Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till regional transportplan för Kalmar län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissyttrande över infrastrukturplanering 2004-2015, förslag till regional transportplan för Kalmar län"

Transkript

1 1 (10) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, Ert datum Er beteckning Regionförbundet i Kalmar län Box KALMAR Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till regional transportplan för Kalmar län Bakgrund Riksdagen beslutade att anta propositionen 2001/02:20 Infrastruktur för ett hållbart transportsystem. Enligt regeringsbeslut skall Banverket, Vägverket och länen lämna in remissbehandlade förslag till planer till regeringen senast Sjöfartens, och för den delen även luftfartens, investeringar i infrastruktur ligger i princip helt utanför de här aktuella långsiktiga planerna. Enligt gällande trafikpolitiska riktlinjer skall dessa trafikslag täcka sina infrastrukturkostnader genom brukarfinansiering och således ej finansieras via statliga anslag. Sjöfartsverket redovisar bl.a. sina investeringsplaner i sin årliga 3-årsplan och skall vidare fortsättningsvis även lämna årliga sektorsrapporter. Sjöfartsverkets planeringsmedverkan Inom ramen för den samordnade investeringsplaneringen har Sjöfartsverket medverkat i en rad gemensamma trafikslagsövergripande aktiviteter under planeringsomgången. Bland annat kan nämnas medverkan i Godstransportdelegationen och SIKA:s strategiska inriktningsanalyser, ASEK-arbetet m.m. samt frågan om statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar. Sjöfartsverket har dessutom deltagit i olika länsberedningsgrupper och referensgruppen för den samlade långsiktiga planeringen. Sjöfartsverket har vidare på regeringens uppdrag redovisat en bedömning av utvecklingen inom sjöfartssektorn för perioden som underlag för Vägverkets, Banverkets och länens planering. I en Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post NORRKÖPING Slottsgatan

2 2 (10) preliminär redovisning, inriktad på behovet av att förbättra länkarna från landsidan till de viktigare hamnarna, lämnades ett konkret inspel till den då pågående åtgärdsplaneringen. Sjöfartsverket deltar vidare i ett antal Interreg IIIB-projekt vilka bl.a. syftar till att förbättra infratruktur och främja regional utveckling inte minst gentemot ansökarländerna. Landinfrastrukturens betydelse för sjöfarten Sjöfartens behov av väl fungerande anslutande landtransporter till och från hamnarna är av central betydelse. Sambandet och beroendet mellan sjö- och landtransporter är kanske som allra tydligast inom den sektor av sjöfarten som utvecklas mest och som är direkt kopplat till landtransporterna, nämligen färjetrafiken. Vårt väl utbyggda nät av färjeförbindelser används för den mer högförädlade delen av utrikeshandeln ca 60 % av utrikeshandeln i värde och fungerar som rörliga broar. Självfallet är även matningen till och från hamnarna av det konventionellt sjöburna godset, som volymmässigt svarar för ca 70 % av utrikeshandelns transporter, minst lika viktigt. Gemensamt för alla typer av sjötransporter är att de alltid är del i någon form av kombinerad transport där hela transportkedjans funktion är av avgörande betydelse och där respektive transportslags komparativa fördelar bör utnyttjas optimalt. I detta sammanhang är det viktigt att notera hamnarnas betydelse som stora trafikalstrare och naturliga knutpunkter av gemensamt intresse för flera transportslag. En rimlig utveckling för svensk del är att hamnen som infrastrukturhållare i högre grad måste samordna sin planering med de statliga trafikverkens infrastrukturplanering och att gränsen mellan statens ansvar på både landoch sjösidan av hamnen och hamnens eget ansvar kan behöva ses över Ett steg i denna riktning togs i inriktningsplaneringen av trafikinfrastrukturen. En särskild arbetsgrupp kallad Hamnstruktur och sjöfart (HSS) bestående av representanter från trafikverken, Sveriges Hamnar, länen och regionerna samt Boverket och SIKA arbetade med dessa frågor och pekade bl.a. på behovet av goda anslutningar till hamnarna från både land- och sjösidan och byggde därvid sina bedömningar i stor utsträckning på TEN-T-nätet och de hamnar som för svensk del vid den tidpunkten kunde antas klassificeras som TEN-kategori A-hamnar. Dessa hamnar utgör en rimlig och naturlig första prioriteringsgrund när det gäller att utveckla ett transportslagsövergripande infrastrukturnät för svenska förhållanden. Till detta nät får även överväganden göras kring de hamnar som beslutats vara av riksintresse. Sjöfartsverket vill understryka angelägenheten av att inom ramen för den fortlöpande infrastrukturplaneringen analysera behovet av kapacitetsstarka

3 3 (10) och högkvalitativa anslutningar till de viktigaste hamnarna. Staten har ett ansvar för dessa anslutningar för att utveckla ett sammanhållet effektivt transportsystem. Den internationella dimensionen när det gäller transporterna för den svenska industrin är stark och det understryker hamnarnas centrala roll i det internationella transportflödet och deras betydelse som portar till Europa och TEN-T-systemet liksom till övriga världen. Infrastruktur för Sjöfart Sjöfartens infrastruktur består av två delar, det i att väsentligt kommunala hamnväsendet och det av staten genom Sjöfartsverket upprätthållna farledssystemet. Infrastrukturen är generellt sett väl utbyggd och kan utan större investeringar utnyttjas för betydligt ökade transportvolymer. I grova drag utgörs det svenska hamnväsendet av ett 50-tal allmänna hamnar och ett antal industriägda lastageplatser väl spridda längs den svenska kusten. Betydelsen av ett sammanhållet trafikslagsövergripande infrastrukturnät inom EU har i takt med förverkligandet av den inre marknaden och den ökande trafiken kommit att bli allt påtagligare. Trängsel och miljöproblem för landtransportsystemen ledde till att man påbörjade en diskussion om att inlemma hamnarna i TEN-T-systemet. Efter mångåriga överväganden beslutades sommaren 2001 att hamnarna skulle ingå och att de s.k. TEN-klass A-hamnarna skulle redovisas på vägledande kartor. TEN-klass A-hamnar är sådana hamnar som har minst 1,5 miljoner ton i godsomsättning eller minst passagerare i internationell trafik samt anknyter till TEN-T-nätet i övrigt. För Sverige innebär det med utgångspunkt från hamnstatistik för år 2000 att 17 hamnar uppfyller godskriteriet och ytterligare 6 hamnar passagerarkriteriet. Sjöfartsverket har i beslut pekat ut de hamnar och farleder, samt områden i övrig, som har sådana speciella funktioner för sjötransportsystemet att Sjöfartsverket bedömer att de mark- och vattenområden som berörs är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 miljöbalken (MB). Skyddet avser funktionen för både befintliga och planerade anläggningar och överensstämmer med den tolkning som Boverket och trafikverken gjort och som redovisats i ett särkilt beslut från Boverket år Som en förutsättning har verken bl.a. enats om att miniminivån för anspråken skall ansluta till TEN-T.

4 4 (10) Den gjorda översynen av sjöfartens riksintressen innebär att tidigare (1987) utpekade riksintressen omprövats och att anspråken utvidgats till att även mera konsekvent omfatta sjöfartssektorns viktigaste noder och länkar d.v.s. hamnar och farleder i ett i förhållande till övriga transportslag sammanhållet transportsystem. Sjöfartsverket har bedömt att 28 hamnar är av riksintresse Här ska också noteras att Godstransportdelegationen (GTD) vid sin diskussion av robusta stråk såg argument för en prioriteringsgrund av samhällets insatser på infrastrukturområdet som kan innebära en ytterligare koncentration till ett mer begränsat antal tunga stråk och särkilt viktiga nav och noder (terminaler och hamnar). GTD redovisade en skiss som grundades på de 15 största hamnarna. De av GTD redovisade stråkanalyserna klargör på ett tydligt sätt den avgörande betydelse som ett begränsat antal högbelastade tranportstråk har för de svenska godstransporterna och visar också viken av ett transportslagsövergripande synsätt med fokus på väl fungerande transportkedjor bestående av olika länkar och noder i samspel. Huvudstråken i den svenska tranportinfrastrukturen utgörs av transportleder såväl på land som till sjöss längs den svenska kusten i nord-sydlig riktning samt några tvärgående landlänkar i öst-västlig riktning genom mellansverige med sjöfartsanknytningar i både väst och öst. Ryggraden i godstransportsystemet är alltså den s.k. Nordiska triangeln samt en utlöpare längs Östersjökusten upp till norra Sverige. Detta visar isbrytningens betydelse för sjöfarten på de svenska Östersjöhamnarna och särskilt Norrlandshamnarna. En annan iakttagelse, som följer av stråkanalyserna, är de välbelägna hamnarnas stora betydelse för den svenska utrikeshandeln. Uppemot 80 % av hela utrikeshandeln går via ett tiotal hamnar med Lysekil/Brofjorden och Göteborg på västkusten, Helsingborg, Malmö och Trelleborg på sydkusten, Norrköping, Oxelösund och Stockholm på östkusten samt Gävle, Sundsvall och Luleå på norrlandskusten som dominerande. Denna starka koncentration av godsflödena sker samtidigt som sjöfarten och det svenska hamnväsendet erbjuder ett mycket flexibelt transportmönster med goda farledsförutsättningar till ett rikt förgrenat hamnsystem. Sjöfartens stora och flexibla möjligheter att betjäna industrin i ett land med så omfattande kust som Sverige är en styrka och skall naturligtvis tas tillvara. Den svenska skogsindustrins utskeppningssystem från norrlandskusten är exempel på detta. I ett transportslagsövergripande transportsystem blir emellertid de stora välbelägna hamnarna av särskilt intresse för industrin. Dessa hamnar, som ligger i anslutning till de större väg- och järnvägsstråken med som regel redan i utgångsläget goda

5 5 (10) farledsförutsättningar, måste tillförsäkras en effektiv och ändamålsenlig kringinfrastruktur. Det finns fortfarande exempel på flaskhalsar för de omfattande transportflöden som går i dessa stråk.. Sjöfartsverket har som en följd av bland annat Godstransportdelegationens slutsatser fullföljt ett regeringsuppdrag om stomfarleder. Målet är ett sammanhängande intermodalt transportsystem där säkra och tillgängliga farleder via effektiva hamnar knyter an till de viktiga landstråken i Sverige och Europa. Sjöfartsverket kommer att fortsätta utvecklingen av farledsplaneringen och vår övriga verksamhet för att ha en beredskap att möte framtida ökade sjötransportbehov till gagn för det svenska näringslivet och samhället. Vidare har Godstransportdelegationens diskussioner om sjöfartsavgifterna lett till att frågan om farledsavgifternas framtida utformning är föremål för utredning inom Näringsdepartementet. Till skillnad från landtransportmedlen utnyttjar sjöfarten till stor del redan av naturen givna förutsättningar. För farledssystemet krävs främst justeringar och kompletteringar som investeringsmässigt oftast är ytterst blygsamma. För närvarande finns dock ett antal förhållandevis stora farledsprojekt. Den nu pågående utbyggnaden av farlederna till Göteborg, som är den i särklass största infrastrukturinvesteringen på farledssidan i Sverige, är ett exempel på detta. Finansieringen löstes i form av ett avtal mellan staten (Sjöfartsverket) och Göteborgs Hamn AB och Göteborgs kommun. I den nu gällande planen avseende åren för Sjöfartsverket ligger Göteborgsprojektet med ca 300 miljoner kronor år 2002 och ca 200 miljoner kronor år 2003 för den första etappen. En andra etapp diskuteras under Omfattande upprustningsbehov finns för Trollhätte kanal under den kommande 10 till 15-årsperioden. Totalt har överslagsmässigt beräknats att miljoner kronor kan behövas för att hålla kanalen långsiktigt i stånd med nuvarande standard och dimensioner. Långsiktigt studeras förutsättningarna för farledsinvesteringar i ett antal fall. Bl.a. kan nämnas Södertälje kanal och sluss och den därtill anslutande Mälarfarleden, förbättringar av farleden genom Bråviken in till Norrköping, farlederna in till Gävle, Uddevalla m.fl. Balansen mellan infrastruktur och trafikproduktion är vidare en helt annan inom sjöfarten än för landtransportmedlen. För sjöfarten är det

6 6 (10) transportredskapet, d.v.s. fartyget, som är den stora tunga investeringen. Fartyget kan flyttas, försäljas o.s.v. och representerar inte på samma sätt som en trafikanläggning en s.k. sunk cost när den väl har anskaffats. De tunga intressenterna i systemet är som framgått ovan fartygsoperatörerna eller redarna som bedriver sin verksamhet helt efter marknadens villkor i en hård internationell konkurrens. Även hamnarna har en förhållande till staten självständig ställning. Redarens fria val utifrån marknadens förutsättningar har lett till en betydande koncentration av trafiken på ett begränsat antal hamnar. Den utveckling av transportfunktionen, hamnarnas organisation och det samarbete mellan hamnar som etablerats inom vissa regioner, har skett på helt affärsmässiga grunder och utan någon statlig styrning eller finansieringsmedverkan. Denna utveckling är sund och bör stödjas. Sjöfartsverket har naturligen genom den nära kopplingen mellan sina verksamheter och hamnverksamheten en allmän överblick och fullgör de trafikpolitiska och andra sektorsuppgifter som ankommer på staten då det gäller att bevaka och följa upp hamnväsendets utveckling och roll för transportförsörjningen. I sektorsansvaret ingår naturligtvis också att ta tillvara sjöfartens fördelar från bl.a. säkerhets- och miljösynpunkt men även att verka för effektiva intermodala transporter. Sjöfartsverket gör tillsammans med Sveriges Hamnar årligen en inventering av de kommande fem årens planerade hamninvesteringar som för planeringsperioden låg på ca. 5 miljarder kronor. Av hamnarna genomförda investeringar var år 2001 ca 1 miljard kronor. Sjöfartsverkets investeringar i farledsverksamheten uppgår normalt till ca. 100 miljoner kronor per år. Det ligger i sakens natur att planer successivt omprövas och justeras i denna typ av rullande planering. Materialet bedöms likväl ha ett värde i den allmänna trafikpolitiska diskussionen när det gäller framtida investeringar i infrastrukturen, bl.a. i den utvecklade regionala och nationella infrastrukturplanering som nu är föremål för remissbehandling. Arbetet med att ytterligare miljöanpassa sjöfarten fortsätter. De miljödifferentierade farledsavgifterna ska t.ex. stimulera att välja bränsle med låt svavelhalt samt att installera någon typ av teknik ombord i fartyget för att reducera utsläppen av kväveoxider. Vidare har Sveriges Hamnar rekommenderat sina medlemshamnar att införa miljödifferentierade hamnavgifter. Initiativen till miljödifferentiering har sin grund i den trepartsöverenskommelse som träffades mellan Sjöfartsverket, Sveriges Hamnar och Sveriges Redareförening redan i april 1996 om att kraftfulla åtgärder skall sättas in för att minska sjöfartens luftföroreningar.

7 7 (10) Avslutningsvis kan också nämnas den möjlighet till statsbidrag till vissa kollektivtrafikanläggningar m.m. som också kan omfatta fartyg och kajer m.m. för den regionala trafik som handlas upp av trafikhuvudmannen i respektive län eller motsvarande. Till investeringar i fartyg räknas fartyg för person- alternativt kombinerade person- och godstransporter för regional kollektivtrafik. Statsbidragsmöjligheten omfattar även kajanläggningar och terminaler för motsvarande trafik. Allmänt om planerna Regeringens och riksdagens övergripande transportpolitiska mål om ett långsiktigt hållbart och samhällsekonomiskt effektivt transportsystem har varit styrande för utformningen av förslagen till planer. De transportpolitiska delmålen om tillgänglighet, hög transportkvalitet, positiv regional utveckling, säker trafik, god miljö och ett jämställt transportsystem, är de mål mot vilka planernas åtgärder och förväntade resultat ska mätas. Riksdagens beslut innebär att den långsiktiga planeringsramen för perioden skall uppgå till 364 miljarder kronor, varav 319 miljarder kronor för verksamhet och 45 miljarder kronor för kapitalkostnader i form av räntor och amorteringar för investeringar som finansieras via lån. Uppgiften att bevara och säkerställa väg- och järnvägssystemen skall prioriteras. För bevarande och säkerställande skall 150 miljarder kronor avsättas, varav 87 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar, 38 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga järnvägar, 8 miljarder kronor för sektorsuppgifter samt 17 miljarder kronor för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägar. Resterande del av planeringsramen, 169 miljarder kronor, skall användas för att utveckla och modernisera transportsystemet. Av dess skall 100 miljarder kronor användas för järnvägar och 69 miljarder kronor för vägar, varav 39 miljarder kronor för nationella väginvesteringar och 30 miljarder kronor för regional transportinfrastruktur. Planeringsramarna är i varierande utsträckning delvis intecknade på grund av pågående projekt, långt komna projekt eller av andra i direktiven utpekade projekt. De preliminära regionala planeringsramarna (exkl. i direktiven särskilt utpekade projekt), som denna planeringsomgång inte omfattar några järnvägsåtgärder, fördelar sig länsvis enligt nedan. Stockholm miljoner Uppsala Södermanland 733 Östergötland Jönköping Kronoberg 661

8 8 (10) Kalmar 574 miljoner Gotland 155 Blekinge 509 Skåne Halland Västra Götaland Värmland 581 Örebro 791 Västmanland 658 Dalarna 367 Gävleborg 627 Västernorrland 464 Jämtland 382 Västerbotten 738 Norrbotten 510 Av 30 miljarder till länsplanerna (1,5 miljarder avgår till rullande materiel på järnväg) har avsatts miljoner till av regeringen utpekade åtgärder i länsplanerna vilka skall inrymmas i länsplanen de första åren av planperioden. Även om planeringsramarna för länen är blygsamma diskuterar planerna även behov av nationell karaktär och lägger en viktig trafikslagsövergripande helhetssyn på transportsystemet. I regeringens uppdrag till länen ingår också att presentera insatser utifrån två ytterligare plannivåer nämligen 50% respektive 150 % av den preliminära ramen. En genomgående slutsats från länen är att halva den preliminära ramen är en orealistisk nivå och att den preliminära nivån inte är tillräcklig för att hindra en eftersläpning i förhållande till åtgärdsbehovet medans den högre ramen skapar förutsättningen för att nå en bättre balans. Vad gäller tidigare nämnda inventering av behov av förbättrade anslutningar till hamnarna ger en översiktlig avstämning vid handen att önskemålen tillgodosetts i varierande utsträckning och att vissa för hamnarna angelägna åtgärder inte heller alltid går att särskilja från kopplingar till andra behov i trafiksystemet. Rent allmänt vill Sjöfartsverket framföra synpunkter att det genomgående synes gjorts ett förtjänstfullt arbete för att med begränsade resurser göra en rimlig avvägning för att tillgodose stora behov i transportinfrastrukturen inför en fortsatt prognoserad trafikökning.

9 9 (10) För perioden prognoseras en ökning av godstransporterna, som Sjöfartsverket i huvudsak begränsar sina synpunkter till, med: Tunga lastbilar 38% Järnväg 10% Sjöfart 20% Strategisk miljöbedömning har gjorts med varierande ambitionsnivå i de olika planerna. Den helt avgörande miljöinriktningen har dock regeringen svarat för i infrastrukturpropositionen i och med den stora satsningen på järnvägen. Detta kan i sin tur bädda för ökade systemtransporter med järnväg i kombination med sjöfart vilket kan medföra ytterligare miljövinster i transportsystemet. Planerna har i varierande utsträckning tillställts Sjöfartsverkets huvudkontor och/eller respektive sjötrafikområde för yttrande. Föreliggande remissvar är Sjöfartsverkets samlade yttrande. Aktuell infrastrukturplan Förslaget till regional transportplan för Kalmar län lyfter bl.a. fram E22 livsnerven i sydost som binder samman trafiksystemen i Öresundsregionen och Mälardalen med det nya Europa i öster och fungerar som en pulsåder genom södra och sydöstra Sverige. Standarden på E22 har stor betydelse för länets industri genom dess funktion som länk för godsoch varuförsörjning. Även smålandskustens hamnar ingår som en hörnsten och bedöms med tanke på sitt geografiska läge kunna ta en stor del av de förväntade, ökade transportvolymerna över Östersjön. För att lyckas fordras samarbete gentemot konkurrenter utanför regionen: från gemensam marknadsföring till att kanalisera rätt typ av gods till rätt hamn. Det är också väsentligt att utveckla befintlig reguljär trafikering som Gotlandstrafiken via djuphamnen i Oskarshamn och Baltikumtrafiken från Västervik. Från turismsynpunkt vore förbindelser mellan norra Öland och fastlandet respektive Gotland önskvärda. Statsbidragsmöjligheterna för sjöfart har uppmärksammats och anges att samtliga kustkommuner har hamnar med varierande behov av förbättringar och dessa anspråk avses preciseras i pågående samråd. Sjöfartsverket bedömer att sjöfartens och hamnarnas strategiska betydelse och behov har uppmärksammats i rimlig omfattning i föreliggande plan. Sjöfartsverkets kommentarer och synpunkter på innehållet i de båda nationella planerna redovisas i bilaga.

10 10 (10) Fortsatt arbete Sjöfartsverket ser positivt på att den samordnade trafikslagsövergripande planeringsmodellen, som har utvecklats i denna planeringsomgång, fortsätter att diskuteras vidare inför nästa inriktnings- och vidare planering. Även kopplingen till annan samhällsplanering t.ex. tätortsutveckling kan behöva uppmärksammas i högre grad. Det känns vidare angeläget att fortsatt prioritera näringslivets transporter genom en fördjupad analys av de stråk som godstransportdelegationen redovisat och hänsynstagande till den återupptagna delegationens framtida resultat. Av avgörande betydelse för utvecklingen blir naturligtvis också resurstilldelningen som regering och riksdag ytterst styr över genom årliga beslut. Lars Vieweg Björn-Åke Zetterberg Bilagor: 1. Utdrag ur Sjöfartsverkets remissyttrande över förslag till nationell plan för vägtransportsystemet. 2. Utdrag ur Sjöfartsverkets remissyttrande över förslag till nationell plan för järnvägen. Kopia till: Näringsdepartementet Sveriges Redareförening Sveriges Hamnar Sjöfartsforum Referensgruppen för den långsiktiga planeringen Kopia inom SjöV: CTO Ostkusten H. Swahn B-Å. Zetterberg (2 ex)

Remissyttrande över infrastrukturplanering 2004-2015, förslag till länstransportplan för Uppsala län

Remissyttrande över infrastrukturplanering 2004-2015, förslag till länstransportplan för Uppsala län 1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01781 Ert datum Er beteckning Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 UPPSALA Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till regional plan för Västra Götaland

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till regional plan för Västra Götaland 1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-04-07 0406-03-01203 Ert datum Er beteckning Västra Götalandsregionen Regionens Hus Box 1091 405 23 GÖTEBORG

Läs mer

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Blekinge

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Blekinge 1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-17 1/03 Region Blekinge 371 32 KARLSKRONA Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Västmanlands län

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Västmanlands län 1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01164 Ert datum Er beteckning Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 VÄSTERÅS Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Södermanlands län

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Södermanlands län 1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01193 Ert datum Er beteckning Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 NYKÖPING Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till regional plan för Gotlands län

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till regional plan för Gotlands län 1 (11) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01769 Ert datum Er beteckning Gotlands kommun 621 81 VISBY Remissyttrande över infrastrukturplanering 2004-2015,

Läs mer

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för vägtransportsystemet

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för vägtransportsystemet 1 (12) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-16 PP10 A 2002:7446 Vägverket 781 87 BORLÄNGE Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Västerbottens län

Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till länstransportplan för Västerbottens län 1 (13) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 0406-03-01783 Ert datum Er beteckning Länsstyrelsen i Västerbottens län 901 86 UMEÅ Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen 1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-15 F 03-10/SA20 Banverket 781 85 BORLÄNGE Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Förberedelser inför åtgärdsplanering Regionsamverkan Sydsverige TMALL 0141 Presentation v 1.0

Förberedelser inför åtgärdsplanering Regionsamverkan Sydsverige TMALL 0141 Presentation v 1.0 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Förberedelser inför åtgärdsplanering 2018-2029 Regionsamverkan Sydsverige 2016-06-27 Från ägarens mål till genomförande Transportpolitiska mål 12 års sikt Åtgärdsplanering

Läs mer

Beslut om riksintresseförklaring av Södertälje hamn enligt 3 kap. 8 miljöbalken

Beslut om riksintresseförklaring av Södertälje hamn enligt 3 kap. 8 miljöbalken 1 (3) 2004-08-30 0401-03-03150 Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Beslut om riksintresseförklaring av Södertälje hamn enligt 3 kap. 8 miljöbalken

Läs mer

Workshop om åtgärdsplaneringen i Skåne. Nationell långsiktig plan 2010-2021

Workshop om åtgärdsplaneringen i Skåne. Nationell långsiktig plan 2010-2021 Workshop om åtgärdsplaneringen i Skåne Nationell långsiktig plan 2010-2021 Benny Nilsson Vägverket Britt-Mari Grafström Banverket Den övergripande processen Åtgärdsplanering Inriktningsplanering Infrastruktur

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Kalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03

Kalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Kalmar län 2030 Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Fosilbränslefri regionförstoring 2030 Tågpendling Cykelparkering Pendlarparkering Attityder

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

framtida möjligheter och utmaningar

framtida möjligheter och utmaningar ens framtida möjligheter och utmaningar Presentation av Tillväxtanalys uppdrag, Näringsdepartementet, 21 juni 2010 Maria Lindqvist, projektledare Regeringsuppdraget En beskrivning och analys av klustrets

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringsbeslut III 1 2015-01-08 N2015/532/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringens

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021

NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021 NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021 Vägverkets styrelse 11 augusti 2009 1 Den nationella transportplanen handlar om Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

Kommunförbundet Skåne TC-konferens

Kommunförbundet Skåne TC-konferens TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kommunförbundet Skåne TC-konferens 2015-11-06 Peter Bernström PLsys Transport-, tillväxt-, bostadspolitiska m fl mål Ta fram inriktningsunderlag till kommande planperiod (2018-2029)

Läs mer

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2007-07-06 N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över inriktningsunderlag

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Resultatet av 2007 års enkät om investeringar i och kring de svenska hamnarna

Resultatet av 2007 års enkät om investeringar i och kring de svenska hamnarna 1 (5) RAPPORT Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 Resultatet av 2007 års enkät om investeringar i och kring de svenska hamnarna Sjöfartsverket gör tillsammans

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering 2018-2029 SJU LÄN: STOCKHOLM, UPPSALA, VÄSTMANLAND, ÖREBRO, SÖRMLAND, ÖSTERGÖTLAND OCH GOTLAND

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Yttrande över material rörande den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen (SIKA rapport 2002:22 och RIR 2004:1) Sammanfattning 1 (9)

Yttrande över material rörande den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen (SIKA rapport 2002:22 och RIR 2004:1) Sammanfattning 1 (9) 1 (9) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över material rörande den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen (SIKA rapport 2002:22 och RIR 2004:1) Sammanfattning Sjöfartsverket anser

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen

Läs mer

Tillsyn trycksatta anordningar

Tillsyn trycksatta anordningar Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

SJÖFARTENS OCH HAMNARNAS ROLL I TRANSPORTSYSTEMET

SJÖFARTENS OCH HAMNARNAS ROLL I TRANSPORTSYSTEMET Dnr: 0403-06-03307 SJÖFARTENS OCH HAMNARNAS ROLL I TRANSPORTSYSTEMET -Sjöfartsverkets underlag till inriktningsplaneringen 2010-2019 Reviderad 2008-03-13 Sid 1 UPPDRAGET Regeringen har uppdragit åt trafikverken

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år Totalt Riket 25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 26 27-1 6 236 6 179 0,42 0,43-3% 41 Byggande av hus 63 78-15 11 217 11 978 0,53 0,70-24% 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge. 4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

SJOFARTS\/ERKET Sjofari och Sainlialle Handlaggare. di rekuelefon Ert datum Er beleekning Swckholm

SJOFARTS\/ERKET Sjofari och Sainlialle Handlaggare. di rekuelefon Ert datum Er beleekning Swckholm .4. 1(5) SJOFARTS\/ERKET Sjofari och Sainlialle Handlaggare. di rekuelefon Ert datum Er beleekning Carl Cremonesc. 011 191501 Niiringsdeparieinentet 10333 Swckholm Regcringsuppdrag: identifiering och klassificering

Läs mer

Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt

Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt En kort presentation av regeringens inriktning för utvecklingen av det svenska transportsystemet under perioden 2010 2021 Näringsdepartementet

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF YTTRANDE 1(6) Regionledningskontoret Näringsdepartementet, 103 33 STOCKHOLM n.registrator@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029, ert dnr

Läs mer

Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten

Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten 1 (1) Generaldirektören Handläggare direkttelefon Datum Vår beteckning 2001-01-10 0403-0102005 Ert datum Er beteckning Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet

Läs mer

Innovation och ökat resande skånska innitiativ och erfarenheter

Innovation och ökat resande skånska innitiativ och erfarenheter Magnus Hedin, Go Ahead Nordic (trafikdirektör Skånetrafiken 2008-2011) Anders Jönsson, Region Skåne Den danske banekonference 15 maj 2017, Köpenhamn, Danmark Innovation och ökat resande skånska innitiativ

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Statens satsningar på cykeltrafik Krister Spolander

Statens satsningar på cykeltrafik Krister Spolander Foto Krister Spolander Statens satsningar på cykeltrafik 2014 2025 Krister Spolander www.spolander.se Förord 45 procent av bilresorna i vårt land är kortare än fem kilometer, en sträcka man cyklar på en

Läs mer

103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK)

103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK) Sjöfartspolitiska enheten YTFRANDE 1 (6) Handläggare, direkuelefon Ert datum Er beteckning Maria Brunnmyra, +46 10478 49 09 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator~regeringskansliet.se barbro.nordskar~regeringskansiiet.se

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Varför översyn och förändringar?

Varför översyn och förändringar? Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg

Läs mer

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator 2013.04.12 Pernilla Sott Stråkkoordinator Innehåll Typer av vägar... 3 Kostnad... 3 Typer av finansiering... 3 Ekonomisk bakgrund... 5 Nationella planen (nationella vägar)... 5 Regionala planen/länsplanen

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Bilaga 7. Ett nationellt prioriterat nät av kollektivtrafik. Förslag till fortsatt etappvis utveckling under perioden 2010 2021

Bilaga 7. Ett nationellt prioriterat nät av kollektivtrafik. Förslag till fortsatt etappvis utveckling under perioden 2010 2021 Bilaga 7 Ett nationellt prioriterat nät av kollektivtrafik Förslag till fortsatt etappvis utveckling under perioden 2010 2021 1 Innehåll Uppdraget 3 Bakgrund 3 Sammanfattning av arbetet med etapp 1, 2007

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 Ärende Inom ramen för samarbetet Regionsamverkan Sydsverige har ett gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur tagits fram. Region

Läs mer

Cykeln och hållbar stadsutveckling

Cykeln och hållbar stadsutveckling Cykeln och hållbar stadsutveckling Cyklingen dagsläget Cykeln i transportpolitiken Infrastrukturplanen 2014-2025 Planeringsmodellen Föredragning vid Socialdepartementets möte om cykelplanering 2014-06-10

Läs mer

Westanders Stora valenkät 2014

Westanders Stora valenkät 2014 Westanders Stora valenkät 1 Urvalet av 5 riksdagskandidater baseras på opinionsläget (Ekots sammanvägning av alla opinionsmätningar) under våren för att identifiera de dryga 5 riksdagskandidater med störst

Läs mer

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis)

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis) Regeringsbeslut III:5 2017-02-09 S2017/00840/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel till landstingen i enlighet med överenskommelsen Ökad tillgänglighet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Rekrytering. Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Källa: Demoskop. Bas: Alla (3818) %

Rekrytering. Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Källa: Demoskop. Bas: Alla (3818) % Rekrytering Bas: () Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Kalmar Värmland Uppsala inkl Norrtälje Jämtland Örebro Blekinge Östergötland Västra Götaland Norrbotten Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer