjämning med 116 mkr till mkr mellan 2008 till Det motsvarar 3,6 %. Verksamhetens nettokostnader, inklusive avskrivningar och finansnetto, har i jämförelse med föregående år ökat något mer i omfattning, med 124 mkr eller 3,9 % till mkr. Ökning från föregående år, % Skatteintäkter, generella stadsbidrag och skatteutjämning 3,6 5,4 6,9 7,6 7,5 Verksamhetens nettokostnad inkl. avskrivningar och finansnetto 3,9 7,3 6,6 4,8 2,3 Årets resultat Under perioden ökade skatteintäkterna betydligt mer än kostnaderna, vilket också avspeglas i relativt stora överskott dessa år hade kostnadsökningen kommit upp i ungefär samma procentuella ökningstakt som intäkterna ökade kostnaderna betydligt mer än intäkterna, vilket främst berodde på expansion inom verksamheterna. Kommunen har en god ekonomi och klarar en sådan 20 å r s r e d o v i s n i n g V Ä X J Ö K O M M U N